MÅNADSRAPPORT DECEMBER

Transkript

1 MÅNADSRAPPORT DECEMBER

2

3 M Å N A D S R A P P O R T D E C E M B E R Under 2007 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 20-eurosedeln.

4 Europeiska centralbanken, 2007 Besöksadress Kaiserstrasse 29 D Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack D Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer Webbplats Fax Telex ecb d Denna rapport har utarbetats på :s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 5 december ISSN (tryckt version) ISSN (digital version)

5 I N N E H Å L L LEDARE 5 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET S1 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld 9 9 BILAGOR Kalendarium för Euroområdets penningpolitiska åtgärder I Den monetära och finansiella utvecklingen Priser och kostnader Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad De offentliga finansernas utveckling Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter Targetsystemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska centralbanken sedan 2006 Ordlista V IX XVII Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 87 Rutor: 1 Nya uppskattningar av eurområdets M3 fördelad på innehavarsektor 19 2 Likviditetsläget och penningpolitiska transaktioner under perioden frånd en 8 augusti till den 13 november Effekterna av den senaste tidens oro på finansmarknaderna enligt enkätundersökningar om bankernas utlåning som genomförts i de större industriländerna 41 4 Livsmedelspriser i euroområdet: den senaste tidens utveckling och framtidsutsikter 57 5 Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik mot bakgrund av stigande livsmedelspriser i omvärlden 60 6 Mått på inflationsförväntningarna på längre sikt enligt :s enkät SPF (survey of professional forecasters): en mer detaljerad analys av den senaste tidens utveckling 65 7 Politiska åtaganden och stabilitets- och tillväxtpakten 78 8 Lissabonfördraget 80 9 Tekniska antaganden Prognoser av andra institutioner 86 3

6 F Ö R KO RT N I N G A R L Ä N D E R BE BG CZ DK DE EE IE GR ES FR IT CY LV LT LU Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK JP US Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien Japan USA Ö V R I G A F Ö R KO RT N I N G A R BIS Bank for International Settlements BNP bruttonationalprodukt BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) CD bankcertifikat c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgräns Europeiska centralbanken (European Central Bank) S Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) EER effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns HIKP harmoniserat konsumentprisindex HWWI Hamburg Institute of International Economics ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond) KPI konsumentprisindex MFI monetära finansinstitut NACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska gemenskapen NCB nationell(a) centralbank(er) OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PPI producentprisindex SITC Rev. 3 Standard International Trade Classification (revision 3) ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin ULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4

7 L E DA R E Vid sammanträdet den 6 december 2007 beslutade -rådet, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att styrräntorna skall vara oförändrade. Den information som blivit tillgänglig sedan -rådets förra sammanträde den 8 november bekräftar att det finns ett starkt tryck uppåt på inflationen på kort sikt och HIKP-inflationen steg till 3,0 % i november. Detta har också fullt ut bekräftat bedömningen att utsikterna för prisstabiliteten på medellång sikt präglas av uppåtrisker. Mot bakgrund av detta och med den fortsatt kraftiga penningmängds- och kreditökningen i euroområdet står -rådet därför i enlighet med sitt uppdrag redo att motverka uppåtriskerna mot prisstabiliteten. De ekonomiska fundamenten i euroområdet är alltjämt sunda. Omvärderingen av riskerna på finansmarknaderna pågår emellertid fortfarande och åtföljs av osäkerhet om den potentiella effekten på realekonomin. rådet kommer således att bevaka all utveckling mycket noga. Genom att handla beslutsamt och i rätt tid och med utgångspunkt i sin bedömning kommer -rådet att säkerställa att följdeffekterna och hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras. Fast förankrade inflationsförväntningar på medellång och lång sikt i linje med prisstabilitet är ännu viktigare i tider med volatilitet på finansmarknaderna och ökad osäkerhet. Vad gäller finansmarknaderna fortsätter -rådet att mycket uppmärksamt följa utvecklingen under de kommande veckorna. Vad gäller den ekonomiska analysen var, enligt Eurostats snabbstatistik, ökningen i real BNP för euroområdet under tredje kvartalet 2007 på 0,7 %, mätt på kvartalsbasis, och detta är i linje med tidigare beräkningar. Inhemsk efterfrågan var fortfarande den främsta drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten under tredje kvartalet och bekräftar att den ekonomiska expansionen i euroområdet är stabil. Ny information om den ekonomiska aktiviteten från olika förtroendeundersökningar och indikatorbaserade prognoser stöder bedömningen om fortsatt ekonomisk tillväxt under fjärde kvartalet i år men sannolikt i en långsammare takt än under tredje kvartalet. Överlag är de ekonomiska fundamenten för euroområdet fortsatt sunda. Lönsamheten har varit stabil, sysselsättningstillväxten har varit robust och arbetslösheten har sjunkit till nivåer som inte upplevts på 25 år. Dessa faktorer speglas också i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december Den reala BNP-tillväxten beräknas ligga mellan 2,4 % och 2,8 % under 2007, mellan 1,5 % och 2,5 % under 2008 och mellan 1,6 % och 2,6 % under Jämfört med -experternas framtidsbedömningar i september har det beräknade intervallet för real BNP-tillväxt 2008 justerats ned något, medan det nya intervallet för 2007 ligger inom den övre delen av det tidigare intervallet. Prognoser från internationella organisationer bekräftar i stort sett denna utveckling. Detta scenario med stabil real BNP-tillväxt, i stort sett i linje med den potentiella tillväxttakten, baseras på förväntningar om att tillväxten i den globala ekonomin förblir kraftig och att avmattningen i den ekonomiska tillväxten i USA delvis kommer att uppvägas av en fortsatt stark ekonomisk utveckling i tillväxtekonomierna. Den externa efterfrågan bör därför även framöver stödja euroområdets export och investeringar. Ökad konsumtion bör också bidra till den ekonomiska expansionen i linje med utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna när fortsatt sysselsättningsökning skapar gynnsamma förhållanden. Mot bakgrunden av den potentiella effekten av fortsatt volatilitet på finansmarknaderna och omvärdering av riskerna i realekonomin råder dock fortfarande en hög grad av osäkerhet. -rådet anser att hoten mot dessa utsikter för ekonomisk tillväxt är nedåtriktade. Nedåtriskerna beror huvudsakligen på att omvärderingen av riskerna på finansmarknaderna i större utsträckning skulle kunna påverka finansieringsvillkoren och förtroendet för tillväxten i världen och i euroområdet. De beror också på eventuella ytterligare ökningar i olje- och råvarupriserna samt på oron för protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser. 5

8 När det gäller prisutvecklingen visar Eurostats snabbstatistik att den årliga HIKP-inflationen åter ökade kraftigt i november 2007, till 3,0 %, från 2,6 % i oktober. Oljepriserna har stigit brant de senaste månaderna och livsmedelspriserna har gått upp betydligt till följd av en större global efterfrågan. Därutöver, och som redan indikerats av -rådet vid tidigare tillfällen, har negativa effekter av energipriserna nu en stor uppåtriktad inverkan på den årliga HIKP-inflationen, huvudsakligen till följd av den stora energiprissänkningen för ett år sedan. HIKP-inflationen antas ligga kvar på en nivå betydligt över 2 % under de kommande månaderna, och den kommer sannolikt att endast successivt avta under Sålunda väntas den tillfälligt höga inflation bli något långvarigare än väntat. Framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december tyder på att den årliga HIKP-inflationen kommer att ligga mellan 2,0 % och 2,2 % under 2007 för att sedan öka till mellan 2,0 % och 3,0 % under Under 2009 beräknas HIKP-inflationen ligga mellan 1,2 % och 2,4 %. Jämfört med -experternas framtidsbedömningar i september har intervallen för HIKP-inflationen 2007 och 2008 reviderats upp. Prognoserna från internationella organisationer över den senaste inflationsutvecklingen ger en i stort sett likartad bild. Dessa prognoser speglar till stor del antagandena om priserna på olja och livsmedel, för vilka tillgängliga terminspriser pekar på en nedgång under nästa år. På den inhemska sidan beräknas tillväxten i enhetsarbetskostnaderna öka under bedömningsperioden. I det här sammanhanget är det viktigt att betona att experternas bedömningar utgår från att den senaste olje- och livsmedelsprisdynamiken och dess inverkan på HIKP-inflationen inte kommer att få några omfattande följdeffekter på lönebildningen. Ett annat centralt antagande är att vinstmarginalerna kommer att öka i en avtagande takt under bedömningsperioden. Sammantaget pekar dessa två antaganden, enligt experternas bedömningar, på ett fortsatt dämpat inhemskt kostnadstryck, vilket bidrar till att den beräknade inflationen för 2009 dämpas. -rådet ser som bekräftat att hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt är uppåtriktade. Dessa hot innefattar potentiellt högre oljepriserna och högre priser på jordbruksprodukter, i linje med den starka utvecklingen under de senaste månaderna, samt höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter utöver de som hittills förutsetts. Vidare kan kapacitetsbegränsningarna, den gynnsamma reala BNP-tillväxten under de senaste kvartalen och den positiva utvecklingen på arbetsmarknaderna komma att leda till en kraftigare löneutveckling än väntat. Det är även möjligt att prissättningskraften inom marknadssegment med låg konkurrens ökar. Det är därför mycket viktigt att alla berörda parter tar sitt ansvar och att följdeffekter på löne- och prisbildningen som beror på den senaste tidens råvaruprisökningar undviks. Sålunda bör all explicit eller faktisk indexering av nominella löner till priser elimineras. Den monetära analysen bekräftar de nuvarande uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång och lång sikt. Både penningmängden och utlåningen har fortsatt att öka kraftigt de senaste månaderna. Den årliga ökningstakten på 12,3 % för M3 i oktober har sannolikt påverkats av ett flertal tillfälliga faktorer, såsom en flackare avkastningskurva, oron på finansmarknaderna och särskilda transaktioner i samband med omstruktureringen av vissa bankkoncerner. Men även med beaktande av dessa särskilda faktorer är den underliggande penningmängdsökningen fortsatt stark. Också den fortsatta ökningen av utlåningen till den inhemska privata sektorn, med sin årliga ökningstakt på 11,2 % i oktober, är ett tecken på den fortsatta styrkan i den underliggande monetära utvecklingen. Den monetära utvecklingen måste således även framöver granskas mycket noga både för att upptäcka underliggande trender för ett mer långsiktigt inflationstryck och för att få en bättre förståelse av den kortfristiga dynamiken. En sådan granskning kommer också att ge en mer fullständig bild av den privata sektorns reaktion på den ökade volatiliteten på finansmarknaderna. En bred analys av underliggande trender i penningmängds- och kreditökningen 6

9 LEDARE är särskilt viktig just nu mot bakgrund av den senaste utvecklingen på finansmarknaderna. Ökad finansiell volatilitet kan påverka det kortfristiga beteendet hos innehavarna av monetära tillgångar och därigenom göra det svårt att se den underliggande trenden i den monetära utvecklingen. Samtidigt kan statistiken över penningmängd och utlåning också ge viktiga insikter om hur finansiella institut, hushåll och företag har reagerat på oron på finansmarknaderna. Hittills finns det få tecken som tyder på att turbulensen på finansmarknaderna sedan början av augusti starkt skulle ha påverkat dynamiken i de breda penningmängds- och kreditaggregaten, även om vissa balansposter, såsom innehav av andelar i penningmarknadsfonder, kan ha påverkats. Ökningstakten för banklån till hushåll och icke-finansiella företag har i själva verket varit fortsatt robust under de senaste månaderna, vilket kan tyda på att kreditutbudet inte har minskat. Ytterligare uppgifter och analyser krävs för att få en tydligare bild av effekterna av finansmarknadsutvecklingen på bankernas balansräkningar, finansieringsvillkoren samt på penningmängds- och kreditökningen. Sammantaget bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot resultatet av den monetära analysen till fullo bedömningen att det finns uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång sikt med den kraftiga penningmängds- och kreditökningen och mot bakgrund av de sunda ekonomiska fundamenten i euroområdet. Samtidigt pågår omvärderingen av riskerna på finansmarknaderna fortfarande och osäkerheten om den potentiella effekten på realekonomin har fortsatt. -rådet kommer därför att bevaka all utveckling mycket noga. :s penningpolitik har beredskap för att motverka uppåtriskerna i enlighet med uppdraget. I synnerhet för att den senaste inflationsökningen ska förbli tillfällig krävs att inga följdeffekter realiseras genom inverkan från den nuvarande inflationen på löne- och prisbildningen. Genom att handla beslutsamt och i rätt tid och med utgångspunkt i sin bedömning kommer -rådet att säkerställa att följdeffekterna och hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras och att inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt förblir fast förankrade i linje med prisstabiliteten. Detta är ännu viktigare i det nu aktuella läget. Vad gäller finansmarknaderna fortsätter -rådet att mycket uppmärksamt följa utvecklingen under de kommande veckorna. När det gäller finanspolitiken bekräftar Europeiska kommissionens ekonomiska prognos från hösten 2007 på det hela taget bilden av förbättrade budgetbalanser i euroområdet i år. Framstegen med den strukturella budgetkonsolideringen i länder med fortsatta budgetobalanser är dock i regel nedslående. Denna brist på ambition förlänger i onödan korrigeringen av de återstående budgetunderskotten och kan leda till negativa överraskningar om det makroekonomiska läget försämras. I detta läge bör medlemsländerna uppfylla sina åtaganden i Eurogruppens Berlinavtal från april 2007, som går ut på att de flesta medlemmarna i euroområdet ska uppnå sina medelfristiga mål 2008 eller 2009 och att alla bör försöka göra det senast Beträffande strukturreformer är det viktigt att regeringarna fortsätter sina ansträngningar för framsteg. Det förbättrade sysselsättningsläget under de senaste åren visar att tidigare reformer burit frukt. Det är nödvändigt att reformerna för att öka konkurrensen, produktivitetstillväxten och flexibiliteten på arbetsmarknaden fortsätter i oförändrad takt och att reformprocessen i euroländerna inte rivs upp. 7

10

11 D E N E KO N O M I S K A O C H M O N E T Ä R A U T V E C K L I N G E N DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld 1 L Ä G E T I E U RO O M R Å D E T S O M V Ä R L D Den globala ekonomiska tillväxten är på det hela taget fortsatt stadig,, även om den starka takten har mattats av något. De internationella effekterna av konjunkturnedgången i USA har hittills varit begränsade och tillväxtekonomierna håller delvis på att ta över rollen som en motor för global tillväxt. Till följd av högre råvarupriser steg inflationen i konsumentledet i OECD-länderna. Inflationen ökade kraftigt i många tillväxtekonomier på grund av den starkare effekten av livsmedelsprisernas utveckling. På det stora hela bedöms riskerna mot utsikterna för ekonomisk tillväxt vara nedåtriktade. Dessa nedåtrisker är huvudsakligen förknippade med att förtroendet, finansieringsvillkoren och tillväxten i världen och euroområdet i ännu större utsträckning skulle kunna påverkas av den pågående omvärderingen av riskerna på finansmarknaden, av ytterligare höjningar av olje- och råvarupriserna, inklusive jordbrukspriserna, samt av oron för ett protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser UTVECKLINGEN I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomiska tillväxten är på det hela taget fortsatt hållbar, även om de senaste årens mycket starka takt har mattats av något. Industriproduktionen i OECD-länderna (exklusive euroområdet) har ökat sedan mars och expanderade kraftigt i augusti med 1,4 % som ett glidande tremånadersgenomsnitt (se diagram 1). Samtidigt tyder enkätuppgifter om globala affärsvillkor på att expansionen i den globala produktionen inom tillverkningsindustrin till viss del håller på att mattas av. PMItotalt för den globala industriproduktionen har undan för undan sjunkit de senaste månaderna till 54,0 i november, vilket är under dess långsiktiga genomsnitt, men över tröskelvärdet mellan konjunkturuppgång och konjunkturnedgång på 50. Eftersom avmattningen i den ekonomiska tillväxten i USA främst beror på den sedan länge svaga bostadsmarknaden har de internationella effekterna hittills varit relativt Diagram 1 Industriproduktionen i OECD-länderna (månadsuppgifter; säsongrensat) begränsade. Den ekonomiska expansionen i tillväxtekonomierna fortsätter i stark takt, särskilt i tillväxtekonomierna i Asien, vilket tyder på att dessa länder delvis tar över rollen från USA som den viktigaste motorn i den globala tillväxten. Det återstår emellertid att se i vilken omfattning den ökade volatiliteten på finansmarknaderna de senaste månaderna och den därmed förbundna ökade osäkerheten kommer att påverka den globala ekonomin negativt. Till följd av högre råvarupriser, särskilt för energi och livsmedel, och ogynnsamma baseffekter steg inflationen i konsumentledet i OECD-länderna till 2,8 % i oktober, från 2,2 % månaden innan. Inflationen exklusive livsmedel och energi uppgick till 1,9 % i oktober, dvs. oförändrad jämfört med i september. På månadsbasis steg konsumentpriserna i oktober med 0,3 %, dvs. i samma takt som under månaden innan. I många tillväxtekonomier ökade inflationen kraftigare till följd av livsmedelspriserna större vikt i deras prisindex. Enkätuppgifter om globala priser på insatsvaror tyder på att genomsnittskostnaderna steg kraftigt i november, både inom tillverkningsindustrin och inom tjänstesektorn. 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0 OECD utom euroområdet USA Japan 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0 Källor: OECD och :s beräkningar. Anm. Den senaste observationen gäller oktober 2007, förutom för USA och OECD utom euroområdet (september 2007). De redovisade siffrorna är beräknade som ett 3-månaders glidande medelvärde i förhållande till motsvarande medelvärde tre månader tidigare. 9

12 USA I USA har den ekonomiska aktiviteten förblivit stark trots den pågående korrigeringen på bostadsmarknaden och turbulensen på finansmarknaderna. Enligt preliminära beräkningar steg den reala BNP-tillväxten med 4,9 % per kvartal, uppräknat till årstakt, tredje kvartalet, jämfört med 3,8 % andra kvartalet. Tillväxten understöddes särskilt av en överraskande livlig nettoexport och en relativt kraftigt privat konsumtion, som uppvägde bostadsproduktionens dämpande effekt. Samtidigt som beräkningarna av BNP-tillväxten för tredje kvartalet reviderades upp visade sig den privata konsumtionen vara något svagare än tidigare bedömningar. Diagram 2 Utvecklingen i viktiga industriekonomier 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Euroområdet USA Japan Storbritannien 1) Produktionstillväxt (procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 När det gäller prisutvecklingen har den årliga KPI-inflationen nyligen åter ökat något efter en viss dämpning under sommarmånaderna. Detta beror delvis på energikostnaderna, som har ökat på senare tid till följd av framför allt en kraftig baseffekt, och på livsmedelspriserna, som beräknat i årstakt har stigit januari I oktober låg KPI-inflationen på 3,5 %, dvs. 0,8 procentenheter högre än dess 6-månadersgenomsnitt från maj till oktober. Samtidigt har emellertid mått på kärninflationen i konsumentledet (exklusive energi och livsmedel) varit fortsatt lägre. I oktober var kärninflationen i konsumentledet 2,2 %, vilket motsvarar 6-månadersgenomsnittet Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och :s beräkningar. 1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Storbritannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats. 2) HIKP för euroområdet och Storbritannien; KPI för USA och Japan. BNP-tillväxten förväntas dämpas från och med fjärde kvartalet 2007 till följd av att de kraftiga korrigeringarna på bostadsmarknaden och den pågående turbulensen på finansmarknaderna bedöms få större negativa effekter på tillväxten. Dessutom väntas något svagare arbetsmarknadsförhållanden kombinerat med höga energikostnader att leda till en svagare real konsumtionstillväxt. Å andra sidan bör en kraftig utländsk efterfrågan och den svagare växelkursen fortsatt kunna stödja exporten och därmed BNP-tillväxten. Utrikeshandeln har emellertid inte någon särskilt stor betydelse i den amerikanska ekonomin och aktuella indikatorer pekar på att tillväxten bromsar upp. Trots den senaste uppgången i energipriserna och deprecieringen av US-dollarn har inflationsförväntningarna förblivit relativt väl förankrade i USA. Den 31 oktober beslutade Federal Open Market Committee att sänka styrräntan med 25 punkter till 4,50 %. Samtidigt sänktes diskontot med 25 punkter till 5,00 %. -1,0-1, ,0-1,5 Inflationstakt 2) (konsumentpriser; årlig procentuell förändring; månadsuppgifter)

13 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld JAPAN I Japan har den ekonomiska aktiviteten fortsatt att återhämta sig samtidigt som inflationen har varit dämpad. Produktionen har fått draghjälp av en stadig inhemsk efterfrågan och en stark export. Enligt preliminära uppgifter från det japanska regeringskansliet återhämtade sig den ekonomiska aktiviteten tredje kvartalet 2007 från nedgången kvartalet innan, främst till följd av en kraftig extern efterfrågan, särskilt från Asien exklusive Japan. Reala BNP ökade med 0,6 % per kvartal över marknadens förväntningar efter -0,4 % kvartalet innan. Inflationen i konsumentledet har varit fortsatt dämpad (se diagram 2), vilket beror på ihållande nedåttryck, särskilt på löner. I oktober 2007 tog sig inflationen i konsumentledet åter upp på positivt territorium för första gången sedan december månadersförändringen i KPI var 0,3 %, efter -0,2 % i september, medan 12-månadersförändringen i KPI exklusive färska livsmedel var 0,1 %, efter -0.1% månaden innan. Vid sitt möte den 13 november 2007 beslutade Bank of Japan att lämna styrräntan oförändrad på 0,50 %. STORBRITANNIEN I Storbritannien har produktionstillväxten varit stabil de senaste kvartalen på eller över det långsiktiga genomsnittet på 0,7 % (se diagram 2). BNP-tillväxten ökade med 0,7 % (kvartal till kvartal) tredje kvartalet och drevs främst av den privata konsumtionen och fasta bruttoinvesteringar. Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten var negativt eftersom importen ökade i linje med den inhemska efterfrågan och exportutvecklingen. En svagare utveckling i den kvartalsvisa BNP-tillväxten väntas de kommande kvartalen. Efter att ha fallit sex månader i rad steg HIKP-inflationen i oktober till 2,1 %, från 1,8 % månaden innan. Denna ökning beror främst på högre priser på bränsle, smörjmedel och vissa livsmedel. Den närmsta tiden förväntas inflationen ligga kvar över 2,0 % till följd av högre energi-, livsmedelsoch importpriser. Den 6 december 2007 sänkte Bank of Englands penningpolitiska kommitté sin viktigaste styrränta med 0,25 punkter till 5,5 %. Beslutet togs i samband med tecken på att tillväxten hade börjat mattas av, försämrade förhållanden på finansmarknaderna och en åtstramning av kredittillgången. ANDRA EUROPEISKA LÄNDER I de andra EU-länderna utanför euroområdet har produktionstillväxten i allmänhet varit fortsatt stark de senaste kvartalen, främst tack vare en stadig inhemsk efterfrågan. Inflationsutvecklingen har påverkats kraftigt av stigande livsmedelspriser i flera länder som bland annat beror på att väderförhållanden har begränsat tillgången. I Sverige och Danmark har den reala ekonomiska utvecklingen följt olika banor de senaste kvartalen. I Danmark sjönk den kvartalsvisa reala BNP-tillväxten till -0,4 % andra kvartalet 2007 samtidigt som produktionstillväxten steg till 0,9 % i Sverige. I Danmark berodde denna utveckling främst på en brett baserad försvagning av den inhemska efterfrågan, samtidigt som både den privata och den offentliga konsumtionen ökade i Sverige. HIKP-inflationen i de två länderna har stigit de senaste månaderna från dämpade nivåer I oktober steg den årliga HIKP-inflationen i Danmark till 1,8 %, medan den i Sverige steg till 1,9 %. När det gäller de fyra största central- och östeuropeiska länderna har produktionstillväxten i 11

14 Tjeckien och Polen varit fortsatt stark de senaste kvartalen, medan tillväxten dämpades i Ungern och Rumänien. Den reala BNP-tillväxten drevs främst av den inhemska efterfrågan, förutom i Ungern där den i första hand berodde på nettoexporten. Förtroendeindikatorer tyder på att den ekonomiska tillväxten i Ungern och Rumänien kan försvagas något ytterligare under de kommande månaderna. Inflationsutvecklingen fortsätter att variera betydligt mellan de fyra länderna. I Tjeckien steg HIKP-inflationen till 4,0 % i oktober, till följd av baseffekter, medan den i Polen steg till 3,1 %, främst på grund av högre energipriser. I både Ungern och Rumänien steg HIKPinflationen till 6,9 %, vilket speglade stigande livsmedels- och energipriser. I Ungern har HIKPinflationen legat kvar på en hög nivå det senaste året till följd av höjningarna av indirekta skatter och administrativt fastställda priser, vilket är ett led i landets budgetkonsolideringspaket. Under de kommande månaderna finns det en risk för att inflationen stiger i alla länder till följd av livsmedels- och energipriserna. De flesta av de mindre EU-länderna utanför euroområdet har haft en stark BNP-tillväxt de senaste kvartalen, främst tack vare en robust inhemsk efterfrågan som främjats av en snabb tillväxt i kreditgivningen, sysselsättningen och inkomsterna. Förtroendeindikatorer tyder på att den ekonomiska tillväxten kommer att dämpas något de närmsta månaderna. Den årliga HIKP-inflation har stigit snabbt de senaste månaderna och är fortsatt hög i de flesta av de snabbast växande länderna, som Bulgarien och de baltiska staterna. På kort sikt kännetecknas inflationsutsikterna av stor osäkerhet till följd av volatila livsmedels- och energipriser, medan lönetrycken förblir höga i flera länder, framför allt i de snabbast växande. I Ryssland har BNP-tillväxten varit fortsatt robust andra kvartalet 2007 på 7,8 % per år. Ledande indikatorer för den ekonomiska aktiviteten tyder på att uppgången, som främst drivs av den inhemska efterfrågan, fortsatte tredje kvartalet Inflationen har fortsatt att följa en uppåtriktad bana, och steg i oktober till en årstakt på 10,8 % (från 9,4 % i september). TILLVÄXTEKONOMIERNA I ASIEN I de asiatiska tillväxtekonomierna fortsatte den ekonomiska aktiviteten att expandera i stadig takt, i synnerhet i regionens största ekonomier. Inflationstrycket ökade ytterligare i Kina, men låg kvar på måttliga nivåer i de andra stora ekonomierna. Tillväxten i Kina var fortsatt stark. Reala BNP steg i en årstakt på 11,5 % tredje kvartalet, vilket var något sämre än noterade 11,9 % kvartalet innan, men i linje med den genomsnittliga tillväxten under årets första hälft. Tillväxten drevs framför allt av de enorma inhemska investeringarna och nettoexporten. Trots att exporttillväxten dämpades något mellan juli och oktober fortsatte handelsöverskottet att växa och nådde totalt 213 miljarder US-dollar de första tio månaderna 2007, vilket är 20 % mer än siffran för hela Samtidigt fortsatte valutareserven att öka och uppgick i slutet av september 2007 till totalt miljarder US-dollar. Efter att ha minskat något i september återvände inflationen i konsumentledet i oktober till nivån i augusti på 6,5 %, främst till följd av stigande livsmedelspriser. Den 26 november höjde Kinas centralbank reservkraven för banker, för nionde gången i år, med 50 punkter till 13,5 %. I Sydkorea växte reala BNP i en årstakt på 5,2 % tredje kvartalet 2007, jämfört med 5,0 % kvartalet innan. KPI-inflationen ökade till en årstakt på 3,5 % i november från 3,0 % månaden innan, främst till följd av snabbt stigande livsmedels- och råvarupriser. I Indien var den ekonomiska aktiviteten fortsatt stadig och BNP växte med i genomsnitt 8,9 % tredje kvartalet, jämfört med 9,3 % kvartalet innan. Inflationen i partihandelsledet, som är den indiska centralbankens viktigaste inflationsmått, låg på 3,1 % i november. 12

15 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld De ekonomiska utsikterna för tillväxtekonomierna i Asien är på det hela taget gynnsamma och förstärks av en stabil tillväxt i den inhemska efterfrågan och en stark exporttillväxt. LATINAMERIKA Den ekonomiska aktiviteten har varit fortsatt stadig i Latinamerika och främst drivits av den inhemska efterfrågan. I Mexiko återhämtade sig den reala BNP-tillväxten tredje kvartalet 2007 och steg i en årstakt på 3,7 %, jämfört med 2,8 % andra kvartalet. När det gäller prisutvecklingen låg den årliga inflationen i konsumentledet på i genomsnitt 4 % tredje kvartalet, dvs. i stort sett oförändrad från de två föregående kvartalen. Den 26 oktober höjde centralbanken sin viktigaste styrränta med 25 punkter till 7,5 %. I Brasilien stärktes industriproduktionen ytterligare och steg i en årstakt på 6,3 % tredje kvartalet, jämfört med en genomsnittlig årstakt på 4,8 % under årets första hälft. Den årliga inflationen i konsumentledet steg något till 4,1 % i oktober. I Argentina har produktionstillväxten varit fortsatt robust och industriproduktionen expanderade i en årstakt på 6,9 % tredje kvartalet. Den årliga KPI-inflationen har fortsatt att sjunka, men ligger fortfarande kvar på höga nivåer. Den genomsnittliga inflationen låg på 8,6 % tredje kvartalet, jämfört med ett genomsnitt på 9,2 % de sex föregående månaderna. Trots osäkerheten över spridningseffekter från den senaste finansiella turbulensen är utsikterna för Latinamerika som helhet fortfarande gynnsamma och den inhemska efterfrågan bedöms även i fortsättningen vara den viktigaste tillväxtmotorn RÅVARUMARKNADER Oljepriserna steg under merparten av november och priset på US West Texas Intermediate respektive Brent-råolja nådde nya rekordnivåer långt över 90 US-dollar per fat. Mot slutet av november och början av december backade oljepriserna kraftigt. Den 5 december var priserna på Brentråolja 89,7 US-dollar per fat, dvs. omkring 48 % högre än nivåerna i början av året. Uppgången i oljepriserna har främst drivits av en ytterligare åtstramning av marknadsfundamenta och fortsatt geopolitisk oro. I synnerhet föranledde en icke-säsongsmässig lagerbrist tredje kvartalen oro för bristande utbud inför den annalkande vintern på norra halvklotet. Enligt Internationella energiorganets (IEA) novemberrapport över oljemarknaden fortsatte OECD-ländernas lager att minska i oktober och början av november, vilket speglade en kraftig efterfrågan och bristande utbud. Prisökningarna har emellertid begränsat av möjligheten till en minskad efterfrågan till följd av höga oljepriser och en potentiell konjunkturnedgång i USA. IEA hävdar att högre energipriser redan påverkar efterfrågan på olja, särskilt i OECD-länder. Följaktligen har IEA justerat ned sin prognos för den globala efterfrågetillväxten på olja under 2008, som nu bedöms nå 2,3 % (detta är emellertid fortfarande högre än den tillväxt på 1,2 % som förutsågs för 2007). Samtidigt, och trots ökade krav på att OPEC ska öka sina produktionsnivåer, beslutade OPEC-ministrarna vid sitt möte den 5 december att inte öka oljeproduktionen. Till följd av fortsatt begränsad reservkapacitet i samband med kraftig efterfrågan, fortsatt geopolitisk oro och fortsatta utbudsrisker kommer oljepriserna därför sannolikt att ligga kvar på höga nivåer om inte OPEC ändrar sin oljepolitik. Enligt terminsmarknaderna förväntar sig deltagarna på oljemarknaderna att priserna ska ligga kvar på höga nivåer, och minska något mot 88 US-dollar i slutet av Efter den kraftiga ökningen i september var priserna på andra råvaror än energi fortsatt relativt volatila i oktober och november. Det totala prisindexet för andra råvaror än energi (uttryckt i 13

16 Diagram 3 Utvecklingen på råvarumarknaderna Diagram 4 OECD:s ledande indikatorer Brent-råolja (USD/fat; vänster skala) Andra råvaror än energi (USD; index: 2000 = 100; höger skala) kv 2 kv 3 kv 4 kv (6-månaders förändringstakt) OECD Tillväxtmarknader Källor: Bloomberg och HWWA. Källa: OECD. Anm. Indikatorn för tillväxtmarknader är ett vägt genomsnitt av de ledande indikatorerna för Brasilien, Kina och Ryssland. US-dollar) var i genomsnitt ungefär 14 % högre i november än ett år tidigare, då högre jordbrukspriser mer än uppvägde lägre metallpriser. I synnerhet fortsatte livsmedelspriserna att stiga, även om tillväxttakterna började minska något från de mycket höga siffror som noterades i slutet av september. Priserna på oljeväxter och oljor fortsatte att stiga i november till följd av att en kraftig efterfrågan på biobränsle och en lägre produktion av sojabönor och andra oljeväxter har lett till strama förhållanden på dessa marknader UTSIKTERNA FÖR EUROOMRÅDETS OMVÄRLD Till följd av den fortsatta, om än måttliga, globala expansionen är utsikterna gynnsamma för en robust utländsk efterfrågan på euroområdets varor och tjänster på medellång sikt. I september pekade den sammansatta ledande indikatorn (CLI) för större ekonomier utanför OECD på en fortsatt stadig expansion i Kina, Indien och Brasilien, och på något ljusare utsikter för Ryssland. Däremot fortsatte CLI att peka på dämpade utsikter för de flesta större OECD-ekonomier (se diagram 4). På det hela taget bedöms hoten mot tillväxtutsikterna vara nedåtriktade. Dessa nedåtrisker är huvudsakligen förknippade med att förtroendet, finansieringsvillkoren och tillväxten i världen och euroområdet i ännu större utsträckning skulle kunna påverkas av den pågående omvärderingen av riskerna på finansmarknaden, av ytterligare ökningar i olje- och råvarupriserna, inklusive jordbrukspriserna, samt av oron för ett protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser. 14

17 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling 2 M O N E T Ä R O C H F I N A N S I E L L U T V E C K L I N G 2. 1 PENNINGMÄNGD OCH MFI: S KREDITGIVNING Den underliggande penningmängdsexpansionen i euroområdet var fortsatt stark mellan augusti och oktober 2007, vilket framgick av att både M3 och kreditgivningen fortsatte att snabbt öka. Hittills verkar turbulensen på finansmarknaderna endast ha haft en begränsad effekt på dynamiken i de breda penningmängds- och kreditaggregaten, även om vissa poster i MFI:s balansräkningar kan ha påverkats. I synnerhet tyder aktuella uppgifter på att bankernas långivning inte har minskat i någon högre grad. De tyder inte heller på att åtminstone inte ännu aggregerade data har understötts av en kraftig omfördelning av tidigare värdepapperiserade lån eller kreditprodukter. Den pågående styrkan i kreditexpansionen, som fortsatt är en viktig bidragande orsak till den starka penningmängdsdynamiken, verkar följaktligen spegla normala lånebeteenden snarare än trångmål. Även om den stimulerande effekten av den relativt flacka avkastningskurvan tyder på att den årliga M3-tillväxten för närvarande kan överdriva takten i den underliggande penningmängdsexpansionen, är den totala penningmängds- och kreditexpansionen fortsatt stark. I ett läge där det redan finns gott om likviditet pekar detta på uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt. DET BREDA PENNINGMÄNGDSMÅTTET M3 Under tredje kvartalet 2007 ökade den årliga M3-tillväxten ytterligare till 11,5 %, från 10,6 % andra kvartalet och 10,2 % första kvartalet. Detta var den högsta årliga tillväxten sedan starten av etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen. 1 Den årliga M3-tillväxten minskade något i augusti och september för att sedan åter öka till 12,3 % i oktober (se diagram 5). Den officiella M3-serien och den årliga M3-tillväxten rensad för portföljförändringarnas beräknade effekt har haft en likartad utveckling (se diagram 6). 1 Det var också den högsta årliga tillväxten sedan början av 1980, på grundval av syntetisk statistik av M3 före Diagram 5 M3-ökning Diagram 6 M3 och M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar (procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) 14 M3 (årlig ökningstakt) M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt) M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt) 14 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) 14 Officiella M3 M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 1) Källa:. Källa:. 1) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober

18 En bred monetär analys tyder på att den senaste tidens starka M3-tillväxt till viss del överdriver takten i den underliggande penningmängdsexpansionen. Bland annat har en del av den senaste tidens M3-tillväxt påverkats av den flacka och ibland till och med inverterade avkastningskurvan. I detta sammanhang är räntan på kortfristig MFI-inlåning mer attraktiv jämfört med den för långfristig inlåning och värdepapper. Detta har lett till omplaceringar till förmån för kortfristig inlåning och omsättbara värdepapper som ingår i M3, eftersom dessa tillgångar erbjuder en likartad avkastning men är mer likvida och medför en lägre riskexponering. Den starkare M3-tillväxten beror följaktligen till viss del på en spekulativ efterfrågan på monetära tillgångar. Denna bedömning stöds av den sjunkande årstakten för tillväxten i M1 som observerats sedan slutet av 2005, vilket tyder på en viss avmattning i den underliggande penningmängdsexpansionen i takt med att höjningar av :s styrräntor har satt punkt för den ackommoderande penningpolitiken (se diagram 7). Även med beaktande av dessa effekter är emellertid den totala M3-tllväxten fortsatt kraftig tredje kvartalet Diagram 7 Huvudkomponenter i M3 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Källa:. M1 Övrig kortfristig inlåning Omsättbara instrument Den kraftiga penningmängdsexpansionen drevs under tredje kvartalet 2007 fortsatt av den snabba tillväxten i kreditgivningen till den privata sektorn. För sjunde kvartalet i rad noterades en tvåsiffrig årlig ökning i MFI:s utlåning till den privata sektorn. De kraftiga flödena av MFI-lån till ickefinansiella företag och hushåll de senaste fyra månaderna får stick i stäv mot uppfattningen om att den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna har orsakat allvarliga störningar i fråga om bankernas kreditutbud. Om man tittar på flera breda penningmängds- och kreditaggregat så finns det, hittills, lite som tyder på att turbulensen på finansmarknaderna har haft någon större inverkan på den totala penningmängdsexpansionen. 2 Turbulensens karaktär och ursprung har gjort att vissa effekter kunnat märkas i särskilda poster i MFI:s balansräkningar som har nära anknytning till penningmarknaden och marknaden för värdepapper med bakomliggande tillgångar. Närmare bestämt har en effekt identifierats i innehaven av andelar i penningmarknadsfonder, i utvecklingen av MFI:s kortfristiga räntebärande värdepapper och, i viss utsträckning, i utvecklingen av andra icke-monetära finansinstituts lån och inlåning. Den senaste tidens finansiella turbulens har framhävt den avgörande roll som MFI spelar när det gäller att tillföra likviditet till ekonomin och det finansiella systemet, även i en originate and distribute-modell för bankverksamhet, dvs. i en modell där MFI, efter att ha beviljat lån, säljer lånen vidare till investerare. MFI-sektorn har därför en central roll när det kommer till att sprida den finansiella turbulensen vidare till den bredare finansiella sektorn och, slutligen, till realeko- 2 Se även ruta 2 med rubriken The impact of the financial market turmoil on money and credit developments i Monthly Bulletin för november

19 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling nomin. Analysen av monetära uppgifter från MFI:s balansräkningar har gett viktig information om den effekt som den finansiella turbulensen har haft på penningmängdsutvecklingen och, mer allmänt, om den privata sektorns reaktion på den ökade osäkerhet som är en följd av volatiliteten på finansmarknaderna. Även om man beaktar den (begränsade) effekt som turbulensens har haft på penningmängdsdynamiken totalt sett, och trots att M3-tillväxten har stimulerats av den flacka avkastningskurvan, visar en bred analys av MFI:s balansräkningar på att den underliggande i penningmängdsexpansionen fortfarande är stark. M3: s HUVUDKOMPONENTER Den årliga M1-tillväxten ökade något till 6,5 % tredje kvartalet 2007 (från 6,2 % andra kvartalet), även om den låg kvar på en nivå långt under de tillväxttakter som noterades 2003 och 2004 (se tabell 1). 3 Den årliga M1-tillväxten var fortsatt oförändrad i oktober jämfört med tredje kvartalet. M1 påverkas för närvarande av två motverkande krafter. Å ena sidan har de stigande alternativkostnaderna för M1-innehav, som beror på höjningarna av :s styrräntor sedan december 2005, en dämpade effekt. Å andra sidan finns det en större transaktionsrelaterad efterfrågan på M1 på grund av den fortsatt starka ekonomiska aktiviteten, samt en önskan att inneha M1 som en buffert med tanke på den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna. Detta mönster avspeglas också i årstakten för dagslån, den viktigaste komponenten i M1, som ökade till 6,2 % i oktober, från 6,1 % tredje kvartalet och 5,5 % andra kvartalet. Samtidigt minskade årstakten för utelöpande sedlar och mynt ytterligare till 8,1 % i oktober, från 8,8 % tredje kvartalet och 10,0 % andra kvartalet, vilket tyder på att effekterna av kontantövergången till euro kan ha klingat av. 3 Den genomsnittliga kvartalstillväxten baseras på genomsnittet under kvartalet. Tabell 1 Sammanfattningstabell över monetära variabler (kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat) Utestående i procent av M3 1) kv kv Årliga ökningstakter kv kv 2007 sep 2007 okt M1 Utelöpande sedlar och mynt Avistainlåning M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) Inlåning med löptid på upp till och med 2 år Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader M2 M3 - M2 (= omsättbara instrument) M3 Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till den offentliga sektorn Kreditgivning till den privata sektorn Lån till den privata sektorn Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 45,0 6,8 7,0 6,2 6,5 6,0 6,5 7,2 11,1 10,5 10,0 8,8 8,2 8,1 37,8 6,0 6,3 5,5 6,1 5,6 6,2 40,1 11,1 11,9 13,1 15,0 15,4 17,0 22,1 25,2 29,5 33,2 37,6 38,2 41,8 18,0 1,1-0,8-2,1-3,2-3,6-4,2 85,1 8,7 9,1 9,2 10,3 10,2 11,2 14,9 11,3 16,9 19,3 18,7 17,9 18,9 100,0 9,0 10,2 10,6 11,5 11,3 12,3 8,8 8,0 8,1 8,7 8,7 9,2-3,1-4,5-4,3-3,9-4,3-4,1-0,4-1,3-1,2-0,9-1,5-2,2 11,9 11,1 11,0 11,7 11,6 12,2 11,2 10,6 10,5 11,0 11,0 11,2 9,0 10,0 10,3 10,3 9,7 9,0 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 17

20 Årstakten för annan kortfristig inlåning än dagslån ökade ytterligare och låg i oktober på 17,0 %, efter 15,0 % tredje kvartalet och 13,1 % andra kvartalet (se diagram 7). Denna utveckling berodde på det fortsatt kraftiga inflödet av kortfristig tidsbunden inlåning (dvs. inlåning med en överenskommen löptid upp till 2 år), som ökade i en årstakt på 37,6 % tredje kvartalet. Däremot fortsatte det kortfristiga sparandet, dvs. inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid, att minska, och föll med 3,2 % tredje kvartalet Eftersom räntan på kortfristig tidsbunden inlåning i stort sett har följt uppgången i de korta penningmarknadsräntorna har ränteskillnaden gentemot kortfristigt sparande och dagslån (för vilken räntan inte har gått upp lika fort) fortsatt att öka. Detta har understött omplaceringar till tidsbunden inlåning från M1 och kortfristigt sparande. I ett läge med en flack avkastningskurva är dessutom kortfristig tidsbunden inlåning attraktivt jämfört med mer riskfyllda tillgångar med längre löptider som inte ingår M3, eftersom den erbjuder en likartad avkastning men är mer likvid och medför en lägre riskexponering, vilket därmed även stöder en omplacering bort från långfristiga tillgångar. Den relativt flacka avkastningskurvan i euroområdet har också stimulerat årstakten för omsättbara instrument, som låg på 18,8 % tredje kvartalet och 18,9 % i oktober. Årstakten för dessa instrument dämpades emellertid jämfört med kvartalet innan. Detta berodde på den penninginnehavande sektorns nettoförsäljning av andelar i penningmarknadsfonder mellan juli och oktober. I samband med turbulensen på finansmarknaderna har särskilt stora nettoutflöden (på totalt 26 miljarder euro) av andelar i penningmarknadsfonder observerats i augusti och september. Innan turbulensen på finansmarknaderna började placerade vissa penningmarknadsfonder en del av sina portföljer på marknaden för strukturerade kreditinstrument för att främja avkastningen och försöka överträffa sina benchmarkräntor på penningmarknaden. Omvärderingen av riskerna på denna marknad och den mycket omskrivna oron över kvaliteten på tillgångarna hos ett litet antal fonder har av allt att döma lett till allmänna farhågor beträffande detta instrument. Den desinvestering som iakttagits för dessa tillgångar speglas av kraftiga inflöden av MFI:s kortfristiga räntebärande värdepapper. Under de senaste fyra månaderna har den penninginnehavande sektorns köp av sådana värdepapper legat på den högsta nivån sedan början av etapp tre av ekonomiska och monetära unionen (där dessa köp har uppgått till totalt 57 miljarder euro), och därmed försett MFI-sektorn med finansiering. I oktober vände samtidigt vissa av de nettoutflöden av andelar i penningmarknadsfonder som iakttogs i augusti och september. Detta skulle kunna spegla tillbakagång av vissa spridningsreaktioner som iakttogs alldeles i början av turbulensen. Den bredaste aggregeringen av M3-komponenter för vilken det finns tillförlitlig information per innehavande sektor är kortfristig inlåning plus repoavtal (nedan kallat M3-inlåning ). Årstakten för den samlade M3-inlåning som innehas av hushållssektorn den sektor som bidrar mest till den totala ökningen av M3-inlåningen låg på 7,3 % tredje kvartalet 2007, jämfört med 6,7 % andra kvartalet. Därmed fortsatte den uppåtriktade trend som har iakttagits för denna årstakt sedan mitten av 2004, understödd av inkomst- och förmögenhetsökningar och den ökade avkastningen för M3-inlåning. Detta bekräftas i en bredare beräkning av sektoriella innehav av M3 (se ruta 1 med rubriken Nya uppskattningar av euroområdets M3 fördelad på innehavarsektor ). Årstakten för M3-inlåning som innehas av icke-finansiella företag ökade något tredje kvartalet 2007 till 13,4 %, från 13,1 % kvartalet innan. Årstakten för M3-inlåning som innehas av ickemonetära finansinstitut uppgick till 20,0 % tredje kvartalet, en ökning från 15,7 % andra kvartalet. Denna starkare utvecklingen beror delvis på vissa investeringsfonders behov att hålla en stor likviditetsbuffert. 18

21 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Ruta 1 NYA UPPSKATTNINGAR AV EUROMRÅDETS M3 FÖRDELAD PÅ INNEHAVARSEKTOR En viktig utmaning för den monetära analysen är att, från de direkt observerade monetära indikatorerna, som t.ex. det breda penningmängdsaggregatet M3, få fram en uppskattning av den underliggande takten på den monetära expansionen som ger viktiga policyrelaterade signaler om hoten mot prisstabiliteten. Att utvinna denna information erfordrar i praktiken en noggrann analys av utvecklingen av komponenter och motposter samt av sektorfördelad M3. Innehavarsektorn för penningmängden består av ett flertal undersektorer nämligen: hushåll (inkl. hushållens ideella organisationer), icke-finansiella företag, finansinstitut andra än monetära finansinstitut, vilket omfattar försäkringsföretag och pensionsfonder, samt även andra icke-monetära finansinstitut, delstater och kommuner, såväl som socialförsäkringsfonderna. I den här rutan presenteras nya uppskattningar som nyligen gjorts tillgängliga av för sektorfördelade M3-innehav avseende den privata sektorn. 1 Dessa nya uppskattningar finns på kvartalsbasis sedan första kvartalet 1999 och på månadsbasis sedan januari Deras konstruktion vilar både på en mer omfattande uppsättning nationella uppgifter än vad som tidigare var tillgängliga men även på en mer omfattande metod för sammanställning av uppgifter. Dessa uppskattningar ersätter tidigare estimat vilka presenterades i artikeln Sectoral money holding: determinants and recent developments, :s månadsrapport, augusti 2006 (ej översatt till svenska). Konstruktion av uppskattningar av sektorfördelad M3 Konstruktion av sektorfördelade M3-serier baseras huvudsakligen på innehavarsektorns innehav av kortfristig inlåning (inklusive repoavtal) som finns i MFI-balansräkningsstatistik. Detta utgjorde ungefär 80 % av M3 totalt under andra kvartalet För dessa instrument har den penningutgivande sektorn sedan januari 2003, i enlighet med förordning /2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut, rapporterat en detaljerad sektorfördelning på månadsbasis. För perioden har kvartalsserier över sektorfördelade innehav estimerats och uppgifterna har publicerats. 2 För att komma från sektorfördelad kortfristig inlåning till sektorfördelad M3 krävs en uppdelning på vilka enskilda sektorer som har monetära innehav i form av utelöpande sedlar och mynt, andelar/enheter i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av monetära finansinstitut. Statistik för dessa instrument kan inte insamlas direkt från uppgiftslämnarna eftersom monetära finansinstitut oftast inte kan ge information om ägarna till de värdepapper de emitterat. Och på samma sätt är det inte lätt att identifiera innehavare av utelöpande sedlar och mynt. Uppdelningen av dessa M3-instrument på de olika innehavarsektorerna baseras således på uppskattningar. 3 De nationella centralbankerna samlar in information vid sammanställning för sektorräkenskaper och denna information har också använts där det är lämpligt. 1 De nya uppskattningar kan laddas ner från :s webbplats, De finns även på stats/money/aggregates/sectorialm, där det också finns mer information om metoden för uppskattningarna. 2 Dessa uppskattningar, tillgängliga på kvartalsbasis från första kvartalet 1999, kan laddas ner från :s webbplats, För mer detaljinformation, se Ruta 1, New euro area historical series on holdings of M3 deposits by sector, månadsrapporten för augusti Dessa uppskattningar innehåller statistik som rapporterats till i enlighet med förordning /2007/9, som täcker statistikkrav inom området för monetära och finansiell statistik (inklusive uppgifter om finansinstitut) och förordning /2005/13 om statistik över finansräkenskaper i euroområdet. 19