Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sundby-förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sundby-förskola Planen gäller fr.o.m. oktober 2018 t.o.m. oktober 2019

2 Innehåll Inledning 4 Lagarnas innehåll och begrepp 4 FN:s konvention om barnets rättigheter 4 Grunduppgifter 5 Förskolans/skolans vision 5 Delaktighet i upprättandet av planen 5 Förankring av planen 5 Barnen 5 Pedagogerna 6 Vårdnadshavare 6 Årets plan 6 Främjande arbete 6 Mål 1 7 Mål 2 7 Kön 7 Etnisk tillhörighet 7 Sexuell läggning 8 Funktionsnedsättning 8 Kartläggning 8 Kartläggningsmetoder 8 Mål och förebyggande åtgärder 9 Rutiner vid akuta situationer 11 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 11 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 12 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn eller elev elev 12 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn/elev 13 Bilagor 14 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 14 Kön 14 Könsidentitet eller könsuttryck 14 Etnisk tillhörighet 14 Religion eller annan trosuppfattning 14 Funktionsnedsättning 14 2

3 Sexuell läggning 14 Ålder 14 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 15 Diskriminering 15 Trakasserier 15 Kränkande behandling 15 Repressalier 16 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 16 Artikel 2 16 Artikel 3 16 Artikel 6 16 Artikel Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 17 3

4 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Skollagen anger att verksamheterna varje år ska utarbeta en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Kravet på att utarbeta en likabehandlingsplan har tagits bort i diskrimineringslagen. Istället har ett allmänt krav införts om att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 4

5 Grunduppgifter Förskolans/skolans vision Våra förskolor skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i våra verksamheter utsättas för mobbing eller kränkningar. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med ledningsgruppsrepresentant och pedagogisk utvecklingsledare. Delaktighet i upprättandet av planen Förskolechef och pedagogerna på Sundby förskola tillsammans med pedagogiks utvecklingsledare ansvarar för uppföljning reviderar/skriver in uppdateringarna i planen utifrån kartläggningar som sker varje år och nya mål ställs utifrån analysen. Barnen är delaktiga genom att vi använder verktyg i kartläggningen. Verktygen vi använder oss av är känslobarometer, husmodellen och barnintervjuer. Vårdnadshavaren är delaktig genom att de för dialoger kontinuerligt hemma om deras barns trivsel på förskolan och delger förskolan om deras tankar. Förankring av planen Barnen Varje ny termin inleder vi med att skapa ett SAMF som är en förkortning på Sundby, Adelsö, Munsö förhållningsätt. Där vi i mindre grupper samtalar med barnen om hur man vill bli bemöt av en människa och hur man ska bemöta en människa. I samband med det lyfter vi och berättar om att det finns en likabehandlingsplan på förskolan för barnen och vad den grundar sig på. Se bilagor. Tillsammans med de äldre barnen visar vi på med hjälp av intervjuerna att barnen tankar är viktiga. Barn som inte har det verbala språket lyfter vi genom att tolka deras intentioner genom observationer och reflektioner över kartläggningarna, där vi är medvetna om och tolkar dem utifrån ett barnperspektiv och försöker förstå barnets perspektiv. Barnen är också delaktiga genom att pedagogerna arbetar medvetet med miljön utifrån barnets bästa och deras förhållningsätt genom ett normkritiskt perspektiv och har återkommande reflektioner över barnen lärande och utveckling med en medvetenhet kring diskrimineringsgrunderna. CPS är en metod som håller på att implementeras i Ekerö kommun och Sundby förskola, den metoden hjälper oss i förhållningsättet gentemot barnen och ett sätt som gör barnen delaktiga i sin egen utveckling. 5

6 Pedagogerna Alla pedagoger är med och utformar/utvärderar och uppdaterar planen genom kartläggningarna och tar del av den färdiga versionen. Vi håller den förankrad och belyser dennes betydelse i utformningen av vår verksamhet, genom att medvetet ta med den i reflektioner kring barnens utveckling och lärande. Vårdnadshavare Får information om planen via FörskoleAppen och hemsidan. Den finns också i pappers exemplar på respektive avdelning. Årets plan Utvärderingen sker mars 2019 på APT och oktober 2019 på APT. Ansvariga för att det sker är förskolechef tillsammans med ledningsgruppsrepresentant och pedagogisk utvecklingsledare. Främjande arbete Vi tillsammans på förskolan arbetar fram värdegrundsregler som skapar en trivsam arbetsmiljö för alla vi inleder varje termin med att lyfta enhetens gemensamma förhållningsätt SAMF. Vi har även förra året utarbetat våra värden som vi vill att verksamheten ska genomsyra. Det är trygghet, nyfikenhet och kommunikation. Alla barn är då delaktiga i vårt likabehandlingsarbete. Vuxna föregår med gott exempel. När barn hamnar i konflikt är vi pedagoger med och vägleder, så att barnen lär sig konflikthantering. Vi vuxna pratar med barnen om hur man känner sig och hur andra känner (empati). Med hjälp av samtal och lekfulla dramatiseringar vid samlingar tar vi upp barnens tankar och funderingar anpassade efter barnens ålder och mognad. Vi reflekterar även med barnen hur veckan har varit. Där vi också följer upp vad som varit bra/dåligt. Att ge barnen inflytande och delaktighet i vardagen. Se till varandras olikheter, ta tillvara på allas förmågor i alla situationer. Vi har böcker som vi kan använda som stöd i arbetat med det förebyggande arbetet. Kompis böckerna av Linda Palm. Alfons vänskapslåda från Friends. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen, att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, som efterhand skall omfatta dem. Enhetens ledning samt övriga medarbetare tar aktivt avstånd från kränkande behandling i verksamheten. I enheten och på Sundby förskola har vi börjat använda oss av en struktur schema som är ett verktyg som ger oss en tydlig bild av var, när och hur vi pedagoger ska fördela oss och barnen i miljön. Det i sin tur leder till arbetsro eftersom vi fördelar oss bättre i miljön och det blir färre barn på samma yta. 6

7 Det leder även till att pedagogerna blir närmare barnen och finns tillhands i konflikter som uppstår och det ger en större möjlighet att förhindra att kränkningar sker. Mål 1 Fortsätta upprätta strukturscheman. Implementera det och föra diskussioner utifrån schemat för att hitta nya lösningar i organisationen så det gynnar barnets bästa. Ständigt pågående. Mål 2 Att oftare reflektera med barnen över hur dagen och veckan varit. Kön Pedagogerna arbetar dagligen för att bemöta varje barn likvärdigt oavsett kön i hur vi tilltalar dem och delar upp dem i grupper. Det pågår alltid en levande diskussion i arbetslaget kring vad som kan vara diskriminering på grund av kön. Förskolans miljö är också ett bevis på vår tanke om att varje barn ska kunna känna sig hemma i den oavsett kön. Där finns ett stationssystem där barnen själva väljer aktivitet efter eget intresse men även där vi pedagoger kan gå in och styra barnen för att ge alla barn möjlighet till en bra lek oavsett kön. Vi som pedagoger går i vissa fall in och styr för att bryta stereotypa könsmönster. Pedagogerna ser även över, texter och böcker som finns i verksamheten. Vi vill ge barnen en bredd av litteratur som representerar olikheter och likheter med speciella böcker som är normbrytande. Ett exempel på en praktisk aktivitet där förskolan arbetar normbrytande är varje års luciatåg. Där blandas tradition med nytänkande och varje barn deltar och klär sig efter eget önskemål. Där föds ofta en diskussion om könsroller i barngruppen och kvinnliga pedagoger kan föregå med gott exempel genom att vara stjärngosse för att medvetet luckra upp föreställningar om specifika könsroller. Etnisk tillhörighet Pedagogerna arbetar dagligen för att bemöta varje barn likvärdigt oavsett etnicitet. Miljön är planerad utefter tanken om att varje barn ska kunna känna sig hemma oavsett etnicitet. I miljön finns även ett stationssystem där barnen själva väljer aktivitet efter eget intresse men även där vi pedagoger kan gå in och styra barnen för att ge alla barn möjlighet till en bra lek oavsett etnicitet. I det dagliga arbetet lyfter vi upp och ger erkännande till andra etniciteter och kulturer i de samtal som vi har med barnen. Vi ber barnen berätta om sig själva och framhåller vikten av att vara stolt över sitt ursprung. Språk kan vara stark förknippat med etnisk tillhörighet och vi har ett samarbete med Ekerö bibliotek där vi får låna bokpåsar på alla språk vi önskar. De påsarna får sedan föräldrar med barnen låna hem. Pedagogerna på förskolan kan också läsa och titta i böckerna på förskolan. För de flesta 7

8 böckerna finns både svenska och det andra språket. Vi erbjuder i bästa möjliga mån vårdnadshavare information på hemspråket och tolk vid olika samtal. Pedagogerna tillför text och litteratur till miljön som representerar flera olika länder och kulturer samt finns på flera språk. Religion eller annan trosuppfattning: Förskolan tar hänsyn till barnens och vårdnadshavarnas olika religioner och trosuppfattningar. Vi samtalar om olika religioner och trosuppfattningar i barngruppen och ger möjligheten för barnen att delta eller att inte delta i de traditionsbundna aktiviteter som finns på förskolan. Sexuell läggning Vi arbetar för att alla barn och vårdnadshavare ska bemötas av förskolans pedagoger på ett likvärdigt sätt oavsett sexuell läggning. Genom dialog och i diskussioner med barnen synliggörs olika familjeförhållanden. Även litteratur som t ex. boken Min familj (Tidholm A-C) finns och används i verksamheten utifrån tanken att diskutera olika hemförhållanden och familjebilder. Funktionsnedsättning Vi anpassar miljön i bästa möjliga mån så att varje barn får en likvärdig verksamhet. Alla barn ska ha möjlighet att delta på samma villkor. Vi har därför allt material i barnens nivå och stödjer med text och bildmaterialets funktion och plats. I hallen sitter ett veckoschema med bilder där barnen lätt får en överblick av det som händer under veckan. Stationssystemet hjälper även till att skapa ordning och struktur i den dagliga verksamheten då vissa barn är i speciellt stort behov av rutiner. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som vi har identifierat ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Alla pedagoger har genomfört känslobarometern för att kartlägga hur relationerna mellan pedagogen och barnet fungerar. Husmodellen har vi använt för att få syn på var i miljön det kan kännas otryggare för barnen och en kränkning lättare kan uppstå. Samt hur miljön är uppbyggd hur ett normkritiskt perspektiv. Tillsammans med de äldre barnen har vi genomfört interjuver för att kunna identifiera miljöer som behöver förändras. Reflektioner mellan pedagogerna hur de yngre barnen ska bli delaktiga har förts och en medvetenhet kring hur pedagogen ser, tolkar barnets intentioner är av största betydelse. 8

9 Resultat och analys av kartläggning Kartläggningen utifrån känslobarometern visar på att vi verkligen har olika kontakt/relation med barnen på förskolan. Utifrån den analysen enas vi pedagoger om att man ansvar själv för att bygga en bättre kontakt med de barnen man har mindre kontakt/relation med. Man ska även ta hjälp av en kollega som kan ge tips på hur man kan arbeta om man upplever att man själv har svårt att hitta verktygen. Utifrån husmodellen har vi kommit fram till att vi behöver göra ett omtag kring utemiljön på stora gården. Hur vi pedagoger fördelar hos på gården. Men också tillföra material och skapa olika stationer även utomhus. Även förhållningsättet hur många barn man kan vara på de olika stationerna behöver ses över. Husmodellen på Pluto visar utomhus att det är viktigt att en pedagog alltid är placerad på hörnet av huset på gården. Det eftersom man då har en bra överblick över gården. Inne kom det fram att övergången när barnen ska gå ut i hallen för att klä på sig är inte hållbar när man går för många för att klä sig samtidigt eftersom barnen gärna springer bort till stjärnans hall och vi får ingen bra överblick och kränkande behandling och olyckor sker lättare. Därför ska vi endast gå ut med tre barn åt gången per pedagog och klä på för att sedan slussa ut barnen på gården. Husmodellen på Stjärnan visar att promenader där man ska hålla varandra i handen orsakar konflikter som kan uppfattas som kränkande. Därför har vi köpt in ett promenad -rep som vi ska använda oss av. Men även dela barnen i grupper så de får skapa nya relationer. Mål och förebyggande åtgärder Målen från likabehandlingsplanen blir följande 9

10 Identifierat område Utemiljön stora gården Promenad i grupp Övergången till att vara inne till att gå ut. Utemiljön Mål Att skapa stationer med inspirerande material. Även föra diskussioner kring vårt förhållningsätt vid de olika stationerna. Var ska vi pedagoger vara på gården Att alla ska kunna gå tillsammans på promenad utan större konflikter där någon kan uppleva sig kränkt Att övergången ska ske på ett lugnt och tryggt sätt. Att placera sig i hörnet på lilla gården Konkret åtgärd Utifrån interjuver med barnen tillföra material till sandlådan. Tydliggöra hästarnas plats/material. Bestämma förhållningsätt på gården. Köpa in promenad-rep. Dela in barnen i konstellationer där de utökar sina relationer. Att vi varje vecka arbetar efter struktur schemat och en som ska vara ute med barnen börjar med några i taget. När? Under hösten och våren Så fort som möjligt Så fort som möjligt Alltid Utvärdering? Vem ansvarar? Mars -maj 2019 Pedagogerna Pegasus och Stjärnan Mars 2019 Mars 2019 Mars 2019 Pedagogerna på stjärnan Pedagogerna på Pluto 10

11 Rutiner vid akuta situationer Vi pedagoger ingriper direkt och lyssnar på barnen som är med i händelsen och försöker få barnet/barnen att förstå situationen utifrån den andras perspektiv. Bedömer den ansvarige pedagogen att en kränkning sket upprättar pedagogen en anmälan i DF-respons. Informerar de berörda föräldrarna om det som inträffat men även de kollegor som behöver känna till det händelsen. Förskolechefen ska alltid informeras och ansvarar att rutiner följs. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi utgår från ett strukturschema där barnen alltid delas in i mindre grupper så att de blir mindre barn per pedagog. Det ger pedagogen möjlighet att fånga upp barnen och vägleda i konflikter. Vi avgränsar också ytan i miljön för att kunna överblicka områden där barnen leker. Då kan vi finnas tillhands och vägleda och samtala i konflikter. Upplever vi någon situation eller del av miljön som icke fungerande observerar och ändrar vi efter behov. Vi öppnar också upp i samtal med barnen om likheter och olikheter. förebyggande arbete. Förskolechefen årligen upprätta och utvärdera och förankra likabehandlingsplanen. se till att planen följs och att blanketten används. rapportera till huvudmannen kontakta andra myndigheter vid behov. - ansvara för att förebygga och förhindra all kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, ansvara för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen - hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden. - följa upp och utvärdera ärenden. - vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera likabehandlingsplanen rapportera till Förskolechef. All personal tillsammans med vårdnadshavare Alla pedagoger 11

12 - kontakta vuxen på förskolan vid misstanke om att ens eget barn eller annan elev på skolan far illa. - hjälpa ditt barn att förstå innebörden av begreppen och innehållet i planen. förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något sätt är inblandad i incidenter Vårdnadshavare Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Pedagog: Johanna Brink: johanna.brink@ekero.se Pedagog: Gerd Larsson: Gerd. larsson@ekero.se Pedagogisk utvecklingsledare: Marie Eklund marie.eklund@ekero.se Telefon: Förskolechef: Cathrine Bruske: Cathrine.bruske@ekero.se, Tel. förskolan: Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar Enligt skollagen 6 kap 10 ska personal alltid anmäla till förskolechef/rektor vid misstanke eller vetskap om kränkningar. Förskolechef/rektor anmäler i sin tur till huvudmannen som ansvarar för att utredning kring kränkning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn eller elev elev Pedagogen ingriper direkt vid konflikter och vägleder det är Noll tolerans mot elakheter, utfrysning och retningar. Pedagogen som är med under händelsen dokumenteras vilka åtgärder som vidtogs och gör en anmälan i DF-respons. Se bilaga 4. Informerar även förskolechefen muntligt. Förskolechefen beslutar vem som är ansvariga för utredningen av anmälan. Den pedagogen gör en plan för åtgärder och olika lösningar som den diskuteras med berörda pedagoger. Vid behov tas handledning in från resursteamet. En särskild handlingsplan upprättas också vid behov Pedagoger som arbetar närmast barnet/förskolechef ansvarar för att återkoppla och följa upp tillsammans med vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för att arbetet följs enligt ovanstående 12

13 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn/elev Medarbetaren som blir vittne till kränkning där vuxen kränker barn ingriper direkt. Var ärlig om varandra kränkningar kan uppfattas olika från person till person, se till sak och inte person. Ta upp saken omedelbart med den berörda personen men gå åt sidan. Berätta vad man såg och fråga hur personen tänkte just då. Pedagogen som uppmärksammade kränkningen informera förskolechef vilket ser till att ärendet dokumenteras i DF-respons och utredning påbörjas. Se bilaga 4. Förskolechef har så fort som möjligt ett möte med pedagogen som kränkt barnet för att lyssna av pedagogens upplevelse. Förskolechefen avgör om/hur föräldrar ska informeras. Förskolechef ansvarar för dokumentation och uppföljning och återkoppling till alla inblandade parter i ärendet. 13

14 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder 14

15 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering Innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Genom en ändring i diskrimineringslagen är förskolor och skolor sedan 1 januari 2017 även skyldiga att arbeta förebyggande gentemot diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier Innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. 15

16 Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 Slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 Anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 Säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 16

17 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen Från och med den 17 augusti 2016 gäller nya rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering i systemet DF Respons. Nedan följer en beskrivning i korthet av hur processen ser ut. 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska en anmälan upprättas i systemet DF Respons. Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. När en anmälan upprättas notifieras rektor/förskolechef samt huvudmannen (mottas av Enheten kvalitet och administration, Barn- och utbildningsförvaltningen). 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF respons. Rektor/förskolechef beslutar om vem/vilka som ska utreda ärenden. Ärenden där personal misstänks ha utsatt barn/elev för kränkande behandling ska alltid utredas av rektor/förskolechef. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta i utredningen. Rektor/förskolechef är den som formellt avslutar ärendet i systemet. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i systemet. Om uppföljning inte görs inom angiven tidsplan genererar systemet en påminnelse som skickas ut via e-post till rektor/förskolechef och utredare. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i systemet. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 8. Dokumentationen ska inte skrivas ut. Om vårdnadshavare begär att få se dokumentation för sitt barn eller för en händelse, hänvisas detta 17

18 till kommunhuset och nämndsekreteraren för utlämnande av handling. I samband med detta görs en sekretessprövning. 9. Enheten kvalitet och administration har insyn i samtliga ärenden och ansvarar för kvalitetssäkring av processen. Regelbunden rapportering sker i barn-och utbildningsnämnden. 18

19 1. Anmälan upprättas 2. Utredning inleds och dokumenteras 3. Ärendet avslutas 4. Uppföljning görs enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in 5. Ärendet avslutas 6. Ny uppföljning görs och enligt den i uppföljningen angivna tidplanen 7. Ärendet avslutas 19

20 20