Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet Läsåret 18/19

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet Läsåret 18/19

2 Innehåll ALLMÄNT... 3 Inledning... 3 Styrande lagar... 3 GRUNDUPPGIFTER... 3 LÄSÅRET Utvärdering av föregående års mål... 4 LÄSÅRET Mål och förebyggande åtgärder... 5 Diskriminering... 6 Mål för främjande åtgärder mot diskriminering... 6 Trakasserier... 7 KONFLIKTHANTERING... 8 Rutiner vid akuta situationer... 8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 8 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till... 8 Rutiner för incident- och konflikthantering... 8 Bilagor... 9 Bilaga 1 Lagar Bilaga 2 Begrepp Bilaga 3 Handlingsplan för kränkande behandling, konflikter och incidenter Bilaga 4 Konfliktrapport - mall Bilaga 5 Utredning om kränkande behandling

3 ALLMÄNT Inledning Likabehandlingsarbetet ska ligga till grund för att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö för eleverna är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Arbetet ska vara ständigt pågående och finnas med i verksamhetens alla delar. Skolan har upprättat en gemensam plan för lika behandling och kränkande behandling. På Montessoriskolan Växthuset ser vi barnets dag som en helhet där både skola och fritidsverksamhet ingår och planen gäller båda verksamheterna. Styrande lagar Skollagen (SFS 2010:800) föreskriver att förskolor och skolor måste arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra trakasserier och kränkande behandling. Nolltolerans ska råda. Därför ska verksamheterna år utarbeta en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap 8 Skollagen) Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Diskrimineringslagen (2008:567) föreskriver att förskolor och skolor ska ha aktiva åtgärder mot diskriminering. Ytterligare information finns att hämta i bilaga 1. Begrepp En kortfattad beskrivning och förklaring av begrepp finns att hämta i bilaga 2. GRUNDUPPGIFTER Växthusets vision Montessoriskolan Växthuset en skola att växa och blomstra i. Alla elever ska vara trygga, utvecklas maximalt utifrån sina unika förutsättningar och få utbildning av högsta kvalité. Syftet med planen för lika behandling Syftet med planen är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. De är även till för att förebygga, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ansvariga för planen Rektor är ansvarig för Montessoriskolan Växthusets plan mot kränkande behandling och diskriminering. Arbetet sker i samarbete med Trygghetsteamet och Elevvårdsteamet. Planen gäller för läsåret

4 Delaktighet i upprättandet av planen Växthusets personal, elever och föräldrar har utvärderat förra årets åtgärder i skolans kvalitetsenkät. Personalen har dessutom utvärderat i gruppdiskussioner gemensamt och i arbetslag. Eleverna har dels deltagit i mindre diskussionsgrupper och dels genomfört ytterligare en enkät. Förankring av planen Montessoriskolan Växthusets plan mot kränkande behandling och diskriminering kommer att finnas i en förenklad version för eleverna. Denna ska presenteras och förankras i alla klasser i början av termin men också vid behov. Personalen får planen presenterad för sig i början av höstterminen. Personalen ska sätta sig in i planen och ansvarar för att den förankras hos eleverna. Föräldrarna ska ta del av planen på skolans hemsida. LÄSÅRET Utvärdering av föregående års mål Kartläggningsmetoder I april genomförs år en kvalitetsenkät av elever, vårdnadshavare och personal. Utvärdering av verksamheten görs dessutom Eleverna deltar i fokusgrupper under hela läsåret. Personalen deltar regelbundet i diskussioner på avstämningar, arbetslagsträffar och personalmöten. Elevhälsoteamet dokumenterar och för statistik över elevhälsoarbetet. Sammantaget ligger enkäter och sammanställningar av dokument till grund för årets kartläggning. Utvärdering och analys av planen Mål 1: Att ha ett gott samarbete på skolan där eleverna är delaktiga Lärare och elever ger ingen samstämd bild av huruvida målet uppfyllts. Lärarna tycker att målen uppfyllts i högre grad än eleverna tycker. Eleverna upplever att delaktigheten är lägre läsåret än tidigare läsår. Mål 2: Att ha en verksamhet där normer inte begränsar elevernas rättigheter i utvecklingen Även i detta mål råder det delade meningar. Lärarna är mer positiva än eleverna. Individualiseringen av undervisningen har dock ökat, dels som ett stöd för de elever som är i behov av extra stöd och anpassningar för elever som är i behov av mer avancerade utmaningar. Mål 3: Att färre elever ska bli retade eller slagna Elever och lärare är samstämmiga och ser ingen större förändring från föregående läsår. Slutsatser Målen för bör lyftas och diskuteras i såväl personal- som elevgrupperna även under läsåret Man behöver i samråd med elever och personal söka nya vägar för att öka elevernas delaktighet. 4

5 LÄSÅRET Mål och förebyggande åtgärder Utifrån föregående års kartläggning ska en Växthusanda utvecklas med fokus på ett lågaffektivt bemötande och ett salutogent arbete. Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering Ansvarsfördelning Att skapa en känsla av samhörighet mellan eleverna verksamheten Trivselteamet och EHT Skapa ett faddersystem. Arbeta med gruppstärkande aktiviteter. Öka elevers och personals trivsel på Växthuset Skapa ett trivselteam som även inkluderar elevrepresentanter. Öka antalet rastaktiviteter. Trivselteamet och EHT Utveckla personalens arbete med ett lågaffektivt bemötande Genom såväl praktiskt som teoretiskt arbete, litteraturläsning, forskningsrapporter. Ett fortsatt arbete under personal- och arbetslagsträffar. EHT Fortsatt arbete runt elevernas delaktighet Utveckla personalens kompetens för att öka elevernas delaktighet. Personalmöte Kvalitetsenkät EHT 5

6 Diskriminering Diskriminering innebär att en barn/elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande och förutsätter någon form av maktövertag hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. För att motverka diskrimineringen ska man enligt Diskrimineringslagen (2008:567) arbeta med Aktiva åtgärder mot diskriminering. Arbetet med diskriminering ska dokumenteras och bedrivas i fyra steg: 1. Undersöka 2. Analysera 3. Åtgärda 4. Följa upp och utvärdera Utöver detta ska verksamheten ha en policy mot sexuella trakasserier, trakasserier och mot repressalier. Mål för främjande åtgärder mot diskriminering Diskrimineringsgrund Konkret åtgärd När? Utvärdering Ansvarsfördelning Kön Fördela talutrymmet genom att slumpmässigt använda glasspinnar. All personal Könsindentitet eller könsuttryck Erbjuda aktiviteter som fångar alla elever. Diskussioner i elevgrupperna och öka elevernas förståelse för innebörden av könsidentitet och könsuttryck. All personal All personal 6

7 Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Diskussioner i elevgrupperna för att lära eleverna och minska antalet negativa uttryck som rör etnisk tillhörighet. Diskussioner i elevgrupperna för att lära eleverna att se likheter mellan olika religioner i stället för skillnader samt minska antalet negativa uttryck som rör religion. Diskussioner i elevgrupperna för att lära eleverna att respektera att vi alla är olika. Diskussioner i elevgrupperna för att synliggöra olika sexuella läggningar och olika familjebildningar. Diskussioner i elevgrupperna för att lära eleverna att ålder och mognad inte är samma sak. All personal All personal All personal All personal All personal Trakasserier På Montessoriskolan Växthuset ska inga trakasserier förekomma. Trakasserier kan bland annat bestå i att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande ord. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier kan till exempel förekomma via digitala verktyg, som exempelvis SMS eller via sociala medier, men kan också vara av sexuell art. Skolan ska hantera trakasserier på samma sätt som övriga kränkningar och utreda dem skyndsamt. 7

8 KONFLIKTHANTERING Rutiner vid akuta situationer På Montessoriskolan Växthuset är all personal ansvarig att agera så snart de får kännedom om en kränkning, dokumentera händelsen och meddela skolans Psykosociala team. Vid en pågående konflikt gäller det att personalen avbryter konflikten och bemöter de inblandade på ett lågaffektivt sätt. Så snart som möjligt ska händelsen rapporteras till Psykosociala teamet. Händelsen kan antingen avslutas direkt av inblandad personal, utreds som en konflikt av inblandad personal och/eller tillsammans med Psykosociala teamet eller utreds som en kränkande behandling av Psykosociala teamet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling krävs goda relationer mellan elev och personal, samt ett bra samarbete med vårdnadshavare. Varje klass har en klasslärare och en fritidspersonal kopplad till elevgruppen. Fritidspersonalen följer eleverna till fritidshemmet/fritidsklubben under hela dagen och har därmed en överblick över elevens hela vistelsetid på skolan och fritids. All personal ska markera att inga former av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling accepteras. På Montessoriskolan Växthuset är alla barn allas bar, vilket innebär att vuxna ska ta hand om och visa omsorg om även de elever som inte tillhör ens egen klass eller grupp. Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Eleverna ska i första hand vända sig till klasslärare eller fritidspersonal kopplad till klassen. På rasten eller om den närmaste personalen inte finns på plats, kan alla elever vända sig till all personal. För vårdnadshavare gäller det att i första hand vända sig till klasslärare eller fritidspersonal kopplad till klassen. De kan också vända sig till Psykosociala teamet. Rutiner för incident- och konflikthantering Montessoriskolan Växthuset har ett system för rapportering av incidenter, konflikter och kränkande behandling. I och med att personalen meddelar Psykosociala teamet får rektor kännedom om det inträffade. Incident-händelse som sker som både kan stanna vid en incident eller utvecklas till en konflikt Incidentrapport-kortfattad beskrivning av vad som skett. Det måste finnas information om incidenten är löst eller ej samt ifall någon annan tagit över. Denna information ska alltid dokumenteras och skickas vidare till elevhälsoteamet inom 24 timmar. Konfliktrapport-Utförlig beskrivning av en konflikthantering utifrån färdig blankett. Den ska alltid göras om en incidentrapport uttrycker att incidenten ej är löst. I de fall där en incident direkt (inom 24 timmar) leder till en konflikthantering räcker det med en konflikthanteringsrapport. Följande gäller vid Incident- /konflikthantering: 1. Den vuxne som ser/ är närmast incidenten avbryter snabbt 2. Den vuxne försöker lösa incidenten med eleverna på plats 8

9 3. Antingen är incidenten löst eller så betecknas det som en konflikt som ska utredas vidare enligt konfliktrapporten. 4. Vid de fall en elev kommer och ber om hjälp av vuxen ska det alltid leda till konfliktrapport 5. Såväl incident- som konflikthantering ska alltid dokumenteras och skickas in till elevhälsoteamet a) Den vuxne rapporterar om incidenten till EHT (elevhälsoteamet) via sms, Teams, mail till eller skriftligt i facket, Incidentrapporter, i personalrummet. b) Har det lett vidare till konflikthantering ska den vuxne fylla i konfliktrapporten och alltid maila den till elevvard@ahavaxthuset.se Detta gäller ALL personal och SKA göras vid incident enligt nedan. Det räcker alltså inte att ni löser konflikten, den måste också dokumenteras och delges EHT. När måste man skriva: Fysiskt våld, grovt kränkande ord, upprepade retningar (behöver inte vara grova ord men att avsikten är att göra den andra ledsen) All kontakt med hemmet ska rapporteras in till EHT (mail till föräldrar samt "samtal" med föräldrarna vid hämtning). Vid kränkande behandling ska man alltid meddela detta i både incidentrapport och konfliktrapport. Ansvaret går då över till psykosociala teamet för vidare utredning. Psykosociala teamet ansvarar för: Besluta om att inleda en utredning om kränkande behandling Be om förtydliganden när det behövs Skriva in incident- och konfliktrapporter i elevmapparna Sammanställa, analysera och vidarebefordra information om incident- och konfliktrapportering till elevhälsan Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Lagar Begrepp Handlingsplan för kränkande behandling, konflikter och incidenter Mall för konflikthantering Mall för utredning av kränkande behandling 9

10 Bilaga 1 Lagar Skollagen (SFS 2010:800) I Skollagen framgår att det inom förskola, skola och fritidshem råder nolltolerans mot kränkande behandling. Det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att kränkningar inte ska förekomma och att detta arbete ska bedrivas i en Plan mot kränkande behandling. I planen ska det bland annat framgå hur verksamheten arbetar med frågan, vilka rutiner som finns för skolans personal och vart man som barn eller elev kan vända sig. (Skollagen 6 kap.) FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Eftersom Sverige har ratificerat Barnkonventionen innebär det att Barnkonventionens innehåll gäller för Sveriges alla barn. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Innebörden av barnets bästa måste avgöras i enskilt fall. Artikel 6 anger att barn har rätt att överlev, leva och utvecklas. Artikeln berör inte enbart barnets fysiska hälsa utan även den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem, utifrån ålder och mognad. Diskrimineringslagen (200:567) Diskriminering innebär att ett barn/elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 10

11 Bilaga 2 Begrepp Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte nödvändighetsvis har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamheten men också via telefon eller internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbing är en form av kränkande behandling. Trakasserier innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan vara också av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier, som exempelvis sexuella beröringar, sexuella skämt eller bilder som anspelar på sex. Diskriminering Barn /elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskrimineringen handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för hen. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats vid födseln. Det kan exempelvis vara transsexuella, transvestiter och intersexuella. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller liknande förhållande avseende kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på själv identifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Skolan ska vidta skäliga åtgärder för att den fysiska, pedagogiska och sociala miljön görs tillgänglig så att en elev med en funktionsnedsättning kan delta på lika villkor som andra. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Ingen ska missgynnas på grund av ålder. 11

12 Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 12

13 Bilaga 3 Handlingsplan för kränkande behandling, konflikter och incidenter Kränkningar kan bestå av nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. Kränkningar kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande. 1. En konflikt/incident uppstår 2. All personal är skyldiga att snabbt ingripa i konflikten/incidenten 3. All personal har skyldighet att skyndsamt lämna en skriftlig information om vad som inträffat och delge Psykosociala teamet 4. Personalen ansvarar för att planera in tid för att kunna dokumentera det som inträffat 5. Anmälan till Psykosociala teamet sker antingen via mail (elevvard@ahavaxthuset.se), sms eller skriftligt i facket för incidentrapporter i personalrummet 6. Information ska alltid innehålla: a. Anmälaren sätter en rubrik på anmälan Kränkande behandling Konflikt Mindre incident b. Vilka som varit inblandade, barn/elever och vuxna c. Vilket datum det inträffat d. En kort information om vad som skett. Ges inte tillräcklig information, kommer Psykosociala teamet att begära in ytterligare information från anmälaren 7. Psykosociala teamet beslutar i samråd med rektor tillika huvudman om hur vi går vidare. a. Utredning av kränkande behandling b. Konflikthantering c. Incidentrapportering 8. Psykosociala teamet kommer överens med anmälaren om vem/vilka som ska genomföra utredningen om kränkande behandling, konflikthanteringen eller lösa mindre incidenter a. Utredning av kränkande behandling ansvarar Psykosociala teamet för genomförande och uppföljning av utredning b. Konflikthantering genomförs av anmälaren/ansvarig i samråd med Psykosociala teamet enligt verksamhetens konflikthanteringstrappa c. Mindre incidenter utreds tillsammans med anmälaren/ansvarig personal 9. Samtliga utredningar ska dokumenteras och arkiveras hos Psykosociala teamet 10. Vid behov kan Psykosociala teamet komplettera utredningar med observationer av verksamheten, i klassen, på raster eller vid övergångar från en verksamhet till en annan 11. Psykosociala teamet för statistik över incidentrapporten, konflikthanteringar och utredningar av kränkande behandling. Teamet ansvarar för uppföljning och analys av resultaten 12. Psykosociala teamet rapporterar till Barn- och elevhälsoteamet om a. Aktuella utredningar om kränkande behandling b. Incidentrapporter och uppföljning av dessa c. Övrig konflikthantering och uppföljning av det arbetet 13. All kontakt till och från vårdnadshavare ska rapporteras till Psykosociala teamet för arkivering 14. Psykosociala teamet och Barn- och elevhälsoteamet ska arbeta salutogent och styra verksamhetens arbete för att öka barnens/elevernas trygghet 13

14 Bilaga 4 Konfliktrapport - mall Konfliktrapport Mall för dokumentation Ifall du avbryter, ser ett bråk eller att en elev kommer till dig och berättar om en konflikt som har hänt, lyssna då på eleven och sök sedan upp de andra eleverna och fråga efter deras version. Ta sedan alla elever i grupp för att hjälpa dem se varandras perspektiv och lösa konflikten. Vid kränkande behandling eller vid stora svårigheter att få till en konflikthantering kontaktas psykosociala teamet. Datum: Inblandade barn: Ansvarig vuxen: Var är vi? Vad är det som har hänt? Låt barnen berätta en i taget. Elevens version (namn) Elevens version (namn) Elevens version (namn) Vart ska vi? Hur gör vi? Kontakt med föräldrar Beskriv vad som sagts samt om föräldrar vidtagit åtgärder Utredning om kränkande behandlings behöver startas Ja Nej Hur gick det? Bestäm datum för uppföljning samt ansvarig 14

15 Bilaga 5 Utredning om kränkande behandling Datum Utredning om kränkande behandling Inblandade Anledning till utredning Plats Beslut Ansvarig för beslutet Datum Vuxens version ansvarig för dokumentation Barn 1:s version Barn 2:s version Kontakt med föräldrarna Barn 1 Barn 2 Ansvarig Datum Dokumentation 15

16 Återkoppling Personal Elevhälsa Ansvarig Datum Dokumentation Åtgärdsplan Analys av situationen Förslag på åtgärder Dokumentation Ansvarig Datum Dokumentation Uppföljningssamtal Elev 1 Elev 2 Ansvarig Datum Dokumentation 16