Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Ekebyhovs förskola Planen gäller 2017 Detta dokument är en hjälp för er att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för er verksamhet. Ni kan med fördel använda er av rubrikerna som finns med och ta hjälp av textinnehållet. Uppmärksamma dock att ni ska fylla dokumentet med ert faktiska arbete.

2 Innehåll Inledning 3 Lagarnas innehåll och begrepp 3 FN:s konvention om barnets rättigheter 4 Grunduppgifter 5 Förskolans vision 5 Ansvariga för planen 5 Delaktighet i upprättandet av planen 5 Förankring av planen 5 Årets plan 7 När sker utvärdering? 7 Hur sker utvärdering? Ansvarig för utvärdering? 7 Främjande arbete 8 Kartläggning 9 Kartläggningsmetoder 9 Resultat och analys av kartläggning 9 Mål och förebyggande åtgärder 10 Rutiner vid akuta situationer 11 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 11 Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till 11 Vårdnadshavare och barn ska känna trygghet att vända sig till all personal på förskolan. 11 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 12 Bilagor 13 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 13 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 14 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 16 2

3 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 17 Bilaga 5. Aktuella kartläggningar från respektive arbetslag i enheten. 19 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. 3

4 FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 4

5 Grunduppgifter Förskolans vision En förskola som välkomnar demokrati, delaktighet, meningsskapande, ömsesidigt beroende, jämställdhet och mångfald. Alla ska känna sig trygga, bekräftade och respekterade. En förskola där alla och varje barn ses som en jämbördig medlem i samhället. Ansvariga för planen Förskolechef Anna-Klara Essén är ytterst ansvarig för att det årligen upprättas en ny likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling samt att planen utvärderas. Delaktighet i upprättandet av planen Varje avdelning kartlägger riskområden i våra inne- och utemiljöer där personal vistas tillsammans med barnen och sammanställer detta i ett dokument. Vidare utarbetar arbetsgruppen Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling och sammanställer varje avdelnings kartläggningar. För att göra barnen delaktiga i upprättandet av planen ska det arbetas fram ett material där varje barn ska få möjlighet att berätta hur de upplever sin vistelse på förskolan. Under utvecklingssamtalen ställs frågor till vårdnadshavare som rör planen. På så sätt blir vårdnadshavarnas åsikter delaktiga i upprättandet av detta dokument. Innan utvecklingssamtalen får vårdnadshavarna frågor som ska tas upp så att de är förberedda inför samtalet. När planen är skriven skickas den ut till personalen på förskolan på remiss. Därefter sammanställs den av förskolechef Anna-Klara Essén tillsammans med ansvarig arbetsgrupp. Den nya planen förankras sedan på ett gemensamt apt. Förankring av planen Personalen arbetar med planen som ett levande styrdokument i den dagliga verksamheten, samt under reflektionsmöten. Nyanställda och vikarier får under deras introduktionsperiod information om planen. Genom att vi som pedagoger är aktivt lyssnande och närvarande fångar vi barns tankar i vardagen. 5

6 Vi strävar efter att använda olika kommunikationssätt, såsom bildstöd, det hjälper barnen att uttrycka sig och göra sig förstådda. Vårdnadshavare får information om Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling via vår hemsida, under inskolningen, på föräldramöten samt vid utvecklingssamtalen. Målet är att vårdnadshavare ska kunna få information om planen på Förskoleappen. 6

7 Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser Vi har observerat och kartlagt våra pedagogiska miljöer och de dagliga rutinerna och under året utvecklat dem utifrån barns intressen och behov. Under året har vi bla arbetat med: Alfons vänskapslåda Stopp! Ugglan och kompisproblemet Årets plan När sker utvärdering? Revidering av Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling görs av arbetsgruppen i maj månad. Hur sker utvärdering? Ansvarig för utvärdering? Vid första arbetsplatsträffen på höstterminen gör varje avdelning en ny aktuell kartläggning. Arbetslaget har ansvar för att det genomförs. Förskolechef Anna-Klara Essén sammankallar arbetsgruppen för utvärdering av Likabehandlingsplanen/plan för kränkande behandling. Utvärdering sker kontinuerligt tillsammans med barnen och i arbetslagsreflektionerna genom pedagogisk dokumentation. Den årliga enkäten som görs utav vårdnadshavare används som underlag. 7

8 Främjande arbete Diskrimineringsgrunderna: Kön Könsidentitet/könsuttryck Etnisk tillhörighet/religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Lpfö 98/16 s. 4 Personalens förhållningssätt till barn och vuxna lägger grunden till att skapa en trygg miljö för alla som befinner sig på förskolan. Vi arbetar utifrån ett demokratiskt förhållningssätt, där barnen har möjlighet att påverka sin dag på förskolan. En välfungerande och föränderlig pedagogisk miljö ger barnen arbetsro och minskar konflikter. Alla barn ska kunna delta i vår verksamhet. Personalen ser barnens behov och låter verksamheten styras av detta. Ett målområde under året är att vi arbetar utifrån ett Normkritiskt förhållningssätt som är ett kommungemensamt satsningsområde. Enheten har ett antal platser i ett pedagogiskt nätverk som syftar till att utveckla verksamheten ur ett normkritiskt perspektiv. Samtlig personal i enheten ska fördjupa sig och öka sin självinsikt i området under ett apt i mars. Personal visar hänsyn och respekterar mångfald. Vi agerar vid oacceptabla ord och handlingar. Personal vägleder och visar på andra verktyg att använda. Vi uppmärksammar och samtalar med barn, vårdnadshavare och personal både för att främja och vägleda. 8

9 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Kartläggningsmetoder I början av höstterminen genomför varje arbetslag en kartläggning som anpassas utifrån barnens ålder. Personal gör observationer i den pedagogiska miljön, både inne och ute. Förutom observationer använder vi oss av dokumentationer, intervjuer och kontaktbarometern. Kontaktbarometern är ett verktyg som säkerställer att alla barn inkluderas i verksamheten. Vi incidentrapporterar och anmäler kränkningar i DF-respons, ett kommungemensamt system på ekot. All misstanke om att en kränkning har skett måste anmälas. Kontinuerligt diskuterar vi förskolans värdegrund och vårt förhållningssätt gentemot varandra. Varje vårdnadshavare erbjuds ett uppföljningssamtal efter inskolningen av sitt barn, under läsåret erbjuds också utvecklingssamtal. I januari/februari genomförs en föräldraenkät vars resultat utvärderas under våren av respektive arbetslag. Resultat och analys av kartläggning Beskriv resultatet av kartläggningen hur är förskolans nuläge? Under höstterminens början har alla avdelningarna genomfört de tänkta kartläggningarna. I analysen har fokus mest legat på riskerna när var och hur kränkande behandling sker. Analysen visar att när miljön har utvecklats till oemotståndliga zoner där barn och miljö når varandra i ett meningsfullt lärande minskar konflikterna och ett processinriktat lärande tar vid. Personal måste sprida och fördela sig i den pedagogiska miljön inne och ute. Ett arbete pågår med att utveckla aktivitetstavlor och bildstöd inne och ute. 9

10 Mål och förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet. Varje arbetslag har gjort en kartläggning med riskområden och åtgärder. Nedan är en sammanfattning av de områdena vi ser. Identifierat område Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Rutinsituationer ex övergångar ute/inne och mellan olika aktiviteter. Alla ska känna sig trygga på förskolan. Närvarande personal i alla situationer. Alltid Arbetslags reflektionerna Arbetsgruppen utvärderar i maj månad Varje arbetslag i sina reflektioner Arbetsgruppen som leds av förskolechef Anna-Klara Essén Pedagogiska inne- och utomhusmiljön Alla ska känna sig trygga på förskolan Närvarande personal i alla situationer. Alltid Arbetslags reflektionerna Arbetsgruppen utvärderar i maj månad Varje arbetslag i sina reflektioner Arbetsgruppen som leds av förskolechef Anna-Klara Essén 10

11 Rutiner vid akuta situationer Enligt skollagen 6 kap 10 paragrafen ska förskolans personal alltid anmäla till förskolechef/rektor vid misstanke eller vetskap om kränkningar. Förskolechef anmäler i sin tur till huvudmannen. Händelsen rapporteras till huvudmannen via ett system som heter DFrespons, ansvarig förskollärare ansvarar att händelsen anmäls. Det ska också finnas rutiner för hur uppföljning, utvärdering och dokumentation ska gå till. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning finns i bilaga 4. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom att vara en närvarande personal som lyssnar och känner in vad som händer under barnets vistelse på förskolan har vi möjlighet att fånga upp om något barn känner sig utsatt. Personalen ska fördela sig och vara där barnen är i den pedagogiska miljön inne och ute. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Vårdnadshavare och barn ska känna trygghet att vända sig till all personal på förskolan. Kontaktpersoner: Anna-Klara Essén, ansvarig förskolechef Harriet Ljungblom Bettan Jinneklint Maria Karlsson Elin Johannisson Cecilia Forsberg Frehde

12 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn eller elev elev - Om personal blir vittne till kränkning där barn kränker barn ingriper man direkt. Noll tolerans vid, elakheter, utfrysning, retning, konflikter, stökighet mot vuxna och barn. Man bryter situationen, pratar med barnen och värnar om båda barnens tillstånd. - Personal som sett händelsen dokumenterar vilka åtgärder som vidtagits. Information om händelsen lämnas till barnets avdelningspedagoger. En anmälan upprättas av ansvarig förskollärare i DF respons och förskolechef informeras. Vid behov ta hjälp av kollega. - Arbetslaget diskuterar gemensamt olika lösningar/aktiviteter genom att öka sin närvaro och/eller ändra i organisationen eller miljön. - Vid behov upprättas en särskild handlings-/åtgärdsplan. Personal informerar förskolechef och lämnar över dokumentation till denna. - Personal kontaktar vårdnadshavare till barnet/barnen så att de känner till vad som hänt samt hur förskolan har agerat. - Vid behov skall hjälp tas utifrån, beställning av handledning från resursteamet. - Förskolechef ansvarar uppföljning av ärendet tillsammans med ansvarig förskollärare. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn I dessa situationer tar vi alltid barnets parti. -Medarbetaren som blir vittne till kränkning där vuxen kränker barn ingriper direkt. Var ärliga mot varandra, se till sak inte person. Ta upp det inträffade omedelbart med berörd person (men gå åt sidan). Vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. - Ärendet lämnas till förskolechef vilken ser till att utredning påbörjas, kränknings anmälan skrivs i DF respons. - Förskolechef har så fort som möjligt ett möte med personal som kränkt barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse, förskolechef avgör om/hur föräldrar skall informeras. - Förskolechef ansvarar för dokumentation och uppföljning. 12

13 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder 13

14 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. 14

15 Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Referenslista Lpfö 98/16 15

16 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 16

17 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska detta anmälas till rektor/förskolechef som i sin tur rapporterar händelsen till barn-och utbildningsförvaltningen, Enheten kvalitet och administration (EKA). Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. Rapportering sker på blanketten Anmälan till huvudman om misstanke om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering. 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras på blanketten Utredning av kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering och skickas så snart den är klar till EKA. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta på utredningsblanketten. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i blanketen Uppföljning av anmälan om kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering och skickas in till nämndkontoret så snart den är genomförd. Om uppföljning inte inkommer till nämndkontoret inom angiven tidsplan skickas påminnelse ut via e-post. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i uppföljningsblanketten. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 17

18 1. Anmälan skickas in (anmälningsblankett) 2. Utredning inleds, dokumenteras och skickas in (utredningsblankett) 3. Ärendet avslutas (anges på utredningsblankett) 4. Uppföljning görs på uppföljningsblankett enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in 5. Ärendet avslutas (anges på uppföljningsblankett) 6. Ny uppföljning görs och skickas in enligt den i uppföljningen angivna tidplanen 7. Ärendet avslutas (anges på uppföljningsblankett) 18

19 Bilaga 5. Aktuella kartläggningar från respektive arbetslag i enheten. 19