Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Munsö-förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Munsö-förskola Planen gäller fr.o.m. oktober 2017 t.o.m. oktober 2018

2 Innehåll Inledning 4 Lagarnas innehåll och begrepp 4 FN:s konvention om barnets rättigheter 4 Grunduppgifter 6 Förskolans/skolans vision 6 Ansvariga för planen 6 Delaktighet i upprättandet av planen 6 Förankring av planen 6 Barnen 6 Kartläggning 7 Kartläggningsmetoder 7 Resultat och analys av kartläggning 7 Mål och förebyggande åtgärder 7 Rutiner vid akuta situationer 8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 9 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 10 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn eller elev elev 10 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn/elev 10 Bilagor 11 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 11 Kön 11 Könsidentitet eller könsuttryck 11 Etnisk tillhörighet 11 Religion eller annan trosuppfattning 11 Funktionsnedsättning 11 Sexuell läggning 11 Ålder 11 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 12 2

3 Diskriminering 12 Trakasserier 12 Kränkande behandling 12 Repressalier 13 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 13 Artikel 2 13 Artikel 3 13 Artikel 6 13 Artikel Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 14 3

4 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Skollagen anger att verksamheterna varje år ska utarbeta en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Kravet på att utarbeta en likabehandlingsplan har tagits bort i diskrimineringslagen. Istället har ett allmänt krav införts om att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 4

5 5

6 Grunduppgifter Förskolans/skolans vision Våra förskolor skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i våra verksamheter utsättas för mobbing eller kränkningar. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med ledningsgruppsrepresentant och pedagogisk utvecklingsledare. Delaktighet i upprättandet av planen Förskolechef och pedagogerna på Munsö förskola tillsammans med pedagogiks utvecklingsledare ansvarar för uppföljning reviderar/skriver in uppdateringarna i planen utifrån kartläggningar som sker varje år och nya mål ställs utifrån analysen. Barnen är delaktiga genom att vi använder verktyg i kartläggningen. Verktygen vi använder oss av är känslobarometer, husmodellen och barnintervjuer. Vårdnadshavaren är delaktig genom att de för dialoger kontinuerligt hemma om deras barns trivsel på förskolan och delger förskolan om deras tankar. Förankring av planen Barnen Varje ny termin inleder vi med att skapa ett SAMF som är en förkortning på Sundby, Adelsö, Munsö förhållningsätt. Där vi i mindre grupper samtalar med barnen om hur man vill bli bemöt av en människa och hur man ska bemöta en människa. I samband med det lyfter vi och berättar om att det finns en likabehandlingsplan på förskolan för barnen och vad den grundar sig på. Se bilagor. Vi tar hjälp av Appen med boken Alla barns rätt en bilderbok om barnkonventionen. Tillsammans med de äldre barnen visar vi på med hjälp av intervjuerna att barnen tankar är viktiga. Barn som inte har det verbala språket lyfter vi genom att tolka deras intentioner genom observationer och reflektioner över kartläggningarna, där vi är medvetna om och tolkar dem utifrån ett barnperspektiv och försöker förstå barnets perspektiv. Barnen är också delaktiga genom att pedagogerna arbetar medvetet med miljön utifrån barnets bästa och deras förhållningsätt genom ett normkritiskt perspektiv och har återkommande reflektioner över barnen lärande och utveckling med en medvetenhet kring diskrimineringsgrunderna. CPS är en metod som håller på att implementeras i Ekerö kommun och Munsö förskola, den metoden hjälper oss i förhållningsättet gentemot barnen och ett sätt som gör barnen delaktiga i sin egen utveckling. 6

7 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som vi har identifierat ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Alla pedagoger har genomfört känslobarometern för att kartlägga hur relationerna mellan pedagogen och barnet fungerar. Husmodellen har vi använt för att få syn på var i miljön det kan kännas otryggare för barnen och en kränkning lättare kan uppstå. Samt hur miljön är uppbyggd hur ett normkritiskt perspektiv. Tillsammans med de äldre barnen har vi genomfört interjuver för att kunna identifiera miljöer som behöver förändras. Reflektioner mellan pedagogerna hur de yngre barnen ska bli delaktiga har förts och en medvetenhet kring hur pedagogen ser, tolkar barnets intentioner är av största betydelse. Resultat och analys av kartläggning Kartläggningen utifrån känslobarometern visar på att vi verkligen har olika kontakt/relation med barnen på förskolan. Utifrån den analysen enas vi pedagoger om att man ansvar själv för att bygga en bättre kontakt med de barnen man har mindre kontakt/relation med. Man ska även ta hjälp av en kollega som kan ge tips på hur man kan arbeta om man upplever att man själv har svårt att hitta verktygen. Som kollega bör man också komma i dialog med en kollega som man ser kör fast i sin relation. Utifrån husmodellen har Humlan kommit fram till att toaletterna är ett område i miljön som är svåra att överblicka. Husmodellen ledde oss också in på något vi pedagoger sedan förut funderat och observerat att övergångarna från avdelningen Humlan till avdelningen Nyckelpigan inte fungerat optimalt samt övergången mellan stora och lilla gården. På Nyckelpigan genomfördes husmodellen och visade att alla barnen lekte på alla stationer. Utifrån det normkritiska perspektivet vill vi fortsätta utveckla hemvist i det perspektivet. Utifrån analysen av barnintervjuerna framkom det att barnen vill ha mera magneter i form av trianglar och kvadrater. Mål och förebyggande åtgärder Två mål från likabehandlingsplanen kvarstår på Munsö förskola men förtydligas och förändrar karaktär. Det tillkommer även två utifrån den nya kartläggningen. 7

8 Identifierat Mål Konkret När? Utvärd Vem område åtgärd ering? ansvarar? Toalett Hemvisten Magnet hörnan En klocka ska finnas som barnen kan ringa på när det behöver hjälp Att erbjuda ett mer normkritiskt material Att kunna erbjuda ett mångsidigt material av magneter. Installera en klocka Observationer av hörnan. Tillföra material efter vad analysen av den visar. Med inspiration från normkritiska perspektivet. Tänka perspektiv överskridande. Observera hörnan och föra en dialog med barnen. Vad gör de i hörnan? Vad saknas? Så fort som möjligt Så fort som möjligt Så fort som möjligt Mars 2018 Mars 2018 Pedagogerna på Humlan Pedagogerna på Nyckelpigan tillsammans med Marie Mars 2018 Pedagogerna på Humlan Övergångar mellan avdelningar och gårdar Få fatt i vad som sker i övergångarna som skapar oro Observera vad som sker och föra dialoger med barnen. Reflektera och prova oss fram Så fort som möjligt Mars 2018 Pedagogerna på Munsö förskola Rutiner vid akuta situationer Vi pedagoger ingriper direkt och lyssnar på barnen som är med i händelsen och försöker få barnet/barnen att förstå situationen utifrån den andras perspektiv. Bedömer den ansvarige pedagogen att en kränkning sket upprättar pedagogen en anmälan i DF-respons. Informerar de berörda föräldrarna om det som inträffat men även de kollegor som behöver känna till det händelsen. Förskolechefen ska alltid informeras och ansvarar att rutiner följs. 8

9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi utgår från ett strukturschema där barnen alltid delas in i mindre grupper så att de blir mindre barn per pedagog. Det ger pedagogen möjlighet att fånga upp barnen och vägleda i konflikter. Vi avgränsar också ytan i miljön för att kunna överblicka områden där barnen leker. Då kan vi finnas tillhands och vägleda och samtala i konflikter. Upplever vi någon situation eller del av miljön som icke fungerande observerar och ändrar vi efter behov. Vi öppnar också upp i samtal med barnen om likheter och olikheter. - förebyggande arbete. Förskolechefen - årligen upprätta och utvärdera och förankra likabehandlingsplanen. - se till att planen följs och att blanketten används. - rapportera till huvudmannen - kontakta andra myndigheter vid behov. - ansvara för att förebygga och - förhindra all kränkande - behandling, trakasserier eller - diskriminering, - - ansvara för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen - hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden. - följa upp och utvärdera ärenden. - vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera likabehandlingsplanen - rapportera till Förskolechef. All personal tillsammans med vårdnadshavare Alla pedagoger - kontakta vuxen på förskolan vid misstanke Vårdnadshavare om att ens eget barn eller annan elev på skolan far illa. - hjälpa ditt barn att förstå innebörden av begreppen och innehållet i planen. - förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något sätt är inblandad i incidenter Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Pedagog: Erika Westerlind: erika.yng@ekero.se Pedagog: Helena Johansson: helena.johansson@ekero.se Pedagogisk utvecklingsledare: Marie Eklund marie.eklund@ekero.se Förskolechef: Cathrine Bruske: Cathrine.bruske@ekero.se, Tel, förskolan:

10 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar Enligt skollagen 6 kap 10 ska personal alltid anmäla till förskolechef/rektor vid misstanke eller vetskap om kränkningar. Förskolechef/rektor anmäler i sin tur till huvudmannen som ansvarar för att utredning kring kränkning sker. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling barn barn eller elev elev Pedagogen ingriper direkt vid konflikter och vägleder det är Noll tolerans mot elakheter, utfrysning och retningar. Pedagogen som är med under händelsen dokumenterar vilka åtgärder som vidtogs och gör en anmälan i DF-respons. (Se bilaga 4.) Informerar även förskolechefen muntligt. Förskolechefen beslutar vem som är ansvariga för utredningen av anmälan. Den pedagogen gör en plan för åtgärder och olika lösningar som den diskuteras med berörda pedagoger. Vid behov tas handledning in från resursteamet. En särskild handlingsplan upprättas också vid behov Pedagoger som arbetar närmast barnet/förskolechef ansvarar för att återkoppla och följa upp tillsammans med vårdnadshavare Förskolechef ansvarar för att arbetet följs enligt ovanstående Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen barn/elev Medarbetaren som blir vittne till kränkning där vuxen kränker barn ingriper direkt. Var ärlig om varandra kränkningar kan uppfattas olika från person till person, se till sak och inte person. Ta upp saken omedelbart med den berörda personen men gå åt sidan. Berätta vad man såg och fråga hur personen tänkte just då. Pedagogen som uppmärksammade kränkningen informera förskolechef vilket ser till att ärendet dokumenteras i DF-respons och utredning påbörjas. Se bilaga 4. Förskolechef har så fort som möjligt ett möte med pedagogen som kränkt barnet för att lyssna av pedagogens upplevelse. Förskolechefen avgör om/hur föräldrar ska informeras. Förskolechef ansvarar för dokumentation och uppföljning och återkoppling till alla inblandade parter i ärendet. 10

11 Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/ anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder 11

12 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering Innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Genom en ändring i diskrimineringslagen är förskolor och skolor sedan 1 januari 2017 även skyldiga att arbeta förebyggande gentemot diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier Innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. 12

13 Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 Slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 Anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 Säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 13

14 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen Från och med den 17 augusti 2016 gäller nya rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering i systemet DF Respons. Nedan följer en beskrivning i korthet av hur processen ser ut. 1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska en anmälan upprättas i systemet DF Respons. Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. När en anmälan upprättas notifieras rektor/förskolechef samt huvudmannen (mottas av Enheten kvalitet och administration, Barn- och utbildningsförvaltningen). 2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF respons. Rektor/förskolechef beslutar om vem/vilka som ska utreda ärenden. Ärenden där personal misstänks ha utsatt barn/elev för kränkande behandling ska alltid utredas av rektor/förskolechef. 3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta i utredningen. Rektor/förskolechef är den som formellt avslutar ärendet i systemet. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i systemet. Om uppföljning inte görs inom angiven tidsplan genererar systemet en påminnelse som skickas ut via e-post till rektor/förskolechef och utredare. 5. Om uppföljningen visar att ärendet kan avslutas anges detta i systemet. 6. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning. 7. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4-6 tills ärendet är avslutat. 8. Dokumentationen ska inte skrivas ut. Om vårdnadshavare begär att få se dokumentation för sitt barn eller för en händelse, hänvisas detta 14

15 till kommunhuset och nämndsekreteraren för utlämnande av handling. I samband med detta görs en sekretessprövning. 9. Enheten kvalitet och administration har insyn i samtliga ärenden och ansvarar för kvalitetssäkring av processen. Regelbunden rapportering sker i barn-och utbildningsnämnden. 15

16 1. Anmälan upprättas 2. Utredning inleds och dokumenteras 3. Ärendet avslutas 4. Uppföljning görs enligt den i utredningen angivna tidplanen och skickas in 5. Ärendet avslutas 6. Ny uppföljning görs och enligt den i uppföljningen angivna tidplanen 7. Ärendet avslutas 16