Slutrapport för förbättringsprojekt
|
|
- Åsa Magnusson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsinhämtning bland AT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jonas Eriksson, AT-läkare och doktorand, forskningsgruppen Handledd av Jenny Kindblom, docent och ST-läkare i klinisk farmakologi Slutrapport för förbättringsprojekt Bakgrund Enligt Patientsäkerhetslagen skall sjukvårdspersonal i Sverige utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet [1]. Ett verktyg för att bättre kunna tillämpa god vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet är evidensbaserad medicin (EBM). Evidens är ett begrepp som betyder bästa tillgängliga vetenskapliga bevis. EBM innebär att kombinera evidens och kliniskt kunnande med patientens unika situation och önskemål [2]. Utifrån en väldefinierad frågeställning granskas tillgängliga forskningsresultat systematiskt och värderas utifrån studiernas utformning och kvalitet. Slutsatserna från en sådan granskning tillämpas sedan utifrån vårdens resurser och slutligen den enskilde patientens behov och önskemål. Exempel på myndigheter som publicerar rekommendationer utarbetade enligt EBM är SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Följaktligen finns det en förväntan på oss unga läkare att vara uppdaterade om det aktuella evidensläget för de medicinska behandlingar vi ordinerar. Syftet med det här förbättringsprojektet var att kartlägga hur AT-läkare på SU inhämtar kunskap för sitt kliniska arbete, vilka hinder som kan finnas för att tillgodogöra sig evidens samt hur stor motivation det finns bland AT-läkarna för olika åtgärder för att underlätta tillgodogörandet av vetenskapliga rapporter. Material och metod Den första delen av arbetet med förbättringsprojektet bestod i att tillsammans med min handledare upprätta en handlingsplan med syfte, metod, redovisningssätt och tidsplan för arbetet. En enkät utarbetades med frågor om kunskapsinhämtning och motivation till utvecklingsåtgärder (se bilaga 1). Enkäten formaterades om till en e-enkät med hjälp av esmaker (Entergate AB, Halmstad). Under en utbildningsdag för AT-läkare i maj 2012 informerades om enkäten och dess syfte. Samma dag sändes enkäten ut per mail till alla ATläkare anställda vid SU i maj 2012 (98 stycken). Sammanlagt två påminnelser gick ut till dem som inte svarat. Resultat (för detaljerade resultat var god se bilaga 2) Demografi Av de 98 AT-läkarna svarade 89 på enkäten (91%). Av de svarande var 64% kvinnor och 36% män, 45% var yngre än 30 år och 55% var äldre än 30 år. En majoritet (68%) av deltagarna uppgav egen forskningserfarenhet. En knapp fjärdedel (24%) var registrerade doktorander och 11% var disputerade. Nuvarande kunskapsinhämtning Alla deltagare angav att de använde sig av internetbaserade kunskapsstöd (t ex internetmedicin) och 84% angav att de använde sig av dessa i stort sett dagligen. En stor majoritet (89-98%) använde sig även av regionala kunskapsstöd (t ex PM), kunskapsstöd från myndigheter (t ex SBU-rapporter) samt textböcker (t ex läkemedelsboken). Något färre (72%) angav att de läser originalartiklar och systematiska översiktsartiklar och bland dessa uppgav de flesta (69%) att de läste sådana rapporter endast någon gång per månad eller någon gång per år.
2 Hinder för läsande av vetenskapliga rapporter Flera AT-läkare uppgav tidsbrist som en förhindrande faktor för läsande av vetenskapliga rapporter. Andra återkommande kommentarer var att vetenskapliga rapporter kan vara svårtillgängliga, båda att de kan vara svåra att hitta samt att man ofta inte har tillgång till dem på sin dator hemma eller på sjukhuset. Flera AT-läkare uppgav även att det var svårt för dem att bedöma värdet av rapporterna. Motivation till utvecklingsåtgärder AT-läkarna fick gradera hur motiverade de var på en skala från 1 till 10, där 1 betyder helt omotiverad och 10 i högsta grad motiverad, hur motiverade de var till tre olika utvecklingsåtgärder. En majoritet av deltagarna angav att de var väl motiverade (7 eller högre) till att delta i handledd artikelgranskning (65%), en kurs i evidensbaserad medicin och artikelgranskning (66%) respektive använda sig av en manual för artikelgranskning (58%). Förslag på andra åtgärder Flera andra förslag inkom på åtgärder för att underlätta tillgodogörandet av vetenskapliga rapporter, bland annat journal clubs för AT-läkare, tillgång till databaser hemifrån och vetenskaplig diskussion på läkarmöten och underläkarhandledning vid de olika klinikerna. Konklusion I denna studie med ett högt deltagande fann vi att AT-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder sig av en mångfald av källor för kunskapsinhämtning. Internetbaserade stöd används mest frekvent, följt av regionala hjälpmedel och textböcker. Minde ofta används vetenskapliga rapporter, såsom systematiska översikter och vetenskapliga artiklar. Vanligaste hindret för läsande av vetenskapliga rapporter var tidsbrist och svårtillgänglighet. Möjligtvis kan det behövas bättre undervisning i grundutbildningen om artikelgranskning. Intressant nog finns det en stor motivation bland AT-läkarna för att delta i olika åtgärder för att underlätta tillgodogörandet av vetenskapliga rapporter, detta trots att drygt 60% har egen forskningserfarenhet. Resultaten i denna deskriptiva studie kan ligga till grund för fortsatta förbättringsprojekt för AT-läkare vid SU. Vi kan med god grund hävda att det både finns ett behov av och en motivation för åtgärder för att underlätta tillgodogörandet av vetenskapliga rapporter och förståelsen av evidensbaserad medicin bland AT-läkare vid SU. Sannolikt är resultaten även tämligen representativa för Sveriges AT-läkare som helhet. I det här projektet har jag fått möjlighet med hjälp av en för mig välkänd metod, det vill säga enkätundersökning, utforska något helt annat än mitt vanliga forskningsområde. Det har varit givande att utveckla en enkät från grunden och se hur utfallet blev. Vidare var det lärorikt att arbeta tillsammans med Jenny Kindblom och tillsammans definiera enkätens innehåll, frågornas formuleringar och tolkningen av resultaten. Från början var tanken med mitt projekt att jag skulle göra en manual för artikelgranskning, men efter handledande samtal med Jenny gick det upp för mig att det vore bättre att göra något som jag tyckte var mer inspirerande. I efterhand ser jag att det var ett klokt beslut. Något jag tar med mig från förbättringsprojektet är vikten av att formulera en bra idé som känns inspirerande, sätta upp en plan för hur den skall genomföras och sedan följa planen. Referenser 1. Patientsäkerhetslag (2010:659), 6 kap, (29 aug 12)
3 Bilaga 1 Enkät om kunskapsinhämtning bland AT-läkare 1. Är du ( ) man ( ) kvinna 2. Ålder ( ) <30 ( ) >= Händer det att du läser följande och i så fall hur ofta? Lokala och regionala hjälpmedel (t ex PM och REK-listor) Kunskapsstöd från myndigheter (t ex SBUrapporter, behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och nationella riktlinjer från Socialstyrelsen) Internetbaserade kunskapsstöd (t ex Internetmedicin, Medscape och Up-to-date) Orginalartiklar och systematiska översikter (inkl. Cochrane-rapporter) Textböcker (inklusive kursböcker och läkemedelsboken) Nej Ja Någon gång per år Någon gång per månad Någon gång per vecka Dagligen ( ) ( ) [ ] [ ] [ ] [ ] ( ) ( ) [ ] [ ] [ ] [ ] ( ) ( ) [ ] [ ] [ ] [ ] ( ) ( ) [ ] [ ] [ ] [ ] ( ) ( ) [ ] [ ] [ ] [ ]
4 Bilaga 1 4. Finns det något som hindrar ditt användande av vetenskapliga rapporter och i så fall vad?.. 5. Hur motiverad skulle du vara att delta i/använda följande? Gradera från 1 till 10 där 1 betyder helt omotiverad och 10 i högsta grad motiverad Handledd artikelgranskning ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Kurs i evidensbaserad medicin och artikelgranskning ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) En manual om artikelgranskning ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 6. Finns det något annat som skulle kunna underlätta för dig att ta till dig vetenskapliga rapporter? 7. Har du egen erfarenhet av forskning och i så fall på vilken nivå? ( ) Nej ( ) Ja ( ) Forskning innan doktorandregistrering (t ex prova på-forskning eller sommarforskning) ( ) Doktorand innan halvtidskontroll ( ) Doktorand efter halvtidskontroll ( ) Disputerad/Post doc ( ) Docent eller professor
5 Kunskapsinhämtning bland AT-läkare Resultat Är du A. kvinna B. man Ålder A. < ,9 B. >= ,1 Händer det att du läser lokala och regionala hjälpmedel (t ex PM och REK-listor)? A. Ja 87 97,8 B. Nej 2 2,2 Hur ofta läser du lokala och regionala hjälpmedel (t ex PM och REK-listor)? A. I stort sett dagligen 28 32,2 B. Någon gång per vecka C. Någon gång per månad 19 21,8 D. Någon gång per år 0 0 Total Händer det att du läser kunskapsstöd från myndigheter (t ex SBU-rapporter, behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och nationella riktlinjer från Socialstyrelsen)? A. Ja 79 88,8 B. Nej 10 11,2 Hur ofta läser du Kunskapsstöd från myndigheter (t ex SBU-rapporter, behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och nationella riktlinjer från Socialstyrelsen)? A. I stort sett dagligen 2 2,5 B. Någon gång per vecka C. Någon gång per månad 50 63,3 D. Någon gång per år 12 15,2 Total
6 Händer det att du läser internetbaserade kunskapsstöd (t ex Internetmedicin, Medscape och Up-to-date)? A. Ja B. Nej 0 0 Hur ofta läser du internetbaserade kunskapsstöd (t ex Internetmedicin, Medscape och Up-to-date)? A. I stort sett dagligen 75 84,3 B. Någon gång per vecka 14 15,7 C. Någon gång per månad 0 0 D. Någon gång per år 0 0 Händer det att du läser Orginalartiklar och systematiska översikter (inkl. Cochranerapporter)? A. Ja 64 71,9 B. Nej 25 28,1 Hur ofta läser du Orginalartiklar och systematiska översikter (inkl. Cochranerapporter)? A. I stort sett dagligen 7 10,9 B. Någon gång per vecka 13 20,3 C. Någon gång per månad 28 43,8 D. Någon gång per år Total Händer det att du läser textböcker (inklusive kursböcker och läkemedelsboken)? A. Ja 86 96,6 B. Nej 3 3,4 Hur ofta läser du textböcker (inklusive kursböcker och läkemedelsboken)? A. I stort sett dagligen 13 15,1 B. Någon gång per vecka C. Någon gång per månad 27 31,4 D. Någon gång per år 3 3,5 Total Finns det något som hindrar ditt användande av vetenskapliga rapporter och i så fall vad? Mycket kliniktid, svårt hinna läsa pga mycket stökig miljö Har inte alltid tillgång till alla artiklar via dator tex hemifrån.
7 nej tidsbrist Ej helt lättillgängligt, svårt att hitta bland publikationer och i databaser Nej. Förutom att alla artiklar inte finns tillgängliga via SU. Kliniskt arbete Datorn på sjukhuset har inte alltid tillgång till vetenskaplig litteratur på samma sätt som GU-datorerna. Tidsbrist jag har väldigt svårt att få till inläsningstid (är borta mkt från verksamheten ändå med all AT-utbildning och därutöver 20% f-ledig). Den inläsning jag gör sker utanför arbetstid. Svårtillgängligt. Tidskrävande. Krävs intresse för att läsa allt om något, i de flesta fall räcker mitt intresse bara till för att läsa vad som är rekommendationen i korthet, inte bakgrunden till det. Svårt med tidsperspektivet. Man har patienter framför sig hela tiden på vårdcentralen, även om man skulle vilja så finns inte tiden, samt att nästa patient väntar Tar för lång tid att hitta, tidsbrist, ej så van Hinner sällan mer än skumma/slå upp i kliniskt arbete. Vet inte hur jag får tillgång till artiklar som inte är gratis via pubmed. Tidsbrist Lathet antar jag. Jag upplever att det tar lång tid att få fram det jag vill veta. Dessutom är jag dålig på att söka. Svårt att tillgodogöra sig resultatet, jag kan inte analysera tillräckligt mycket för att se om det som presenteras är sant eller en förskönad bild. Dessutom, kanske viktigast av allt, jag hinner inte! Brist av icke upptagen tid på klinik och fritid. Läser artiklar mycket genom att jag själv forskar. tar längre tid Att man inte kommer åt originalpublikationer från alla datorer. Nej: Allt finns förhand. Ibland saknas tid att sätta sig in i dem, svar på en frågeställning behövs fort för att lösa ett aktuellt problem och då använder jag någon annan källa. Glömmer sedan bort att kolla upp/läsa rapport. nej Brist på tid och på vårdcentral är det inte så lätt att fokusera på en sak - på en specialistklinik är det uppenbarare vilka kunskapsluckor (djup kunskap) - på vårdcentral är det lite mer flytande... svåråtkomligt och tidsbrist. tidsbrist - finns inte utrymme till speciellt mycket kunskapsinhämtande under en vanlig arbetsdag. Svåråtkomligt, tar lång tid att läsa Åtkomst hemifrån då jag inte är registrerad doktorand och inte får det via universitetsbiblioteket. svårtillgängliga. MedPub har en utomordentligt dålig sökmotor som ej hittar relevanta sökträffar. Svårt att hitta relevanta artiklar. begränsad tid Okunskap om var man hittar dem smidigt via internet. Tycker det är svårt att själv värdera vetenskapliga artiklar svårt att hitta vad jag söker efter NEJ tidsbrist Enkel tillgång till orginalartiklarna i fulltext. Nej. Man har inte tid att fördjupa sig så mycket, det får bli valda problem. Får oftare använda snabbare källor till information för de dagliga kliniska frågorna. Tidsbrist. Svårt för mig som är oinsatt att avgöra vad som är tillförlitliga uppgifter, samt mycket textmassa att ta sig igenom. Tid! Trött på kvällarna. Mycket annat som ska göras. Reviewartiklar tex i Läkartidningens är ofta mer breda, informativa och kontrollerade information. Rädsla att få massor av artiklar och inte kunna sålla. Vet ej hur jag använder Cochrane Tidsbrist Tiden...för lite tid. Tid Har aldrig riktigt lärt mig att kolla upp vetenskapliga artiklar ordentligt eller var jag hittar de bästa... tidsbrist Det är väl egentligen brist på tid. Svårt att både hinna läsa inom sitt forskningsområde och mer kliniskt orienterade rapporter såsom Cochrane och SBU. Det tar ofta för lång tid att få fram det man söker efter i vetenskapliga artiklar. nej Tidsbrist. Jag tycker att det tar tid att sätta sig in i dem och ofta har man bara korta stunder över här och där. Tidskrifter som inte är gratis.
8 Inget 5. Hur motiverad skulle du vara att delta i/använda följande? Gradera från 1 till 10 där 1 betyder helt omotiverad och 10 i högsta grad motiverad. Handledd artikelgranskning A ,5 B ,9 C ,1 D ,6 E F ,7 G ,4 H I ,5 J ,3 Medelvärde: 7,1 Kurs i evidensbaserad medicin och artikelgranskning A ,5 B ,1 C ,4 D ,9 E ,9 F G ,4 H ,5 I ,1 J ,3 Medelvärde: 7,3 En manual om artikelgranskning A ,6 B ,6 C ,5 D ,6 E ,2 F G ,2 H ,2 I ,4 J ,6 Medelvärde 6,8
9 6. Finns det något annat som skulle kunna underlätta för dig att ta till dig vetenskapliga rapporter? journal clubs tillgång till alla databaser hemifrån Nödvändig information Elektronisk tillgång till flera tidskrifter Journal clubs för forskande AT-läkare Mer tid tycker att det skulle vara bra om det ingik i verksamheten, ex på klinikgemensama möten, underläkarundervisning. En schemalagd halvdag där jag i liten grupp med handledare kunde sitta och läsa och diskutera... På egen hand gör jag det inte. Jag har på tok för många roligare saker att stå i. Mer erfarenhet av forskning, tid Sammanfattningar Som jag nämnde innan- tid. Tips via intranätet eller från kollegor. Att få dem i mitt fack. Mail några gånger per halvår. När jag upptäcker en kunskapslucka vid kliniskt arbete. Muntliga sammanfattningar i samband med morgonmöten/läkarmöten ang de senaste rönen och diskussion kring detta. Det finns stor möjlighet att uppdatera kunskapen via nätet. jag senaste tiden haft bra tillgång till medicinska bilbioteket och kunnat söka hemifrån (aktuellt bibl.kort) vilket underlättar fri sökning/läsning av artiklar ( Har i och för sig inte försökt söka så mycket tidigare, men nu känns materialet/artiklar mer lättillgängliga) Vi har fått väldigt mycket utbildning i artikelgranskning under grundutbildningen i Linköping och anledningen till att jag inte läser fler är väl i viss mån brist på intresse och brist på tid för reflektion. När jag väl läser något tycker jag att jag kan ta till mig det mesta utom statistik vilket jag inte är särskilt bra på, men det är jag inte motiverad till att lära mig mer om för tillfället. Om det ingick en *mycket* kort beskrivning av vanliga statistiska metoder i manualen kunde detta vara nyttigt som påminnelse. För mycket och jag skulle helt ärligt inte ta mig tiden... Avsatt tid för studier. Tydlig länk på hemsidan till exempelvis pubmed samt att jag då skulle kunna komma åt alla artiklar enkelt. Mer inläsningstid i vardagen Vi hade "artikelmöte" en gång i veckan på avd 363 (psyk). Det var hyfsat bra, och byggde på att överläkaren och en st brann för det. Bra att väva in i kliniken på det sättet. Sammanfattade SBU-rapporter lätt sökbara och i ett enhetligt format, som på internetmedicin - BAKGRUND/SYMPTOM/DIAGNOS/BEHANDLING Jag känner att jag behöver mer kunskap. En mer vetenskapsvänlig kultur på kliniken. en webbsite lista är bra. Att få möjlighet, tidsmässigt under arbetet. Enkel tillgång till orginalartiklar Lättillgänlighet. Systatiserad länksamling, artikel katalog enligt sjukdomsklassig. Rutiner på kliniken som inkorperar artikelläsning i samband med klinisk utövning. Lätttillgänglig samlad info om kunskapsdatabaser etc. Man glömmer bort vissa möjligheter till info. Om dygnet hade mer än 24 timmar. Lättare sökvägar, tex på ämne - lite som internetmedicin är strukturerad. Lite mera luft i systemet, längre tid på sig för patientbesök. Kunskap om hur man söker och vem man kan lita på. Mer tid i livet. Då jag forskningsmässigt huvudsakligen är engagerad i grundforskning / pre-klin känner jag mig inte helt säker på att värdera kliniska studier avseende kvalitet och statistik. I det hänseendet är det framför allt en riktad kurs / manual om granskning av kliniska studier som skulle vara av värde. nej Avsatt tid för ändamålet Schemalagd självstudietid
10 Har du erfarenhet av forskning? A. Ja 61 68,5 B. Nej 28 31,5 i så fall på vilken nivå? A. Forskning innan doktorandregistrering (t ex prova på-forskning eller sommarforskning) 30 49,2 B. Doktorand innan halvtidskontroll C. Doktorand efter halvtidskontroll 7 11,5 D. Disputerad/Post doc 9 14,8 E. Docent eller professor 1 1,6 Total
Synpunkter från SILF/SPUK
Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merJournal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
Läs merFörbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?
Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand
Läs merSlutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU
Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU Caroline Molinder, Mattias Fägerlind & Sigrun Einarsdottir Bakgrund Lönesättning och modeller för detta är något som engagerar medarbetare.
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merSlutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011
Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merFråga 1. Fråga 2. Fråga 3
Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon
Läs merEn deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation
En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation Hadi Valadi Institutionen Medicin, Avd. Reumatologi och Inflammationsforskning, Göteborgs Universitet
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merForskning som specialist eller ST-läkare i allmänmedicin. Varför behövs du? Och hur gör du?
Forskning som specialist eller ST-läkare i allmänmedicin Varför behövs du? Och hur gör du? Varför behövs primärvårdsforskning? Forskning behövs för att utveckla vården o Riktlinjer o Organisation o Finansiering
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merEhälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET
Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET gudbjörg Företagsekonom, organisationsteoretiker Docent I arbetsmiljöteknik Forskning om reformer/förändringar
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merPå vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?
Lärande och samhälle. Schack som pedagogiskt verktyg På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack? - Kan man få elever i år 9 att vilja spela på fritiden med kompisar eller via tekniska
Läs merSjukhusfysikerns framtid ur ett akademiskt perspektiv. Lars E. Olsson Lunds Universitet Translationell Medicin, Malmö
Sjukhusfysikerns framtid ur ett akademiskt perspektiv Lars E. Olsson Lunds Universitet Translationell Medicin, Malmö Nuläge legitimerad utbildning 5 år hög andel med forskarutbildning 35% med forskarutbildning
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2010 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Könstillhörighet...
Läs merExtradag i akutsimulering
Extradag i akutsimulering Slutrapport förbättringsarbete under AT-utbildning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Maria Carlson Brühl och Rebecka msved Göteborg 2012-01-31 Bakgrund Under sitt första
Läs merFrån kaos till ordning
Från kaos till ordning - uppbyggnaden av en ny bibliotekswebb för all vårdpersonal i Stockholms läns landsting Charlotte Åberg, Medicinska biblioteket, Danderyd sjukhus Tomas Kindenberg, Biblioteket, Karolinska
Läs mer1SJ012 Ledarskap, pedagogik och samverkan i sjuksköterskansyrkesutövning (7,5 hp) Sjuksköterskeprogrammet termin 5 (distans), HT13 vecka 51-03
2014-2-3 HT13 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samver i sjuksköterss yrkesutövning (7,5hp) V51-03 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering LPS öppen Datum: 2014-02-03 15:36:25 Grupp: Besvarad av:
Läs merUppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad
Läs merUndervisning på vetenskaplig grund
Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När
Läs merHandlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg
Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merLång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
Läs merManual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)
Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-04-20--21 Reumatologsektionen, Medicinkliniken Blekinge, Karlskrona Inspektörer: Annika Teleman och Tomas Bremell STRUKTUR A Verksamheten
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merUtvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007
Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merYRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 30 nov 1 dec 2016 entralsjukhuset Karlstad Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Pär Kanulf och Susann ndersson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merEvidensbaserad informationssökning
Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merPTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Läs merHandledning av AT-läkare Region Gävleborg
Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merKursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande?
UTVÄRDERING Pedagogisk baskurs för handledare i MED924, Göteborg Introduktion: Lärande och handledning i klinisk praktik 1,5 hp Start 28 februari praktikuppgift - uppföljning 28 mars 2017 15/16 deltagare
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merMålsättning
Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning
Läs merSvenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions
Läs merUtvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare
2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem
Läs merHur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merHandledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual
Handledning av AT-läkare i Region Kronoberg Praktisk Manual Innehållsförteckning Sida 3. Inledande information Sida 4. Första mötet Sida 5. Fortsatta handledningssamtal Sida 6. Feedback Sida 7. Tid för
Läs merSå här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs mer3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06
Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181022 23 Helsingborgs lasarett Sjukhus Helsingborg Ort llmänmedicin Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer STRUKTUR
Läs merUtredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster kan införas
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2018-10-11 Diarienummer 180024 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten Regionstyrelsen Utredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 171120-171122 Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Klinik Ort Sara Hagelin, Richard Wallensten Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier
Läs merUtvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011
Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under hösten 2011. Deltagarnas
Läs merINTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund
INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-26 Vrinnevisjukhuset Norrköping Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merUppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se 2014-10-06 411-63-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet
Läs mereped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn och ungdom
eped Gör det lätt att göra rätt Christiane Garnemark Drottning Silvias Barn ssjukhus Göteborg Terapigrupp Barn eped redaktion VGR Vad är eped? Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel med
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merRAPPORT: TOBAKSFRIHET I SAMBAND MED OPERATION resultat av enka tundersö kning 2014
RAPPORT: TOBAKSFRIHET I SAMBAND MED OPERATION resultat av enka tundersö kning 214 Ett av s mål är att öka antalet medlemmar inom HFS-nätverket som arbetar med tobaksfrihet i samband med operation. År 212
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap
Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen
Läs merVetenskapligt förhållningssätt ht 2017
Schema dag för dag KLP 2017-08-16 Lokaler i S-huset: Datasalen (Källaren) 4 : Konferensrummet Doktorn (BV) Konferensrummet Docenten (Vån 1) Konferensrummet Professorn (Vån 2) Mötesrummet (Vån 2) Lärare
Läs merUtkast. Rekommendation för fortbildning av specialistläkare inom anestesi och intensivvård
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Utkast. Rekommendation för fortbildning av specialistläkare inom anestesi och intensivvård September 2016. Första utkast efter omfattande förberedelse av CE
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181107-08 Lasarettet Trelleborg Sjukhus Trelleborg-Malmö Ort llmänmedicin Verksamhetsområde Suzanne Wendahl och erne Eriksson Inspektörer
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merHur du hittar vetenskapliga artiklar och läser dem i fulltext
UMEÅ UNIVERSITET Klinisk Farmakologi Susanne Westman Sofia Svahn 2010-08-25 Tips och uppgifter kring E-tidskrifter Handout Datorintro II Introduktionskurs 10,5hp Receptarieprogrammet 180hp Hur du hittar
Läs merGlöm inte att söka medel från oss för klinisk forskning. Mer information om detta finns på vår hemsida. Dead-line för ansökan är 10/10.
Nyhetsbrev Nr 2 2014 september Bästa forskarvänner! Den kliniska patientnära forskningen behöver syre och näring från den kliniska vardagen. Endast de som arbetar inom sjukvården ser brister och svagheter
Läs merTermin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.
Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merOberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Läs merDeltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)
Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg
Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merJA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.
1(5) Absolut! Som vanligt översteg den mina förväntningar. Absolut Ja, till 100 %. JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. Fantastiskt att
Läs merSammanställning dokumentation seminarier 14 dec
Sammanställning dokumentation seminarier 14 dec Seminarium 1: Gör kunskapsstödet någon skillnad? Om PrimärvårdsKvalitet och användning av data. Diagnosdrift Nationell validering Patientgrupp v dr kvinna
Läs merDeltagarnas utvärdering av 23 saker
Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merUtvecklingskraft 2013
Utvecklingskraft 2013 Britt Fälth, avtalshandläggare, nne May Moberg, verksamhetsutvecklare på Hälso och sjukvårdsförvaltningen (HF), beställaravdelning omatisk specialistvård Förbättringsprojekt i tockholms
Läs merSATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie
SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-28 nestesi- och intensivvårdskliniken anderyds Sjukhus Klinik Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens
Läs merFuture Faculty enkät januari 2011
Future Faculty enkät januari 2011 Om yngre forskares förhållande vid medicinska fakultetens Majoriteten av de som svarade på enkäten var i 30-45 års åldern (Fig 1) och lite mer än hälften var kvinnor (Fig
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merVem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.
Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merDetta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.
Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas
Läs merEn fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk
Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merNYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION
NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade
Läs merSPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak
SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska
Läs mer