Sept. 4/2010. Johan Lind fångar ekens mångfald. Tema: Studentliv efter obligatoriet Pedagogiska förnyare Nya medarbetarwebben lanserad

Transkript

1 Sept. 4/2010 Johan Lind fångar ekens mångfald Tema: Studentliv efter obligatoriet Pedagogiska förnyare Nya medarbetarwebben lanserad

2 LEDARE Universitetsnytt höstterminen är i full gång och med den alla de beslut vi ska fatta inför år Det handlar om mer än de vanliga besluten om verksamhetsplan och budget. Det handlar bland annat om hur Stockholms universitet ska vara organiserat i framtiden och vilka lärarbefattningar vi ska ha vid universitetet. Från och med årsskiftet är det mesta av dagens regleringar kring till exempel lärare och olika beslutsorgan strukna ur högskolelag och högskoleförordning. Lärosätena ska själva bestämma. Beträffande organisationen räknar jag med att universitetsstyrelsen ska fatta sådana beslut att vi under år 2011 ska fortsätta med vår nuvarande organisation med fyra fakulteter, fyra fakultetsnämnder och fyra dekaner. Mandatperioderna för dessa sträcker sig till och med Jag önskar också att vi under hösten och under 2011 för en diskussion om hur universitetet ska vara organiserat från och med I den framtida högskoleförordningen är bara två lärarbefattningar reglerade, professor och universitetslektor. Vi behöver även befattningar motsvarande dagens forskarassistent/biträdande lektor, universitetsadjunkt och gästlärare. Vi ska också ta ställning till frågan om befordran till universitetslektor och till professor. Jag hoppas att vi ska kunna skapa en sammanhållen akademisk karriärstege. Jag berättar om mina egna idéer kring den framtida organisationen och befattningsstrukturen vid höstupptakten i Aula Magna 16 september. Det är ungefär samtidigt som detta nummer av Universitetsnytt når er läsare. Har ni missat höstupptakten finns talet att läsa på universitetets hemsida, länk under rektors blogg. Snart är det val. Vi får se vad utgången kan innebära för högre utbildning och forskning. Oavsett valresultatet tror jag inte vi kan räkna med några stora tillskott av forskningsresurser, med tanke på lärosätenas nuvarande stora överskott. Jag hoppas mer på en förstärkning av grundutbildningen och en höjning av studentpengen. Båda blocken lovar ökade resurser men det är långt ifrån klart hur mycket och i vilken form. Själv fortsätter jag med mina institutionsbesök och ser fram emot att under hösten få träffa institutionsledningar och medarbetare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Jag önskar er alla ett givande och framgångsrikt arbetsår. Kåre Bremer, rektor rektor@su.se Avreglering och självbestämmande Stockhol ms Universitets vision År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Tema: Studentliv efter obligatoriet Studietiden mycket mer än plugg 3 En vanlig dag börjar på häktet 5 Insparque för nya studenter 5 Fyra kårer företräder studenterna 6 Sänkt avgift ska locka medlemmar 7 Utbildning Välkomstdagen lockade rekordmånga 8 Fler studenter till hösten 9 Fortsatt brist på studentbostäder 10 Förberedelser igång för studieavgifter 11 Nytänkare och veteran får pedagogiskt pris 12 Forskning Centrum för maritima studier 13 Stockholms universitet klättrar på världsrankning 14 Universitetet på plats i Almedalen 14 Flexit en bro mellan universitet och företag 15 Eken en värld av mångfald 16 Arbetsplats Ny webbplats för medarbetare 18 Universitetet söker samtliga lärarexamina 19 Stockholms universitet jämförs med andra 20 Givande utbytesperiod i Michigan 21 Löparfest vid universitetet 22 Underskott första halvåret 23 Stor potential i fundraising och hos alumner 24 Kom igång på jobbet! 25 Namn och nytt 26 Samtalet Studentlivet ger viktiga erfarenheter 28 In English 30 Forskarprofilen: Olle Folke Forskningen tog Olle till Columbia University 32 Omslagsbild: Ekar har fångat Johan Linds intresse under några år. Nu finns resultatet i form av boken Quercus. Ekens mångfald. Foto: Eva Dalin. Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är exemplar. Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, Stockholm, fax Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva Dalin och Björn Dalin Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2010 ISSN Nästa nummer kommer ut 8 november, manusstopp 15 oktober.

3 TEMA: studentliv efter obligatoriet Action i Allhuset. Så gott som dagligen ordnas pubar, disco och konserter på campus. Studietiden mycket mer än plugg Att studera är inte enbart att gå på föreläsningar, plöja litteratur och skriva tentor. Vid universitetet finns runt 50 kår- och fakultetsföreningar som erbjuder allt ifrån pubar, teater och konserter till idrottspass och föredrag. Vi har besökt ett par aktiviteter för nya studenter. Först ut att synas efter sommaren i Frescati bland föreningarna var nog Naturvetenskapliga föreningen som anordnade sin traditionella Insparque för nya studenter på gräsmattan (se sidan fem). Vid Välkomstdagen den 1 september fanns sedan drygt 40 av universitetets kår- och fakultetsföreningar på plats i Aula Magna för att visa smakprov på sin verksamhet och för att värva nya medlemmar. Humanistiska föreningen, Damlaget, Moderata studenter, Muslimska studenter och Utrikespolitiska föreningen var några som fanns på plats. Stockholms universitets studentkår (SUS) passade även på att informera om den verksamhet man kan erbjuda studenterna, som olika typer av förmåner och möjligheterna att påverka studiemiljön. Två dagar senare var kåren, och andra aktörer, på plats i Konradsberg för att informera nya lärarstudenter. Och i likhet med två dagar innan blev det även en pub för nya studenter på kvällen. På andra håll inom universitetet anordnade även kårerna informationsaktiviteter om sig själva och vad de har att erbjuda. Vid Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan ordnade kåren en rundvandring om skolan och bjöd de nya studenterna på lunch. Dessutom var det bouleturnering och insparksfest. Studenkåren DISK vid Institutionen för data- och systemvetenskap stod för två fullspäckade veckor för de nya studenterna allt från fotoskattjakt och grillfest till tv-spelsturneringar och pubkvällar. Även här var det insparksfest. Universitetsnytt September 4/2010 3

4 TEMA: studentliv efter obligatoriet Några föreningar AIESEC är världens största studentdrivna organisation med kontor i 107 länder och över medlemmar. Vi jobbar för att utveckla ledarskap och kulturellt utbyte bland unga. Det försöker man göra genom olika projekt, internationella utbytesprogram samt nationella och internationella konferenser. Fullt i Allhuset vid kårens välkomstpub på Orientation Day för utländska studenter. 51 registrerade föreningar På SUS webbplats finns möjlighet för student- och kårföreningar att registrera sig. Vid terminsstarten fanns 51 föreningar på listan. Den siffran har ökat kraftigt de senaste åren, säger Johan Aron Hjorth som är program- och kårföreningsansvarig vid SUS. Kår- och fakultetsföreningarna kan även komma att påverkas av kårobligatoriets avskaffande. Tidigare gick en del av den kåravgift studenterna betalade till SUS direkt till fakultetsföreningarna. Nu tvingas de marknadsföra sig själva på ett annat sätt än tidigare och kan inte räkna med samma tryggade finansiering som tidigare. Deras verksamhet måste precis som vår egen tas till en ny nivå då man inte kan luta sig tillbaka och förlita sig på medlemsavgifter. Verksamheten måste göras mer synlig än tidigare, säger Johan Aron Hjorth. SUS informationsansvarige Carolina Hawranek hoppas inte att aktiviteten eller antalet föreningar påverkas nämnvärt av kårobligatorieförändringen. Men självklart är studentkårens möjligheter att erbjuda föreningsstöd och lokaler direkt kopplat till hur SUS finansiering ser ut, säger hon. Ett av SUS långsiktiga mål är ett levande campus där studenter kan skapa sig nya sociala nätverk och utvecklas vid sidan om studierna. Föreningsenheten vid SUS är just nu en framgångssaga och vi hoppas att den nya skara engagerade och aktiva studenter kan bidra till ett långsiktigt större utbud och starkare studentliv vid universitetet, säger hon. Många kanske främst förknippar studentliv med gamla universitetsorter som Lund och Uppsala. Men Stockholms universitet har också mycket att erbjuda, även om det utbudet kanske ibland kommer i skuggan av det allmänna nöjesoch aktivitetsutbudet i Stockholm. En snabb titt i kalendariet på visar att det dagligen finns flera pubar och idrottsaktiviteter att välja på. Några andra exempel i början av september var ölprovning för nybörjare, spelcafé, spex, stadsrundtur och bastukväll samt filmvisning. Målsättningen är också att varje institution, cirka 80 stycken, ska ha ett studentråd som kan påverka undervisningen och studiemiljön där. Hur många av dessa som är aktiva finns ingen sammanställning av. Det är ofta stor omsättning på de studenter som är aktiva. Text. Per Larsson Foto: Eva Dalin Se även Samtalet om studentliv och nyttan av det efter studierna på s Damlaget är en engelskspråkig förening. Den riktar sig till unga kvinnor på universitetet som vill ligga steget före när de kommer ut i arbetslivet. Förra terminen gjorde föreningen studiebesök hos Ingrid Bonde, VD för AMF, och Anna Körnung, chefredaktör för Veckans Affärer. Man hade även en ledarskapskurs, diskussionscaféer, feministiskt självförsvar och ett flertal andra aktiviteter och föreläsningar. Kurdiska studentoch akademikerföreningen (KSAF) är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för att samla kurdiska studenter och akademiker till gemensamma studiemässiga och kulturella aktiviteter med fokus på kurder och Kurdistan. Föreningen anordnar till exempel filmkvällar, seminarier, fester och medlemsmiddagar. Muslimska Studenter är en partipolitiskt obunden kårförening med syfte att sprida och utbyta kunskap, idéer och tankar kring islam. Föreningen vill öka tolerans och förståelse kring debatter som berör islam och muslimska frågor. Verksamheten ska motverka främlingsfientlighet och islamofobi, öka gemenskapen bland föreningens medlemmar samt framhäva den mångfacetterade svenskmuslimska kulturen. Bland aktiviteterna finns föreläsningar. Utrikespolitiska föreningen Stockholm är en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Fokus är på internationell samverkan, fred och säkerhet samt utvecklingsfrågor. Föreningen arrangerar föreläsningar och debatter med ministrar, ambassadörer, forskare och andra experter samt filmkvällar, studiebesök och utlandsresor. 4 Universitetsnytt September 4/2010

5 Insparque för nya studenter TEMA: studentliv efter obligatoriet Nej, Karin Björklund, flankerad av affärsjuristen David Arnljots och forskaren Mårten Schultz, är inte advokat utan domare. En vanlig dag börjar på häktet det säger Johan Åkermark som tillsammans med sex andra jurister svarade på frågor från nyantagna juridikstudenter vid universitetet. Ja, det är inte så att jag vaknar där. Det är det första ställe jag går till på morgonen, förtydligar Johan Åkermark som är försvarsadvokat och delägare på byrån Försvarsadvokaterna Stockholm. Paneldiskussionen om juristens yrkesroll i Aula Magna den 2 september är den andra av två introduktionsdagar för nya juridikstudenter. Diskussionen inleds med att studenterna får gissa vem som jobbar inom vilket juristyrke. Att 30 år unga Karin Björklund är domaren förvånar många. En tjej i publiken vill gärna gå i hennes fotspår och undrar om det är många gamla gubbar i domarkåren. Nej, det är faktiskt ganska jämnt fördelat. Framför allt bland de yngre är många tjejer. Det där med att domare är gamla gubbar stämmer inte med verkligheten, säger Karin Björklund. Johan Åkermark tyckte, kanske lite förvånande, att det var urtråkigt att plugga juridik. Han jämför med att ta körkort. Det är jobbigt att ta körkortet, men när du väl har det och får köra är det skitkul. Precis så känner jag för juristutbildningen och mitt jobb. Docenten i civilrätt, Mårten Schultz, är hans raka motsats. Mårten är juridik. Juridik är sjukt kul. Vissa av er kommer att bli som jag som sitter på muggen och läser gamla domar från Högsta domstolen. för att höstens nya naturvetarstudenter ska känna sig välkomna, få en rolig start och få kontakt med varandra så anordnar Naturvetenskapliga föreningen (NF) varje höst en Insparque. NF består av naturvetare som jobbar ideellt för naturvetare och har som mål att ge studenter en rolig studietid och en inblick i arbetsmarknaden. Insparquen har en månggårig tradition och har absolut inga inslag av tvång eller förnedring. Hur ser veckan ut? Veckan!? utbrister Erik Tengstrand, 24-årig doktorand i analytisk kemi som är med och anordnar Insparquen. Vi håller på i tre veckor med roliga tävlingar, spex, pubar och fester. Trampbåtsrace vid Djurgårdsbron, brännboll, såpabandy, filmkväll och naturligtvis hemliga helgen där allt kan hända. Sara som ska börja på biologprogrammet och Kristina som ska börja läsa marinbiologi hade upprop på tisdagen. Båda gick ut gymnasiet för två år sedan och träffades för första gången på Insparquen under onsdagen. Sara har bland annat prövat på att göra lumpen, läsa psykologi, jobba och resa en del. Även Kristina har hunnit med att jobba och resa och även läst en kurs på Försvarshögskolan. Sara kommer ursprungligen från Göteborg och egentligen var det hennes biologi lärare Olle Nordqvist, som väckte intresset för biologi. Även Kristinas biologilärare inspirerade henne och idag står båda här, fulla av förväntningar inför de kommande åren. Vi har träffat en massa människor idag på Insparquen. Det känns fantastiskt att få komma till universitetet och faktiskt ha bestämt sig vad man vill syssla med de kommande åren. Sedan rusar de bort till de andra som precis inlett brännbollsturneringen. Som alltid när man ska ha picknick eller andra utomhusaktiviteter så öppnas himlens portar och regnet börjar ösa ned. Något som dock inte verkar bekymra studenterna. Spelet fortsätter precis som om inget hänt. Brännboll är en av aktiviteterna för de nya naturvetarna. Text: Per Nordström Foto: Eva Dalin Text och foto: Staffan Westerlund Universitetsnytt September 4/2010 5

6 TEMA: studentliv efter obligatoriet avsätter även 1, 8 miljoner kronor per år till SUS för tidningen Gaudeamus överlevnad. Under 2010 slussar universitetet ut två miljoner kronor via fakulteterna kronor går till Naturvetenskapliga föreningen. Fakultetsnämnden avsätter även egna pengar så Naturvetenskapliga föreningen tillsammans får kronor. Det är fortfarande svårt att veta hur obligatoriets avskaffande påverkar fakulteten eftersom vi inte vet om detta innebär att vi kommer att få svårare att få studentrepresentanter till våra beslutande och beredande organ, säger Åsa Borin som är chef för fakultetskansliet. Naturvetenskapliga föreningen får stöd av fakulteten för drift av Gröna villan ( i bakgrunden). Fyra kårer företräder studenterna För att säkra studentinflytandet och bidra till det studiesociala livet skjuter universitetet till medel till de fyra kårerna samt fakultetsföreningarna. i vintras beslutade universitetsstyrelsen att bevilja enbart en av ansökningarna från de kårer som sökte ställning som studentkår vid universitetet, nämligen Stockholms universitets studentkår (SUS). Beslutet överklagades av de andra tre studentkårerna. I somras kom besked från Överklagandenämnden för högskolan om att även dessa tre kårer skulle få kårstatus. Universitetet har därmed fyra officiella studentkårer. Förutom SUS är det Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm (SSAS), Studentkåren DISK (vid Institutionen för data- och systemvetenskap) samt Studentkåren vid JMK. SUS är den överlägset största kåren och den enda som har ambition att representera studenter vid hela universitetet. De övriga är institutionsspecifika. Obligatoriets avskaffande förutspås ge drastiskt minskade medlemssiffror för kårerna (se nästa sida), och därmed minskade intäkter i form av medlemsavgifter. För att kårerna ska kunna fortsätta att arbeta med studentinflytande har regeringen tilldelat universiteten extra medel. Under hösten 2010 får Stockholms universitet två miljoner kronor för denna verksamhet. Omräknat per helårsstudent/doktorand blir det 132 kronor, medan siffran för 2011 kommer att minska till cirka 100 kronor. Detta anslag fördelar universitetet vidare till de fyra studentkårerna utifrån hur många studenter deras verksamhet representerar. SUS får kronor för hösten DISK kronor, SHSS kronor och JMK kronor. Medel från universitetet Universitetet har även valt att självt bidra med pengar till kårernas arbete med studentinflytande och studiesocial verksamhet. I universitetets avtal med SUS står att kårens verksamhet ska vara riktad till samtliga studenter. Stockholms universitet Fakulteter med fler kårer Humanistiska fakultetsnämnden avsätter närmare kronor för andra halvan av 2010 till Humanistiska fakultetsföreningen. Fakultetens kanslichef, Peter Liljenstolpe, tycker det är svårt att säga hur obligatoriets avskaffande påverkar fakulteten. Men vi räknar med att även i fortsättningen ha en god dialog med SUS och deras studiebevakare. Studierektorerna vid institutionerna jobbar även med att uppmana studenterna att engagera sig studentfackligt i ämnes-/institutionsråd. Inom fakulteten ryms även JMK:s kår. Hur den ska få insyn i fakultetens verksamhet är ännu inte klart. Samhällsvetenskapliga fakulteten har även två institutionsspecifika kårer, vid Institutionen för data- och systemvetenskap respektive vid Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Fakulteten har ännu inte beslutat om hur finansieringen av de två fakultetsföreningarna, Föreningen Ekonomerna och Samhällsvetenskapliga föreningen, ska ske. Vi har god kontakt med studentkåren och de har under det senaste året deltagit vid den årliga fakultetskonferensen samt vid studierektorsmöten. Representanter från kåren träffar regelbundet fakultetsledningen, säger tillförordnade kanslichefen Felicia Markus. Även inom Juridiska fakulteten är studentrepresentationen god. Kanslichefen Emelie Nilsson bedömer att den även fortsatt ska vara så och att obligatoriets avskaffande inte borde påverka fakulteten annat än marginellt. Fakultetsnämnden har avsatt kronor till Juridiska föreningen. Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin 6 Universitetsnytt September 4/2010

7 TEMA: studentliv efter obligatoriet Sänkt avgift ska locka medlemmar Nya krav ställs på studentkårerna för att hindra medlemsflykten. Sänkta avgifter och ökad medlemsnytta är ett par metoder. stockholms universitets studentkår (SUS) har satt som mål att få medlemmar under hösten. När den här artikeln skrevs, den 2 september, hade man nått en bra bit på vägen med närmare medlemmar. För att locka medlemmar har SUS sänkt medlemsavgiften rejält. Tidigare var den 330 kronor per termin (varav 110 gick till respektive fakultetsförening). Nu är den enbart 80 kronor per termin. Då får medlemmen såväl möjlighet att söka studentbostad via SSSB och tillgång till rabatter och förmåner vid universitetet, bland annat på Hörs restauranger och Campusbutiken, som det nationella Campuskortet med rabatter. Den som enbart vill ha rabattkortet Studentkortet classic betalar 40 kronor. Ett stödmedlemskap har också införts, det kostar 150 kronor per termin. SUS har under ett par år planerat för obligatoriets upphörande och sett över sin admi- nistration. Den översynen fortsätter för att hålla nere kostnaderna, säger ordförande Gustav Kihlberg. Några personalnedskärningar har ännu inte gjorts, i stället har antalet studentombud ökat med en person. Viktigast för oss är nu att säkra studentinflytande för alla studenter. Dessutom jobbar vi med frågor som bostäder och förmåner, säger Gustav. Information på kårens webb SUS har sedan tidigare samverkan med studentråden vid institutionerna och räknar med att fortsätta ha det. SUS ska representera samtliga fyra kårer i universitetsstyrelsen. Vid terminsstarten hade kårerna ännu inte hunnit träffats för att utveckla formerna för sitt samarbete. Text: Per Larsson SUS har samlat information avsedd för universitets medarbetare om kårmedlemskap på sin webbplats. Där finns svar på frågor om studentkåren, studentinflytande och studentrabatter. Du hittar den genom Genvägar-menyn överst på eller genom att gå direkt till: SUS har även producerat en rådshandbok som riktar sig till studenter som önskar driva eller engagera sig i ett studentråd vid institutionen. Den är ett bra verktyg att ge till lokala studentrepresentanter. För mer information och beställning av karta och rådshandbok: carolina.hawranek@sus.su.se Fyra frågor till tre kårer: 1. Hur många medlemmar räknar ni med att få? 2. Vad är kåravgiften hos er? 3. Hur påverkar obligatoriets avskaffande verksamheten? 4. Hur ser ni på möjligheterna att driva era frågor på central nivå vid universitetet? Tobias Lernefalk, Ordförande, DISK 1. Vi kommer med stor sannolikhet få ett stort medlemstapp. För att kunna räkna på vår ekonomi till hösten har vi räknat med att vi får 100 medlemmar. Vår målsättning är dock naturligtvis att få betydligt fler. VT10 hade vi drygt medlemmar. 2. Höstterminens kåravgift är på 150 kronor. Tidigare avgifter har varit 230 kronor full avgift samt 170 kronor reducerad avgift. 3. Egentligen kommer obligatoriets avskaffande inte påverka vår dagliga verksamhet speciellt mycket. Det som kommer att förändras främst är att vi måste lyssna mer på våra medlemmar för att ge dem den service de vill ha. Vi måste dessutom bli mycket bättre på att marknadsföra oss mot studenterna på DSV. 4. Vi är övertygade om att vi påverkar mest och bäst på institutionsnivå. Stockholms universitet har delegerat väldigt mycket ned till institutionerna, det är där de faktiska besluten om utbildningar ofta tas. De beslut som tas på högre nivå påverkar alla studenter, naturligtvis även de som studerar vid DSV. Där litar vi på att de studentrepresentanter som sitter på de posterna även jobbar för våra studenter. Johan Falkman, Ordförande i kåren vid JMK 1. Vi hoppas på att komma upp i medlemmar (mot tidigare ). 2. Full kåravgift är oförändrad (200 kronor). Halvt medlemskap kan också tecknas, då ingår endast studentkort och intyg på medlemskap för SSSB. 3. Avskaffandet påverkar inte verksam heten nämnvärt. Vi kommer självklart få jobba hårdare för att få våra studenter att förstå värdet i att bli medlem, men verksamheten som sådan kommer att fortsätta mer eller mindre som vanligt. 4. Om det uppstår en situation där vi behöver gå till universitetsstyrelsen för att lösa ett problem är jag övertygad om att vi i samarbete med SUS kan lösa detta utan problem. Helena Larsson, vice ordförande, Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm (SSAS) 1. Vår målsättning är att 50 procent av studenterna ska bli medlemmar. 2. Vår medlemsavgift är nu 250 kronor, det är en sänkning med 100 kronor. 3. Avskaffandet skapar en mängd nya arbetsuppgifter, vi måste anstränga oss mer för att synas och nå ut till studenterna jämfört med vad vi gjort tidigare. Vi måste också hitta nya sätt att tjäna pengar, då vi inte kan räkna med lika stor inkomst från medlemsavgifter. 4. Vi har ett gott inflytande vid vår institution, vilket är vårt verksamhetsområde, och vi har även en representant på fakultetsnivå. Vi känner därför att vi har goda möjligheter att representera våra studenters intressen. Blir det enbart SUS som representerar i universitetsstyrelsen får vi såklart försöka gå genom dem om det dyker upp frågor som vi vill driva. Universitetsnytt September 4/2010 7

8 UTBILDN I NG Välkomstdagen lockade rekordmånga höstterminens upplaga av välkomstdagen för nya studenter vid universitetet var välbesökt även i år. Gångvägen från tunnelbanan var fylld av studenter. Akademiska Hus bjöd på varmkorv, Humanistiska föreningen hade informationstält, förutom valstugor och försäljare. I solskenet utanför aulan spelade studentorkestern Kårslaget och med tillhörande dans av sin balett. Cirka nya studenter passerade dörrarna in till Välkomstdagen i Aula Magna. På bottenvåningen var det trångt mellan informationsborden. Här fanns såväl information från universitetet, som från studentkåren, fakultets- och kårföreningar som olika fackförbund. En våning upp informerades om universitetskontot som ger tillgång till ett paket av it-tjänster och här var också fler studentföreningar. Totalt fanns 42 kår- och fakultets nya studenter kom till Aula Magna för information om studier och studentliv. föreningar på plats och dessutom ett antal fackförbund och andra externa aktörer. Nytt för i år var att alla studenter fick anteckningsblock, penna och handboken för nya studenter vid universitetet. Det blev mycket uppskattat, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som ansvarade för Välkomstdagen. Inne i aulan hälsade rektor Kåre Bremer de nya studenterna välkomna. Han påminde om att de undersökningar som Högskoleverket gjort de senaste åren av utbildningskvaliteten i landet visar att Stockholms universitet är det lärosäte som fått högst betyg på flest utbildningar. Stockholms universitets studentkårs ordförande Gustav Kihlberg uppmanade studenterna att aktivera sig i studentlivet och på det sättet påverka utbildningen. Under eftermiddagen var det föreläsningar om bland annat studieteknik och att studera med funktionshinder. Studentkåren ordnade guidade turer i Frescati och i biblioteket bjöds på introduktionsvisningar. Under kvällen ordnade fakultetsföreningarna pubar för nya studenter. Det var många som tog chansen att bekanta sig med Stockholms universitet idag! För att få en bra start vid universitetet fick de nyantagna studenter under dagen information som är viktig att ta del av inför studietiden. De fick också möjlighet att ta kontakt med alla engagerade kår- och fakultetsföreningar som deltog. Bäst har varit att få träffa så mycket nya studenter här vid Stockholms universitet, säger Jorge Win. Text: Per Larsson foto: björn dalin Uppdragsutbildningar för tjänstemän från Kina och Nigeria i början av juli anordnade universitetet för första gången en uppdragsutbildning för högre tjänstemän inom offentlig sektor i Nigeria. Kursen var ett samarrangemang med Oxfords universitet som Stockholms universitet har ett samarbete med inom uppdragsutbildning för offentlig sektor sedan några år. Sju chefstjänstemän från provinsen Oyo i västra Nigeria deltog. Under sejouren i Sverige fick deltagarna bland annat en orientering i svensk förvaltningstradition, en diskussion om offentliga intäkter i Sverige samt ett studiebesök på Jordbruksdepartementet. Pål Levin, statsvetare och kursansvarig, var en av föreläsarna. För fjärde året i rad anordnade Stockholms universitet även en utbildning för tjänstemän från den kinesiska Guangdongprovinsen. Utbildningen pågick de tre första veckorna i juni och var liksom tidigare år bred. Där bjöds förläsningar om global governance, EU, svensk politik och förvaltning, den svenska arbetsmarknadsmodellen med mera. Studiebesök på riksdagen, vid departement, Justitieombudsmannen, Medlingsinstitutet och fackföreningar ingick även. Fokus denna gång var på frivilligorganisationers arbete och bidrag till det svenska samhället. Oxfords universitet bidrog med en föreläsare som pratade om erfarenheter från brittisk förvaltning. Text: Per Larsson 8 Universitetsnytt September 4/2010

9 UTBILDN I NG Fler studenter till hösten när den andra antagningsomgången inför höstterminen var klar i mitten av augusti kunde personer erbjudas plats vid Stockholms universitet, vilket är tre av fyra sökande. Antalet studenter är därmed något fler än hösten De mest sökta utbildningarna är även denna gång Juristprogrammet, Civilekonomprogrammet, Psykologprogrammet, Socionomprogrammen, Kandidatprogrammen i företagsekonomi samt Psykologi 1 som är en fristående kurs. Antalet inresande utbytesstudenter har också ökat. 696 studenter är antagna på utbytesprogram hösten Det innebär att antalet ökat med ungefär 100 studenter per år de senaste två åren. Närmare en fjärdedel av årets utbytesstudenter är från Tyskland. Juridik är populäraste ämnet, drygt 100 studerar detta. Många läser även statsvetenskap och företagsekonomi. Antalet utländska studenter som själva sökt sig hit, så kallade free movers, är det svårare att ge en siffra på, då inte nationalitet registreras. Men en sökning på från vilka länder studenterna har sökt med en styrkt utländsk gymnasial utbildning visar att många kommer från Finland. Den utbildning som antagit flest sökande med utländsk gymnasieutbildning är Swedish Film and Television Culture. En analys från Högskoleverket visar att de flesta svenska lärosäten räknar med att den kraftiga ökningen av antalet helårsstudenter från förra året fortsätter även under Årets studentvolym kommer därmed att vara större än någonsin tidigare, knappt Det innebär en ökning med sju procent jämfört med det tidigare toppåret Vid mer än hälften av lärosätena beräknas antalet helårsstudenter öka med minst fem procent under Kraftigast är ökningarna vid Mittuniversitetet och Södertörns högskola där antalet beräknas öka med 20 respektive 17 procent. Ökningen vid Stockholms universitet förutspås bli nio procent. Antalet helårstudenter skulle då bli *. Text: Per Larsson Topp-tio för inresande utbytesstudenter Tyskland Frankrike...98 Finland...48 Spanien...41 Kina...32 Storbritannien...30 Italien...26 Polen...26 Nederländerna...21 Belgien...21 * Det finns olika sätt att redovisa antalet studenter vid ett lärosäte. Därför förekommer även siffran studenter vid Stockholms universitet i olika sammanhang. Handbok för nya studenter de flesta nya studenter vid universitetet upplever att det är mycket information om regler och praktiska frågor att ta till sig när man är ny. Därför har en Handbok för nya studenter tagits fram inför starten av höstterminen 2010 som ett resultat som ett av uppdragen inom översynsprojektet. Handboken, som är webbaserad, syftar till att samla all den viktiga studieadministrativa informationen på ett ställe så att de nya studenternas informationsbehov kan tillfredsställas. För mer information kontakta: Jorge Win, jorge.win@studadm.su.se Bläddra i handboken på: magazine/706637/ Öppet alla dagar: Vällagade luncher Hemgjorda bakverk Grupper lunch och dagtid Slutna sällskap kvällstid Baserat på ekologiska råvaror En Oas i Bergianska trädgården Tel: Universitetsnytt September 4/2010 9

10 UTBILDN I NG Fortsatt brist på studentbostäder Svårigheterna för studenter att hitta bostad i Stockholm fortsätter. Vid terminsstart saknades även bostad åt cirka 250 utbytesstudenter. Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) skriver i en rapport att antalet köande till studentlägenheter har ökat från omkring hösten 2007 till i år. I somras var kortaste kötiden för korridorrum hos Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) 20 månader och drygt ett år för en etta med pentry. Under 2009 påbörjades inte byggande av några nya studentlägenheter i Stockholm och enbart 21 blev färdiga. Antalet antagna studenter är historiskt stort och inflyttningen till länet fortsätter öka. Lägg till detta att ungdomskullen mellan 20 och 24 år kommer att vara som störst år 2013 och att unga beräknas vilja flytta hemifrån i Stockholm närmaste åren. Stockholms universitet har inte någon egen bostadsförmedling för svenska studenter. Sektionen för student- och lärarutbyte förmedlar enbart bostäder till inresande utbytesstudenter (och några gästforskare inom de centrala avtalen). Till hösten har det kommit cirka 700 utbytesstudenter och universitetet förfogar över 450 studentbostäder. Det är alltså cirka 250 utbytesstudenter som inte kan få bostad genom oss. Flera av dem som kommer till oss har tyvärr blivit lurade och blivit av med pengar i samband med att de försökt hyra boende. Många hittar tillfälligt boende som de kan bo på några nätter men sedan måste de flytta vidare. Vi får därför många besök av utbytes- och masterstudenter som är mer eller mindre desperata över situationen och som är förtvivlade och ledsna, säger sektionens chef Karin Granevi. Fler utbytesstudenter De senaste åren har antalet inresande utbytesstudenter ökat med cirka 100 varje år. Till i höst har universitetet lyckats ordna med 96 nya studentlägenheter men i och med att antalet inresande studenter också ökar så räcker det ändå inte till. I våras kunde däremot alla inresande utbytesstudenter erbjudas bostad och det fanns lediga studentlägenheter. Housing office vid Studentavdelningen har tagit fram en lista över länkar till olika sajter som underlättar vid bostadssökandet och som de har skickat ut till de utbytesstudenter som inte kunde få bostad genom universitetet. De har också sammanställt en lista över vandrarhem. Länkarna och listan lämnas även ut till masterstudenter. I augusti beslutade stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad om att börja planera för nya studentbostäder på Lappkärrsberget. Det ska ske genom förtätning av SSSB:s nuvarande bostadsbestånd. Enligt den borgerliga majoriteten i Stads huset ska det bli över nya studentbostäder i Stockholms stad under nästa mandatperiod. Socialdemokraterna utlovar nya studentlägenheter om de kommer till makten och det blir en rödgrön regering som återinför statligt stöd för byggande. Karin Granevi efterlyser kreativa lösningar från bostadsbolagen för att minska bostadsbristen. Det kan till exempel vara att bygga om befintliga byggnader som inte används längre och hitta områden där nybyggnation kan ske. Lärosäten får hyra ut bostäder I somras beviljade regeringen nio lärosäten i Stockholmsområdet, Malmö, Lund och Göteborg tillstånd att hyra ut bostäder i andra hand till studenter. Möjligheten att hyra ut bostäder är ett pilotprojekt som löper över fem år till Stockholms universitet är ett av de lärosäten som omfattas. Här har dock ännu inte något skett med anledning av förändringen. I första hand måste vi kunna erbjuda bostäder åt våra utländska studenter som kommer hit inom avtal och de som i framtiden betalar för att studera hos oss. När det behovet är täckt kan vi gå vidare och se om vi även kan hyra ut lägenheter till svenska studenter, säger universitetets förvaltningschef Ann-Caroline Nordström. Eftersom det skulle behövas så många lägenheter för att täcka behoven innebär det ett stort ekonomiskt risktagande för universitetet att hyra fastigheter och sedan hyra ut lägenheterna till studenter, enligt Ann- Caroline Nordström. Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin Planer finns för närmare 700 nya lägenheter på Lappis. Bostadstips på kårens webb Har du själv eller någon bekant en lägenhet eller rum att hyra ut till studenter? Eller har du fått frågan från en student om var de kan hitta bostad? Du kan då besöka den webbsida där Stockholms universitets studentkår publicerar annonser om ledigt studentboende. Adressen är 10 Universitetsnytt September 4/2010

11 UTBILDN I NG Förberedelser igång för studieavgifter Årets Orientation Day lockade cirka utländska studenter. I dagarna beslutas om storleken på studieavgifterna vid universitetet. Antalet utländska ansökningar till våren 2010, sista terminen utan studieavgifter, ökar dessutom kraftigt. under sommaren har flera svenska universitet bestämt nivån på de studieavgifter som från och med hösten 2011 ska betalas av studenter utanför EES-länderna och Schweiz. Uppsalas och Lunds universitet sätter prislapparna på kronor för humaniora-samhällsvetenskap och kronor för naturvetenskap. Vid Stockholms universitet tas beslut om avgifternas storlek den 10 september då universitetsstyrelsen sammanträder, vilket är efter denna tidnings pressläggning. I sin blogg skriver rektor Kåre Bremer att avgifterna kommer att bli i samma storleksordning som i Lund och Uppsala. Den 27 maj beslutade regeringen om den nya förordningen som reglerar arbetet med studieavgifter. Universitetets arbete övergår därmed i en genomförandefas och förvaltningschefen har tillsatt en arbetsgrupp som ska koordinera införandet av studieavgifter. Det handlar om nya rutiner för bland annat antagning, stipendiehantering och fakturering. Dessutom behöver universitetet fundera över vilken form av stöd och service man vill kunna erbjuda betalande studenter i form av till exempel mottagning och boende. Frågan kräver dessutom flera strategiska överväganden när det gäller avgifternas storlek, fördelning av stipendiemedel och internationell marknadsföring. Dessa frågor kommer att hanteras i nära samarbete med den arbetsgrupp för bearbetning av riktlinjer för internationalisering som leds av prorektor Lena Gerholm. Många sökande till våren Arbetsgruppen för införande av studieavgifter består av representanter från Ekonomiavdelningen, fakultetskanslierna, Kommunikationsenheten, Ledningskansliet, Planeringsenheten, Stockholms universitets studentkår och Studentavdelningen. Ordförande är Jerker Dahne, biträdande chef vid Studentavdelningen. Det känns bra att vi nu kraftsamlar för att kunna ha fungerande lösningar på plats inför antagningen till hösten Det är en förutsättning för att universitetet även fortsättningsvis ska kunna välkomna studenter från så kallat tredjeland, säger Jerker Dahne. Antalet sökande till vårens masterutbildningar i Sverige har ökat kraftigt med 124 procent och till de internationella kurserna med 43 procent. Det visar statistik från Verket för högskoleservice, VHS. En majoritet av de sökande kommer från länder utanför EES, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att få betala för sin utbildning. Flest sökande kommer från Pakistan, Indien och Bangladesh. Flest sökande till en masterutbildning har högskolan i Halmstad med programmet i datornätverksteknik, följt av Högskolan i Borås med magisterutbildning i informatik. Masterprogram i mikrobiologi, Masterprogram i molekylära livsvetenskaper, Masterprogram i toxikologi och Juris magisterprogrammet i europeisk immaterialrätt, samtliga vid Stockholms universitet, återfinns på plats, 13, 14, 17 respektive 19 på listan över de mest sökta masterutbildningarna. Statsvetenskap på engelska 1 vid universitetet är den sjätte mest sökta utbildningen i landet. Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin Färre avstängda för fusk högskoleverket sammanställer varje år lärosätenas disciplinärenden. År 2009 minskade antalet studenter som blev föremål för en disciplinär åtgärd med sju procent. Det är dock ett litet antal studenter, 508, som det handlar om. Det motsvarar endast 0,11 procent av alla studenter. Det var 379 som stängdes av och 129 fick en varning. Plagiat är i särklass den vanligaste orsaken till att studenter varnas eller stängs av. Det skedde i 303 fall varav 244 stängdes av. Under 2009 blev 27 studenter vid Stockholms universitet avstängda från undervisning efter beslut av universitetets disciplinnämnd. En student blev även varnad. Jämfört med 2008 har det skett en kraftig minskning av antalet avstängningar vid universitetet blev 45 studenter avstängda och 3 fick en varning blev 22 studenter avstängda och 4 fick varning var det 17 avstängningar. Vid universitetet har en handbok för lärare tagits fram om hur man kan undvika plagiering bland studenterna. Tanken är att den ska publiceras på webben i höst. Lanseringen ska åtföljas av kortare utbildningar/workshops där man lär sig att använda den praktiskt. Idag har universitetet avtal med textmatchningssystem Genuine Text. En översyn av detta avtal pågår och när ett nytt avtal finns planeras kortare utbildningar/workshops i hur man använder det praktiskt. Universitetspedagogiskt centrum har vidare nyligen avslutat en enkät om institutionernas arbete med att förebygga plagiering. Ett femtiotal institutioner har svarat och resultaten sammanställs och analyseras nu för att få underlag för planering av kommande insatser. Text: Per Larsson Universitetsnytt September 4/

12 UTBILDN I NG Nytänkare och veteran får pedagogiskt pris Roger Nyborg, Institutionen för nordiska språk, samt lärarparet Carina Ljungwald och Eva Samuelsson, Institutionen för socialt arbete får pedagogiska priset. carina ljungwald och Eva Samuelsson vid Institutionen för socialt arbete får dela på utmärkelsen Årets lärare för sitt gemensamma arbete med att utveckla nätbaserad undervisning. De är båda doktorander vid Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Under våren 2009 var Carina gästdoktorand vid University of San Francisco. Carina och Eva skapade då en virtuell pedagogisk plattform på webbplatsen Blackboard där deras studenter i Sverige respektive USA kunde mötas och diskutera frågor som behandlades i undervisningen (se Universitetsnytt 4/2009). På plattformen har studenterna bland annat haft gemensamma examensuppgifter och diskuterat socialpolitiska frågor. Eva och Carina har lagt ut dokument som kursplan och litteraturlista. Studenterna har där även kunnat ta del av föreläsningarna. I USA fick de ett pedagogiskt pris för sin nätbaserade undervisning i maj förra året. Erfarenheterna från projektet användes under hösten för att skapa ett diskussionsforum i Mondo för studenter på tredje terminen på socionomprogrammet. När det är dags att undervisa igen skulle Eva och Carina gärna vilja använda plattformen och utveckla undervisningen där mer. Det är otroligt inspirerande att få priset, säger Eva Samuelsson och Carina Ljungwald. Prispengarna skulle de vilja använda för att gå pedagogiska kurser. Men även för att utöka det samarbete de har, till exempel genom att skriva gemensamma vetenskapliga artiklar om lärdomarna de gjort. Orden gemensamt och samarbete återkommer ständigt när vi träffar dem. Vi samarbetar väldigt bra. Det känns att summan blir större om vi gör något tillsammans, säger Eva. Och Carina fyller i: Samarbete lockar också fram en bra anda hos studenter. Det kan bli otroliga vinster när de höjer sig själva. Eva och Carina har gemensamt tagit fram en plattform för bra pedagogik. De pekar där på betydelsen av att ge studenten aktivt ansvar för inlärningen. Variation i undervisningen, som en blandning av föreläsningar, studiebesök och värderingsövningar, betonas också. Krönet på karriären Det andra priset går till Roger Nyborg vid Institutionen för nordiska språk. Han undervisar i svenska som främmande språk. I prismotiveringen står med stort engagemang och okonventionella metoder främjar Priset är krönet på karriären, anser Roger Nyborg. Roger alla studenters lärande trots stora och heterogena studentgrupper. Höstterminen blir Rogers sista, efter 40 års undervisning, och han ser priset som krönet på karriären. Samtidigt är det ett erkännande av ett ämne som i början av hans undervisning knappt fanns på kartan. På frågan om vad han ser som den största pedagogiska utmaningen svarar Roger att man som lärare har många roller att spela. Man ska inspirera, väcka intresse för ämnet, variera undervisningen så att studenter med olika inlärningsprofiler kan ta till sig kunskaper, kunna förklara på ett sätt som studenterna förstår faktum är att många studenter under årens lopp har sagt, när de velat berömma min undervisning, att du förklarar så bra. Jag försöker utgå från den plats eller nivå där studenterna faktiskt befinner sig, inte där de förväntas befinna sig. Han betonar att det är många faktorer som spelar in när det handlar om att lära sig ett andraspråk, som ålder, studie bakgrund, motivation, den sociala situationen och språkbegåvning. Att undervisa en heterogen grupp där flera av dessa faktorer inte delas av studenterna är verkligen en pedagogisk utmaning. I år inkom 159 nomineringar från studenter och anställda till Årets lärare. Prisbeloppet är på kronor vardera. Pristagarna får även ett diplom som delas ut vid installations- och promotionshögtiden. Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin 12 Universitetsnytt September 4/2010

13 FORSKN I NG Maritim forskning, om örlogsflottor och sjökrig, har länge haft en framträdande roll vid Historiska institutionen. Den nu avlidne professor Jan Glete var en av världens ledande experter på örlogsflottor. Vid årsskiftet befästes institutionens ställning inom området ytterligare. Då startade Centrum för maritima studier. Bakom centret står Stockholms universitet (ämnen historia och etnologi) och Statens maritima museer (SMM) där Sjöhistoriska museet, Vasa museet och Marinmuseum i Karlskrona ingår. Centret tillkom på initiativ av Statens maritima museer. Där hade man gjort en utredning om museernas kvalitet på forskningen och kommit fram till att den inte höll tillräckligt hög kvalitet. För att öka forskningsanknytningen föreslogs att en centrumbildning skulle inrättas. Förfrågan gick till Stockholms universitet som SMM ansåg hade den bästa och bredaste kompetensen inom området. I början av september invigdes Cemas på Vasamuseet. Vid museet hade då redan flera forskningsseminarier hållits i samarbetet mellan Cemas och Maris (Marinarkeologiska forskningsinstitutet vid Södertörns högskola) en tanke med samarbetet är just att regelbundet ordna seminarier där forskare och museipersonal kan mötas för att diskutera aktuell forskning. Det som gör Cemas så speciellt är att det är ett tätt samarbete mellan museivärlden och akademi, säger professor Leos Müller som är föreståndare för Cemas. Han lyfter även fram den tvärvetenskaplighet som finns inom Cemas. Här finns idag historiker, som Leos Müller, och etnologer. Senare kan det även bli aktuellt att knyta andra forskningsdiscipliner hit, det kan vara inom sjörätt och studier av människans påverkan på havsmiljön. Maritima studier är ett brett begrepp och inte EN vetenskap, betonar Leos Müller. Maritimt centrum knyter samman akademi och museer Statens maritima museer och Stockholms universitet fördjupar samarbetet genom ett nytt forskningscentrum. Maritima studier kan handla om såväl arkeologi och historia som etnologi. Centrum för maritima studier (Cemas) hör till Historiska institutionen och har forskare inom historia och etnologi. I styrelsen sitter ledamöter från Stockholms universitet och Statens maritima museer (SMM). Cemas har tre uppgifter. Att ordna seminarier, där även museianställda kan delta. Att vara experthjälp vid utställningar på museerna samt att bedriva egen forskning. SMM satsar två miljoner per år i sex års tid i Cemas. Universitetet lägger lika mycket. Hummerfiske och Ostindien Själv har han mest ägnat sig åt sjöfartshistoria. Centrets tre andra medarbetare är Simon Ekström, docent i etnologi, som nu forskar om hummerfiske, och Lisa Hellman, doktorand i historia, som skriver en avhandling om Ostindiska kompaniet och hur mötena mellan Sverige och Ostindien skildras i reseberättelser och korrespondens. Den första september började även Hanna Jansson, doktorand i etnologi, sin anställning. Leos Müller har senaste terminen främst ägnat sig åt att få igång centret. Men nu ska han söka forskningsanslag igen. Ett område som intresserar honom är säkerhet till sjöss och så kallade protektionskostnader. Med det avses kostnader och tillvägagångssätt för att skydda sig mot pirater och krig. Ökad beväpning av fartyg, konvojtrafik, försäkringslösningar och diplomatiska relationer är exempel på detta. Ett annat område han anser det behövs ytterligare forskning inom är svensk handelssjöfart. Sjöfarten har alltid varit viktig för Sverige, men den har inte den plats den förtjänar i svensk historieskrivning. Sverige skildras istället främst som ett bondesamhälle, säger han. Ett tredje område han skulle vilja ägna sig åt är att studera Stockholms hamnmiljöer. Cemas ger Stockholms universitet möjlighet att bli Sveriges ledande forskningsinstitution på området maritima studier. Det är ett spännande och växande forskningsfält, inte minst i relation till den globalisering vi lever i, säger Leos Müller. Text: Per Larsson Foto: statens maritima museer Universitetsnytt September 4/

14 FORSKN I NG Stockholms universitet klättrar på världsrankning stockholms universitet klättrar nio steg och finns på plats 79 bland världens främsta universitet. Det visar årets upplaga av den prestigefyllda Shanghairankningen. Varje år gör Jiao Tong-universitetet i Shanghai en rankning av värdens universitet, Academic Ranking of World Universities eller den den så kallade Shanghairankningen. Det är en av världens mest prestigefyllda och omtalade rankningar av lärosäten. I dagarna har den nya listan offentliggjorts och den toppas även i år av amerikanska universitet. Överst återfinns Harvard, Berkeley, Stanford och Massachusetts Institute of Techonology (MIT). På femte plats finns första universitetet utanför USA, det är Cambridge. Stockholms universitet har under flera år återfunnits bland de 100 främsta universiteten i världen. Förra året var det plats 88. I år har Stockholms universitet avancerat nio placeringar till plats 79. Ytterligare två svenska lärosäten finns på listan bland världens 100 främsta universitet. Det är Karolinska Institutet som avancerat från plats 50 till plats 42 och Uppsala universitet från plats 76 till plats 66. Bryts rankningen ned till olika så kalllade fält finns Stockholms universitet med inom intervallet plats inom ett sådant, naturvetenskap och matematik. Och i rankningen för olika ämnen finns universitetet på plats 47 i världen inom kemi. I båda fallen rör det sig om en förbättring sedan föregående år. Cirka lärosäten i världen rankas och de 500 främsta tas med på Shanghailistan. Rankningen baseras främst på forskningskriterier som antalet Nobelpris och Fieldsmedaljer, citeringar i vetenskapliga tidskrifter samt publiceringar i Nature och Science. Naturligtvis är jag glad för detta, men man får komma ihåg att gamla meriter som Nobelpris betyder mycket för en placering på denna lista. Å andra sidan har vi också bra siffror för publiceringsindikatorn, vilket också har framgått av Vetenskapsrådets bibliometrianalyser, säger rektor Kåre Bremer. Text: Per Larsson Universitetet på plats i Almedalen det inspirerande myllret i Visby under Almedalsveckan omfattade i år fler programpunkter än någonsin Även antalet arrangörer, besökare, journalister, webbsändningar med mera slog rekord. Många evenemang handlade om skolan och om integrationsfrågor, så även Stockholms universitets två seminarier. Seminarierna lockade en blandning av forskare, politiker, studenter, yrkesverksamma och allmänt intresserade, publiken var fulltalig vid båda tillfällena. Diskussioner och frågor under och efter seminarierna visade också att åhörarna var både insatta och engagerade. Eftersom flera andra arrangörer tog upp ämnena skola och integration under Almedalsveckan kunde information inför universitetets seminarier också spridas till redan intresserade på plats. Ska framtidens lärare forska på arbetstid och hur kan forskning bidra till en bättre skola? Dessa och närliggande frågor togs upp på seminariet Lärarna, framtiden och forskningen om vilka krav som ska ställas på framtidens lärare. Forskare och representanter för Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting medverkade vid seminariet, som hade formen av ett samtal, lett av moderatorn Natanael Derwinger från SVT. På seminariet Punktera ballongen om fördomar och fakta kring integration presenterade forskarna studier och resultat bland annat om vilka möjligheter personer med utländsk anknytning har att ta sig in på arbetsmarknaden, om integrationsprogrammen kan förbättras, vilka faktorer som påverkar en akademisk karriär och vilka möjligheter flerspråkighet innebär. Forskarnas presentationer bands ihop av moderatorn Per Wirtén. Mer information om medverkande och program samt webbsändningarna från seminarierna på Text och foto: Eva Albrektson Klimattält i Vasaparken Almedalssveckan bjöd på närmare programpunkter. På nationaldagen den 6 juni gick det att träffa forskare och studenter från universitetet i Klimattältet i Vasaparken. Där fanns bland annat en minivulkan och möjlighet att gå tipspromenad och lära sig om algblomningen i Östersjön. 14 Universitetsnytt September 4/2010

15 FORSKN I NG Flexit en bro mellan universitet och företag susanna toivanen vid Centre for Health Equity Studies vid Stockholms universitet/karolinska Institutet arbetar med forskningsprojektet Framtidens arbetsplatser. Det genomförs i samverkan med byggoch fastighetsutvecklingsföretaget NCC vid företagets kontor i Västra Hamnen i Malmö. Bakgrunden är att Susanna Toivanen i maj tilldelades en treårig postdoktoral tjänst inom Riksbankens Jubileumsfonds satsning Flexit, som ska stimulera samhällsvetenskapliga och humanistiska forskare att söka uppdrag utanför akademin. Susanna Toivanens forskning handlar om sambandet mellan arbete och hälsa ur ett sociologiskt perspektiv. Hon forskar nu, med NCC:s frågeställningar som utgångspunkt, kring framtidens kontorsarbetsplatser. Projektets centrala teman är arbetsmiljö, hälsa och kreativitet. Det övergripande syftet är att undersöka vilka utmaningar framtidens arbetsplatser ställs inför i förhållande till framtidens arbetslivsutveckling och arbetskraftens sammansättning. De specifika frågeställningarna tar bland annat fasta på hur vi kommer att arbeta i framtiden, vilka Ny utlysning Susanna Toivanen arbetsformer (till exempel distansarbete och nätverk) som kommer att dominera och vilka faktorer som karakteriserar framtidens arbetsplatser. Syftet med Flexit är att bygga broar mellan humanistisk/ samhällsvetenskaplig forskning och sektorer utanför universiteten för att underlätta kunskapsspridningen och att fler därmed kan dra nytta av humanisters och samhällsvetares kunskaper och kompetenser. En viktig del är också att påverka meriteringssystemet så att akademin i högre grad värderar erfarenheter från företag/organisationer. Även forskningsprojekt som genomförs på företag genererar vetenskapliga publikationer. Men frågan är om denna typ av forskningserfarenheter har ett mervärde utöver de sedvanliga forskningsmeriterna. Detta är något som framtiden får visa, säger Susanna Toivanen. En möjlig risk med att forska på företag är att man kan tappa kontakten med det vetenskapliga sammanhanget. Därför har Susanna Toivanen skapat en vetenskaplig referensgrupp inom forskningsprojektet. Text: Maria Skuldt Foto: Kerstin Mothander Riksbankens Jubileumsfond utlyser nu fem nya Flexit-anställningar, det vill säga fem postdok-tjänster vid fem olika företag. Anställningarna kan tillträdas från 1 januari 2011.Ansökan ska vara Riksbankens Jubileumsfond tillhanda senast den 4 oktober. Mer information på Konferens om pedagogisk bedömning den oktober anordnar Nationella forskar skolan i pedagogisk bedömning sin tredje konferens. Forskarskolan är ett samverkansprojekt mellan fyra läro säten universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå samt Malmö högskola. Verksamheten startade 2007 med bidrag från Vetenskapsrådet för fyra doktorander. Professor Astrid Pettersson vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik (specifikt PRIM-gruppen) är föreståndare för forskarskolan. Verksamheten inom forskarskolan består å ena sidan av forskarutbildningskurser, och å den andra av en årlig konferens. Kurserna erbjuds även till doktorander från andra lärosäten än de fyra som grundade forskarskolan. Den första konferensen med öppen inbjudan ordnades Till årets konferens har tills vidare Patricia Murphy och Richard Kimbell tackat ja till att hålla keynote föreläsningar. Patricia Murphy är professor vid Open University, Storbritannien och har under lång tid arbetat med frågor om likvärdighet och bedömning. Richard Kimbell är professor vid Goldsmith s College, Londons universitet. Hans arbete är inriktat på storskaliga interaktiva former för bedömning i arts, craft and design. Båda är f.n. gästprofessorer vid Stockholms universitet. polopoly.jsp?d=10481&a=42322 Ökad Linnéstöd till fysiker och astronomer vetenskapsrådet har gjort den första utvärderingen av Linnébidragen till starka forskningsmiljöer som tillkännagavs Miljöerna utvärderas tre gånger. Detta är den första utvärderingen av 2008 års Linnéstöd. Utvärderingspanelen har utvärderat miljöernas organisation, samarbeten och ledarskap. Den vetenskapliga kvaliteten kommer att utvärderas om tre år. Två forskningsmiljöer vid Stockholms universitet fick Linnéstöd Den ena är Linnaeus Centre on Social Policy and Family Dynamics in Europe, SPaDE, vid Sociologiska institutionen. Denna miljö föreslås få oförändrat stöd (6,99 miljoner kronor/år). Den andra miljön, The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, är en av de fyra miljöer som har lyckats exceptionellt bra och får ökat stöd från 7 miljoner kronor per år till 7, 7 miljoner. Linnéstödet har utlysts två gånger, 2006 och Beslut om eventuella ytterligare utlysningar finns inte. Universitetsnytt September 4/

16 Eken en värld av mångfald I dagarna kommer boken Quercus. Ekens mångfald ut, skriven av etologidocenten Johan Lind. Boken handlar om kulturhistoria, eken som skådeplats och dess otroliga mångfald. Eken har genom historien mött bönders avsky och makthavares begär. Det finns mängder av roliga myter runt enskilda berömda ekar. Vad har alla dessa Gustav Vasa-ekar, Karl den XII-ekar och Drottning Kristina-ekar egentligen med dessa kungligheter att göra? Därför handlar boken även en del om ekens kulturhistoria. Redan på Gustav Vasas tid planerade man för framtida behov för skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff att hugga ner eller skada ekar, och även plantor hade samma skydd. Det gick åt cirka ekar för att bygga ett större skepp och tillräcklig tillgång och närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem. Det är därför vi har så många gamla ekar i Sverige idag. Plantering i Vättern I början av 1800-talet ansåg man dock att det på sikt skulle bli brist på ek i landet och det gällde att börja planera och plantera för framtiden. Från 1831 och fram till mitten av århundradet planterades och såddes ekar på Visingsö i Vättern för att säkra flottans framtida behov av virke. Under de första tio åren planterades närmare ekar och idag omfattar ekplanteringen 360 hektar. Planteringen skedde i första hand på åkermarken som tillhörde Visingsborgs kungsgård. Ekarna har stamkvistats för att växa sig raka och lämpliga för skeppsbyggeri. Gran och andra träslag, till exempel lärk, har också planterats mellan ekarna för att stammarna ska sträcka sig upp mot ljuset istället för att breda ut sig. Ekarna skulle, om behovet hade funnits, vara redo att avverkas nu. År 1975 erbjöds marinchefen ekarna för fartygsbygge, men marinen avböjde. Idag byggs ju inte så många krigsfartyg i trä längre. Hur kom du på idén att skriva boken? Egentligen ville jag börja fotografera mer målmedvetet och som zoolog är jag såklart djur- och naturintresserad. Då våra svenska ekmiljöer är både väldigt artrika och oerhört vackra bestämde jag mig för att fotografera djur och växter som lever i, på och runt ekar, och även så klart ekarna själva. Samarbete med Swedbank I maj 2007 påbörjade Johan sin ekfotografering. Under tre år har han nästan uteslutande fotograferat det som händer bland våra ekar runt om i Sverige. Även om starten var väldigt fokuserad på djur och mångfald tog ekarna själva över mer och mer under resans gång. Bokens text skrev jag framför allt under Året 2010 har dessutom FN utsett till det Biologiska mångfaldsåret, så en hyllning till vår svenska mångfald passar väldigt bra i år, berättar Johan. I tre år har Johan Lind fotograferat livet i ekarna. 16 Universitetsnytt September 4/2010

17 Biologiska mångfaldsåret 2010 är ett viktigt år för skyddet av biologisk mångfald och har av FN utlysts till Internationella året för biologisk mångfald. I oktober ska världens länder besluta om ny global vision och mål för biologisk mångfald. FN uppmärksammar biologisk mångfald vid en rad olika evenemang och det genomförs informationskampanjer för att sprida kunskap och öka medvetenheten om frågan. Prov på ekens mångfald. Sammetskvalster (överst), berguv på Norra Djurgården, fläckad blombock, Gustav Vasa-eken utanför Vallentuna och lövgroda i ekhage på Österlen. För att ordna finansiering kontaktade Johan Swedbank som tyckte att projektet verkade spännande och ett samarbete inleddes. Eken är ju också symbol för banken. Sedan har även Söderbergsstiftelsen och Prins Carl Gustafs Stiftelse stött projektet. Förutom att allt har varit fantastiskt roligt så har en stark drivkraft varit att lyfta fram vår fina svenska natur, dess mångfald, och en del fenomen jag tycker är spännande. Inte behöver man åka på safari till Serengeti eller Pantanal för att se spännande saker, de finns ju här! Därför handlar det mycket om djurs beteenden, ja, det där vanliga, slagsmål, samarbete, fågelflyttning, hur allt detta fantastiska kan uppstå. Med boken vill jag visa på det roliga och spännande istället för att ta upp alla hot som finns mot eken och vår natur. Det händer så mycket spännande i och omkring eken. Eken är ju som en liten egen natur i naturen, säger Johan. Text: Per Nordström Foto: Johan Lind, Eva Dalin (porträtt), istockphotos (bakgrund) Universitetsnytt September 4/

18 ARBETSPLATS En ny webbplats som underlättar för medarbetare universitetets nya medarbetarwebb www. su.se/medarbetare ersätter den tidigare anställdaingången på Lanseringen sker i samband med Upptakten 16 september. Här listar vi de viktigaste förändringarna. En webb, istället för 22 olika webbplatser för att hitta information och stöd till nytta i det dagliga arbetet. Kontaktuppgifter och relaterade webbsidor finns alltid tillgängliga på högra sidan av webben. Nyare sökfunktion som endast söker på medarbetarwebben, vilket kommer att ge bättre sökresultat än tidigare. Utveckling av sökfunktionen så att den förutom på webben även söker i den webbbaserade utbildningskatalogen (SISU) och i den digitala personalkatalogen (SUKAT). Länkar till universitetsgemensamma stödsystem Medarbetarkalender Här hittar du aktuella evenemang, seminarier, och utbildningar för medarbetare sorterade i datumordning. Enklare att hämta information från andra databaser och system genom RSS så att denna information presenteras på medarbetarwebben i det sammanhang du befinner dig. Medarbetarwebben är fortfarande publik, det vill säga inloggning behövs. Till universitetsgemensamma stängda system, som manualen för visuell identitet, Mondo lärplattform och portalen Mitt universitet, loggar du fortfarande in med ditt SU-konto. Specifik nytta för olika funktioner Under ingångarna Service och Personal finns information och stöd som alla medarbetare vid universitetet har nytta av i det dagliga arbetet. För olika grupper finns även specifik nytta: Forskare hittar en hel del information och stödverktyg på ingångarna Service, Ekonomi och Från ledningen. Under ingången Från ledningen kommer juridisk stödinformation att byggas upp tillsammans med frågor och svar. Redan nu finns e-postadress till juridisk rådgivning. Studieadministratörer har fått en egen ingång Studieadministration. Lärare och undervisande personal hittar redan nu en del information och stöd inför undervisningstillfällena på serviceingången och där under Marknadsföring och information, Undervisning samt Lokaler. Komplettering av informationen pågår. Prefekter och administrativa chefer har fått en egen knapp på startsidan av webben. Den leder till en samlingssida med information specifikt riktad till prefekter och administrativa chefer. Informationen finns på någon av ingångarna på medarbetarwebben, men har märkts upp av en webbredaktör för att prefekten ska få informationen på en samlingssida. Detta är ett behov enligt resultatet av översynsprojektet. Komplettering av informationen pågår. A-Ö Alfabetisk lista med länkar till innehåll på medarbetarwebben Text: Marie Jackalin Kris & stöd Snabb åtkomst till viktiga telefonnummer, kontaktpersoner och checklistor. Personporträttet Här lyfter vi upp medarbetare vid universitetet. Prefekter & administrativa chefer Samlad information såsom beslut, protokoll, regler, personaladministration mm. Universitetsnytt Här kan du bläddra i Universitetsnytt också på webben. Förvaltningschefen har ordet Förvaltningschefen skriver direkt till universitetets medarbetare Har du frågor kring den nya medarbetarwebbens struktur och innehåll kontaktar du Marie Jackalin vid Kommunikationsenheten, marie.jackalin@kommunikation. su.se. För frågor och funderingar kring teknik och support, kontaktar du Benita Falenius vid Avdelningen för IT och media, benita.falenius@it.su.se. Rektor kommenterar aktuella händelser Länk till rektors blogg 18 Universitetsnytt September 4/2010

19 ARBETSPLATS Cirka 30 personer på olika håll inom universitetet har ingått i den arbetsgrupp som tagit fram strukturen för den nya webbplatsens information och innehåll. Vi har frågat tre av dem hur de ser på resultatet. Universitetet söker samtliga lärarexamina Universitetet har ansökt om samtliga fyra lärarexamina. Samtidigt förbereds för en ändrad organisation av lärarutbildningen. Jag tycker att rubrikerna är mer transparenta än tidigare. Nyttig information har flyttats upp i sökhierarkin. Korslänkningen gör att man lätttare kommer rätt. Det är också bra med specialiserade funktioner, som Prefekt och Studieadmini stration. Sammantaget är det nu lättare att snabbt hitta den information man söker. Jag tycker att man ska ha kvar en liten instruktion om var vissa saker finns och/eller vad som hamnat under vissa rubriker som kanske inte är så självförklarande, till exempel Från ledningen. Då bygger man lättare upp en intuition för vad som borde finnas var. Christina Hellman, prefekt vid Institutionen för lingvistik För mig innebär den nya medarbetarwebben att jag lättare hittar information främst när det gäller personalfrågor och disputationsärenden. Jag har hittills inte gått bet på att hitta den information jag behöver, och för det mesta är det lättare än tidigare. Elisabeth Oppenheimer, sekreterare vid Fysikum Det är en utveckling i helt rätt riktning: den perfekta ingången för att hålla mig uppdaterad med vad som är på gång vid universitetet och en perfekt kanal också att få ut information på! Eva Enarson, informationsansvarig vid Stockholms universitetsbibliotek den 28 maj beslutade universitetsstyrelsen att universitetet ska ansöka hos Högskoleverket om examensrätt för samtliga fyra nya lärarexamina. Ansökan har förberetts av nio arbetsgrupper med representanter från både den nuvarande lärarutbildningen och institutioner som skulle kunna få ett framtida ansvar för någon del av de kommande utbildningarna. Tillsammans med universitetets fyra dekaner och två studentrepresentanter har Anders Gustavsson, som är vicerektor och ordförande i Lärarutbildningsnämnden, vägt ihop förslaget om den framtida lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Vi föreslog att universitetet ska söka samtliga examina. Efter ett intensivt arbete med en omfattande inventering av universitetets forsknings- och utbildningskompetens för lärarutbildning har vi genomfört en särskild prövning av den befintliga forsknings- och utbildningskompetensen för de olika lärarutbildningarna. Vi har också tagit hänsyn till det uppdrag som universitetet idag har för regionens utbildning av lärare, säger Anders Gustavsson För att skapa bra förutsättningar för de nya examina har också en organisationsförändring av lärarutbildningens institutioner beslutats. Förändringen innebär att två av de institutioner som skapades i samband med att lärarutbildningen integrerades i Stockholms universitet upphör, en annan institution delas på mitten och flera institutioner växer. Några av institutionerna byter också namn. Med de förstärkta institutionerna kan kvaliteten på lärarutbildningen höjas, säger Anders Gustavsson. Teori och didaktik vid samma institution Stockholms universitet har som långsiktigt mål att teori och didaktik inom ett och samma ämne ska ligga inom samma institution. Forskning och undervisning i ämnesdidaktik ska utgå från de lärande- och undervisningsproblem som är förknippade med specifika ämnen, säger Anders Gustavsson. Beredningsgruppen som leds av Anders Gustavsson har även utarbetat ett förslag om hur lärarutbildningen ska styras framöver, men det beslutar universitetsstyrelsen om tidigast vid sitt sammanträde den 10 september. Förslaget är att lärarutbildningsnämnden läggs ner och att fakultetsnämnderna tar över merparten av ansvaret för lärarutbildningen. För fakultetsövergripande frågor skapas också en samordningsgrupp. Två typer av utbildningsuppdrag ska skapa tydlighet för studenterna i den framtida organisationen, enligt Anders Gustavsson För det första ska en samordningsinstitution utgöra hemvist för lärarstudenter med en viss inriktning under hela deras utbildningstid. Den står för information, planering och stabilitet. Uppdraget att ge enskilda kurser och moment går, för det andra, till de institutioner eller grupper av institutioner som har den bästa kompetensen. säger Anders Gustavsson. Text: Cecilia Parkert Universitetsnytt September 4/

20 ARBETSPLATS Stockholms universitet jämförs med andra Hög internationell rörlighet bland doktorander men få in- och utresande studenter. Det visar en jämförelse av Stockholms universitet och andra lärosäten. planeringsenheten har på uppdrag av universitetsstyrelsen under flera år jämfört några verksamhetsresultat för de största svenska universiteten: Stockholms, Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings. Syftet med jämförelsen, som bygger på uppgifter i Högskoleverkets statistikdatabas, är att få en bättre bild av hur Stockholms universitet ligger till i jämförelse med de andra lärosätena. En trend för samtliga är att antalet studenter och masterexamina fortsätter att öka. Stockholms universitet har ett högt sökandetryck i förhållande till flera lärosäten både när det gäller masterprogram och yrkesexamensprogram. Däremot märktes en nedgång i sökandetryck till masterprogrammen vid universitetet under 2009, något som inte förklaras i jämförelsen. Antalet studenter i uppdragsutbildning minskade däremot kraftigt vid universitetet från 2008 till Konjunkturnedgången anges som en förklaring. Fler free movers Nytt för i år är jämförelsen av att antalet free movers, utländska studenter som utan att delta i utbytesprogram, ordnat utbildning i Sverige. Detta mot bakgrund av att studieavgifter införs för studenter utanför EES och Schweiz. De senaste åren har antalet free movers vid Stockholms universitet ökat, även de som kommer från länder som nu ska omfattas av studieavgifter. Under läsåret fanns cirka free movers här. Enbart Lunds universitet hade fler, cirka Att öka antalet in- och utresande studenter var 2009 ett prioriterat mål vid universitetet. Men här finns mycket kvar att göra. Stockholms universitet är det lärosäte som har det minsta antalet in- och utresande studenter i förhållande till antal helårstudenter, även om det totala antalet i denna kategori ökat de senaste åren. Som en förklaring anges att medelåldern för studenter vid universitetet är relativt hög. Stockholms universitet är däremot det lärosäte i jämförelsen som har störst andel in- och utresande doktorander. 9 procent av doktoranderna här var utresande under 2009 och det fanns 7 procent inresande doktorander. Inom humanistisk-samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga vetenskapsområdena är Stockholms universitet vidare det lärosäte som antagit flest doktorander och här finns flest aktiva doktorander. Få examina Av universiteten i studien har Stockholm lägsta antalet examina per helårsstudenter (150 under 2009). Det kan till stor del förklaras med att de flesta studenter här läser fristående kurser i syfte att ta en generell examen. Anna-Karin Orsmark vid Planeringsenheten, som gjort jämförelsen, påpekar att lärosätena inte är helt jämförbara. Vilka vetenskapsområden som finns påverkar flera faktorer. En är antalet examina, se ovan. En annan är andelen externa medel. Stockholms universitet har här en lägre andel än flera lärosäten, främst för att teknik och medicin områden som generellt har fler externa finansiärer saknas. Alla universitet har sina styrkor och svagheter, det gäller naturligtvis även vårt universitet, och det är viktigt att vi får en klar bild av vad vi kan och behöver förbättra, säger rektor Kåre Bremer. Text: Per Larsson Illustration: Maimi Parik 20 Universitetsnytt September 4/2010