VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Växtskyddscentralen

Transkript

1

2 VÄXTSKYDDSÅRET 9 Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Växtskyddscentralen Jordbruksverket Växtskyddsenheten Dragarbrunnsgatan UPPSALA 1

3 Titel: Växtskyddsåret 9. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare: Peder Waern och Magnus Sandström Redaktör: Alf Djurberg Utgivare: Jordbruksverket, Jönköping Tel (vx), fax Publ. datum: December 9 ISSN: Copyright: Eftertryck tillåts om källan anges Omslag: Sädesbladlöss i höstvete Foto: Peder Waern Skriften är tryckt vid Elanders Sverige AB 2

4 VÄXTSKYDDSÅRET 9 Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Metodik... 6 Vädret 8/ Höstvete Råg Rågvete Vårvete... Korn Havre Våroljeväxter Höstoljeväxter Ärter Potatis

5 INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten inom prognos och varningsverksamheten i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Dalarna och i Gävleborgs län under växtskyddsåret 9. Även vissa resultat från Västerbottens och Norrbottens län finns med. Försöksresultat från referensförsök redovisas under rubrikerna höstvete och korn. Skriften kan användas som uppslagsverk och som ett komplement till mer analyserande litteratur, t.ex. försöksredogörelser. Syftet med prognos- och varningsverksamheten Behovet att bekämpa skadegörare varierar mycket, både mellan år och mellan olika fält samma år. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för att kunna behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel. För vissa skadegörare ställs prognoser över den förväntade angreppsutvecklingen i god tid innan bekämpning är aktuell. Förutom prognoser ges information om det aktuella läget (varning), baserad på graderingar och iakttagelser i fält. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är växtskyddsbrev, telefonkontakter, fältvandringar och Internet. De avgörande besluten om bekämpning måste jordbrukaren själv fatta efter bedömning av bekämpningsbehovet i det enskilda fältet. Tabell 1. Åkerarealens användning 9 (ha). Preliminära uppgifter från SJV Gröda Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Totalt i regionen Förändr. jmfr 8 Höstvete Vårvete Råg Rågvete Höstkorn Korn Havre Blandsäd Baljväxter Höstraps Höstrybs Vårraps Vårrybs Oljelin Vall & bete Grönfoder Frövall Potatis Träda * Σ * * Grödkoden för outnyttjad åkermark har tagits bort i SAM-ansökan sedan 8. Det gör att dessa poster inte är helt jämförbara med 7 och tidigare år. 4

6 Medverkande Medverkande i prognos- och varningsverksamheten 9 i området var personal vid Växtskyddscentralen i Uppsala, HS Konsult AB i B, C, U och X län, Lantmännen i C, U, W och X län, Naturbruksgymnasiet i Umeå, samt Landsbygdsenheten på Länsstyrelserna i U, W och X län. I samtliga län deltog även jordbrukare, totalt 37 stycken (tabell 2). Tabell 2. Antal graderare inom Uppsala Växtskyddscentrals område 9 Län Vsc Länsstyrelse Priv. rådg. Lantmännen HS- Konsult Lärare Jordbrukare Totalt Stockholm 2 2 Uppsala Västmanland Dalarna Gävleborg Väster-/norrbotten Totalt Figur 1. Län som ingår i Uppsala Växtskyddscentrals område. 5

7 METODIK Varningsverksamheten Från slutet av april till mitten av juli utfördes regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, ärter, och oljeväxter. Graderingar gjordes en gång i veckan i obehandlade rutor (en sprutbredd x ca 3 m) i konventionellt odlade fält. Graderingar utfördes även på fyra gårdar med ekologisk odling. I regionen graderades totalt 184 fält. Insekter graderas på 25 strån (stråsäd) alternativt 25 plantor (övriga grödor) i observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på 5 av de tre översta bladen och anges som procent angripna blad. Nedan, i tabell 3, visas länsvis och grödvis fördelningen av antalet fält med observationsrutor. Tabell 3. Antalet varningsfält 9, fördelade läns- och grödvis Län Råg Höstvete Rågvete Vårvete Korn Havre Vårraps Vårrybs Ärter Σ Stockholm Uppsala Västmanland Dalarna Gävleborg Norrbotten 2 2 Västerbotten Σ Prognosverksamheten Förutom den mer rutinmässiga varningsverksamheten bedrivs utveckling av prognosmetoder i samarbete mellan Växtskyddscentralerna och prognosverksamheten inom växtskydd på SLU. Några metoder som har gjorts tillgängliga via Internet är prognoser för t.ex. fritfluga, bladlöss, potatisbladmögel, bomullsmögel samt aktuell information beträffande vetedvärgsjuka och förekomst av stritar. Referensförsök För att få en indikation om det aktuella bekämpningsbehovet och ett förbättrat underlag till den behovsanpassade bekämpningen utförs försök i de olika Växtskyddscentralernas områden. Försöken som i flera fall placeras i nära anslutning till varningsrutor har i Uppsalas område under 9 varit 5 i höstvete 4 i korn. Försöksresultaten redovisas under respektive gröda. 6

8 VÄDRET 8/9 Början av september 8 var varm men avbröts av en längre period med svalt väder i mitten av månaden. Slutet av månaden blev varmare än normalt med maxtemperaturer över 15 grader under flera dagar. September blev nederbördsfattig, medan väderleken de följande två månaderna var nederbördsrika och växlande. Sista veckan av november var vinterlik med både kyla och snö. December blev som helhet mildare än normalt. Även januari var relativt mild och snöfattig, medan februari och mars fick normala vintertemperaturer och ett 1- cm tjockt snötäcke som lokalt fanns kvar till slutet av mars. Snötäcket norr om Dalälven var tjockare och mer långliggande. April blev mycket torr och varm med enstaka mycket kyliga nätter i mitten av månaden. Varierande regnmängder kom under maj som även hade en del kyliga nätter. Juni och juli fick ovanligt stora nederbördsmängder där de östra delarna av området fick särskilt stora mängder i mitten av juni medan de kraftigaste regnen kom i början av juli i Västmanland. Dalarna blev speciellt utsatt för mycket nederbörd. Efter en varm period i slutet av maj blev de första tre veckorna av juni sval med några kalla nätter i början av månaden. Först mot slutet av månaden kom värmen och ett par veckors regnuppehåll. Värmeböljan tog dock slut ett par dagar in i juli och framförallt i Västmanland och Dalarna fortsatte den ostadiga vädertypen. Augusti fick en något torrare vädertyp med lite högre temperaturer än normalt. cm Falun Okt Nov Dec Jan Feb Mar Uppsala cm Okt Nov Dec Jan Feb Mar Sala cm Okt Nov Dec Jan Feb Mar Figur 2. Perioder då hela marken var snötäckt. Mätningar vid några väderstationer vintern 8/9, (uppgifter från SMHI). 7

9 Nederbörd månadsvis 8/9 mm 8/9 16 Falun Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug mm 16 Uppsala Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug mm 16 Västerås Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 3. Nederbörd vid tre väderstationer, (uppgifter från SMHI). 8

10 Temperatur månadsvis 8/9 C Falun 8/9 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug C Uppsala 1-1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug C Västerås 1-1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 4. Temperaturen vid tre väderstationer, (uppgifter från SMHI). 9

11 Nederbörd och temperatur dygnsvis 9 C/mm 3 Falun Nederbörd Temperatur 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 /6 3/6 1/7 /7 3/7 C/mm 3, Uppsala, 1,, 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 /6 3/6 1/7 /7 3/7 C/mm Brunnby 3 47 mm 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 /6 3/6 1/7 /7 3/7 Figur 5. Nederbörd/temperatur dygnsvis vid tre väderstationer, (uppgifter från SMHI och SJV). 1

12 tim 4 3 Uppsala 8/9 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 6. Antal soltimmar månadsvis i Uppsala 8/9, (uppgifter från SMHI). 11

13 HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning I regionen graderades 48 fält varje vecka från 4 maj till 13 juli. Tabell 4. Sortfördelning i höstvete 9 i olika län Län Olivin Kranich Kosack Harnesk Ellvis Stava Stockholm 5 2 Uppsala Västmanland Dalarna 1 Gävleborg 1 Sådd, övervintring, beståndsutveckling och skörderesultat Flertalet varningsfält såddes under tredje och fjärde veckan av september och den dominerande sorten var Olivin. Sorten Kranich såddes framförallt under andra veckan av september. Enstaka sådder av insektsbetad Harnesk gjordes vid månadsskiftet augusti september. Vetet fick en förhållandevis långsam start men efter mitten av oktober började bestånden grönska och det var överlag bra och i många fall bestockade veten som invintrade. Vintern och framförallt väderleken under senvintern tog hårt på bestånden i en hel del fält och framförallt i regionens västra delar. I vissa fall orsakade även snömögel en viss uttunning. Vetet kom också att lida i samband med flera kalla nätter under april. Värmen under slutet av april och regn i början av maj satte igång vetet och stråskjutningen tog fart i början av maj. Förhållandevis låga temperaturer i början av juni bromsade utvecklingen och axgången skedde i allmänhet först vid midsommartid och veckan därefter. Mjölkmognaden inträffade runt mitten av juli i flertalet fält. Betingelserna vid skörden som skedde under augusti var goda, men resultatet varierade och var överlag sämre än normalt. Framförallt i Västmanlands län var resultatet riktigt svagt och i flera fall låg skördenivån mellan 4 och 45 kg/ha. Proteinhalterna blev som en följd av detta höga och allt höll brödsädeskvalitet. Stråbassjukdomar Angreppen av stråknäckare var svaga under stråskjutningen. Vårgraderingen av stråknäckare gav som resultat i medeltal ett index på 1. Angreppen förblev svaga och granskade stråprover från varningsfälten i juli visade i genomsnitt ett indexvärde på 5 vilket är det lägsta värdet på mer än 25 år. Skadetröskeln, index 3, överskreds bara i ett fall. Angreppen av rotdödare var också mestadels svaga, med ett genomsnittsindex på 6. Skadetröskeln, index ca 25, överskreds i ett fall. Stråfusarios noterades i en del prov, men inte i större mängd. Tabell 5. Bekämpning av stråknäckare i höstvete vid DC 31-32, 3 försök 9. L Skörd kg/ha. Led St Bärby C-län Fransåker AB-län Brunnby U-län Medeltal Obehandlat Topsin, Angreppsindex i obehandlat,5,5 1,7 12

14 % Angr. blad 1 Löss/strå /5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Sädesbladlus Utv.st Datum Figur 7. Skadegörarutvecklingen i höstvete 9. Medeltal för B, C, U och X län. Mjöldagg Enstaka förekomster av mjöldagg noterades vid stråskjutning i slutet av maj. Angreppen fick en blygsam spridning och svaga angrepp fanns under sommaren i knappt 1 % av varningsfälten Rost Ingen brunrost, gulrost eller svartrost noterades i varningsfälten, bortsett från ett Olivinfält i Stockholm län med svaga angrepp av brunrost. Bladfläcksvampar Relativt lite svartpricksjuka noterades på övervintrande blad. En torr och delvis kylig vår medförde att angreppen av bladfläcksvampar i allmänhet var svaga under försommaren. Undantagen var som vanligt fält där vete var förfrukt och det var gott om halm i markytan. Här skedde en förhållandevis stark uppförökning av vetets bladfläcksjuka redan under maj och i slutet av juni var i princip alla blad angripna. I fält med andra förfrukter var bilden en annan. Bortsett från en hel del fysiologiska fläckar förekom bara lite bladfläcksvampar fram till axgången men därefter började angreppen tillta och vid mjölkmognad var angreppen relativt starka i många fält. Det var framförallt svartpricksjuka som dominerade. Däremot fick inte svartpricksjukan något fäste i fälten där vetets bladfläcksjuka tidigt dominerat. Trots en gynnsam uppförökning av bladfläcksvampar under sommaren så höll sig ändå drygt % av varningsfälten friska på de övre bladen. Två av fem försök visade på lönsamma merskördar för svampbehandling strax före axgång (sid.14). Fysiologiska fläckar uppträdde i mitten av maj och särskilt i sorten Mulan. 13

15 % Angr. blad Utv.st Medel 88-9 Figur 8. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete. Jämförelse mellan olika år. Tabell 6. Svampbehandling vid DC Fem höstveteförsök 9. L15-141/11 Skörd och merskörd kg/ha Behandling l/ha Fransåker St Bärby Brunnby Nyborg Mycklinge Medel Obehandlat Proline,4 + Comet, Sjukdom DTR DTR S. tritici S. tritici DTR S. tritici S. tritici % angr bladyta blad 2 i ob,2 1, Län C C U AB U Bladlöss Sädesbladlöss noterades i flera fält i början av juni, men det var först någon vecka efter axgång i början av juli som en starkare uppförökning skedde. Angreppen kulminerade runt juli med i genomsnitt,5 löss/ax. Den högsta noteringen var 32,2 löss/ax. Trots ovanligt starka angrepp uppnåddes bekämpningströskeln bara i 25 % av varningsfälten. Inga havrebladlöss konstaterades i varningsfälten. Trips Vid begynnande axgång graderades förekomsten av stora sädestripsen. Det fanns i genomsnitt,6 trips/strå, vilket är en jämförelsevis hög notering. Bekämpningströskeln 1 trips/strå uppnåddes i 18 % av fälten. I Västmanlands län och länen norr om Dalälven uppnåddes ingen bekämpningströskel. Skadan, som tripsarnas näringssug förorsakar, graderades tre veckor efter axgång. I genomsnitt för alla fält hade 12 % av stråna skadade flaggbladslidor. Det starkaste angreppet med 4 % skadade flaggbladslidor fanns i ett fält i Stockholms län. Skadetröskel bedöms vara ca 7 % skadade flaggbladslidor 14

16 Vetemyggor Skadorna av vetemyggornas larver var svaga. Särskilt gäller detta den gula vetemyggan som bara noterades i 6 % av axproverna från varningsfälten och där det största angreppet var,5 % angripna kärnor. Skador av den röda vetemyggan förekom i 53 % av granskade axprover, med som mest 6 % skadade kärnor i två fält. Skadetröskel för den röda myggan anses vara 4-5 % angripna kärnor. % angr. kärnor Stockholm Uppsala Västmanland Figur 9. Angrepp av vetemyggor i höstvete i B, C och U län Vetedvärgsjuka Vetedvärgsjuka konstaterades i ett flertal fält i området norr om Mälaren. Angreppen var i vissa fall mycket starka och det gällde framförallt i veten efter vete som inte plöjts. Stritfångsterna under hösten 8 var i en del fält relativt stora och framförallt i samband med en varmare period under slutet av september. Virusbärande stritar konstaterades i höstfångsterna och i slutet av april uppmärksammades också höstangripna plantor i flera fält. Värmen under slutet av april gynnade sannolikt vårspridningen av viruset. Hösten 9 var stritaktiviteten mycket stor och rekordfångster gjordes i flera gulskålar. Andelen smittade stritar var också hög. Övriga skadegörare Angrepp av gulstrimsjuka, i en del fall stora, konstaterades i flera fält med reducerad bearbetning efter höstvete. Endast något enstaka fall av stinksot har rapporterats. 15

17 RÅG Omfattning Nio fält graderades från 4 maj till 29 juni. Tabell 7. Sortfördelning i råg 9 Län Amilo Kaskelott Marcelo Matador Visello Uppsala Övervintring och beståndsutveckling Sådden skedde i huvudsak under mitten av september. Det var en förhållandevis svag utveckling av bestånden fram till en bit in i oktober, men därefter förbättrades tillväxten och det var i regel bestockade grödor som invintrade. Övervintringen gick bra och inga utvintringsskador rapporterades. I samband med värmen i april satte stråskjutningen fart och ennodstadiet inträffade i många fält vid månadsskiftet april-maj. Flertalet fält gick i ax runt månadsskiftet maj-juni, men i samband med en kyligare period under början av juni började merparten av fälten blomma först runt mitten av juni. Den försenade blomningen kan vara en förklaring till det relativt svaga skörderesultatet. I en del fall skedde nedklassning på grund av för stort inslag av mjöldryga. Det mesta höll dock kvaliteten och gick in som brödsäd. Stråbassjukdomar Angreppen av stråknäckare var svaga. I genomsnitt blev angreppsindex 9, vilket skall jämföras med skadetröskeln som ligger runt index 3. Även rotdödarangreppen var mycket svaga, med ett medelindex på 1. Mjöldagg och rost Ingen mjöldagg förekom tidigt under våren, utan det var först i början av juni som de första angreppen uppmärksammades. Mjöldaggen fick dock ingen större spridning och vid angreppsmaximum i slutet av juni fanns i genomsnitt angrepp på 5 % av de tre översta bladen. Mjöldagg förekom i drygt 3 % av varningsfälten och som mest noterades -24 % angripna blad i två fält med sorten Kaskelott. Brunrost noterades inte i varningsfälten. Sena angrepp av svartrost uppmärksammades i ett fält i Uppland. Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka förekom i början av maj i 6 % av prognosfälten, men först under mitten av juni skedde en uppförökning i vissa fält. I två fält med sorten Amilo noterades angrepp på 6-7 % av de tre översta bladen vid mjölkmognad i slutet av juni. Angrepp av sköldfläcksjuka noterades i alla prognosfält. 16

18 % Angr. blad /5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Utv.st Datum Figur 1. Skadegörarutvecklingen i höstråg 9. C och W län. Trips Förekomsten av stora sädestripsen var liten. I genomsnitt fanns,2 tripsar per flaggbladslida vid axgång. Den största förekomsten var,6 tripsar och således uppnåddes inte i något fall bekämpningströskeln 1 trips/strå. Skadan, som tripsarnas näringssug förorsakar, graderades tre veckor efter axgång. Angreppen var svaga, med i genomsnitt 12 % angripna flaggbladslidor. Maxangreppet var 32 % skadade bladslidor och uppmättes i två fält. Detta skall dock jämföras med skadetröskeln som är 7 %. Tabell 8. Förekomst av stora sädestripsen i råg. Jämförelse Antal tripsar per flaggbladsslida vid begynnande axgång. Medeltal ,2 1,3,3,7,4,2,2,4,1,3,2,2,3,2 Övriga skadegörare Enstaka sädesbladlöss noterades i 3 % av prognosfälten. Ingen gulstrimsjuka uppmärksammades. 17

19 RÅGVETE Omfattning Från 4 maj till 13 juli graderades varje vecka sju fält. Tabell 9. Sortfördelning i rågvete 9 i olika län Län Dinaro Fidelio Stockholm 1 Uppsala 2 3 Gävleborg 1 Övervintring och beståndsutveckling Rågvetet såddes mestadels runt tredje veckan av september. Tillväxten var något svag i början, men förbättrades under hösten och det var bra bestånd som invintrade. Inga utvintringsskador rapporterades. Stråskjutningen satte igång under slutet av april och flertalet fält gick i ax under mitten av juni. Utvecklingen var dock något långsam under juni, men i början av juli kom rågvetet in i mjölkmognadsstadiet. Skördearbetet utfördes under goda förhållanden i augusti och resultatet blev förhållandevis bra och bättre än höstvetet. I genomsnitt skördades ca 6 kg/ha. Stråbassjukdomar Angreppen av stråknäckare blev svaga. I medeltal blev angreppsindex 7. Det högsta indexet var 17, vilket kan jämföras med skadetröskeln som anses vara index 3. Även angreppen av rotdödare var svaga trots att angrepp konstaterades i alla fält. Rotdödarindex var i genomsnitt 7 vilket kan jämföras med skadetröskeln som uppskattas till ca index 25 Mjöldagg och rost Mjöldagg förekom i alla prognosfält med sorten Fidelio och i par fält var angreppen stora. Mjöldaggen började uppträda i början av juni och särskilt i ett fält på lättare jord blev uppförökningen mycket stark. Vid mjölkmognad i början av juli var i genomsnitt för sorten Fidelio mer än 7 % av blad 1-3 angripna. Ingen mjöldagg noterades i sorten Dinaro. Brunrost noterades en vecka in juli i två fält, ett med sorten Dinaro och ett med Fidelio. Angrepp av gulrost noterades i tre Dinarofält vid midsommartid, men angreppen fick ingen spridning. I ett av fälten var det särskilt i samband med körspåren som gulrosten etablerats. Noterbart är också att ett av fälten låg i Gästrikland. Bladfläcksvampar Svaga angrepp av vetets bladfläcksjuka noterades i drygt 7 % av prognosfälten och som mest förekom % angripna blad 1-3 vid mjölkmognad i ett fält. Ingen svartpricksjuka eller sköldfläcksjuka uppmärksammades. Gulstrimsjuka Gulstrimsjuka rapporterades från 1 % av fälten och i ett fall var angreppen relativt omfattande. 18

20 % Angr. blad Utv.st 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Dat Figur 11. Skadegörarutvecklingen i rågvete 9. B och C län. Trips Förekomst av stora sädestripsen graderades i början av juni strax före axgång. I genomsnitt noterades 1,8 tripsar per flaggbladslida vilket är den högsta noteringen på 14 år. Bekämpningströskel, 1 trips/strå, överskreds i alla prognosfälten. I början av juli vid sen mjölkmognad bedömdes andelen skadade flaggbladslidor. Trots gott om trips blev sugskadorna som graderades vid mjölkmognad i början av juli förhållandevis svaga. I genomsnitt uppvisade bara 34 % av flaggbladslidorna skador av betydelse. Som mest fanns i ett fält skador på 6 % av stråna. Skadetröskeln är hög och ligger runt 7 % skadade flaggbladsslidor. Övriga skadegörare Sädesbladlöss förekom i ovanligt stor omfattning. I 7 % av fälten noterades löss men bekämpningströskel uppnåddes inte i något fall. De första lössen dök upp i början av juni men angreppsutvecklingen gick sedan mycket långsamt. Vid sista avräkningen en vecka in i juli vid mjölkmognad förekom i genomsnitt 1,6 löss/ax och maxangreppet i ett fält i Stockholms län var 3,8 löss/ax Inga angrepp av vetemyggor uppmärksammades i kontrollerade axprover 19

21 VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 13 juli graderades regelbundet 14 vårvetefält. Tabell 1. Sortfördelning i olika län 9 Län Vinjett Triso Dacke Quarna Sport Stockholm 1 Uppsala Västmanland 2 Dalarna 1 1 Västerbotten 1 Sådd och grödutveckling Det mesta vårvetet närmast norr om Mälaren såddes mellan och 3 april, medan det som odlades norr om Dalälven såddes runt mitten och slutet av maj. Utvecklingen gick långsamt under första delen av maj, men satte fart mot slutet av månaden. I början av juni kom stråskjutningen igång men gick långsamt på grund av sval väderlek. Axgången inträffade först i början av juli. Mängdmässigt blev skörderesultatet förhållandevis bra med en genomsnittskörd på ca 6 kg/ha. Däremot var proteinhalterna låga,,5-1 % lägre än normalt. Detta gjorde att mycket vårvete klassades ner till fodersäd. Mjöldagg och rost Ingen mjöldagg eller rost uppmärksammades i prognosfälten. Bladfläcksvampar Angreppen av vetets bladfläcksjuka var mestadels svaga och först under början juli skedde en viss uppförökning. I genomsnitt var 15 % av de tre översta bladen angripna vid begynnande mjölkmognad i mitten av juli. I ett fält med sorten Quarna där höstvete var förfrukt noterades vid samma tid 6 % angripna blad på bladnivå 1-3. Fritfluga Angrepp av fritfluga förekom i 5 % av varningsfälten, men skadorna var små och som mest noterades 4 % angripna plantor i ett fält i Uppland, ett i Västmanland och ett i Stockholms län. Bladlöss De första sädesbladlössen uppträdde runt midsommar, men uppförökningen gick sedan relativt långsamt och angreppen blev starka i en del fall. I % av prognosfälten uppnåddes bekämpningströskeln runt begynnande mjölkmognad. Angreppen kulminerade runt juli och maxangreppet var i ett fält 27 löss/ax i medeltal. Endast sporadiska förekomster av havrebladlöss noterades

22 % Angr. blad 1 Löss/strå /6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 Bladfläckar Sädesbladlus Mjöldagg Havrebladlus Utv.st Datum Figur 12. Skadegörarutvecklingen i vårvete 9. B, C, U och W län. Stockholm % angr. kärnor Uppsala 16 Västmanland Figur 13. Angrepp av vetemyggor i B, C och U län Vetemyggor Inga angrepp av vare sig gul eller röd vetemygga förekom i kontrollerade axprover. 21

23 KORN Omfattning och sortfördelning 52 fält graderades veckovis från 18 maj till 13 juli. Tabell 11. Sortfördelning 9 i olika län. Län Tipple Mitja Henley Makof Barbro Astoria Minttu Gustav Baronesse Justina B 2 C U 6 1 W X I Norrbotten graderades två fält, ett med Judith och ett med Rekyl. I Västerbotten graderades sju fält, två Barbro, två Judith, ett Jyvä, ett Minttu och ett Mitja. Sådd och grödutveckling I länen närmast Mälaren utfördes den mesta sådden under slutet av april och i länen närmast norr om Dalälven runt månadsskiftet april-maj, samt i mitten av maj. Enstaka fält såddes i början av april. I Västerbottens kustland såddes kornet i slutet av maj och början av juni. Grödan kom i gång bra, men tillväxten bromsades något i samband med en svalare vädertyp i mitten av maj. Stråskjutningen satte sedan fart i slutet av maj, men utvecklingen gick sedan relativt långsamt under början av juni pga svalt och ostadigt väder. Kornet gick i ax först under början av juli. Tröskningen kom i gång för fullt i slutet av augusti och resultatet blev bättre än normalt. På flera håll skördades mellan 5 och 6 ton/ha. Proteinhalterna var i genomsnitt ca 1 % lägre än normalt och maltkornskvaliteten var bra i många fall. Missfärgade stråbaser Missfärgade stråbaser noterades i 38 % av varningsfälten vid stråskjutning. I genomsnitt uppvisade 1 % av stråna bruna missfärgningar på stråbaserna. I närmare 9 % av insamlade prover med mörka stråbaser konstaterades Fusarium sp och det var särskilt i sorterna Mitja, Tipple och Justina som större förekomster fanns. I % av proverna konstaterades dessutom Bipolaris och i 1 % av proven växte bara Bipolaris. Mjöldagg och rost Ingen mjöldagg eller kornrost rapporterades. Bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka Sundhetstest av utsädet visade att smittotrycket av kornets bladfläcksjuka var mindre än på flera år. Primärangreppen av kornets bladfläcksjuka blev också mycket svaga i flertalet fall. I 3 % av fälten noterades primärangrepp, men bara i 13 % av fälten fanns graderbara förekomster och som mest noterades 8 % angripna plantor. Angrepp av kornets bladfläcksjuka vid tidig stråskjutning noterades framförallt i fält med korn som förfrukt men spridningen gick relativt långsamt. Först runt axgång skedde en märkbar uppförökning och som mest noterades 84 % angripna blad i ett fält med sorten Barbro i Dalarna. Även i sorten Orthega, som betats, förekom enstaka fall med mycket starka angrepp. Kornfälten i Västerbotten uppvisade överlag svaga angrepp av både bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. 22

24 % Angr. blad Löss/strå Utv.st 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 Datum Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Havrebladlus Figur 14. Skadegörarutvecklingen i korn 9. Medeltal för B, C, U, W och X län. Resultat från bekämpningsförsök visade på stora merskördar där det var gott om bladfläcksjuka (tabell 12). Sköldfläcksjuka noterades i drygt 4 % av varningsfälten, men angreppen var i många fall svaga. I 1 % av fälten var, i mitten av juli, 6 % av blad 1-3 angripna. Fysiologiska fläckar uppträdde i framförallt sorten Tipple men även i Justina och Makof. Tabell 12. Bekämpning av svampar i korn vid DC försök 9. Skörd kg/ha Behandling, l/ha Fransåker Brunnby Skillinge Röloppe Medeltal Obehandlat Acanto prima, Stereo,4+Amistar, Bladfl sj i obeh, % bladyta 1,5 8 7 Län AB U C C Bladlöss och jordloppor Angreppen av havrebladlöss blev svaga och uppmärksammades i ca % av prognosfälten. I början av juli noterades i medeltal,1 lus/strå och som mest fanns 1,5 löss/strå i ett fält. Förekomsten av sädesbladlöss var större och i genomsnitt noterades,6 löss/strå i mitten av juli. Sädesbladlöss förekom i drygt 5 % av fälten men angreppen var dock förhållandevis svaga och inget bekämpningsbehov fanns. Inget rödsotvirus rapporterades. Skador av kornjordloppa var allmänt förekommande i början av maj, särskilt i Västmanlands län. Minerarfluga I området närmast norr om Dalälven förekom minerarflugornas näringsstick i relativt stor omfattning och även de minor som fluglarverna förorsakar. I genomsnitt för Dalarnas och Gävleborgs län var 58 % av blad 1-3 angripna av minor i början av juli. Motsvarande värde var 35 % i Västerbottens län, 38 % i Västmanlands län och 6 % i Uppsala län. 23

25 HAVRE Omfattning och sortfördelning Under perioden 18 maj till 13 juli utfördes regelbundet graderingar i 19 havrefält. Tabell 13. Sortfördelning 9 i olika län Län Belinda Cilla Ingeborg Ivory Kerstin Sang Stockholm Uppsala Västmanland 2 3 Dalarna 3 1 Gävleborg 1 Sådd och grödans utveckling De flesta varningsfälten såddes under sista veckan av april. I något fall utfördes sådden redan i början av april. Vippgången skedde under första veckan av juli. Tröskningen kom igång under goda betingelser i slutet av augusti och fortsatte en bit in i september. Skörderesultatet blev bra och något bättre än normalskörd. Även kvalitetsmässigt var tidigt skördad havre bra och storkärnig. Det blev däremot en del kvalitetsproblem på sent skördad havre i form av missfärgning. Bladfläckar Primärangrepp av havrens bladfläcksjuka noterades i % av de fält som graderades. Angreppen var i allmänhet små, som mest noterades 2 % angripna plantor i ett fält. Spridningen av bladfläcksjuka blev generellt svag och vid mjölkmognad uppvisade i genomsnitt 3 % av blad 1-3 symtom. I en del fall fanns uppenbar förväxlingsrisk med fläckar orsakade av bakterier. Angrepp av bladbakterios konstaterades i tre av fälten vid tidig stråskjutning, varav två i sorten Belinda. Rost Svartrost konstaterades i ett av varningsfälten vid den sista graderingen. I ett par svampbekämpningsförsök uppmärksammades dock svaga angrepp sent under säsongen. Sporadisk förekomst av kronrost rapporterades sent på säsongen. Bladlöss och rödsot Det fanns relativt lite ägg av havrebladlöss på häggarna. I medeltal noterades,6 ägg/knopp på de 19 buskage som räknades av. På häggen med mest ägg fanns,3 ägg/knopp. De första lössen i fält påträffades i början av juni, alltså relativt sent och det blev aldrig någon stor uppförökning av löss i fälten. Inget av de 19 varningsfälten uppnådde bekämpningströskel. Det har inte rört sig mycket löss nu under hösten 9 trots att det var varmt ända in i slutet av september. Bara enstaka plantor med symptom av rödsotvirus rapporterades. 24

26 % Angr. blad 1 Löss/strå /6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 Bladfläckar Havrebladlus Sädesbladlus Utv.st Datum Figur 15. Skadegörarutvecklingen i havre 9. Medeltal för B, C, U, W och X län. Fritfluga Mängden övervintrande fritflugor bedömdes i prognosen som måttlig i både skogsbygd och slättbygd. I två blåskålar, i Stockholms och Gävleborgs län, fångades ändå ovanligt många fritflugor de sista dagarna i maj men i de övriga bara mindre mängder. Den mesta havren passerade det kritiska 1,5 bladstadiet utan att drabbas av angrepp. De riskvärderingar som gjordes hamnade på liten eller måttlig risk och det var inte många fält som bekämpades. På sidoskott blev det senare i vissa fall ganska stora skador. I ett fält graderades angrepp på 13-3 % av sidoskotten när flaggbladet växte fram. Minerarfluga Näringsstick av minerarflugan uppträdde allmänt och i större omfattning än de senaste åren. Larvernas skador uppträdde senare i framförallt Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. Nivån på näringsstick utlöste en del bekämpningar som troligen var motiverade att döma av de larvskador som senare graderades Tabell 14. Angrepp av minerarflugans larver, så kallade minor. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1-3 vid DC Län B C U W X

27 VÅROLJEVÄXTER Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 13 juli graderades varje vecka 24 fält, varav 22 med vårraps och 2 med vårrybs. Inventering av svampangrepp utfördes i prognosrutorna under augusti. Tabell 15. Gröd- och sortfördelning i olika län 9. Vårraps Vårrybs Län Ability Brandon Joplin Larissa Ritz Rollo Petita Stockholm 1 1 Uppsala Västmanland * Dalarna 1 Norrbotten 1 * I Västmanland graderades dessutom ett fält med utsädesodling av en hybridsort. Sådd och grödutveckling Många fält såddes efter vårsäden vilket innebär början och till och med mitten av maj i en del fall. Det var på en del håll stora problem med grobarheten i framförallt sorten Ritz. För övrigt kom bestånden igång bra och blomningen satte fart under veckan efter midsommar. Flertalet fält stod i full blomning veckan efter midsommar. Trots problem i sorten Ritz blev skörderesultatet i medeltal för vårraps ca 21 kg/ha och för vårrybs ca 17 kg/ha, vilket är ett förhållandevis bra resultat för området. Resultatet låg ca 3 kg/ha högre i Stockholm och Uppsala län jämfört med Västmanlands län. Bomullsmögel När våroljeväxterna började blomma i början av juli och även när de blommade som mest hade det inte utvecklats några apothecier i sklerotiedepåerna. I andra fält/grödor fanns det dock utvecklade vilda apothecier sedan midsommar. Under försommaren småregnade det ganska mycket men efter den väldigt torra aprilmånaden så var ändå markytan oftast torr i oljeväxtbestånden. Av de 25 fält där bomullsmögel graderades blev angreppen större än skadetröskeln (> % angripna stjälkar) i 3. Ett av dessa låg i Uppsala län och två i Västmanland. Övriga svampsjukdomar Samtidigt med graderingen av bomullsmögel under augusti inventerades också förekomsten av andra svampsjukdomar. Klumprotsjuka uppmärksammades i två fall, ett i Stockholms län och ett i Uppsala. Fältet i Uppsala var kraftigt angripet med helt döda områden som låg utanför den graderade rutan. Angrepp av svartfläcksjuka förekom i relativt liten omfattning, mellan och 5 % angripen yta på skidorna. Angrepp av torröta (Phoma), skarp ögonfläck (Rhizoctonia) och kransmögel (Verticillium) noterades bara i liten omfattning. 26

28 Tabell 16. Angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter 9. Andel fält i olika angreppsklasser, % angripna plantor % angripna plantor Län Antal fält medeltal Stockholm ,5 Uppsala , Västmanland ,7 Dalarna 1 1 Rapsbaggar I vissa fält sprutades prognosrutorna och i vissa sprutades det runt rutorna vilket gjorde det svårt att göra riktiga uppskattningar av rapsbaggarnas förekomst. I midsommarveckan noterades uppnådd bekämpningströskel i hälften av graderingsrutorna. Rapsbaggar samlades in på åtta platser, i vårrapsfält, för att undersöka förekomst av resistens mot pyretroider och neonikotinoider. I ett av fälten, mellan Sala och Enköping, var baggarna mindre känsliga mot de två testade pyretroiderna. När det gäller neonikotinoiderna noterades ingen minskad känslighet. Övriga insekter Jordloppor förekom i nästan alla fält men angreppen var i regel små och utan större betydelse. Undantaget var i sorten Ritz som i många fält hade stora problem med grobarheten vilket medförde glesa bestånd. Det är ett välkänt faktum att glesa bestånd drabbas avsevärt mer av angrep än jämna och bra bestånd. Skadorna av ängsstinkfly var generellt sett mycket små. Kålbladlöss rapporterades inte i något fall. HÖSTOLJEVÄXTER Grödutveckling Under säsongen gjordes inga regelbundna observationer i fält. En stor del av de höstoljeväxter som såddes hösten 8 kom upp väldigt sent och övervintrade dåligt. Av de sklerotiedepåer som grävdes ner hamnade tre i fält som kördes upp. En togs bort i ett fält som vi bedömde att det skulle köras upp. Grödan sparades ändå och gav till slut ca 16 kg/ha. 27

29 ÄRTER Omfattning och sortfördelning Under perioden 18 maj-13 juli graderades varje vecka 11 fält. Före skörd insamlades dessutom prover för gradering av ärtvecklarlarvens skador. Tabell 18. Sortfördelningen 9 i olika län Län Brutus Celine Clara Exclusive Faust Rocket Tinker Uppsala Västmanland 1 1 Sådd och grödutveckling Flertalet fält såddes under sista veckan av april. Bestånden etablerades bra och i slutet av juni började de tidigaste fälten att blomma. Medelskörden för området blev relativt svag - i genomsnitt runt 3 kg/ha. Ärtbladlus Vid den sista graderingen i juni noterades ärtbladlöss i 6 av 9 fält. I 2 av fälten blev det en kraftig förökning och som mest räknades där 4 respektive 54 löss per toppskott. Bekämpningströskeln 5 löss/toppskott uppnåddes i 6 fält. Ärtvecklare Undersökning av ärtvecklarskador i baljprover gav som resultat larvätna ärtor i 9 % av baljorna i medeltal. Den största förekomsten fanns i ett fält i Uppsala län med 38 % angripna baljor. Jämfört med de tio föregående åren då skadorna i snitt varierat mellan 5 och 43 % så är 9 ett år med medelmåttiga skador. Tabell 19. Angrepp av ärtvecklare i Uppsalas växtskyddscentral område Procent angripna baljor i medeltal Övriga skadegörare Ärtvivelgnag förekom, som vanligt, i de flesta fält, men inga hotande angrepp rapporterades. Ärttrips förekom också i fält, men bara i små mängder. I två av fälten noterades 32 respektive 12 % missfärgade rothalsar, i övrigt liten förekomst. Inga allvarliga angrepp av ärtrotröta eller bomullsmögel konstaterades under odlingssäsongen. I de baljprover som senare kontrollerades för ärtvecklare noterades inte heller någon förekomst av bomullsmögel. 28

30 POTATIS Omfattning Inga veckovisa graderingar gjordes. Säsongen sammanfattas med hjälp av uppgifter från inventeringar och intervjuer. Potatisbladmögel Sommaren präglades av lite nederbörd i april och maj, men nästan dubbelt så mycket som normalt under juni och juli. De första angreppen av bladmögel hittades i mitten av juli och i början av augusti spred det sig mer allmänt. I vissa fall tolkades det som att det var markburen smitta som orsakade problemen. Inga rapporter om allvarliga brunröteskador på skörden har framkommit ännu. I vissa fall har grönfärgning, kvävningsskador och bakterioser orsakade av nederbörden noterats. Alternaria Inga allvarliga angrepp av torrfläcksjuka, Alternaria solani, har rapporterats. Groddbränna Groddbränna och knölskador orsakade av Rhizoctonia solani är ett problem som är väldigt årsmånsberoende. Säsongen som gått gav inga större problem med groddbränna tack vare en torr och varm vår och delvis även betning. Däremot har det blivit en del försämringar av skördekvaliteten. I fält med känd förekomst av Rhizoctonia blev problemen allvarligast. Insekter Förekomster av stritar har noterats men inga omfattande angrepp som föranlett bekämpningar. Direktskador orsakade av löss har inte rapporterats och det var inte heller några stora rörelser av virusspridande arter. Virus I utsädet som sattes i år var mängden PVY-smitta relativt liten. Under försommaren var dessutom flygningen av de virusspridande lusarterna liten. Det blev inte heller någon stor flygning under sommaren som kan ha medfört spridning i fält. Några allvarligare förekomster av rostringar orsakat av MopTop och Rattle -virus i årets skörd har inte noterats. Rostringar är annars ett allvarligt kvalitetsproblem. 29