Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Transkript

1 Växtskyddsåret 216 Västra Götalands och Värmlands län Jordbruksinformation

2 Omslag: Blygrå rapsvivel Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges Författare: Robert Dinwiddie, Lars Johansson, Eva Mellqvist Jordbruksverket Växtskyddscentralen Klostergatan Skara Tfn

3

4 Innehåll Inledning... 2 Väder 215/ Grödornas utveckling... 8 Höstvete... 9 Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstoljeväxter Åkerböna Potatis Övriga grödor

5 Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Västra Götalands län och Värmlands län under växtskyddsåret 216. Avsikten är att beskriva förekomsten av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen presenteras på Växtskyddscentralernas webbplats, där växtskyddsåret från övriga regioner också finns att hämta. Försöksrapporter samlas på Syftet med prognos- och varningsverksamheten Förekomsten av skadegörare liksom behovet av bekämpning varierar mycket mellan olika år och mellan olika fält samma år. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för lantbrukare att behovsanpassa sin bekämpning. Information om det aktuella läget för olika skadegörare baseras på graderingar och iakttagelser i fält. Information till rådgivare sker vid veckovisa sammanträden, telefonkonferenser och fältvandringar medan informationen till lantbrukare sker med växtskyddsbrev via internet. Medverkande i graderingsverksamheten Avläsningarna i prognosfälten i Västra Götalands län och Värmlands län har utförts av personal vid Växtskyddscentralen i Skara och växtodlingsrådgivare anställda på hushållningssällskap och länsstyrelser. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger, förutom på graderingar i prognosfälten, även på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. Tabell 1. Antal varningsfält 216 i olika områden och grödor. Län Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Västra Götaland Värmland Vårkorn Havre Höstraps Potatis Vårvete Åkerböna Summa Metoder för veckovisa graderingar och inventeringar Från slutet av april till mitten av juli sker en regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, oljeväxter och åkerböna genom att obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält graderas en gång i veckan (se tabell 1). Angrepp av svampsjukdomar anges som andel angripna blad, i procent. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen, blad 1 3. Ibland anges även angripen bladyta i genomsnitt på blad 1 3. Insekter graderas per strå eller planta beroende på gröda. Förutom de veckovisa graderingarna görs flera inventeringar av skadegörare under säsongen. Även i potatis sker regelbunden bevakning av skadegörare men i behandlade rutor. 2

6 Sol (timmar per månad) Väder 215/216 September månad var regnigare än normalt på många platser samtidigt som det var något varmare än normalt. Oktober däremot bjöd på mycket torrt väder med bara någon enstaka regndag (se figur 3). Med november månad blev det återigen ett väderomslag till mycket regn som mot slutet av månaden övergick i blötsnö och ett kortvarigt snötäcke när det blev kallare. Medeltemperaturen för månaden blev annars långt över det normala (se figur 4). På sina håll låg snön kvar men den varade inte i många dagar då även december var mycket varmare än normalt. Förutom januari var vintern mildare än normalt, medeltemperaturen låg över det normala (se figur 4). Snö kom i slutet av december och låg kvar fram till sista veckan i januari. Snötäcket var flera decimeter i Värmland medan snödjupet längre söder ut var mellan 5 1 cm (se figur 2). Snödjupen varierade och lokalt låg ingen snö när de kalla temperaturerna kom, bland annat i Grästorpstrakten. Den tredje veckan i januari hade många kalla dagar, lokalt var temperaturen nere på -2 C. Det blev en betydande tjäle under senvintern även om det periodvis under den följande månaden var riktigt milt väder. I likhet med februari blev även mars månad varmare än normalt. Under mitten av månaden var det en rad kalla nätter samtidigt som det var soliga dagar. Våren kom i början på april som även hade en hel del nederbörd. Maj kännetecknades däremot som en torr månad med undantag för att det lokalt kom stora regnmängder under sista veckan. Antalet soltimmar var desto fler i brist på regn (se figur 1). Det varma och torra vädret höll i sig i juni men lite mer nederbörd kom i mitten av månaden (se figur 5). Juli månad var torrare, med andra halvan utan regn. Augusti var som ett normalår med lite mer regelbunden nederbörd och normaltemperaturer /216 Normal * 1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 1. Antal soltimmar månadsvis i Lanna 214/215 (SMHI). *Mars till augusti är beräknade värden baserat på solinstrålning då soltimmar inte längre finns tillgängliga för Lanna sedan mars

7 Snödjup (cm) Snödjup (cm) Snödjup (cm) Skara Nov Dec Jan Feb Mar Borås Nov Dec Jan Feb Mar Väse Nov Dec Jan Feb Mar Figur 2. Snödjupet på tre platser i regionen vintern 215/216 (Källa: SMHI). 4

8 Nederbörd (mm) Nederbörd (mm) Nederbörd (mm) 16 Hällum 215/216 Normal Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Rångedala Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Väse Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Figur 3. Månadsvis nederbörd vid tre platser i regionen 215/216 (Källa: SMHI). 5

9 Temperatur ( C) Temperatur ( C) Temperatur ( C) 2 15 Hällum 215/216 Normal Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Rångedala Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Karlstad Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Figur 4. Månadsvis medeltemperatur vid tre platser i regionen 215/216. Mätstationen i Rångedala saknar mätdata från till och staplar representerar de dagar där mätdata finns. 6

10 Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Hällum Nederbörd (mm) Temperatur (⁰C) /5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 31/ Rångedala Nederbörd Temperatur Temp. Borås 1/5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 31/7 Karlstad/Väse /5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 31/7 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och medeltemperatur maj juli 216 vid tre platser (Källa: SMHI). Mätstationen i Rångedala saknar mätdata från till , temperatur från Borås har lagts till för att ge en ungefärlig bild av temperaturen. 7

11 Grödornas utveckling Höstsådd och övervintring Den sådda arealen höstoljeväxter var i nivå med föregående år på 87 ha. Arealen höstvete (69 ha) minskade något från föregående år (73 ha). Även de sådda arealerna av råg och rågvete minskade, medan arealen med höstkorn fördubblades från föregående år. Mycket nederbörd under första veckan av september och även under mitten av månaden medförde att sådden av höstsäd drog ut på tiden och pågick till mitten av oktober. Hösten var varm länge, dock var det mycket torrt under månaden vilket resulterade i att en del höstsådd fick en ojämn och dålig uppkomst. Dålig etablering på grund av otjänlig sådd eller sen groning medförde svag bestockning av vetebestånden. En del skador efter angrepp av sniglar förekom i höstrapsen som annars såg bra ut på många håll innan vintern. Det kalla vädret i januari samt avsaknad av snötäcke på sina håll resulterade i att stora arealer med raps lokalt utvintrade och fick ersättas med andra grödor istället. I flertalet fall var det rapssådd direkt i stubben. En teori är att i fält där stora mängder halm lämnats efter skörd ska också ha bidragit till högre plantor som varit mottagliga för kylan. Hög stubb kan också ha bidragit till att plantornas tillväxtpunkt tvingats högre upp med ökade känsligt för kyla som följd. Även höstkornet påverkades av de kyla perioderna under vintern och vårvintern. Det var vanligt att grödan var tillbakasatt och en del kördes upp och ersattes med vårsådd. Temperaturväxlingarna under mars orsakade uppfrysning i höstsådd spannmål. Det var framför allt i områden med mjäliga leror till exempel i Dalsland och östra Skaraborg som det förekom fält där grödan blev uttunnad. Enstaka fält såddes om. Vårsådd och utveckling under våren Lokalt var vårbruket igång vid månadsskiftet mars/april. Väderomslag till regn under första veckan av april med 3 4 millimeter nederbörd och lokalt ännu mer gjorde att sådden inte kunde återupptas förrän omkring mitten av månaden. Mer allmänt vårbruk dröjde till sista veckan i april. Torrt väder under maj medförde att en del bestånd var ojämna i början men efter regn jämnade vårsäden ut sig. Utvecklingen av höstgrödorna tog fart med det varmare vädret i maj. Den torra försommaren stressade även plantorna och påverkade utvecklingen. Höstrapsen började blomma andra veckan i maj. Omkring maj var flaggbladet på väg att växa ut i många höstvetefält och rågen började gå i ax. Utvecklingen under sommaren I höstraps pågick blomningen till omkring månadsskiftet maj/juni Axgången i höstvete började en vecka in i juni. Axgången i vårgrödorna var i mitten på juni och de ojämna bestånden återhämtade sig efter regn. Åkerbönorna led i många fält av torkan och var inte alls lika höga som föregående år och baljsättningen var inte lika god. De högre temperaturerna kan ha påskyndat blomningen som ändå pågick i drygt två veckor. Skörd och kvaliteter Sista veckan i juli var skörden av höstkorn igång. Avkastningen blev i många fall betydligt sämre än normalt. I början av augusti tröskades höstrapsen. Avkastningen blev i medeltal något lägre än normalt men med en variation. Regn i början på augusti flyttade en del skörd till andra halvan av augusti som var torrare. Tröskningen av höstvete kom igång under mitten av månaden. Trots torrt väder under sommaren blev avkastningen överlag god men torka och eller uttunnande bestånd drog lokalt ner skördarna. Skördenivåerna i vårsäd låg ungefär vid normalskörd, i en del fall ännu bättre. Tröskning av åkerbönor började i andra veckan i september. 8

12 Angripna blad (%) Löss/strå Höstvete Omfattning och sortfördelning I regionen graderades totalt 41 höstvetefält från 26 april till 12 juli. Tabell 2 visar sortfördelningen. Tabell 2. Sorter i graderingsrutorna i höstvete 216 i olika län. Län Brons Ellvis Julius Mariboss Norin Olivin Praktik Västra Götaland Värmland Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Brunrost Sädesbladlus /4 3/5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 6. Skadegörarutveckling i höstvete 216. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. Utvintringssvampar Inga rapporter om utvintringsskador på grund av svamp i år. Stråbas- och rotsjukdomar I 38 av prognosfälten inventerades angrepp av stråknäckare vid begynnande stråskjutning. Index för vårgraderingen var i medeltal 3,5 vilket är lågt. Ett angrepp kan även anges som procent skott med symtom på andra levande bladslidan. I ett fält uppgick det till 29 procent, bekämpningströskeln är på 2 procent. Utvecklingen av stråknäckarangreppen var svag fram till sommargraderingen. Index vid sommargradeingen räknas på 4 huvudskott (vid vårgraderingen räknas huvudskott + två sidoskott) och delas in i friska (), svagt angripna (1), medelstarkt angripna (2) och starkt 9

13 angripna (3). Index=(1:or x,25) + (2:or x,5) + (3:or x 1). Det index som graderas under sommaren var lägre än föregående år och var i medeltal 16,5. Angrepp av stråfusarios förekom mer än stråknäckare i prognosfälten men angreppen var oftast svaga. Skarp ögonfläck förekom i vissa fält men var av liten betydelse. Angrepp av rotdödare inventerades i 24 av prognosfälten. I genomsnitt blev index 2,5. Det är svaga angrepp då skadetröskeln anses ligga runt index 3 4. Största angreppet låg på index 13. Mjöldagg I nio av prognosfälten fanns angrepp av mjöldagg, dock inga över bekämpningströskeln. De flesta angreppen kom senare in på säsongen. Bladfläckar Utvecklingen av svartpricksjuka var mycket långsam under den torra försommaren. De angrepp som graderats i början på säsongen blev kvar långt nere i bestånden och de tre översta bladen var under en lång tid friska. I många fält var angreppen mycket svaga ända fram till blomningen. Det fanns enstaka fält där lokalt kraftiga regn i slutet av maj bidrog till en snabbare sjukdomsutveckling. Först tredje veckan i juni noterades en ökning. Slutangreppen hamnade på nivåer som liknar andra år med höga angrepp men i år var den graderad en vecka senare och höstvetet längre utvecklat. I hälften av prognosfälten förekom vetets bladfläcksjuka. I fyra fält var det den dominerande svampen. Dock var medeltalet för angreppen vid slutgradering 6 procent (angripna blad 1 3), vilket kan jämföras med svartpricksjuka där slutangreppet var 73 procent i medeltal. Dock var den angripna bladytan på bladnivå två måttlig, i medeltal 25 procent. Fortfarande var det svartpricksjuka som dominerade men den ökande trend som funnits tidigare år för vetets bladfläcksjuka fortsatte. En jämförelse mellan år av utveckling av bladfläcksvampar finns i figur 7. 1

14 Angripna blad (%) Figur 7. Utvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete 28, Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. Rost Första angreppet av gulrost i prognosfälten rapporterades andra veckan i maj. Det dröjde dock till början på juni innan fler angrepp noterades i andra prognosfält. Utvecklingen av gulrost var svag i de fält där angrepp förekom i juni. Det fält där angrepp graderats redan i maj hade vid sista gradering angrepp på 78 procent av de tre översta bladnivåerna. I medeltal var angreppsnivån i prognosfälten lågt, som mest 3,6 procent. Se utvecklingen i figur 6. Varje år undersöker vi i samarbete med Århus Universitet i Flakkebjerg vilka gulrostraser som förekommer. De senaste resultaten som finns tillgängliga kommer från odlingssäsongen 215. De gulrostraser som dominerar är liksom tidigare är Kranich och Warrior/Ambition. En ny ras upptäcktes förra året som kallas Hereford. Den nya rasen angriper flera sorter som är resistenta mot de raser som dominerat tidigare år ( Kranich och Warrior ), dock verkar inte Mariboss påverkas. Prover för i år har skickats till Flakkebjerg för analys men vid publikation av denna skrift finns ännu inga resultat. Övriga sjukdomar Flera observationer av axfusariossymptom gjordes i flera prognosfält men bedömdes vara av lägre omfattning. Ingen av de leveranser som testades inom Foder och Spannmåls provtagningsprojekt under hösten 216 visade på värden över gränsvärdet på 125 ppb för vete till livsmedel. Se sidan 27 för mer bakgrundsinformation under rubriken fusarium. 11

15 Löss per strå Bladlöss De första sädesbladlössen noterades redan i mitten på maj i ett av prognosfälten. I mitten på juni hade angreppen ökat och drygt 1 procent av fälten var över bekämpningströskeln. Många av lössen satt då i axen där de höll sig kvar fram till degmognaden. Då grödorna utvecklades snabbt under juni månad var många fält under bekämpningströskeln även om antalet löss ökade något i många fält. Se figur 8 för en jämförelse av utvecklingsstadier och antalet sädesbladlöss per strå tidigare år. Som mest graderades 15 sädesbladlöss per strå i ett av fälten. Havrebladlöss förekom i flertalet fält, men i litet antal och inte över bekämpningströskeln Utvecklingsstadie (DC) Figur 8. Utvecklingen av sädesbladlus 29, vid olika utvecklingsstadier. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. Vetedvärgsjuka Förekomsten av stritar följs med hjälp av gula fångstskålar i fält både höst och vår. Orsaken till vetedvärgsjuka är ett virus som sprids med den randiga dvärgstriten. På slätten mellan Vara och Skara som tidigare haft angrepp av vetedvärgsjuka, sattes fångstskålar ut från andra veckan i september till slutet på oktober. Under hösten fångades en randig dvärgstrit och den analys som senare gjorts på SLU visar att den inte bar på viruset. Under våren sattes inga gulskålar ut för dvärgstrit. Någon uppföljning med gulskålar gjordes inte under våren. Inga misstänkta angrepp av vetedvärgsjuka har rapporterats. Vetemyggor Förekomsten av gul och röd vetemygga har överlag varit låg de senaste åren. Det senaste året det var kraftigare angrepp av vetemygga var 23, då var en tredjedel av fälten var över bekämpningströskeln på 6 procent. Gradering av axprover i 41 fält visar på överlag låga 12

16 Angripna kärnor (%) angrepp (se figur 9). I ett fält låg angreppet långt över skadetröskeln med angrepp av röd vetemygga på 17 procent av kärnorna. Gul vetemygga Röd vetemygga Figur 9. Andel kärnor (%) som angripits av gul- respektive röd vetemygga i höstvete Övriga skadedjur Angrepp av harkrankslarver rapporterades i några fält med svaga höstvetebestånd på våren. Även åkersnigel hittades tidigt under säsongen, dock medförde det torrare vädret mindre problem med sniglar. Strax före axgång fanns i medeltal,33 trips per strå innanför bladslidan vid avräkning i 35 fält. Slutgraderade tripsangrepp låg i medeltal på 12 procent i 33 fält. Skador av trips graderas på strån där mer än hälften av flaggbladets bladslida har gulnat. I en del av prognosrutorna noterades angrepp av sädesbladbagge, de var inte av betydelse. 13

17 Angripna blad (%) Råg Omfattning och sortfördelning Fem rågfält graderades från 26 april till 12 juli. Tabell 3 visar sortfördelningen. Tabell 3. Sorter i graderingsrutorna i råg 216. Län Brasetto Palazzo Västra Götaland Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost /4 3/5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 1. Skadegörarutvecklingen i råg 216. Medeltal för Västra Götalands län. Mjöldagg Mycket svaga angrepp av mjöldagg förekom i juni i två fält. Sköldfläcksjuka I alla prognosfält fanns angrepp av sköldfläcksjuka vid första graderingstillfället. Torrt väder under maj missgynnade svampen och inget av fälten var över bekämpningströskeln. Utvecklingen av angrepp var långsam ända fram till slutet på blomningen då angreppsnivåerna ökade markant. I medeltal var 64 procent av de tre översta bladen angripna vid sista graderingen, se figur 1. Rost Svaga angrepp av brunrost förekom efter mitten på juni. 14

18 Trips Strax innan axgång avräknades den stora sädestripsen innanför bladslidan i alla fem fälten och det fanns i medeltal,56 trips per strå (,2 1,3). Bekämpningströskeln på,5 1 trips per strå uppnåddes i ett fält. Vid den senare graderingen (3 fält) var skadorna i medeltal 13 procent (8 22 procent). 15

19 Angripna blad (%) Löss/strå Rågvete Omfattning och sortfördelning Totalt graderades sju fält mellan 26 april och 12 juli. Sortfördelningen framgår av tabell 4. Tabell 4. Sorter i graderingsrutorna i rågvete 216. Län Empero Tulus Västra Götaland 4 3 Stråbas- och rotsjukdomar På våren graderades angrepp av stråknäckare med samma metoder som i höstvete. Prover från alla prognosrutor undersöktes och inget av fälten var i närheten av bekämpningströskeln. Som högst var ett fält med 6 procent av stråna med symptom på andra bladslidan och bekämpningströskeln är på 2 procent. Index var lågt,,8 i medeltal. Index vid sommargraderingen blev 16, vilket är mycket lägre än föregående år. Mjöldagg Vid den första graderingen i slutet av april fanns betydande angrepp av mjöldagg i ett Tulus fält. Vid senare graderingar fanns angrepp även i fälten med Empero. I båda sorterna var angreppsnivåerna lika höga. I figur 11 återges utvecklingen av mjöldagg under säsongen som vid sista graderingen var 53 procent. Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Sköldfläcksjuka Sädesbladlus /4 3/5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 11. Skadegörarutvecklingen i rågvete 216. Medeltal för Västra Götalands län. 16

20 Angripna blad (%) Sköldfläcksjuka Det fanns svaga angrepp av sköldfläcksjuka tidigt på säsongen i drygt hälften av prognosfälten. Under fyra veckor mellan maj och juni fanns ingen sköldfläcksjuka på de tre översta bladnivåerna. Efter midsommar förekom sköldfläcksjuka i de flesta fälten men på en låg nivå. Bladfläckar Angrepp av svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka var låga under säsongen. I medeltal var angrepp vid sista gradering 15 procent. Högsta notering i ett fält var 8. Rost Begynnande angrepp av gulrost noterades i ett fält redan vid första graderingen. Under säsongen fanns det angrepp i fem av sju fält. Varmt och torrt väder under maj hejdade utvecklingen. Angreppen var låga vid sista graderingen med undantag för två fält i sorterna Tulus och Empero där 92 respektive 4 procent av de tre övre bladnivåerna var angripna. Årets angrepp var lägre än föregående år och slutade i nivå med angreppsnivåerna 214 (se figur 12). Under förra året konstaterades två nya raser i rågvete efter analys av gulrostprover som skickats till Århus Universitet i Flakkebjerg. Dels en ny mutant av den äldre aggressiva rågveterasen, Triticale 26+ och dels en helt ny aggressiv ras Triticale 215. Dessutom förekom Kranich - och Warrior -raserna vilka funnits i några år. De flesta rågvetesorterna är känsliga eller mycket känsliga för gulrostangrepp. Undantaget är sorten Borwo som inte har angripits av hittills förekommande raser Utvecklingsstadie (DC) Figur 12. Angrepp av gulrost i rågvete, Västra Götalands län 211,

21 Inga rapporter om brunrost i rågvete. Trips I medeltal fanns,54 trips per strå strax före axgång med en variation på 1 trips per strå. Tre fält låg inom bekämpningströskeln på,5 1 trips per strå. Gradering av tripsskador, där mer än hälften av bladslidan gulnat, var i medeltal 8,4 procent i medeltal i fyra fält (variation 2 procent). Bladlöss Både sädesbladlus och havrebladlus förekom i fälten men medeltalen var ändå på låga nivåer. För sädesbladlöss fanns i medeltal som mest,5 löss per strå (högsta notering i ett fält 3,4) och havrebladlöss,4 (högsta notering 2,5) löss per strå. Bekämpningströskeln överstegs inte i något prognosfält. Vetemyggor Inga angrepp av vetemygga konstaterades i de sju prognosfälten. 18

22 Angripna blad (%) Höstkorn Omfattning och sortfördelning Prognosrutor i åtta fält graderades under perioden 26 april till 21 juni. Sortförfördelningen framgår av tabell 5. Tabell 5. Sorter i graderingsrutorna i höstkorn 216. Län Apropos Frigg Matros Wootan Västra Götaland Mjöldagg I två fält förekom mjöldagg under säsongen varav ett var i sorten Wootan som är en känslig sort. Bekämpningströsklen uppnåddes inte då angreppet kom relativt sent. Slutangreppet i hybridkornet var 86 procent av de graderade bladen. Sköldfläcksjuka Redan i början på maj var tre fält nära tröskeln för bekämpning av sköldfläcksjuka, som är 1 procent angripna blad nivå 1 3 och regnig väderlek under den senaste tvåveckorsperioden. Dock var bekämpning inte motiverad då det var torrt. Vid slutgraderingen var angreppen i medeltal 29 procent på blad 1 3. Se figur 13 för utvecklingen av sköldfläcksjuka. 1 Mjöldagg Bladfläckar Kornrost Sköldfläcksjuka /4 3/5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 Figur 13. Skadegörarutveckling i höstkorn 216. Medeltal för Västra Götalands län. 19

23 Bladfläckar Angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom redan i början på maj i låga nivåer och ökade sedan något under juni månad. Vid slutgraderingen fanns angrepp i sju av åtta fält och i medeltal var 1 procent av bladen på bladnivå ett till tre angripna. Rost I två fält fanns angrepp av kornrost. I ett hybridkorn var angreppen betydande och gick över bekämpningströskeln. Trips Vid avräkning av trips i prognosfälten var det i medeltal,4 trips per strå i sex fält. Senare på säsongen graderades tripsskador och var i medeltal 7,4 procent. Rödsotvirus Inga fall av rödsotvirus rapporterades från några höstkornfält. Fysiologiska fläckar Vid tidiga graderingar var fysiologiska fläckar vanligt förekommande. Längre fram på odlingssäsongen var symtomen inte lika framträdande. 2

24 Angripna blad (%) Löss/strå Vårvete Omfattning och sortfördelning Under perioden 17 maj till 12 juli graderades fem prognosrutor i Västra Götalands och Värmlands län. Sortfördelningen framgår av tabell 6. Tabell 6. Sorter i graderingsrutorna i vårvete 216 i olika län. Län Diskett Hamlet Västra Götaland 2 1 Värmland 2 - Mjöldagg Svaga angrepp av mjöldagg förekom i tre fält vid de sista graderingarna. Bladfläckar Angreppen av bladfläckssvampar förekom först mot slutet av juni. Vid sista graderingen i mitten av juli var alla fälten angripna på något av de tre översta bladen, dock på låga nivåer och i medeltal 11 procent, se figur 14. Dominerande svamp var svartpricksjuka. Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Brunrost Havrebladlus /5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 14. Skadegörarutvecklingen i vårvete 216. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. 21

25 Rost Första angreppet av gulrost noterades i slutet på juni och vid sista graderingen hade angreppen ökat till i medeltal 8 procent angripna blad 1 3. I ett fält noterades även låga angrepp av brunrost. Övriga sjukdomar Inga rapporter om symptom av axfusarios kom under sommaren. Undantaget var i ett sortförsök på Logården utanför Grästorp. I försöket som både vattnades och smittades med fusarium, syntes angrepp i axen. Angrepp kan leda till att mögelgifter bildas, bland annat DON (deoxynivalenol). Skördeprover visade att enstaka leveranser låg strax över gränsvärdet 125 ppb. För mer bakgrundsinformation, läs mer under rubriken fusarium på sidan 27. Bladlöss Inflygningen av havrebladlöss började i slutet av maj. I två av fälten uppnåddes bekämpningströskeln och som mest var det 1 löss per strå ett fält vid en graderingstidpunkt. I slutet på juni försvann lössen lika fort som de dök upp. Det noterades många nyttoinsekter i fält under säsongen. Låga förekomster av sädesbladlöss noterades i fält. Som mest fanns,1 löss per strå i medeltal och som mest,6 löss per strå i ett fält. Vetemyggor Axprover från fem fält visade att svaga angrepp av gul vetemygga fanns i ett fält. Det angreppet var,5 procent angripna kärnor vilket ger,1 procent i medeltal. 22

26 Angripna blad (%) Löss/strå Vårkorn Omfattning och sortfördelning Under perioden 17 maj till 12 juli graderades 18 prognosrutor i Västra Götalands och Värmlands län. Sortfördelningen framgår av tabell 7. Tabell 7. Sorter i graderingsrutorna i vårkorn 216 i olika län. Län Anakin Catriona Irina Judith Propino Severi Salome Tamtam Västra Götaland Värmland Mjöldagg I åtta av prognosfälten odlades sorter som är mjöldaggsresistenta (mlo-resistens) och där hittades ingen mjöldagg. I de övriga fälten fanns angrepp av mjöldagg i sju av tio fält. Fram till axgången var angreppen svaga men ökade sedan något. I medeltal var 13 procent av blad ett till tre angripna av mjöldagg vid sista graderingen i de sorter som inte är resistenta. Som mest var det 42 procent i ett fält. Sköldfläcksjuka De första angreppen av sköldfläcksjuka i prognosfälten upptäcktes i mitten på maj. Angreppen utvecklades inte utan fanns främst på nedre bladen i flera fält under odlingssäsongen men på mycket låga nivåer. 1 Mjöldagg Bladfläckar Kornrost Sköldfläcksjuka Sädesbladlus Havrebladlus /5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 15. Skadegörarutvecklingen i vårkorn 216. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. 23

27 Bladfläckar Tidiga angrepp av kornets bladfläcksjuka fanns redan vid första graderingen. Utvecklingen av angreppen stannade av med det torra vädret men ökade i slutet av juni när lite fuktigare väder infann sig, se figur 15. I ett av fälten uppnåddes bekämpningströskeln. Ramularia I flera fält konstaterades bladfläckar av ramularia (orsakad av Ramularia collo-cygni) runt den 12 juli (vid sista graderingen). När angrepp av Ramularia-bladfläck uppträder på korn är det nästan alltid sent på säsongen och det är därför svårt att få med sjukdomen i de veckovisa graderingarna. Under säsongen konstaterades att sjukdomen fanns i flera av svampförsöken, även de angripna sent. Kornrost Inga angrepp av kornrost överlag. Endast ett angrepp noterades vid sista graderingen i en prognosruta med sexradskorn. Bladlöss Sista veckan i maj var det gott om vingade havrebladlöss på häggarna. Även enstaka löss noterades i fält vilket visade att utflygningen var igång. Under en tre veckorsperiod var antalet havrebladlöss över 1 lus per strå i medeltal. Som mest var 24 procent av prognosfälten över tröskel. Bladlössen gynnades av varmt och torrt väder. De försvann fort i fält efter de tre veckorna och många rovinsekter som lever av bladlössen var talrika i fält. Se figur 16 för en jämförelse av maximala veckovisa angrepp per år. I jämförelse med 216 var angreppen av bladlöss kraftigare 212 och 26. Sädesbladlössen var färre i antal, som mest,4 löss per strå i medeltal. 24

28 Antal löss per strå Havrebladlus Sädesbladlus Figur 16. Det högsta medelvärdet av respektive bladlus mellan Medelvärden för Västra Götaland och Värmlands Län. Övrigt I enstaka fält noterades fysiologiska fläckar. Svag förekomst av knäpparlarver rapporterades i enstaka fält. Svaga gnagskador av sädesbladbagge och jordloppa noterades under säsongen. I två prognosfält noterades stark manganbrist. I en del fält har sotax noterats, dock inte i betydande mängder för att ha skördepåverkan i årets gröda. Vid odling för utsäde är det dock av stor betydelse. Under början av juni konstaterades kraftiga angrepp av harkrankslarver i några fält på mulljord söder om Falköping. Skadorna följde tydligt jordartskillnader i vissa fält där grödan var totalförstörd på mulljord medan lerjordsdelar hade normalbestånd. 25

29 Angripna blad (%) Löss/strå Havre Omfattning och sortfördelning Under perioden 17 maj till 12 juli graderades 24 prognosrutor i Västra Götalands och Värmlands län. Sortfördelningen framgår av tabell 8. Tabell 8. Sorter i graderingsrutorna i havre 216 i olika län. Län Belinda Cilla Galant Kerstin Symphony Västra Götaland Värmland Bladfläckar I slutet på maj observerades begynnande angrepp av havrens bladfläcksjuka i ett några fält. Utvecklingen var först svag och mot slutet på juli ökade angreppen som i medeltal slutade på 39 procent. Angrepp fanns i alla fält förutom ett och i 7 fält var det större än 5 procent. I 8 av 24 fält fanns angrepp av bladbakterios. I de flesta fallen var angreppen inte av betydelse, men i ett fält uppskattades det till 4 procent i blomning. 1 Mjöldagg Bladfläckar Kronrost Havrebladlus Sädesbladlus /5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 17. Skadegörarutvecklingen i havre 216. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. Rost I början av juli kom en rapport om ett fält i Falbygden med en låg förekomst av kronrost. Vid sista graderingen i mitten av juli konstaterades begynnande angrepp i ett av prognosfälten, 26

30 Procent leveranser även detta i samma område. Inga angrepp av svartrost rapporterades under odlingssäsongen. Angrepp är vanligast sent på sommaren och har då liten betydelse. Fusarium Vid havrens blommning förekom nederbörd på flera håll och i kombination med normala sommartemperaturer befarades att det fanns en viss risk för utveckling av axfusarios. I ett gemensamt branchprojekt har svensk spannmålshandel provtagit och analyserat DON-halter (deoxynivalenol) i spannmål även under 216. I de fält som skördats tidigt var andelen fält över det av EU faställda gränsvärdet på 175 ppm (miljondelar) för livsmedel lågt. Andelen prover som låg över gränsvärdet steg succesivt och vid säsongens slut var cirka 9 procent av de provtagna leveranserna i västra Sverige över det satta gränsvärdet. Lokalt var över 2 procent av leveranserna över gränsvärdet. Detta är högre än föregående år men mycket lägre än åren (se figur 18). En del partier var över gränsvärdet för foder (8 ppm). 1 Leveranser över gränsvärdet 175 µg/kg Figur 18. Havreleveranser över gränsvärdet 175 µg/kg i västra Sverige. Källa: Slutrapporter från Foder & Spannmåls projekt om förekomst av DON i spannmålsskörd i Sverige under olika år. Övriga sjukdomar I fyra av 24 fält fanns angrepp av mjöldagg. De första angreppen kom i slutet på juni och i alla fälten var angreppen under 1 procent. Bladlöss och rödsot Avräkning av havrebladlusägg på 25 häggbuskar hösten 215 visade att det i genomsnitt fanns 1,24 ägg per knopp med en variation på,1 till 4,78 (se figur 19). Det befarades att inflygningen av havrebladlöss kunde bli stor. Inflygningen av havrebladlöss började tredje 27

31 Antal ägg/ knopp löss/strå veckan i maj och nådde sin kulmen i mitten på juni. De minskade sedan fort i antal och var svåra att hitta veckan därpå. Vid kulmen var cirka 4 procent av prognosfälten över bekämpningströskeln. Som mest graderades 11 löss per strå i en prognosruta. Sädesbladlöss var också vanligt förekommande oftast inte i några större antal men i några enstaka fält var de två till tre löss per vippa. Symptom av rödsot fanns i 21 av 24 fält, men endast tre av dem var över en procent. Av de tre fälten var som mest 4 procent av plantorna angripna. Ägg per knopp Maximalt medelvärde havrebladlus Figur 19. Antal ägg per knopp av havrebladlus på häggar i Skaraborg samt maximala angreppet av havrebladlöss i medeltal per strå Avräkning av ägg utförs på hösten före angivet år. Fritfluga Omkring den 22 maj var 9 daggrader uppnått vid väderstationen Hällum. Arvika, Jönköping och Karlstad kom upp i 9 daggrader i dagarna efter, maj. Skador av fritfluga i prognosfälten var svaga, i medel 4 procent. I ett fält var angreppen starkare och avräknades till 25 procent angripna huvudskott. Minerarfluga Minor av minerarflugor noterades i flera prognosfält, men angreppen var av lite betydelse. Övriga skadedjur I enstaka fält fanns fläckvis kraftiga angrepp av sädesbladbagge. 28

32 % angripna plantor Höstoljeväxter Omfattning Mellan den 26 april 7 juni följdes veckovis tre höstoljeväxtfält med sklerotiedepåer. Ytterligare ett fält graderades under samma period där förekomsten av rapsbaggar följdes. Under juni och juli gjordes inventeringar med inriktning på skador orsakade av svampar och insekter, då främst bomulsmögel, kålmal och skidgallmygga. Bomullsmögel Som ett hjälpmedel för att bedöma risken för bomullsmögel sattes sklerotiedepåer ut i fyra fält på hösten. Då ett fält utvintrade användes endast tre av de fälten. Den 1 maj var den första apothecien uppe i ett fält, och fler följde vid nästa graderingstillfälle den 17 maj, då i två fält. På grund av det torra vädret veckorna innan blomning i de flesta fälten uppskattades risken för angrepp som liten. Vid inventeringen av svampsjukdomar i 14 höstrapsfält under sommaren var det i medeltal 3 procent av plantorna som var angripna av bomullsmögel, se figur 2. I ett fält var 26 procent av plantorna angripna men var också det enda fältet där angreppen översteg 1 procent. Bomullsmögel (% angripna plantor) Andel fält (%) med >2% angripna plantor * ** ** År och antal fält Figur 2. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Västra Götalands län, ( inventering saknas, *utvintring, ** eventuell underskattad siffra eftersom många riskfält bekämpats och inte ingick i inventeringen) Klumprotsjuka Inga fall av klumprotssjuka rapporterades under säsongen. 29

33 Övriga sjukdomar I inventeringen av 14 höstrapsfält var det i medeltal två procent av skidorna som var angripna av svartfläcksjuka. I fem fält fanns svaga angrepp (1 2 procent) av kransmögel (Verticillium) på stjälkarna. Angreppen av torröta (Phoma) var mycket högre än på många år. I medeltal var 41 procent av stjälkarna angripna. I tre fält fanns även rothalsröta. I två av dem var angreppen en till två procent och i det tredje 29 procent. I nio av 14 fält fanns en del angrepp av ljus bladfläck. Inget gråmögel konstaterades i något fält vid graderingarna. Rapsbaggar Rapsen befann sig i tidigt knoppstadium sista dagarna i april. Inflygningen följdes med hjälp av gulskålar i några rapsfält. I slutet av april konstaterades de första rapsbaggarna och toppen för inflygning sammanföll med begynnande blom i rapsen. Då mängden rapsbaggar var liten blev det ett litet bekämpningsbehov och i många fall behövdes ingen bekämpning. Skador av rapsbaggar bedömdes också som små. Under säsongen samlades rapsbaggar in i sex höstrapsfält och fyra vårrapsfält för resistenstest vid SLU, Ultuna. Åkersnigel Den våta sommaren 215 gjorde att bekämpningsbehovet av sniglar var stor inför sådden av höstraps. I en del fält behandlades upprepade gånger. Trots bekämpning konstaterades det senare skador i vissa fält. Kålmal Kålmalen var tidigare en ovanlig skadegörare men har blivit mer frekvent de sista åren. Under slutet av maj kom de första rapporterna om kålmal. De senaste åren med stor inflygning av kålmal, 21 och 213 har skadorna blivit mycket omfattande i en del fält med vårraps medan höstrapsen helt undgått angrepp. Det var därför oväntat när det under sommaren började komma rapporter om att kålmalen även flög i många höstrapsfält. Lite senare noterades gnagskador på skidorna. I en del fält i Dalsland behandlades fälten mot kålmal efter blomningen. Vid en inventering i slutet av juni i 14 fält hade 12 procent av skidorna gnagskador. Variationen var stor mellan fälten, med 2 procent som lägst och 28 procent som mest. Den inventeringen följdes upp i 7 fält och då hade skadorna dubblerats i de fälten och låg mellan 21 och 56 procent. Graderingen räknade endast antal skidor som hade skador och inte den procentuella ytan av skidan som var skadad. Det fanns en oro att skidorna skulle mogna tidigt och även drösa innan skörd, men skadorna hade förmodligen bara liten betydelse för skörden. Övriga skadedjur Gulskålar sattes ut efter sådd på hösten för att följa inflygningen flera insekter. Fällfångsterna av rapsjordloppan var låga och inga fält var över bekämpningströskeln på 5 1 rapsjordloppor i ackumulerad fångst per kvadratdecimeter under tre veckor. Som mest 3

34 noterades ett ackumulerat värde på 16 rapsjordloppor i ett fält. Även inflygningen av kålbladstekel och blåvingad rapsvivel var liten. En för området ny möjlig skadegörare i grödan är lilla kålflugan (tredje generationen). För att följa eventuell förekomst sattes filtfällor ut på rapsplantor i några fält. Syfte är att följa kålflugans äggläggning. Vid kontroll hittades en del ägg, däremot märktes inga skador på plantorna och det kom heller inga rapporter om misstänkta angrepp. Angrepp av skidgallmygga var överlag låga, i medeltal var 4,5 procent av skidorna angripna. Det fanns en viss variation där det som mest var 15 procent angripna skidor i ett fält, och i tre fält fanns inga skador alls. 31

35 Angripna plantor (%) Åkerböna Omfattning och sortfördelning I tretton prognosrutor undersöktes förekomsten av skadegörare varje vecka under perioden 17 maj till 12 juli. I augusti togs prover av bönor i prognosrutorna för att utvärdera skador av bönsmyg. För sortfördelningen se tabell 9. Tabell 9. Sortfördelning i åkerbönor 216. Län Alexia Boxer Fuego Marcel Taifun Julia Västra Götaland Chokladfläcksjuka De första angreppen av chokladfläcksjuka (Botrytis) dök upp i mitten på juni. Sjukdomsutvecklingen ökade i slutet av juni då det blivit både varmt och fuktigt, se figur 21. I nästan alla fälten fanns angrepp av chockladfläcksjuka i olika grad. I 8 av 13 fält var mellan 3 1 procent av plantorna angripna. Dock var procentuell angripen bladyta liten. I tre av 13 fält var den procentuella ytan större än 1 procent, och som mest 1 procent i ett fält vid slutgraderingen. 1 Bladmögel Bönfläcksjuka Chokladfläcksjuka Rost Bladlöss /5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 21. Utvecklingen av skadegörare i åkerböna 216. Medeltal för Västra Götalands län. 32

36 Övriga Sjukdomar Mot slutet av juni och början på juli noterades de första angreppen av bönbladmögel som vid sista graderingen hade ökat till i medeltal 3 procent angripna plantor. Då fanns sjukdomen i 1 av 13 fält och i 6 av dem var mellan 4 1 procent av plantorna angripna. I ett fåtal fält noterades förekomst av bönfläcksjuka från mitten på juni, men angreppen utvecklades inte. Vid sista graderingstillfället fanns begynnande angrepp av bönrost (Uromyces vicia-fabae) i två fält på 1 och 12 procent vardera. Vid senare inventering i åkerbönsfält i augusti var angreppen av bönrost vanligt förekommande. Bladlöss Det fanns bladlöss i nästan alla fält från slutet på juni. Dock var det bara i ett fält där angreppen var betydande med 12 procent angripna plantor vid ett graderingstillfälle. Det förekom både bönbladlus och den större ärtbladlusen i fält. Randig ärtvivel Ovanligt varmt väder vid uppkomsten i många åkerbönsfält sammanföll med en stor inflygning av randig ärtvivel. De flesta fält hade plantor gnagskador i kanterna på alla blad, en del även med gnag i mitten av bladen. Tillväxten i de fält som graderades var ändå kraftig och åkerbönsfälten växte ifrån skadorna. Ärtvivlar fanns i fälten under hela säsongen och gnagskador kunde ses även i augusti. De angreppen har ingen betydelse för skörd utan kan vara till hjälp för tidigare avmognad. Bönsmyg Från och med den gångna säsongen graderades också bönsmyg i åkerbönsfälten. I två av fälten påträffades enstaka individer en vecka in i juni. Även ägg av bönsmyg, som den lägger på skidor längre ner i beståndet, hittades i två prognosfält. I de utsäden som vi graderade för ett bönsmygsprojekt, fanns utgångshål eller bönor med en bönsmyg i. Dock var förekomsten låg i de flesta fält. Bönsmygsskador påträffades i insamlade bönor i 7 av 8 inventerade fält, i medeltal 6 procent angripna bönor (variation mellan och 33 procent). Övrigt I början av maj rapporterades om stora mängder av små orangea insekter i flera fält som senare kunde identifieras som hoppstjärtar (Collembola). Det är ett släkte av små insekter som oftast lever på dött växtmaterial och inte skadar levande växter som vid rätt förhållanden kan uppkomma plötsligt och försvinner oftast lika fort som de kom. Den värmen som fanns vid tillfället kan ha gynnat deras uppförökning. 33

37 Potatis Omfattning och sortfördelning Totalt graderades sex fält i Skaraborg från 7 juni till den 26 juli. Sorterna var Asterix, Cariolus* Delfine*, Faxe, King Edward samt en okänd sort* (*ekologiskt odlad). Klisterfällor sattes ut den 2 juni. I de fält som behandlas mot bladmögel graderades potatisen i behandlad gröda. Potatisbladmögel Den första rapporten till Euroblight om angrepp av potatisbladmögel kom den 9 maj. Det var i färskpotatis på två platser som odlats under väv strax norr om Ängelholm och på Bjärehalvön. Första angrepp i odling som inte var täckt kom 8 juni i södra Skåne. Överlag var risken för bladmögelangrepp liten med det varma och torra vädret. Det första angreppet i Västra Götaland var i närheten av Skara den 18 juli. Torrfläcksjuka Inga angrepp av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) upptäcktes under graderingsperioden. Det kom heller inga rapporter om observationer i andra fält trots det varma vädret som skulle kunna ha gynnat torrfläcksjuka. Övriga sjukdomar Angrepp av stjälkbakterios upptäcktes i några fält. I ett av dem där angreppet var lite mer omfattande skickades stjälkar för PCR-provtagning. Det visade sig vara Dickeya, en mer aggressiv typ av stjälkbakterios. Smittan tros ha kommit med importerat utsäde och sedan uppförökats vid användande av eget utsäde. Det är framförallt senare angrepp av stjälkbakterios som dominerat i år och även ger störst risk för spridning då bakterien följer med knölarna vid upptagning. Vid tidiga angrepp dör plantan och inga knölar bildas. Stritar Inflygningen av stritar följdes i obetad potatis med hjälp av gula klisterfällor från slutet på maj till slutet på juli. Avräkning gjordes två gånger i veckan fram till juli då de räknades av en gång i veckan. Vid första avräkningen i början på juni noterades de högsta värdena. Tre veckor senare noterades en andra topp, dock betydligt lägre än tidigare högre värden (se figur 22). Trots en andra topp hittades bara få stritnymfer i ett fåtal av fälten. 34

38 Antal stritar per fälla och dag (medeltal) 212 (8) 213 (8) 214 (8) 215 (7) 216 (6) 25, 2, 15, 1, 5,, 21b22a22b23a23b24a24b25a25b26a26b27a27b 28 28b Figur 22. Medelvärde för antal fångade stritar per fälla och dag de senaste fem åren. a= fångster avräknade i början på veckan, b= fångster avräknade tre dagar senare. Antal fält i parantes efter årtal. Övriga skadegörare Under juli månad noterades en del potatisbladlöss som ökade i antal mot slutet av juli. Även en del betbladlöss förekom. Det var det troligen på grund av förekomsten av tistlar i fält som var nästan helt täckta av bladlössen. Inga fält bekämpades mot enbart bladlöss. Knäpparlarver ska enligt rapporter ha varit ett vanligt problem den gångna säsongen. Stinkfly förekom i en del fält men i mycket litet antal. 35

39 Övriga grödor Här samlar vi rapporter från året i grödor där vi inte har någon prognosverksamhet men som har varit av betydelse i den grödan. Oljelin Det kom flera rapporter om stor förekomst av linjordloppa strax efter uppkomst. Vårraps Odlingen av vårraps har minskat kraftigt varför grödan inte längre ingår i den veckovisa bevakningen. Under juni kom flera rapporter om kraftig inflygning av kålmal. I två fall var det i mindre fält där försök lagts ut. Skadorna blev där så omfattande att försöken fick kasseras. 36

40 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO16:21