Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge län

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Halland, Skåne och Blekinge län Författare Berg G., Holmblad J. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 12 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Redaktör Djurberg A. Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 Växtskyddsåret 29 Halland, Skåne och Blekinge län Jordbruksinformation 12 29

3 VÄXTSKYDDSÅRET 29 Halland, Skåne och Blekinge INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. Vädret 28/9.. Höstvete.. Råg.. Rågvete.. Höstkorn. Vårvete... Vårkorn... Havre.. Ärter.... Höstraps..... Potatis.... Sockerbetor

4 2

5 INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 29. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer. Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. En del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Tabell 1. Antalet varningsfält under 29 för elva grödor i sju områden. Område Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Ärt Höstraps Potatis S-betor Summa: Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa:

6 VÄDRET 28/9 Vädret under växtodlingsåret 8/9 var som helhet ganska normalt. Temperaturen under hösten var i det närmaste normal, eller någon grad över för november och december. Vid nyår skedde ett omslag till kallare väder och det förekom en del frostdagar under januari och februari, men nederbördsmängderna var små och därmed blev snötäcket litet. Halmstad Nederbörd, mm 28/29 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Lund Nederbörd, mm 28/29 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Karlshamn Nederbörd, mm 28/29 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 28/29 (enl. SMHI). 4

7 Mars månad blev något varmare än normalt men med normala regnmängder. I april månad var det både ovanligt varmt (+3º över normal) och ovanligt torrt (ca 1 mm). I maj och juni blev vädret omväxlande med både regn och torra dagar och med normal temperatur. Högsommarmånderna juli och augusti var lite varmare än normalt, men med ganska normala nederbördsmängder. Halmstad Temperatur, ºC 28/29 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Lund Temperatur, ºC 28/29 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Karlshamn Temperatur, ºC 28/29 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 28/29 (enl. SMHI).

8 Temperatur, ºC 3 Nederbörd 2 Temperatur Halmstad Nederbörd, mm /4 11/4 21/4 1/ 11/ 21/ 31/ Temperatur, ºC 3 Nederbörd 2 Temperatur Lund Nederbörd, mm /4 11/4 21/4 1/ 11/ 21/ 31/ Temperatur, ºC 3 Nederbörd 2 Temperatur Karlshamn Nederbörd, mm /4 11/4 21/4 1/ 11/ 21/ 31/ Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 29 vid tre olika platser. 6

9 Temperatur, ºC 3 Nederbörd 2 Temperatur Halmstad Nederbörd, mm /6 11/6 21/6 1/7 11/7 21/7 31/7 Temperatur, ºC 3 2 Nederbörd Lund Temperatur Nederbörd, mm /6 11/6 21/6 1/7 11/7 21/7 31/7 Temperatur, ºC 3 Nederbörd 2 Temperatur Karlshamn Nederbörd, mm /6 11/6 21/6 1/7 11/7 21/7 31/7 Figur. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 29 vid tre olika platser. 7

10 HÖSTVETE Sammanfattning Övervintringen var god och angreppen av utvintringssvampar försumbara. Rödsotvirus förekom i mycket liten omfattning. De normala temperaturerna under hösten missgynnade bladlössen och smittspridningen av virus blev därför liten. Gulrost var den dominerande svampsjukdomen även detta år. Gulrostsmittan har bitit sig fast efter den stora smittspridningen som skedde redan under hösten 27, eftersom odlingen av mottagliga sorter (främst Tulsa) fortsatt är stor i kombination med milda vintrar. Även under hösten 28 förekom starka angrepp av gulrost i mottagliga sorter som Tulsa, SW Gnejs och Akteur. Det kallare vädret under januari och februari med många frostnätter, gjorde att gulrosten inte utvecklades vidare under vintern, men smittan fanns kvar och angreppen ökade under våren. Gulrostangreppen blev mycket stora 29, med angreppsnivåer jämförbara med gulroståret 28, och bekämpning av gulrost gav mycket stora merskördar. Den dominerande rasen i vete är samma som förra året dvs. Tulsatyp, där angreppen är störst i Tulsa, men även Akteur, SW Gnejs och Olivin angrips. I Danmark har det under 29 identifierats en ny ras på Oakley. Inga gulrostprov från Oakley i Sverige undersöktes, men mindre angrepp på Oakley förekom i sortförsök i västra Skåne. Angreppen av stråknäckare var små på våren och utvecklades inte vidare. Vissa angrepp av rotdödare förekom, men var generellt ett litet problem. Sena angrepp av brunrost förekom och det var först under mjölkmognad som angreppen utvecklades vidare, vilket lede till med små till måttliga slutangrepp. Större angrepp förekom i vissa fält av sorterna Skalmeje, Cubus, SW Gnejs samt Kranich. Mjöldagg förekom i något högre grad i mottatgliga sorter jämfört med föregående år. Tidigt på säsongen under februari och mars förekom angrepp av svartpricksjuka i nästan alla fält. Det torra vädret under april månad medförde att inga nya infektioner kunde ske och angreppsutvecklingen bromsades upp. Det var först i slutet av maj som nya angrepp började uppträda. Slutangreppen blev måttliga, men variationerna mellan sorter var stora. Angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) var ovanligt små och förekom endast i enstaka riskfält. Sädesbladlöss förekom i väldigt stor omfattning och angreppen blev de kraftigaste på väldigt många år. I början av juli var det genomsnittliga maxangreppet 3 sädesbladlöss/ax, men angreppet hade då inte nått sin kulm och sammanbrottet skedde först i senare delen av juli. I obehandlade rutor kunde antalet sädesbladlöss per ax överstiga 1 st. Stora angrepp förekom i hela området. Bekämpningsbehov fanns i alla höstvetefält och i många fall gjordes två behandlingar. Angreppen av röd och gul vetemygga var mycket små. Under höstvetets blomning föll ganska lite regn, vilket ledde till små angrepp av axfusarios. Undersökningarna av fusariumtoxiner tyder på låga DON- och ZEA-halter. I enstaka fält av sorten Oakley kunde dock axangrepp ses. 8

11 Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstvete 29. Sort Akteur Elvis Cubus Gnejs Kranich Oakley Olivin Opus Skalmeje Tulsa Övriga Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa: Utveckling av skadegörare 29 Allmänna nivåer Utveckling av skadegörare i höstvete KMN-län Mjöldagg Brunrost Vetets bladfläcksjuka (DTR) Svartpricksjuka Gulrost Sädesbladlus Antal sädesbladlöss/strå /4 27/4 4/ 11/ 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/6 6/7 Figur 6. Skadegörarutveckling i höstvete 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 9

12 1 8 NV Skåne ( fält) M Skåne (1 fält) NÖ Skåne (1 fält) Gulrost Tulsa 29 SV Skåne (7 fält) SÖ Skåne ( fält) Blekinge (1 fält) /4 27/4 4/ 11/ 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/6 6/7 Datum Figur 7. Utveckling av gulrost i sorten Tulsa i olika områden. Antalet fält för varje område anges inom parentes. Inga fält av sorten Tulsa ingick i PoV i Halland. SW Harnesk Gosmer Skagen Boomer Kranich Hereford Mulan Pansar Olivin Frument Loyal Tulsa Sortförsök (L7-11) 4 st 29 - slutangrepp av gulrost (observera att skalan är i % angripen bladyta) Merskörd Tulsa 4,6 ton/ha (3,4-,7 ton/ha) % angripen yta blad 2 av gulrost Figur 8. Slutangrepp av gulrost i olika höstvetesorter på bladnivå 2, 29. Medeltal för fyra sortförsök i Skåne (L7-11 i Uppåkra, Klagstorp, Borrby samt Ängelholm). 1

13 Årsvisa jämförelser Stråknäckare Fördelning av fält med angiven angreppsgrad 1% 8% 6% % 1-19% 2-4% >4% 4% 2% % Figur 9. Angrepp (% angripna skott) av stråknäckare under våren i höstvete Gradering i DC Årligen undersöktes ca 6 fält. Mjöldagg Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 1. Utveckling av mjöldagg i höstvete samt åren med starka angrepp 1996 och 23. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 11

14 Svartpricksjuka Utveckling av svartpricksjuka Utv. stadium, DC Figur 11. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete Svartpricksjuka och DTR särskildes inte under Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Tabell 3. Ackumulerad nederbörd 1 (mm) före och efter höstvetets axgång, angrepp av bladfläcksvampar, gulrost och brunrost i varningsfälten samt medeltal för merskördar från olika svampförsök i Skåne År DC Ackumulerad nederbörd 1 (mm), före och efter axgång (DC ) Blad fläcksv. % angr blad Axgång Gulrost % angr blad Brunrost %angr blad Merskörd för behandling i DC 47-6 (en behandling) DC 39+9 kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha DC DC DC Tilt Top Amistar Comet Proline Datum 4v före 4 v efter ,8 l/ha 1, l/ha, l/ha 2x,4 l/ha / / / / / / / * / * / x / / / / * 21 13/ / ** +2** 23 12/ *** +18*** 24 11/ **** +127**** 2 11/ / /6 / / =medeltal av sex väderstationer i Skåne x DC 71 * Få försök ** Dos, l/ha, fyra försök *** Fem försök med Amistar + Juventus (,+, l/ha) och Comet + Juventus (,+, l/ha) **** Fem försök med Amistar Duo 2x, l/ha (azoxystrobin+propikonazol) samt Proline 2x,4 l/ha 12

15 Rost Utveckling av gulrost Utv. stadium, DC Figur 12. Utveckling av mycket starka angrepp av gulrost i höstvete 199, 28-29, samt medelåret 22. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1, Slutangrepp av rost Brunrost Gulrost 8, 6, 4, 2,, Figur 13. Slutangrepp (DC 7) av brunrost och gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 13

16 Bladlöss Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss Havrebladlus Sädesbladlus Antal löss/strå Figur 14. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlöss i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Vetemygga Angrepp vetemyggor Röd vetemygga Gul vetemygga Angripna kärnor, % Figur 1. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 14

17 Råg Sammanfattning Angreppen av sköldfläcksjuka, mjöldagg och brunrost blev mycket små jämfört med föregående år. Tripsförekomsten var måttlig. Sädesbladlöss noterades i ca hälften av fälten, som mest två löss per strå. Sista avläsningen i råg skedde i mjölkmognad i mitten av juli, vilket var för tidigt för att se angreppsutveklingen av sädesbladlöss som kom senare. Omfattning och sortfördelning Tabell 4. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i råg 29. Sort Amilo Evolo Marcelo Picasso Visello Övriga Summa Halland 1 1 NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne 2 2 NÖ Skåne Blekinge 1 1 Summa: Utveckling av skadegörare 29 Allmänna nivåer Utveckling av skadegörare i råg KMN-län Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Bladlöss Antal löss/strå /4 27/4 4/ 11/ 18/ 2/ 8/6 1/6 Figur 16. Skadegörarutveckling i råg 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1

18 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 8 Utveckling av mjöldagg i råg Utv. stadium, DC Figur 17. Utveckling av mjöldagg i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka 1 Utveckling av sköldfläcksjuka i råg Utv. stadium, DC Figur 18. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 16

19 Brunrost 1, 8, Utveckling av brunrost , 4, 2,, Utv. stadium, DC Figur 19. Utveckling av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1 Slutangrepp av brunrost i råg Figur 2. Slutangrepp av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 17

20 Rågvete Sammanfattning Starka angrepp av gulrost konstaterades i sorterna Dinaro och Cando redan i början av april. I rågvete dominerade en ras vilken karakteriseras som aggressiv. Till skillnad från förra året då denna aggressiva rågveterasen endast förekom sporadiskt var denna rasen helt dominerande 29. Detta medförde att gulrosten utvecklades mycket kraftigt och alla blad och även ax totalinfekterades i obehandlade fält. Gulrostangreppen var stora i hela området. I mycket kraftigt angripna sortförsök uppmättes skördeökningar på över ton per hektar, men även efter bekämpningen förekom axangrepp. Vid mjölkmognad, i slutet av juni, förekom mycket sädesbladlöss i vissa fält och vid sista graderingen hade bladlössen ännu inte brutit samman. Angreppen av brunrost var små, men ökade något i slutet på säsongen. Angreppen av mjöldagg, bladfläcksvampar, sköldfläcksjuka, stråknäckare och trips var små. Omfattning och sortfördelning Tabell. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i rågvete 29. Sort Dinaro SW Cando Sequenz Triticon Summa Halland 1 1 NV Skåne SV Skåne SO Skåne 1 1 NO Skåne Blekinge 2 2 Summa Utveckling av skadegörare 29 Allmänna nivåer Utveckling av skadegörare i rågvete KMN-län 29 Mjöldagg Bladfläcksvampar Brunrost Gulrost Sköldfläcksjuka Sädesbladlöss /4 27/4 4/ 11/ 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/ Antal sädesbladlöss/strå Figur 21. Skadegörarutveckling i rågvete 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 18

21 Gulrost i Dinaro och Cando 1 Utveckling av gulrost i Dinaro och SW Cando 29 8 Dinaro (7 fält) SW Cando (3 fält) Utv. stadium, DC Figur 22. Utveckling av gulrost i sorterna Dinaro och Cando 29 i vanigsfälten. Antal fält anges inom parentes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sortförsök (L7-212) 4 st 29 - slutangrepp av gulrost (Observera att skalan är % angripen bladyta) Tritikon Pigmej Skåne (Anderslöv, Borgeby) 2 f mycket gulrost Halland ( L Böslid, Falkenberg) 2 f mycket gulrost Borwo Ragtac Sequenz Tulus Cando Dinaro % angripen yta blad 2 av gulrost Figur 23. Slutangrepp (21-22 juni) av gulrost i olika rågvetesorter på bladnivå 2, 29. Medeltal för två sortförsök i Skåne respektive två sortförsök i Halland (L7-212 i Anderslöv, Borgeby, L Böslid samt Falkenberg). 19

22 Årsvisa jämförelser Bladfläcksvampar Utveckling av bladfläcksvampar , 8, , 4, 2,, Utv. stadium, DC Figur 24. Utveckling av bladfläcksvampar i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Rost Slutangrepp av rost Brunrost Gulrost Figur 2. Slutangrepp (DC 7-8) av brunrost och gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 2

23 Brunrost Utveckling av brunrost Utv. stadium, DC Figur 26. Utveckling av brunrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Gulrost 1 Utveckling av gulrost Utv. stadium, DC Figur 27. Utveckling av gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 21

24 Mjöldagg Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 28. Utveckling av mjöldagg i rågvete Före 24 var angreppen av mjöldagg helt obetydliga i rågvete. 22

25 HÖSTKORN Sammanfattning Angreppen av kornrost var större jämfört med tidigare år, dock inte större än 28. Utvecklingen påminde mycket om 28 års angrepp av kornrost där symptom redan kunde ses i fält i början av graderingssäsongen för att sedan öka kraftigt efter andra veckan i maj. Starkare angrepp kunde ses främst i NV, SV samt SÖ Skåne, medan NÖ Skåne och Blekinge (endast tre fält graderade) hade lägre angreppsnivåer. Mjöldagg var mer utbredd än normalt och påträffades i samtliga fält. Angreppen av kornets bladfläcksjuka var mycket små och även sköldfläcksjuka låg på en låg. Ovanligt starka angrepp av Ramularia bladfläck förekom. Angreppen uppträdde i slutet av säsongen, men var kraftiga i vissa fält. Tripsförekomsterna var små. Sädesbladlöss förekom i nästan samtliga fält. Sista avläsningen gjordes i mtten av juni och den högsta notering var då 1,2 löss/strå, men därfter fortsatte angreppen att öka. Omfattning och sortfördelning Tabell 6. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstkorn 29. Sort Bombay Chess Cartel Fridericus Wintmalt Summa NV Skåne 1 1 SV Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge 1 1 Summa: Utveckling av skadegörare 29 Allmänna nivåer Utveckling av skadegörare i höstkorn KMN-län 29 Kornets bladfläcksjuka Kornrost Bladlöss Sköldfläcksjuka Mjöldagg Antal bladlöss/strå /4 27/4 4/ 11/ 18/ 2/ 1/6 1/6 22/6 Figur 29. Skadegörarutveckling i höstkorn 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 23

26 1 8 Utveckling av kornrost 29 NV Skåne (1 fält) SV Skåne (11 fält) SÖ Skåne (3 fält) NÖ Skåne (2 fält) Blekinge (1 fält) Utv. stadium, DC Figur 3. Utveckling av kornrost i höstkorn i olika områden 29. Antalet fält för respektive område anges inom parentes. Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 31. Angrepp av mjöldagg i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 24

27 Kornets bladfläcksjuka 1 Utveckling av kornets bladfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 32. Angrepp av kornets bladfläcksjuka i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka 1 8 Utveckling av sköldfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 33. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 2

28 Kornrost Utveckling av kornrost 2, Utv. stadium, DC Figur 34. Utveckling av kornrost i höstkorn under riskåren 2, 27-29, samt medelåret 26. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1 Slutangrepp av kornrost Höstkorn Vårkorn Figur 3. Slutangrepp (DC 7-8) av kornrost i höst- och vårkorn ( ). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 26

29 Vårvete Sammanfattning Det höga smittotrycket av gulrost i höstvete medförde att även vårvetet angreps av gulrost. Angreppen blev dock inte så stora förutom i något fält av sorten Triso. Angreppen av svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunrost var små. Mjöldagg uppträdde tidigt på säsongen, men angreppen utvecklades måttligt och nivån låg endast något över det normala. Bladlöss, framför allt sädesbladlöss, blev mycket kraftiga. Vid sista graderingen, i början av juli, fanns bekämpningsbehov i flertalet fält. Sädesbladlössen ännu inte brutit samman utan angreppen utvecklades vidare. Omfattning och sortfördelning Tabell 7. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårvete 29. Sort Quarna Stilett Triso Vinjett Summa Halland 1 1 NV Skåne 2 2 SV Skåne SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne 3 3 Blekinge Summa Utveckling av skadegörare 29 Allmänna nivåer 1 8 Utveckling av skadegörare i vårvete KMN-län 29 Mjöldagg Svartpricksjuka Brunrost Gulrost Sädesbladlus Havrebladlus Antal löss/strå /4 4/ 11/ 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/6 6/7 Figur 36. Skadegörarutveckling i vårvete 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Slutvärdet för sädesbladlus är uppskattat. 27

30 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 8 Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 37. Mjöldaggens utveckling i vårvete 2, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar 1 Slutangrepp av bladfläcksvampar Figur 38. Bladfläcksvampar i vårvete, slutangrepp i DC 6-71, (svartpricksjuka 26-29). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 28

31 Gulrost Utveckling av gulrost Utv. stadium, DC Figur 39. Gulrostens utveckling i vårvete 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårvete Havrebladlus Sädesbladlus Antal bladlöss / strå Figur 4. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 29

32 VÅRKORN Sammanfattning Den mest betydande svampsjukdomen var kornrost där starka angrepp förekom i vissa fält. Angreppen av kornrost var störst i mottagliga sorter som Quench, Justina och Henley, men angrepp fanns även i andra sorter. Ovanligt för året var att Ramularia bladfläck förekom i många fält. Angreppen av Ramularia uppträdde sent, först i mitten av juli då varningsfälten inte graderades längre., Angreppen av Ramularia bladfläck blev kraftiga i vissa fält. Mjöldagg förekom i mottagliga sorter och angreppsnivån låg något högre än förgående år i mottagliga sorter. Angreppen av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka blev mycket små. Stor betydelse hade även de mycket starka angreppen av sädesbladlöss. Även havrebladlöss förekom, men i lägre nivåer än sädesbladlössen. Vid sista graderingen i början av juli hade angreppen av sädesbladlöss inte kulminerat och sammanbrottet skedde en bit in i juli månad. Omfattning och sortfördelning Tabell 8. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårkorn 29. Sort Gustav Henley Justina Mercada Quench Sebastian NFC Tipple Övriga Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa: Utveckling av skadegörare 29 Allmänna nivåer Utveckling av skadegörare i vårkorn KMN-län 29 Mjöldagg Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Sädesbladlöss Havrebladlöss Antal löss/strå /4 4/ 11/ 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/6 6/7 Figur 41. Skadegörarutveckling i vårkorn 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 3

33 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Utveckling av mjöldagg Utv stadium, DC Figur 42. Utveckling av mjöldagg i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Angrepp av mjöldagg i vårkorn Icke mlo-sorter 26 mlo-sorter Icke Mlo-sorter Mlo-sorter Annabell NFC Tipple Barke Prestige Christina Optic Class Publican Fairytale Orthega Jersey Simba Gustav Pasadena Justina Henley Makoff Sebastian Quench Marta Mercada Otira Figur 43. Angrepp (i DC 7-8) av mjöldagg i vårkorn Siffran ovanför varje stapel anger antalet fält som ligger som underlag för värdet. Tabellen anger vilka vårkornsorter, utan och med Mloresistens, som har ingått i prognos och varning

34 Kornets bladfläcksjuka Utveckling av kornets bladfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 44. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Utveckling av kornrost Utv. stadium, DC Figur 4. Utveckling av kornrost i vårkorn samt normalåret 22. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 32

35 Bladlöss Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårkorn Havrebladlus Sädesbladlus 16 Antal bladlöss / strå Figur 46. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 33

36 Havre Sammanfattning Angrepp av fritfluga noterades i sju av fälten, med de största angreppen i Blekinge. 9 daggrader uppnåddes generellt ca 2-9 maj och någon vecka senare vid kustnära platser. Mjöldaggsangreppen var små, men ökade något i slutet av säsongen. Angreppen av havrens bladfläcksjuka var också små och ingen förekomst av kronrost noterades. Ovanligt för året var angrepp av havrens bladbakterios som uppträdde i mitten av juni i flera fält i sorten Belinda. Symptomen utvecklades dock inte vidare. Främst sädesbladlus, men även havrebladlus, förekom i samtliga fält och bekämpningsbehov fanns i flertalet av fälten. Vid sista graderingen i början av juli hade angreppen av sädesbladlöss inte kulminerat och sammanbrottet skedde en bit in i juli månad. Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i havre 29. Sort Belinda Freddy Hedvig Ingeborg Ivory Summa Halland NV Skåne 3 3 SV Skåne M Skåne 1 1 NÖ Skåne Blekinge 3 3 Summa: Utveckling av skadegörare 29 Allmänna nivåer Utveckling av skadegörare i havre KMN-län Mjöldagg Bladfläcksjuka Sädesbladlus Havrebladlus Antal löss/strå / 11/ 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/6 6/7 Figur 47. Skadegörarutveckling i havre 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Värdet för sädesbladlus i DC 73 är uppskattat och angreppet fortsatte att öka en en bit in i juli, innan samanbrottet skeddde. 34

37 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 48. Mjöldaggens utveckling i havre Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Havrens bladfläcksjuka 1 Utveckling av havrens bladfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 49. Utveckling av havrens bladfläcksjuka Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 3

38 ÄRTER Sammanfattning Observationerna bygger endast på ett fåtal fält. Ärtbladlöss förekom i samtliga fält och bekämpningströskeln överskreds i samtliga fält. Bladmögel förekom i ett av fyra fält. Ärttrips noterades i ett av fyra fält. Alla fält undersöktes för skador av ärtvecklare i ärtbaljorna, inga skador noterades i något av fälten. Omfattning och sortfördelning Endast fyra fält (Clara, Exclusive, Faust och Rocket) graderade. Årsvisa jämförelser Ärtbladlöss 3 Maxangrepp av ärtbladlus Antal/toppskott Figur. Genomsnittligt maxangrepp av ärtbladlusen Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. OBS! Endast ett fåtal fält 28 och

39 Utveckling av ärtbladlus Anlal löss/toppskott Utv. stadium, DC Figur 1. Utveckling av ärtbladlus i ärt Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 37

40 HÖSTRAPS Sammanfattning Det var ett gynnsamt år för höstrapsen vilket resulterade i mycket höga skördenivåer. Den genomsnittliga skörden i Sydsverige (Skåne, Blekinge och Halland) blev 41 dt/ha, vilken är även något bättre än förra året som även det var ett bra rapsår för Sydsverige. Under hösten 28 förekom rapsfluga och rapsstjälkfluga i något större utsträckning än normalt. Kålbladmögel förekom ockås under hösten och satte i vissa fall tillbaka tillväxten. Förekomsten av rapsbaggar i höstrapsen var ganska liten, med något högre förekomster i NV Skåne och Halland. Under vår och sommaren 29 genomfördes resistenstester på rapsbaggar från sex fält i området. Resistensen var utbredd för pyretroiderna och även för Mavrik fanns viss resistens i proverna från Halland. Den blygrå rapsviveln noterades med en låg förekomst i hälften av fälten. Det torra vädret under april höll tillbaka apothecieutvecklingen och det var först i mitten eller slutet av maj som apothecieutvecklingen kom igång på allvar och då var höstrapsens blomningen i slutskedet. Detta lede till små angrepp av bomullsmögel där medelangreppet låg på 4 % angripna plantor. Angrepp av kransmögel förekom i många fält men angreppen visade sig främst som bronsfärgade stjälkar, vilket är mindre allvarligt jämför med om plantorna blir helt svarta av mikrosklerotier. Angrepp av torröta förekom på många plantor men det handlade främst om stjälkangrepp och dess betydelse var ganska liten. Ljus bladfläcksjuka, svartfläcksjuka och gråmögel förekom i liten utsträckning. Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum. Senaste toppen ägde rum 2-22 och nuvarande topp har nått sin kulmen och är på väg nedåt. Inflygningen under hösten 28 var stor, men mängden övervintrande larver blev något mindre än året innan.. Omfattning och sortfördelning Tabell 1. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstraps 29. Sort Beluga Calypso Catalina Excalibur Prv-46 PR46W31 Övriga Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne 1 1 SÖ Skåne NÖ Skåne 1 1 Blekinge 1 1 Summa:

41 Årsvisa jämförelser Rapsjordloppa 2, Antal larver per planta Antal larver/planta 1, 1, Figur 2. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält, Skåne Skadetröskel, larver/planta. Resultat av provtagning i mars-april. Ackumulerat värde Fångster av rapsjordloppa Skåne Vecka Figur 3. Höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält 2-29, skålfångster. Medeltal av 13-2 fält/år i Skåne. Den veckovisa fångsten är summerad. 39

42 Svampsjukdomar Svampsjukdomar i höstraps Bomullsmögel Phoma stjälkangrepp Kransmögel Phoma rothals 8 Angripna plantor % Figur 4. Angrepp av olika svampsjukdomar i höstraps i Skåne Årliga inventeringar av 2-4 fält. Vid phoma rothalsröta indikeras endast år vid förekomst, dvs. ingen angreppsnivå. Bomullsmögel 3 Bomullsmögel i höstraps % angripna plantor Figur. Inventering av bomullsmögel i höstraps, Skåne

43 POTATIS Sammanfattning Stritar observerades under nästan hela graderingssäsongen. Första inflygningstoppen var relativt låg och utdragen men inföll ungefär som tidigare år under vecka 24 (2: a veckan i juni). Även den andra generationens inflygning var utdragen men toppen skilde inte ut sig från förgående år. Växtskyddscentralen medverkade 29 tillsammans med rådgivare inom potatisområdet i ett rapporteringssystem för bladmögelangrepp, vilket har sammanställts på internet ( De första bladmögelangreppen registrerades på sydkusten i konventionell odling i slutet av juni, vilket är betydligt senare än förgående åren. Juli och augusti var torrare och varmare än normalt, vilket inte gynnande patogenen. Totalt sett kan man betrakta 29 som ett år då bladmögel inte ställde till med några större problem. Angreppen av torrfläcksjuka (Alternaria spp) var små. Den högsta angreppsnivån som noterades var 1 % angripen yta i två fält (NV respektive NÖ Skåne), i de övriga 12 observerade fält var angreppen små eller obefintliga. Omfattning och sortfördelning 2 fält graderade. 32% matpotatis och 68% stärkelsepotatis. Utveckling av skadegörare 29 Stritar Antal stritar / fälla och dag Områdesvis stritförekomst 29 SV, SÖ & M Skåne (3 fält) NÖ Skåne (1 fält) Blekinge ( fält) Halland & NV Skåne ( fält) 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/6 6/7 13/7 2/7 27/7 3/8 1/8 17/8 24/8 Datum Figur 6. Stritförekomst i matpotatis- men främst stärkelsepotatisfält vecka 21-3, 29. Alla fält graderades inte varje vecka, därav glapp i grafen. 41

44 Årsvisa jämförelser Stritar Stritförekomst KMN-län Antal stritar per dag och fälla Vecka Figur 7. Veckovis stritförekomst i matpotatis- men främst stärkelsepotatis Torrfläcksjuka Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp) Angripen yta, % Vecka Figur 8. Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp) 21-29, ca 1-1 fält/år (21-23 övervägande i stärkelsepotatis och under i både mat- och stärkelsepotatis). 42

45 SOCKERBETOR Sammanfattning Medelsådatum var den 8 april vilket är nästan en vecka tidigare än normalt. Den tidiga sådden i kombination med gynnsamma väderförhållanden under hela växtperioden har gjort 29 till ett mycket bra sockerbetsår. Enstaka insektsangrepp av trips och jordburna insekter noterades men blev inga problem. Ett fåtal betflugeägg noterades i 1/3 av fälten, dock ett större angrepp i Blekinge. Enstaka minor från betfluga observerades i SV, NV och NÖ Skåne samt Halland. Enstaka betbladlöss började dyka upp i fält först i slutet av juni, men inga fält kom upp över bekämpningströskeln. Inga persikbladlöss noterades i fält. Rotbrand noterades i enstaka fält. Bevakning av svampsjukdomar gjordes i ett projekt av Nordic Beet Research (NBR) i samarbete med Agricenter på 4 platser runt om i Skåne. Resultaten publicerades varje vecka på Inventeringen startade i början av augusti och då fanns redan bladsvampar, främst Ramularia, i nio fält, varav ett hade passerat bekämpningströskeln. Bladsvamparna ökade sedvanligt under mitten av augusti och betrost kunde noteras på Österlen redan andra veckan i augusti, vilket är tidigare än normalt. Mjöldaggen kom senare än vanligt och de första symptomen uppträdde i fält i SV och M Skåne i mitten av augusti. I början av september fanns bladsvampar och betrost i de flesta fälten runt om i hela Skåne. Omfattning och sortfördelning 11 fält graderade med bred spridning på sorter. Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare 29 Betfluga ägg -ang. pl./2pl. Betbladlus - antal/planta 2 Angrepp plantor /2 pl Antal löss/planta /4 27/4 4/ 11/ 18/ 2/ 1/6 8/6 1/6 22/6 29/6 6/7 Figur 9. Angrepp av skadeinsekter i sockerbetor 29. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 43

46 Författare: Gunilla Berg, Johanna Holmblad Omslag: Sädesbladlöss i veteax Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 3, 2 tr. 7 7 Uppsala Tel Växtskyddscentralen Linköping Tel Växtskyddscentralen Box Skara Tel Växtskyddscentralen Flottiljvägen Kalmar Tel Växtskyddscentralen Box Alnarp Tel Webbplats: Jordbruksverket 1 82 Jönköping Tfn 36-1 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Jordbruksverket 1 82 Jönköping Tfn 36-1 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO9:12