Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Transkript

1 Växtskyddsåret 2012 Västra Götalands och Värmlands län Jordbruksinformation

2

3 VÄXTSKYDDSÅRET 2012 Av Cecilia Lerenius, Lars Johansson, Lisbeth Bergh och Katarina Holstmark, Växtskyddscentralen Skara INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Väder 2011/ Sammanfattning av växtskyddsåret... 7 Höstvete Rågvete Råg Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Åkerböna Ärter Potatis Inventeringar 2012 Stråknäckare i höstvete Rotdödare i höstvete Gul och röd vetemygga i höstvete Stråknäckare i rågvete Gul och röd vetemygga i rågvete Gul och röd vetemygga i vårvete Havrebladlusens ägg på häggar Bomullsmögel i höstoljeväxter Bomullsmögel i våroljeväxter... 27

4 INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Västra Götalands län och Värmlands län under växtskyddsåret Avsikten är att beskriva förekomsten av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen presenteras på Växtskyddscentralens hemsida, Syftet med prognos- och varningstjänsten Förekomsten av skadegörare liksom behovet av bekämpning varierar mycket mellan olika år liksom mellan olika fält samma år. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för lantbrukare att behovsanpassa sin bekämpning. Information om det aktuella läget för olika skadegörare, baseras på graderingar och iakttagelser i fält. Information till rådgivare sker vid veckovisa sammanträden, telefonkonferenser och fältvandringar medan informationen till lantbrukare sker med växtskyddsbrev via Internet. Medverkande Avläsningarna i prognosfälten i Västra Götalands län och Värmlands län har utförts av personal vid Växtskyddscentralen i Skara och växtodlingsrådgivare anställda på hushållningssällskap och länsstyrelser. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger, förutom på graderingar i prognosfälten, även på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. Metodik Från maj till och med juli sker en regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, oljeväxter och ärter genom att obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält graderas en gång i veckan. Även i potatis sker regelbunden bevakning av skadegörare men i behandlade rutor. Förutom konventionellt odlade fält har även avläsningar utförts i två ekologiskt odlade grödor; vårvete och åkerbönor, se tabell 1. Tabell 1. Antal prognosfält 2012 i olika grödor i Västra Götaland och i Värmland. Område Råg Råg vete Höstvete Höstkorn Korn Havre Höstraps Vårraps Potatis Ärter Vårvete konv Vårvete eko Åkerböna konv Åker böna eko V. Götaland Värmland Skadegörare graderas på 50 blad alternativt 25 plantor i den obehandlade observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar anges som andel angripna blad, i procent. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen, blad 1-3. Ibland anges även angripen bladyta i genomsnitt på blad 1-3. Förutom de veckovisa graderingarna görs flera inventeringar av skadegörare under säsongen. 2

5 VÄDER 2011/12 Snödjup Figur 1. Antal snödagar och snödjup på tre platser i Västsverige 2011/2012. Data från SMHI. 3

6 Nederbörd Figur 2. Medelnederbörd jämfört med normalnederbörd på tre olika platser i Västsverige 2011/12. Hällum ligger i Skaraborg, Väse i Värmland och Rångedala i södra Älvsborg. Normalvärden för Väse kommer från den nedlagda väderstationen på flygplatsen i Karlstad medan aktuella värden kommer från Väse. Data från SMHI. 4

7 Temperatur Figur 3. Medeltemperatur jämfört med normaltemperatur på tre olika platser i Västsverige 2011/12. Hällum ligger i Skaraborg, Karlstad i Värmland och Rångedala i södra Älvsborg. Normalvärden för Karlstad kommer från den nedlagda väderstationen på flygplatsen. Data från SMHI. 5

8 Nederbörd och medeltemperatur per dygn under maj, juni och juli Figur 4. Nederbörd och medeltemperatur per dygn under maj, juni och juli på några platser i Västsverige Hällum ligger i Skaraborg, Karlstad (temperatur) och Väse (nederbörd) i Värmland och Rångedala i södra Älvsborg. Data från SMHI. 6

9 SAMMANFATTNING AV VÄXTSKYDDSÅRET 2012 Väderlek och sådd under hösten Mycket nederbörd under augusti och september försenade och försvårade för skörd och höstsådd. Arealen höstvete blev knappt hälften mot normalt. En del såddes långt in i oktober. Senhösten var torrare och framför allt betydligt varmare än normalt. Även vintern var inledningsvis mycket varmare än normalt. Under sista veckan i januari blev det en köldperiod som varade fram till mitt av februari. Då fanns ett tunt men på många platser ändå sammanhängande snötäcke. Under mars månad var det återigen ovanligt varmt och torrt. Grödornas utveckling under vår och sommar I höstsådda grödor var övervintringen bra. Vårsådden kom igång under sista veckan i mars. I slättbygderna såddes mycket under några dagar. Under april föll betydligt mer nederbörd än normalt varför vårbruket blev utdraget. Enstaka omsådder fick också göras på grund av skorpbildning. Under våren var grödornas tillväxt och utveckling god. Undantaget var en del vårsådda grödor på tyngre lerjordar som led av för mycket regn. Efter en varm period i maj blev det ett omslag under slutet av månaden till betydligt lägre temperatur och även mycket nederbörd under juni. Som en följd utvecklades grödorna långsammare. Juli bjöd dock på något bättre sommarväder. Svamp-, bakterie- och virussjukdomar Det förekom inga skador orsakade av snömögel eller stråknäckare. Mycket regn under april och första delen av maj gynnade spridningen av svartpricksjuka. Fortsatt ostadigt väder under hela juni innebar stort bekämpningsbehov. Angrepp av brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka var av mindre betydelse. Vädret var mycket gynnsamt för gulrost. I början av juni noterades angrepp i höstvetesorterna Kranich och Audi. Nytt för i år var att Kranichrasen dominerade. Lite senare förekom även mindre angrepp i bl. a Olivin. Under sommaren var det lätt att hitta angrepp av axfusarios i höstvete. Liksom under fjolåret förekom en del problem med höga DON-halter. Inga fall med vetedvärgsjuka noterades. Även i år upptäcktes att stinksot och dvärgstinksot förekommit på några gårdar. I både höstråg och höstkorn fanns angrepp av sköldfläcksjuka som krävde bekämpning. I rågvete förekom mjöldagg, i enstaka fall behövdes bekämpning. Angreppen av gulrost i rågvete blev små. Sorten Tulus visade känslighet för den nya rasen. I vårvete däremot fick gulrost stor betydelse. Alla sorter som odlades blev angripna. I vårkorn förekom angrepp av mjöldagg, i enstaka fall fanns bekämpningsbehov. Betydligt vanligare var angrepp av kornets bladfläcksjuka. I havre utvecklades havrens bladfläcksjuka om än långsamt. Även bladbakterios förekom. Enstaka fall med angrepp av kronrost bl. a på Falbygden noterades. Även i vårsäden förekom angrepp av axfusarios. I havre blev dock problemen med höga halter av DON inte lika stort som året innan. Kraftiga angrepp av bomullsmögel förekom i en del höstrapsfält. Bladmögel förekom i ärter och åkerbönor. I åkerbönor noterades återigen stor variation mellan olika fält i angrepp av chokladfläcksjuka. Potatisen utsattes för stort infektionstryck av potatisbladmögel under juli. Insekter och andra skadedjur Vid tidpunkten för fritflugans svärmning hade både havren och vårvetet i många fall hunnit växa förbi känsligt utvecklingsstadium och inga skador rapporterades. Sista veckan i maj kom de första havrebladlössen. Uppförökningen gick dock långsamt. I ca 1/3 av fälten med vårsäd uppnåddes bekämpningströskeln. Mot sädesbladlöss fanns inget bekämpningsbehov i någon gröda. Inventeringen av vetemygga visade på små angrepp. Det var liten förekomst av trips i råg, rågvete och höstvete. I enstaka fält förekom angrepp över bekämpningströskeln. Förekomsten av rapsbaggar i höstoljeväxterna var ovanligt liten. I vårrapsen däremot behövdes upprepade behandlingar. Inflygningen av stritar i potatisen skedde i början av juni. Fångsterna i klisterfällorna var stora. 7

10 HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning I regionen graderades totalt 29 höstvetefält från 1 maj till 10 juli. Tabell 2 visar sortfördelningen. Tabell 2. Sortfördelning i höstvete Område Olivin Kranich Harnesk Audi Elvis Loyal Västra Götaland Värmland 1 Snömögel Mycket nederbörd under sensommaren och hösten medförde att den sådda arealalen blev knappt hälften mot normalt. Därtill såddes en del sent varför det var ovanligt med frodiga bestånd innan vintern. Den milda och periodvis nederbördsfattiga vintern som följde gynnade inte angrepp av snömögel (Microdochium nivale). Det förekom inte några fall där svampen orsakade utvintring. Det konstaterades heller inga angrepp av stråknäckare som också kan ligga bakom utvintringsskador. Mjöldagg Under sista veckan i maj graderades de första pustlarna av mjöldagg. Fram till mitten av juni noterades en svag uppförökning och angrepp fanns i ca 1/4 av fälten. Inte i något fall överskreds bekämpningströskeln. Vid slutgradering en vecka in i juli var i medeltal 1 % av bladen angripna. Bladfläcksvampar Under våren var det vanligt med små angrepp av svartpricksjuka (Septoria tritici) på de äldre bladen. Uppförökning dröjde dock till mitten av maj då svampen förekom i nästan samtliga fält som graderades. Många regndagar under april hade gynnat spridningen i bestånden. Under maj blev nederbördsmängden normal. Det mesta föll dock fram till mitten av månaden. I början av juni bedömdes behovet av svampbekämpning som mycket stort. I mitten av månaden noterades också en betydande ökning av angreppen. De fyra sista veckorna innan axgången regnade det totalt cirka 60 mm, i genomsnitt i de regnmätare som var utplacerade i prognosfälten. Både regnmängder och antal regndagar varierade i området men var i de flesta fall långt över bekämpningströskeln (20-30 mm regn eller 4-5 regndagar under de fyra närmsta veckorna före axgång). Vid slutgraderingen den 10 juli var hela 81 % av de tre översta bladen angripna av bladfläckar, se figur 5. Angreppen bestod nästan uteslutande av svartpricksjuka (Septoria tritici). Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis, DTR) förekom i liten omfattning även om det lokalt fanns fält där angreppen var kraftiga. Symptom av brunfläcksjuka (Stagonospora nodorum) förekom i vissa fält, ofta tillsammans med de andra bladfläcksvamparna. Rost I början av juni upptäcktes angrepp av gulrost i ett fält med sorten Kranich på Kålland. Grödan bekämpades kort därefter. En vecka senare rapporterades fler fall med angrepp i samma sort. Samtidigt noterades säsongens första gulrostangrepp i ett av prognosfälten, med sorten Audi. I rostvakten utanför Järpås hittades de första angreppen 18 juni i sorterna Kranich och Olivin. Under slutet av juni förekom svampen i några fler prognosfält, då även i sorterna Olivin och Kranich. 8

11 Figur 5. Skadegörarutvecklingen i höstvete Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. I rostvakten var då även sorten Akteur angripen. I de flesta fall sammanföll tidpunkten när svampen började uppträda med tidpunkten för axgångsbekämpning, vilket sannolikt var tillräckligt för att stoppa upp svampens vidare utveckling. De raser som förekom under året var främst den nya Kranich-rasen men troligen också Tulsa-rasen. Tidigare år har den aggressiva rågveterasen dominerat. Den har dock inte angripit de vetesorter som odlades. Ingen brunrost rapporterades i området. Figur 6. Utvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete i Västra Götalands län och Värmlands län. Jämförelse mellan olika år och medeltalet för åren

12 Axfusarios Redan under första veckan i juli syntes enstaka ax med symptom av axfusarios i några höstvetefält. Lite senare var det lätt att hitta angrepp i fler fält. Den regniga väderleken både före och under vetets blomning innebar risk för axangrepp. Vädret var framför allt gynnsamt för snömögelsvampen som även kan ge axangrepp med samma symptom som vid axfusarios men utan risk för toxinbildning. Möjligen hade några grader högre tempertur istället inneburit ännu bättre förhållande för fusariumsvampar som kan orsaka mögelgiftet DON (deoxynivalenol). Under skörden rapporterades om en del fall med höga halter av DON (deoxynivalenol). I höstvete bedöms enligt branschen omfattningen vara i nivå med förra året. Dvärgstinksot och stinksot Under 2011 förekom flera fall med angrepp av dvärgstinksot och vanligt stinksot i flera kommuner i Västra Götalands län. Efter samråd med handeln gick därför Växtskyddscentalen under våren ut med speciella betningsrekommendationer. Förutom växtskyddsbrev gjordes även utskick till alla som har betningsbehörighet. Under den gångna säsongen har det bara rapporterats om några få fall där stinksot eller dvärgstinksot förekommit i spannmålsleverans eller i utsädesprov. Stråbassjukdomar Angrepp av stråknäckarsvampen inventerades i 22 prognosfält vid begynnande stråskjutning. Inte i något prov överskreds bekämpningströskeln, 20 % skott med symtom på 2:a levande bladslidan. Högsta noterade värdet var 15 % (index 16). Ett angrepp kan även anges som ett index, se tabell 3. I medeltal för alla fält blev index vid vårgraderingen 2. Tabell 3. Angrepp av stråknäckare i höstvete med olika förfrukter 2012 samt medeltal av angrepp samtliga förfrukter Västra Götalands län och Värmlands län. Stråknäckarindex Vårgradering Stråknäckarindex Juligradering Förfrukt Antal fält Medel Max Min Antal fält Medel Max Min Höstvete Havre Oljeväxter Korn Lin Samtliga Samtliga , Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga Vid sommargraderingen beräknas ett annat index. Beräkningen är en metod för att väga ihop olika starka angrepp. Plantorna delas in i friska (0), svagt angripna (1), medelstarkt angripna (2) och 10

13 starkt angripna plantor (3). Index= (1:or x 0,25) + (2:or x 0,50) + (3:or x 1,00). Medeltalet för sommarindex blev 13. Först vid starka angrepp, dvs. index över 35 vid sommargraderingen, finns ett samband mellan angrepp och skördesänkning. Inget av de inventerade fälten hade så starka angrepp. Högsta noteringen 2012 var 26. Liggsäd orsakad av stråknäckare har inte observerats på många år. Rotdödare Angreppen av rotdödare var svaga, enligt inventeringen och på samma nivå som senare års undersökningar, tabell 4. I genomsnitt blev index 2,6 i 23 inventerade prognosfält. Skadetröskeln anses ligga runt index Tabell 4. Angrepp av rotdödare i höstvete i Västra Götalands län, Rotdödarindex År Antal fält Medel Max Min , , , , , , , , Bladlöss I några prognosfält noterades sädesbladlöss första gången under midsommarveckan. Vid tidpunkten för slutgradering andra veckan i juli fanns löss i ca 25 % av fälten. Oftast var det i litet antal och inte i något fält fanns bekämpningsbehov. Högsta noteringen var 0,7 löss/strå. Rödsot Rödsot orsakas av ett virus som sprids med bladlöss. Det har inte förekommit några misstänkta fall under året. Sadelgallmygga Sadelgallmyggan är en växtföljdsparasit och svärmande myggor eller ägg finns huvudsakligen i fält med ensidig odling av korn och höstvete. I år har inga observationer av svärmande myggor eller ägg gjorts i korn eller vetefält och inga skador observerats i grödorna. 11

14 Vetemyggor Förekomsten av röd och gul vetemygga har varit liten under en lång följd av år, med undantag för Då hade ca en tredjedel av de undersökta fälten angrepp som var över 6 %. En förutsättning för en stark svärmning är dels att det regnar veckorna närmast före axgången så att myggorna kan förpuppa sig och dels att vädret under axgången är varmt och lugnt. Tabell 5. Angrepp av gul och röd vetemygga i Västra Götalands län och Värmlands län, Angripna kärnor (%) Antal fält Antal fält Medel Max angrepp > 6 % Gul vetemygga 26 0,2 1,6 0 Röd vetemygga 26 1, Årets genomgång av axprover från 26 fält visar på mycket små angrepp, se tabell 5. Endast i två fält fanns mer än 6 % angripna kärnor. I båda fallen var det skador orsakade av röd vetemygga. Som mest hittades 10 % angripna kärnor. Undersökningar i södra Sverige pekar mot att 10 % angripna kärnor leder till ca 10 % i skördeförlust, i vissa fall mer. I dessa försök har både den röda och den gula vetemyggan förekommit, men den röda har dominerat. Vid starkare angrepp, %, är förlusterna förhållandevis lägre, men underlaget är otillräckligt för att med säkerhet belysa skördeförlustens storlek (Faktablad 63 J. Vetemyggor). Randig dvärgstrit och vetedvärgsjuka Vetedvärgsjuka orsakas av ett virus som sprids med den randiga dvärgstriten. För att följa förekomsten av stritar brukar gula fångstskålar placeras ut i höstvetefält på slätten mellan Vara och Skara. Eftersom höstvetesådden blev mycket mindre än normalt fanns bara två skålar ute i fält under hösten. Endast några få stritar fångades. Gula fångstskålar placerades ut också på våren. Då fångades inga stritar. Under säsongen observerades inte heller några plantor med misstänkt infektion. Trips Trips graderades i 13 fält. Förekomsterna varierade mellan 0-0,5 trips/strå. I inget av fälten överskreds således bekämpningströskeln, 1-2 trips/strå. Fysiologiska fläckar I sorten Ellvis förekom ett flertal fall med fysiologiska fläckar. Yttre delen av bladspetsen, oftast blad två gulnar och på håll kan grödan se ljusflammig ut. 12

15 RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades sju fält med rågvete under tiden 1 maj - 10 juli. Sortfördelningen framgår av tabell 6. Tabell 6. Sortfördelning i rågvete Område Tulus Empero Västra Götaland 5 2 Utvintringssvampar Liksom i höstvete förekom inga angrepp av snömögel eller stråknäckare som orsakade någon utvintring. Mjöldagg De första angreppen av mjöldagg konstaterades redan i början av maj. Det var i sorten Tulus odlad på lätt jord. Under juni blev det en kraftig uppförökning i några Tulusfält i södra Älvsborg och bekämpning var motiverad. Bladfläcksvampar Angreppen av bladfläcksvampar var små under maj och stora delar av juni. Efter många regndagar blev det efter hand en uppförökning och vid graderingen andra veckan i juli (mjölkmognad) hade angreppen ökat till i medeltal drygt 40 %, se figur 7. Det var dock mycket stor variation i angreppsgrad mellan fälten. De bladfläcksvampar som förekom var vetets bladfläcksjuka och svartpricksjuka. Små angrepp av sköldfläcksjuka förekom i två prognosfält. Rost Enligt prognosmodellen ProPlant var det många dagar med gynnsamt väder för infektion av gulrost. Angreppen i rågvete blev dock inte alls så omfattande som befarats. Dels odlas andra sorter än Dinaro och Cando som tidigare år visat stor känslighet för den aggressiva rågveterasen av gulrost, dels var det andra raser av gulrost (främst Kranich-rasen) som dominerade under Den första observationen i Västsverige gjordes i ett av prognosfälten den 8 maj. Sorten var Tulus. Uppförökningen i fältet blev dock inte särskilt omfattande. Under början av juni kom några rapporter om gulrost i fler fält med sorten Tulus, i något fall också med sorten Cando. Bland prognosfälten tillkom dock inga ytterligare fält med gulrost. Därför blev angreppet i medeltal mycket litet (som högst 1 % angripna blad) vilket framgår av figurerna 7 och 8. Ingen brunrost noterades i grödan. 13

16 Figur 7. Skadegörarutvecklingen i rågvete Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Figur 8. Angrepp av gulrost i rågvete, Västra Götalands län och Värmlands län Stråbassjukdomar Angrepp av stråknäckare graderades på våren på samma sätt som i höstvete. Vid vårgraderingen undersöktes sex fält. I inget fält var angreppet i närheten av bekämpningströskeln, 20 % skott med 14

17 symtom på 2:a levande bladslidan. Index blev därför lågt, endast 1,3 i medeltal vid graderingen på våren, se tabell 7. Vid sommargraderingen blev index i medeltal 12. Först vid starka angrepp, dvs. index över 35 vid sommargraderingen, finns ett samband mellan angrepp och skördesänkning. I årets gradering låg inget fält över denna gräns. I det fält där angreppet var störst blev index 26. Tabell 7. Angrepp av stråknäckare i rågvete, Västra Götalands län och Värmlands län, Vårgradering Juligradering Antal fält Medel Max Min Antal fält Medel Max Min , , ,5 2, ,6 2, ,3 3, Bladlöss I prognosfälten noterades de första sädesbladlössen strax efter midsommar. Grödan var då i slutet av blomningen. Uppförökning gick långsamt och som mest hittades drygt 0,5 löss/strå dvs. i inget fält överskreds bekämpningströskeln. Trips Angrepp av trips avräknades i sex fält. I medeltal fanns 0,4 trips/stå (variation 0-1 trips/strå). I två av fälten uppnåddes bekämpningströskeln dvs. 0,5-1 trips/strå. I den lite senare graderingen av tripsskador (% angripna bladslidor) ingick fem fält. Ett tripssymtom räknas när mer än halva bladslidans omkrets är gulfärgad och vissen. I medeltal var 10 % strån angripna (variation 0-36 %). Vetemyggor I axprover från tre rågvetefält kontrollerades förekomsten av vetemygga. I ett av dem fanns skador. I det aktuella provet var det ett angrepp av röd vetemygga på 1 %. 15

18 RÅG Omfattning och sortfördelning Tre rågfält graderades under tiden 1 maj till 26 juni. Sortfördelningen, se tabell 8. Tabell 8. Sortfördelning i råg Område Marcelo (hybrid) Amilo Västra Götaland 2 1 Snömögel Den milda och snöfattiga vintern medförde inga angrepp av snömögel. Mjöldagg I ett av prognosfälten förekom mycket små angrepp av mjöldagg. Sköldfläcksjuka Vädret under april var gynnsamt för angrepp av sköldfläcksjuka. Någon vecka in i maj var det lätt att hitta svampen. Med fortsatt regnande under juni ökade angreppen. Vid sista graderingen den 26 juni, rågen hade då blommat färdigt, var i medeltal 50 % av bladen angripna. Brunrost Inga angrepp av brunrost observerades i prognosfälten. Trips Trips avräknades i tre prognosrutor. I medeltal fanns 0,3 trips/strå. Bekämpningströskeln (0,5-1 trips/strå) överskreds inte i något av prognosfälten. Under slutet av juni graderades tripssymtom i samma fält. I medeltal visade 12 % av stråna symptom. Som mest noterades 18 % strån med angrepp. 16

19 HÖSTKORN Omfattning och sortfördelning Tre prognosrutor med höstkorn graderades i Västra Götalands län under perioden 1 maj till 3 juli. Det var sorten Apropos i alla tre fälten. Snömögel och trådklubba Inga fall med angrepp av trådklubba eller snömögel rapporterades. Mjöldagg Det förekom endast mycket små angreppen av mjöldagg i ett av prognosfälten. Sköldfläcksjuka Under början av stråskjutningen var det gott om angrepp av sköldfläcksjuka i prognosfälten. Med undantag för en torrperiod under maj var det under sommaren gynnsamt väder för svampen. Vid den sista graderingen, då kornet var i mjölkmognadsstadiet, var i medeltal nästan 50 % av bladen angripna. I ett av fälten fanns angrepp på nästan samtliga blad 1-3. Bladfläcksvampar Angreppen av bladfläcksjuka var svaga under större delen av säsongen. En mindre uppförökning noterades under andra delen av juni men då hade kornet kommit långt i utvecklingen. Vid slutgradering var 10 % av blad 1-3 angripna. Rost Det förekom inga fall vare sig med kornrost eller med gulrost. Trips I två prognosrutor graderades trips. I båda fälten fanns 0,2-0,3 trips/strå, dvs. under bekämpningströskeln 0,5-1 trips/strå. Fysiologiska fläckar Under maj inkom rapporter om fält där det var mycket fysiologiska fläckar. 17

20 VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades nitton prognosrutor med vårvete i Västra Götalands och Värmlands län under perioden 22 maj till 10 juli. Sortfördelningen framgår av tabell 9. Under året graderades även konventionellt odlade vårvetefält eftersom arealen var ovanligt stor. Tabell 9. Sortfördelning i vårvete 2012 Område Vinjett Triso Dacke eko Quarna Quarna eko Diskett Diskett eko Västra Götaland Värmland 1 1 Mjöldagg I början av juni noterades begynnande angrepp av mjöldagg i ett prognosfält med sorten Triso. Några veckor senare förekom svaga angrepp i ytterligare några fält men med andra sorter. Angreppen utvecklades dock aldrig utan förblev mycket svaga hela sommaren. Rost Under första veckan i juni hittades angrepp av gulrost i två fält i Dalsland. Lite senare kom ytterligare rapporter både från Dalsland och Bohuslän om rostangrepp. Sista veckan i juni noterades begynnande angrepp i åtta av prognosfälten. Vid slutgraderingen den 10 juli fanns gulrost i tre av fyra prognosfält. I några fall var angreppen kraftiga. Gulrost fanns i samtliga sorter som graderades. Bladfläcksvampar Under hela stråskjutningen fanns mycket lite symptom av bladfläckar. Fram till mitten av axgången utvecklades angreppen långsamt trots mycket gynnsamt väder. Men vid graderingen den 10 juli, mitt i blomningen, hade i medeltal 20 % av de tre översta bladen symptom, se figur 9. I några fält var en stor andel av bladen angripen. Den dominerande svampen var svartpricksjuka. Axfusarios Axfusarios noterades i flera vårvetefält men graderas inte i prognosfälten. Under skörden kom rapporter om att det förekom en del spannmålsleveranser där halterna av DON vara höga. Problem ökade ju senare grödan tröskades. Se också höstvete. Bladlöss De första vingade havrebladlössen började dyka upp i fält omkring 20 maj. Under ca en veckas tid var det ovanligt varmt och torrt. Omslaget till ostadigt väder kring månadsskiftet gjorde att utflygningen från häggarna och uppförökningen i fält därefter gick långsamt. Angreppskulmen nåddes strax före axgången, några dagar efter midsommar. Då fanns det löss i 80 % av fälten med i medeltal 4,4 bladlöss/strå. I sex av fälten uppnåddes bekämpningströsklen. Sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus förekom också i några av fälten men i litet antal. 18

21 Figur 9. Utvecklingen av skadegörare i vårvete Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Vetemygga En genomgång av axprover från nio fält visade på obetydliga skador av vetemygga, se tabell 10. Skadetröskel, se höstvete. Tabell 10. Angrepp av gul och röd vetemygga i Västra Götalands län, Angripna kärnor (%) Antal fält Antal fält Medel Max angrepp > 6 % Gul vetemygga Röd vetemygga 9 0,

22 VÅRKORN Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 32 prognosrutor med vårkorn i regionen under perioden 22 maj till 10 juli. Sortfördelning visas i tabell 11. I Värmland graderades dessutom ett fält med sorten Gustav. Tabell 11. Sortfördelning i vårkorn Område Quench Rosalina Tamtam Tipple Einar Barbro Anakin Judit Fairytale Västra Götaland Värmland Mjöldagg I endast två av prognosfälten förekom angrepp av mjöldagg i sådan omfattning att bekämpning var motiverad. Sorterna var Judit respektive Einar. I några andra fält fanns mycket små angrepp. Vid graderingen i början av juli, var i medeltal 5 % av de tre översta bladen angripna. I majoriteten av prognosfälten fanns dock ingen mjöldagg under hela säsongen. Bladfläcksjuka Angrepp av kornets bladfläcksjuka noterades tidigt i några prognosfält. Eftersom det var mycket gynnsamt väder för svampen under hela juni månad märktes en succesiv ökning av angreppen, se fig. 10. Vid tidpunkten för axgång förekom svampen i tre fält av fyra. Vid slutgraderingen den 10 juli fanns svampen i alla fält och i medeltal var då 35 % av blad 1-3 angripna. Angreppet av kornets bladfläcksjuka var det största sedan 2007, se figur 11. Sköldfläcksjuka I några enstaka prognosrutor förekom mycket små angrepp av sköldfläcksjuka innan stråskjutningen. Lite senare konstaterades sjukdomen i fler prognosfält. Grödan hade då kommit långt i utvecklingen och inte i något fall förelåg bekämpningsbehov. Rost I två prognosfält förekom mycket små angrepp av kornrost vid slutgraderingen den 10 juli. Ramularia bladfläck I mitten av juli var det lätt att hitta ramularia bladfläck (orsakad av Ramularia collo-cygni) i en del vårkornfält. Fläckarna kan förväxlas med bland annat fysiologiska fläckar och kommer ofta sent på säsongen. Sjukdomen gynnas av regnig väderlek. Bladlöss Vingade havrebladlöss började uppträda i ett flertal prognosfält under sista veckan av maj. Flest löss avräknades i några fält i södra Älvsborg där också bekämpningströskeln överskreds en kort tid därefter. Kulmen för alla prognosfält med 3,5 bladlöss/strå i medeltal, nåddes dock först omkring månadsskiftet juni-juli. Även om det fanns havrebladlöss i nästan samtliga kornfält uppnåddes bekämpningströskeln bara i vart tredje fält. Enstaka sädesbladlöss fanns också i några av prognosfälten. 20

23 Figur 10. Utvecklingen av skadegörare i vårkorn Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Figur 11. Utvecklingen av kornets bladfläcksjuka i vårkorn i Västra Götalands och Värmlands län. Jämförelse mellan olika år samt medeltal för åren Övriga skadegörare I några fall rapporterades skador av sädesbladbagge. Fysiologiska fläckar Fysiologiska fläckar förekom bland annat i sorterna Quench, Tipple, Barbro och Einar. 21

24 HAVRE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 18 fält i regionen under perioden 15 maj till 10 juli. Sortfördelning visas i tabell 12. Tabell 12. Sortfördelning i havre Område Belinda Kerstin Ivory Scorpion Västra Götaland Värmland 3 Mjöldagg Ett fall med sena angrepp av mjöldagg rapporterades. Bladfläcksvampar Första observationerna av havrens bladfläcksjuka (primärangrepp) gjordes i några fält under senare delen av maj månad. Veckorna därefter tillkom fler fall. Samtidigt kom rapporter om att havrens bladbakterios börjat uppträda. Symptomen kan förväxlas med bladfläcksjuka. Vid tiden för havrens vippgång märktes en ökning av havrens bladfläcksjuka. Då fanns angrepp i knappt hälften av prognosfälten. Vid slutgraderingen den 10 juli fanns svampen i tre av fyra fält. I medeltal var då 10 % av bladen angripna, se fig. 12. Rost Omkring 10 juli upptäcktes det första fallet med kronrost i ett fält på Falbygden. I det aktuella fältet var havren då mitt i blomningen. Senare under sommaren kom ytterligare en rapport om angrepp i ett fält på Vadsbo. Samtidigt konstaterades att det fanns angrepp av svartrost i samma fält. Axfusarios Regnigt och relativt varmt väder under tidpunkten för havrens blomning innebar gynnsamt väder för angreppen av axfusarios. Redan vid slutgraderingen den 10 juli noterades enstaka småax med symptom i några av prognosrutorna med havre. Fusariumsvampar kan producera mögelgifter bl a deoxynivalenol, DON, som det sedan 2006 finns EU-gränsvärden för. Skörden blev utdragen i tiden på grund av många regndagar även om nederbördsmängderna inte blev lika stora som året innan. Andelen prover i årets skörd som låg över gränsvärdet för grynhavre i Västsverige var färre än under året innan. I de fall som gränsvärdet överskreds var nivåerna lägre än under fjolåret. Det förekom dock leveranser, främst i Värmland där havren innehöll så höga halter att den endast kan användas som bränsle. 22

25 Figur 12. Utvecklingen av skadegörare i havre Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län. Fritfluga Prognosen för fritfluga bygger på att vårsädesfält som har passerat 1,5 blad före 90 daggrader har uppnåtts, vanligtvis undgår angrepp. Denna säsong uppnåddes temperatursumman 90 daggrader vid SMHI s mätstationer i Hällum 21 maj och i Arvika, Karlstad och Jönköping 22 maj. De första fritflugorna fångades i mitten av maj. Populationen bedömdes som måttlig enligt fångster i sugfällor i södra och mellersta Sverige föregående höst. Fritflugornas svärmning följdes med hjälp av blåa fångstskålar på fem platser. Perioden sammanföll med varmt och torrt väder. Svärmningen var störst i Lysekil med drygt 6 flugor/dm² och dag vid den tidpunkt när grödan var känslig för angrepp. Övriga platser som också nådde riktvärdet för bekämpning, 5-10 flugor/dm² och dag var Uddagården, Falköping och Flogned, Arvika. På båda nämnda plaster hade då grödan hunnit växa förbi känsligt utvecklingsstadium tack vare tidigt vårbruk. Senare kom det inte heller några rapporter om skador. Bladlöss Vid avräkningen av havrebladlusens ägg på 29 häggbuskar hösten 2011 fanns i genomsnitt 1,1 ägg per knopp (variation 0-7,7) se figur 13. Enligt prognosen kunde det bli stort bekämpningsbehov vid gynnsamt väder för bladlössen. Under maj månad uppförökades bladlössen på häggarna och omkring den 20:e började utflygningen till fält. Sista dagarna i maj fanns havrebladlöss, såväl vingade som nyfödda små löss i hälften av prognosfälten. Då blev det omslag till betydligt lägre temperatur och senare också regnigt väder, vilket medförde att uppförökningen i fält gick långsammare än om det varma vädret hade bestått. I mitten av juni fanns bladlöss i tre av fyra fält. I ca 1/3 av havrefälten var då bekämpningströskeln uppnådd. Populationsmax nåddes strax efter full vippgång. Då fanns drygt 7 bladlöss/strå i 23

26 Figur 13. Antal ägg per knopp av havrebladlus, avräknade på häggar i Skaraborg. Avräkningen utförs på hösten före angiven säsong. medeltal. Högsta värdet i ett enskilt fält var ca 60 löss/strå. I en del havrefält fanns det även sädesbladlus eller grönstrimmig gräsbladlus men oftast i litet antal. Rödsot Symptom av rödsot noterades i flera fält under juli. Med något enstaka undantag var det dock mycket små angrepp. Dvärgskottsjuka Dvärgskottsjuka orsakas av ett virus som sprids med den glasvingade ängsstriten. Ett fall påträffades under 2010 i trakten av Färgelanda i Dalsland. Inga misstänkta fall rapporterades i år. Övriga skadegörare I några fall rapporterades skador av minerarflugor. 24

27 HÖSTOLJEVÄXTER Sådd och övervintring Liksom året innan kom det stora nederbördsmängder under augusti. Försenad skörd av förfukter och blöta förhållanden vid såbäddsberedningen drabbade återigen sådden av höstraps. Den sådda arealen blev ungefär lika stor som året innan men ca 1/3 mindre än femårsmedeltalet. Rapsens tillväxt under hösten blev dock bättre än under året innan tack vare att första nattfrosten kom betydligt senare. Hösten var också varmare än normalt. Den milda vintern orsakade inga problem övervintringen. Bomullsmögel Efter mer regn än normalt under april och första halvan av maj fanns i många höstrapsfält tillräckligt med markfukt för att eventuella sklerotier skulle kunna gro. Sklerotiedepåer fanns utlagda sedan hösten innan i fyra fält i Skaraborg. För att följa utvecklingen av eventuella apothecier kontrollerades depåerna varje vecka från början av maj. Höstrapsen började blomma omkring den 10 maj. På två platser var de första apothecierna uppe den 21 maj. Rapsen var då i full blom. Under den andra halvan av maj var det varmt och på många platser torrt. Bekämpning rekommenderades i riskfält, dvs främst i frodiga fält där bomullsmögel varit ett problem senast oljeväxter odlades, särskilt 2003 då angrepp var vanliga. En inventering i slutet av juli visade att ca 80 % av de inventerade fälten hade angrepp på mer än 20 % av plantorna. Tabell 13. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Västra Götalands län, (* inventering saknas, ** ev underskattad siffra eftersom många riskfält bekämpats och ej ingår i inventeringen). År Antal fält Bomullsmögel (% angripna plantor) Andel fält (%) med >20% angripna plantor (Utvintring) * 1999 * 2000 * , (var 0-7) (var 0-11)** (var 0-36)** (var 0-41) (var 0-12) (var 0-14) (var 0-5) (var 0-30) (var 0-95) 79 Övriga svampsjukdomar Svartfläcksjuka (Alternaria) förekom bara i liten omfattning vid inventeringen i slutet av juli. Som mest bedömdes upp till 7 % av skidornas yta som angripen, men oftast 0,1-0,5 %. Inga fall med symtom av kransmögel (Verticillium) eller torröta (Phoma) noterades. 25

28 Rapsbagge Under hela april var det ovanligt lite rapsbaggar i rapsfälten. En vecka in i maj, när rapsen var i sent knoppstadium, gjordes enstaka bekämpningar men i många fält behövdes ingen behandling. Det fanns exempel på fält där det var en del rapsbaggar men bara precis utmed fältkanterna. Se också vårraps. Snigel Där det finns åkersnigel är det den värsta skadegöraren i höstraps. Problemet har uppmärksammats alltmer sedan ett flertal år tillbaka. Under år som 2011 då det är många regndagar under sommaren och sensommaren ökar risken för snigelangrepp. Skador i olika omfattning rapporterades också under hösten. I vissa fall förekom totalskadade fält. Snigelfällor som sätts ut i samband med sådden kan vara till hjälp för att bedöma risken. Ett problem är dock att det kan vara stora variationer i snigelförekomst mellan olika fält men även inom fält. Det har därför blivit vanligare att lantbrukare väljer att göra förebyggande behandling i samband med sådden för att skydda mot angrepp den första kritiska tiden innan grödan kommit upp. Syns sedan ätskador på bladen och slemspår kan behandlingen behöva upprepas. 26

29 VÅROLJEVÄXTER Sådd Ovanligt torrt och varmt väder under mars gjorde att vårbruket kom igång i slättbygderna under sista veckan i månaden. Det var bra förhållanden men även om jorden reder sig anses tidig sådd av våroljeväxter vara riskabel. Dels är nyuppkomna plantor känsliga för nattfrost, dels kan ogrästrycket bli större än vid senare sådd. Från mitten av april var sådden av våroljeväxter igång. Senare fick emellertid en del omsådder göras på grund av skorpbildning efter perioden med regn under andra delen av månaden. Däremot kom inga rapporter om frostskador. Bomullsmögel I sex fält med vårraps grävdes sklerotiepåsar ner i samband med sådden. Sklerotiedepåerna låg i Skaraborg, Dalsland och Värmland. Från tredje veckan i maj till andra veckan i juli följdes groningen. De första apothecierna kom upp redan den 12 juni i ett av fälten. Strax efter midsommar började blomningen i de fält som hade längst utvecklad gröda. Då fanns apothecier på fyra platser. Risken för bomullsmögel bedömdes som stor eftersom vädret var ostadigt. Några dagar in i juli fanns apothecier i samtliga depåfält och antalet hade ökat betydligt. Vid en inventering av 15 fält i augusti, var angreppet i medeltal dock bara 6 %. Inte i något fält fanns angrepp över skadetröskeln (20 %), se tabell 14. En förklaring kan vara att under det under de tre första veckorna i juli i stort sett bara var någon enstaka regndag. Perioden sammanföll med blomningen i många fält. Tabell 14. Angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter i Västra Götalands län, ( * inventering saknas). År Antal fält Bomullsmögel (% angripna plantor) Andel fält (%) med >20% angripna plantor * 1990 * * * * 1999 * 2000 *

30 Övriga svampsjukdomar Svartfläcksjuka (Alternaria) fanns i de flesta av fälten vid inventeringen i augusti. Angreppen var oftast mindre än 1 % av skidornas yta. I tre fält var angreppen större: 10, 20 respektive 30 %. I ett fält i Dalsland fanns angrepp av kransmögel (Verticillium) på 20 % av stjälkarna. I de inventerade fälten upptäcktes inga angrepp av klumprotsjuka. Rapsbagge Under den senare delen av maj i samband med en period med mycket varmt väder var inflygningen av rapsbaggar stor. Enligt enskilda rapporter fanns det lokalt ovanligt många rapsbaggar. Vårrapsen var samtidigt i känsligt knoppstadium i många fält. Det var vanligt att det behövdes flera behandlingar. Under året gjordes inga resistenstester av rapsbaggar. Övriga insekter Det förekom enstaka fall med skador av jordloppor i våroljeväxter bl. a i Värmland. 28

31 ÅKERBÖNA Omfattning och sortfördelning Skadegörare undersöktes varje vecka under perioden den 22 maj till 10 juli i sju ekologiska och tio konventionellt odlade fält. Sortfördelning eko, se tabell 15 och konventionell odling se tabell 16. Tabell 15. Sortfördelning i åkerbönor 2012, ekologisk odling. Område Aurora Julia Alexis Marcel Fuego Västra Götaland Värmland 1 Tabell 16. Sortfördelning i åkerbönor 2012, konventionell odling. Område Tattoo Paloma Bertil Gloria Marcel Isabel Västra Götaland Chokladfläcksjuka Chokladfläcksjuka (Botrytis) noterades i ett fält redan i slutet av maj. I mitten av juni förekom angrepp i flera fält. Angreppen tog fart efter månadsskiftet juni/juli. I vart tredje prognosfält fanns då fläckar på alla plantor men det var stor variation i angreppets storlek mellan olika fält. Vid slutgraderingen den 10 juli var i medeltal för alla fält nästa 60 % av plantorna angripna, se figur 14. Anmärkningsvärt var att tre av prognosfälten i princip var helt utan svampangrepp fram till sista avläsningen den 10 juli. Utvecklingen av chokladfläcksjuka gick sedan förhållandevis långsamt trots det regniga vädret. I allmänhet vissnade bestånden ner och bladen föll av i slutet av augusti, även om det fanns undantag. Bladfallet är starkt kopplat till svampangrepp enligt observationer i fungicidförsök under senare år. Bladmögel, bönfläcksjuka och bönrost I slutet av maj observerades begynnande angrepp av bladmögel (Peronospora) i ett av prognosfälten. Redan efter några veckor fanns symptom på en stor andel av plantorna. Vid slutgraderingen den 10 juli fanns små till måttliga angrepp i flertalet prognosfält. I medeltal för alla fält var då 11 % av plantorna angripna av bladmögel. Symtom av bönfläcksjuka (Ascochyta) fanns bara i två av prognosfälten från mitten av juni. Ytterligare något fall tillkom lite senare men angreppen var små till måttliga. Bönrost noterades sent på säsongen men angreppen hade troligen liten betydelse. Rotröta En ny svampsjukdom i ärter och åkerböna, rotröta (Phytophthora pisi), påvisades i jordprover från flera fält i området under fjolåret. Eftersom rotröta angriper både ärter och åkerböna är det angeläget att inte odla någon av dessa grödor för ofta i växtföljden. 29

32 Figur 14. Utvecklingen av skadegörare i åkerböna Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. Bladlöss I några prognosfält kom de första bladlössen under andra veckan i juni. Vid slutgraderingen den 10 juli fanns det bladlöss i hälften av prognosfälten. Som mest avräknades 20 löss/planta i ett fält men i nästan samtliga fall vara det bara i mycket små mängder upp till någon enstaka lus/planta. Ärtvivel I hälften av prognosfälten fanns gnagskador av ärtvivel på 100 % av bladen vid graderingen i slutet av maj. Normalt växer grödan ifrån skadan och det kom inga rapporter om plantbortfall. Samtidigt fanns det fält med små eller helt utan gnagskador. Arealen åkerbönor har ökat de senaste åren och grödan förekom i områden där odlingen tidigare har varit obefintlig. Detta kan vara en förklaring, men det kan även finnas andra faktorer som påverkar insektspopulationen. 30

33 ÄRTER Omfattning och sortfördelning Fyra fält graderades i ärter i Västra Götaland under tiden 22 maj 10 juli. Sorterna var Crackerjack i tre fält och Clara i ett fält. Sådd och grödutveckling Bra förhållanden för vårbruk möjliggjorde en god etablering av ärter. Under början av sommaren kunde också grödan utvecklas väl men mycket nederbörd senare gynnade angrepp av ärtrotröta m fl. markbundna svampar vilket i en del fall orsakade brådmognad. Ärtbladmögel Angrepp av bladmögel förekom i ett av prognosfälten. I början av juli var nästan 100 % plantorna angripna. Ärtbladlus och ärtvivel I samband med ärternas uppkomst och tidiga plantutveckling konstaterades angrepp av ärtvivel. Noterbart var att det i några fall var kraftiga angrepp med som mest 100 % angripna blad. Ärtbladlöss kom i slutet av juni, men uppförökades svagt. Som mest fanns knappt 3 bladlöss/toppskott i ett av prognosfälten. 31

34 POTATIS Omfattning och sortfördelning Totalt graderades nio fält i Skaraborg från den 11 juni till den 13 augusti. Klisterfällor sattes ut den 23 maj. I potatis görs graderingarna i en ruta som är behandlad som det övriga fältet. Sortfördelning, se tabell 17. Tabell 17. Sortfördelning i potatis Innova Asterix Fakse Victoria Sava Sättning Sättningen började redan i mitten av april. Den blev ändå mycket utdragen på grund av regn i början av maj och de senaste fälten sattes först omkring den 20 maj. Groddbränna Angreppen av groddbränna var något mindre jämfört med tidigare år. I obetade fält noterades groddbränna. Tydligt för året var att effekterna av utsädesbetning var mycket goda. Framför allt har effekterna av rullbordsbetningen haft god effekt. Potatisbladmögel De första rapporterna om bladmögelangrepp kom även i år från vävtäckta färskpotatisodlingar på Bjärehalvön den 23 maj. Den allmänna rekommendationen i färskpotatisdistriken var att bekämpa mot bladmögel i samband med att väven togs bort. I östra Sverige och på Listerlandet inkom rapport om bladmögel i mitten av juni. I slutet av juni visade prognosmodellen Dacom på mycket hög bladmögelrisk. Även den norska prognosmodellen VIPS som kunde följas från Lanna väderstation, visade på mycket högt bladmögeltryck i området. De första fallen av bladmögel i Västsverige rapporterades strax efter midsommar i en husbehovsodling och i ett ekologiskt fält. Eftersom blastutvecklingen och tillväxten var hög, påbörjades bladmögelbekämpningarna runt midsommar. Det kom rapporter om angrepp av bladmögel i bekämpade fält under slutet av juli. Månaden var mycket nederbördsrik vilket gynnade utvecklingen av potatisbladmögel. Lokalt kom så stora regnmängder att vissa fält fick bestående vattenskador. Det var svårt att hålla optimala behandlingsintervall. Ett annat problem var regn för nära inpå gjord behandling. Under augusti blev väderleken torrare och tidiga sorter kunde skördas med god kvalitet. Under september återkom det täta regnandet och flera odlingar försenades i skördetidpunkt. Skörd vid blöta förhållanden ökar både risken för kvalitetsförsämring och risken för infektion av brunröta. Torrfläcksjuka Inga tidiga angrepp av torrfläcksjuka (Alternaria) rapporterades, men mot slutet av säsongen noterades symptom i några fält. Däremot förekom inga angrepp i prognosfälten. 32

35 Stjälkbakterios Vädret var gynnsamt för bakteriesjukdomar under sommaren. Förekomsten av stjälkbakterios blev dock något mindre än året innan. Bladlöss Enstaka bladlöss noterades i prognosrutorna. Generellt var bladlusförekomsten låg. Behandlingar rekommenderades i utsädesodlingar för att minska risken för spridning av virus. Stinkflyn Enstaka stinkflyn noterades i prognosrutor. Stritar I åtta fält placerades gula klisterfällor ut för att mäta mängden stritar. Dessutom hade potatisrådgivarna i området egna fällor. De första klisterfällorna placerades ut redan den 21 maj, innan potatisens uppkomst. Den varma väderleken gynnade stritarna och inflygning blev omfattande. De högsta värdena uppmättes redan den 25 maj med som mest över 450 stritar/dag och fäll i Vinninga och Vinköl. Potatisplantorna var då inte uppe. Nedgången i årets fällfångster skedde redan sista dagarna i maj. I mitten av juni skedde sedan en liten uppgång av fångsterna till max 150 stritar per fälla och dag, vilket bedömdes vara ett andra inflygningsmax. Bekämpning rekommenderas cirka 7-10 dagar efter inflygningskulmen för att förhindra äggläggning och utveckling av en andra generation. Bekämpningen utfördes i år i flera ej insektsbetade fält. Figur 15. Antal fångade stritar per fälla och dag. Gula klisterfällor placerade i 8 prognosfält i Skaraborg, a=fångster avräknade måndag, b=fångster avräknade torsdag. 33

36 Författare: Lars Johansson, Cecilia Lerenius, Lisbeth Berg och Katarina Holstmark Omslag: Havrebladlöss på hägg Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr Uppsala Tfn Växtskyddscentralen Linköping Tfn Växtskyddscentralen Box Skara Tfn Växtskyddscentralen Flottiljvägen Kalmar Tfn Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn Webbplats: Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www. jordbruksverket.se Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se JO12:8