Jordbruksinformation Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Transkript

1 Jordbruksinformation Växtskyddsåret 217 Hallands, Skånes och Blekinge län

2 Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Alnarp hör Hallands, Skånes och Blekinge län. Författare: Omslag: Foto: Johanna Holmblad, Anna Gerdtsson, Elisabeth Bölenius, Gunilla Berg, Cecilia Söderlind och Axel Benediktsson Vetedvärgsjuka i höstvete i Västmanlands län. Skidgallmygga på höstraps i Skånes län. Ramularia-bladfläck på korn i Skånes län. Växtskyddscentralen Eftertryck tillåts om källan anges. Jordbruksverket Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn

3 Innehåll Inledning... 2 Väder 216/ Höstvete... 8 Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstraps Ärter Åkerböna Potatis... 5 Sockerbetor Majs

4 Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 217. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer. Under perioden april oktober sker veckovisa graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, höstraps, ärter, åkerbönor, potatis, sockerbetor och majs. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält. Även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varningsverksamheten och där har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket motsvarar två till fem prognosfält. Sockerbetor graderades i samarbete med Nordic Beet Research (NBR). Här har 11 försök följts, sex sortförsök á åtta rutor respektive fem svampförsök á fyra rutor. Totalt har 35 prognosfält graderats under 217 (Tabell 1). Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i olika områden. Tabell 1. Antal prognosfält under 217 för 13 grödor fördelade i sju områden. Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstraps våren 217 Höstraps hösten 216 Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Ärter Åkerböna Potatis Sockerbetor Majs Totalt 2

5 Väder 216/217 Efter en varm och torr september med temperaturer över 27 C i mitten på månaden, följde en blöt höst i väster men normal till liten nederbörd i resten av området. Vintern var mild med lite nederbörd i december och januari, februari var däremot mer nederbördsrik. Under mars och april kom normala mängder nederbörd men det var frosttemperaturer under andra halvan av april. I de östra delarna av området var det frostgrader så sent som 9 maj. Detta ledde till att grödornas utveckling stod stilla under slutet av april och början av maj för att sedan få en snabb utveckling under resten av maj som var varm och torr. Därefter följdes en ordentligt blöt juni, särskilt första halvan. Juli hade måttliga temperaturer och färre soltimmar än normalt. I augusti var det ostadigt väder med mycket regn på många håll. Det anmärkningsvärda med sommaren var den jämna temperaturen med få dagar med höga temperaturer, vilket ledde till en lång inlagringsperiod och en långsam avmognad av grödorna. På grund av vädret i augusti och september blev skörden utdragen och besvärlig. 4 Lund 216/217 Normal Soltimmar Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 4 Karlskrona 216/217 Soltimmar Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Antal soltimmar månadsvis i Lund och Karlskrona 216/217 (SMHI). 3

6 16 Halmstad 216/17 Normal Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept 16 Lund 216/17 Normal Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept 16 Karlshamn 216/17 Normal Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Figur 3. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 216/217 (SMHI). 4

7 25 Halmstad 216/17 Normal Medeltemperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept 25 Lund 216/17 Normal Medeltemperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept 25 Karlshamn 216/17 Normal Medeltemperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Figur 4. Månadsvis medeltemperatur vid tre olika platser 216/217 (SMHI). 5

8 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Halmstad Nederbörd Temperatur 1/4 8/4 15/4 22/4 29/4 6/5 13/5 2/5 27/5 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Nederbörd Temperatur 1/4 8/4 15/4 22/4 29/4 6/5 13/5 2/5 27/5 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Karlshamn Nederbörd Temperatur 1/4 8/4 15/4 22/4 29/4 6/5 13/5 2/5 27/5 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur april maj 217 vid tre olika platser (SMHI). 6

9 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Halmstad Nederbörd Temperatur 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 22/7 29/7 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Nederbörd Temperatur 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 22/7 29/7 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Karlshamn 3,6 Nederbörd Temperatur 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 22/7 29/7 Figur 6. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni juli 217 vid tre olika platser (SMHI). 7

10 Höstvete Sammanfattning Den tidiga skörden 216 medförde att sådden av höstvetet påbörjades redan i månadsskiftet augusti/september, men den torra hösten medförde dock att höstsädens uppkomst blev ojämn och varierade stort. Uppkomsten jämnades ut först senare under hösten. Det väldigt varma vädret under september gynnade insekterna och under senare delen av september var inflygningen av bladlöss ganska stor. Angrepp av rödsotvirus förekom i några tidigt sådda och uppkomna höstvetefält. Se mer under höstkorn sid 24. Den milda vintern och vårvintern medförde att grödans utveckling startade tidigt. Denna utveckling bromsades sedan upp av det kyliga vädret med en hel del nattfroster från mitten av april till mitten av maj, vilket även medförde att olika skadegörare utvecklades långsamt. Mjöldagg förekom i enstaka prognosfält från mitten av april och angreppen ökade långsamt, först i början av juni började mjöldaggen utvecklas. I genomsnitt blev angreppen till slut något högre jämfört med de senaste åren. Förekomsten av gulrost tidigt på säsongen var liten och endast enstaka angrepp konstaterades under april. Smittotrycket var därmed det lägsta på många år. Angreppen av gulrost utvecklades långsamt under maj och det var först i början av juni som större angrepp noterades i sorterna Elixer och Memory. Däremot var angreppen fortsatt små i andra mottagliga sorter, exempelvis Norin. Det regniga vädret under juni var gynnsamt för angreppsutvecklingen och i slutet av juni var det lätt att hitta sporulerande angrepp, men generellt var angreppens styrka fortsatt små i flertalet sorter såsom Norin, Julius, RGT Reform, Brons, Praktik, Hereford, Linus, Nordh och Torp, medan större angrepp noterades i sorterna Elixer, Memory och Cumulus. Undersökningarna över vilka gulrostraser som förekom detta året är i skrivande stund inte klara. De första små angreppen av brunrost noterades redan under första delen av juni i sorten Torp. Angreppen utvecklades och mot slutet av månaden förekom större angrepp i flera fält. Under juli utvecklades angreppen mycket snabbt, speciellt i mottagliga sorter såsom Torp, Mariboss, Cubus, Hereford, Linus och Ellvis blev angreppen mycket starka. Angreppen av brunrost utvecklades vidare efter vår sista gradering i mitten av juli och var troligen något större än figur 7, 12 och 13 visar. Svartpricksjuka förekom allmänt på de äldre bladen under tidig vår. För vidare utveckling är svampen beroende av fuktig väderlek och maj månad var ganska torr, speciellt i östra delarna av Skåne och Blekinge. Det var först i början av juni som det kom ordentligt med nederbörd och infektionsbetingelserna blev gynnsamma. Det medförde att angreppsutveckling blev sen och större angrepp kunde ses först i slutet av juni och under juli månad. Vid slutgraderingen i mitten av juli var angreppen ganska starka. Angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) noterades redan i slutet av maj i enstaka riskfält (reducerad bearbetning och vete som förfrukt). Men regnet under juni gav gynnsamma 8

11 betingelser för stor vindspridning av sporerna. Under andra halvan av juni ökade därför angreppen snabbt och det blev ovanligt kraftiga angrepp, även i plöjda fält och i fält utan vete som förfrukt. Det är troligen det regniga vädret under juni, vilket var gynnsamt för många svampsjukdomar, som resulterade i att sjukdomar som normalt är ovanliga förekom i större utsträckning. Under juli förekom starka angrepp av brunfläcksjuka i flera höstvetefält. Kraftiga angrepp på blad och ax noterade främst i SÖ Skåne under juli månad. Starka angrepp av Fusarium, både som bladangrepp och angrepp i ax (axfusarios), förekom. I mottagliga sorter, såsom Torp, kunde mycket starka angrepp av axfusarios noteras. Vilken eller vilka Fusariumarter det handlar om är oklart, dock var DON-halterna oftast låga vilket indikerar att det främst rör sig om Microdochium nivale, som inte bildar toxiner. Bladangreppen var sannolikt också orsakade av M. nivale då denna svamp isolerades från flera blad. Av stråbassjukdomarna förekom stråknäckare i liten omfattning på våren, men det regniga vädret under sommaren gynnade svampens utveckling och enstaka prognosfält överskred skadetrösklen. I en del prognosfält noterades angrepp av skarp ögonfläck på samma nivå som men betydligt lägre än 214. Angreppen av stråfusarios och rotdödare var små. Enstaka sädesbladlöss noterades i några fält redan före axgång, i slutet av maj. Utvecklingen av sädesbladlössen gick långsamt och enbart ett par av prognosfälten uppnådde tröskelvärdena. Angreppen av havrebladlöss var små. Inga angrepp av den gula vetemyggan noterades i undersökningen av axprover. För den röda vetemyggan var angreppen generellt små, men ett prov från NV Skåne hade 4,3 % angripna kärnor vilket låg på skadetrösklen. Större angrepp av sadelgallmygga noterades i enstaka fält. Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning av prognosfälten i höstvete 217. Brons Elixer Ellvis Hereford Julius Mariboss Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Nordh Norin Praktik RGT Reform Torp Övriga Totalt 9

12 Utveckling av skadegörare i höstvete Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfl. (DTR) Brunrost Gulrost Sädesbladlus Antal löss/strå /4 24/4 1/5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 7. Skadegörarutveckling i höstvete 217. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i höstvete Mjöldagg Utvecklingsstadier (DC) Figur 8. Utveckling av mjöldagg i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1

13 Svartpricksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 9. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka, DTR Svartpricksjuka 1 Vetets bladfläcksjuka, DTR År Figur 1. Slutangrepp (DC 75 83) i höstvete av svartpricksjuka, , och vetets bladfläcksjuka, DTR, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 11

14 Gulrost Utvecklingsstadier (DC) Figur 11. Utveckling av gulrost i höstvete (genomsnitt av samtliga sorter). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Brunrost Utvecklingsstadier (DC) Figur 12. Utveckling av brunrost i höstvete 27, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 12

15 Brun- och gulrost 1 Brunrost Gulrost År Figur 13. Slutangrepp (DC 75 83) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss 2 Havrebladlus 3 Sädesbladlus 15 Antal löss/strå År Figur 14. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 13

16 Vetemygga 5 11,4 Röd vetemygga Gul vetemygga Angripna kärnor (%) Figur 15. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År Stråknäckare Tabell 3. Angrepp av stråknäckare i höstvete under våren (DC 31 32) och sommaren (DC 75) Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering Sommargradering % ang. skott Fält över Index Fält över bekämpningströskeln (%) Medel Min Max index 35 (%) År Medel Min Max

17 Råg Sammanfattning Angrepp av rödsotvirus förekom i några tidigt sådda fält och virussmitta bekräftades i tre fält. Se mer under höstkorn sid 24. De första angreppen av brunrost hittades redan vid den första graderingen, men angreppsnivån förblev låg i flera veckor innan den först i slutet av maj utvecklades vidare i flera fält. I mitten av juni hade flertalet av prognosfälten kraftiga angrepp och angreppsnivå blev klart högre än förra året. Större angrepp av sköldfläcksjuka noterades i några fält i början av säsongen, men utvecklingen gick långsamt och följde i liten utsträckning med upp på de övre bladnivåerna. Slutangreppen blev måttliga. Mindre angrepp av mjöldagg förekom under april maj. Angreppen utvecklades långsamt och slutangreppen blev relativt låga. Angreppen av mjöldryga var i år ovanligt stora, vilket berodde på den ostadiga väderleken under blomningen. Det regniga väder under början av juni gav en utdragen blomning, vilket ökade risken för infektion av mjöldryga. Det fanns små förekomster av trips i knappt hälften av prognosfälten men inga av dessa fält uppnådde bekämpningströskeln. Förekomsten av bladlöss var också liten. Omfattning och sortfördelning Tabell 4. Områdesvis sortfördelning av prognosfälten i råg 217. Område SU Bonelli KWS Bono Brasetto Herakles Marcelo Palazzo SU Performer Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Totalt 15

18 Utveckling av skadegörare i råg Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Sädesbladlus Antal löss/strå /4 24/4 1/5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 19/6 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 16. Skadegörarutveckling i råg 217. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i råg Mjöldagg Utvecklingsstader (DC) Figur 17. Utveckling av mjöldagg i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 16

19 Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 18. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Brunrost Utvecklingsstadier (DC) Figur 19. Utveckling av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 17

20 Brunrost År Figur 2. Slutangrepp (DC 69 83) av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 18

21 Rågvete Sammanfattning Mindre angrepp med sporulerande gulrost noterades redan vid första graderingen i mitten av april, men liksom i höstvete utvecklades angreppen av gulrost ganska långsamt och slutangreppen blev något lägre jämfört med de senaste åren. Angreppen av brunrost var mycket små. Den ganska torra maj bidrog till att sköldfläcksjuka och bladfläcksvampar utvecklades långsamt och slutangreppen blev små. Mjöldaggen ökade till en början långsamt men slutangreppen blev något högre än under de senaste två åren och ca 1/3 del av prognosfälten nådde bekämpningströskeln. Angreppen av stråknäckare under vår och sommar var små och inget fält gick över bekämpningströskeln. Sädesbladlöss noterades i enstaka fält men inga prognosfält uppnådde bekämpningströskeln. Små mängder trips noterades i ca hälften av prognosfälten, men inget av dessa fält uppnådde bekämpningströskeln. Omfattning och sortfördelning Tabell 5. Områdesvis sortfördelning av prognosfälten i rågvete 217. Område Borwo Empero Remiko Sequenz Tulus Trefl Totalt Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt

22 Utveckling av skadegörare i rågvete Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Gulrost Sädesbladlus Antal löss/strå /4 24/4 1/5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 21. Skadegörarutveckling i rågvete 217. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i rågvete Mjöldagg Utvecklingsstadier (DC) Figur 22. Utveckling av mjöldagg i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 2

23 Mjöldagg År Figur 23. Slutangrepp (DC 73 83) av mjöldagg i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar Utvecklingsstadier (DC) Figur 24. Utveckling av bladfläcksvampar i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 21

24 Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 25. Utveckling av sköldfläcksjuka i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Gulrost Utvecklingsstadier (DC) Figur 26. Utveckling av gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 22

25 Brun- och gulrost 1 Brunrost Gulrost År Figur 27. Slutangrepp (DC 73 83) av brun- och gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Stråknäckare Tabell 6. Angrepp av stråknäckare i rågvete under våren (DC 31 32) och sommaren (DC 75) Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln är 2 % angripna skott under våren. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering Sommargradering % ang. skott Fält över Index Fält över bekämpningströskeln (%) Medel Min Max index 35 (%) År Medel Min Max

26 Höstkorn Sammanfattning En mycket varm men torr september medförde att höstkornets uppkomst och utveckling varierade stort. Inflygningen av bladlöss under hösten 216 följdes genom sugfällorna. Under senare delen av september var inflygningen av bladlöss ganska stor, se fig. 34, men inflygningen avtog under oktober och november. Förekomst av bladlöss graderades i ett mindre antal höstsädesfält under hösten och i några av de tidigt sådda fälten förekom en hel del bladlöss. Misstänkta angrepp av rödsotvirus (BYDV) noterades under april månad och plantor skickades för analys till Anders Kvarnheden, SLU Uppsala. Virusförekomst bekräftas i åtta av nio inskickade höstsädesprover (fyra höstvete, tre råg och ett höstkorn). De vanligaste rödsotvarianterna var BYDV-PAV och BYDV-MAV. Men även varianten CYDV-RPV förekom i flera av proverna. Den milda vintern medförde att övervintringen var god. Det förekom mycket lite snömögel men vissa angrepp av trådklubba noterades. I år, precis som under de senaste tre åren, var kornrost var den mest betydelsefulla svampsjukdomen. Mindre angrepp förekom redan när graderingen startade i mitten av april. Angreppen utvecklades dock relativt långsamt under de närmaste veckornas svala väderlek och tog fart först under senare delen av maj, i DC 49. Stora angrepp fanns i alla sorter, men störst blev angreppen i Wootan, Mercurioo och Quadriga. Slutangreppen låg på samma höga nivå som 215. Låga angrepp av mjöldagg förekom men utvecklades inte nämnvärt och slutangreppen låg i nivå med de senaste åren. Anmärkningsvärt för året var de ovanligt starka angreppen av Ramularia. De första angreppen av Ramularia noterades i mitten av juni, och en vecka senare fanns starka angrepp i 2/3 del av prognosfälten. Utvecklingen av Ramularia fortsatte efter vår sista gradering och slutangreppen blev mycket stora. Angrepp av Ramularia fanns i alla sorter. Förekomsten av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka var mycket liten. Liten förekomst av bladlöss noterades i enstaka prognosfält. Förekomsten av trips var också ganska liten och ca 3 % av prognosfälten överskred bekämpningströskeln. Tripsskadorna blev måttliga. 24

27 Omfattning och sortfördelning Tabell 7. Områdesvis sortfördelning av prognosfälten i höstkorn 217. Område Frigg Joker Matros Mercurioo SU Ellen Veriety Wootan Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Utveckling av skadegörare i höstkorn Mjöldagg Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Ramularia Sädesbladlus Antal löss/strå /4 24/4 1/5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 19/6 26/6 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 28. Skadegörarutveckling i höstkorn 217. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 25

28 Årsvisa jämförelser i höstkorn Mjöldagg Utvecklingsstadier (DC) Figur 29. Utveckling av mjöldagg i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 3. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 26

29 Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 31. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Utvecklingsstadier (DC) Figur 32. Utveckling av kornrost i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 27

30 Kornrost 1 Höstkorn Vårkorn År Figur 33. Slutangrepp (DC 75 83) av kornrost i höst- och vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Havrebladlöss i sugfällan i Alnarp höstsmitta av rödsotvirus Antal havrebladlöss/vecka Vecka Figur 34. Veckovis förekomst av havrebladlöss under hösten (mitten av augusti till slutet av november) i sugfällan på Alnarp 26,

31 Vårvete Sammanfattning De första noteringarna av gulrost rapporterades in först under månadsskiftet maj/juni. Utvecklingen gick mycket långsamt för att först i början av juli öka och slutangreppen blev klart lägre än under de senaste åren. Mycket små förekomster av brunrost gjordes i ett fåtal prognosfält första veckan i juli. Vädret för svartpricksjukan var gynnsamt med en del regn under början av juni. Slutangreppen i början av juli blev relativt höga jämfört med de senaste tre åren. Även vetets bladfläcksjuka (DTR) ökade i riskfält under början av juli, men i de flesta fält var angreppen små. Angreppsnivån av mjöldagg höll sig till en början på en låg nivå men i juni ökade mjöldaggen och slutangreppen blev betydligt högre än under de senaste fyra årens relativt låga slutangrepp. De första havrebladlössen började noteras i fält i slutet av maj, spritt i hela området. Förekomsten ökade under juni och maxvärdena uppnåddes i mitten av juni. Havrebladlöss förekom i samtliga prognosfält och ca 4 % överskred bekämpningströskeln. Enstaka sädesbladlöss noterades i ett fåtal prognosfält. Omfattning och sortfördelning Tabell 8. Områdesvis sortfördelning av prognosfälten i vårvete 217. KWS Område Alderon Diskett Oryx Quarna Skye Triso Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt

32 Utveckling av skadegörare i vårvete Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläckssjuka Gulrost Havrebladlus Sädesbladlus Antal löss/strå /5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 35. Skadegörarutveckling i vårvete 217. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i vårvete Mjöldagg Utvecklingsstadier (DC) Figur 36. Utveckling av mjöldagg i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 3

33 Svartpricksjuka År Figur 37. Slutangrepp (DC 73 83) av svartpricksjuka i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Gulrost Utvecklingsstadier (DC) Figur 38. Utveckling av gulrost i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 31

34 Gulrost 1 Höstvete Vårvete År Figur 39. Slutangrepp (DC 73 83) av gulrost i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Genomsnitt av samtliga graderade sorter. Årligen inventeras ca 1 vårvetefält och 8 höstvetefält. Bladlöss 2 Havrebladlus 2 Sädesbladlus 15 Antal löss/strå År Figur 4. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 32

35 Vårkorn Sammanfattning Första angreppen av kornrost noterades i månadsskiftet maj juni i DC och utvecklades ganska långsamt till en början. Från mitten av juni ökade dock angreppen kraftigt och slutangrepp var mycket stora i nivå med 215 års stora angrepp. Störst angrepp fanns i flera mottagliga sorter såsom Propino, RGT Planet, KWS Irina, Quench, Tamtam och Dragoon. Mjöldagg förekom i mottagliga sorter, främst Propino, från slutet av maj. Slutangreppen, för mottagliga sorter, låg i nivå med vilket är under de senaste två årens angrepp. I likhet med flertalet år tillbaka noterades begynnande angrepp av kornets bladfläcksjuka under början av juni i enstaka fält. Angreppen var små och utvecklades långsamt. Först mot början av juli började angreppsnivån öka något men slutangreppen blev små till måttliga. Små förekomster av sköldfläcksjuka noterades först i juni och utvecklades sedan knappt alls trots regnet i juni. Ovanligt för året var de starka angreppen av Ramularia. Begynnande angrepp av Ramularia uppträdde i slutet av juni. Under början av juli ökade angreppen mycket snabbt och större angrepp förekom i många fält. Angreppen av Ramularia utvecklades vidare efter vår sista gradering i mitten av juli och var troligen större än figur 41 visar. Angrepp förekom i alla sorter och är ofta kopplad till sortens tidighet. I likhet med övriga länder i norra Europa var angreppen av Ramularia väldigt kraftiga i både höstkorn och vårkorn detta år. Havrebladlöss började noteras i fälten i mitten av maj, och de första rapporterna kom från Blekinge. Förekomsten ökade fram till mitten av juni för att sedan avta. Totalt blev det starka angrepp och ungefär hälften av prognosfälten överskred bekämpningströskeln. Stora angrepp fanns över hela regionen men med stor variation mellan fälten. Det noterades endast få sädesbladlöss och grönstrimmig gräsbladlöss. I juli månad var det lätt att se svarta eller missfärgade kärnor i axen i många vårkornsfält. Det ostadiga vädret med många regndagar och färre soltimmar under juni gynnade många olika svampar men den dominerande svampen var oftast gråmögel. Dessa angripna kärnor blev oftast små och kom inte med i skörden och problem med avdrag för missfärgade kärnor blev därför små. Det förekom även en del skalskador, vilket är av betydelse i maltkorn. För att få en jämn mältningsprocess krävs det att kärnorna är hela och friska. Skalskador kan bero på flera saker men en trolig orsak under detta år var det ostadiga vädret. Upprepade cykler av blött och torrt, långsam kärnfyllnad och sen skörd kan orsaka skalskador. Det är osäkert om det är sortberoende, d.v.s. olika kvalité på skalen hos olika sorter, eller om det beror på i vilket stadium olika sorter befinner sig i under perioder med ogynnsamt väder. 33

36 Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis sortfördelning av prognosfälten i vårkorn 217. Anakin Dragoon Fairytale KWS Irina RGT Planet Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Propino Quench Salome Tamtam Thermus Summa Utveckling av skadegörare i vårkorn Mjöldagg Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Ramularia Havrebladlus Antal löss/strå /5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 41. Skadegörarutveckling i vårkorn 217. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 34

37 Årsvisa jämförelser i vårkorn Mjöldagg (27) 4 (19) 5 (26) 6 (18) 7 (26) 8 (32) 9 (41) 1 (35) 11 (13) 12 (18) 13 (24) 14 (23) 15 (22) 16 (2) 17 (16) År & (antal fält) Figur 42. Slutangrepp (DC 75 83) av mjöldagg i sorter utan Mlo-resistens i vårkorn Antal fält inom parantes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 43. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 35

38 Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 44. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Utvecklingsstadier (DC) Figur 45. Utveckling av kornrost i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 36

39 Kornrost År Figur 46. Slutangrepp (DC 75 83) av kornrost i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss 2 Havrebladlus Sädesbladlus 15 Antal löss/strå År Figur 47. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 37

40 Havre Sammanfattning Angreppen av havrens bladfläcksjuka blev något starkare än under de senaste åren, men angreppen kom relativt sent och hade därför endast liten betydelse. Förekomsten av mjöldagg var mycket liten. Ingen kronrost hittades i prognosfälten i år. Angreppen av axfusarios var små och DON-halterna generellt låga. Små förekomster av bladbakterios noterades i enstaka fält. De första havrebladlössen noterades tredje veckan i maj och de första angreppen noterades i Blekinge. Bladlössen ökade fort i antal och angreppen blev väldigt starka i såväl Skåne som Halland och Blekinge. Högsta graderade angreppet var 6 löss/strå och nästan samtliga prognosfält gick över bekämpningströskeln. Sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus förekom endast i enstaka prognosfält och i låga nivåer. Enstaka angrepp av fritfluga noterades i några prognosfält. Den 2 maj hade samtliga observerade platser passerat 9 daggrader, vilket är ungefär vid samma tid som 216. Det var stor variation på såtidpunkterna 217, från mycket tidig sådd i början av april till sen sådd in i maj. Detta innebar att en del sena fält hade bekämpningsbehov mot fritfluga. Omfattning och sortfördelning Tabell 1. Områdesvis sortfördelning av prognosfälten i havre 217. Område Belinda Galant Heinrich Nike Scorpion Symphony Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt

41 Utveckling av skadegörare i havre Mjöldagg Havrens bladfläcksjuka Kronrost Havrebladlus Sädesbladlus Antal löss/strå /5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 48. Skadegörarutveckling i havre 217. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i havre Mjöldagg Utvecklingsstadier (DC) Figur 49. Utveckling av mjöldagg i havre 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 39

42 Havrens bladfläcksjuka Utvecklingsstadier (DC) Figur 5. Utveckling av havrens bladfläcksjuka i havre Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss 2 Havrebladlus Sädesbladlus 15 Antal löss/strå År Figur 51. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i havre Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 4

43 Höstraps Sammanfattning Ovanligt för året var de sena nattfrosterna april var det frost i hela regionen och så kallt som -4 till -6º C i NÖ Skåne, Halland och Blekinge. Sedan var det även flera frostnätter i början av maj i dessa områden. De låga temperaturerna gjorde att plantorna slokade och blad vitfärgades, men betydelsen blev liten. Insekter på hösten Det mycket varma vädret under september innebar gynnsamma förhållanden för många olika insekter. Större gnagskador av rapsjordloppa förekom i vissa nysådda höstrapsfält. För att värdera behovet av bekämpning riktad mot rapsjordloppans larver följdes sedan inflygning genom gulskålar i 2 fält i Skåne och i ett fält i Blekinge under hösten 216. Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum och en rekordhög topp nåddes under hösten 214 och populationen är nu långsamt på väg ner, se figur 52, 53 och 54. Inflygningen av rapsjordloppan var fortsatt ganska stor hösten 216 och plantundersökningarna på våren visade på relativt stora angrepp. Angreppet var i genomsnitt 3,7 larver per planta, med stor variation (,3-8,2 larver per planta). Angreppen varierade mellan olika områden i Skåne och angreppen var störst i SV, följt av SÖ och NV medan förekomsten i mellersta delarna och NÖ låg något lägre. Den lilla kålflugans larver (tredje generationen) förekom i ganska stor omfattning, jämförbar med hösten 214. En mindre inventering visade att skador fanns på ca 15 % av rötterna. Vilken betydelse detta har är oklart. Det förekom även mindre angrepp av persikbladlöss, vars största betydelse är att den överför Turnip Yellow Virus (TuYV). I Danmark och framför allt norra Tyskland var förekomsten av persikbladlöss väldigt stor denna varma september. Persikbladlöss från 13 fält i Skåne testades för resistens mot pyretroider och resistens bekräftades i flertalet prover. Insekter på våren Veckovisa graderingar under våren gjordes i 21 fält (tre i NV Skåne, sju i SV Skåne, två i M Skåne, fyra i SÖ Skåne, ett i Blekinge och två i Halland). Rapsbaggar började flyga ut under senare delen av april, men inflygning var liten och förekomsten i prognosfälten blev låg. Gulskålar placerades ut i en del fält redan i slutet av mars för att följa inflygningen av olika rapsvivlar. Förekomsten av den fyrtandade rapsviveln var liten och endast enstaka vivlar fångades i gulskålarna. Angreppen av blygrå rapsvivel och skidgallmygga har varit stora under de senaste åren, främst i Skåne. Det kyliga vädret under slutet av april och början av maj medförde att inflygningen av blygrå rapsvivel till fälten först påbörjades 6 maj, den första varma dagen. Inflygningen fortsatte under hela maj men med en topp i DC 65 (22 maj) då det i medeltal förekom,8 41

44 vivlar/planta, men med stor variation. Antalet vivlar i gulskålar och avräkningar per planta följer varandra ganska väl. Blomningsperioden blev ganska lång och utdragen jämfört med 216, då maj var ovanligt varm och torr. Redan i mitten av juni noterades gulfärgade skidor med larver av skidgallmygga. För att försöka uppskatta skadornas omfattning inventerades 27 fält i Skåne och sex fält i Halland. Gradering gjordes dels i fältkanten och dels en bit in i fältet (2-3 m). Skadorna är alltid mycket större i fältkanten och minskar en bit in i fältet och därför redovisas främst angreppen i fältet. Inventeringarna var delvis styrda till områden med skador. I figur 55 och 56 visas att angreppen av skidgallmygga blev ganska stora även 217 i Skåne, men var lägre i Halland. I genomsnitt var ca 18 % av skidorna angripna i Skåne och ca 6 % i Halland. Variationerna i angrepp var stora mellan olika fält, allt från små till stora skador. Växtskyddscentralen Alnarp och HIR Skåne genomförde en webenkät för att belysa skadorna och resultaten från denna enkät (ca 2 svar) visar att angreppen av skidgallmygga och blygrå rapsvivel var stora 217, men något mindre än 216. Stora angrepp förekom i hela Skåne men speciellt i Mellanskåne/Lund och Kristianstadsområdet. Många fält insektsbehandlades, men med varierat resultat. Bäst effekt gav flera behandlingar, då den ena behandlingen gjordes i senare delen av blomningen. Störst angrepp fanns i områden med stor rapsodling. Även avståndet till föregående års rapsfält hade betydelse. Det finns ett bra samband mellan förekomst av blygrå rapsvivel och angrepp av skidgallmygga. Svampsjukdomar Förekomsten av klumprotsjuka fortsätter att öka och det rapporterades många fall med angrepp av klumprotsjuka i höstraps. Redan under senhösten i november var angreppen kraftiga i flera fält, speciellt i fält som var väldigt tidigt sådda. Den ganska fuktiga säsongen 217 var förlåtande för angreppen och betydelse av klumprotsjuka blev därmed något mindre än befarat i vissa starkt angripna fält. Det förekom en del bladangrepp av ljus bladfläcksjuka under tidig vår, men i betydligt mindre omfattning än förra året. Mindre angrepp på stjälkarna förkom dock under juli, men i normal omfattning och dess betydelse är ganska liten. Angreppen av bomullsmögel var något större än normalt, både i Skåne och i Halland. Angreppen varierade men det fanns fält med väldigt stora angrepp. Det fanns, liksom föregående år, mycket angrepp i skidskiktet, vilket tyder på att infektionerna skett i senare delen av blomningen. Många plantor runt om i Skåne var angripna av kransmögel och de första tydliga symptomen under sommaren är ensidig bronsfärgning. Strax före skörd, eller i rapsstubben, kan ibland de svarta, mycket små, mikrosklerotierna ses på plantorna och i år var det ovanligt lätt att se dessa mikrosklerotier. Angreppen av kransmögel var därmed troligen av större betydelse i år jämfört med de senaste åren. Torröta (Phoma) förekom i många fält, men främst i form av stjälkangrepp som kunde ses under juli månad. Dessa angrepp var troligen orsakade av ljus phoma, Leptosphaeria biglobosa, vars betydelse troligen är mindre än angrepp på rothalsen. Angreppen av svartfläcksjuka var små. 42

45 Årsvisa jämförelser i höstraps Rapsjordloppa Ackumulerat värde Vecka Figur 52. Höstinflygning av antalet rapsjordloppa till höstrapsfält , skålfångster. Medeltal av 15 2 fält per år i Skåne + ett fält i Blekinge Den veckovisa fångsten av rapsjordloppor är summerad Antal/1 dm 2 och dag Vecka Figur 53. Veckovis höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält , skålfångster. Medeltal av 15 2 fält per år i Skåne + ett fält i Blekinge Antal rapsjordloppor per 1 dm 2 och dag. 43

46 Rapsjordloppa Larver/planta År Figur 54. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält i Skåne Resultat av provtagning i mars april. Skidgallmygga 1 Fältkant Fält Angripna skidor (%) Alla fält (33) Halland (6) NV Skåne (5) SV Skåne (4) Lund/ M Skåne (11) SÖ Skåne (3) NÖ Skåne (4) Figur 55. Inventering av skidgallmygga i höstraps i olika områden i Skåne samt Halland 217. Antal inventerade fält inom parentes. Medelangrepp samt variation. Medel för fältkant visas ej för de olika delområdena. Inventeringarna är delvis styrda till fält med skador. 44

47 Skidgallmygga Angripna skidor (%) NV Skåne SV Skåne Lund/ M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Skåne Figur 56. Inventering av skidgallmygga i höstraps. Medeltal i olika områden i Skåne Inventeringarna är delvis styrda till fält med skador. Bomullsmögel 1 Angripna plantor (%) Figur 57. Genomsnittligt maxangrepp av bomullsmögel i höstraps i Skåne År 45

48 Kransmögel 1 Angripna plantor (%) Figur 58. Genomsnittligt maxangrepp av kransmögel i höstraps i Skåne År Torröta 1 Angripna plantor (%) * * * * * Figur 59. Stjälkangrepp av torröta (ljus Phoma) i höstraps i Skåne *År med angrepp av rothalsröta. År 46

49 Ärter Sammanfattning Endast fyra ärtfält har följts under säsongen (ett i NV Skåne, ett i SV Skåne, ett i SÖ Skåne och ett i Halland). Observationerna bygger endast på dessa fyra fält. Totalt sett har ärtodlingen minskat betydligt i Skåne och Halland då Findus lagt ner sin konservärtsodling. De första noteringarna av ärtbladmögel gjordes sista veckan i maj och en månad senare fanns bladmöglet utbrett i tre av fyra prognosfält. Ärtbladmögel gynnades av det regniga och milda vädret och angreppen blev därför ganska stora. Gynnades av väderleken gjorde även ärtrotröta och i fält med smitta i jorden utvecklades angreppen och ärterna gulnade. De första ärtbladlössen noterades i början av juni. Förekomsten varierade mellan de olika fälten och två av prognosfälten hade starka angrepp och överskred bekämpningströskeln med råge. Mindre angrepp av ärtvivel förekom i prognosfälten i tidiga stadier. Årsvisa jämförelser i ärter Ärtbladlöss 3 25 Ärtbladlöss/toppskott (3) 94 (3) 95 (3) 96 (5) (14) (18) (18) (15) (15) (15) (14) (13) (14) (15) År & (antal fält) 7 (9) 8 (6) 9 (4) 1 (5) 11 (3) 12 (3) 13 (6) 14 (7) 15 (5) 16 (6) 17 (4) Figur 6. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i ärter Antal fält inom parantes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 47

50 Åkerböna Sammanfattning Fem åkerbönsfält (två i NV Skåne, ett i M Skåne och två i Halland) följdes under växtsäsongen 217. Observationerna bygger endast på dessa fem fält. Bönbladmögel, chokladfläcksjuka och bönfläcksjuka började uppträda i mitten av juni. Det blöta vädret under juni månad gjorde att angreppen av chokladfläcksjuka och bönbladmögel ökade och till slut var nästan alla plantor angripna. Angreppen av bönfläcksjuka var dock fortsatt små och ökade först något i slutet av juli. Bönrost noterades i samtliga fält i början på augusti och ett av de graderade fälten fick mycket kraftiga angrepp. I mitten av juni började bönbladlöss uppträda i fälten. Angreppen ökade under juni månad och flera prognosfält överskred bekämpningströskeln. Angreppen av bladlöss var 217 något större jämfört med de senaste åren, men klart mindre jämfört med de stora angreppen 212. Även mindre angrepp av ärtbladlus förekom i prognosfälten. Mindre angrepp av ärtvivel förekom under våren i många fält. Bönsmyg noterades under juni månad, dock endast i små mängder. Den regniga hösten medförde att skörden blev väldigt sen, utdragen och besvärlig. En del bönor var skadade på olika sätt (skrumpna, missfärgade), vilket troligen var en följd av det blöta vädret under augusti och september. Exakta orsaken är oklar. Utveckling av skadegörare i åkerböna Chokladfläcksjuka Bönfläcksjuka Rost Angripna plantor (%) /5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 25/7 1/8 8/8 Utvecklingsstadier (DC) & datum Figur 61. Skadegörarutveckling i åkerböna 217. Medeltal för Halland och Skåne. 48

51 Årsvisa jämförelser i åkerböna Bönbladlöss 1 Angripna plantor (%) År & (antal fält) Figur 62. Maxangrepp av bönbladlöss, angivet som % angripna plantor i åkerböna Angreppen 212 var väldigt stora med mer än 2 löss /planta. Medeltal för Halland och Skåne. OBS endast ett fåtal fält ligger bakom dessa siffror. 49

52 Potatis Sammanfattning Bevakningen av svampar och insekter i stärkelsepotatis gjordes i samarbete med Lyckeby Starch. En sval vår med frost in i maj månad gjorde att vårbruket blev ovanligt utdraget. Lättare frostskador kunde ses i en del potatisfält. Stärkelsepotatisen sattes ca en vecka senare än genomsnittet. De första bladmögelangreppen rapporterades in till Euroblight den 16 maj från vävtäckt färskpotatis på Bjärehalvön. Vädret var mycket gynnsamt för bladmögel i slutet av juni och i början av juli kom de första rapporterna om bladmögel i stärkelsepotatis. Mycket nederbörd under framför allt juni och augusti medförde att bladmögeltrycket var relativt högt under säsongen. Trots en del misstänkta fläckar konstaterades inte torrfläcksjuka (Alternaria spp.) förrän under senare delen av juli, bortsett från något enstaka fält med potatis som förfrukt. A. solani är den mest betydelsefulla arten av Alternaria i potatisodling och förekommer vanligtvis senare under säsongen än A. alternata, som kan dyka upp relativt tidigt under säsongen. Utvecklingen av A. solani började inte ta fart förrän i slutet av augusti vilket var betydligt senare än vanligt och angreppen blev små. Även A. alternata noterades senare än vanligt detta år. Inflygningen av stritar började i slutet av maj och en inflygningstopp noterades vecka 23 (5 juni). Årets inflygningstopp var måttlig, ca 19 stritar per fälla och dag i genomsnitt för hela området. Högst förekomster, som så ofta även tidigare år, noterades i NÖ Skåne och Blekinge, upp till 125 stritar per fälla och dag. Potatisbladlöss noterades i flera prognosfält under juli månad. Angreppen utvecklades vidare och något fler fält än vanligt gick över bekämpningströskeln i början av augusti, företrädesvis i de östra delarna av Skåne, men även i något prognosfält i nordväst. Två mycket allvarliga karantänsskadegörare konstaterades under hösten 217, vilka båda regleras enligt växtskyddslagen och är anmälningspliktiga. Potatiskräfta konstaterades i två fält i NÖ Skåne och ett i Blekinge (samt ett fält i Värmland), förmodligen gynnad av den regniga och svala sommaren. Rotgallnematoden, som orsakar skada på rötter och knölar, är en för Sverige helt ny skadegörare som också konstaterades också under hösten. Förekomst är konstaterad i ett potatisfält i Blekinge. 5

53 Omfattning Tabell 11. Områdesvis fördelning av mat- och stärkelsepotatis i prognosfälten 217. Område Matpotatis Stärkelsepotatis Totalt Halland 3-3 NV Skåne 2-2 SV Skåne 2-2 M Skåne 1-1 SÖ Skåne 2-2 NÖ Skåne Blekinge Totalt Årsvisa jämförelser i potatis Stritar Antal stritar/dag och fälla Vecka Figur 63. Veckovis stritförekomst i mat- och stärkelsepotatis 21, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 51

54 Sockerbetor Sammanfattning Årets sådd började redan i mitten av mars. Ostadig väderlek gjorde sådden utdragen och de sista fälten såddes i mitten av maj, vilket är väldigt sent. Medelsådatumet blev den 13 april, vilket är ca en vecka senare än de senaste 5 årens genomsnitt. Inga prognosfält följdes under våren då den effektiva betningen av fröet skyddar plantorna mot olika insektsangrepp. Bevakningen av svampsjukdomar och insekter gjordes i samarbete med Nordic Beet Research (NBR) på 11 olika platser runt om i Skåne. På sex platser fanns sortförsök där man följde fyra olika sorter. På resterande fem platser följdes några olika led i bekämpningsförsök av svampsjukdomar. Sammanlagt följdes 29 prognosrutor. Resultaten publicerades varje vecka på Inventeringen startade i mitten av juli. Totalt blev angreppen av bladsvampar något större i år jämfört med fjolåret. Bekämpningströskeln för bladsvampar uppnåddes under andra halvan av juli på Österlen och i början på augusti hade alla platser uppnått bekämpningströskeln, vilket är något tidigare än normalt. Angreppen av betrost började först uppträda i slutet av juli, men ökade under säsongen och slutangreppen blev något större jämfört med de senaste åren. Det regniga och milda vädret under sensommar och höst var speciellt gynnsamt för Ramularia. Detta medförde att angreppen av Ramularia i år blev starkare jämfört med de senaste åren. Mjöldagg noterades redan under andra veckan i augusti, det var dock stora variationer i mjöldaggsangrepp mellan olika områden och sorter. Det regniga vädret i augusti gjorde att utvecklingen av mjöldagg stannade av och angreppsnivån blev i år lägre än de senaste åren. Endast små angrepp av Cercospora noterades 217. Betbladlöss noterades på en del håll i mitten på juli och några fält överskred bekämpningströskeln. Eftersom det saknas godkända effektiva preparat mot löss i betor, söktes och beviljades dispens för Biscaya av Betodlarna. Bladluspopulationerna kollapsade dock ganska snabbt och endast en mycket liten andel fält bekämpades. Gauchobetningen har oftast god effekt mot bladlöss fram till 6-8 bladsstadiet, ca 3 månader. I år såddes en del betor ovanligt tidigt vilket kan vara en tänkbar förklaring till angreppen. I ett samarbete med NBR följdes förekomsten av gammaflyn med hjälp av feromonfällor på 11 platser i Skåne, en plats i Halland samt två platser i Kalmar. Det förekom färre gammaflyn i år jämfört med förra året och larvskadorna på bladen blev små. 52