Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Transkript

1 Växtskyddsåret 213 Hallands, Skånes och Blekinge län Jordbruksinformation

2 Växtskyddsåret 213 Hallands, Skånes och Blekinge län Inledning... 3 Vädret Höstvete... 9 Råg Rågvete Höstkorn Vårvete... 2 Vårkorn Havre Höstraps Potatis Sockerbetor Ärter... 4 Åkerböna Majs... 42

3 2

4 Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 213. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer. Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i områden. Under perioden april juli (samt delvis augusti oktober) sker veckovisa graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, raps, potatis, ärter, åkerbönor och majs. I sockerbetor graderas bladsvampar under juli september i samarbete med Nordic Beet Research, NBR. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält, men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har 281 varningsfält graderats under 213 (Tabell 1). Tabell 1. Antalet varningsfält under 213 för 13 grödor fördelade i sju områden. Område Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstraps Potatis Ärt Åkerböna Sockerbetor Majs Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

5 Vädret Hösten inleddes med normala temperaturer med undantag för en förhållandevis varm november månad. Nederbörden var relativt normal förutom i Halland där man fick mycket regn under september. I december slog vädret om och det blev en kylig vinter med omväxlande snö och barmark. Delar av Skåne blev snöfria under mars men de fortsatt låga temperaturerna gjorde att tjälen höll i sig i bland annat västra och NÖ Skåne. I andra delar av odlingsområdet, bland annat på Österlen, låg snön kvar betydligt längre. 2 Nederbörd, mm Halmstad 212/213 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 2 Nederbörd, mm Lund 212/213 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 2 Nederbörd, mm Karlshamn 212/213 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 212/213 (enl. SMHI). 4

6 Mars var ovanligt torr, kall och blåsig. Vårvärmen kom först i mitten av april och det varma vädret fortsatte in i maj. Under denna tid var det dock relativt torrt för säsongen men med små spridda skurar. I juni fick vi ordentligt med regn medan juli blev mycket torr. Juli och augusti var något varmare än normalt. 2 Temperatur, ºC Halmstad 212/213 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 2 Temperatur, ºC Lund 212/213 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Temperatur, ºC Karlshamn 212/213 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 212/213 (enl. SMHI).

7 Temperatur, ºC Halmstad Nederbörd, mm Nederbörd Temperatur /4 8/4 1/4 22/4 29/4 6/ 13/ 2/ 27/ 31/ Temperatur, ºC Lund Nederbörd, mm Nederbörd Temperatur /4 8/4 1/4 22/4 29/4 6/ 13/ 2/ 27/ 31/ Temperatur, ºC Karlshamn Nederbörd, mm 3 2 Nederbörd Temperatur /4 8/4 1/4 22/4 29/4 6/ 13/ 2/ 27/ 31/ Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 213 vid tre olika platser (enl. SMHI). 6

8 Temperatur, ºC Halmstad Nederbörd, mm 3 Nederbörd Temperatur /6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 1/7 22/7 29/7 Temperatur, ºC Lund Nederbörd, mm 3 Nederbörd Temperatur /6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 1/7 22/7 29/7 Temperatur, ºC Karlshamn Nederbörd, mm 3 Nederbörd Temperatur /6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 1/7 22/7 29/7 Figur. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 213 vid tre olika platser (enl. SMHI). 7

9 Soltimmar Lund 212/213 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Soltimmar Karlskrona 212/ Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 6. Antal soltimmar månadsvis i Lund och Karlskrona 213 (enl. SMHI). 8

10 Höstvete Sammanfattning Vintern blev relativt lång och kall och avslutades med en kall, torr och blåsig mars månad. Detta pinade höstgrödorna, men trots detta så klarade sig höstvetet bra. Svartpricksjuka förekom som vanligt allmänt på äldre blad i slutet av april. Infektionen tog fart efter nederbörden i maj och juni. Angreppsnivån för 213 blev medelstark och låg något över det normala med angrepp uppe på flaggbladet under senare delen av juni. Mycket små angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) förekom i enstaka fält. I november förekom angrepp av gulrost i flera höstvetesorter, framför allt i ett av de skånska sortförsöken (Uppåkra). Den ovanligt torra och kyliga våren missgynnade utveckingen av gulrost och de första angreppen visade sig i mitten på maj, vilket är senare än 212 då angreppen var mycket starka under denna tidpunkt. Utvecklingen gick sedan långsamt och ökade först under juni och främst i mottagliga sorter som Cumulus, Tulsa, Audi och Kranich. Starka angrepp förekom lokalt speciellt i ovanstående sorter i framförallt SV Skåne. I genomsnitt låg årets angreppsnivå i nivå med 21 och 211, vilket var betydligt lägre än 212. Brunrost började inte uppträda förrän i slutet av juni och ökade något i juli. Slutangreppen blev låga, i nivå med de senaste två åren. Mjöldagg förekom i enstaka fält i slutet av april i NÖ Skåne. Angreppen utvecklades långsamt och ökade först i början av juni, främst i Mariboss, Hereford och Ellvis. I genomsnitt låg angreppen på en normal nivå, liknande de senaste åren i mottagliga sorter. Angreppen av axfusarios var ganska små och DON-halterna var generellt låga. Angreppen av stråknäckare var mycket små på våren och inga varningsfält överskred bekämpningströskeln. Utvecklingen av stråknäckare var liten under sommaren. Rotdödare förekom i något större utsträckning än normalt, men endast ett varningsfält tangerade skadetröskeln. I andra fält i området förekom starkare angrepp. Antalet löss i sugfällan under hösten var lågt vilket medförde liten höstsmitta och rödsotvirus förekom i mycket liten omfattning under våren. Enstaka angripna plantor noterades av vetedvärgsjuka, men inga större angrepp förekom. Angreppen av röd vetemygga var något högre än tidigare år och vid undersökning av axproverna överskred några fält skadetröskeln. Sädesbladlöss noterades i början av juni och några varningsfält överskred bekämpningströskeln redan runt den 1 juni. Under senare delen av juni och juli ökade populationen kraftigt och bekämpningströskeln överskreds i drygt hälften av varningsfälten. Populationen började kollapsa andra veckan i juli. Endast låga förekomster av havrebladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss noterades. 9

11 Angripna blad, % Antal löss/strå Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstvete 213. Område Audi Cubus Cumulus Ellvis Hereford Julius Kranich Mariboss Nimbus Opus Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i höstvete 213 (KMN-län) Mjöldagg Brunrost Vetets bladfläcksjuka (DTR) Svartpricksjuka Gulrost Sädesbladlus /4 29/4 6/ 13/ 2/ 27/ 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 Utv. stadium, DC & datum Figur 7. Skadegörarutveckling i höstvete 213. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1

12 Angripna blad, % Angripna blad, % Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Höstvete - mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 8. Utveckling av mjöldagg i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Svartpricksjuka Höstvete - svartpricksjuka Utv. stadium, DC Figur 9. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 11

13 Angripna blad, % Angripna blad, % Gulrost 1 Höstvete - gulrost Utv. stadium, DC Figur 1. Utveckling av gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Rost 1 Höstvete - slutangrepp rost Brunrost Gulrost Figur 11. Slutangrepp (DC 7-83) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 12

14 Stråknäckare Tabell 3. Angrepp av stråknäckare i höstvete områdesvis under våren (DC 31-32) och sommaren (DC 7) 213. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 3. Vårgradering 213 Sommargradering 213 Område Antal Antal fält över % angripna skott Antal Antal fält Index fält bekämpningströskeln medel min max fält över index 3 medel min max Halland 4 3,8, 7, ,1 21,3 1,9 NV Skåne 9,6, 2,4 7 21,6 1, 32, SV Skåne 17,6, 3, ,3 7, 38,8 M Skåne,,, 2 1,3 8,8 21,9 SÖ Skåne 9,8, 2, ,2 1, 46,3 NÖ Skåne 4,4, 1,4 16, 8,6 26,3 Blekinge 6,9, 3,9 6 16, 6,9 3, Tabell 4. Angrepp av stråknäckare i höstvete under våren (DC 31-32) och sommaren (DC 7) , medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 3. Vårgradering Sommargradering År Antal Antal fält över % angripna skott Antal Antal fält Index fält bekämpningströskeln medel min max fält över index 3 medel min max 24 6,, 62, ,7 1, 4, 2 8 7,, 9, ,6 2, 46, ,6, 7, ,9, 3, ,,, ,8, 36, ,, 2,6 37 6,8, 21, ,, 84, ,3,, 21 4,4, 2, , 1, 47, ,1, 2, ,7 1, 37, ,7, 7, ,9 1,, 213 4,8, 7, ,3 6,9 1,9 Rotdödare Tabell. Rotdödarangrepp i höstvete , medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Graderingar gjorda i DC 7. Skadetröskeln anses ligga runt index 3-4. (Inga rotdödargraderingar gjordes 21.) År Antal Antal fält Rotdödarindex fält över index 3 Medel Min Max ,, 16, ,7, 4, ,1, 8, 27 43,, 18, ,8, 32, ,3, 21, ,2, 47, ,2, 29, ,3 2, 3, 13

15 Antal löss/strå Havrebladlöss/vecka Havrebladlöss 2 Sugfällan i Alnarp, Havrebladlöss Vecka Figur 12. Veckovis förekomst av havrebladlöss i sugfällan på Alnarp 26, Bladlöss Höstvete - Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss Havrebladlus Sädesbladlus Figur 13. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 14

16 Angripna kärnor, % Vetemygga Höst- och vårvete - vetemygga Röd vetemygga Gul vetemygga Figur 14. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 1

17 Angripna blad, % Antal löss/strå Råg Sammanfattning Brunrost kom senare än normalt och förekom i flera fält först i mitten av juni. Utvecklingen följde års kurvor. Angreppen utvecklades dock vidare under juli månad och slutgraderingen blev högre än , men lägre än under 212. Mindre angrepp av sköldfläcksjuka fanns i cirka hälften av varningsfälten redan vid första graderingstillfället. Angreppen utvecklades långsamt och slutangreppen blev i nivå med föregående år. Några enstaka varningsfält överskred bekämpningströskeln. Mjöldagg började uppträda i början av maj och utvecklades framförallt i Blekinge, M- och NÖ Skåne. Slutangreppen blev något lägre än de senaste tre åren. Under senare delen av maj fanns trips i ett flertal av fälten, men inget varningsfält överskred bekämpningströskeln (,-1 trips/strå). Sädesbladlöss fanns i cirka hälften av varningsfälten i mitten av juni, ett varningsfält nådde upp till bekämpningströskeln. Omfattning och sortfördelning Tabell 6. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i råg 213. Område Caspian Evolo Marcelo Palazzo Visello Summa Halland 1 1 NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne 2 2 NÖ Skåne Blekinge 1 1 Summa Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i råg 213 (KMN-län) Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Sädesbladlöss /4 29/4 6/ 13/ 2/ 27/ 3/6 17/6 1/7 Utv. stadium, DC & datum Figur 1. Skadegörarutveckling i råg 213. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 16

18 Angripna blad, % Angripna blad, % Årsvisa jämförelser Mjöldagg Råg - mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 16. Utveckling av mjöldagg i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka Råg - sköldfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 17. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 17

19 Angripna blad, % Angripna blad, % Brunrost Råg - brunrost Utv. stadium, DC Figur 18. Utveckling av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1 Råg - slutangrepp brunrost Figur 19. Slutangrepp av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 18

20 Angripna blad, % Antal löss/strå Rågvete Sammanfattning I början på maj kunde mjöldagg hittas i några fält. Angreppen utvecklades kraftigt under maj och juni vilket ledde till att angreppsnivån låg betydligt högre än de senaste åren. Gulrost noterades i några Tulusfält i mitten på maj, men angreppen utvecklades inte och årets angreppsnivå blev mycket låg. Inga angrepp av brunrost förekom. Angreppsnivån av bladfläcksvampar och sköldfläcksjuka var låg. Angreppen av stråknäckare var små och klart under bekämpningströskeln (2 % angripna skott). I början av juli förekom enstaka sädesbladlöss i fälten. Inget varningsfält överskred bekämpningströskeln. Trips förekom i flera fält men inget varningsfält uppnådde bekämpningströskeln (,-1 trips/strå). Omfattning och sortfördelning Tabell 7. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i rågvete 213. Område Borwo Empero Tulus Summa Halland 1 1 NV Skåne 1 1 SV Skåne M Skåne SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne Blekinge 1 1 Summa Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i rågvete 213 (KMN-län) Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Brunrost Gulrost Sädesbladlus /4 29/4 6/ 13/ 2/ 27/ 3/6 1/6 17/6 1/7 Utv. stadium, DC & datum Figur 2. Skadegörarutveckling i rågvete 213. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 19

21 Angripna blad, % Angripna blad, % Årsvisa jämförelser Mjöldagg Rågvete - mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 21. Utveckling av mjöldagg i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Gulrost Rågvete - gulrost Utv. stadium, DC Figur 22. Utveckling av gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 2

22 Angripna blad, % Rost 1 Rågvete - slutangrepp rost Brunrost Gulrost Figur 23. Slutangrepp av brun- och gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Stråknäckare Tabell 8. Angrepp av stråknäckare i rågvete under våren (DC 31-32) och sommaren (DC 7) , medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 3. Vårgradering Sommargradering År Antal Antal fält över % angripna skott Antal Antal fält Index fält bekämpningströskeln medel min max fält över index 3 medel min max ,, 16, ,3, 38, ,7, 42,2 9 16,2 2, 31, ,3 1,3 4,1 7 12,1 1, 3, ,, 28, ,9 4, 3, ,7,7 26,2 6 7,2 1, 17, 29 2,9 1,3 6,1 4 6,9, 16, ,,, ,8 1, 3, 211 1,1, 1,3 9 1,6,3 2, 212 9,4, 12, ,7 1, 36, ,8, 4, 7 14,8 1,9 29,4 År 21

23 Angripna blad, % Antal löss/strå Höstkorn Sammanfattning Små förekomster av svampsjukdomar fanns redan under de senare veckorna i april på ett fåtal platser. Angrepp av mjöldagg fanns i hälften av varningsfälten första delen av maj och dessa utvecklades sedan för att på några platser nå höga nivåer i slutet av juni. Slutangreppen blev därför relativt höga, i nivå med åren 29 och 21. Kornrost förekom i ett mindre antal fält och angreppen var relativt små. Kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka förekom i flertalet fält och angreppsnivåerna senare delen av juni var något högre än de senaste två åren. Havrebladlöss förekom i något enstaka fält i slutet av maj och sädesbladlöss förekom i några fält i mitten av juni. Bladlössen förekom i låga nivåer och inget av varningsfälten uppnådde bekämpningströskeln. Låga nivåer av trips förekom i flertalet av fälten och ett par varningsfält låg på bekämpningströskeln,,-1 trips/strå. Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstkorn 213. Område Apropos Matros Summa Halland 1 1 NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne 2 2 Blekinge 1 1 Summa Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i höstkorn 213 (KMN-län) Kornets bladfläcksjuka Kornrost Sköldfläcksjuka Mjöldagg Sädesbladlus /4 29/4 6/ 13/ 2/ 27/ 3/6 17/6 24/6 Utv. stadium, DC & datum Figur 24. Skadegörarutveckling i höstkorn 213. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 22

24 Angripna blad, % Angripna blad, % Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Höstkorn - mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 2. Utveckling av mjöldagg i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka 1 Höstkorn - kornets bladfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 26. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 23

25 Angripna blad, % Angripna blad, % Sköldfläcksjuka 1 Höstkorn - sköldfläcksjuka 22, Utv. stadium, DC Figur 27. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost 1 Höst- och vårkorn - slutangrepp kornrost Höstkorn Vårkorn Figur 28. Slutangrepp av kornrost i höst- och vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 24

26 Angripna blad, % Antal löss/strå Vårvete Sammanfattning Första angreppet av mjöldagg noterades i slutet av maj. Utvecklingen gick relativt långsamt och angrepp fanns till slut i ca 2/3 delar av fälten. Slutangreppen av mjöldagg blev låga jämfört med föregående år. En regnig junimånad gynnade utvecklingen av svartpricksjuka och angreppsgraden blev hög jämfört med förgående år. Första angreppet av gulrost noterades i början av juni. Angreppen utvecklades långsamt och slutangreppen blev små. Kraftigare angrepp av gulrost kunde dock ses i några fält i SV Skåne. De första havrebladlössen noterades i slutet av maj. Uppförökningen var i princip obefintlig och endast ett varningsfält tangerade bekämpningströskeln. En vecka in i juli ökade sädesbladlössen i antal och ca hälften av varningsfälten överskred bekämpningströskeln. Sädesbladlössen fortsatte att öka efter sista graderingstillfället. Endast några enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss hittades. Omfattning och sortfördelning Tabell 1. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårvete 213. Område Baguett Diskett Quarna Triso Vinjett Summa Halland 3 3 NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne Blekinge Summa Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i vårvete 213 (KMN-län) Mjöldagg Svartpricksjuka Brunrost Gulrost Sädesbladlus Havrebladlus / 13/ 2/ 27/ 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 4 2 Utv. stadium, DC & datum Figur 29. Skadegörarutveckling i vårvete 213. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 2

27 Angripna blad, % Angripna blad, % Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Vårvete - mjöldagg Figur 3. Utveckling av mjöldagg i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar Utv. stadium, DC 1 Vårvete - slutangrepp bladfläcksvampar År Figur 31. Slutangrepp av bladfläcksvampar, främst svartpricksjuka, i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 26

28 Antal löss/strå Angripna blad, % Gulrost Vårvete - gulrost Utv. stadium, DC Figur 32. Utveckling av gulrost i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss Vårvete - genomsnittligt maxangrepp av bladlöss (DC 71-7) 3 2 Havrebladlus Sädesbladlus Figur 33. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 27

29 Vårkorn Sammanfattning Mjöldagg noterades i mottagliga sorter i enstaka fält under senare delen av maj. I några fält ökade angreppen snabbt, men i flertalet fält förblev utvecklingen långsam. Slutangreppen blev relativt låga. Begynnande angrepp av kornets bladfläcksjuka noterades under senare delen av maj i enstaka fält. Under senare delen av juni ökade andelen angripna fält och i början av juli konstaterades mindre angrepp i de flesta av varningsfälten. Slutangreppen av kornets bladfläcksjuka blev något högre än under senare år. Även enstaka angrepp av sköldfläcksjuka fanns i slutet på maj, men utvecklingen var långsam. I början av juli förekom sköldfläcksjuka i ca 6 % av varningsfälten, men slutangreppen blev generellt mycket låga. Ramularia bladfläck uppträdde sent och noterades i början av juli i en del fält. Angreppen utvecklades och blev relativt höga i vissa fält, men inte så höga som under fjolåret då det var ovanligt starka angrepp. Kornrost påträffades i mitten av juni i enstaka fält. Slutangreppen blev relativt låga, dock fanns det fält i framförallt SV- och M Skåne med högre angreppsnivåer, exempelvis i den mottagliga sorten Quench. Enstaka havrebladlöss och sädesbladlöss påträffades under senare delen av maj. Lössen uppförökades långsamt. Havrebladlössen nådde sin topp under mitten av juni, då enstaka varningsfält i Skåne och Blekinge uppnådde bekämpningströskeln. Under senare delen av juni fanns sädesbladlöss i ca hälften av varningsfälten, varav några enstaka varningsfält i SV Skåne uppnådde bekämpningströskeln. Inga grönstrimmiga gräsbladlöss observerades. Omfattning och sortfördelning Tabell 11. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårkorn 213. Område Anakin Columbus Fairytale Luhkas Propino Quench Rosalina Salome Tamtam NFC Tipple Vilgot Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

30 Angripna blad, % Angripna blad, % Antal löss/strå Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i vårkorn 213 (KMN-län) Mjöldagg Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Havrebladlus / 13/ 2/ 27/ 3/6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 Utv. stadium, DC & datum Figur 34. Skadegörarutveckling i vårkorn 213. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge Årsvisa jämförelser Sköldfläcksjuka 1 Vårkorn - sköldfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 3. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 29

31 Angripna blad, % Angripna blad, % Kornets bladfläcksjuka Vårkorn - kornets bladfläcksjuka 22, Figur 36. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Utv. stadium, DC Vårkorn - kornrost Utv. stadium, DC Figur 37. Utveckling av kornrost i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 3

32 Antal löss/strå Bladlöss 3 2 Vårkorn - Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss Havrebladlus Sädesbladlus Figur 38. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. År 31

33 Angripna blad, % Antal löss/strå Havre Sammanfattning Angreppsnivån för havrens bladfläcksjuka var något höge än de förgående åren, men endast ett varningsfält låg över bekämpningströskeln. Angreppen av mjöldagg var små och man hittade inte någon kronrost alls i varningsfälten. Angreppen av axfusarios var små och DON-halterna generellt låga. Enstaka fält med bladbakterios noterades. De första havrebladlössen noterades under andra halvan av maj. Angreppen förblev låga under hela säsongen, endast ett varningsfält (Halland) gick över bekämpningströskeln. Även mindre mängder sädesbladlöss förekom i flertalet fält. Enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss hittades i ett fåtal fält. Små angrepp av fritfluga i Halland, Skåne och Blekinge. 9 daggrader uppnåddes under vecka 21 (21 maj). Omfattning och sortfördelning Tabell 12. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i havre 213. Område Belinda Ivory Kerstin Scorpion Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne 1 1 SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne 1 1 Blekinge 2 2 Summa Utveckling av skadegörare Utveckling av skadegörare i havre 213 (KMN-län) Mjöldagg Havrens bladfläcksjuka Kronrost Havrebladlöss / 13/ 2/ 27/ 3/6 1/6 17/6 24/6 3/7 8/7 Utv. stadium, DC & datum Figur 39. Skadegörarutveckling i havre 213. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge

34 Angripna blad, % Angripna blad, % Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Havre - mjöldagg 22, Utv. stadium, DC Figur 4. Utveckling av mjöldagg i havre 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Havrens bladfläcksjuka 1 Havre - havrens bladfläcksjuka 23, Utv. stadium, DC Figur 41. Utveckling av havrens bladfläcksjuka 23, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 33

35 Höstraps Sammanfattning Den milda hösten blev gynnsam för uppkomsten och trots lång kyla med omväxlande barmark och snö blev övervintringen god. Årets skördenivå för Skåne, Blekinge och Halland var bra, ca 3 kg/ha, men något lägre än 212. Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum och populationen under 212 var fortsatt låg efter den senaste toppen Detta bekräftades av den relativt låga mängd rapsjordloppor som noterades i fångstskålarna hösten 212 där endast två varningsfält tangerade bekämpningströskeln, samt det låga antal larver/planta på våren 213, endast,2. Skadetröskeln är, larver/planta. Det är sannolikt de naturliga fienderna som spelar störst roll för denna periodicitet, men den kalla vårvintern kan också ha spelat roll för årets låga angrepp. Från Skåne och Danmark rapporterades ovanligt många fall av klumprotsjuka i höstraps under våren. Andra veckan i maj kom värmen och med den också rapsbaggarna. Problemen med rapsbaggar varierade stort mellan fälten där en del fält bekämpades. Angreppen av skidgallmygga var mycket små och den blygrå rapsviveln förekom endast i litet antal i ett fåtal fält. I år graderades även den fyrtandade rapsviveln som lever i plantans stjälk. I många fält var nästan alla plantor angripna. Maj var en relativt torr månad vilket missgynnade utvecklingen av apothecier. Endast i en sklerotiedepå på sydkusten noterades apothecier. Angreppen av bomullsmögel blev mycket små. Kransmögel förekom i ungefär samma utsträckning som de senaste åren dvs. angrepp fanns i många fält. Liksom under de senaste åren visade sig angreppen främst som bronsfärgade stjälkar, vilket är mindre allvarligt jämfört med om plantorna blir helt svarta av mikrosklerotier. Angrepp av torröta förekom i många fält, men i form av stjälkangrepp och dess betydelse var liten. Angreppsgraden var något lägre jämfört med tidigare år. Angreppen av gråmögel (Botrytis cinerea) under tidig vår var små. Små angrepp av ljus bladfläcksjuka och svartfläcksjuka förekom i enstaka fält. Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i åtta fält med fördelning på ett flertal sorter. 34

36 Antal larver/planta Ackumulerat värde Årsvisa jämförelser Rapsjordloppa 2 Höstraps - Rapsjordloppa Vecka Figur 42. Höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält , skålfångster. Medeltal av 13-2 fält/år i Skåne. Den veckovisa fångsten är summerad. 2, Höstraps - rapsjordloppelarver , 1, Figur 43. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält, Skåne Skadetröskeln är, larver/planta. Resultat av provtagning i mars-april. År 3

37 Angripna plantor, % Angripna plantor, % Svampsjukdomar 1 Höstraps - svampsjukdomar Bomullsmögel Phoma stjälkangrepp Kransmögel År med Phoma rothalsröta Figur 44. Angrepp av olika svampsjukdomar i höstraps i Skåne Vid phoma rothalsröta indikeras endast år då starka angrepp förekommer. Bomullsmögel År 3 Höstraps - bomullsmögel År Figur 4. Inventering av bomullsmögel i höstraps, Skåne

38 Potatis Sammanfattning Under 213 förekom kraftiga angrepp av bladmögel på sina håll, framförallt i NV Skåne och Halland där angreppen också kom tidigt. Första bladmögelangreppen som rapporterades in till Euroblight kom den 14 juni, vilket var något senare än 212. Först i början av juli började bladmögelangrepp i större omfattning rapporteras in från olika delar av södra Sverige. Angreppen av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) var överlag stora, i nivå med 21. I varningsfälten var den högsta noterade angreppsnivån 2 % angripen bladyta (NÖ Skåne). Både A. alternata och A. solani hittades. A. solani hittades företrädesvis i slutet av säsongen. Stritar observerades i de flesta varningsfälten under större delen av graderingssäsongen. Inflygningen började runt vecka 22, i slutet av maj, och första veckan i juni kunde en inflygningstopp noteras. I Blekinge kom inflygningstoppen en dryg vecka senare. Totalt sett var inflygningstoppen detta år måttlig, cirka 24 stritar per fälla och dag i genomsnitt. Stinkflyn och bladlöss förekom i mycket blygsam omfattning under 213. Omfattning och sortfördelning Tabell 13. Områdesvis fördelning av mat- och stärkelsepotatis i varningsfälten 213. Område Matpotatis Stärkelsepotatis Summa Halland 3 3 NV Skåne 2 2 SV Skåne 2 2 M Skåne 1 1 SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne Blekinge 1 4 Summa

39 Angripen yta, % Antal stritar per dag och fälla Årsvisa jämförelser Stritar 8 Stritförekomst KMN-län Vecka Figur 46. Veckovis stritförekomst i mat- och stärkelsepotatis Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Torrfläcksjuka 2 Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) 21, Vecka Figur 47. Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) 21, fält/år. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 38

40 Sockerbetor Sammanfattning Vårbruk på tjälen gjorde att sådden i västra och nordöstra Skåne kom igång på frystorkade jordar och många betor såddes redan första veckan i april. På Österlen låg däremot snön kvar i mars och sådden kom därför igång betydligt senare. Medelsådatumet blev den 14 april vilket är ett par dagar senare än femårsgenomsnittet. Inga varningsfält följdes under våren då plantan normalt sett har en bra motståndskraft mot insekter pga. den effektiva Gauchobetningen av fröet. Under juli och augusti härjade gammaflyets larver i betfälten, vilka gynnades av det varma och torra vädret. I vissa fall blev angreppen kraftiga och en hel del fält fick bekämpas, vissa fält fick även bekämpas två gånger. Bevakningen av svampsjukdomar gjordes i samarbete med Nordic Beet Research (NBR) på 14 olika platser runt om i Skåne. På sex av dessa platser fanns sortförsök där man följde fyra olika sorter, sammanlagt följdes 32 prognosrutor. Resultaten publicerades varje vecka på Inventeringen startade i mitten av juli och då var där grönt och rent i fälten. De första noteringarna av svampangrepp gjordes i SV och M Skåne där man en vecka in i augusti hittade angrepp av Ramularia. Angreppen av bladfläcksvamparna kom någon vecka senare jämfört med tidigare år, men utvecklingen gick fort och flera fält nådde bekämpningströskeln på bara några dagar. Mjöldagg och rost brukar uppträda i mitten av augusti, så även i år. I början av september hade de flesta varningsfälten nått bekämpningströskeln. 39

41 Bladlöss/toppskott Ärter Sammanfattning Sex ärtfält med konservärter eller foder- och kokärter har följts under säsongen (ett i NV Skåne, ett i NÖ Skåne, tre i SV Skåne och ett i Halland). Observationerna bygger endast på dessa fält. Angrepp av bladmögel fanns i ett par av varningsfälten under senare stadier. Inflygningen av ärtbladlöss började i mitten av juni och förekomsten ökade sedan till första veckorna i juli. Flera av varningsfälten överskred bekämpningströskeln och även omsprutning fick ske i en del fält. Angrepp av ärtvivel påträffades i tidiga stadier i flertalet fält. Angreppen blev inte kraftiga och ärterna växte ifrån angreppen snabbt. Årsvisa jämförelser Ärtbladlus 3 Genomsnittliga maxangrepp av ärtbladlus År Figur 48. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i ärter Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 4

42 Åkerböna Sammanfattning Tre åkerbönsfält (ett i NV Skåne och två i Halland) följdes under växtsäsongen 213. Observationerna bygger endast på dessa tre fält. Bönbladmögel noterades i mitten av juni och i ett av varningsfälten var utvecklingen snabb med angrepp på alla plantor veckan därpå. Bönfläcksjuka började uppträda i slutet av juni, vilket är relativt sent, i ett av varningsfälten och angreppen ökade sedan gradvis veckorna därpå. Även chokladfläcksjuka noterades sent, i början av juli, och ökade därefter sakta påföljande vecka. Angrepp av ärtvivel förekom under våren men som vanligt växte plantorna ifrån skadorna. Förekomsten av bönbladlöss i varningsfälten var i år låg. 41

43 Majs Sammanfattning Under säsongen studerades förekomst av skadegörare i majsfält på sju lokaler spritt i Skåne. Redan i början av augusti kunde torkskador noteras och under senare delen av säsongen fanns torkskador i flera fält. I fälten som följdes var förekomsten av både svampsjukdomar och insekter låga under säsongen. Förekomst av ögonfläcksjuka, bladfläcksjuka, majssot och enstaka fusarium noterades i enstaka fält. Under senare delen av juli dök det upp större mängder (ca 2 löss/planta) bladlöss i ett par fält i SV- och M Skåne. I mitten av september fanns det fortfarande enstaka löss i S- och NÖ Skåne. I ett samarbete med Lunds Universitet placerades i början av juni feromonfällor, designade för majsmott, ut i majsfälten. Avsikten med detta var att försöka följa eventuell förekomst av majsmottet i fjärilsstadium. Majsmottets larver hittades med början av september i M-, SVoch SÖ Skåne. 42

44 Författare: Johanna Holmblad, Louise Aldén, Anna Gerdtsson och Gunilla Berg Omslag: Kålmal Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 3, 2 tr Uppsala Tfn 36-1 Växtskyddscentralen Linköping Tfn 36-1 Växtskyddscentralen Box Skara Tfn 36-1 Växtskyddscentralen Flottiljvägen Kalmar Tfn Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn 4-41 Webbplats: Jordbruksverket 1 82 Jönköping Tfn 36-1 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www. jordbruksverket.se Jordbruksverket 1 82 Jönköping Tfn 36-1 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO13:14