Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge län

Transkript

1 Växtskyddsåret 21 Halland, Skåne och Blekinge län Jordbruksinformation 14 21

2 Titel: Växtskyddsåret 21. Halland, Skåne och Blekinge län Författare: Gunilla Berg, Johanna Holmblad, Mariann Wikström Redaktör: Alf Djurberg Utgivare: Jordbruksverket, Jönköping tel (vx), fax Publ. Datum: November 21 ISSN: Copyright: Eftertryck tillåts om källan anges. Omslag: Snömögel i råg Foto: Peder Waern

3 VÄXTSKYDDSÅRET 21 Halland, Skåne och Blekinge INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. Vädret 29/1.. Höstvete.. Råg.. Rågvete.. Höstkorn. Vårvete... Vårkorn... Havre.. Ärter.... Höstraps..... Potatis.... Sockerbetor Åkerböna

4

5 INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 21. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer. Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i områden. Under perioden april-juli sker veckovis graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, ärter, raps, potatis, sockerbetor och åkerbönor. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har har 259 varningsfält graderats under 21 (Tabell 1). Tabell 1. Antalet varningsfält under 21 för tolv grödor i sju områden. Område Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Ärt Höstraps Potatis S-betor Åkerböna Summa: Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa:

6 VÄDRET 29/1 Vädret under växtodlingsåret 9/1 präglades av kraftiga slag mellan olika väderlekstyper. Väderleken för höstmånaderna var i det närmaste normal. September var något varmare och torrare, oktober något kallare och i november föll lite mer regn än normalt. I mitten av december skedde ett omslag till kallare väder. Vintern blev ovanligt lång, kall och snörik. Den sammanhållande perioden med snötäcke varierade mellan 6 och 81 dagar (Kristianstad resp. Halmstad) från början av januari till mitten av mars. Dagarna runt nyår var det barfrost, Nederbörd, mm Halmstad 29/21 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Nederbörd, mm Lund 29/21 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Nederbörd, mm Karlshamn 29/21 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 29/21 (enl. SMHI). 4

7 vilket medförde att marken blev frusen med tjäle på många håll. Våren kom långsamt under mars månad. April var en ganska varm och torr månad. I början av maj tog ett något svalare och regnigare väder vid. Juni började med en mycket regnig period speciellt i NV Skåne och Halland där ca 1 mm regn föll. Det svala majvädret fortsatte även in i juni för att sedan övergå i högsommarvärme i slutet av månaden. Juli blev mycket varm med en medeltemperatur som var 3-4 grader högre än normalt. Temperatur, ºC Halmstad 29/21 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug -1 Temperatur, ºC Lund 29/21 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug -1 Temperatur, ºC Karlshamn 29/21 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug -1 Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 29/21 (enl. SMHI). 5

8 Det var ett flertal dagar med temperaturer över 3 ºC, som i kombination med torrt väder gav en kort inlagringsperiod för bl.a. spannmålen. Temperaturen var något högre i södra delarna av Skåne och den 11 juli sattes värmerekord i Lund med 34,3 C. Det varma och torra vädret gick senare i månaden och i början av augusti över till ett fortsatt varmt men fuktigt väder med en del kraftiga regnskurar i Halland, NV Skåne och Blekinge. Temperatur, ºC Nederbörd Temperatur Halmstad Nederbörd, mm 1/4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 1/5 17/5 24/5 31/ Temperatur, ºC 3 Nederbörd 25 Temperatur Lund Nederbörd, mm /4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 1/5 17/5 24/5 31/5 Temperatur, ºC 3 Nederbörd Temperatur Karlshamn Nederbörd, mm /4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 1/5 17/5 24/5 31/5 Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 21 vid tre olika platser (enl. SMHI). 6

9 Augusti var fortsatt varm och regnig för att sedan övergå till ett kallare och fortsatt mycket blött höstväder. Mycket regn kom i augusti och speciellt i trakterna runt S Åby där ett skyfall den 17 augusti gav över 15 mm på några timmar. Temperatur, ºC 3 Nederbörd Temperatur Halmstad Nederbörd, mm /6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7 Temperatur, ºC 3 Nederbörd 25 Temperatur Lund Nederbörd, mm /6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7 Temperatur, ºC 3 Nederbörd Temperatur Karlshamn Nederbörd, mm /6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 21 vid tre olika platser (enl. SMHI). 7

10 HÖSTVETE Sammanfattning Vinterns långvariga snötäcke över större delarna av Skåne, Halland och Blekinge medförde att en hel del höstvete utvintrade. Förväntade snömögelangrepp begränsades dock av tjälen och blev inte så omfattande som under vintern 26. Störst skador förekom där snön legat länge, t.ex. längs fältkanter. Vanligt förekommande var också snömögelangripna plantor jämnt utspridda över fälten, vilket resulterade i en uttunning av bestånden. En tydlig sortskillnad i övervintringsförmåga observerades i sortförsöken i hela Skåne, där sorterna JB Asano och Oakley tunnades ut kraftigt, medan sorterna Kranich och Audi klarade sig allra bäst. Grödorna utvecklades långsamt under den långa och kyliga våren och försommaren, vilket dock gynnade bestockningen och rotutvecklingen. Höstvetets axgång var sen, genomsnittligt datum för prognosfälten var den 19 juni. Juli månad var mycket varm och torr, med flera dagar över 3 ºC, vilket innebar att inlagringstiden blev ovanligt kort och skörden begränsades. Det torra vädret stoppade även upp utvecklingen av fuktighetskrävande sjukdomar som t.ex. svartpricksjuka. Rödsotvirus förekom i mycket liten omfattning. De ganska normala temperaturerna under hösten 29 missgynnade bladlössen och smittspridningen av virus blev därför liten. Angrepp av stråknäckare och rotdödare förekom även de i liten omfattning. Gulrostangreppen blev kraftiga i mottagliga sorter och bekämpning gav höga merskördar. De första angreppen noterades dock först i mitten av maj i rostvakten i indikatorsorten Anja och en vecka senare i Tulsa och SW Gnejs. Gulrosten ökade sedan långsamt och det var först i mitten av juni som angreppen ökade kraftigt. I sorten Akteur noterades angrepp i början av juni, ökningen gick sedan snabbt och slutangreppen blev stora. Mindre angrepp förekom också i Olivin i både Halland och Skåne. I början av juli noterades även angrepp i Oakley på flera platser. Vid de första graderingstillfällena konstaterades att det fanns relativt mycket övervintrad svartpricksjuka i höstvetet. En kylig och torr väderlek i april gjorde att angreppen inte uppförökades medan regnet i mitten av maj var gynnsamt för svampen. Redan i DC 39 konstaterades angrepp på bladnivå 3 och 2 och den fortsatta utvecklingen gjorde att svartpricksjukan blev den dominerande svampsjukdomen. I obehandlade fält var även flaggbladen överlag angripna och angreppen blev kraftiga. Det var stora sortskillnader och angreppen var störst i SW Gnejs. Angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) var ovanligt små och förekom endast i enstaka fält. Brunrosten började uppträda först sent på säsongen i enstaka fält och angreppen förblev mycket låga. Mjöldagg förekom i något högre grad än föregående år i mottagliga sorter. Vid slutgraderingen var det angrepp på i medeltal ca 3 % av bladen. 8

11 Överlag fanns det få löss detta år. Sädesbladlusen förekom i en del fält från slutet av juni och i ca 15 % av prognosfälten överskreds bekämpningströskeln. Angreppen av röd och gul vetemygga var något större än under de senaste åren och ett fält översteg skadetröskeln. Större angrepp av sadelgallmygga rapporterades från enstaka fält. Fysiologiska fläckar förekom i flera sorter och framför allt i sorten sorten Ellvis. Symptomen uppträdde som gula fläckar och vissnande bladspetsar huvudsakligen på flaggbladen. Under höstvetets blomning föll ganska lite regn vilket ledde till små angrepp av axfusarios. Årets undersökningar av fusariumtoxiner visade på låga DON- och ZEA-halter i flertalet prover. Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstvete 21. Sort Akteur Audi Boomer Cubus Ellvis Gnejs Harnesk Hereford Oakley Olivin Opus Skalmeje Tulsa Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa: Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp Utveckling av skadegörare i höstvete KMN-län Mjöldagg Brunrost Vetets bladfläcksjuka (DTR) Svartpricksjuka Gulrost Sädesbladlus 1, 8, 6, 4, 2, Antal sädesbladlöss/strå /5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7, Figur 6. Skadegörarutveckling i höstvete 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 9

12 Snömögel 3 Snömögel (antal plantor/12 meter) Kranich Audi Loyal Henrik Skalmeje Discus Inspiration IGF 83 Contact Harnesk Akteur Lans Olivin Gnejs Cubus Stru Lahertis Mulan Hereford Boomer Svensk sortblandning Event Ellvis Opus Oakley Dansk sortblandning Asano Figur 7. Angrepp av snömögel i ett sortförsök i höstvete utanför Ängelholm, L7-11. Övervintring Övervintring (1-5) 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Kranich Olivin Audi SW Harnesk Mulan Loyal Akteur IGF 83 Svensk sortblandning Opus Discus Ellvis Contact Hereford Cubus SW Gnejs Dansk sortblandning Skalmeje Inspiration Stru Boomer Henrik Event Lans Lahertis Oakley JB Asano Figur 8. Övervintring av olika höstvetesorter i sortförsöken, L7-11, i Skåne. Medelvärden av 6 försök. (Skala 1-5, 1=helt dött bestånd, 5=opåverkat bestånd). 1

13 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 8 Utveckling av mjöldagg 23, Utv. stadium, DC Figur 9. Utveckling av mjöldagg i höstvete 23, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Svartpricksjuka 1 8 Utveckling av svartpricksjuka 22, 26, Utv. stadium, DC Figur 1. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete 22, 26, Svartpricksjuka och DTR särskiljdes inte under Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 11

14 Tabell 3. Ackumulerad nederbörd 1 (mm) före och efter höstvetets axgång, angrepp av bladfläcksvampar, gulrost och brunrost i varningsfälten samt medeltal för merskördar från olika svampförsök i Skåne År DC 55 Ackumulerad nederbörd 1 (mm), före och efter axgång Axgång Bladfläcksv. % angr blad Gulrost % angr blad Brunrost %angr blad Merskörd för behandling i DC 47-6 (en behandling) DC kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha DC DC DC Tilt Top Amistar Comet Proline Datum 4v före 4 v efter ,8 l/ha 1, l/ha,5 l/ha 2x,4 l/ha / / / / / / / * / * / x / / / / * 21 13/ / ** +25** 23 12/ *** +18*** 24 11/ **** +127**** 25 11/ / /6 5/ / / =medeltal av sex väderstationer i Skåne x DC 71 * Få försök ** Dos,5 l/ha, fyra försök *** Fem försök med Amistar + Juventus (,5+,5 l/ha) och Comet + Juventus (,5+,5 l/ha) **** Fem försök med Amistar Duo 2x,5 l/ha (azoxystrobin+propikonazol) samt Proline 2x,4 l/ha Rost 1 Slutangrepp av rost i höstvete Brunrost Gulrost Figur 11. Slutangrepp (DC 75) av brunrost och gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 12

15 Rost Utveckling av gulrost 199, 22, Utv. stadium, DC Figur 12. Utveckling av gulrost i höstvete 199, 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1 Utveckling av gulrost i sorten Tulsa (21 fält) 29 (2 fält) 21 (8 fält) Utv. stadium, DC Figur 13. Utveckling av gulrost i sorten Tulsa Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 13

16 Stråknäckare Stråknäckarangrepp i DC Fältfördelning, % 1% 8% 6% 4% Angreppsgrad % 1-19% 2-4% >4% 2% % Figur 14. Angrepp (% angripna skott) av stråknäckare under våren i höstvete Gradering i DC Årligen undersöks ca 6 fält. Tabell 4. Angrepp av stråknäckare i olika områden under sommaren i höstvete 21. Gradering i DC 75. Stråknäckarindex Område Antal fält Medel Min Max Halland 4 25, 3, 47, NV Skåne 8 22,6 12,5 37, SV Skåne 9 1,1 1, 33,5 M Skåne 2 3, 2,5 3,5 SÖ Skåne 9 9,6 1,5 22, NÖ Skåne 4 7,1 1, 13, Blekinge 4 17, 2,5 39, 14

17 Bladlöss Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss Havrebladlus Sädesbladlus Antal löss/strå Figur 15. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlöss i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Vetemygga 5 Angrepp vetemyggor Röd vetemygga Gul vetemygga Angripna kärnor, % Figur 16. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 15

18 RÅG Sammanfattning Vinterns långvariga snötäcke medförde utvintringsskador i rågen. Enstaka fält var så kraftigt angripna av snömögel att de kördes upp. Både sköldfläcksjuka och mjöldagg påträffades i rågfälten vid det första graderingstillfället i mitten av april. Mjöldaggen utvecklades och angreppet slutade på en nivå som var något högre än under de senaste åren. Regnet i slutet av maj och början av juni medförde en kraftig ökning i angreppet av sköldfläcksjuka. Slutangreppet blev ett av de större under de senaste åren. Angreppen av brunrost var ovanligt små och de första angreppen kom sent. Tripsförekomsten var måttlig och angreppen av bladlöss mycket små. Omfattning och sortfördelning Tabell 5. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i råg 21. Sort Amilo Evolo Visello Övriga Summa: Halland 1 1 NV Skåne 2 2 SV Skåne M Skåne SÖ Skåne 2 2 NÖ Skåne Blekinge 1 1 Summa:

19 Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp 1 8 Utveckling av skadegörare i råg KMN-län 21 Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Bladlöss Antal löss/strå /5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 21/6 28/6 5/7 Figur 17. Skadegörarutveckling i råg 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 17

20 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 8 Utveckling av mjöldagg i råg Utv. stadium, DC Figur 18. Utveckling av mjöldagg i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka 1 Utveckling av sköldfläcksjuka i råg 25, Utv. stadium, DC Figur 19. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg 25, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 18

21 Brunrost 1 8 Utveckling av brunrost i råg Utv. stadium, DC Figur 2. Utveckling av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 1 Slutangrepp av brunrost i råg Figur 21. Slutangrepp av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 19

22 RÅGVETE Sammanfattning Utvintringsskador och snömögel drabbade rågvetet. Skador förekom längs med fältkanter och även jämnt utspridda plantor i fälten. Gulrost var den helt dominerande sjukdomen i rågvete detta år. Redan i mitten av april uppträdde kraftiga angrepp av sporulerande gulrost i sorterna Dinaro och SW Cando. Angreppet utvecklades mycket kraftigt och i flera fält var alla blad kraftigt angripna redan i mitten av juni. I sortförsök med totalangrepp av gulrost har skörden i vissa fall nästan dubblerats efter bekämpning. Angreppen av gulrost var lika kraftiga detta år som 29, då det också var ett mycket kraftigt angrepp. I rågvete dominerar en gulrostras som karakteriseras som aggressiv. Denna ras förekom sporadiskt 28, men var helt dominerande 29 och 21, vilket förklarar skillnaden i angrepp av den känsliga sorten Dinaro (Fig. 25). Angrepp av mjöldagg, bladfläcksvampar och sköldfläcksjuka var små. Brunrost påträffades inte alls detta år. Sädesbladlöss förekom i mindre mängder i enstaka fält. Omfattning och sortfördelning Tabell 6. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i rågvete 21. Sort Dinaro SW Cando Tulus Summa Halland 1 1 SV Skåne SO Skåne 1 1 NO Skåne Blekinge 2 2 Summa

23 Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp Utveckling av skadegörare i rågvete KMN-län Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Brunrost Gulrost Sädesbladlöss 1, 8, 6, 4, 2, Antal sädesbladlöss/strå /5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7, Figur 22. Skadegörarutveckling i rågvete 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Gulrost Utveckling av gulrost i tre sortförsök i Skåne 21 1 Dinaro Cando Tulus Utv. stadium, DC Figur 23. Utveckling av gulrost i sorterna Dinaro, Cando och Tulus 21 i tre sortförsök (L7-212) i Skåne (Borgeby, Skurup och Tollarp). 21

24 Övervintring 5, 4,5 4, Övervintring (1-5) 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Sequenz Lad 543/6 MAH 478 MAH 498 Dinaro Ragtac Tritikon Cando Borwo BOH 1211 Pigmej Tulus SW 383a Figur 24. Övervintring av olika rågvetesorter i sortförsök L7-212, Skivarp, Skåne. (Skala 1-5, 1=helt dött bestånd, 5=opåverkat bestånd). Utvintringen i detta försök berodde till största delen på snömögel. 22

25 Årsvisa jämförelser Gulrost Utveckling av gulrost i Dinaro Dinaro (1) 26 Dinaro (2) 27 Dinaro (6) 28 Dinaro (7) 29 Dinaro (7) Utv. stadium, DC Figur 25. Utveckling av gulrost i sorten Dinaro Antal fält anges inom parentes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar Utveckling av bladfläcksvampar Utv. stadium, DC Figur 26. Utveckling av bladfläcksvampar i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 23

26 Rost 1 Slutangrepp av rost i rågvete Brunrost Gulrost År Figur 27. Slutangrepp (DC 75-8) av brunrost och gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Brunrost 1 Utveckling av brunrost Utv. stadium, DC Figur 28. Utveckling av brunrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 24

27 Mjöldagg Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 29. Utveckling av mjöldagg i rågvete Före 24 var angreppen av mjöldagg helt obetydliga i rågvete. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 25

28 HÖSTKORN Sammanfattning Utvintringsskador förekom i en del fält. Det var främst snömögel som orsakade skadorna. Angreppen var speciellt utbredda i fältkanter där snön hade legat kvar längst, men även spridda plantor förekom ute i fälten. Angrepp av mjöldagg förekom tidigt i flertalet fält och angreppen utvecklades vidare. Slutangrepp var starkare än normalt och ungefär lika kraftiga som 29. Den fuktiga väderleken under försommaren medförde att sköldfläcksjuka utvecklades och angreppen var kraftigare än normalt. Även kornets bladfläcksjuka förekom i de flesta fält och slutangrepp nådde en rel. normal nivå. Kornrosten har ökat under de senaste åren och är en av de mest betydande sjukdomarna. Angrepp noterades i april, men utvecklades långsamt under den svala försommaren. Det var först under juni som angreppen ökade i flera fält, vilket medförde att kornrosten inte hann utvecklas till något stort problem. Den genomsnittliga angreppsnivån var endast drygt 2 %, vilket är lågt i jämförelse med de senaste tre åren. Inga kända fall av Ramularia bladfläck noterades. Små angrepp av trips noterades i vissa fält. Ytterst lite sädesbladlöss och havrebladlöss fanns detta år och inga fält nådde upp till bekämpningströskeln. Omfattning och sortfördelning Tabell 7. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstkorn 21. Sort Ansiette Apropos Bombay Chess Nickela Wintmalt Summa NV Skåne 1 1 SV Skåne M Skåne 1 1 SÖ Skåne NÖ Skåne 2 2 Blekinge 1 1 Summa:

29 Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp 1 8 Utveckling av skadegörare i höstkorn KMN-län 21 Antal bladlöss/strå 1, Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Mjöldagg Bladlöss 8, , 4, 2, , 3/5 1/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 5/7 Figur 3. Skadegörarutveckling i höstkorn 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 27

30 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 31. Angrepp av mjöldagg i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka 1 Utveckling av kornets bladfläcksjuka 21, Utv. stadium, DC Figur 32. Angrepp av kornets bladfläcksjuka i höstkorn 21, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 28

31 Sköldfläcksjuka 1 8 Utveckling av sköldfläcksjuka 22, Utv. stadium, DC Figur 33. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost 1 Utveckling av kornrost Utv. stadium, DC Figur 34. Utveckling av kornrost i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 29

32 1 Slutangrepp av kornrost Höstkorn Vårkorn Figur 35. Slutangrepp (DC 75-8) av kornrost i höst- och vårkorn ( ). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 3

33 VÅRVETE Sammanfattning De dominerande sjukdomarna var svartpricksjuka och mjöldagg. Den fuktiga försommaren medförde att angrepp av svartpricksjuka noterades i flera fält ovanligt tidigt, redan före axgång. Angreppen utvecklades vidare men värmen och torkan i juli gjorde att slutangreppen blev ganska måttliga. Mjöldagg noterades ganska tidigt och i vissa fält utvecklades angreppen vidare. Slutangreppen av mjöldagg blev också måttliga. Gulrost påträffades i några fält av sorterna Triso och Vinjett, men angreppen förblev på en låg nivå, troligtvis p.g.a. värmen och torkan i juli. Brunrost förekom i låg frekvens i något enstaka fält. Sädesbladlöss förekom i en del fält, men bekämpningströsklarna överskreds endast i ett fåtal fält. Angreppen av havrebladlöss var mycket små. Omfattning och sortfördelning Tabell 8. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårvete 21. Sort Quarna Triso Vinjett Summa Halland 1 1 NV Skåne SV Skåne SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne 3 3 Blekinge Summa

34 Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp 1 8 Utveckling av skadegörare i vårvete KMN-län 21 Mjöldagg Svartpricksjuka Brunrost Gulrost Sädesbladlus Havrebladlus 1, 8, 6 4 6, 4, Antal löss/strå 2 2, /5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7, Figur 36. Skadegörarutveckling i vårvete 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 32

35 Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 8 Utveckling av mjöldagg Utv. stadium, DC Figur 37. Mjöldaggens utveckling i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar 1 Slutangrepp av bladfläcksvampar Figur 38. Bladfläcksvampar i vårvete, slutangrepp i DC 65-71, (svartpricksjuka 26-21). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 33

36 Gulrost Utveckling av gulrost 22, Utv. stadium, DC Figur 39. Gulrostens utveckling i vårvete 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårvete Havrebladlus Sädesbladlus Antal bladlöss / strå Figur 4. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 34

37 VÅRKORN Sammanfattning Detta år förekom tidiga angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka till följd av det fuktiga vädret i maj/juni. Utvecklingen hejdades dock av den värme och torka som följde senare på sommaren. Sköldfläcksjuka var mer utbredd och uppträdde i större frekvens än normalt. Starka angrepp förekom i sorten Justina, men även i Quench förekom relativt kraftiga angrepp. Angreppen av kornets bladfläcksjuka blev till slut svaga eller måttliga. Mjöldagg började uppträda i slutet av maj och utvecklades vidare i mottagliga sorter. Slutangreppen av mjöldagg blev ganska kraftiga, något större än de två senaste åren. Sorter som var kraftigt angripna var bl.a. Gustav, Mercada och NFC Tipple. De första angreppen av kornrosten uppträdde först i mitten-slutet av juni. Angreppen var svagare än tidigare år och hann inte bli så stora i de flesta fält. En del fält av sorterna Quench och Justina hade dock relativt kraftiga angrepp vid sista graderingen i mitten av juli. Ramularia bladfläck uppträdde i några fält i senare delen av juli. Bladlöss, både havrebladlus och sädesbladlus, förekom i mycket små mängder. Inga av prognosfälten nådde upp till bekämpningströsklarna detta år. Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårkorn 21. Sort Fairytale Gustav Justina Mercada Quench NFC Tipple Övriga Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa:

38 Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp 1 8 Utveckling av skadegörare i vårkorn KMN-län 21 Mjöldagg Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Sädesbladlöss Havrebladlöss 1, 8, 6 4 6, 4, Antal löss/strå 2 2, /5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7, Figur 41. Skadegörarutveckling i vårkorn 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 36

39 Årsvisa jämförelser Sköldfläcksjuka 1 Utveckling av sköldfläcksjuka Utv. stadium, DC Figur 42. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn 1999, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 37

40 Mjöldagg Utveckling av mjöldagg i mottagliga sorter Utv stadium, DC Figur 43. Utveckling av mjöldagg i sorter utan Mlo-resistens i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Slutangrepp av mjöldagg i mottagliga sorter Figur 44. Slutangrepp av mjöldagg i vårkornssorter som är mjöldaggsmottagliga

41 Kornets bladfläcksjuka Utveckling av kornets bladfläcksjuka 22, Utv. stadium, DC Figur 45. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Utveckling av kornrost Utv. stadium, DC Figur 46. Utveckling av kornrost i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 39

42 Bladlöss Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårkorn Havrebladlus Sädesbladlus 16 Antal bladlöss / strå Figur 47. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 4

43 HAVRE Sammanfattning Angrepp av fritfluga noterades endast i ett par i fält i nordöstra Skåne och Blekinge. Nittio daggrader uppnåddes inte förrän omkring den 24 maj, vilket var ca 3 veckor senare än förra året. Mjöldaggsangreppen var små överlag och ökande inte heller med tiden. Angreppen av havrens bladfläcksjuka var relativt små och förekom främst i Halland och NV Skåne. Liknande angrepp orsakades av bladbakterios (Pseudomonas syringae pv. coronafaciens), som förekom i flera fält. Fläckar orsakade av bakteriosen ser något mer vattniga ut än bladfläcksjuka. Bakteriosen gynnades av det ovanligt kalla och regniga vädret i början av juni. Ingen förekomst av kronrost noterades. I mitten av maj kom stora svärmar av bladlöss med ostliga vindar från Ryssland till de östra delarna av Sverige, bl.a. Blekinge. Det var i första hand björkbladlöss, men även havrebladlöss. Eftersom förekomsten av havrebladlusens ägg var liten på häggarna i vintras, var det med största sannolikhet bladlössen, som kom med de ostliga vindarna, som först noterades i fälten. Det skedde dock ingen större uppförökning utan angreppen förblev låga. I slutet av juni fanns det havrebladlus i ca hälften av de graderade fälten, men bekämpningströsklarna uppnåddes inte i något fält. Även sädesbladlusen förekom i ca hälften av fälten, men inget bekämpningsbehov fanns. Grönstrimmig gräsbladlus noterades i ett par fält, men i mycket låg frekvens. I år var förhöjda DON-halter ett problem. I vissa havrepartier, främst från Västra Sverige, överskreds gränsvärdet på 175 µg/kg. Omfattning och sortfördelning Tabell 1. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i havre 21. Sort Belinda Ivory Övriga Summa Halland NV Skåne 3 3 SV Skåne M Skåne 1 1 NÖ Skåne 1 1 Blekinge 3 3 Summa:

44 Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp Utveckling av skadegörare i havre KMN-län Mjöldagg Havrens bladfläcksjuka Bladlöss 1, 8, 6 4 6, 4, Antal löss/strå 2 2, , 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 48. Skadegörarutveckling i havre 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser Mjöldagg 1 Utveckling av mjöldagg 22, Utv. stadium, DC Figur 48. Mjöldaggens utveckling i havre 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 42

45 Havrens bladfläcksjuka 1 Utveckling av havrens bladfläcksjuka 23, Utv. stadium, DC Figur 5. Utveckling av havrens bladfläcksjuka 23, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 43

46 ÄRTER Sammanfattning Observationerna bygger endast på ett fåtal fält. Ärtvivlar kom tidigt i de flesta fält. Angreppen blev inte kraftiga och ärterna växte snabbt ifrån angreppet. Normalt sett behöver inte ärter bekämpas mot ärtviveln och det behövdes inte i år heller. Mindre angrepp av bladmögel förekom i de flesta fält. Ärttrips noterades i ett fält där tillväxten avstannade i samband med svalt och torrt väder tidigt på våren. Skador orsakade av ärttrips är annars ovanliga. Ärtbladlöss började flyga in till fälten i mitten av juni. Lössen fanns i de flesta fält, men uppförökningen gick förvånansvärt långsamt och blev inte särskilt stor. Bekämpningströskeln överskreds i många fält, men långt ifrån alla fält behövde bekämpas. Inga skador av ärtvecklare noterades. Kraftigt regn i början av juni medförde att en del ärtfält angreps av ärtrotröta (Aphanomyces euteiches). Sådana fält gulnade i förtid och gav betydligt lägre skörd än normalt. Utveckling av skadegörare 21 Årets angrepp Utveckling av skadegörare i ärt i KMN-län 21 Angripna blad el plantor, % Bladmögel - % ang plantor Ärtbladlus - antal/toppskott Ärtvivel - % ang blad Antal löss/ toppskott /5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 Figur 51. Skadegörarutveckling i ärter 21. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 44

47 Årsvisa jämförelser Ärtbladlöss 35 Maxangrepp av ärtbladlus Antal/toppskott Figur 52. Genomsnittligt maxangrepp av ärtbladlusen Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. OBS! Endast ett fåtal fält Utveckling av ärtbladlus 25, Anlal löss/toppskott Utv. stadium, DC Figur 53. Utveckling av ärtbladlus i ärter 25, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 45

48 HÖSTRAPS Sammanfattning Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum och senaste toppen var och populationen är nu på väg ner. I fångstskålarna under hösten 29 förekom rapsjordloppan i medelhög frekvens och visst bekämpningsbehov fanns speciellt i SV Skåne. Att populationen är på väg ner bekräftades av att antalet larver per planta på våren var relativt låg. Rapsbaggar fanns noterade i samtliga graderade fält, men i låga nivåer. I endast ett fåtal fält överskreds bekämpningströskeln. Under våren och sommaren genomfördes resistenstester på rapsbaggar från sex fält i området. Resistensen var utbredd för pyretroiderna men för Mavrik förekom den i mindre omfattning. Den blygrå rapsviveln förekom endast i litet antal i ett fåtal fält. När rapsen började blomma i mitten av maj var väderleken regnig och marken fuktig och det bedömdes därför finnas en viss risk för angrepp av bomullsmögel. Trots detta noterades inga apothecier i sklerotiedepåerna. Troligtvis medförde de låga temperaturerna att utvecklingen av apothecier gick långsamt. Angreppen av bomullsmögel blev senare lågt med knappt 5 % angripna plantor. Angrepp av kransmögel förekom i många fält men angreppen visade sig främst som bronsfärgade stjälkar, vilket är mindre allvarligt jämfört med om plantorna blir helt svarta av mikrosklerotier. Angrepp av torröta förekom på många plantor också, men det handlade främst om stjälkangrepp och dess betydelse var ganska liten. Ljus bladfläcksjuka förekom i liten utsträckning. Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i 1 fält med fördelning på flertal sorter. 46

49 Årsvisa jämförelser Rapsjordloppa 2,5 Antal larver per planta Antal larver/planta 1,5 1, Figur 54. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält, Skåne Skadetröskel,5 larver/planta. Resultat av provtagning i mars-april. Figur 55. Höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält 2-21, skålfångster. Medeltal av fält/år i Skåne. Den veckovisa fångsten är summerad. 47

50 Svampsjukdomar Svampsjukdomar i höstraps Bomullsmögel Phoma stjälkangrepp Kransmögel Phoma rothals 8 Angripna plantor % Figur 56. Angrepp av olika svampsjukdomar i höstraps i Skåne Årliga inventeringar av 25-4 fält. Vid phoma rothalsröta indikeras endast år vid förekomst, dvs. ingen angreppsnivå. Bomullsmögel 3 Bomullsmögel i höstraps Angripna plantor, % Figur 57. Inventering av bomullsmögel i höstraps, Skåne

51 POTATIS Sammanfattning Stritar observerades i alla fält under nästan hela graderingssäsongen. I första inflygningstoppen förekom det betydligt fler stritar än normalt med nästan 7 stritar per fälla och dag i medeltal. I enstaka fält i östra Skåne förekom det över 1 stritar per fälla och dag. Detta skedde första veckan i juni (vecka 23) efter en helg med varmt och torrt väder. Redan vecka 28 (i mitten av juli) förekom en mindre topp igen, men denna var mer utdragen. Det fanns ytterst få andra insekter i potatisfälten. Enstaka löss noterades i nordöstra Skåne och Blekinge. Stinkflyn förekom i mycket liten frekvens. De första angreppen av potatisbladmögel noterades de första dagarna i juni i färskpotatis på Bjärehalvön i Skåne. I slutet av juni - början av juli rapporterades bladmögel på Skånes sydkust och i Kristianstadsområdet. Det torra vädret i juli missgynnade svampen och angreppen kunde hållas under kontroll. Rapporter finns om att angreppen av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) har ökat det senaste året. I prognosfälten var den högsta angreppsnivån som noterades 1 % angripen yta i ett par fält redan vecka 34 och 35. Eftersom angreppen ökade snabbt blastdödades fälten. Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i 25 fält med fördelning på flertal sorter. I nio av fälten odlades matpotatis och i resterande fält odlades stärkelsepotatis. Tabell 11. Områdesvis fördelning av mat- och stärkelsepotatis i varningsfälten 21. Område: Halland NV Skåne M Skåne SV Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Matpotatis Stärkelsepotatis

52 Årsvisa jämförelser Stritar 8 7 Stritförekomst KMN-län Antal stritar per dag och fälla Vecka Figur 58. Veckovis stritförekomst i matpotatis- men främst stärkelsepotatis Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Torrfläcksjuka 2 Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp) 21, 23, 24, Angripen yta, % Vecka Figur 59. Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) 21, 23-24, 26, 28-21, ca 1-2 fält/år. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. OBS! Det finns inga avläsningar efter vecka eftersom prognosfälten blastdödades. 5

53 SOCKERBETOR Sammanfattning Trots den kalla och sena våren blev medelsådatum april, vilket bara är 4-5 dagar senare än normalt. Rotbrand, huvudsakligen orsakad av Aphanomyces cochlioides, förekom i liten mängd framför allt i NV Skåne, men även i andra områden på känsliga jordar med låga ph och låga kalciumtal. Endast enstaka insekter av jordloppor, trips och betfluga påträffades på ett tidigt stadium. Betningen av utsädet ger normalt ett bra skydd mot dessa under uppkomst och tidig tillväxt och det är endast i undantagsfall bekämpning behövs. Förekomsten av betbladlus var också låg detta år. Bevakning av svampsjukdomar gjordes i ett projekt av Nordic Beet Research (NBR) i samarbete med Agricenter på ett 4-tal platser runt om i Skåne. Resultaten publicerades varje vecka på Inventeringen startade i slutet av juli och då påträffades inga bladsvampar alls. Betorna höll sig ovanligt friska länge. I mitten av augusti påträffades de första angreppen av Ramularia beticola i Kristianstadtrakten. Där blev också angreppen som kraftigast. Lite mjöldagg påträffades också i mitten av augusti, men angreppen blev inte särskilt stora. Inte förrän i slutet av augusti påträffades de första angreppen av rost. Dessa angrepp blev inte heller särskilt omfattande. Angrepp av Cercospora beticola var sällsynta och förekom bara i ett fåtal fält. Bladsvampar förekom i drygt hälften av de graderade fälten, men det var bara i drygt 1 % som bekämpningströskeln passerades. Störst angrepp av bladsvampar förekom i NÖ och SÖ Skåne. Generellt sett kom angreppen av bladsvampar senare än normalt och de utvecklades heller inte särskilt mycket utan angreppen var lägre än normalt detta år. Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i 11 fält med fördelning på flertal sorter. Tabell 12. Områdesvis fördelning av insektsgradering 21. Halland NV Skåne M Skåne SV Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge

54 ÅKERBÖNA Sammanfattning Observationerna bygger endast på ett fåtal fält. Ärtviveln, som även angriper bönor, kom tidigt i fälten och orsakade en del skador på de första bladen. Plantorna växte dock snabbt ifrån angreppen och inga bekämpningar behövde sättas in. Ärtbladlöss och bönbladlöss förekom i mindre omfattning. Bladmögel förekom i alla undersökta fält redan på ett tidigt stadium. I flera fall förekom systemiskt infekterade plantor, vilka sprider smittan vidare till nya plantor och sedan dör. Enstaka fall av bönfläcksjuka (Ascochyta fabae) observerades tidigt. Chokladfläcksjuka observerades i mitten av juni. Det varma och torra vädret som följde medförde att utbredningen av chokladfläcksjukan begränsades under sommaren. Efter regnet i slutet av juli ökade chokladfläcksjukan och åkerbönorna tappade snabbt bladen till följd av angreppet. Efter regnperioden i maj och mitten av juni, då det bl.a. den 7 juni föll över 5 mm regn i Nordvästra Skåne, upptäcktes att flera åkerbönfält var drabbade av rotröta orsakad av den nyupptäckta svampen Phytophthora sp. I slutet av juli observerades att stammarna på åkerbönorna hade knäckts och topparna hängde ner i ett flertal fält. Företeelsen kunde inte kopplas samman med någon sjukdom utan den troligaste orsaken var dålig saftspänning i stjälkarna, vilket medförde att de knäcktes i samband med hård vind. Redan innan blomningen påträffades bönsmygen en liten skalbagge som hittills är relativt okänd. Bönsmyg som uppträdde innan blomningen förmodas ha gnagt en del hål i bönbladen. Observationer av oförklarliga hål i bladen gjordes vid denna tidpunkt. Vid skördetid fanns det bönsmyg eller hål orsakade av insekten i mer än 5 % av bönorna i ett fält. Bönsmyg Bönsmygen (Bruchus rufimanus) är en ca 5 mm stor skalbagge som äter pollen och kronblad innan den lägger ägg på baljorna. Larverna borrar sig genom baljorna och in i själva bönorna. Larverna utvecklas där och kryper ut ur bönornas skal som fullbildade insekter. Figur 6. Fullbildad insekt av bönsmyg. Hål i frön av åkerbönor efter angrepp av bönsmygen. 52

55

56 Författare: Gunilla Berg, Johanna Holmblad och Marianne Wikström Omslag: Snömögel på råg Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr Uppsala Tfn Växtskyddscentralen Linköping Tfn Växtskyddscentralen Box Skara Tfn Växtskyddscentralen Flottiljvägen Kalmar Tfn Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn Webbplats: Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www. jordbruksverket.se Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se JO1:12