Sammanfattning... 5 Ekonomisk analys av delårets utfall... 6 Prognos för helårets ekonomi... 8 Måluppfyllelse...10 Nämndernas verksamhet...

Transkript

1 Delårsrapport april 010

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Ekonomisk analys av delårets utfall... 6 Prognos för helårets ekonomi... 8 Måluppfyllelse...10 Nämndernas verksamhet...14 Kommunfullmäktige...14 Kommunstyrelsen m.fl...14 Stadsbyggnadsnämnden...16 Kultur- och fritidsnämnden...17 Barn- och utbildningsnämnden...18 Kompetensnämnden...0 Socialnämnden... Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg...3 Omvårdnadsnämnden...4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden...7 Resultaträkning...9 Kassaflödesanalys...30 Balansräkning...31 Noter...3 Driftbudget och utfall per verksamhet...36 Investeringar per verksamhet...37 Bilaga Måluppfyllelse...38 Gemensamma verksamhetanknutna mål för staden Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Överförmyndarnämndens inriktnings- och effektmål 46 Stadsbyggnadsnämndens inriktnings- och effektmål...47 Kultur- och fritidsnämndens inriktnings- och effektmål...49 Barn- och utbildningsnämndens inriktnings- och effektmål...50 Kompetensnämndens inriktnings- och effektmål... 5 Socialnämndens inriktnings- och effektmål...54 Gemensamma familjerättsnämndens inriktnings- och effektmål Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål...58 Miljö- och hälsoskyddsnämndens inriktnings- och effektmål

4 4

5 Sammanfattning Måluppfyllelse I Solna stads budget för 010 finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål som har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. Det är i denna delårsrapport första gången som uppföljning sker enligt stadens utvecklade styr- och uppföljningssystem. ppföljningen kommer att utvecklas och är en del i stadens pågående förnyelse- och utvecklingsarbete. Av fullmäktiges 56 stadsövergripande effektmål har 10 uppfyllts per april, sju delvis uppfyllts, två inte uppfyllts och resterande effektmål har inte kunnat bedömas. För helåret 010 har 15 effektmål bedömts uppfyllas, två delvis uppfyllas och resterande har inte kunnat bedömas i nuläget. I delårsrapport per augusti samt i samband med årsredovisningen återkommer måluppföljningen. tfall delår Stadsledningsförvaltningen har sammanställt delårsrapport för perioden januari-april 010. Delårsrapporten innefattar även en prognos för utfallet vid årets slut. Resultatet för perioden januari-april 010 är positivt och uppgår till 98,4 mkr. För motsvarande period 009 var resultatet 39,1 mkr. Resultatförbättringen mellan delåren förklaras främst av att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 79, mkr. Andra poster som förklarar förbättringen är lägre kostnader för semesterlöneskuld med 5,8 mkr samt lägre jämförelsestörande kostnader på 4,9 mkr. Poster som har försämrat resultatet är främst jämförelsestörande intäkter som minskat med 31,1 mkr jämfört med motsvarande period 009. Prognos helår Prognosen för årets resultat är ett positivt utfall på 45,3 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 63,3 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 53,3 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital och redovisas som jämförelsestörande kostnader beaktas. Dessa uppgår till 41,8 mkr. Prognosen för den bokföringsmässiga uppskrivningen uppgår till 3,8 mkr. Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkas inte resultatet enligt balanskravet. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 33,5 mkr högre än budget. Det beror på en mer positiv bedömning av skatteunderlagets utveckling och lägre avgifter inom utjämning än bedömningen som gjordes inför budget 010. I de jämförelsestörande intäkterna ingår exploateringsintäkter med 3,0 mkr, en positiv budgetavvikelse på 1,0 mkr. Stadsledningsförvaltningen utgår i stadens prognos från att nödvändiga åtgärder vidtas så att nämnderna inte redovisar underskott mot budget 010. Barnoch utbildningsnämnden redovisar i sin prognos ett underskott på 4,7 mkr innan vidtagna åtgärder och ett resultat i nivå med budget efter vidtagna åtgärder. Socialnämnden och omvårdnadsnämnden prognostiserar överskott på 1,8 mkr respektive 8,4 mkr. Brandförsvar/räddningstjänst prognostiserar ett underskott på 0,4 mkr. Övriga nämnder redovisar prognos i nivå med budget. Prognosen för 010 års nettoinvesteringar uppgår till 145,6 mkr, vilket är 7,3 mkr lägre än budget. 5

6 Ekonomisk analys av delårets utfall Positivt resultat för perioden januari-april Resultatet för perioden januari-april är positivt och uppgår till 98,4 mkr. För motsvarande period 009 var resultatet 39,1 mkr. Resultatförbättringen mellan delåren förklaras främst av att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 79, mkr. Andra poster som förklarar förbättringen är lägre kostnader för semesterlöneskuld med 5,8 mkr samt lägre jämförelsestörande kostnader på 4,9 mkr. Poster som har försämrat resultatet är främst jämförelsestörande intäkter som minskat med 31,1 mkr jämfört med motsvarande period 009. Jämförelsestörande intäkter uppgår till 18,9 mkr från försäljning av exploateringsmark. För motsvarande period 009 redovisades 50,0 mkr från försäljning av exploateringsmark och anläggningstillgångar. I jämförelsestörande kostnader ingår kostnader på 4,8 mkr som tidigare reserverats i eget kapital. Det avser kostnader för strukturomvandling på 3,0 mkr, (9,1 mkr 009), varav,3 mkr avser avgångsvederlag och 0,7 mkr avsättning till särskild avtals- /ålderspension. Övriga kostnader avser strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter 1,7 mkr, kompetensutveckling av Solna stads medarbetare och särskilda sysselsättningsinsatser 0,1 mkr. Nettoöverskott i nämnderna för delåret jämfört med budget Jämfört med delårets driftbudget (i princip 4/1 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 49,7 mkr, vilket motsvarar 6,8 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 3,8 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 9,3 mkr. Avvikelsen förklaras främst av att budgeterade medel för arbetsmarknads- och konjunkturåtgärder, sociala åtaganden samt satsningar på e-tjänster inte tagits i anspråk. Brandförsvar/räddningstjänst redovisar ett överskott på 0,1 mkr. 6 Stadsbyggnadsnämndens överskott på 0,5 mkr jämfört med budget beror på ökade intäkter avseende bygglov och nyttjanderättsavgifter, att inte överskottet är högre förklaras av ökade kostnader för snöröjning under början av året. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet redovisar ett underskott på 0, mkr beroende på lägre intäkter till följd av minskad mängd hushållssopor. Kultur och fritidsnämndens redovisar ett överskott på 1, mkr. Avvikelsen förklaras av högre intäkter för lokalupplåtelser och måltidsavgifter än budgeterat. Barn och utbildningsnämnden redovisar överskott på 15,8 mkr. Överskottet förklaras främst av lägre kostnader än budget för två nya förskolor som kommer att starta verksamheten till hösten. Andra orsaker till överskottet beror på de avtalsenliga löneökningarna som belastar perioden april-december, samt att skolorna har generellt sett högre kostnader under hösten då större delen av läsårets undervisningsmaterial köps in. Kompetensnämnden redovisar ett överskott på 6,4 mkr. Överskottet beror bl.a. på interkommunala ersättningar och kommer att balanseras av kostnader under resten av året. Socialnämnden redovisar ett överskott på 7,6 mkr för perioden. Avvikelsen förklaras bl.a. av intäkter av engångskaraktär, lägre kostnader för flertalet verksamheter främst försörjningsstöd och insatser för ungdom. Gemensamma familjerättsnämnden redovisar ett underskott på 0,1 mkr för perioden. Omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 8, mkr. Det största överskottet redovisar hemtjänsten beroende på färre utförda hemtjänsttimmar som medfört lägre kostnader, omvårdnadsboendena som haft lägre kostnader då färre platser köpts i andra kommuner samt ännu inte uppkomna kostnader för semestervikarier. Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar ett överskott på 0,7 mkr. Överskottet beror på högre intäkter för tillsyn samt lägre kostnader till följd av att ett antal budgeterade kostnader kommer senare under året, bl.a. kompetenshöjande utbildningar och framtagande av värdegrund.

7 Högre skatteintäkter och en liten ökning av finansnetto jämfört med delåret 009 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning har ökat med 79, mkr jämfört med samma period 009. De ökade intäkterna beror bl.a. på det tillfälliga konjunkturstödet 010 och att negativa slutavräkningar, dvs. återbetalning av för mycket utbetald skatt, belastade resultatet 009. De finansiella intäkterna uppgår till 9,0 mkr jämfört med 35,8 mkr per den sista april 009. Realisationsvinsterna i medelsförvaltningen uppgår i år till 4,5 mkr jämfört med 7,6 mkr samma period föregående år. Ränteintäkterna uppgår till 0,5 mkr, vilket är 5,4 mkr lägre än föregående år. En lägre andel räntebärande papper i medelsförvaltningen och ett allmänt lägre ränteläge under perioden januari april 010 jämfört med samma period 009, har medfört lägre ränteintäkter. Koncernintern utlåning har genererat ränteintäkter med 7,1 mkr, varav 6,6 mkr är utlåning mot revers till Norrenergi AB. De finansiella kostnaderna på,5 mkr är 5,3 mkr lägre än föregående år. Av de,5 mkr består 1,1 mkr av förluster som uppstått vid omsättning av värdepapper i medelsförvaltningen. Räntan på pensionsskulden på 1,0 mkr är 1,3 mkr lägre än föregående år. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till marknadsvärdet på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsboksluten per den 31 december 007 och 008 uppgick ackumulerat till 176,0 mkr. Värderingen av portföljen per den sista december 009 visade på en värdeökning och portföljen värderades till 90,1 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Värderingen av portföljen per den sista april visar en värdeökning på 3,8 mkr jämfört med årsskiftet. En uppskrivning (reversering av tidigare nedskrivning) har därför skett till marknadsvärdet med motsvarande belopp för delåret. Vid utgången av april 010 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 165, mkr, vilket är 66,3 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar den bokföringsmässiga nedskrivningen i årsboksluten 007 och 008 och den nu till viss del reverserade nedskrivningen inte resultatet enligt balanskravet. Investeringar i fastigheter och idrottsanläggningar för januari-april Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår per den 30 april till 31,6 mkr jämfört med 7,6 mkr motsvarande tidpunkt föregående år. Stadsbyggnadsnämnden svarar för 9,3 mkr av periodens nettoinvesteringar. Investeringarna avser bl.a. ny ishall i Ritorp, om- och tillbyggnad av förskolan Tellus i Bergshamra och färdigställandet av två nya förskolor, en i f.d. Stenbackaskolan och en i f.d. Hagalundsskolan. Omvårdnadsförvaltningens investeringar uppgår till 1, mkr, varav merparten avser installation av sopsuganläggning på Ametisten och Polhemsgården. Kultur- och fritidsnämndens investeringsutgifter är 0,7 mkr och avser huvudsakligen mobil läktare på Kulturskolan och investeringar i Huvudsta ridstall. Finansiering Kassaflödet från den löpande verksamheten är negativt och uppgår till,1 mkr vilket är 38,9 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital är dock positivt 91,8 mkr, men ökning av kortfristiga fordringar och minskning av kortfristiga skulder har genererat det negativa kassaflödet. Investeringsverksamheten har ett negativt kassaflöde på 4,1 mkr och inte kunnat finansiera periodens nettoinvesteringar på 37,5 mkr och omsättning av värdepapper för perioden. Likviditeten (kassa och bank) är dock god och uppgår till 139,0 mkr, en minskning med 44,1 mkr sedan årsskiftet. 7

8 Prognos för helårets ekonomi Prognosen visar att balanskravet uppnås Prognosen för årets resultat är ett positivt utfall på 45,3 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 63,3 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 53,3 mkr. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 33,5 mkr högre än budget. Det beror på en mer positiv bedömning av skatteunderlagets utveckling och lägre avgifter inom utjämning än bedömningen som gjordes inför budget 010. Helårsprognosen för skatteintäkter justeras som en följd av detta med 15 mkr och generella statsbidrag och utjämning med 18,5 mkr. Årets resultat enligt balanskravet prognostiseras till 63,3 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 53,3 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster eller orealiserade förändringar i värdepappersportföljen beaktas. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Dessa kostnader är inte budgeterade utan redovisas som jämförelsestörande kostnader att täckas av reserveringarna. Prognosen för de aktuella jämförelsestörande kostnaderna är 41,8 mkr. De avser strukturomvandling (0,0 mkr), kostnader för kompetensutveckling för Solna stads medarbetare (3, mkr), sysselsättningsinsatser (3,6 mkr) samt strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter (15,0 mkr). I de jämförelsestörande intäkterna ingår exploateringsintäkter med 3,0 mkr, en positiv budgetavvikelse på 1,0 mkr. Värdeökningen i stadens värdepappersportfölj har antagits vara densamma i prognosen för årets slut som i delårsbokslutet och därmed innehåller prognosen en reversering med 3,8 mkr av tidigare nedskrivning. Finansnettot beräknas uppgå till 78,3 mkr, en negativ budgetavvikelse på 3,1 mkr. De finansiella intäkterna som genereras i medelsförvaltningen beräknas överstiga budget framför allt beroende på realisationsvinster, som uppstår vid omsättningen av värdepapper i medelsförvaltningen. Ränteintäkter från koncernintern utlåning och stadens centralkonto beräknas bli lägre än budgeterat. De finansiella kostnaderna bedöms bli högre än budgeterat som en följd av de realisationsförluster som uppstår i medelsförvaltning. Prognosen är osäker och beroende av såväl marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året som aktivitetsnivån hos stadens aktiva förvaltare. Nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott Stadsledningsförvaltningen utgår i stadens prognos från att nödvändiga åtgärder vidtas så att nämnderna inte redovisar underskott mot budget 010. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till förslag om åtgärder. Åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med budgetuppföljning och/eller delårsrapport. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott före vidtagna åtgärder på 4,7 mkr. nderskottet beror i huvudsak på volymökningar inom verksamhetsområdena förskola, grundskola och gymnasieskola. För förskolan och grundskolan visar både utfallet per april och den senaste befolkningsprognosen på fler barn i åldersgrupperna 1-15 år än budgeterat. För gymnasieskolan tyder utfallet 009 och det första tertialet i år på att fler elever än beräknat behöver fyra år för att slutföra sina gymnasiestudier. Fyra av grundskolans åtta resultatenheter redovisar underskott. Övriga verksamheter beräknas visa överskott. Genom att samtliga verksamheter på olika sätt bidrar till att hålla kostnaderna nere och vidtar åtgärder, beräknas nämnden klara att uppnå ett resultat i nivå med budget 010. Socialnämnden prognostiserar ett överskott på 1,8 mkr. Verksamheterna är återhållsamma och det medvetna arbetet för annan försörjning än bidrag fortsätter. Den ökade satsningen på alternativ till kostsam institutionsvård har också påverkat prognosen positivt. Osäkerhet råder dock bl.a. om kostnaderna för försörjningsstöd kan hållas på samma låga nivå under resten av året. Omvårdnadsnämnden redovisar en prognos med ett överskott på 8,4 mkr. För verksamheter enligt 8

9 SoL beräknas nettokostnaderna sammantaget bli 8,6 mkr lägre än budget. Hemtjänsten beräknas visa överskott på 3,7 mkr främst för upphandlad verksamhet. För omvårdnadsboenden beräknas kostnaderna bli,0 mkr högre, men reduceras genom 1,8 mkr högre intäkter främst avseende moms. Kostnader för utskrivningsklara, bostadsanpassning och turbunda resor beräknas visa ett överskott på 3,3 mkr. Förebyggande verksamhet samt övrig verksamhet beräknas redovisa överskott på 1,8 mkr. Nettokostnaderna för LSS-verksamheten beräknas bli 0, mkr högre än budget. Det förklaras av högre kostnader beroende på volymökningar för boende vuxna och korttidsvistelse, men kompenseras genom minskade kostnader för daglig verksamhet. Brandförsvar/räddningstjänst, prognostiserar ett underskott på 0,4 mkr. Den prognostiserade budgetavvikelsen beror främst på reglering med KPA avseende indexreglering samt ytterligare en förmån utöver tecknat försäkringsavtal för pensioner avseende tidigare Solna - Sundbybergs brandförsvarsförbund. Övriga nämnder redovisar prognos i nivå med budget. Investeringsprognos Prognosen för 010 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 145,6 mkr, vilket är 7,3 mkr lägre än budget. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 7,0 mkr som en följd av att alla planerade investeringar på Skytteholms idrottsplats inte beräknas bli klara under året. Omvårdnadsnämndens investeringar beräknas bli 0,3 mkr lägre än budget, vilket beror på att utgifterna för installation av sopsuganläggning på Ametisten och Polhemsgården beräknas bli lägre än budgeterat. Redovisningsprinciper I delårsrapporten har i huvudsak samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen 009. Interna poster är enligt god redovisningssed eliminerade i resultaträkningen för delåret. I prognosen för helåret ingår dock interna poster. Detta innebär att en jämförelse av verksamhetens kostnader respektive intäkter för perioden januari till april respektive hela året inte blir rättvisande. tvecklingen kan dock bedömas med utgångspunkt från verksamheternas nettokostnader. 9

10 Måluppfyllelse Verksamhetsanknutna mål I Solna stads budget för 010 finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål som har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslång lärande. För varje målområde finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål (totalt 11 stycken), som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål (totalt 56 stycken). Nämnderna har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, preciserat och fastställt nämndspecifika mål som sedan fastställts av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. I denna delårsrapport per april redovisas en uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål och även av de mål som kommunfullmäktige fastställt för nämnderna. Det är i denna delårsrapport första gången som uppföljning sker enligt stadens utvecklade styr- och uppföljningssystem. ppföljningen kommer att utvecklas och är en del i stadens pågående förnyelseoch utvecklingsarbete. Många av de effektmål som kommunfullmäktige fastställt kommer att mätas genom den medborgarundersökning respektive den medarbetarundersökning som kommer att genomföras under hösten 010. Vissa effektmål mäts genom kundundersökningar/brukarundersökningar och avtalsuppföljningar, vilka ännu inte är sammanställda eller utförda. Ytterligare andra effektmål mäts inte årligen eller är utformade så att de ska uppfyllas på längre sikt. En uppföljning av måluppfyllelse per april och en bedömning av måluppfyllelsen på helår har ändå gjorts av nämnderna. Av fullmäktiges 56 effektmål har 10 uppfyllts per april, sju delvis uppfyllts, två inte uppfyllts och resterande effektmål har inte kunnat bedömas. För helåret 010 har 15 effektmål bedömts uppfyllas, två delvis uppfyllas och resterande har inte kunnat bedömas i nuläget. Nedan redovisas kommunfullmäktiges prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål. En mer detaljerad uppföljning finns under respektive nämnd och i bilaga. Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara en stad, som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. nder målområdet finns fem effektmål. För helåret bedöms tre mål uppfyllas, ett bedöms delvis uppfyllas och ett mål har inte kunnat bedömas. Inriktningsmål: Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Staden fortsätter sitt aktiva arbete och Solna behåller sin förstaplacering för 3:e året i rad som Sveriges mest företagsvänliga kommun. Ett stort engagemang i hela kommunen, öppen dialog och regelbundna nätverksträffar är enligt företagarna det som gör att Solna har Sveriges bästa företagsklimat. Effektmålet är därmed uppfyllt för 010. Effektmålet om företagarnas nöjdhet med Solna stads service kommer att mätas under 011. Inriktningsmål: Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Det planeras för många nya bostäder i Solna. nder 010 har staden en planberedskap för en 10- årsperiod motsvarande bostäder. För 010 beräknas staden ha planberedskap för ca bostäder. Effektmålet bedöms delvis uppfyllas. 10

11 Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen under hösten och bedöms uppfyllas. Målområde Livsmiljö Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjligheter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda en god arbetsmiljö. Medarbetarna ska ges bästa möjliga förutsättningar för att kunna fullgöra stadens uppdrag gentemot solnaborna. nder målområdet finns 19 effektmål. För helåret bedöms fem mål uppfyllas och resterande mål har inte kunnat bedömas. Inriktningsmål: Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Arbetet med att minska energianvändningen vid belysning på allmänna platser fortsätter och användningen bedöms minska och effektmålet uppfyllas. Även fjärrvärmeanvändningen inom stadens egna fastigheter bedöms sjunka och effektmålet bedöms uppfyllas för hela 010. Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen under hösten eller följas upp senare. Inriktningsmål: Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrottsoch fritidsliv. Solna ska årligen tillhöra de tre främsta idrottskommunerna i landet enligt Sport & Affärers ranking. (År 009 4:e plats). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas 010. Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen under hösten. Inriktningsmål: Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Minst 48 procent av Solna stads verksamhet ska vara på entreprenad och/eller köpt verksamhet. För perioden var andelen 48 procent och effektmålet bedöms uppfyllas även för hela 010. Antalet e-tjänster inom Solna stad ska öka. Effektmålet är inte uppfyllt för perioden, men bedöms uppfyllas under 010. Några exempel på e-tjänster som håller på att utarbetas är ansökan inom Kulturskolan och Vuxenutbildningen, boendeparkering samt jämförelser. Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen under hösten eller följas upp senare. En ny kvalitetspolicy och strategi för Solna stad har antagits. Syftet med policyn och strategin är att skapa en gemensam plattform för utveckling av kvalitetsarbetet i staden. Inriktningsmål: Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. Effektmålen om medarbetarnas nöjdhet med Solna stad som arbetsplats och med stadens ledare kommer att mätas i medarbetarundersökningen som genomförs under hösten. Andelen sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid ska minska år 010 till 7,0 procent totalt. Effektmålet bedöms som delvis uppfyllt för perioden januari t.o.m. april eftersom sjukfrånvaron minskat jämfört med samma period föregående år. En fördjupad uppföljning kommer att ske i delårsrapporten per augusti och i årsredovisningen. Inom Förnyelseprojektet pågår det en förstudie som ska belysa frågan om vad som är en attraktiv arbetsgivare och hur Solna stad som arbetsgivare ska bli mer attraktiv. Målområde - Trygghet och omsorg Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsätt- 11

12 ningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. nder målområdet finns 17 effektmål. För helåret bedöms ett mål uppfyllas, ett bedöms delvis uppfyllas och resterande mål har inte kunnat bedömas. Inriktningsmål: Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Solnas ungdomar som haft kontakt med stadens verksamhet för missbruk eller kriminalitet ska ha fått en förbättrad hälsa och livsstil efter avslutad kontakt. Effektmålet bedöms delvis uppfyllt under perioden och bedöms även uppfyllas delvis för hela 010. Resultaten av en enkätundersökning som ger underlag för bedömning av effektmålet som avser barn och ungdomars trygghet i förskola, grundskola och gymnasieskola kommer att redovisas under juni månad. Övriga effektmål kommer att mätas i medborgarundersökningen under hösten eller följas upp senare. Inriktningsmål: Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten i Solna ska bibehållas på en låg nivå. (Augusti 009,7 procent). I april var den öppna arbetslösheten,7 procent, vilket är lägre jämfört med både länet och riket. Effektmålet är uppfyllt för perioden. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar 18 4 år ska bibehållas på en låg nivå (Augusti 009 3,1 procent). I april var den öppna arbetslösheten,7 procent, vilket är lägre jämfört med både länet och riket. Effektmålet är uppfyllt för perioden. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten för utrikes födda ska bibehållas på en låg nivå. (Augusti 009 3,7 procent). I april var den öppna arbetslösheten 4, procent, vilket är lägre jämfört med både länet och riket. Effektmålet är delvis uppfyllt för perioden. Andelen deltagare i Solnamodellen som har gått vidare till egen försörjning ska minst vara 65 procent. (År procent). nder perioden var andelen 74 procent och effektmålet bedöms uppfyllas även för hela 010. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. (År stycken). Antalet hushåll med försörjningsstöd januari t.o.m. april har sjunkit med 47 hushåll, från 478 hushåll 009 till 431 hushåll 010. Effektmålet är uppfyllt för perioden. Den genomsnittliga tiden som ett Solnahushåll har försörjningsstöd ska fortsätta att vara på en låg nivå. (År 008 5,3 månader). Antalet bidragsmånader som ett solnahushåll har haft försörjningsstöd januari t.o.m. april månad uppgår till,8 månader, vilket är samma nivå som för motsvarande period 009. Effektmålet är uppfyllt för perioden. Inriktningsmål: Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Effektmålen kommer att bedömas med brukarundersökning respektive avtalsuppföljning som underlag och redovisas i årsredovisningen. Målområde - Kunskap och livslångt lärande Solna ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Förskola och skola ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och skapa en god grund för fortsatta studier och arbete. Goda studieresultat ska uppmuntras och värderas högt. Det ska finnas ett brett utbud av utbildningar, som ger barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsättningar för vidareutbildning och arbete i livet. Det är viktigt att skapa många vägar in i arbetslivet för solnaborna och att trygga arbetsgivares behov av kunskap och kompetens. nder målområdet finns 15 effektmål. För helåret bedöms sex mål uppfyllas och resterande mål har inte kunnat bedömas. Inriktningsmål: Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. 1

13 Meritvärdet för solnaelever ska öka i årskurs 9. (År ,1). För läsåret 008/009 ökade meritvärdet till 1,1. Solnaelevernas behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. (År procent). Andelen behöriga elever var 9 procent även procent av alla studerande som slutfört gymnasial yrkesutbildning ska direkt efter utbildningen vara anställningsbara i den bransch som studierna förbereder inför. (År procent). Effektmålet bedöms uppfyllas för hela 010. Minst 75 procent av de som studerar inom svenska för invandrare (SFI) inom vuxenutbildningen i Solnas ska uppnå målen utifrån sin studieplan. (År procent). Andelen för perioden är 38 procent och målet bedöms som delvis uppfyllt. Effektmålet bedöms uppfyllas för hela 010. Minst 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå i vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). (År procent). Andelen för perioden är 83 procent och målet bedöms som delvis uppfyllt. Effektmålet bedöms uppfyllas för hela 010. Minst 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå i vuxenutbildningen i Solna ska uppnå sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). (År 008 allmänna ämnen 76 procent, yrkesinriktade ämnen 86 procent). Andelen för perioden är 88 procent och effektmålet bedöms uppfyllas även för hela 010. För övriga effektmål sammanställs underlag och redovisning kommer att ske senare. Inriktningsmål: Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Minst 80 procent av de studerande vid vuxenutbildningen i Solna ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. (År procent). Effektmålet bedöms uppfyllas. nder juni månad kommer en brukarundersökning att bli klar. Solna ska kunna erbjuda förskola inom fyra månader. Effektmålet är uppfyllt för perioden och bedöms även uppfyllas under hela 010. Det är viktigt att planerad utbyggnad fortsätter enligt plan. För övriga effektmål kommer resultat att redovisas senare. 13

14 Nämndernas verksamhet Kommunfullmäktige Viktiga händelser Kommunfullmäktige har antagit detaljplan för tvärbanans etapp 1, vilken ska gå från Sundbybergs station och genom Solna Business Park för att sedan sträcka sig fram till Solna station/arenastaden. Det med Sundbyberg delägda fjärrvärmebolaget Norrenergi har fått direktiv om att genomföra uppförandet av ett fjärrvärmeverk i Norra Kymlinge. Därmed säkras företagets utvecklingsmöjligheter och förutsättningarna ges för fortsatta leveranser av energi till låga priser. Dessutom ger projektet en betydande miljömässig vinst då det bidrar med en minskning av koldioxidutsläppen med 5-5 procent av Riksdagens fastställda mål för minskning av utsläppen i hela Sverige. En ny kvalitetspolicy och strategi för Solna stad har antagits. Syftet med denna är att skapa en gemensam plattform för utveckling av kvalitetsarbetet i staden. Ekonomi Nettokostnaderna för kommunfullmäktige uppgår till 1,9 mkr, vilket innebär ett utfall i nivå med periodiserad budget. Nettokostnaderna vid motsvarande tidpunkt föregående år var,0 mkr. Enligt prognosen för helåret beräknas ett resultat i nivå med budget. Kommunrevisionen redovisar nettokostnader på 0,6 mkr, vilket innebär ett överskott på 0,3 mkr jämfört med periodiserad budget. Nettokostnaderna ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Prognosen för helåret är ett resultat i nivå med budget. Kommunstyrelsen m.fl. I redovisningen ingår förutom kommunstyrelsen även överförmyndarnämnden och valnämnden. Kommunstyrelsen och överförmyndarnämnden har separata målavsnitt. Viktiga händelser Kommunstyrelsen har godkänt direktiv för genomförande av upphandling av byggnation, drift och underhåll av ny simhall i Solna. pphandlingen ska vara en Offentlig Privat Samverkan en så kallad OPS-lösning. Kommunstyrelsen har ansökt om att Solna stad ska få vara en av de städer som står som värd för dam- EM i fotboll 013. Tanken är att genomförandet sker i samverkan med den nya nationalarenan och att det är finalen som avgörs i Solna. Svenska Fotbollförbundet är arrangören bakom själva ansökan om dam-em 013. Ekonomi Kommunstyrelsen Period: januari - april Avvikelse perioden tfall Budget tfall tfall tfall budget 010 utfall 009 tkr tkr tkr tkr tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader

15 tfall delår De verksamheter som bedrivs inom kommunstyrelsen inklusive överförmyndarnämnden och valnämnden redovisar nettokostnader på 4,7 mkr, vilket är ett överskott mot periodiserad budget på 9,3 mkr. Överförmyndarnämnden redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget. Valnämnden redovisar ett mindre överskott per april. I budget 010 tillfördes kommunstyrelsen 15,0 mkr för arbetsmarknads- och konjunkturåtgärder samt sociala åtaganden och 3,0 mkr för satsningar på e- tjänster och modern teknik. Vid utgången av april månad har dessa medel ännu inte tagits i anspråk, vilket är förklaringen till 6,0 mkr av periodens överskott. Resterande överskott förklaras dels av vakanta tjänster och dels av att en del verksamheter och projekt ännu inte genererat kostnader i enlighet med periodiserad budget. Nettokostnaderna är 1,4 mkr högre för perioden januari april 010 än för motsvarande period 009. Främst beror detta på lägre interna avgifter för perioden jämfört med förra året. Kommunstyrelsens nettoinvesteringar för delåret uppgår till 5 tkr. Kommunstyrelsens investeringsbudget för helåret är 6,1 mkr. Prognos helår Helårsprognosen för kommunstyrelsens, inklusive överförmyndarnämnden och valnämnden, nettokostnader är ett utfall i nivå med budget. Intäkterna beräknas bli 1,1 mkr högre än budgeterat p.g.a. det statsbidrag som nämnden erhållit för att från årsskiftet kunna erbjuda service på minoritetsspråk. Enligt prognosen kommer intäkterna att motsvaras av kostnader på samma nivå. Inom ramen för förnyelseprojektet och stadens satsning på att utveckla ett ramverk för e-tjänster beräknas de budgeterade 3,0 mkr för e-tjänster och modern teknik, att förbrukas i sin helhet. tfallet för medelsreserven på 15,0 mkr bedöms i dagsläget bli enligt budget med anledning av att det fortfarande råder viss osäkerhet inför konjunkturutvecklingen. Prognosen till årets slut för kommunstyrelsens investeringar är ett utfall i nivå med budget. Måluppfyllelse - Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har mål inom målområdena Ekonomisk tillväxt och Livsmiljö. De tre inriktningsmål inom målområdet Ekonomisk tillväxt följs upp genom sex effektmål. Enligt prognos bedöms fyra av effektmålen bli uppfyllda varav ett effektmål redan är uppfyllt, eftersom Solna stad behåller sin förstaplacering som Sveriges mest företagsvänliga kommun enligt Svenskt Näringslivs årliga ranking. Ett av effektmålen kommer inte att mätas förrän år 011 och ytterligare ett effektmål bedöms bli delvis uppfyllt. Inom målområdet Livsmiljö har kommunstyrelsen två inriktningsmål som följs upp genom tre effektmål. Dessa kommer att mätas under hösten 010 och bedömningen är att målen kommer att bli uppfyllda. (Se bilaga, måltabell kommunstyrelsen.) Måluppfyllelse Överförmyndarnämnden Nämnden har ett inriktningsmål och två effektmål, vilka ingår i målområdena Livsmiljö samt Trygghet och omsorg. Effektmålet Inom tre månader ska utredning och beslut fattas om begäran om god man har uppfyllts till 80 procent. Effektmålet Före juli månads utgång 010 ska 90 procent av alla årsräkningar vara granskade är på god väg att uppnås, cirka 60 procent av årsräkningarna är granskade per april månad. (Se bilaga, måltabell överförmyndarnämnden.) 15

16 Stadsbyggnadsnämnden Viktiga händelser Inom Karolinska/Norra station har detaljplanen för en aula och en kontorsbyggnad inom Karolinska institutet campus varit utställd. Bygglov har beviljats för det nya universitetssjukhuset. Nya energieffektiva ventilationsanläggningar har installerats i förskolorna Näckrosen och Paprikan samt i Råsundaskolans gymnastikbyggnad. Nya förskolor, tkiken i f.d. Stenbackaskolan och Klövern i f.d. Hagalundsskolan, har färdigställts. Den sedan länge planerade om- och tillbyggnaden av förskolan Tellus i Bergshamra har upphandlats och påbörjats. Reservkraftanläggning i omvårdnadsboendet Ametisten har färdigställts och därmed är alla omvårdnadsboenden i stadens egna fastigheter utrustade med reservkraft. Ekonomi Stadsbyggnadsnämnden, Period: januari - april Avvikelse perioden skattefinansierad verksamhet tfall Budget tfall tfall tfall budget 010 utfall 009 tkr tkr tkr tkr tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Stadsbyggnadsnämnden, Period: januari - april Avvikelse perioden taxefinansierad verksamhet tfall Budget tfall tfall tfall budget 010 utfall 009 tkr tkr tkr tkr tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader tfall delår Stadsbyggnadsnämndens nettokostnader avseende den skattefinansierade verksamheten är 18,6 mkr, vilket innebär ett överskott gentemot periodiserad budget på 0,5 mkr. Intäkterna för perioden uppgår till 100,8 mkr, vilket är en positiv avvikelse gentemot budget på 5,3 mkr. Avvikelsen är hänförlig till ökade intäkter avseende bygglov och nyttjanderättsavgifter. Kostnaderna uppgår till 119,4 mkr, vilket är en negativ avvikelse gentemot budget på 4,8 mkr. Avvikelsen är huvudsakligen hänförlig till den kalla vintern med snömängder utöver det normala. Stadsbyggnadsnämndens nettokostnader är 5, mkr högre januari april 010 jämfört med 009, vilket helt beror på ökade kostnader avseende snöbortforsling. Den taxefinansierade renhållningsverksamhetens nettokostnad är 0, mkr, vilket förklaras av lägre intäkter bl.a. till följd av minskad mängd hushållssopor. Nettokostnaden är 0,6 mkr högre januari april 010 jämfört med 009 till följd av minskad mängd hushållssopor. Investeringsutgifterna avseende den skattefinansierade verksamheten uppgår för perioden januari 16

17 april till 9,3 mkr. Bland de stora projekt som kan nämnas är ny ishall i Ritorp, den stora om- och tillbyggnaden av förskolan Tellus i Bergshamra samt färdigställandet av en ny förskola i f d Stenbackaskolan och en i f d Hagalundsskolan. Den taxefinansierade verksamhetens investeringsutgifter uppgår för perioden januari april 010 till 47 tkr. Prognos helår Helårsprognosen för stadsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamhet är ett resultat i nivå med budget. Både intäkter och kostnader, för nämnden totalt, förväntas hamna i nivå med budget. Teknik förväntas ge ett underskott på,3 mkr. Avvikelsen hänför sig till ökade kostnader i samband med den extrema vintern men även minskade intäkter till följd av att gatuparkeringen fr.o.m. 1 januari 009 är momspliktig. Plan och bygg förväntas ge ett överskott på,3 mkr till följd av ökade bygglovsintäkter från stora projekt såsom Nya Karolinska Solna och hotellet i Arenastaden. Helårprognosen för investeringsverksamheten ligger i nivå med budget som är 113,0 mkr. Helårsprognosen för den taxefinansierade verksamheten både vad gäller drift- och investeringsverksamhet ligger i nivå med budget. Måluppfyllelse Stadsbyggnadsnämnden har fem inriktningsmål och 18 effektmål inom främst målområdena Ekonomisk tillväxt och Livsmiljö. Majoriteten av stadsbyggnadsnämnden mål ska följas upp årligen. ppföljning per första tertialet är därför inte tillämplig för de allra flesta av målen. När det gäller inriktningsmålet Solna stad ska möta den starka tillväxten genom att skapa förutsättningar för nya bostäder och arbetsplatser så har nämnden redan till april månad uppfyllt de två aktuella effektmålen. (Se bilaga, måltabell stadsbyggnadsnämnden.) Kultur- och fritidsnämnden Viktiga händelser Förvaltningen har projekterat ny sommarverksamhet i samarbete med en rad olika arrangörer och verksamheter för barn och unga. De höga energikostnaderna för Bergshamra IP:s utökade volymer av idrottstimmar, avviker tydligt från i samarbetsavtalet gällande ersättningsnivå och kräver omförhandling av avtalet. pphandling av ny simhall har påbörjats med en prekvalificeringsfas. En unik barnkulturguide om Solna, Räven i burken och 76 andra saker att upptäcka i Solna lanserades i april. Barnkulturguiden delas ut till Solnas familjer med barn i åldrarna 4 9 år. Ekonomi Kultur- och fritidsnämnden Period: januari - april Avvikelse perioden tfall Budget tfall tfall tfall budget 010 utfall 009 tkr tkr tkr tkr tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader

18 tfall delår Kultur- och fritidsnämndens nettokostnader för perioden januari april är 4,9 mkr, vilket innebär ett överskott gentemot periodiserad budget på 1, mkr. Avvikelsen förklaras både av högre intäkter för lokalupplåtelser och måltidsavgifter än budgeterat och av något lägre kapital- och personalkostnader än budgeterat. Nämndens nettokostnader är 0, mkr lägre januari april 010 jämfört med 009. Intäkterna är i det närmaste i nivå med föregående år, medan kostnaderna sammantaget är något lägre. Personal- och hyreskostnader är endast marginellt högre, kapitalkostnaderna för främst idrottsinvesteringar 0,7 mkr högre medan övriga driftkostnader är 1,4 mkr lägre jämfört med samma period 009. Investeringsutgifterna uppgår för perioden januari april till 0,7 mkr. 4,9 mkr återstår av investeringsbudgeten för 010 som är totalt 5,6 mkr. Prognos helår Helårsprognosen för nämnden är ett resultat i nivå med driftbudgetram. Trots flera åtgärder som sänkt förbrukningen, ökar kostnaderna för el och fjärrvärme. Personalkostnaderna visar höga utfall, bl.a. på grund av sträng vinter som lett till extrakostnader för snöröjning på idrottsanläggningarna och på grund av pågående omställning till andra arbetssätt på biblioteket. En återhållsamhet med annan drift, för att balansera kostnadsökningarna, iakttas. pphandlingar förbereds eller pågår i investeringsprojekten. nder året kommer inte hela investeringsbudgeten att hinna tas i anspråk. Den fortsatta tillbyggnaden för olika funktioner på Skytteholms IP beräknas inte kunna slutföras under ,0 mkr av investeringsbudgeten beräknas komma att begäras överförd till år 011. Måluppfyllelse Kultur- och fritidsnämndens har mål inom målområdena Ekonomisk tillväxt och Livsmiljö. För inriktningsmålet Solna ska stärkas som kulturstad arbetar nämnden med att genomföra det kulturpolitiska programmet, vilket gör att målet beräknas bli uppfyllt. Inriktningsmålet Solna ska ha attraktiva mötesplatser och ett mångsidigt utbud av kultur- och fritidsverksamhet är på god väg att uppfyllas, men kommer fullt ut att mätas år 011 respektive 01. Inriktningsmålet Solna ska räknas som en av Sveriges främsta idrottsstäder kommer bl.a. att mätas genom Sport och affärers ranking av idrottsstäder 010 som offentliggörs i oktober månad. Om målsättningen uppnås, beror delvis på om staden fullföljer idrottspaketets satsning på investeringar inklusive dess drift och öppethållande. Inriktningsmålet Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare förväntas bli uppfyllt. (Se bilaga, måltabell kultur- och fritidsnämnden.) Barn- och utbildningsnämnden Viktiga händelser Den nya befolkningsprognosen som kom i slutet på april visar på fler barn i åldersgrupperna 0-15 år. Antalet barn år sjunker något under 010 för att därefter ligga still några år framåt. Den årliga attitydundersökningen som riktar sig till föräldrar till barn i förskola, fritidshem och årskurs två samt till elever i årskurs fem och åtta har genomförts. Resultatet redovisas till barn- och utbildningsnämnden i juni. Resultatet utgör också grund för enheternas utvecklingsarbete. nder våren har utbildning i praktisk IT- och mediekompetens, PIM, startat. Fem examinatorer har rekryterats, två från förskolan, två från grundskolan och en från gymnasieskolan. Nämnden har tillsammans med socialnämnden, kompetensnämnden och kultur- och fritidsnämnden startat det gemensamma projektet mbrella som syftar till att ge ungdomar som inte genomför gymnasieskolan en individuellt anpassad sysselsättning. 18

19 Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden Period: januari - april Avvikelse perioden tfall Budget tfall tfall tfall budget 010 utfall 009 tkr tkr tkr tkr tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader tfall delår Nämndens nettokostnader är 78,9 mkr vilket innebär ett överskott gentemot budget på 15,8 mkr. Kostnaderna är 30,4 mkr lägre än budget vilket främst förklaras av två nya förskolor som kommer att starta sin verksamhet i augusti. Andra orsaker till de lägre kostnaderna är att kostnader för de avtalsenliga löneökningarna belastar perioden april december samt att skolornas inköp av läromedel oftast görs inför höstterminen och därmed ännu inte belastar kostnaderna. Intäkterna är 14,6 mkr lägre än budget, men kommer att öka under hösten eftersom barn- och utbildningsnämnden fr.o.m. augusti kommer att ta in samtliga föräldraavgifter. För närvarande administrerar de enskilda utförarna och fristående skolorna själva föräldraavgifterna medan nämnden tar in avgifterna för barn i kommunal verksamhet. Fr.o.m. höstterminen kommer staden att ta in samtliga föräldraintäkter och ersätta alla utförare med samma peng. Fördelarna är bl.a. att alla utförare får ekonomiskt lika villkor att bedriva verksamhet för och att administrationen för de enskilda utförarna och fristående skolorna minskar. Den senaste befolkningsprognosen visar att under 010 kommer barn i åldrarna 0-1 år att öka med 98, medan barn i åldrarna år minskar med 89. Kostnaderna för barn- och elevpeng kommer därmed att öka under hösten. Nämndens nettokostnader var 5,9 mkr lägre under perioden januari till april 010 jämfört med motsvarande period 009. Det innebär en minskning med procent. Nämndens investeringsbudget för 010 är totalt 3,3 mkr. nder perioden januari till april har 0,4 mkr förbrukats. Prognos helår Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader 010 beräknas utan åtgärder att uppgå till 888,9, mkr vilket skulle innebära ett underskott jämfört med budget på 4,7 mkr (0,5 procent). Genom att samtliga verksamheter på olika sätt bidrar till att hålla kostnaderna nere och vidtar åtgärder, beräknas nämnden klara att uppnå ett resultat i nivå med budget 010. Nämndens avvikelse beror i huvudsak på volymökningar inom verksamhetsområdena förskola, grundskola och gymnasieskola. För förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och vårdnadsbidrag prognostiseras sammantaget ingen avvikelse. Antalet barn i förskola och pedagogisk omsorg beräknas bli 81 fler än budgeterat. Prognosen bygger på att volymerna förändras över året på samma sätt som tidigare år. Den senaste befolkningsprognosen tyder också på fler barn i åldrarna 1-5 år. Den genomsnittliga kostnaden per barn har sjunkit jämfört med budget. Förändringen i genomsnittlig kostnad och nämndens volymreserv balanserar den sammanlagda kostnaden för volymökningen. Anledningen till att genomsnittskostnaden sjunker är att i samband med omläggning av pengsystemet i en peng för 1- åringar, en för 3-åringar samt en för 4-5 åringar uppskattades andelen små barn för högt. Kostnaderna för vårdnadsbidraget har under perioden januari till april 010 i genomsnitt varit något lägre än motsvarande period 009. Om trenden består kommer vårdnadsbidraget att rymmas inom ram. Grundskoleverksamheten prognostiserar ett underskott på 5,1 mkr. Den nya befolkningsprognosen 19

20 samt utfallet per april innebär ökade volymer. Totalt 35 fler barn beräknas gå i grundskolan. Fördelat på åldersgrupperna är prognosen 18 färre barn i förskoleklass, 9 fler barn i år 1-3, 17 fler barn i år 4-5 samt 7 fler barn i år 6-9. Barn som efterfrågar fritidshemsplats minskar med 16, främst till följd av färre barn i förskoleklass. Av grundskolans åtta resultatenheter prognostiserar hälften ett negativt resultat, vilket totalt medför ett underskott på 6,7 mkr. Gymnasieverksamheten visar ett underskott på,6 mkr. Enligt befolkningsprognosen minskar antalet åringar med 19. tfallet 009 och det första tertialet i år tyder dock på att fler elever än beräknat behöver fyra år för att slutföra sina gymnasiestudier. Även den genomsnittliga kostnaden per gymnasieelev är högre än budget dels till följd av ändrat programval, dels för att KSL-förslaget om länsgemensam ersättning inte införs förrän tidigast fr.o.m Solna gymnasiums prognos är ett överskott med 0,9 mkr. För obligatorisk särskola och gymnasiesärskola prognostiseras sammantaget ett överskott på,0 mkr. Inom obligatorisk särskola beräknas ett överskott på 3,0 mkr och prognosen är att antalet elever kommer att ligga på samma nivå som 009. Kostnaden per elev inom särskolan är hög varför en förändring av elevantalet kan innebära väsentligt ändrad prognos. Inom gymnasiesärskolan beräknas ett underskott på 1,0 mkr och prognosen är att elevantalet inte förändras jämfört med utfall 009. Även inom gymnasiesärskolan är kostnaden för varje enskild elev hög och en förändring av elevantalet innebär stora avvikelser. Kostnaderna för gemensam verksamhet beräknas ge en positiv avvikelse med 1,0 mkr beroende på lägre personalkostnader och återhållsamhet med övriga kostnader. Barn- och utbildningsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att granska och analysera de enheter som redovisar underskott för vidtagande av åtgärder. Nämndens investeringsbudget uppgår till 3,3 mkr och prognosen för helåret är i nivå med budget. Måluppfyllelse De flesta av nämndens inriktnings- och effektmål avser Solna stads målområde Kunskap och livslångt lärande, några mål avser Livsmiljö samt Trygghet och omsorg. Flertalet av målen inom förskola, grundskola och gymnasieskola mäts genom en årlig enkät till elever och föräldrar. Enkäten har för första gången i år varit webbaserad och genomförts under våren 010. Resultatet håller på att sammanställas. Barn- och utbildningsnämnden kommer att få en rapport vid sammanträdet i juni månad. När det gäller effektmålet att Solna ska erbjuda förskola inom fyra månader är det för närvarande uppfyllt. Med ökande antal barn skärps kraven ytterligare på att få färdigt planerade förskolor i tid för att även i fortsättningen kunna uppfylla målet. Andelen högskoleutbildad personal inom förskolan mäts genom Skolverkets enkät i oktober. Beträffande andelen ämnesbehöriga lärare på grund- och gymnasieskolan pågår en kartläggning ute på skolorna som kommer att rapporternas senare. Meritvärdet i årskurs nio har förbättrats från 14,1 till 1,1 mellan åren 008 och 009. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ligger kvar på nivå som 008. (Se bilaga, måltabell barn- och utbildningsnämnden.) Kompetensnämnden Viktiga händelser Riksdagen beslöt 010 att anta förslagen i etableringspropositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd. Den nya lagen träder i kraft den 1 december 010 och innebär att de arbetsföra flyktingar som får uppehållstillstånd från och med detta datum får sin introduktion via arbetsförmedlingen under två år. Exakt vilka förändringar detta kommer att innebära för Integrationsenhetens arbete är ännu inte helt klart. Starten för Vuxenutbildningens SFI-bonusprojekt har fördröjts tidsmässigt. Projektet har sedan 1 mars 010 varit i full drift. 0