Innehållsförteckning

Transkript

1

2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Ekonomiskt utfall... 6 Ekonomisk årsprognos Stadens mål och uppdrag Kvalitetsarbetet Tvärsektoriella frågor Medarbetare Nämndernas verksamhet Företagen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftbudget och utfall per verksamhet Investeringar per verksamhet

4 Sammanfattning Stadens mål och uppdrag är på väg att uppfyllas I Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 finns fem inriktningsmål, 25 effektmål och 15 uppdrag som alla är stadsövergripande. Bedömningen är att tre av de fem inriktningsmålen kommer att uppfyllas För de övriga två är bedömningen att de är på väg att uppfyllas, men inte fullt ut i år. Av de 25 effektmålen bedöms 14 uppfyllas år 2013, 7 är på väg att uppfyllas, men inte fullt ut i år, samt 4 effektmål som inte uppfylls Av de 15 uppdragen bedöms 10 vara genomförda i år och 5 av uppdragen kommer att vara genomförda under år Periodens resultat är positivt Resultatet för perioden januari augusti är positivt och uppgår till 91,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 64,3 mkr. Resultatförbättringen mellan delåren förklaras bland annat av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, som ökat med 53,4 mkr samt uppskrivning av värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning på grund av värdeökning med 50,8 mkr (motsvarande period 2012 gjordes en uppskrivning med 23,0 mkr). Övriga orsaker till resultatförbättringen är lägre pensionskostnader med 22,3 mkr samt lägre kostnader för poster som reserverats i eget kapital med 44,3 mkr. Engångskostnader som belastat resultatet är nedskrivning motsvarande förlusttäckningen av stadens andel i Sweden Arena Management KB åren på 66,1 mkr. Sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen har också medfört en engångskostnad på 22,2 mkr. Andra orsaker som försämrat resultatet är ett sämre finansnetto på 15,2 mkr samt nämndernas nettokostnader, vilka ökat med 11,9 mkr. Jämförelsestörande intäkter uppgår till 34,1 mkr och avser återbetalning av premier på 26,3 mkr från AFA försäkring avseende åren 2005 och 2006 samt 7,8 mkr från försäljning av exploateringsmark. Jämfört med delårets driftbudget (i princip 8/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 51,9 mkr, vilket motsvarar 3,3 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 46,2 mkr. 4 Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 168,4 mkr jämfört med 51,9 mkr motsvarande period föregående år. Ökningen beror på den pågående byggnationen av den nya skolan i Ulriksdal med investeringsutgifter på drygt 100 mkr under perioden. Kapitalförvaltningen per den sista augusti 2013 har genererat en årlig avkastning på 6,3 procent, vilket innebär att den långsiktiga målsättningen på 5,2 procent för den senaste femårsperioden uppfylls. Stadens majoritetsägda företag Norrenergi, Solna Vatten, Råsunda Förstads AB samt bostadsstiftelsen Signalisten har samtliga en årsprognos som är bättre än budgeterat resultat. I de minoritetsägda bolagen och kommunalförbunden är resultatnivån mer blandad. Norrenergi har under årets första åtta månader fortsatt arbetet med att förbättra effektiviteten i befintliga anläggningar i väntan på ett beslut från ägarna angående Norrenergis framtida inriktning. Även Arenabolagen är i en intensiv fas med första verksamhetsåret för Sweden Arena Management samt Råsta Holdings delar av pågående uppbyggnad av Arenastaden. Prognosen visar att balanskravet uppnås Prognosen för årets resultat är 110,2 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 70,2 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 195,8 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 155,8 mkr. Därmed bedöms effektmålet om resultat enligt balanskravet klaras. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 49,2 mkr (2,1 procent) högre än budget och uppgå till 2 419,8 mkr. Av förändringen beror 30 mkr på högre skatteintäkter och 19,2 mkr på lägre nettokostnader för utjämning och generella statsbidrag. Jämförelsestörande intäkter prognostiseras till 163,1 mkr, där ingår försäljning av tomträtter i Bergshamra 129,0 mkr, återbetalning av premier från AFA försäkring på 26,3 mkr samt försäljning av exploateringsmark 7,8 mkr. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett

5 överskott på 8,0 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 15,1 mkr och omvårdnadsnämnden visar överskott på 5,8 mkr. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 11,0 mkr, kompetensnämnden ett underskott på 1,5 mkr och stadsbyggnadsnämnden visar underskott på 0,4 mkr. Prognosen för 2013 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten är 335,7 mkr, vilket är 132,7 mkr lägre än budget. Färre medarbetare Antalet anställda i staden uppgår den 31 augusti 2013 till medarbetare, vilket är en minskning med 89 medarbetare jämfört med motsvarande period föregående år. Det är framför allt inom barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområde som antalet medarbetare minskat. Minskningen beror främst på att föräldrar i större utsträckning väljer friskolor och privata förskolor samt skolor utanför Solna och att Solna stads kommunala skolor och förskolor därmed tappar i elevunderlag. Minskningen beror också på effektiviseringar som gjorts i verksamheten. Solnas utfall i 2013 års medarbetarundersökning blev HME 71. Medelvärdet för de kommuner i landet som har gjort motsvarande undersökning är 78 och bland Stockholmskommunerna 76. Solna har jämfört med andra kommuner höga värden inom omvårdnadsområdet och lägre värden inom förskola och grundskola. Den totala sjukfrånvaron var 5,7 procent för perioden december 2012 juli 2013, vilket är en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med samma period

6 Ekonomiskt utfall Positivt resultat för perioden januari - augusti Resultatet för perioden januari - augusti är positivt och uppgår till 91,1 mkr. Motsvarande period 2012 var resultatet 64,3 mkr. Resultatförbättringen mellan delåren förklaras bland annat av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, som ökat med 53,4 mkr samt uppskrivning, reversering av tidigare års nedskrivning av värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning med 50,8 mkr (motsvarande period 2012 gjordes en reversering med 23,0 mkr). Övriga orsaker till resultatförbättringen är lägre pensionskostnader med 22,3 mkr samt lägre kostnader för poster som reserverats i eget kapital med 44,3 mkr. Engångskostnader som belastat resultatet är nedskrivning motsvarande förlusttäckningen av stadens andel i Sweden Arena Management KB åren på 66,1 mkr. Sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen har också medfört en engångskostnad på 22,2 mkr. Andra orsaker som försämrat resultatet är ett sämre finansnetto på 15,2 mkr samt nämndernas nettokostnader, vilka ökat med 11,9 mkr. Jämförelsestörande intäkter uppgår till 34,1 mkr och avser återbetalning av premier på 26,3 mkr från AFA försäkring avseende åren 2005 och 2006 samt 7,8 mkr från försäljning av exploateringsmark. Motsvarande period 2012 uppgick intäkterna till 25,5 mkr och avsåg återbetalning av premier från AFA, åren 2007 och Jämförelsestörande kostnader uppgår till 60,3 mkr. Av dessa kostnader avser 57,5 mkr poster som tidigare år har reserverats i eget kapital (101,8 mkr 2012). De avser kostnader för strukturomvandling 36,8 mkr, strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter 6,3 mkr, kostnader för stadens utbyggnad 1,1 mkr (pendeltågsuppgång Solna station) samt medfinansiering av infrastrukturella investeringar 13,3 mkr (tvärbanan). I övrigt tillkommer utrangering på 2,8 mkr för brand i Näckrosens förskola. 6 Av tidigare reserverade medel i eget kapital för pensionskostnader tas 13,3 mkr i anspråk per augusti. Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 80,7 mkr (102,9 mkr 2012) och redovisas bland verksamhetens kostnader. För årets åtta första månader har totalt 70,9 mkr ianspråktagits av reserverade medel i eget kapital (se tilläggsupplysning till noter). Nettoöverskott i nämnderna för delåret Jämfört med delårets driftbudget (i princip 8/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 51,9 mkr, vilket motsvarar 3,3 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 46,2 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 12,9 mkr (16,2 mkr 2012) gentemot periodiserad budget. Överskottet förklaras främst av att budgeterad medelsreserv för stadens tillväxt och utbyggnad inte tagits i anspråk samt lägre personalkostnader och IT-kostnader. Brandförsvar/räddningstjänst redovisar ett underskott på 0,5 mkr (minus 0,1 mkr 2012) gentemot periodiserad budget. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott på 0,6 mkr (17,4 mkr 2012) gentemot periodiserad budget. Underskottet förklaras bland annat av högre driftkostnader för fastigheter. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget. Det faktiska resultatet innebär ett överskott på 1,2 mkr (minus 2,5 mkr 2012). Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna och redovisas som skuld till renhållningskollektivet. Kultur - och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 2,7 mkr (2,7 mkr 2012) gentemot periodiserad budget. Överskottet förklaras av högre intäkter för taxor och avgifter, lokalupplåtelser, EU-bidrag och övriga driftbidrag samt något lägre kapitalkostnader. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 20,8 mkr (14,5 mkr 2012) gentemot periodiserad budget. Överskottet förklaras främst av att antalet barn och elever är lägre under våren, men ökar under hösten. En annan orsak till de lägre kostnaderna är att skolornas inköp av läromedel oftast görs tidigt på höstterminen. Kompetensnämnden redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget (1,1 mkr 2012). Socialnämnden redovisar ett överskott på 4,9 mkr (3,5 mkr 2012) gentemot periodiserad budget.

7 Överskottet förklaras till största del av lägre kostnader avseende försörjningsstöd samt högre intäkter i form av statsbidrag för fler ensamkommande flyktingbarn som beviljats uppehållstillstånd. Gemensamma familjerättsnämnden redovisar ett underskott på 0,1 mkr (i nivå med budget 2012) gentemot periodiserad budget. Omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 12,0 mkr (minus 9,7 mkr 2012) gentemot periodiserad budget. Merparten av överskottet redovisar verksamheter inom socialtjänstlagen (SoL) och övriga verksamheter och förklaras bland annat av retroaktiv momsersättning för åren avseende vård- och omsorgsboende. Övriga orsaker är lägre kostnader för boendestöd på grund av senare inflyttning samt annan LSS-insats i samband med hemflyttning från andra kommuner. Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar ett underskott på 0,4 mkr (0,1 mkr 2012) gentemot periodiserad budget. Orsak till underskottet är lägre tillsynsintäkter. Verksamhetens intäkter Verksamheternas externa intäkter har ökat med 14,5 procent (62,4 mkr) och täcker 25,1 procent av verksamheternas kostnader (motsvarande period föregående år, 22,6 procent). Erhållna bidrag utgör 40,2 procent, medan taxor och avgifter uppgår till 31,3 procent av verksamheternas intäkter. Erhållna bidrag har ökat med 48,3 mkr (32,4 procent). Socialnämnden står för den största ökningen, vilket beror på ökade statsbidrag för fler ensamkommande flyktingbarn som beviljats uppehållstillstånd. Omvårdnadsnämndens ökning beror bland annat på retroaktiv momsersättning samt ökad assistentersättning från försäkringskassan. Taxor och avgifter har ökat med 15,1 mkr (10,9 procent). Ökningen beror främst på ökade intäkter avseende parkerings- och boendeparkeringsavgifter för stadsbyggnadsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens avgiftsintäkter avseende förskola och fritidshem har ökat då antalet barn ökat. Även kulturoch fritidsnämndens avgifter har ökat jämfört med motsvarande period Verksamhetens kostnader Verksamheternas externa bruttokostnader har ökat med 3,3 procent (61,8 mkr) jämfört med augusti Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet utgör 50,2 procent av verksamhetens kostnader medan personalkostnaderna uppgår till 34,7 procent. Den största ökningen är kostnader för entreprenader och köp av verksamhet som ökat med 47,4 mkr (5,1 procent). Personalkostnaderna har minskat med 2,5 mkr (0,4 procent). Orsaken är pensionskostnaderna som minskat med 22,3 mkr, framför allt beroende på ovanligt höga pensionsavsättningar Lönekostnaderna har främst ökat genom den årliga löneöversynen. Antalet anställda i staden har dock minskat jämfört med föregående år. Entreprenader och köp av verksamhet Staden har under perioden januari augusti 2013 köpt verksamhet på entreprenad för 982,8 mkr, vilket är en ökning med 47,4 mkr jämfört med motsvarande period Socialnämnden står för den största ökningen med 29,9 mkr främst beroende på ett växande behov av boende för ensamkommande flyktingbarn. Stadsbyggnadsnämndens ökning på 10,5 mkr beror på ökade kostnader för vinterväghållning, asfaltläggning och parkskötsel samt tillkommande kostnader för skötsel av ny gatumark i Arenastaden. Barn- och utbildningsnämndens kostnader har ökat med 7,2 mkr beroende på att andelen barn och elever som väljer fristående eller annan kommuns verksamhet fortsätter öka. Ökningen är framför allt inom förskolan och grundskolan. Omvårdnadsnämnden har minskade kostnader med 3,4 mkr främst på grund av volymminskning inom hemtjänst, turbundna resor, korttidsplatser enligt SoL, köp av platser i dagverksamhet med mera. Internkontroll samt uppföljning av entreprenader Enligt kommunstyrelsens uppsiktsplikt (KS/2004:37) och den interna kontrollen ska driftentreprenörers ekonomiska ställning följas upp och återrapporteras till kommunfullmäktige två gånger per år (årsredovisning och delårsrapport). Som driftentreprenad räknas kommunal verksamhet där hela eller avskiljbara delar av verksamheten bedrivs av annan än kommunens egenregi. Enligt rutiner som utarbetats av stadsledningsförvaltningen ska förvaltningarna göra en ekonomisk uppföljning med utgångspunkt från information hos kreditupplysningsföretaget Creditsafe samt en sammantagen riskbedömning och analys av respektive förvaltnings aktuella företag. 7

8 Vid bedömning av risk är det viktigt att följa företagens utveckling över tiden. I delårsrapporten per den 31 augusti 2013 bedöms att risk kan föreligga i fem företag. Berörda förvaltningar har de aktuella entreprenörerna under bevakning. Vid sidan av detta kontrollmoment utför nämnderna successivt internkontroll i enlighet med av respektive nämnd beslutad internkontrollplan. Vid avvikelser ska dessa hanteras inom nämnd, men mer betydande avvikelser ska också rapporteras till kommunstyrelsen enligt stadens internkontrollreglemente. I samband med årsbokslutet gör kommunstyrelsen en analys och genomgång utifrån alla nämndernas internkontrollrapportering under året och föreslår åtgärder. Pensionsförpliktelser på nära 1,7 miljarder kronor Det totala pensionsåtagandet för stadens anställda uppgår den sista augusti 2013 till 1 679,9 mkr inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen dels som ansvarsförbindelse. Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner intjänade från 1 januari 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, visstidspension samt särskild avtalspension enligt överenskommelse. Den del som förvaltas av arbetsgivaren, uppgår till 244,9 mkr. Jämfört med motsvarande period 2012 är det en ökning med 38,8 mkr. Ökningen beror främst på sänkt diskonteringsränta men även på nyintjänande av pension. I april beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07. För stadens del medför det en engångskostnad på 22,2 mkr som redovisas som jämförelsestörande finansiell kostnad. Därutöver tillkommer 3,5 mkr som finansiell kostnad för pensionsavsättningen. Avsättningar avseende särskild överenskommen avtalspension uppgår till 30,5 mkr inklusive löneskatt och räknas som omstruktureringsåtgärder. Dessa avsättningar har ökat med 21,2 mkr. De totala pensionsavsättningarna för staden uppgår till 275,4 mkr. Pensionsförpliktelse 31 aug aug 2012 (inkl. löneskatt) mkr Avsättning: Pensioner intjänade från ,4 197,9 Visstidspensioner 7,5 8,2 Pensioner omstrukturering 30,5 9,3 Delsumma 275,4 215,4 Ansvarsförbindelse: Pensioner intjänade före , ,8 Pensionsåtaganden för visstidspension m.m. 31,7 29,4 Delsumma 1 404, ,2 Summa totalt 1 679, ,6 Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 80,7 mkr jämfört med 102,9 mkr för augusti Pensionsavsättningarna ökade kraftigt 2012 på grund av nyintjänande av pension, tillkommande och avslutade anställningar och pensioner. I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före Förpliktelsen uppgår inklusive löneskatt till 1 372,8 mkr, vilket är en ökning med 87,0 mkr jämfört med motsvarande period Ökningen beror främst på sänkt diskonteringsränta, 98,5 mkr. Pensionsutbetalningar på cirka 40 mkr inklusive löneskatt har minskat ansvarsförbindelsen. Förpliktelsen redovisas enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda med visstidspension med mera uppgår till 31,7 mkr. Dessa 8 har ännu inte börjat utbetalas och redovisas därför som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser förvaltas genom så kallat återlån och används i den löpande verksamheten. Staden har en värdepappersportfölj vars marknadsvärde uppgår till 1 893,8 mkr per den sista augusti Tillgångarna är inte öronmärkta och placerade som pensionsmedel. De medel som förvaltas på lång sikt kan enligt stadens finanspolicy användas till såväl framtida investeringar som pensionsutbetalningar. Staden ska i sin likviditetsplanering se till att medel finns tillgängliga för utbetalning av pensioner. Skatteintäkter och finansnettot Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1 635,3 mkr och har ökat med 53,4 mkr, det vill säga 3,4 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror

9 i huvudsak på en positiv utveckling av skatteintäkter som ökat med 68,8 mkr (3,8 procent). Nettokostnaderna för generella statsbidrag och utjämning har ökat med 15,5 mkr. Lägre kompensation för en ökande befolkning är en bidragande orsak till att kostnadsutjämningen ökat med 16,7 mkr. Nettokostnaderna för övriga avgifter och bidrag har sammantaget minskat med 1,2 mkr. De finansiella intäkterna uppgår till 56,2 mkr jämfört med 66,1 mkr per den sista augusti Ränteintäkter är 5,4 mkr lägre än föregående år och uppgår till 40,8 mkr. Den koncerninterna utlåningen har genererat ränteintäkter med 17,5 mkr, varav utlåning mot revers till Norrenergi AB uppgår till 14,4 mkr. Borgensavgifterna på 4,5 mkr är 1 mkr högre än föregående år. Realisationsvinsterna i medelsförvaltningen uppgår till 6,1 mkr, vilket är 0,4 mkr högre än för motsvarande period föregående år. Utdelningen på aktier på 2,4 mkr är 6,3 mkr lägre än föregående år. I de globala aktiefonderna som staden äger, sker inte från i år någon utdelning på grund av förändrad skattelagstiftning. De finansiella kostnaderna på 15 mkr är 5,3 mkr högre än per den 31 augusti Realisationsförlusterna i medelsförvaltningen på 10,5 mkr är 4,5 mkr högre än föregående år. Räntan på pensionsskulden på 3,5 mkr är 0,9 mkr högre än föregående år. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet (verkliga värdet) på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsbokslutet per den sista december 2012 uppgick ackumulerat till 62,8 mkr. Värderingen av portföljen per den sista augusti 2013 visar på en värdeökning med 50,8 mkr sedan årsskiftet. En uppskrivning (reversering av tidigare års nedskrivning) har därför skett till marknadsvärdet med motsvarande belopp för delåret. Vid utgången av augusti 2013 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 1 893,8 mkr, vilket är 12 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Under innehavsperioden har dock kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning. Avkastningen har under den senaste femårsperioden uppgått till 6,3 procent per år. Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar värderegleringen inte resultatet enligt balanskravet. Den långsiktiga kapitalförvaltningen har hittills under året genererat en avkastning på 6,7 procent, vilket är 1,1 procentenheter sämre än det sammanvägda jämförelseindex som totalportföljen ska mätas mot. Avvikelsen i år mot index återfinns i förvaltningen av de svenska aktieinnehaven. Inom detta område var det omvända förhållanden under år Sedan årsskiftet har marknadsvärdet på kapitalförvaltningen ökat med 66,8 mkr. Stadens svenska och globala aktier har ökat med 78,3 mkr medan de räntebärande värdepappren har minskat i värde med 11,5 mkr, främst på grund av stigande långräntor. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Per den sista augusti 2013 har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 6,3 procent, vilket innebär att den har klarat den långsiktiga målsättningen på 5,2 procent för den senaste femårsperioden. Investeringar januari - augusti Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 168,4 mkr jämfört med 51,9 mkr motsvarande period föregående år. Ökningen beror på den pågående byggnationen av den nya skolan i Ulriksdal med investeringsutgifter på drygt 100 mkr under perioden. Grundläggningsarbeten är genomförda och stomresning av skolbyggnaden har påbörjats. Andra projekt inom stadsbyggnadsnämndens ansvarsområde med stora investeringsutgifter är upprustning av Vasalundshallen och parkmiljö samt reinvestering lekutrustning. Nämndens totala investeringar uppgår till 159,4 mkr under perioden. Kommunstyrelsens investeringar är 4,8 mkr och avser i huvudsak stadsövergripande IT-investeringar avseende såväl verksamhetssystem som ITinfrastruktur. Kultur- och fritidsnämndens investeringsutgifter uppgår till 1,9 mkr och avser bland annat upprustning av Hagalundsparken, energisparåtgärder på idrottsanläggningar och modernisering av passagesystem i idrottshallar. Investeringsutfallet för barn- och utbildningsnämnden är 1,2 mkr och avser i huvudsak inköp av möbler och ITutrustning. Omvårdnadsnämndens investeringar på 1,1 mkr avser främst inventarier och invändigt underhåll. Övriga nämnder har inte genomfört några investeringar under perioden. 9

10 Exploatering Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 55,7 mkr. De avser överlämnande av ny trafikplats i Huvudsta 21,2 mkr, en ny gång- och cykelbro över järnvägen i Järva 19,9 mkr, gator och parkanläggningar i Frösunda park 7,0 mkr samt byggnation i Nya Ulriksdal 6,4 mkr. Exploatörer har betalt in gatukostnadsersättning på 48,1 mkr för perioden. De förutbetalda intäkterna redovisas som långfristig skuld. Gatukostnadsersättningen intäktsförs i takt med att färdigställda exploateringsprojekt skrivs av under året. Finansiering Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt och uppgår till 178,4 mkr. Investeringsverksamheten har ett negativt kassaflöde på 290,2 mkr genom stora investeringsvolymer. Under perioden har även utbetalning av förlusttäckningsgaranti till Sweden Arena Management KB gjorts på 66,1 mkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är positivt och uppgår till 46,0 mkr. Orsak till detta är ökning av förutbetalda intäkter avseende gatukostnadsersättningar. Likviditeten (kassa och bank) är god och uppgår till 194,1 mkr, vilket är en minskning med 65,8 mkr sedan årsskiftet. 10

11 Ekonomisk årsprognos Prognosen visar att balanskravet uppnås Prognosen för årets resultat är positivt och uppgår till 110,2 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 70,2 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 195,8 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 155,8 mkr. Därmed bedöms effektmålet om resultat enligt balanskravet klaras. Jämförelsestörande intäkter prognostiseras till 163,1 mkr, där ingår försäljning av tomträtter i Bergshamra 129,0 mkr, återbetalning av premier från AFA försäkring åren 2005 och 2006 på 26,3 mkr samt försäljning av exploateringsmark 7,8 mkr. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 49,2 mkr (2,1 procent) högre än budget och uppgå till 2 419,8 mkr. Av förändringen beror 30 mkr på högre skatteintäkter och 19,2 mkr på lägre nettokostnader för utjämning och generella statsbidrag. Kostnaderna för avgifterna till kostnads- och inkomstutjämningen minskar sammantaget med 25,4 mkr. Det beror på att Statistiska centralbyrån (SCB) uppdaterat uppgifterna om antal invånare i samband med fastställande av de slutliga avgifterna i december. En senare skatteunderlagsprognos har också använts vid beräkning av den slutliga avgiften inom inkomstutjämningen. Nettokostnaderna för övriga avgifter och bidrag beräknas bli 6,2 mkr högre än budget, varav minskningen av intäkten från fastighetsavgiften svarar för 4 mkr. Finansnettot beräknas uppgå till 65,4 mkr, vilket är 8 mkr lägre än budgeterat. Främst beror detta på lägre utdelning i fonder än budgeterat samt att de reaförluster som realiserats vid försäljning av värdepapper i medelsförvaltningen överstiger reavinsterna. Värdepappersportföljens marknadsvärde har enligt samma princip som i tidigare delårsbokslut antagits vara densamma vid årsskiftet som per den 31 augusti. Marknadsvärdet har därmed antagits vara 12 mkr lägre än anskaffningsvärdet även vid kommande årsskifte och prognosen för värdeökningen blir därmed 50,8 mkr. Årets resultat enligt balanskravet prognostiseras till 195,8 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster, orealiserade förändringar i värdepappersportföljen eller andra synnerliga skäl beaktas. Totalt uppgår prognosen för dessa poster till 11 85,6 mkr, varav kostnader som tidigare reserverats i eget kapital uppgår till 114,2 mkr och orealiserade förändringar i värdepapper till minus 50,8 mkr. Engångskostnaden för sänkt diskonteringsränta på 22,2 mkr tolkas som ett synnerligt skäl och exkluderas vid avstämning mot balanskravet, då skuldökningen på grund av räntesänkningen återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader samt beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av de årliga pensionskostnaderna som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade utan redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser är inte budgeterade utan redovisas som jämförelsestörande kostnader att täckas av reserveringarna. Prognosen för kostnader som reserverats i eget kapital uppgår till 114,2 mkr varav pensioner avser 20,0 mkr och jämförelsestörande kostnader 94,2 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna består av strukturomvandling (41,0 mkr), strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter (15,0 mkr), stadens utveckling och utbyggnad (pendeltågsuppgång Solna station 11,0 mkr) samt medfinansiering infrastrukturella investeringar (tvärbanan 27,2 mkr). Nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett överskott på 8,0 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 15,1 mkr och omvårdnadsnämnden ett överskott på 5,8 mkr. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 11,0 mkr, kompetensnämnden ett underskott på 1,5 mkr och stadsbyggnadsnämnden ett underskott på 0,4 mkr. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till förslag om åtgärder. Kommunstyrelsen utgår ifrån att kompetensnämnden och stadsbyggnadsnämnden gör anpassningar för att undvika underskott jämfört med budget, som de nämnderna har i nuvarande prognos.

12 Kommunstyrelsen önskar att även barn- och utbildningsnämnden vidtar fortsatta åtgärder kring budget i balans, men det kan dock vara svårt att nå balans under Merparten av nämndens resultatenheter kommer att hålla budget i år. Övriga är på väg genom att det pågående arbetet med att få budget i balans fortsätter. De senaste årens trend att en allt högre andel väljer förskole-, grundskole- och gymnasieverksamhet i fristående regi eller i andra kommuners verksamhet fortsätter. Verksamheten behöver anpassas till detta även under kommande år. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 15,1 mkr. Överskottet beror på att medelsreserven på 15 mkr inte beräknas behöva användas. Stadsbyggnadsnämnden visar en prognos med ett underskott på 0,4 mkr jämfört med budget. Budgetavvikelsen beror på att kostnaden för reparation och underhåll av fastigheter samt inhyrningskostnader kommer att vara högre under året. Kompetensnämnden prognostiserar ett underskott på 1,5 mkr. Underskottet beror på volymökningar för vuxenutbildningen. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 11,0 mkr jämfört med budget. För förskoleverksamheten prognostiseras ett överskott på 1,5 mkr. Nämndens prognos pekar på färre barn i förskoleverksamheten än budgeterat. För grundskoleverksamheten beräknas ett underskott på 8,8 mkr. Kostnaderna för externa placeringar av elever i behov av särskilt stöd i olika specialskolor har ökat kraftigt. Både förskolans och grundskolans resultatenheter visar sammantaget underskott. Resultatenheternas prognoser visar dock på förbättringar jämfört med utfallet år Gymnasieverksamheten prognostiserar ett underskott på 5,6 mkr, vilket beror på att eleverna i gymnasieskolan väljer program som i genomsnitt kostar mer än som förutsetts i budgeten. Prognosen för grundsärskolan är en positiv avvikelse på 1,4 mkr, medan gymnasiesärskolan visar en negativ avvikelse på 2,5 mkr. För gemensam verksamhet prognostiseras ett överskott på 3,0 mkr, som bland annat beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Omvårdnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 5,8 mkr jämfört med budget. Hela överskottet prognostiseras inom verksamheter enligt SoL och övriga verksamheter. För vård- och omsorgsboende prognostiseras ett överskott som framför allt beror på ökade intäkter för momskompensation. Prognosen för hemtjänst visar ett underskott. Köp av färre platser i dagverksamheter utanför kommunen ger lägre kostnader än budget. Även kostnaderna för boendestöd beräknas bli lägre än budget. Kostnaderna för hälso- och sjukvård på servicehus beräknas också bli lägre än budget. För LSSverksamheterna prognostiseras ett resultat i nivå med budget. Lägre kostnader för personlig assistans jämfört med budgeterad volym medför överskott mot budget. För övriga LSS-insatser beräknas överskott på grund av volymminskning. Överskottet reduceras av högre kostnader för boende. De högre kostnaderna beror på långa handläggningstider hos vistelsekommunerna då en person tackar nej till erbjudande om hemflyttning och söker förhandsbesked i vistelsekommunen. Övriga nämnder redovisar prognoser i nivå med budget. Investeringsprognos Prognosen för 2013 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten är 335,7 mkr, vilket är 132,7 mkr lägre än budget. Därmed infrias effektmålet om att Solna stads nettoinvesteringar inte ska överstiga 700 mkr över en rullande femårsperiod. I årets budget ingår överförda anslag från 2012 på sammanlagt 121,7 mkr. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 120,7 mkr för den anslagsfinansierade verksamheten. Mycket är under genomförande enligt plan och budget. Men ett antal projekt har inte behövt genomföras i budgeterad grad på grund av förändrade behov och befolkningsprognos. Det handlar bland annat om utbyggnad av förskoleplatser, idrotts- och fritidsinvesteringar samt infrastruktur i samband med nya stadsdelar. För stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet beräknas ett överskott på 0,2 mkr. Utfallet för de stadsövergripande IT-investeringarna bedöms bli lägre än planerat och kommunstyrelsens investeringsprognos visar därmed ett överskott på 8,2 mkr. Prognosen för kultur- och fritidsnämnden är 3 mkr lägre än budget då hela anslaget Skytteholms idrottsplats inte kommer att förbrukas under året. Investeringsprognosen för övriga nämnder är sammantaget 0,6 mkr lägre än budget. Redovisningsprinciper I delårsrapporten har i huvudsak samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen Interna poster är enligt god redovisningssed eliminerade i resultaträkningen för delåret. I prognosen för helåret ingår dock interna poster. Detta 12

13 innebär att en jämförelse av verksamhetens kostnader respektive intäkter för perioden januari till augusti respektive för hela året inte blir rättvisande. Utvecklingen kan dock bedömas med utgångspunkt från verksamheternas nettokostnader. 13

14 Stadens mål och uppdrag Bedömning mål Bedömning uppdrag Målet uppfylls inte år 2013 Uppdraget inte klart år 2013 Målet är på väg att uppfyllas men inte år 2013 Uppdraget påbörjat och fortsätter år 2014 Målet är uppfyllt eller kommer att uppfyllas år 2013 Uppdraget är klart eller blir klart år 2013 Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Effektmål Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År :a plats). Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år (År 2011 NKI 70). Solnas befolkning ska minst växa till invånare fram till år (Prognos maj 2012 drygt invånare år 2020). Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 72 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 69). Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda en långsiktigt hållbar utbyggnads- och investeringstakt för staden för de kommande åren. Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Effektmål Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 63 i medborgarundersökning år (År 2010 NRI 61). Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 74 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 74). Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 51 i medborgarundersökningen år (År 2010 NMI 49). Solnabornas insamling av hushållsavfall till förbränning ska minska år (År kg/inv.). Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottsstäderna i landet, enligt Sport & Affärer. (År :a plats). Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 68 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 67). Solnas fysiska tillgänglighet ska minst vara i nivå med genomsnittet i Stockholms län, vilket år 2010 var 58 i EAH-tal, Enkelt Avhjälpta Hinder. (År 2012 i.u.). Uppdrag Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av underhållsplanerna för stadens fastighetsbestånd och den offentliga miljön. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden utarbeta en strategisk lokalförsörjningsplan för staden, vilket också inkluderar en strategi för hyressättningen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden verka för utbyggnad av kollektivtrafiken i Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ta fram en handlingsplan med åtgärder på kort och lång sikt för att öka framkomligheten i Solna. Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år (År 2011 NKI 67). 14

15 Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år (År 2011 NKI 69). Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år (År 2011 KKI 1,3 av 2,0). Uppdrag Kompetensnämnden och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda ansvar och roller i staden inom arbetsmarknadsarbetet. Omvårdnadsnämnden och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda samarbetet mellan nämnderna avseende LSS och socialpsykiatrin för att säkerställa bästa möjliga service och effektivitet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med att öka antalet försöks- och träningslägenheter samt LSS-bostäder i Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med omvårdnadsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda förutsättningarna och arbetsgången vid etablering av trygghetsboende i Solna. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. (i.u., mäts första gången hösten 2012). Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Läsåret 2010/11 92,6 %). Andelen folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2011 års 13,5 % till 10 %). (Läsåret 2010/11 75,0 %). Solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska nå högre studieresultat jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med kompetensnämnden ta fram en strategi för stadens inriktning avseende regionaliseringen av vuxenutbildningen. Barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda samverkan mellan nämnderna avseende fritidshem med inriktningen att överföra beställaransvaret för verksamheten till barn- och utbildningsnämnden. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År ,12 per skattekrona). Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2013 minst uppgå till 40 mkr. (År 2012 budgeterat resultat 20 mkr). Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 700 mkr över en rullande femårsperiod. (År mkr under en rullande femårsperiod). Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. (Bokslut år :e plats). Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år (År 2010 NMI 58). Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. (År 2012 i.u.) Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av styrning och organisering av stadens stödprocesser samt genomföra nödvändiga förändringar för att säkerställa hög kvalitet och kompetens samt effektivitet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av styrningen och strukturen för stadens företag. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med nämnderna göra en översyn och revidering av stadens gemensamma styrdokument. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med nämnderna utreda hur stadens arbete med styrning och uppföljning av entreprenader kan utvecklas och förbättras. I detta uppdrag ingår uppdraget att se över stadens upphandlingsorganisation. 15

16 Analys av stadens mål och uppdrag I Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 finns fyra prioriterade målområden, fem inriktningsmål, 25 effektmål och 15 uppdrag som alla är stadsövergripande. De prioriterade målområdena; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för Solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning samt inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Uppdragen styr också mot stadens vision och inriktningsmål. Bedömningen som görs är att tre av de fem inriktningsmålen kommer att uppfyllas För de övriga två är bedömningen att de är på väg att uppfyllas men inte i år, se tabellen nedan. Jämfört med bedömningen som gjordes i delårsrapporten per april månad i år, är skillnaden att inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva bedöms komma att uppfyllas 2013 (i april var bedömningen att målet var på väg att uppfyllas, men inte i år). Bedömning av inriktningsmålen, 2013 Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Av de 25 effektmålen bedöms 14 uppfyllas år 2013 (delårsrapporten per april månad ), 7 är på väg att uppfyllas, men inte i år (delårsrapporten per april månad ) och 4 effektmål uppfylls inte 2013 (delårsrapporten per april månad ). 10 av de 15 uppdragen bedöms vara genomförda i år och 5 av uppdragen kommer att vara genomförda under år 2014, vilket är samma bedömning som gjordes i delårsrapporten per april månad i år. Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet är på väg att uppfyllas, men inte under år Det finns goda förutsättningar för Solna att både få fler invånare, företag och besökare. Det byggs många nya bostäder, kommunikationerna utvecklas, arbetsmarknaden fortsätter att vara stabil, företagsklimatet är gott och utbudet av evenemang ökar, inte minst genom Friends Arena. Solna stad kan dock inte slå sig till ro utan måste fortsätta att arbeta med de utmaningar som finns i en växande stad, för att få mer nöjda medborgare och företag. Effektmål Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År :a plats). Effektmålet är uppfyllt då Solna behåller sin förstaplacering för sjätte året i rad och sjunde gången under 2000-talet som Sveriges mest företagsvänliga kommun, enligt Svenskt Näringslivs ranking Rankningen baseras främst på företagarnas betyg, 16

17 men också på statistiska faktorer. Prioriterade utvecklingsområden för att ytterligare utveckla företagsplatsen Solna är att förbättra framkomligheten på stadens/regionens väg- och spårnät samt att förbättra stadens service till företagare i tillståndsärenden. Nyföretagsamheten och nyföretagandet i Solna utvecklas positivt, vilket stärker Solnas position som företagsplats. I Svensk Näringslivs rankning Företagsamheten 2013 hamnar Solna på en tredje plats i Stockholm län när det gället antalet nyföretagsamma människor per invånare (24,6 personer). I gruppen unga uppgår nyföretagsamheten till 30 personer per invånare, vilket ger Solna en tätposition i länet. I Nyföretagsbarometern 2012 rankas Solna som Sveriges sjätte nyföretagarkommun sett till antalet nyregistrerade företag per invånare (9 företag/invånare eller 644 nya företag). Det är sju procent färre företag jämfört med 2011 (694 företag). Motsvarande minskning har skett i landet som helhet. I Solna finns 46,8 privata arbetsgivare per invånare, vilket är lika mycket som föregående år. Det finns fortsatt ett stort antal arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden, vilket minskar Solnas stads beroende av en arbetsgivare och därmed också sårbarheten. Solna som destination för besökare befinner sig i utveckling. Trots att Friends Arena invigdes i slutet av året syns redan en positiv ekonomisk effekt av turismen i den turismekonomiska omsättningen för Turismen i Solna omsatte 2012 totalt 941 miljoner kronor och omfattade 700 helårssysselsatta. Detta är en ökning med 9,5 procent jämfört med mätningen Ökningen har skett inom alla områden (logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping, aktiviteter). Solna förväntas få full turistekonomisk effekt när Mall of Scandinavia öppnar Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år (År 2011 NKI 70). Resultatet från årets serviceundersökning visar att företagen i huvudsak är nöjda med den servicen de får i tillståndsärenden av Solna stad. Sammantaget för de olika områdena i undersökningen får Solna index 70 av 100, vilket är oförändrat jämfört med år 2011 och är ett högt NKI-resultat. Effektmålet uppfylls inte, men resultatet är ändå högt jämfört med samtliga deltagande kommuner, som var 67, Stockholmsregionen 66, Stockholm 68 och Sundbyberg 67. Bland de 51 kommunerna i Stockholmsregionen hamnar Solna på plats 10, vilket är fyra placeringar bättre jämfört med undersökningen En nedbrytning av Solnas helhetsomdöme i olika serviceområden visar att företagen är mest nöjda med stadens bemötande och tillgänglighet. Ganska höga betyg ges också till kompetens, rättsäkerhet och effektivitet. Företagarna ger lägst betyg till kvalitetsfaktorn information. Bakom det oförändrade resultatet för staden finns stora variationer mellan de olika myndighetsområdena. Serveringstillstånd är, liksom tidigare år, bäst i test med ett index på 77. Årets utvecklingsraket är miljötillsyn, som lyfter från 66 till 72. Det förbättrade resultatet följer av ett systematiskt kvalitetsarbete och uppbyggnad av en väl fungerande kundtjänst på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Tydliga förbättringsområden finns inom områdena bygglov och markupplåtelse. På båda områdena har resultatet från 2011 års mätning gått ner. Bygglov från 76 till 58 och markupplåtelse från 69 till 55. Nedgången är sannolikt en följd av den expansiva period som Solna befinner sig i, med hög arbetsbelastning och hög personalomsättning på stadsbyggnadsförvaltningen. Arbetsbelastningen är fortsatt hög, men förvaltningen har kunnat göra ett antal rekryteringar. Det är därför rimligt att förvänta sig att resultatet framöver kommer att justeras upp och gå mot tidigare års nivåer. Solnas befolkning ska minst växa till invånare fram till år (Prognos maj 2012 drygt invånare år 2020). De senaste tio åren har Solnas befolkning ökat med 24 procent, från invånare år 2002 till invånare år Solna är den kommun i landet, som har haft den högsta befolkningstillväxten av alla landets 290 kommuner under de senaste tio åren ( ). Tillväxten i Solna är jämnt fördelad över födslar (34 procent), inflyttning (35 procent) och invandring (31 procent). Andra stockholmskommuner, som också har haft en kraftig befolkningstillväxt under samma tioårsperiod, är Nacka och Värmdö (21 procent vardera), Vallentuna (20 procent), Sigtuna (18 procent) och Stockholm (16 procent). Att Sundbyberg saknas i rankingen, trots sin starka befolkningstillväxt (21 procent), beror på att kommunen inte har haft en befolkningstillväxt alla de aktuella tio åren. 17

18 Befolkningstillväxten i Solna fortsätter och befolkningsprognosen per september månad visar att år 2020 kommer Solnas befolkning uppgå till knappt invånare. Åldersgruppen 20 till 44 år är den befolkningsgrupp som förväntas växa mest. Prognosen visar på ett fortsatt födelseöverskott och en fortsatt minskning av andelen äldre personer. Utifrån prognosen bedöms effektmålet kunna uppfyllas. Prognosen bygger på att det i genomsnitt färdigställs 800 lägenheter per år i Solna fram till år Till och med augusti månad i år har cirka 450 bostäder/lägenheter i Solna blivit inflyttningsklara - Rosenlund i Norra Frösunda, Huvudsta centrum, Rudan som ligger i Hagalund, Sparrisen, Ingenting samt småhus, radhus och lägenheter i Järvastaden. Under resterande del av året kommer ytterligare ungefär 200 bostäder att bli inflyttningsklara. Det innebär en ökning jämfört med de två senaste åren (år bostäder och år bostäder). Under året beräknas knappt barn vara inskrivna i stadens finansierade barnomsorg, vilket är något fler jämfört med 2012 (3 935 barn). Även om det är en ökning kan staden idag erbjuda barnomsorgsplats till alla familjer som önskar. Bedömningen idag är att det inte kommer att behövas nya barnomsorgsplatser förrän 2014/2015. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 72 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 69). Effektmålet bedöms inte kunna uppfyllas, eftersom medborgarundersökningen 2012 visade att medborgarnas nöjdhet med Solna som en bra stad att bo och leva i har sjunkit (NRI 66) jämfört med föregående medborgarundersökning 2010 (NRI 69). Det område som får lägst betyg är bostäder, både frågan om möjligheten till att hitta bra boende och utbudet av olika bostadsformer. Höga betyg får områdena utbildningsmöjligheter och arbetsmöjligheter, vilka har stärkts jämfört med 2010 års undersökning. Det som medborgarna uppskattar är tillgången till universitets- eller högskoleutbildning samt arbete inom rimligt avstånd. Det är nu färre medborgare som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Solna ( procent och procent). Även om det har sjunkit, är Solnas resultat bättre jämfört med riket, stockholms- och förortskommunerna. Solna är bästa svenska kommunen att bo i, enligt nyhetsmagasinet Fokus 2013 års rankning över landets samtliga 290 kommuner. Rankingen utgår från fyra kategorier, att vara ung, att vara äldre, att ha familj och att arbeta. I kategorin att vara ung samt att ha familj placerade sig Solna på första respektive andra plats. Årets topplacering är en rejäl förbättring från fjolåret då Solna placerade sig på plats 22. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda en långsiktigt hållbar utbyggnads- och investeringstakt för staden för de kommande åren. Utredningen kommer att påbörjas under hösten 2013 och slutföras under år Målområde Levande stad Solna ska vara en levande och sammanhållen stad med en god miljö, som tar vara på närheten till natur och storstad. Staden ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett stadsmässigt, tillgängligt och miljövänligt sätt. Stadsmiljön ska vara ren och snygg, samtidigt som stadens fastigheter ska underhållas och utvecklas. Solnaborna ska kunna kombinera ett attraktivt boende och ett stimulerande arbete med en rik fritid, som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande. Inriktningsmål Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas år Tryggheten ökar, arbetet med att förbättra framkomlighet och kommunikationer fortgår. Solna är landets främsta idrottsstad, enligt tidningen Sport & Affärer, och tillgången till fritidsaktiviteter ökar. Arbete pågår för att utveckla Solna på ett miljövänligt sätt. Den kraftfulla expansionen i Solna medför utmaningar bland annat inom tillgänglighet, framkomlighet och kommunikationer och på miljöområdet. Effektmål Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 63 i medborgarundersökning år (År 2010 NRI 61). Bedömningen är att effektmålet kommer uppfyllas under året. Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter samt hur trygga och säkra de kan känna sig mot inbrott i hemmet har förbättrade värden i 2012 års medborgarundersökning jämfört med Värdet 18

19 för hur trygga Solnaborna känner sig mot hot, våld och misshandel är oförändrat mellan de två åren. Nya lokala ordningsregler har tagits fram som reglerar förbud mot att dricka alkohol i området runt Friends Arena. Solna har klättrat från plats 87 till 54 i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Trygghet och säkerhet Förbättringen av placeringen har skett tack vare färre bränder och minskat antal stölder och tillgrepp. Staden arbetar med många olika insatser för att öka tryggheten. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med mer driftsäker belysning i framför allt parker, men också med snabba byten av trasiga lampor för att minska otrygga miljöer. Omvårdnadsnämnden erbjuder förebyggande hembesök för Solnabor som fyllt 80 år för att förebygga framförallt fallskador i hemmet. Under året har nämnden också gjort utbildningsinsatser för att öka kunskaperna om att säkra hemmet mot brand. Ett 100-tal hemtjänstpersonal och personliga assistenter samt 150 Solnabor över 55 år har genomgått en brandutbildning. Information och utbildning ges till föräldrar om ungdomar, alkohol och cannabis i syfte att förebygga missbruk bland unga. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den kommer att uppfylla sina nämndmål för miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll. Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 74 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 74). Bedömning är att effektmålet är på väg att uppfyllas, men inte år Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna har sjunkit från medborgarundersökning år 2010 (NRI 74) till år 2012 (NRI 69). Den största minskningen har skett när det gäller nöjdhet med möjligheterna att enkelt transportera sig med bil. Omfattande trafikarbeten pågår i samband med utbyggnad av Arenastaden, Hagastaden samt förlängning av Tvärbanan till Solna. För att underlätta för biltrafikanter publiceras aktuell trafikinformation på solna.se. Stadsbyggnadsnämnden har utarbetat och implementerar en handlingsplan för att förbättra framkomligheten i vägtrafiken. Tvärbanan kommer, enligt plan, att öppna för trafik på sträckan Alvik Solna C i oktober månad. Den norra uppgången vid Solna station, som kommer att underlätta för pendelresenärer till och från Arenastaden, håller på att färdigställas. Staden har i ett yttrande till SL och Stockholms läns landsting betonat behovet av tunnelbana till Hagastaden. Ett system med lånecyklar har startat och inledningsvis finns det fem cykelstationer i Solna. Platserna Solnaplan, Solnavägen-Karolinska, Ekelundsvägen och Huvudsta centrum är i drift, medan Karlbergs Slottsväg väntar på elanslutning. I Solna finns det omkring 20 möjliga uppställningsplatser för lånecyklar. Kommunstyrelsen har beslutat att en cykelplan ska tas fram för att förbättra cykelmöjligheterna i staden. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 51 i medborgarundersökningen år (År 2010 NMI 49). Bedömningen är att effektmålet kommer uppfyllas under året, även om det finns en viss tveksamhet om i hur stor utsträckning den långa och kalla vintern kommer att påverka resultatet i 2013 års mätning. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar uppnådde 2013 års målvärde redan i medborgarundersökningen Samtliga indikatorer stärktes och medborgarna är mer nöjda med underhåll, snöröjning, belysning och trafiksäkerhet 2012 än de var i 2010 års undersökning. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att förbättra belysningen och nya hastighetsbegränsningar har införts för att öka trafiksäkerheten. Huvudvägar med undantag av Huvudstaleden har fått hastighetsbegränsning på 50 km/tim och övriga vägar 30 km/tim. Solnabornas insamling av hushållsavfall till förbränning ska minska år (År kg/inv). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas under Mängden hushållsavfall för förbränning minskade med 11 kg/invånare mellan åren 2011 och Mängden insamlat matavfall har ökat med 27 procent mellan åren 2011 och Under perioden har hushåll anslutit sig till matavfallsinsamlingen och totalt kan nu 32 procent av Solnas hushåll sortera matavfall fastighetsnära. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att minska matsvinn framförallt från skolor. Nämnden har också genomfört informationsinsatser för fastighetsägare för att öka hushållens möjligheter till källsortering. Varje torsdag finns det möjlighet att lämna grovavfall och farligt avfall till en mobil miljöstation på Solnaplan. Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottsstäderna i landet, enligt Sport & Affärer. (År :a plats). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas under året. Solna utsågs av tidningen Sport & Affärer till Sveriges främsta idrottsstad Solna fick utmärkelsen för sin starka elitverksamhet, bra bredd 19

20 på ungdomsidrotten och för byggandet av en av Europas modernaste arenor Friends Arena. Solnas möjligheter att locka till sig olika idrottsevenemang, tack vare nya arenan, var också avgörande för att Solna utsågs till årets idrottskommun 2012 av tidningen Sportindustrin. Det kommunala breddidrottsstödet för ungdomar 7-20 år i Solna överstiger genomsnittet i länet vid senaste mätningen. Kulturoch fritidsnämnden arbetar med att minska andelen grusfotbollsplaner till förmån för konstgräsplaner och därigenom uppnå en högre kvalitet för breddoch elitungdomsfotbollen. Under året har ett nytt konstgräs lagts på Skytteholms IP och det gamla flyttats till Råstasjöns IP. En upprustning har också gjorts av Vasalundshallen. Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 68 i medborgarundersökningen år (År 2010 NRI 67). Bedömningen är att effektmålet är på väg att uppfyllas, men inte år Medborgarnas nöjdhet med tillgången på parker/grönområden/natur och kulturevenemang var på samma nivå i medborgarundersökningarna 2010 och Undersökningen visade på något sjunkande värden när det gäller nöjdhet med möjligheterna att utöva fritidsintressen samt tillgången på idrottsevenemang och nöjen. Arbetet med utveckla besöksnäring och besöksplatsen Solna samt tillgång till utbudet av olika typer av evenemang på Friends Arena bidrar samtliga till rikare fritidsmöjligheter i Solna. Ett exempel på evenemang som attraherade många ( åskådare) var finalen av EM i fotboll för damer. Som ett led i arbetet med att ta fram en ny grönplan bjuder stadsbyggnadsnämnden in till medborgardialoger i de olika stadsdelarna för att kartlägga hur solnaborna själva upplever och använder parker, naturområden, stränder, gator och torg. Solnas fysiska tillgänglighet ska minst vara i nivå med genomsnittet i Stockholms län, vilket år 2010 var 58 i EAH-tal, Enkelt Avhjälpta Hinder. (År 2012 i.u.). Bedömningen är att effektmålet är på väg att uppfyllas, men inte år När det gäller Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek med flera) är bedömningen att målet inte uppnås, vilket däremot målet för allmän platsmark (gator, vägar, parker och torg) gör. En inventering av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats har genomförts i Huvudsta, Råsunda och Bergshamra. De nya bostadsområdena, som byggts exempelvis Frösunda, bedöms ha så god tillgänglighet att en inventering inte ansetts nödvändig. Under året har ungefär 75 procent av EAH åtgärdats i Huvudsta och i Råsunda cirka 40 procent, medan det i Bergshamra ännu inte har gjorts några åtgärder. Det sammantagna resultat av de åtgärder som hittills åtgärdats bedöms vara procent, förutsatt att de nybyggda områdena är helt tillgänglighetsanpassade. Arbetet kommer att fortsätta under året, vilket kommer att öka EAH-talet ytterligare. Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek m.fl.) ökar tack vare tillgänglighetsanpassning av fritidsanläggningar för barn och unga bland annat genom nya toaletter. I projekteringsarbetet för den nya skolan i Ulriksdal ser barn- och utbildningsnämnden till att hänsyn tas till lokalanpassningar för att möjliggöra för alla personer med och utan funktionsnedsättning på ett likvärdigt sätt ska kunna arbeta och gå i skola. Socialnämnden tillsätter alltid en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta med lokalernas utformning i samband med ombyggnationer och/eller anskaffande av nya lokaler. Under året har tillgänglighetsanpassningar gjorts på skolorna Skytteholm och Råsunda där bland annat hiss har installerats. Det pågår ett arbete för att utveckla indikatorer för tillgänglighet i samverkan mellan Handisam och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). EAH-tal kommer med stor sannolikhet att ersättas av de nya indikatorerna. Uppdrag Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av underhållsplanerna för stadens fastighetsbestånd och den offentliga miljön. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med översynen av befintliga underhållsplaner för stadens fastighetsbestånd. Uppdraget beräknas vara slutfört under Översynen kommer att ligga till grund för blivande prioriteringar i investeringsbudgetar. Parallellt arbetar nämnden med en grönplan för Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden utarbeta en strategisk lokalförsörjningsplan för staden, vilket också inkluderar en strategi för hyressättningen. En utredning pågår. I första fasen är fokus på främst barn- och utbildningsnämndens lokaler, men även kultur- och fritidsnämnden och omvårdnads- 20