Sjukvårdslarm för Räddningstjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukvårdslarm för Räddningstjänst"

Transkript

1 Sjukvårdslarm för Räddningstjänst Utbildningsmaterial Fredrik Sjöström & Inger Öhlund

2 Under hösten 2002 fick vi i uppdrag att utbilda en av räddningstjänstens deltidskårer i omhändertagande av patient, I Väntan På Ambulans (IVPA). Deltidsbrandmännen utbildades i HLR, Barn-HLR och D-HLR (med delegering att defibrillera) enligt Svenska Cardiologföreningens program. De genomgick även delegeringsutbildning i syrgashantering. Under utbildningens gång såg vi att behov fanns för någon typ av utbildningsmaterial som kunde beskriva mer av det som räddningstjänsten kan tänkas möta då de rycker ut på IVPA-larm eller sjukvårdslarm som vi valde att kalla det. Vårt arbete mynnade ut i detta kompendium. Utbildningsmaterialet är avsett att användas i utbildningen av räddningstjänst som åker på sjukvårdslarm där syrgasadministration och defibrillering utförs men kan även användas vid årliga repetitionsutbildningar inom räddningstjänst. Utbildningsmaterialet är upplagt så att patienten undersöks/omhändertas enligt ABCDE vilket förklaras närmare på sidan 7. Sjukdomarna som beskrivs följer därför också ABCDE där t.ex. alla sjukdomar som påverkar andning kommer först osv. Första delen av kompendiet beskriver omhändertagandet av sjukdomar som räddningstjänst på sjukdomslarm kan tänkas komma i kontakt med. Andra delen tar upp olyckor/trauma som personalen möter i egenskap av räddningstjänst. Materialet bygger på att räddningskåren har delegation i att administrera syrgas. Finns ingen sådan delegering får man bortse från de avsnitten. Detta utbildningsmaterial är medicinskt granskat av Lasse Håkansson, Anestesiolog vid Skellefteå Lasarett. Skellefteå Fredrik Sjöström & Inger Öhlund Copyright Skellefteå April 2004 Fredrik Sjöström e-post: Inger Öhlund e-post: 2

3 Innehåll Allmänt vid sjukvårdslarm Räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm... 4 Uppträdande Undersökning Journal Andningsvård Syrgas Omvårdnad vid andningsproblem Pulsoximeter Sjukdomstillstånd 00 Astma KOL Krupp/Epiglottit Allergisk reaktion/allergichock Centrala bröstsmärtor Hjärtats sjukdomar Aortaaneurysm Akuta buksmärtor Blödningar i mag- och tarmkanalen Kramper hos barn och vuxna Stroke Diabetes Akuta mediciner Läkemedelsbilder Överdosering av läkemedel och narkotika Olyckstillbud 00 Kollisioner Andning och blodcirkulation Blödning Chock Skadediagnostik Skallskador Nack-, rygg- och bäckenskador Medvetslös i sittande läge Thoraxskador Bukskador Frakturer på armar och ben Brännskador Nedkylning Lokala kylskador Drunkning Olyckor med farligt gods

4 Räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm Ambulanssjukvård ansvar kvalitetskrav Landstinget har enligt 6 i hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att det inom landstinget finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus och läkare transportera personer vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är särskilt inrättat för ändamålet. Akutsjukvården är en av regeringen prioriterad hälso- och sjukvårdsverksamhet. Ambulanssjukvården är en viktig del av akutsjukvården. En väl fungerande ambulanssjukvård bygger på förutsättningen att patientens medicinska behov säkerställs och att allmänhetens förväntningar och krav blir tillgodosedda. Landstingets mål för ambulanssjukvården behöver därför omfatta planer för hur utbyggnad successivt skall ske för att denna skall nå måluppfyllelsen att hålla hög medicinsk kvalitet och ha kort inställelsetid. Samverkan räddningstjänst ambulanssjukvård Räddningstjänst och ambulanssjukvård samverkar ofta vid olika typer av olycksfall som kräver gemensamma insatser för att rädda liv, minska lidande och hindra och begränsa skador. Detta är för räddningstjänstens del ordinarie räddningsinsatser i enlighet med räddningstjänstlagen. Räddningstjänstens personal kan vid dessa tillfällen medverka i det prehospitala akuta omhändertagandet (avser allt akut omhändertagande av person med sjukdom eller skada oavsett hjälparens medicinska kompetens). Till detta hör således även de akuta insatser som utgörs av första hjälpen åtgärder som kan utföras av lekmän och räddningstjänstens personal. Dessa innebär manuella åtgärder som kan vidtas med enkla hjälpmedel av person utan medicinsk utbildning men som i det enskilda fallet kan ha betydelse för utgången. Räddningstjänstens personal har god utbildning i att utföra sådana åtgärder. Åtgärderna är inte hälso- och sjukvårdsuppgifter och personal som utför dessa är inte ställda under Socialstyrelsens tillsyn. Medverkan IVPA-larm Sjukvårdslarm Utöver beskriven samverkan förekommer i vissa kommuner att SOS Alarm larmar ut räddningstjänsten med så kallat IVPA-larm (I Väntan På Ambulans-larm). Många räddningstjänster har valt att kalla dessa larm för sjukvårdslarm men det är samma sak som IVPA-larm. Detta sker då det rör sig om en akut svårt sjuk patient som omedelbart behöver prehospital akutsjukvård (avser medicinskt omhändertagande utanför sjukhus av patient med akut sjukdomstillstånd utfört av hälso- och sjukvårdspersonal). SOS Alarm gör i samband med ett ambulanslarm en bedömning av patientens tillstånd och av hur brådskande ambulansuppdraget verkar. Ett uppdrag där patienten bedöms ha akuta livshotande symtom placeras i prioritering 1 (Prio 1) och uppdraget betecknas som mycket brådskande. Om SOS Alarm bedömer att vänteperioden (avser period från larmtid till ankomsttid hämtplats) på närmast tillgängliga ambulans blir längre än en viss med vårdgivaren uppgjord tid så kan, där överenskommelse om detta finns, räddningstjänsten larmas ut samtidigt med ambulansen för att snabbare nå hämtplatsen (avser plats där 4

5 patient väntar). Räddningstjänstens personal kan i dessa sammanhang bidra med att ge den vårdbehövande trygghet genom att få en person vid sin sida och genom att få förvissning om att larmet nått fram och att ambulans är på väg. Räddningstjänstpersonalen kan också hålla kontakt med ambulanspersonalen, informera om patientens tillstånd och vid behov lotsa ambulansen rätt. I avvaktan på att den prehospitala akutsjukvården påbörjas när ambulansen anländer kan räddningstjänstens personal vid behov påbörja det prehospitala akuta omhändertagandet av patienten. Medverkan hälso- och sjukvårdsåtgärder Utvald räddningstjänstpersonal får efter särskild utbildning utföra behandling med syrgas och defibrillator efter att ha fått personlig delegering av ansvarig läkare. Den som administrerar syrgas och/eller utför defibrillering gör en medicinsk bedömning och utför en hälso- och sjukvårdsåtgärd och uppfattas i samband med detta som hälsooch sjukvårdspersonal ställd under Socialstyrelsens tillsynsansvar. Detta är inte ett IVPA-larm enligt ovan. I vissa kommuner larmas räddningstjänsten ut endast i samband med akuta hjärtstopp för att bidra med dessa insatser. Medverkan avtal Det behöver tydligt framgå i med kommunen tecknade avtal i vilka sammanhang räddningstjänstens resurser tas i bruk för hjälpinsatser inom sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde, vad insatserna skall omfatta och att dessa inte, utom i ovan angivna undantagsfall (syrgas och defibrillering), är att betrakta som hälso- och sjukvård som medför patientansvar. Larm Vad som räknas till Prio 1 larm regleras av Svenskt Index. Svenskt index är larmoperatörens hjälpmedel för att fatta beslut om sjukdomens eller skadans allvar. Med svenskt index har man hög säkerhet när det gäller att identifiera svårt sjuka patienter men man får också med en stor andel patienter som inte är så dåliga som larmoperatören har skattat. Larmoperatören kan aldrig se patienten och måste helt förlita sig på de uppgifter som framkommer av larmet. Detta resulterar i att vissa larm kan kännas onödiga trots att de uppfyller kriterierna för Prio 1 larm. Man måste vara beredd att möta alla typer av olycksfall och sjukdomstillstånd under sjukvårdslarmen. Många gånger kan det kännas onödigt att man åkt på sjukvårdslarm då patienten förefaller vara opåverkad. Men i de flesta fall kommer det att ha betydelse för patienten som kommer att tycka det känns tryggt att man finns där. Att man finns beredd att ingripa kan ha stor betydelse för den som är sjuk. 5

6 Uppträdande Vid de flesta sjukvårdslarm möter man patienten i hemmet. När man kommer till patienten förväntas man kunna hjälpa till. Lugnt uppträdande är en förutsättning för att göra ett bra jobb. Ett sådant uppträdande skapar förtroende, och är en viktig del av behandlingen. Knacka på dörren innan ni går in Presentera er med namn Låt patienten berätta så mycket han själv kan Patienten vet nästan alltid bäst Undvik att lämna patienten ensam Ofta behöver man inte ha bråttom med att påbörja behandling. Om man väntar en stund med att ge syrgas och hinner förklara vad man ska göra, skapar man förtroende. Detta kan senare visa sig i ett förbättrat behandlingsresultat pga. att patienten lättare kan slappna av. Som personal kan man ibland behöva diskutera något som rör patienten. Man kanske känner sig osäker eller har olika åsikter om hur man ska agera i en speciell situation. Diskutera inte över patientens huvud utan gå iväg en bit och samtala utan att glömma bort patienten. Avbryt inte en patient som berättar vad som har hänt. En del patienter kommer att berätta precis allt ni vill veta plus lite till medan nästa patient knappt kommer att säga något alls. Gör inget mot patientens vilja. Vill patienten t.ex. inte ha syrgas trots att ni upplever patienten andningspåverkad kan man inte tvinga någon. Förklara en gång till varför det är bättre med syrgas än utan. Om patienten skadar sig själv med sitt agerande måste man försöka förhindra det. Räddningstjänstens personal omfattas inte av en sekretesslag motsvarande den som omfattar hälso- och sjukvårdspersonal. En ny ändring i sekretesslagen har införts för att skydda uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som räddningstjänstpersonalen kan komma i kontakt med vid vissa åtgärder som företas enligt lagen om skydd mot olyckor. Bestämmelsen omfattar personal både i den kommunala och i den statliga räddningstjänstorganisationen och gäller vid utförandet av räddningsinsatser, då kommunen undersöker olyckor som föranlett räddningsinsatser och vid tillsyn. Denna lag är inte prövad men är tänkt att gälla vid sjukvårdslarm som ger insyn i patientens personliga förhållande. Att man efter sjukvårdslarm inte pratar med obehöriga om vad man upplevt får ses som en förutsättning för att sjukvårdslarmen ska få finnas kvar. Finns händelser man behöver tala om pratar man i första hand med arbetskollegor som var med vid samma händelse. Handlingsplan för hur man ska hantera psykiskt krävande situationer i efterförloppet ska finnas på arbetsplatsen. Undersök vilka rutiner som finns på er arbetsplats. 6

7 Undersökning Alla undersökningar av en sjuk eller skadad patient bör följa ett visst mönster för att man inte ska missa någon viktig detalj. Man kan dela in undersökningen i två delar: Allmänna intryck Man skapar sig snabbt en överblick över läget och avgör snabbt om situationen är allvarlig eller inte? Ser patienten levande ut? Är patienten vaken? Har patienten normal hudfärg? De första allmänna intrycken kommer av sig själv och är inget man behöver tänka på. Klinisk undersökning När man fått en överblick över patienten startar den riktiga undersökningen. Kontroll av andning, puls och medvetandegrad Saturationskontroll med pulsoximetern Anamnes Genomgång av kroppen för att hitta eventuella skador Resultaten skrivs ned i IVPA-journalen Med anamnes menas sjukdomsbakgrund. Till anamnes räknas allt som har påverkat patientens tillstånd innan olyckan eller sjukdomen. Man frågar patienten vad som hänt? Var de har ont? Hur länge de har haft ont, tidigare sjukdomar mm och skapar på så sätt en bättre bild av patienten och situationen. För att få den egentliga undersökningen metodisk så har man inom sjukvården börjat använda sig av en prioritetsordning i fem steg enligt en amerikansk modell. Den går att använda både på sjuka och skadade patienter. Behandling sätts in när problem uppenbarar sig. Fortsätt sedan undersökningen. A - Airway management = etablerande av fri luftväg och kontroll av halsrygg B - Breathing = andning C - Cirkulation och blödning D - Disability = oförmåga = medvetande E - Exponera och skydda mot omgivningen A - Airway management = etablerande av fri luftväg och kontroll av halsrygg Om patienten saknar fri luftväg skapar man denna genom att lyfta hakan och skjuta underkäken framåt. Om patienten utsatts för våld som exempelvis vid en kollision eller skallskada stabiliserar man nacken med nackkrage. 7

8 B - Breathing = andning Om patienten inte andas när man skapat fri luftväg, kontrolleras puls. Sedan startas inblåsningar med eller utan mask. Lyssna, se och känn efter andning. Om andning finns försöker man bestämma andningsfrekvens. I det första skedet är det viktigast med en grov skattning av andningsfrekvensen. Andas patienten snabbt eller långsamt? andetag/minut räknas som normalt. En exakt andningsfrekvens kan man bestämma i ett senare skede. Koppla upp patienten på pulsoximetern. Bedöm om patienten tar djupa andetag eller andas ytligt? Lyssna om andningen låter konstig Låter patienten rosslig? Pipig? Vad visar pulsoximetern? Höjer sig bröstkorgen ojämnt eller konstigt när patienten andas? Har patienten en andningsfrekvens under 12 andetag eller över 20 andetag per minut? Är patienten utsatt för våld? Verkar patienten ha jobbigt att andas? Har patienten bröstsmärtor eller är patienten dåligt syresatt? Svaras JA på någon av dessa frågor ska syrgasbehandling sättas in. C - Cirkulation och blödning Pulsen kan ge svar på en rad olika frågor. Genom att känna på patientens handledspuls kan man avgöra om patienten har regelbunden eller oregelbunden puls. Känner man pulsen vid handleden har patienten ett blodtryck som är tillräckligt högt för att upprätthålla cirkulationen i hjärta och hjärna. Är patienten medvetslös, men har egen andning och man inte känner några pulsar vid handleden, lägger man patienten i stabilt sidoläge med benen i högläge. Kontroll av handledspuls En exakt skattning av pulsen behöver inte ske direkt utan kan bestämmas i ett senare skede. Puls över 100 slag/minut i vila är tecken på att kroppen är ansträngd. Är pulsen under 40 slag/minut kan cirkulationen bli otillräcklig. Pulsen visas även med pulsoximetern. En snabb kontroll av blodets återfyllnadstid ut i vävnaden får man genom att trycka på en nagelbädd eller på den köttiga delen av handflatan på lillfingersidan. Man mäter hur snabbt blodet återvänder ut i vävnaden. Om återfyllnadstiden överstiger 2 sekunder kan det vara ett tecken på att cirkulationen till t.ex. huden, händer och fötter inte är tillräcklig vilket kan tyda på en begynnande chock. Men resultatet påverkas också av hög ålder, låg omgivningstemperatur, läkemedel, mm. 8

9 Cirkulationen i kroppen kan också bedömas genom att man bedömer hudfärgen. Skär färgton = bra syresättning. Blåaktig färgton = dålig syresättning. Nedsatt kroppstemperatur innebär nedsatt cirkulation. Ge syrgas på traumamask 15 liter/minut till patient med cirkulationsproblem. Yttre blödningar läggs om med lämpligt förband. Skadad kroppsdel läggs i högläge för att minska blödningen. D - Disability = oförmåga = medvetande Patientens medvetandegrad bestäms. Man får tidigt klart för sig om patienten är vid medvetande eller inte. Har patienten fina pulsar vid handlederna, andningen verkar tillfredsställande men det går inte att väcka honom lägger man honom i stabilt sidoläge. Försiktighet gäller om patienten är utsatt för våld. Alltid nackkrage till dessa patienter. Medvetandegrad bestäms enligt följande skala 1. Vaken, klar och redig 2. Reagerar på tilltal, förvirrad 3. Reagerar på smärtstimulering, grymtar 4. Ingen reaktion Smärtstimulera med knogen på bröstbenet men försök väcka patienten först. Medvetandegraden antecknas i IVPA-journalen. Ange medvetande i siffror 1-4. E - Exponera och avvärj farligt läge För att lokalisera skador och kunna göra vissa undersökningar kan man behöva ta av patienten kläder. Tänk på patientens integritet och på nedkylningsrisken. Blöta kläder och kontaminerade kläder avlägsnas alltid. Alla patienter i farligt läge ska flyttas utan fördröjning på ett så säkert sätt som möjligt. 9

10 Journal Alla undersökningar och åtgärder som utförs ska dokumenteras. Dokumentationen kommer att följa med patienten och sparas i patientens sjukhusjournal. Vilken typ av IVPA-dokumentation som används kan variera mellan olika platser i landet. En del platser använder likadana journaler som ambulansen. Patienten kommer då att ha med sig både IVPA journalen och ambulansjournalen in till sjukhuset. IVPA-journalen ska innehålla Larmtid Ankomsttid till patienten Körsträcka Typ av larm Larmadress Personuppgifter på patienten Tidigare sjukdomar? Kort beskrivning av händelseförlopp och hur patienten mår Era namnunderskrifter Undersökningsfynd Medvetandegrad 1-4 Pulsfrekvens och om det är möjligt att känna pulsar i handleden Andningsfrekvens och om andningen låter normal. Beskriv gärna Saturationsvärde Andra fynd hos patienten t.ex. skador, droger, hudstatus, mm Åtgärder Hur patienten är placerad (t.ex. hjärtläge, stabilt sidoläge) Defibrillering, om sådan är utförd Om nackkrage är satt eller om förband använts Om fixation med vacuumskena eller Quicksplint är utförd Hur mycket syrgas man givit och hur den administrerats Andra utförda åtgärder t.ex. meddelat anhöriga, stockvändning, mm 10

11 Syrgas Syrgas ges för att optimera syresättningen av blodet. Syrgasbehandling kan ge snabb förbättring av syresättningen både mätbart och upplevd för patienten. Skulle syresättningen inte förbättras så har ändå syrgasen positiva egenskaper. Att ge syrgas är ofarligt i akuta situationer under begränsad tid. Ambulanspersonalen kommer kanske att ändra er påbörjade syrgasbehandling när de gör en ny bedömning av patienten. Syrgas kan antingen ges med traumamask eller med grimma. Valet av administrationssätt avgörs av patientens syrebehov och egen vilja. Patientens syrebehov bedöms efter Cirkulation Andning Saturation Till alla patienter som utsatts för våld siktar man på att syresättningen ska ligga på 100 %. Dessa patienter ska ha syrgas på traumamask Till patienter med medicinska åkommor siktar man på att syresättningen ska ligga på 100 %. Saturationsvärdet får avgöra om grimma eller traumamask ska användas Till patienter med lungsjukdomen KOL siktar man på att syresättningen ska ligga runt %. Saturationsvärdet får avgöra om det behövs grimma eller traumamask Medvetslösa patienter ska alltid ha syrgas på traumamask Traumamasken består av en mjuk plastmask som placeras över näsa och mun. Ett metallbleck sitter över näsroten och kläms ihop så luftläckage minskas. Ett nackband håller masken på plats. Masken består också av en reservoarballong som fylls med syrgas. Den måste till en början fyllas manuellt, men fyller sig sedan själv. Traumamask som fylls Traumamask Syrgas ges alltid med 15 liter/minut på traumamask. Ges för lite syrgas i traumamasken hinner inte ballongen fylla sig mellan andetagen och patienten kan uppleva kvävningskänsla. Med en traumamask på 15 liter får man inandningsluft med en syrgaskoncentration på 85 %. 11

12 Syrgasgrimman placeras i näsan. Den dras bakom öronen och under hakan och hålls på så sätt kvar. Med grimman ger man syrgas med 1-5 liter/minut. Med 3 liter på grimma får man inandningsluft med en syrgaskoncentration på 30 %. Skulle patienten inte acceptera traumamask kan man tvingas ge syrgas med grimma trots att patienten behöver mer syrgas än vad grimman kan administrera. Vid hjärtlungräddning och vid konstgjord andning används pocketmask. Koppla 15 liter syrgas till pocketmasken. Låt inte pocketmasken ligga kvar på patienten vid defibrillering. Syrgasgrimma Pocketmask Säkerhet vid syrgasanvändning Syrgas levereras komprimerad under högt tryck. Se till att den utrustning som används för att reglera flödet och själva flaskorna som levereras ser oskadade ut. Byt ut skadad utrustning. Flaskor och flödesmätare ska regelbundet ses över av behörig personal. Syrgas är inte brännbart i sig men blir brandfarligt då det kommer i kontakt med andra brännbara ämnen och kan då reagera våldsamt. Utrustning som kommer i kontakt med syrgas ska vara fri från olja och fett. Rök aldrig i närheten av syrgas. Syrgastuber ska alltid förankras innan användning och vid transport. Syrgas bör inte transportteras i förarutrymmet på bilen. Om defibrillering ska utföras ska syrgastuben stängas av. Syrgas är tyngre än luft så syrgas samlas i slutna utrymmen, särskilt vid marknivå. Sörj för god ventilation. Syrgas ska inte förvaras i utrymmen som blir varmare än + 50 C. Vid brand kan alla släckningsmedel användas utom brandfilt. Syrgastuber förs i säkerhet vid brandfara. Syrgasväska 12

13 Omvårdnad vid andningsproblem Att ha problem med sin andning är ofta både psykiskt och fysiskt jobbigt. Känslan av att inte kunna andas eller att inte få tillräckligt med luft skapar ångest. Detta är även jobbigt för patientens anhöriga. Det är viktigt att de som har kontakt med en patient med andnöd uppträder lugnt och förtroendeingivande. Att tala lugnt, skapa lugn och ro och att ta tid på sig är viktigt. Anhöriga kan också behövas lugnas. Även de minsta saker kan vara jobbigt för en patient med andnöd. Försök att undvika onödiga förflyttningar för patienten. Om någon är väldigt påverkad kan de ha svårt att prata. Låt patienter med andnöd utföra saker i sin egen takt och hålla sig i stillhet så mycket som möjligt. De flesta brukar uppleva att det är lättare att andas om de får sitta upp. Ligger de i sängen kan det vara skönt att få några stora kuddar bakom ryggen så de kommer i sittande ställning. Patienten kan tycka det är skönt att få stöd under armarna då de sitter upp. Kom ihåg att det alltid är patienten själv som avgör vad som känns bäst. Åtsittande kläder bör man lossa på då de kan vara hämmande för andningen. Ofta upplever man det lättare att andas om lite frisk luft kommer in i rummet. Symtom på andningsproblem Lufthunger Ansträngd andning Onormala andningsljud som rosslande, pipande, väsande andning Snabb andningsfrekvens Anamnes Hur länge har besvären pågått? Har dessa besvär förekommit tidigare? Har patienten kända sjukdomar/besvär som kan ge andningsproblem? Äter patienten några mediciner för andningsbesvär? Undersökning Medvetandekontroll Bedömning av andning och cirkulation Handledspulsar Saturationskontroll Behandling Vila Låt patienten hitta en ställning som känns bekväm Syrgas med 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma 13

14 Pulsoximeter Kallas även saturationsmätare. En klämma med ljusdiod placeras på något av patientens fingrar. Välj det varmaste fingret. Ljusdioden mäter syresättningen av blodet vilket även kallas för saturation (SAT). Värdet anges i procent. Normalt värde ligger mellan % hos en frisk person. Patienter med lungsjukdomar, t.ex. KOL, kan ligga mellan % i normala fall. Om fingrarna är kalla försvårar det för pulsoximetern att få fram ett riktigt värde. Kalla fingrar kan ge ett lägre resultat eller inget resultat alls. Nagellack eller kraftigt nedsmutsade fingrar ger också missvisande resultat eller inget resultat alls. Man kan prova placera klämman på tårna om man inte får något resultat på fingrarna. Pulsoximetern räknar även pulsen. Kontroll av saturation och puls 14

15 Astma Astma skiljer sig från KOL genom att den är reversibel. Det betyder att den andnöd patienten upplever under ett astmaanfall går att bota och att patienten i sitt normaltillstånd har normal eller i det närmaste normal andningsfunktion. Även om astma är en kronisk sjukdom så är patienterna inte ständigt besvärade. Vid ett astmaanfall är det tre saker som händer i andningsvägarna Luftvägarna drar ihop sig Luftrören sväller Produktionen av segt slem ökar i luftrören Astmaanfall beror på allergisk reaktion eller på yttre orsaker. Exempel på allergiska orsaker till astmaanfall är pollen, mögel, rök, damm, katthår, mediciner eller födoämnen. Yttre orsaker är t.ex. ansträngning, kyla, förkylning och luftföroreningar. Symtom Förlängd utandningstid (svårigheten med att andas under ett astmaanfall blir mer påtaglig under utandning då trycket i brösthålan stiger) Aktivt muskelarbete för att trycka ut luften. Ofta ser man spända halsmuskler Puls och blodtryck stiger Ångest Patienten vill sitta eller stå framåtlutad för att lättare få luft Pipande biljud som uppstår då luft ska passera genom en trång passage Undersökning Medvetandekontroll Bedöm andning och cirkulation Handledspulsar Saturationskontroll Anamnes. Behandling Hjälp patienten att hitta en ställning som känns bekväm Syrgas 15 liter på traumamask eller 1 5 liter på grimma Hjälp patienten att ta eventuell medicin Beredskap för konstgjord andning Beredskap för hjärtlungräddning Sittande ställning med stöd för armarna 15

16 KOL KOL är en förkortning och betyder Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom och den som drabbats har en ständigt nedsatt lungfunktion. Hur mycket lungfunktionen är nedsatt beror på hur långt sjukdomen fortskridit. Sjukdomen förvärras successivt eftersom KOL inte kan botas. Det tar lång tid innan man får symtom av KOL trots att förändringar på lungorna börjar tidigt. Rökning är den överlägset vanligaste orsaken till KOL. En del KOL-patienter retinerar (sparar) koldioxid. Med det menas att de vid andning inte ventilerar ut tillräckligt med koldioxid. Normalt styr koldioxiden andningen men hos KOLpatienter styr syremättnaden i blodet andningen. Hög syresättning kan ge långsam och ytlig andning. Utvädringen av koldioxid minskar vilket medför höjda halter av koldioxid i blodet. I dessa fall blir patienten medvetandesänkt och andningen kan upphöra. Då syrgas kan vara farligt att ge KOL-patienter under lång tid skiljer sig syrgasbehandlingen åt jämfört med andra patientgrupper. Då ventilationsförmågan är nedsatt medför detta att saturationen också är nedsatt. En KOL-patient kan normalt ha en saturation på %. Vid syrgasbehandling i akuta skeden försöker man därför att komma upp till % i saturation. Symtom Ständig andfåddhet Hosta och ökad slemproduktion Nedsatt arbetsförmåga Cyanos vid akut försämring Kraftig avmagring i sjukdomens slutfas Undersökning Medvetandekontroll Bedömning av andning och cirkulation Handledspulsar Återkommande saturationskontroller Anamnes Behandling Låt patienten sitta upp Dokumentera saturationsvärdet innan syrgas ges Är patienten vaken och opåverkad. Ge syrgas 1 liter på grimma Är saturationen mycket låg eller om patienten varit utsatt för våld ges syrgas 15 liter på traumamask Om saturationen stiger till 85 % eller högre. Ge syrgas 1-5 liter på grimma Om saturationen är 85 % eller högre från början. Ge 3 liter syrgas på grimma Om saturationen stiger eller ligger på 90 % eller mer kan man sänka syrgasen Beredskap för konstgjord andning 16

17 Krupp/Epiglottit Krupp är en virusinfektion i svalget. Den är särskilt vanlig på hösten och vintern och drabbar främst barn i åldrarna 1-5 år, vanligast hos pojkar. Symtom på Krupp Kommer ofta i samband med allergi och barnet har ibland haft liknande attacker tidigare. Nattetid, efter några timmars sömn, vaknar barnet med Andnöd Skällhosta (som en hund) Ångest och oro Väsande andning Andningssvårigheter I svåra fall: snabb andning, snabb puls, cyanos, tecken till att vara uttröttad Kruppbarn kan svälja sin saliv. Undersökning Medvetandekontroll Bedömning av andning och cirkulation Handledspulsar Saturationskontroll Anamnes Behandling Låt barnet sitta svalt Låt barnet sitta upprätt i mammas/pappas knä, så minskar svullnaden i halsen och barnet lugnar sig Syrgas 1-5 liter som får flöda ur grimman. Håll grimman en bit från barnets mun/näsa Epiglottit (struplocksinflammation) Vanligast i åldern 2-7 år Debut som akut halsinfektion med feber upp mot 40 C och kraftig allmänpåverkan Ont i halsen. Uttalade sväljningssvårigheter Barnet kan inte svälja sin saliv Barnet är blekt, sitter framåtlutad och låter saliven rinna ut ur munnen Syrgas 15 liter på traumamask. Håll en bit ifrån om barnet inte accepterar masken Beredskap för konstgjord andning Det bråttom till sjukhus, pga. att struplocket håller på att svälla igen och täppa till luftstrupen. Detta kan även drabba vuxna och ger då samma symtom som hos barn. 17

18 Allergisk reaktion/allergichock Allergiska reaktioner börjar med lindriga symtom som efter några minuter kan bli allvarliga och livshotande. Reaktionen orsakas av överkänslighet mot något ämne oftast födoämnen, läkemedel eller insektsgifter. Ju tidigare symtomen uppkommer efter exponering, desto allvarligare brukar den allergiska reaktionen bli, men det förekommer även sena reaktioner som är allvarliga. Allergireaktionen kan indelas i tre stadier: Första stadiet Klåda i handflator och fotsulor Klåda i näsa och svalg, hosta Stramhetskänsla i hårbotten Oro och obehagskänsla, tryck över bröstet Andra stadiet Mer utbredda symtom med: Nässelutslag Svullna läppar Andningssvårigheter Hjärtklappning Oro Buksmärtor Tredje stadiet Medvetslöshet Lågt blodtryck Hjärtstopp Symtom på allergisk reaktion Hud Klåda Myrkrypningar Rodnad Nässelutslag Svullnad Ögonklåda 18

19 Luftvägar Buk Klåda Svullnad i halsen Hosta Nysning Astma Andnöd Andningsstopp Illamående Sväljningssvårigheter Kräkningar Urinavgång Diarré Krampartade buksmärtor Cirkulation Kallsvettig Blek Snabb, svag puls Oregelbunden puls Blodtrycksfall Kramper Medvetslös Hjärtstopp Undersökning Medvetandekontroll Bedömning av andning och cirkulation Handledspulsar Saturationskontroll Anamnes Behandling Avbryt om möjligt exponering Syrgas 15 liter på traumamask Sittande läge gör det lättare för patienten att andas Chockförebyggande åtgärder Beredskap för konstgjord andning Beredskap för hjärtlungräddning 19

20 Centrala bröstsmärtor Centrala bröstsmärtor kommer oftast av kärlkramp (angina pectoris) eller av hjärtinfarkt. Det är omöjligt att skilja dessa åt utan speciella hjälpmedel t.ex. EKG. Bröstsmärtorna kan bero på förträngningar eller kramp i hjärtats kranskärl vilket leder till syrebrist i hjärtat. Andra sjukdomstillstånd som kan ge liknade bröstsmärtor behandlas i det akuta skedet på samma sätt (t.ex. revbensfrakturer, lunginflammation, blodpropp i lungorna och aortaaneurysm). Symtom Smärta centralt i bröstet Utstrålande smärtor i armar (vanligtvis vänster arm) Andnöd Blek, illamående och kallsvettig Smärtor upp mot halsen och mellan skulderbladen Ångest Patienten kan ha ett eller flera av dessa symtom Undersökning Medvetandekontroll Bedömning av andning och cirkulation Handledspulsar Saturationskontroll Anamnes Behandling Hjärtläge Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma Hjärtläge för att avlasta hjärtat och underlätta andningen Hjälp patienten att ta eventuell medicin Klä inte på patienten. Ambulanspersonalen kommer att koppla EKG på patienten Beredskap för hjärtlungräddning Hjärtläge Vid centrala bröstsmärtor och hjärtsvikt vill man minska belastningen på hjärtat. Snabbaste sättet att minska belastningen på hjärtat är att patienten får sitta i så kallat hjärtläge. Blodet kommer att ansamlas i ben och fötter då patienten sitter upp. Detta innebär i sin tur att hjärtat får mindre blod att pumpa runt med påföljd att hjärtat avlastas. Viktigt: Patienter som tidigare haft besvär med kärlkramp har ofta nitropreparat hemma att behandla dessa smärtor med. Om patienten så önskar kan man hjälpa till att hämta fram patientens mediciner dock ej ordinera någon medicin. Kontakta ambulanspersonalen vid funderingar. 20

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända.

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända. ELEVHÄLSAN Sidan 1 av 5 s kommun Svårare olycksfall och akut sjukdom För telefonnummer och adresser se telefonlista. Inledning Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Du kan rädda andras liv

Du kan rädda andras liv Första Hjälpen Du kan rädda andras liv Det är viktigt att kunna första hjälpen. Att gå en kurs i första hjälpen är en utsträckt hand till dina medmänniskor. Denna vägledning är bara ett smakprov. Kom ihåg

Läs mer

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen Lär dig livsviktig kunskap i din surfplatta, mobil eller dator Innehåll Förord... 3 Grunder i hjärt och lungräddning vuxna... 4 Larma 112... 5 Medvetandekontroll...

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Om anafylaktisk chock

Om anafylaktisk chock Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

Till dig som fått EpiPen

Till dig som fått EpiPen Till dig som fått EpiPen 1. Vad är EpiPen och hur verkar det? EpiPen är en säker och snabb akutbehandling av anafylaktisk chock. EpiPen är en automatisk injektionspenna med en engångsdos adrenalin. Anafylaktisk

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Livräddande första hjälp till vuxna

Livräddande första hjälp till vuxna Livräddande första hjälp till vuxna Livräddande första hjälp används vid olyckor och akuta sjukdomstillstånd, till exempel medvetslöshet på grund av stroke, hjärtstillestånd och insulinkoma. Det är viktigt

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

LATHUND I KRISSITUATIONER

LATHUND I KRISSITUATIONER Bodals skola läsåret 09/10 LATHUND I KRISSITUATIONER utdrag ur beredskapsplanen Vid akut situation RING 112 AMBULANS BRANDKÅR POLIS Därefter kontaktar du din närmaste chef, skolsköterska eller kurator

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Det är en härlig och solig sommardag. Och vad passar bättre än

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte Sjukvård L-ABCDE Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte 1 Innehåll Vad är L-ABCDE? L- Livsfarligt läge A - Luftväg med cervical spine control B Andning C Cirkulation D Medvetande E Expose Sjukdomstillstånd

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Kärlsystemet är vägnätet de röda blodkropparna cirkulerar i och som transporterar

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Astma Publicerad i september 2003 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om astma. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta

Läs mer

Beredskapsplan Första hjälpen. O B S! Detta dokument skall förvaras på PRO Karlskoga Södra s expedition som stöd vid särskilda händelser.

Beredskapsplan Första hjälpen. O B S! Detta dokument skall förvaras på PRO Karlskoga Södra s expedition som stöd vid särskilda händelser. Beredskapsplan Första hjälpen O B S! Detta dokument skall förvaras på PRO Karlskoga Södra s expedition som stöd vid särskilda händelser. Bengt-Göran Carlzon 2011-04-05 Bengt-Görans förslag till B E R E

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer