Spelet Lagstiftarna. Lärarens handbok

Transkript

1 Spelet Lagstiftarna Lärarens handbok 1

2 Bästa lärare, Spelet Lagstiftarna är ett nytt och innovativt sätt att studera lagstiftningsprocessen, parlamentarismen och politiken och kan spelas på Infocentrum i riksdagens tillbyggnad och på riksdagens webbplats. Lagstiftarna är avsett för högstadieelever och ännu äldre elever. Innan man börjar spela är det bra att gå igenom några saker med eleverna och på så sätt förbereda dem för spelets gång. Denna handbok innehåller en disposition för en lektion före spelet, ett grundläggande informationspaket om lagstiftning samt anvisningar för lärarens uppgifter under spelets gång. Vad går spelet ut på? Syftet med Lagstiftarna är att visa spelarna hur en lag kommer till i Finland och hur riksdagsledamöterna arbetar. Lagstiftarna bygger på behandlingsfaserna för ett lagförslag samt på mellanavsnitt och -spel, som informerar om verksamheten i riksdagen. Spelet omfattar fem olika propositioner, av vilka eleverna väljer en som behandlas i samtliga faser ända fram till att den godkänns eller förkastas. Spelet kan spelas av högst åtta spelare som representerar olika partiers riksdagsgrupper. De övriga medlemmarna i gruppen bildar riksdagsgrupperna. En spelare använder en pekskärm och en spelkontroll för att flytta på sin egen spelfigur. Spelet omfattar dels avsnitt på pekskärmen som bara visas för spelaren dels händelser på filmduken som visas för alla, t.ex. plenum och utskottsarbete. 2

3 HUR SKALL MAN FÖRBEREDA SIG FÖR SPELET? (1 2 lektioner i anknytning till samhällslära) 1 Lektionen inleds t.ex. med en diskussion med eleverna om vilka de anser vara de största problemen i det finländska samhället och hur dessa borde lösas. 2 Efter diskussionen redogör läraren för den finländska demokratin, riksdagen och lagstiftningen. Man strävar efter att lösa problem i samhället bl.a. genom att stifta lagar. Förändringar i samhället, teknikens utveckling eller en EUrättsakt kan göra det nödvändigt att omarbeta en lag eller stifta en ny lag. Följande avsnitt följer strukturen i Lagstiftarna: Val I riksdagsvalen, som hålls vart fjärde år, väljs 200 riksdagsledamöter. Alla finländska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år har rätt att rösta. Varje röstberättigad kan ställa upp som kandidat i riksdagsval. I Finland röstar man direkt på en person, inte på kandidatlistor som i många andra länder. Nästan alla kandidater har utsetts av partier. En valmansförening med minst 100 medlemmar kan utse en egen kandidat. Med parti avses en registrerad förening som upptagits i partiregistret. Landet är indelat i 15 valkretsar. Hur många riksdagsledamöter varje valkrets får beror på antalet invånare i valkretsen. Undantaget är Åland, där man alltid väljer en riksdagsledamot. De röstberättigade kan bara rösta på kandidaterna i sin egen valkrets. I början av spelet väljer eleverna vilket partis riksdagsgrupp de vill höra till. Riksdagsgrupperna presenteras redan på lektionen och eleverna får fundera på vilken riksdagsgrupp de vill spela i. Det konkreta valet görs när spelet börjar. 3

4 PARTIERNAS RIKSDAGSGRUPPER: Centern i Finland Arbete för hela Finlands väl. Centern i Finland värdesätter att människan är fri, självständig, initiativrik och företagsam. Tolerans och tankefrihet hör också till centerpartiets värderingar. Vi framhäver samhörigheten mellan människorna och ansvaret för dem som är i en svagare position. Centern bygger broar mellan motsatsförhållandena i samhället. Centern betraktar förhållandet mellan naturen och människan som en allians. En civiliserad jämlikhet är framtidens viktigaste jämlikhetsfråga. Finlands Socialdemokratiska parti Socialdemokratin eftersträvar ett fritt, jämlikt, solidariskt och rättvist samhälle, där var och en handlar efter bästa förmåga för den egna och den gemensamma välfärden. Var och en, såväl kvinna som man, ska ha en jämlik möjlighet till välfärd, trygghet och att fatta beslut i arbetet, familjen och hela samhället. Socialdemokratiska partiet uppkom som en följd av den internationella arbetsrörelsen. Partiet ser till löntagarnas ställning och rättigheter på arbetsmarknaden. Samlingspartiet Samlingspartiet vill att Finland ska vara ett rättvist samhälle. Ett samhälle som bär ansvar och bryr sig om, och där man har möjlighet att klara sig men blir omhändertagen om man inte gör det. Särskilt viktigt är det att tänka på framtiden ett hurdant land vi vill lämna till våra barn och ungdomar. Samlingspartiet är ett borgerligt allmänparti som bär ansvar för hela Finland. Vår ideologi bygger på frihet, tolerans, företagaranda och socialt samvete. Vänsterförbundet Varje människa har rätt till en tillräcklig utkomst och ett tryggt liv. Jämlikhet och rättvisa, respekt för medmänniskan och att hjälpa de svagare är viktiga frågor för oss. Alla människor är jämlika och alla ska få sin röst hörd när beslut fattas. Vi värnar om den offentliga servicen, t.ex. daghem, skolor, hälsocentraler, bibliotek samt buss-, bil- och tågtrafiken. Vi vill hålla sjöarna, havet, skogarna, marken och luften rena. På en ren jord kan vi leva väl även i framtiden. 4

5 Gröna förbundet Gröna förbundet vill ha mer tid, mindre bråte. Vi behöver mer tid för våra vänner, barn och oss själva i stället för brådska och varuproduktion. Bra sjukhus, hälsocentraler, skolor, bibliotek och daghem, och en smidig kollektivtrafik, bidrar till större bekvämlighet. Vi försvarar miljön och stödjer användningen av sådana naturtillgångar där mindre mängder ger mer. I medborgarsamhället skall var och en ha möjlighet att påverka beslutsfattandet. Svenska Folkpartiet Vi arbetar för att - du ska kunna känna dig som hemma och trygg i Finland oberoende av din hudfärg och om du är kvinna, homosexuell eller döv - du ska kunna gå i bra skolor på finska eller svenska - alla dina bekanta ska ha en arbetsplats att gå till - föräldrar ska kunna tillbringa mer tid tillsammans med sina barn utan att detta äventyrar karriären - du och din familj ska kunna leva och arbeta på landsbygden - du ska kunna simma i havet även om 20 år. Kristdemokraterna i Finland Kristdemokraternas viktigaste värderingar är respekt för människovärdet, rättvisa, trygghet, stöd till familjer och ett sunt liv. Kristdemokraterna vill bygga upp ett samhälle där människorna bryr sig om varandra och tar hand om de svagare. Samhället ska uppmuntra individerna att ta ansvar och idka företagsverksamhet. Närhet, respekt för medmänniskan, att känna igen vad som är rätt och vad som är fel är utgångspunkterna för allt. Välfärden kan inte bara bygga på materialistiska värderingar. Kristdemokraterna vill arbeta för en intellektuellt hållbar och ekologiskt ansvarsfull utveckling. Sannfinländarna Den sannfinländska ideologin kräver att individerna i samhället ska ha rätt till ett människovärdigt liv. Varje medborgare är lika unik och värdefull. Alla behövs. Möjligheten att arbeta och känna social trygghet ska garanteras för varje finländsk medborgare. Sannfinländarna är inställda på samarbete över partigränserna för att ovan nämnda mål skall uppnås. Sannfinländarna är ett tryggt och konstruktivt alternativ som aktivt åtgärdar missförhållanden. 5

6 Hur regering och opposition bildas De kandidater som väljs in i riksdagen bildar riksdagsgrupper och förhandlar efter valet om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Riksdagen väljer statsminister, och denne utnämns av presidenten. De övriga ministrarna utnämner presidenten enligt förslag av statsministern. Den nuvarande regeringen består av 18 ministrar och regeringsarbetet leds av statsministern. Oppositionen är en väsentlig del av det parlamentariska systemet. De riksdagsgrupper som inte är representerade i regeringen utgör oppositionen. Oppositionen följer upp regeringens beslut och strävar efter att ändra maktförhållandet i nästa val. Minst 20 riksdagsledamöter, vanligtvis representanter för oppositionen, kan även lämna in en interpellation. Om interpellationen vid votering leder till misstroendevotum, skall regeringen eller en enskild minister avgå. Detta är dock mycket ovanligt. Vad är ett lagförslag? Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. En ny lag stiftas eller en gammal lag ändras genom en proposition av regeringen eller en lagmotion av en riksdagsledamot. Det lämnas propositioner och väcks lagmotioner varje år. Regeringens propositioner bereds av ministerierna och behandlas av statsrådet. Republikens president ger dem till riksdagen vid presidentföredragningen en gång i veckan. En enskild riksdagsledamot kan lämna en motion när som helst när riksdagen är samlad. Förutom Finlands grundlag finns det så kallade vanliga lagar. Vanliga lagar inverkar på medborgarnas dagliga liv, t.ex. utbildningen, hälsovården och trafiken. Grundlagen innehåller bestämmelser bl.a. om medborgarnas grundläggande rättigheter, riksdagens, republikens presidents, statsrådets och domstolarnas ställning samt landets internationella relationer. 6

7 Ett förslag som gäller grundlagen skall först godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter skall lagförslaget vila över ett val till nästa riksdag. Den riksdag som samlas efter valet fortsätter behandlingen av det vilande lagförslaget. Lagförslaget kan godkännas med två tredjedels majoritet. Ett lagförslag kan förklaras brådskande med ett beslut som understötts av minst fem sjättedelar av rösterna. Då skall förslaget inte vila över valet utan kan godkännas med minst två tredjedelars majoritet av rösterna. En motion som väcks av en riksdagsledamot kallas parallellmotion, om den med avseende på ämnesområdet relaterar till en proposition som regeringen har lämnat till riksdagen. En proposition och lagmotion som berör samma ärende behandlas samtidigt och ett gemensamt utskottsbetänkande görs om dem. I Lagstiftarna väljer spelarna att spela med en av fem olika regeringspropositioner. Eleverna kan redan i förväg tänka ut vilken proposition de skulle vilja spela med. Behandlingsgången för ett lagförslag Regeringens proposition Remissdebatt Fackutskott Första behandlingen Allmän debatt Detaljerad behandling Andra behandlingen - godkänns eller förkastas Motion av riksdagsledamot Stora utskottet 7 Riksdagens svar eller skrivelse

8 REGERINGSPROPOSITIONERNA ÄR: 1 Regeringens proposition om att upphöra med årskurslöst gymnasium I propositionen föreslås en ändring av 7 i gymnasielagen som innebär att det kursbundna årskurslösa gymnasiet ändras tillbaka till klassundervisning i årskurser. I den föreslagna modellen indelas gymnasieundervisningen i tre årskurser. Årskurserna bildas utifrån de valda ämnena, varvid ämnesutbudet begränsas i någon mån. Ändringen gäller nya elever som börjar i gymnasiet. De elever som för närvarande studerar enligt det kursbundna programmet kan fullfölja studierna enligt denna modell. c Mitt val 8

9 Regeringens första tilläggsbudgetproposition för i år 2 3 Regeringens proposition om sänkning av den allmänna rösträttsåldern till 16 år Regeringen har lämnat den första tilläggsbudgetpropositionen för i år till riksdagen. Regeringen föreslår extra anslag om 100 miljoner euro. I propositionen skall sammanlagt 100 miljoner euro fördelas enligt följande: - humanitär hjälp till naturkatastrofområden (10 miljoner) - byggande av motions- och idrottslokaler (15 miljoner) - förbättring av oljebekämpningsberedskapen i kuststäderna vid Finska viken (25 miljoner) - förbättring av vården av dementa åldringar (30 miljoner) - underhåll av vägar och byggande av leder för lättrafik (20 miljoner). I propositionen föreslås ändring av 14 i grundlagen och sänkning av rösträttsåldern till 16 år. I propositionen förslås att den nuvarande rösträttsåldern 18 år sänks till 16 år i statliga val och omröstningar. Sänkningen av åldersgränsen gäller även kommunval, där varje 16 år fyllda finländsk medborgare och i Finland fast bosatt utlänning ska ha rätt att rösta. c Mitt val c Mitt val 9

10 Regeringens proposition om höjning 4 av bensinskatten 5 I propositionen föreslås ändring av lagen om accis på flytande bränslen genom höjning av accisen på motorbensin, som är skadlig för miljön. Enligt propositionen kan man främja användningen av miljövänliga produkter och tjänster genom att höja accisen på bränslen som förorenar luften eller är skadliga på annat sätt, särskilt bensin. Med ändringen strävar man efter att utveckla kollektivtrafiktjänsterna som ett alternativ till privatbilismen samt att inrikta miljöskatten direkt på förbrukningen. c Mitt val Regeringens proposition om åtgärder för att underlätta arbetskraftens rörlighet inom hälso- och sjukvården I propositionen föreslås ett mildrande av kraven på språkkunskaper, för utlänningar som avlagt läkar-, sjukskötar-, närvårdar- eller barnskötarexamen, för att underlätta arbetskraftens rörlighet. Propositionen bygger på det gällande EU-direktivet om ömsesidigt erkännande av examina, vilket förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen. Enligt propositionen skall man underlätta rörligheten för arbetskraften och yrkesutövandet i Finland för personer som utomlands avlagt dessa examina i hälso- och sjukvårdssektorn. En väsentlig mildring av de nuvarande kraven på språkkunskaper förebygger den hotande arbetskraftsbristen i hälso- och sjukvården. c Mitt val 10

11 Plenum Plenum hålls vanligen tisdagar, onsdagar, torsdagar och fredagar. Dagordningen, dvs. föredragningslistan för plenum innehåller ärenden som skall tas upp, uppgifter om vilka skeden av behandlingen de är i samt relaterade dokument. Talmannen leder plenum. Talmannen deltar inte i debatter och omröstningar. Han eller hon leder plenum och upprätthåller ordningen samt ger förslag till beslut eller omröstning. Första och andra vice talmannen turas om med talmannen att leda plenum. Remissdebatt Behandlingen av ett lagförslag börjar alltid med en remissdebatt i plenum. I remissdebatten fattas inga beslut om innehållet i lagen. Syftet med remissdebatten är att ge underlag för arbetet i utskottet ur olika synvinklar. Remissdebatten slutar med att riksdagen utifrån talmanskonferensens förslag beslutar till vilket eller vilka utskott ärendet skall remitteras till för betänkande eller utlåtande. I plenum ges riksdagsledamöterna möjlighet att yttra sig i den ordning de begärt om ordet. 11

12 Talmannen övervakar att varje talare håller sig till ämnet. Om talaren avviker från ämnet får han eller hon en påminnelse av talmannen. Om talaren inte iakttar påminnelsen kan talmannen förbjuda honom eller henne att fortsätta tala. Utskott Plenum är den synligaste delen av riksdagens arbete. Arbetet i utskotten är mer främmande för de flesta. Riksdagen har 14 permanenta fackutskott. Därutöver finns stora utskottet, som är riksdagens EU-utskott. Medlemmar i utskottet som är av annan åsikt än majoriteten kan lämna en reservation till betänkandet. Från utskottet skickas lagförslaget till plenum, där det behandlas i två omgångar. Det kan ta flera månader för utskottet att behandla frågan. De flesta förslagen behandlas på två till fyra månader, men stora lagstiftningsprojekt kräver betydligt längre tid. De regeringspropositioner och motioner som inte har behandlats när valperioden löper ut förfaller. Varje riksdagsledamot är vanligtvis medlem i två utskott. Finansutskottet har 21 medlemmar och de övriga fackutskotten 17 medlemmar. Stora utskottet har 25 medlemmar. Utskotten utreder effekterna av lagförslagen ur olika synvinklar. Utskotten hör experter, t.ex. medborgarorganisationer, vetenskapsmän och andra instanser som utskottet anser är viktiga för behandlingen av frågan. Utskottet ger ett betänkande eller ett utlåtande, som anger utskottets ställning till propositionen. Utskottet kan föreslå att lagförslaget godkänns oförändrat eller förändrat; det kan också föreslå att lagförslaget förkastas. Om antalet röster vid omröstning är jämnt avgör lotten. 12

13 13

14 FACKUTSKOTTENS UPPGIFTER Grundlagsutskottet grundlagen, lagstiftning som i sak nära anknyter till grundlagen, vallagstiftning, ärenden som gäller de högsta statsorganen och Ålands självstyrelse samt medborgarskaps-, språk- och partilagstiftning Utrikesutskottet fvrågor som gäller godkännande eller införande av fördrag, annan utrikesförvaltning samt den allmänna säkerhetspolitiken, utrikeshandelspolitiken, biståndsarbete och internationella organisationer Finansutskottet propositionen om statsbudgeten, andra propositioner som gäller ekonomiska frågor, såsom lagstiftning om skatter och avgifter av skattekaraktär samt statslån Förvaltningsutskottet statsförvaltningens allmänna organisation, statens regional- och lokalförvaltning, statens personalpolitik, den allmänna ordningen och säkerheten, räddningsväsendet, gränsbevakningsväsendet, utlänningsärenden, kommunala och kyrkliga frågor Lagutskottet familje-, kvarlåtenskaps-, obligations- och sakrätt, straffoch processrätt, ärenden som gäller allmänna domstolar samt förvaltnings- och specialdomstolar Kommunikationsutskottet landsvägs-, järnvägs-, insjö- och flygtrafik, sjöfart, telekommunikationer och annan kommunikation 14

15 Jord- och skogsbruksutskottet jord- och skogsbruk, veterinära frågor, jakt, fiske, renskötsel och djurskydd Försvarsutskottet värnplikt, försvarsmakten och lagstiftning för undantagsförhållanden Kulturutskottet fostran, utbildning, vetenskap, konst, allmän kulturverksamhet, idrott, ungdomsarbete och studiestöd Social- och hälsovårdsutskottet social- och hälsovård, ekonomisk grundtrygghet, socialförsäkring och pensionslagstiftning Ekonomiutskottet handel, industri, näringsverksamhet, konsumentskydd, konkurrens, privat försäkringsverksamhet, energiekonomi samt lagstiftning om valuta- och värdepappersmarknaden Framtidsutskottet frågor som gäller framtidsutsikter och -modeller samt rapporter om forskningen på området, effekterna på samhället av den tekniska utvecklingen, teknikutvärdering Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet arbetsmiljö, arbetskraft samt sysselsättnings-, jämställdhets- och civiltjänstfrågor Miljöutskottet boende, planläggning, byggande, avfallshantering samt miljöskydd och naturvård 15

16 Första behandlingen I första behandlingen förs en allmän debatt om lagförslaget utifrån utskottets betänkande. Utskottets ordförande har rätt att yttra sig först och presenterar utskottets betänkande vid plenum. Den allmänna debatten följs av en detaljerad behandling av lagförslaget. Då fattas beslut om innehållet i lagförslaget. Vid behov röstar riksdagen om innehållet i de enskilda bestämmelserna. Talmannen röstar inte, och därför är antalet röster vid omröstning i plenum högst 199. Omröstningen utförs maskinellt, genom att riksdagsledamöterna står upp eller som en öppen omröstning. Talmannen meddelar voteringssättet. Andra behandlingen Den andra behandlingen kan börja tidigast tre dagar efter att den första behandlingen har slutförts. Riksdagsledamöterna antingen godkänner eller förkastar lagförslaget. Då går det inte längre att göra ändringar i själva innehållet. Det händer mycket sällan att en regeringsproposition förkastas. Efter den andra behandlingen skall republikens president inom tre månader stadfästa en lag som riksdagen har godkänt. 16

17 I slutet av lektionen Åtta spelare kan använda pekskärmarna i Lagstiftarna. Redan i slutet av lektionen kan man välja vilka åtta elever som skall spela. VAD SKALL LÄRAREN GÖRA UNDER SPELETS GÅNG? Lagstiftarna har åtta spelare som använder pekskärm. De andra gruppmedlemmarna följer spelet bakom de egna riksdagsgruppernas pekskärmar. Ibland visas sådana delar för spelarna som inte syns på filmduken, men då visar filmduken i stället information som det är bra att de andra gruppmedlemmarna tar del av. Dessutom följs en spelares förehavanden på filmduken. Läraren kan med hjälp av sin egen skärm följa hur långt spelarna har kommit och läsa anvisningarna för respektive fas. Särskilt i början av spelet måste läraren göra vissa saker på sin egen skärm för att spelet skall gå framåt. 17

18 ANVISNINGAR 1. Under lärarens ledning väljs åtta elever i gruppen som skall vara de egentliga spelarna. Dessa sätter sig framför pekskärmarna. Varje pekskärm representerar en riksdagsgrupp. De övriga gruppmedlemmarna ställer sig bakom spelarna och följer med spelets gång antingen från skärmen eller från filmduken. 2. I början av spelet väljer läraren spelets språk (finska eller svenska). Läraren väljer språket på sin egen skärm. Därefter startar en välkomstanimation på skärmarna och filmduken. 3. Presentationerna av partiernas riksdagsgrupper visas därefter både på skärmarna och filmduken. När alla presentationer har lästs upp, väljer läraren knappen Gå till val av riksdagsgrupper, varvid presentationerna stängs och skärmen visar ett fönster där man väljer grupp. Eleverna går till den pekskärm som representerar den valda riksdagsgruppen. Varje elev trycker på en knapp på pekskärmen som registrerar valet av riksdagsgrupp. Nu har partiernas riksdagsgrupper bildats. Pekskärmarna för de riksdagsgrupper som inte har valts är inte med i spelet. En spelare som inte får några medlemmar med i sin riksdagsgrupp kan spela ensam vid pekskärmen. När allt är klart trycker läraren på knappen 18 Riksdagsgrupperna har valts på sin egen skärm, och spelet kommer igång. 4. Riksdagsgrupperna indelas i regerings- och oppositionsgrupper. Lagstiftarna har alltid en majoritetsregering. Detta innebär att läraren skall hänvisa eleverna till icke-reserverade pekskärmar om det finns för få riksdagsgrupper. Det måste finnas åtminstone tre riksdagsgrupper för att en majoritetsregering skall kunna bildas. 5. Varje spelare väljer en figur som han eller hon spelar med hela spelet igenom. Spelaren kan välja olika kläder och accessoarer till figuren samt ge den ett namn. Läraren skall se till att det inte tar för lång tid att bygga upp figurerna. 6. Regeringspartiernas riksdagsgrupper överlägger en stund om vilken av regeringens propositioner som skall väljas för spelet. När spelarna har kommit överens om vilken proposition som skall spelas väljer den största regeringsgruppens spelare denna på sin egen pekskärm. Läraren skall se till att det inte tar för lång tid att välja proposition. 7. Nu kan det egentliga spelet börja. Spelarna går till sina arbetsrum (ett i riksdagshuset och ett i tillbyggnaden). Den spelare i en oppositionsgrupp som först trycker på parallell-

19 motionsknappen får väcka en parallellmotion. Undantaget är regeringens proposition till tilläggsbudget, som man inte kan göra en parallellmotion till utan ett ändringsförslag. Läraren skall se till att någon gör en parallellmotion eller ett ändringsförslag, eftersom detta är en förutsättning för att spelet skall fortsätta. 8. En summer kallar till remissdebatt i plenum. Spelarna förflyttar sig till remissdebatten via två olika mellanspel. Mellanspelet är beroende av vilket av arbetsrummen spelaren kommer från. 12. Utskottet är en gemensam scen som visas för alla på filmduken. Spelarnas pekskärmar visar bordet i utskottet, som har en närvaroknapp som man skall trycka på. 13. Efter utskottet väljer spelarna att fortsätta till tidningsläsesalen, Riksdagens kafé eller arbetsrummet. 14. En summer kallar till första behandling i plenum. Spelarna går till den första behandlingen via fyra olika mellanspel beroende på vilket läge de startar från. 9. Remissdebatten är den första gemensamma scenen som visas på filmduken. Spelarna förflyttar sig till plenisalen och pekskärmarna visar riksdagsledamotens panel i plenisalen. Varje spelare skall trycka på närvaroknappen. 10. Efter remissdebatten kan spelarna välja att förflytta sig till något av fyra lägen: caféet i Infocentrum, frågelek på tv, tv-intervju eller mottagning av delegation. 11. Varje spelare får en kallelse till utskottet på sin egen pekskärm. Därefter går spelarna via tre olika mellanspel till utskottet. Mellanspelet beror på vilket läge spelaren startar från Första behandlingen är en gemensam scen som visas för alla på filmduken. Varje spelare skall trycka på närvaroknappen. Under första behandlingen röstar man om utskottets betänkande och reservationen i betänkandet. Läraren skall se till att spelarna röstar. 16. Andra behandlingen av lagförslaget visas på filmduken, men denna spelas inte i egentlig bemärkelse. Till sist visas den bästa spelarens figur och hans eller hennes poäng på filmduken.

20 Spelets gång Välja parti Välja figur Välja proposition Riksdagsledamotens arbetsrum Svara på telefonsamtal / uttrycka åsikter 1 p. / samtal (max. 2 p.) Göra ändringsförslag eller parallellmotion (endast för en oppositionsspelare), 3 p. Läsa e-post, 1 p. Kallelse till remissdebatt i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Hitta rätt dörr, 2 p. när dörren hittas, +1 p. om dörren hittas snabbt (max. 3 p.) Avklarad labyrint, 2 p. för avklarad labyrint +1 p. för snabbt avklarad labyrint (max. 3 p.) 20 Remissdebatt Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG, 2p. Till talarna (2 st.), 3 p. Välja utskott, 1. Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) 2. Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) 3. Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Tv-intervju om lagförslaget Mottagning av delegation Caféet på Infocentrum För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. Kallelse till utskott (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i)

21 Mellanspel från infocentrumets café till utskottet Mellanspel från mottagningen av delegationen till utskottet Mellanspel från tv-intervjun till utskottet Gå framför kamerorna, 1 p. om du kommer med på tre bilder + 1 p. om du klarar av kamerorna snabbt (max. 2 p.) Hoppa på hissen, 1 p. när du kommer in i hissen + 1 p. om du kommer snabbt in i hissen (max. 2 p.) Väja för mötande 1 p. för väjning alltigenom + 1 p. för snabb väjning alltigenom (max. 2 p.) Utskott Svara på namnupprop, 2 p. Försening, AVDRAG 1 p. Välja sakkunniga, Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Rösta, 3 p. Arbetsrum tidningsläsesal Riksdagens kafé Hitta kortpar, 0,25 p. / par (max. 3 p.) Kopiera artikel, 0,5 p. / artikel (max. 3 p.) Fylla i kalendern, 3 p. / rätt ifylld Kallelse till första behandlingen i plenum (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i) 21 Mellanspel från riksdagshusets café till första behandlingen i plenum Mellanspel från tidningsläsesalen till första behandlingen i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tilläggsbyggnaden till första behandlingen mellanspel från arbetsrummet i riksdagshuset till första behandlingen Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Lösning på ord, 1 p. / rätt ordnat ord (max. 3p.) Besvara EU-frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Kombinerade termer, 0,5 p. / utredd term (max. 2,5 p.) Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Plenisalen innan den första behandlingen börjar Besvara frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Första behandlingen Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG 2 p Rösta, 4 pistettä Andra behandlingen Spelets slutresultat

22 FRÅGELEK OM RIKSDAGEN Elevens handbok avslutas med en frågelek om riksdagen. Här följer de rätta svaren på frågorna. 3. Hur många riksdagsledamöter väljs i taget? c A 199 c B 200 c C Hur många ministrar har den nuvarande regeringen? 1. Hur ofta hålls riksdagsval i Finland? c A vart fjärde år c B vart femte år c C vart sjätte år 2. Vad kallas folkvälde med ett enklare namn? c A demografi c B demokrati c C demagogi c A 15 c B 17 c C Vilken är riksdagens viktigaste uppgift? c A stifta lagar c B snacka politik c C diskutera med medborgarna 22

23 6. Vad är en parallellmotion? c A ett dokument som kan jämföras med en lagmotion c B en motion som behandlas parallellt med en annan c C en lagmotion som väckts av en riksdagsledamot och som relaterar till en regeringsproposition 7. Vad ingår i dagordningen för plenum? c A uppgifter om när kaffe- och lunchraster kan hållas c B ärenden som skall behandlas i plenum, vilken behandlingsfas de är i och vilka dokument som hör till ärendena c C uppgifter om vilka dagar riksdagen samlas 8. Vad syftar en remissdebatt till? c A att skicka diskussionsdeltagarna till sina egna rum c B att ge kompletterande information för utskottsarbetet ur olika synvinklar c C att göra remisser med utgångspunkt i debatten 9. Vad är ett utskott? c A den utskjutande delen av Riksdagshuset c B en plats där riksdagens bästa ledamöter samlas c C en viktig del av lagstiftningsarbetet 10. Hur många riksdagsledamöter kan rösta i plenum? c A 199 c B talmannen c C Vad händer med ett lagförslag i andra behandlingen? c A det godkänns eller förkastas c B det återremitteras till utskottet c C det behandlas som andra ärende på föredragningslistan. 23

24 I spelet Lagstiftarna är spelaren riksdagsledamot. Det är riksdagsledamotens första period. Genom spelet lär man sig hur en lag kommer till och får information om allt som kan ingå i en riksdagsledamots arbetsdag. 24