Spelet Lagstiftarna. Lärarens handbok

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spelet Lagstiftarna. Lärarens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI"

Transkript

1 Spelet Lagstiftarna Lärarens handbok 1

2 Bästa lärare, Spelet Lagstiftarna är ett nytt och innovativt sätt att studera lagstiftningsprocessen, parlamentarismen och politiken och kan spelas på Infocentrum i riksdagens tillbyggnad och på riksdagens webbplats. Lagstiftarna är avsett för högstadieelever och ännu äldre elever. Innan man börjar spela är det bra att gå igenom några saker med eleverna och på så sätt förbereda dem för spelets gång. Denna handbok innehåller en disposition för en lektion före spelet, ett grundläggande informationspaket om lagstiftning samt anvisningar för lärarens uppgifter under spelets gång. Vad går spelet ut på? Syftet med Lagstiftarna är att visa spelarna hur en lag kommer till i Finland och hur riksdagsledamöterna arbetar. Lagstiftarna bygger på behandlingsfaserna för ett lagförslag samt på mellanavsnitt och -spel, som informerar om verksamheten i riksdagen. Spelet omfattar fem olika propositioner, av vilka eleverna väljer en som behandlas i samtliga faser ända fram till att den godkänns eller förkastas. Spelet kan spelas av högst åtta spelare som representerar olika partiers riksdagsgrupper. De övriga medlemmarna i gruppen bildar riksdagsgrupperna. En spelare använder en pekskärm och en spelkontroll för att flytta på sin egen spelfigur. Spelet omfattar dels avsnitt på pekskärmen som bara visas för spelaren dels händelser på filmduken som visas för alla, t.ex. plenum och utskottsarbete. 2

3 HUR SKALL MAN FÖRBEREDA SIG FÖR SPELET? (1 2 lektioner i anknytning till samhällslära) 1 Lektionen inleds t.ex. med en diskussion med eleverna om vilka de anser vara de största problemen i det finländska samhället och hur dessa borde lösas. 2 Efter diskussionen redogör läraren för den finländska demokratin, riksdagen och lagstiftningen. Man strävar efter att lösa problem i samhället bl.a. genom att stifta lagar. Förändringar i samhället, teknikens utveckling eller en EUrättsakt kan göra det nödvändigt att omarbeta en lag eller stifta en ny lag. Följande avsnitt följer strukturen i Lagstiftarna: Val I riksdagsvalen, som hålls vart fjärde år, väljs 200 riksdagsledamöter. Alla finländska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år har rätt att rösta. Varje röstberättigad kan ställa upp som kandidat i riksdagsval. I Finland röstar man direkt på en person, inte på kandidatlistor som i många andra länder. Nästan alla kandidater har utsetts av partier. En valmansförening med minst 100 medlemmar kan utse en egen kandidat. Med parti avses en registrerad förening som upptagits i partiregistret. Landet är indelat i 15 valkretsar. Hur många riksdagsledamöter varje valkrets får beror på antalet invånare i valkretsen. Undantaget är Åland, där man alltid väljer en riksdagsledamot. De röstberättigade kan bara rösta på kandidaterna i sin egen valkrets. I början av spelet väljer eleverna vilket partis riksdagsgrupp de vill höra till. Riksdagsgrupperna presenteras redan på lektionen och eleverna får fundera på vilken riksdagsgrupp de vill spela i. Det konkreta valet görs när spelet börjar. 3

4 PARTIERNAS RIKSDAGSGRUPPER: Centern i Finland Arbete för hela Finlands väl. Centern i Finland värdesätter att människan är fri, självständig, initiativrik och företagsam. Tolerans och tankefrihet hör också till centerpartiets värderingar. Vi framhäver samhörigheten mellan människorna och ansvaret för dem som är i en svagare position. Centern bygger broar mellan motsatsförhållandena i samhället. Centern betraktar förhållandet mellan naturen och människan som en allians. En civiliserad jämlikhet är framtidens viktigaste jämlikhetsfråga. Finlands Socialdemokratiska parti Socialdemokratin eftersträvar ett fritt, jämlikt, solidariskt och rättvist samhälle, där var och en handlar efter bästa förmåga för den egna och den gemensamma välfärden. Var och en, såväl kvinna som man, ska ha en jämlik möjlighet till välfärd, trygghet och att fatta beslut i arbetet, familjen och hela samhället. Socialdemokratiska partiet uppkom som en följd av den internationella arbetsrörelsen. Partiet ser till löntagarnas ställning och rättigheter på arbetsmarknaden. Samlingspartiet Samlingspartiet vill att Finland ska vara ett rättvist samhälle. Ett samhälle som bär ansvar och bryr sig om, och där man har möjlighet att klara sig men blir omhändertagen om man inte gör det. Särskilt viktigt är det att tänka på framtiden ett hurdant land vi vill lämna till våra barn och ungdomar. Samlingspartiet är ett borgerligt allmänparti som bär ansvar för hela Finland. Vår ideologi bygger på frihet, tolerans, företagaranda och socialt samvete. Vänsterförbundet Varje människa har rätt till en tillräcklig utkomst och ett tryggt liv. Jämlikhet och rättvisa, respekt för medmänniskan och att hjälpa de svagare är viktiga frågor för oss. Alla människor är jämlika och alla ska få sin röst hörd när beslut fattas. Vi värnar om den offentliga servicen, t.ex. daghem, skolor, hälsocentraler, bibliotek samt buss-, bil- och tågtrafiken. Vi vill hålla sjöarna, havet, skogarna, marken och luften rena. På en ren jord kan vi leva väl även i framtiden. 4

5 Gröna förbundet Gröna förbundet vill ha mer tid, mindre bråte. Vi behöver mer tid för våra vänner, barn och oss själva i stället för brådska och varuproduktion. Bra sjukhus, hälsocentraler, skolor, bibliotek och daghem, och en smidig kollektivtrafik, bidrar till större bekvämlighet. Vi försvarar miljön och stödjer användningen av sådana naturtillgångar där mindre mängder ger mer. I medborgarsamhället skall var och en ha möjlighet att påverka beslutsfattandet. Svenska Folkpartiet Vi arbetar för att - du ska kunna känna dig som hemma och trygg i Finland oberoende av din hudfärg och om du är kvinna, homosexuell eller döv - du ska kunna gå i bra skolor på finska eller svenska - alla dina bekanta ska ha en arbetsplats att gå till - föräldrar ska kunna tillbringa mer tid tillsammans med sina barn utan att detta äventyrar karriären - du och din familj ska kunna leva och arbeta på landsbygden - du ska kunna simma i havet även om 20 år. Kristdemokraterna i Finland Kristdemokraternas viktigaste värderingar är respekt för människovärdet, rättvisa, trygghet, stöd till familjer och ett sunt liv. Kristdemokraterna vill bygga upp ett samhälle där människorna bryr sig om varandra och tar hand om de svagare. Samhället ska uppmuntra individerna att ta ansvar och idka företagsverksamhet. Närhet, respekt för medmänniskan, att känna igen vad som är rätt och vad som är fel är utgångspunkterna för allt. Välfärden kan inte bara bygga på materialistiska värderingar. Kristdemokraterna vill arbeta för en intellektuellt hållbar och ekologiskt ansvarsfull utveckling. Sannfinländarna Den sannfinländska ideologin kräver att individerna i samhället ska ha rätt till ett människovärdigt liv. Varje medborgare är lika unik och värdefull. Alla behövs. Möjligheten att arbeta och känna social trygghet ska garanteras för varje finländsk medborgare. Sannfinländarna är inställda på samarbete över partigränserna för att ovan nämnda mål skall uppnås. Sannfinländarna är ett tryggt och konstruktivt alternativ som aktivt åtgärdar missförhållanden. 5

6 Hur regering och opposition bildas De kandidater som väljs in i riksdagen bildar riksdagsgrupper och förhandlar efter valet om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Riksdagen väljer statsminister, och denne utnämns av presidenten. De övriga ministrarna utnämner presidenten enligt förslag av statsministern. Den nuvarande regeringen består av 18 ministrar och regeringsarbetet leds av statsministern. Oppositionen är en väsentlig del av det parlamentariska systemet. De riksdagsgrupper som inte är representerade i regeringen utgör oppositionen. Oppositionen följer upp regeringens beslut och strävar efter att ändra maktförhållandet i nästa val. Minst 20 riksdagsledamöter, vanligtvis representanter för oppositionen, kan även lämna in en interpellation. Om interpellationen vid votering leder till misstroendevotum, skall regeringen eller en enskild minister avgå. Detta är dock mycket ovanligt. Vad är ett lagförslag? Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. En ny lag stiftas eller en gammal lag ändras genom en proposition av regeringen eller en lagmotion av en riksdagsledamot. Det lämnas propositioner och väcks lagmotioner varje år. Regeringens propositioner bereds av ministerierna och behandlas av statsrådet. Republikens president ger dem till riksdagen vid presidentföredragningen en gång i veckan. En enskild riksdagsledamot kan lämna en motion när som helst när riksdagen är samlad. Förutom Finlands grundlag finns det så kallade vanliga lagar. Vanliga lagar inverkar på medborgarnas dagliga liv, t.ex. utbildningen, hälsovården och trafiken. Grundlagen innehåller bestämmelser bl.a. om medborgarnas grundläggande rättigheter, riksdagens, republikens presidents, statsrådets och domstolarnas ställning samt landets internationella relationer. 6

7 Ett förslag som gäller grundlagen skall först godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter skall lagförslaget vila över ett val till nästa riksdag. Den riksdag som samlas efter valet fortsätter behandlingen av det vilande lagförslaget. Lagförslaget kan godkännas med två tredjedels majoritet. Ett lagförslag kan förklaras brådskande med ett beslut som understötts av minst fem sjättedelar av rösterna. Då skall förslaget inte vila över valet utan kan godkännas med minst två tredjedelars majoritet av rösterna. En motion som väcks av en riksdagsledamot kallas parallellmotion, om den med avseende på ämnesområdet relaterar till en proposition som regeringen har lämnat till riksdagen. En proposition och lagmotion som berör samma ärende behandlas samtidigt och ett gemensamt utskottsbetänkande görs om dem. I Lagstiftarna väljer spelarna att spela med en av fem olika regeringspropositioner. Eleverna kan redan i förväg tänka ut vilken proposition de skulle vilja spela med. Behandlingsgången för ett lagförslag Regeringens proposition Remissdebatt Fackutskott Första behandlingen Allmän debatt Detaljerad behandling Andra behandlingen - godkänns eller förkastas Motion av riksdagsledamot Stora utskottet 7 Riksdagens svar eller skrivelse

8 REGERINGSPROPOSITIONERNA ÄR: 1 Regeringens proposition om att upphöra med årskurslöst gymnasium I propositionen föreslås en ändring av 7 i gymnasielagen som innebär att det kursbundna årskurslösa gymnasiet ändras tillbaka till klassundervisning i årskurser. I den föreslagna modellen indelas gymnasieundervisningen i tre årskurser. Årskurserna bildas utifrån de valda ämnena, varvid ämnesutbudet begränsas i någon mån. Ändringen gäller nya elever som börjar i gymnasiet. De elever som för närvarande studerar enligt det kursbundna programmet kan fullfölja studierna enligt denna modell. c Mitt val 8

9 Regeringens första tilläggsbudgetproposition för i år 2 3 Regeringens proposition om sänkning av den allmänna rösträttsåldern till 16 år Regeringen har lämnat den första tilläggsbudgetpropositionen för i år till riksdagen. Regeringen föreslår extra anslag om 100 miljoner euro. I propositionen skall sammanlagt 100 miljoner euro fördelas enligt följande: - humanitär hjälp till naturkatastrofområden (10 miljoner) - byggande av motions- och idrottslokaler (15 miljoner) - förbättring av oljebekämpningsberedskapen i kuststäderna vid Finska viken (25 miljoner) - förbättring av vården av dementa åldringar (30 miljoner) - underhåll av vägar och byggande av leder för lättrafik (20 miljoner). I propositionen föreslås ändring av 14 i grundlagen och sänkning av rösträttsåldern till 16 år. I propositionen förslås att den nuvarande rösträttsåldern 18 år sänks till 16 år i statliga val och omröstningar. Sänkningen av åldersgränsen gäller även kommunval, där varje 16 år fyllda finländsk medborgare och i Finland fast bosatt utlänning ska ha rätt att rösta. c Mitt val c Mitt val 9

10 Regeringens proposition om höjning 4 av bensinskatten 5 I propositionen föreslås ändring av lagen om accis på flytande bränslen genom höjning av accisen på motorbensin, som är skadlig för miljön. Enligt propositionen kan man främja användningen av miljövänliga produkter och tjänster genom att höja accisen på bränslen som förorenar luften eller är skadliga på annat sätt, särskilt bensin. Med ändringen strävar man efter att utveckla kollektivtrafiktjänsterna som ett alternativ till privatbilismen samt att inrikta miljöskatten direkt på förbrukningen. c Mitt val Regeringens proposition om åtgärder för att underlätta arbetskraftens rörlighet inom hälso- och sjukvården I propositionen föreslås ett mildrande av kraven på språkkunskaper, för utlänningar som avlagt läkar-, sjukskötar-, närvårdar- eller barnskötarexamen, för att underlätta arbetskraftens rörlighet. Propositionen bygger på det gällande EU-direktivet om ömsesidigt erkännande av examina, vilket förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen. Enligt propositionen skall man underlätta rörligheten för arbetskraften och yrkesutövandet i Finland för personer som utomlands avlagt dessa examina i hälso- och sjukvårdssektorn. En väsentlig mildring av de nuvarande kraven på språkkunskaper förebygger den hotande arbetskraftsbristen i hälso- och sjukvården. c Mitt val 10

11 Plenum Plenum hålls vanligen tisdagar, onsdagar, torsdagar och fredagar. Dagordningen, dvs. föredragningslistan för plenum innehåller ärenden som skall tas upp, uppgifter om vilka skeden av behandlingen de är i samt relaterade dokument. Talmannen leder plenum. Talmannen deltar inte i debatter och omröstningar. Han eller hon leder plenum och upprätthåller ordningen samt ger förslag till beslut eller omröstning. Första och andra vice talmannen turas om med talmannen att leda plenum. Remissdebatt Behandlingen av ett lagförslag börjar alltid med en remissdebatt i plenum. I remissdebatten fattas inga beslut om innehållet i lagen. Syftet med remissdebatten är att ge underlag för arbetet i utskottet ur olika synvinklar. Remissdebatten slutar med att riksdagen utifrån talmanskonferensens förslag beslutar till vilket eller vilka utskott ärendet skall remitteras till för betänkande eller utlåtande. I plenum ges riksdagsledamöterna möjlighet att yttra sig i den ordning de begärt om ordet. 11

12 Talmannen övervakar att varje talare håller sig till ämnet. Om talaren avviker från ämnet får han eller hon en påminnelse av talmannen. Om talaren inte iakttar påminnelsen kan talmannen förbjuda honom eller henne att fortsätta tala. Utskott Plenum är den synligaste delen av riksdagens arbete. Arbetet i utskotten är mer främmande för de flesta. Riksdagen har 14 permanenta fackutskott. Därutöver finns stora utskottet, som är riksdagens EU-utskott. Medlemmar i utskottet som är av annan åsikt än majoriteten kan lämna en reservation till betänkandet. Från utskottet skickas lagförslaget till plenum, där det behandlas i två omgångar. Det kan ta flera månader för utskottet att behandla frågan. De flesta förslagen behandlas på två till fyra månader, men stora lagstiftningsprojekt kräver betydligt längre tid. De regeringspropositioner och motioner som inte har behandlats när valperioden löper ut förfaller. Varje riksdagsledamot är vanligtvis medlem i två utskott. Finansutskottet har 21 medlemmar och de övriga fackutskotten 17 medlemmar. Stora utskottet har 25 medlemmar. Utskotten utreder effekterna av lagförslagen ur olika synvinklar. Utskotten hör experter, t.ex. medborgarorganisationer, vetenskapsmän och andra instanser som utskottet anser är viktiga för behandlingen av frågan. Utskottet ger ett betänkande eller ett utlåtande, som anger utskottets ställning till propositionen. Utskottet kan föreslå att lagförslaget godkänns oförändrat eller förändrat; det kan också föreslå att lagförslaget förkastas. Om antalet röster vid omröstning är jämnt avgör lotten. 12

13 13

14 FACKUTSKOTTENS UPPGIFTER Grundlagsutskottet grundlagen, lagstiftning som i sak nära anknyter till grundlagen, vallagstiftning, ärenden som gäller de högsta statsorganen och Ålands självstyrelse samt medborgarskaps-, språk- och partilagstiftning Utrikesutskottet fvrågor som gäller godkännande eller införande av fördrag, annan utrikesförvaltning samt den allmänna säkerhetspolitiken, utrikeshandelspolitiken, biståndsarbete och internationella organisationer Finansutskottet propositionen om statsbudgeten, andra propositioner som gäller ekonomiska frågor, såsom lagstiftning om skatter och avgifter av skattekaraktär samt statslån Förvaltningsutskottet statsförvaltningens allmänna organisation, statens regional- och lokalförvaltning, statens personalpolitik, den allmänna ordningen och säkerheten, räddningsväsendet, gränsbevakningsväsendet, utlänningsärenden, kommunala och kyrkliga frågor Lagutskottet familje-, kvarlåtenskaps-, obligations- och sakrätt, straffoch processrätt, ärenden som gäller allmänna domstolar samt förvaltnings- och specialdomstolar Kommunikationsutskottet landsvägs-, järnvägs-, insjö- och flygtrafik, sjöfart, telekommunikationer och annan kommunikation 14

15 Jord- och skogsbruksutskottet jord- och skogsbruk, veterinära frågor, jakt, fiske, renskötsel och djurskydd Försvarsutskottet värnplikt, försvarsmakten och lagstiftning för undantagsförhållanden Kulturutskottet fostran, utbildning, vetenskap, konst, allmän kulturverksamhet, idrott, ungdomsarbete och studiestöd Social- och hälsovårdsutskottet social- och hälsovård, ekonomisk grundtrygghet, socialförsäkring och pensionslagstiftning Ekonomiutskottet handel, industri, näringsverksamhet, konsumentskydd, konkurrens, privat försäkringsverksamhet, energiekonomi samt lagstiftning om valuta- och värdepappersmarknaden Framtidsutskottet frågor som gäller framtidsutsikter och -modeller samt rapporter om forskningen på området, effekterna på samhället av den tekniska utvecklingen, teknikutvärdering Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet arbetsmiljö, arbetskraft samt sysselsättnings-, jämställdhets- och civiltjänstfrågor Miljöutskottet boende, planläggning, byggande, avfallshantering samt miljöskydd och naturvård 15

16 Första behandlingen I första behandlingen förs en allmän debatt om lagförslaget utifrån utskottets betänkande. Utskottets ordförande har rätt att yttra sig först och presenterar utskottets betänkande vid plenum. Den allmänna debatten följs av en detaljerad behandling av lagförslaget. Då fattas beslut om innehållet i lagförslaget. Vid behov röstar riksdagen om innehållet i de enskilda bestämmelserna. Talmannen röstar inte, och därför är antalet röster vid omröstning i plenum högst 199. Omröstningen utförs maskinellt, genom att riksdagsledamöterna står upp eller som en öppen omröstning. Talmannen meddelar voteringssättet. Andra behandlingen Den andra behandlingen kan börja tidigast tre dagar efter att den första behandlingen har slutförts. Riksdagsledamöterna antingen godkänner eller förkastar lagförslaget. Då går det inte längre att göra ändringar i själva innehållet. Det händer mycket sällan att en regeringsproposition förkastas. Efter den andra behandlingen skall republikens president inom tre månader stadfästa en lag som riksdagen har godkänt. 16

17 I slutet av lektionen Åtta spelare kan använda pekskärmarna i Lagstiftarna. Redan i slutet av lektionen kan man välja vilka åtta elever som skall spela. VAD SKALL LÄRAREN GÖRA UNDER SPELETS GÅNG? Lagstiftarna har åtta spelare som använder pekskärm. De andra gruppmedlemmarna följer spelet bakom de egna riksdagsgruppernas pekskärmar. Ibland visas sådana delar för spelarna som inte syns på filmduken, men då visar filmduken i stället information som det är bra att de andra gruppmedlemmarna tar del av. Dessutom följs en spelares förehavanden på filmduken. Läraren kan med hjälp av sin egen skärm följa hur långt spelarna har kommit och läsa anvisningarna för respektive fas. Särskilt i början av spelet måste läraren göra vissa saker på sin egen skärm för att spelet skall gå framåt. 17

18 ANVISNINGAR 1. Under lärarens ledning väljs åtta elever i gruppen som skall vara de egentliga spelarna. Dessa sätter sig framför pekskärmarna. Varje pekskärm representerar en riksdagsgrupp. De övriga gruppmedlemmarna ställer sig bakom spelarna och följer med spelets gång antingen från skärmen eller från filmduken. 2. I början av spelet väljer läraren spelets språk (finska eller svenska). Läraren väljer språket på sin egen skärm. Därefter startar en välkomstanimation på skärmarna och filmduken. 3. Presentationerna av partiernas riksdagsgrupper visas därefter både på skärmarna och filmduken. När alla presentationer har lästs upp, väljer läraren knappen Gå till val av riksdagsgrupper, varvid presentationerna stängs och skärmen visar ett fönster där man väljer grupp. Eleverna går till den pekskärm som representerar den valda riksdagsgruppen. Varje elev trycker på en knapp på pekskärmen som registrerar valet av riksdagsgrupp. Nu har partiernas riksdagsgrupper bildats. Pekskärmarna för de riksdagsgrupper som inte har valts är inte med i spelet. En spelare som inte får några medlemmar med i sin riksdagsgrupp kan spela ensam vid pekskärmen. När allt är klart trycker läraren på knappen 18 Riksdagsgrupperna har valts på sin egen skärm, och spelet kommer igång. 4. Riksdagsgrupperna indelas i regerings- och oppositionsgrupper. Lagstiftarna har alltid en majoritetsregering. Detta innebär att läraren skall hänvisa eleverna till icke-reserverade pekskärmar om det finns för få riksdagsgrupper. Det måste finnas åtminstone tre riksdagsgrupper för att en majoritetsregering skall kunna bildas. 5. Varje spelare väljer en figur som han eller hon spelar med hela spelet igenom. Spelaren kan välja olika kläder och accessoarer till figuren samt ge den ett namn. Läraren skall se till att det inte tar för lång tid att bygga upp figurerna. 6. Regeringspartiernas riksdagsgrupper överlägger en stund om vilken av regeringens propositioner som skall väljas för spelet. När spelarna har kommit överens om vilken proposition som skall spelas väljer den största regeringsgruppens spelare denna på sin egen pekskärm. Läraren skall se till att det inte tar för lång tid att välja proposition. 7. Nu kan det egentliga spelet börja. Spelarna går till sina arbetsrum (ett i riksdagshuset och ett i tillbyggnaden). Den spelare i en oppositionsgrupp som först trycker på parallell-

19 motionsknappen får väcka en parallellmotion. Undantaget är regeringens proposition till tilläggsbudget, som man inte kan göra en parallellmotion till utan ett ändringsförslag. Läraren skall se till att någon gör en parallellmotion eller ett ändringsförslag, eftersom detta är en förutsättning för att spelet skall fortsätta. 8. En summer kallar till remissdebatt i plenum. Spelarna förflyttar sig till remissdebatten via två olika mellanspel. Mellanspelet är beroende av vilket av arbetsrummen spelaren kommer från. 12. Utskottet är en gemensam scen som visas för alla på filmduken. Spelarnas pekskärmar visar bordet i utskottet, som har en närvaroknapp som man skall trycka på. 13. Efter utskottet väljer spelarna att fortsätta till tidningsläsesalen, Riksdagens kafé eller arbetsrummet. 14. En summer kallar till första behandling i plenum. Spelarna går till den första behandlingen via fyra olika mellanspel beroende på vilket läge de startar från. 9. Remissdebatten är den första gemensamma scenen som visas på filmduken. Spelarna förflyttar sig till plenisalen och pekskärmarna visar riksdagsledamotens panel i plenisalen. Varje spelare skall trycka på närvaroknappen. 10. Efter remissdebatten kan spelarna välja att förflytta sig till något av fyra lägen: caféet i Infocentrum, frågelek på tv, tv-intervju eller mottagning av delegation. 11. Varje spelare får en kallelse till utskottet på sin egen pekskärm. Därefter går spelarna via tre olika mellanspel till utskottet. Mellanspelet beror på vilket läge spelaren startar från Första behandlingen är en gemensam scen som visas för alla på filmduken. Varje spelare skall trycka på närvaroknappen. Under första behandlingen röstar man om utskottets betänkande och reservationen i betänkandet. Läraren skall se till att spelarna röstar. 16. Andra behandlingen av lagförslaget visas på filmduken, men denna spelas inte i egentlig bemärkelse. Till sist visas den bästa spelarens figur och hans eller hennes poäng på filmduken.

20 Spelets gång Välja parti Välja figur Välja proposition Riksdagsledamotens arbetsrum Svara på telefonsamtal / uttrycka åsikter 1 p. / samtal (max. 2 p.) Göra ändringsförslag eller parallellmotion (endast för en oppositionsspelare), 3 p. Läsa e-post, 1 p. Kallelse till remissdebatt i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Hitta rätt dörr, 2 p. när dörren hittas, +1 p. om dörren hittas snabbt (max. 3 p.) Avklarad labyrint, 2 p. för avklarad labyrint +1 p. för snabbt avklarad labyrint (max. 3 p.) 20 Remissdebatt Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG, 2p. Till talarna (2 st.), 3 p. Välja utskott, 1. Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) 2. Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) 3. Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Tv-intervju om lagförslaget Mottagning av delegation Caféet på Infocentrum För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. Kallelse till utskott (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i)

21 Mellanspel från infocentrumets café till utskottet Mellanspel från mottagningen av delegationen till utskottet Mellanspel från tv-intervjun till utskottet Gå framför kamerorna, 1 p. om du kommer med på tre bilder + 1 p. om du klarar av kamerorna snabbt (max. 2 p.) Hoppa på hissen, 1 p. när du kommer in i hissen + 1 p. om du kommer snabbt in i hissen (max. 2 p.) Väja för mötande 1 p. för väjning alltigenom + 1 p. för snabb väjning alltigenom (max. 2 p.) Utskott Svara på namnupprop, 2 p. Försening, AVDRAG 1 p. Välja sakkunniga, Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Rösta, 3 p. Arbetsrum tidningsläsesal Riksdagens kafé Hitta kortpar, 0,25 p. / par (max. 3 p.) Kopiera artikel, 0,5 p. / artikel (max. 3 p.) Fylla i kalendern, 3 p. / rätt ifylld Kallelse till första behandlingen i plenum (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i) 21 Mellanspel från riksdagshusets café till första behandlingen i plenum Mellanspel från tidningsläsesalen till första behandlingen i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tilläggsbyggnaden till första behandlingen mellanspel från arbetsrummet i riksdagshuset till första behandlingen Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Lösning på ord, 1 p. / rätt ordnat ord (max. 3p.) Besvara EU-frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Kombinerade termer, 0,5 p. / utredd term (max. 2,5 p.) Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Plenisalen innan den första behandlingen börjar Besvara frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Första behandlingen Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG 2 p Rösta, 4 pistettä Andra behandlingen Spelets slutresultat

22 FRÅGELEK OM RIKSDAGEN Elevens handbok avslutas med en frågelek om riksdagen. Här följer de rätta svaren på frågorna. 3. Hur många riksdagsledamöter väljs i taget? c A 199 c B 200 c C Hur många ministrar har den nuvarande regeringen? 1. Hur ofta hålls riksdagsval i Finland? c A vart fjärde år c B vart femte år c C vart sjätte år 2. Vad kallas folkvälde med ett enklare namn? c A demografi c B demokrati c C demagogi c A 15 c B 17 c C Vilken är riksdagens viktigaste uppgift? c A stifta lagar c B snacka politik c C diskutera med medborgarna 22

23 6. Vad är en parallellmotion? c A ett dokument som kan jämföras med en lagmotion c B en motion som behandlas parallellt med en annan c C en lagmotion som väckts av en riksdagsledamot och som relaterar till en regeringsproposition 7. Vad ingår i dagordningen för plenum? c A uppgifter om när kaffe- och lunchraster kan hållas c B ärenden som skall behandlas i plenum, vilken behandlingsfas de är i och vilka dokument som hör till ärendena c C uppgifter om vilka dagar riksdagen samlas 8. Vad syftar en remissdebatt till? c A att skicka diskussionsdeltagarna till sina egna rum c B att ge kompletterande information för utskottsarbetet ur olika synvinklar c C att göra remisser med utgångspunkt i debatten 9. Vad är ett utskott? c A den utskjutande delen av Riksdagshuset c B en plats där riksdagens bästa ledamöter samlas c C en viktig del av lagstiftningsarbetet 10. Hur många riksdagsledamöter kan rösta i plenum? c A 199 c B talmannen c C Vad händer med ett lagförslag i andra behandlingen? c A det godkänns eller förkastas c B det återremitteras till utskottet c C det behandlas som andra ärende på föredragningslistan. 23

24 I spelet Lagstiftarna är spelaren riksdagsledamot. Det är riksdagsledamotens första period. Genom spelet lär man sig hur en lag kommer till och får information om allt som kan ingå i en riksdagsledamots arbetsdag. 24

Spelet Lagstiftarna. Elevens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI

Spelet Lagstiftarna. Elevens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI Spelet Lagstiftarna Elevens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI 1 Till Finlands riksdag väljs vart fjärde år 200 riksdagsledamöter. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om budgeten och internationella avtal samt övervakar

Läs mer

på svenska finlands riksdag

på svenska finlands riksdag på svenska finlands riksdag Efter riksdagsvalet 2015 valdes Maria Lohela (i mitten) till talman, Mauri Pekkarinen till I vice talman (till höger) och Paula Risikko till II vice talman (till vänster). Bästa

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

lättläst finlands riksdag

lättläst finlands riksdag lättläst finlands riksdag Bästa läsare, 200 riksdagsledamöter sitter i riksdagen. Varje riksdagsledamot har sin åsikt om hur han eller hon skulle vilja utveckla Finland. Riksdagsarbetet handlar om att

Läs mer

f i n l a n d s r i k s d a g

f i n l a n d s r i k s d a g l ät t l ä s t f i n l a n d s r i k s d a g Bästa läsare, 200 riksdagsledamöter sitter i riksdagen. Varje riksdagsledamot har sin åsikt om hur han eller hon skulle vilja utveckla Finland. Riksdagsarbetet

Läs mer

Lagtinget. Lagtingsordning (2011:97) för Åland

Lagtinget. Lagtingsordning (2011:97) för Åland 23 Lagtinget Lagtingsordning (2011:97) 1 1 Lagtingsordning (2011:97) för Åland 1 kap. Grunderna för det åländska samhällsskicket 1. Åland Åland är en på folkrätten grundad autonomi och är genom internationella

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden Lärarhandledning till Demokrativerkstaden 2 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Om lärarhandledningen I lärarhandledningens första del finns det tips, förslag och information om hur du kan förbereda eleverna

Läs mer

En guide till Sveriges riksdag

En guide till Sveriges riksdag En guide till Sveriges riksdag Riksdagshuset på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är centrum för den svenska demokratin. Här beslutas om lagar och om statsbudgeten. Följ med på en rundtur i Riksdagshuset!

Läs mer

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Välkommen till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Vad är Kommunfullmäktige? Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan sägas vara kommunens riksdag. Kommunfullmäktige fattar viktiga

Läs mer

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen ruotsalainen

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N SEPTEMBER 2003 SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N Varför behövs en kommun... Kommunen sköter mycket av allt det som behövs för att ett samhället ska fungera. Skola, snöröjning, äldreomsorg, bibliotek, brandkår,

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE

ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE Utöver det som föreskrivs om regionfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning i tillämpliga delar. Antalet

Läs mer

Sveriges Elevråds årsmöte 2014. Kallelse

Sveriges Elevråds årsmöte 2014. Kallelse Sveriges Elevråds årsmöte 2014 s årsmöte 2014 Sida 2 Förslag på dagordning 22 november 2014 1. Årsmötets öppnande 2. Val av årsmötesordförande 3. Val av årsmötessekreterare och biträdande årsmötessekreterare

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER

FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER " ' " FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER "-../ Kortfattat om riksdagens historia samt vissa jämförelser mellan Finlands och Sveriges riksdagar "'---' -...-- STOCKHOLMS UNIVERSITET Finska

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun 2015-02-05 1(13) Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun Arbetsordningen har antagits av kommunfullmäktige 2014-11-26, 244. Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i kommunallagen,

Läs mer

svenska riksdagen 2014

svenska riksdagen 2014 svenska riksdagen 2014 Riksdagen sammanträdde till vårsessionens första plenum måndagen den 3 februari 2014. Innan riksdagen valt talman och två vice talmän svingades talmansklubban av ålderstalmannen

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Utbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet

Utbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet L Lila partiet Näringsutskottet Spelare 1: Du är riksdagsledamot i näringsutskottet och arbetar med frågan Svensk kärnkraft i framtiden. Nedan ser du vilka andra förslag som finns i den frågan. Er partilinje

Läs mer

Till dig som är kongressombud

Till dig som är kongressombud Till dig som är kongressombud Det här är en enkel guide för dig som är på väg till journalistkongressen. Den gör inte anspråk på att täcka allt som händer eller kan hända på en kongress, men tar upp sådant

Läs mer

Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen

Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen KAPITEL 9 Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Bestämmelser om vallokaler finns i 38 kap. 45, 48 51 kyrkoordningen samt i 11 och 12 samt 18 22 Kyrkostyrelsens

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige FÖRFATTNING 1.1 Antagen av Kommunfullmäktige 101/08 Arbetsordning för kommunfullmäktige Denna arbetsordning tillsammans med kommunallagen innehåller bestämmelser som styr kommunfullmäktiges arbete. Därutöver

Läs mer

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Rollspelsregler SweMUN 2015

Rollspelsregler SweMUN 2015 Rollspelsregler SweMUN 2015 Allmänna instruktioner Delegaterna ska alltid rätta sig efter och respektera Generalsekreterarens och ordförandenas beslut utan att öppet visa sitt eventuella missnöje. Ordförandena

Läs mer

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014. RP 192/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 18 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så

Läs mer

Hej, vad händer här? Mamma? Är det inte läraren? Vem bestämmer om det här? Nej, utan riksdagsledamöterna! Riksdagsinformationen 2012

Hej, vad händer här? Mamma? Är det inte läraren? Vem bestämmer om det här? Nej, utan riksdagsledamöterna! Riksdagsinformationen 2012 P Å S V E N S K A Hej, vad händer här? Mamma? Är det inte läraren? Vem bestämmer om det här? UTGIVARE Riksdagsinformationen 2012 Nej, utan riksdagsledamöterna! Layout och illustrering Hanna Lahti/ Huomen

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Nr 11 Nr 11 LAG om ändring av självstyrelselagen för Åland Föredragen för Republikens President den 20 januari 2004 Givet i Helsingfors den 30 januari 2004* Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till beslut... 4. Dagordning... 5

Förbundsstyrelsens förslag till beslut... 4. Dagordning... 5 1 Innehållsförteckning Förbundsstyrelsens förslag till beslut... 4 Dagordning... 5 Arbetsordning... 9 1. Tider... 9 2. Offentlighet... 12 3. Ekonomisk ersättning med mera till kongressombuden... 12 4.

Läs mer

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Sida 1/11 Arbetsordning för Kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. 1 Antalet ledamöter Fullmäktige har

Läs mer

Arbetsordning. Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping 2010-11-29 KS-332/2010. Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141)

Arbetsordning. Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping 2010-11-29 KS-332/2010. Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141) Arbetsordning 2010-11-29 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping KS-332/2010 Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141) Arbetsordningen har ändrats av kommunfullmäktige den 2 mars

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Lag. om Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringscentralen

Lag. om Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringscentralen I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om Trafikförsäkringscentralen 1 Trafikförsäkringscentralen Trafikförsäkringscentralen är ett gemensamt organ för genomförande och utveckling av trafikförsäkringen.

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Juseks studerandesektion Årsmötesskola

Juseks studerandesektion Årsmötesskola Juseks studerandesektion Årsmötesskola En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

STYRELSENS JOBB SÅ LÅNGT

STYRELSENS JOBB SÅ LÅNGT Hej alla medlemmar i Svensk Räddningshundförarförening! I somras anordnade vi ett sommarläger i Nynäshamn/Stora Vika som samlade drygt 20 deltagare från norr till söder. Lägret började på onsdagen den

Läs mer

GOD FÖRVALTNINGSSED i föreningar. Rekommendation

GOD FÖRVALTNINGSSED i föreningar. Rekommendation GOD FÖRVALTNINGSSED i föreningar Rekommendation Innehåll 1 Inledning... 3 Rekommendationens syfte och tillämpning...3 Läsanvisning...3 2 Föreningens medlemmar och föreningsmötet... 4 Bakgrund...4 1. Rekommendation

Läs mer

centerpartiets partiledarkandidater

centerpartiets partiledarkandidater centerpartiets partiledarkandidater Foto: Fredrik Persson/Scanpix anna-karin hatt Jag vill bli din partiledare, därför att jag tror på Centerpartiet som ett angeläget allmänborgerligt parti som är drivande

Läs mer

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten Dir. 2015:104 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och lämna förslag

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år).

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år). 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJRP JRGNlQQDQGH DY GHQ QRUGLVND YHUHQVNRPPHOVHQ RP VDPRUGQLQJ DY SHQVLRQVUlWW HQOLJW VWDWOLJD SHQVLRQVRUG QLQJDURFKWLOOODJRPLNUDIWWUlGDQGHDYGHEHVWlPPHOVHUL YHUHQVNRPPHOVHQVRPK

Läs mer

Folkomröstningar och allmänna val

Folkomröstningar och allmänna val Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 217/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om upphävande av lagen om arvode och pension för den som valts till företrädare för Finland i Europaparlamentet och om ändring

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 10 juni 2003 Nr 423 433 INNEHÅLL Nr Sidan 423 Språklag... 1999 424 Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda... 2008 425 Lag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Regeringsform; 1 SFS 2011:109 Omtryck 1 kap. Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och

Läs mer

Uppsala kommuns författningssamling

Uppsala kommuns författningssamling Uppsala kommuns författningssamling Arbetsordning för Uppsala kommunfullmäktige; antagen den 7 september 2015 Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 81 ledamöter. I vallagen (1997:157) finns bestämmelser

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

STADGAR för GÖTEBORGS FOTBOLLFÖRBUND

STADGAR för GÖTEBORGS FOTBOLLFÖRBUND STADGAR för GÖTEBORGS FOTBOLLFÖRBUND 1 Uppgift Göteborgs Fotbollförbund, med säte i Göteborg, och stiftat den 27 maj 1905, i dessa stadgar kallat GFF är en politiskt, religiöst oberoende ideell organisation,

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Kommunallag i praktiken övningar med facit

Kommunallag i praktiken övningar med facit Kommunallag i praktiken övningar med facit Övning 1 Barn- och ungdomsnämnden (BUN) har fått uppmaning från frivilligorganisation om att bidra med 7 500 kr för läkemedelspaket till utsatta flickor i Nigera.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

valmanifest för allas rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande

valmanifest för allas rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande VAL 2014 SPFs valmanifest för allas rätt till valfrihet, trygghet, rättvisa och inflytande Inför valet 2014 vill SPF lyfta 10 punkter som bidrar till ett samhälle där likabehandling råder och där ålder

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning 1 Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning Om du har problem med pengar, kan den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen hjälpa dig. Du kanske har problem med att betala dina räkningar,

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2006

BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2006 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2006 Dokument nr: 4: (sx) ******* 29.9.2005 BUDGETUTSKOTTET FÖREDRAGANDE: GIOVANNI PITTELLA - AVSNITT III (KOMMISSIONEN) VALDIS DOMBROVSKIS - ÖVRIGA AVSNITT PARLAMENTET - 1:a BEHANDLINGEN

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Finlands koldioxidfria energiproduktion

Finlands koldioxidfria energiproduktion Förord Våren 2009 besökte jag Finland för att få mig en närmare titt på bakgrunden till den finska nybyggnationen av kärnkraft. Jag träffade då företrädare för såväl fackföreningsrörelsen, den tunga industrin

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

av Sture Lindholm m.fl. okt 11 20:22

av Sture Lindholm m.fl. okt 11 20:22 SL1 Maktstrukturer, stat och individ (obligatorisk kurs) Innehåll: Kursen går ut på att orientera studeranden i Finlands moderna samhällsskick. Huvudmoment i kursen är politik, ekonomi, arbetsliv och sociala

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 (10) ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antaget av kommunfullmäktige 1991-12-09, 267 Reviderad 1993-08-10, 210 Reviderad 1994-12-12, 311 Reviderad 1998-04-06--07, 77 Reviderad 1999-12-13, 281 Reviderad

Läs mer

STATSRÅDETS SKRIVELSE

STATSRÅDETS SKRIVELSE TRAFIKUTSKOTTETS UTLÅTANDE 5/2002 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (förordning om överbokning) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens

Läs mer