Spelet Lagstiftarna. Elevens handbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spelet Lagstiftarna. Elevens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI"

Transkript

1 Spelet Lagstiftarna Elevens handbok 1

2 Till Finlands riksdag väljs vart fjärde år 200 riksdagsledamöter. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om budgeten och internationella avtal samt övervakar regeringens arbete. I spelet Lagstiftarna är du riksdagsledamot. Det är din första period. Genom spelet lär du dig hur en lag kommer till och får information om allt som kan ingå i en riksdagsledamots arbetsdag. Hej! Vet du hur en lag kommer till i Finland? Vad gör riksdagsledamöterna i riksdagen? Nu kan du sätta dig i en riksdagsledamots arbete och själv agera lagstiftare. Spelet Lagstiftarna tar dig på ett intressant sätt till lagstiftningen i Finland, riksdagsledamöternas arbete och Riksdagshuset. Lagstiftarna finns på Infocentrum i riksdagens tillbyggnad och på riksdagens webbplats. Denna handbok innehåller ett grundläggande informationspaket om lagstiftning samt några andra frågor som det är bra att tänka på innan du börjar spela. som skall spelas. Spelet kan spelas av högst åtta spelare som representerar åtta olika partiers riksdagsgrupper. De övriga gruppmedlemmarna hör till dessa riksdagsgrupper. Om du utses till en av spelarna skall du använda pekskärmen och styra din egen figur med denna. Och du kan naturligtvis utforma din spelfigur som du själv vill och ge den ett namn. Vad går spelet ut på? Lagstiftarna spelas med utgångspunkt i fem olika regeringspropositioner. Ni väljer tillsammans vilken proposition 2

3 Din huvuduppgift i spelet är att agera första periodens riksdagsledamot så förtjänstfullt som möjligt. Du får poäng för uppgifter som du utför bra och snabbt; genom att spänstigt hoppa på pater noster-hissen, behärska EU-terminologin eller väcka en parallellmotion. Det är extra viktigt att du lyssnar på medborgarnas åsikter, eftersom du representerar dina väljares vilja i riksdagen. Ta ställning till medborgarnas åsikter, eftersom även detta ger dig poäng. Spelet omfattar dels avsnitt på pekskärmen som bara visas för spelaren dels händelser på filmduken som visas för alla, t.ex. plenum och utskottsarbete. 3

4 4

5 HUR SKALL MAN FÖRBEREDA SIG FÖR SPELET? Om du vill vara ett steg före dina medspelare, läs då detta informationspaket som handlar om lagstiftning och riksdagen. Materialet är strukturerat på samma sätt som Lagstiftarna, och därför får du nyttig information om hur du klarar dig bäst i spelet. Val I riksdagsvalen, som hålls vart fjärde år, väljs 200 riksdagsledamöter. Alla finländska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år har rätt att rösta. Varje röstberättigad kan ställa upp som kandidat i riksdagsval. I Finland röstar man direkt på en person, inte på kandidatlistor som i många andra länder. Nästan alla kandidater har utsetts av partier. En valmansförening med minst 100 medlemmar kan utse en egen kandidat. Med parti avses en registrerad förening som upptagits i partiregistret. Landet är indelat i 15 valkretsar. Hur många riksdagsledamöter varje valkrets får beror på antalet invånare i valkretsen. Undantaget är Åland, där man alltid väljer en riksdagsledamot. De röstberättigade kan bara rösta på kandidaterna i sin egen valkrets. I början av spelet väljer du till vilket partis riksdagsgrupp du vill höra. Tänk i förväg ut vilken riksdagsgrupp som passar dig bäst. Märk ut den riksdagsgrupp du önskar representera med ett kryss. 5

6 PARTIERNAS RIKSDAGSGRUPPER: Centern i Finland c Mitt val Arbete för hela Finlands väl. Centern i Finland värdesätter att människan är fri, självständig, initiativrik och företagsam. Tolerans och tankefrihet hör också till centerpartiets värderingar. Vi framhäver samhörigheten mellan människorna och ansvaret för dem som är i en svagare position. Centern bygger broar mellan motsatsförhållandena i samhället. Centern betraktar förhållandet mellan naturen och människan som en allians. En civiliserad jämlikhet är framtidens viktigaste jämlikhetsfråga. Finlands Socialdemokratiska c Mitt val parti Socialdemokratin eftersträvar ett fritt, jämlikt, solidariskt och rättvist samhälle, där var och en handlar efter bästa förmåga för den egna och den gemensamma välfärden. Var och en, såväl kvinna som man, ska ha en jämlik möjlighet till välfärd, trygghet och att fatta beslut i arbetet, familjen och hela samhället. Socialdemokratiska partiet uppkom som en följd av den internationella arbetsrörelsen. Partiet ser till löntagarnas ställning och rättigheter på arbetsmarknaden. Samlingspartiet c Mitt val Samlingspartiet vill att Finland ska vara ett rättvist samhälle. Ett samhälle som bär ansvar och bryr sig om, och där man har möjlighet att klara sig men blir omhändertagen om man inte gör det. Särskilt viktigt är det att tänka på framtiden ett hurdant land vi vill lämna till våra barn och ungdomar. Samlingspartiet är ett borgerligt allmänparti som bär ansvar för hela Finland. Vår ideologi bygger på frihet, tolerans, företagaranda och socialt samvete. Vänsterförbundet c Mitt val Varje människa har rätt till en tillräcklig utkomst och ett tryggt liv. Jämlikhet och rättvisa, respekt för medmänniskan och att hjälpa de svagare är viktiga frågor för oss. Alla människor är jämlika och alla ska få sin röst hörd när beslut fattas. Vi värnar om den offentliga servicen, t.ex. daghem, skolor, hälsocentraler, bibliotek samt buss-, bil- och tågtrafiken. Vi vill hålla sjöarna, havet, skogarna, marken och luften rena. På en ren jord kan vi leva väl även i framtiden. 6

7 Gröna förbundet c Mitt val Gröna förbundet vill ha mer tid, mindre bråte. Vi behöver mer tid för våra vänner, barn och oss själva i stället för brådska och varuproduktion. Bra sjukhus, hälsocentraler, skolor, bibliotek och daghem, och en smidig kollektivtrafik, bidrar till större bekvämlighet. Vi försvarar miljön och stödjer användningen av sådana naturtillgångar där mindre mängder ger mer. I medborgarsamhället skall var och en ha möjlighet att påverka beslutsfattandet. Svenska Folkpartiet c Mitt val Vi arbetar för att - du ska kunna känna dig som hemma och trygg i Finland oberoende av din hudfärg och om du är kvinna, homosexuell eller döv - du ska kunna gå i bra skolor på finska eller svenska - alla dina bekanta ska ha en arbetsplats att gå till - föräldrar ska kunna tillbringa mer tid tillsammans med sina barn utan att detta äventyrar karriären - du och din familj ska kunna leva och arbeta på landsbygden - du ska kunna simma i havet även om 20 år. Kristdemokraterna i Finland c Mitt val Kristdemokraternas viktigaste värderingar är respekt för människovärdet, rättvisa, trygghet, stöd till familjer och ett sunt liv. Kristdemokraterna vill bygga upp ett samhälle där människorna bryr sig om varandra och tar hand om de svagare. Samhället ska uppmuntra individerna att ta ansvar och idka företagsverksamhet. Närhet, respekt för medmänniskan, att känna igen vad som är rätt och vad som är fel är utgångspunkterna för allt. Välfärden kan inte bara bygga på materialistiska värderingar. Kristdemokraterna vill arbeta för en intellektuellt hållbar och ekologiskt ansvarsfull utveckling. Sannfinländarna c Mitt val Den sannfinländska ideologin kräver att individerna i samhället ska ha rätt till ett människovärdigt liv. Varje medborgare är lika unik och värdefull. Alla behövs. Möjligheten att arbeta och känna social trygghet ska garanteras för varje finländsk medborgare. Sannfinländarna är inställda på samarbete över partigränserna för att ovan nämnda mål skall uppnås. Sannfinländarna är ett tryggt och konstruktivt alternativ som aktivt åtgärdar missförhållanden. 7

8 Hur regering och opposition bildas De kandidater som väljs in i riksdagen bildar riksdagsgrupper och förhandlar efter valet om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Riksdagen väljer statsminister, och denne utnämns av presidenten. De övriga ministrarna utnämner presidenten enligt förslag av statsministern. Den nuvarande regeringen består av 18 ministrar och regeringsarbetet leds av statsministern. Oppositionen är en väsentlig del av det parlamentariska systemet. De riksdagsgrupper som inte är representerade i regeringen utgör oppositionen. Oppositionen följer upp regeringens beslut och strävar efter att ändra maktförhållandet i nästa val. Minst 20 riksdagsledamöter, vanligtvis representanter för oppositionen, kan även lämna in en interpellation. Om interpellationen vid votering leder till misstroendevotum, skall regeringen eller en enskild minister avgå. Detta är dock mycket ovanligt. Det lämnas propositioner och väcks lagmotioner varje år. Regeringens propositioner bereds av ministerierna och behandlas av statsrådet. Republikens president ger dem till riksdagen vid presidentföredragningen en gång i veckan. En enskild riksdagsledamot kan väcka en motion när som helst när riksdagen är samlad. Förutom Finlands grundlag finns det så kallade vanliga lagar. Vanliga lagar inverkar på medborgarnas dagliga liv, t.ex. utbildningen, hälsovården och trafiken. Grundlagen innehåller bestämmelser bl.a. om medborgarnas grundläggande rättigheter, riksdagens, republikens presidents, statsrådets och domstolarnas ställning samt landets internationella relationer. Vad är ett lagförslag? Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. En ny lag stiftas eller en gammal lag ändras genom en proposition av regeringen eller en motion av en riksdagsledamot. 8

9 Ett förslag som gäller grundlagen skall först godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter skall lagförslaget vila över ett val till nästa riksdag. Den riksdag som samlas efter valet fortsätter behandlingen av det vilande lagförslaget. Lagförslaget kan godkännas med två tredjedels majoritet. Ett lagförslag kan förklaras brådskande med ett beslut som understötts av minst fem sjättedelar av rösterna. Då skall förslaget inte vila över valet utan kan godkännas med minst två tredjedelars majoritet av rösterna. En motion som väcks av en riksdagsledamot kallas parallellmotion, om den med avseende på ämnesområdet relaterar till en proposition som regeringen har lämnat till riksdagen. En proposition och en lagmotion som berör samma ärende behandlas samtidigt och ett gemensamt betänkande görs om dem. I Lagstiftarna väljer spelarna att spela med en av fem olika regeringspropositioner. Du kan redan i förväg tänka ut vilken proposition du vill spela med och kryssa för denna. Behandlingsgången för ett lagförslag Regeringens proposition Remissdebatt Fackutskott Första behandlingen Allmän debatt Detaljerad behandling Andra behandlingen - godkänns eller förkastas Motion av riksdagsledamot Stora utskottet 9 Riksdagens svar eller skrivelse

10 REGERINGSPROPOSITIONERNA ÄR: 1 Regeringens proposition om att upphöra med årskurslöst gymnasium I propositionen föreslås en ändring av 7 i gymnasielagen som innebär att det kursbundna årskurslösa gymnasiet ändras tillbaka till klassundervisning i årskurser. I den föreslagna modellen indelas gymnasieundervisningen i tre årskurser. Årskurserna bildas utifrån de valda ämnena, varvid ämnesutbudet begränsas i någon mån. Ändringen gäller nya elever som börjar i gymnasiet. De elever som för närvarande studerar enligt det kursbundna programmet kan fullfölja studierna enligt denna modell. c Mitt val 10

11 Regeringens första tilläggsbudgetproposition för i 2 3 år Regeringens proposition om sänkning av den allmänna rösträttsåldern till 16 år Regeringen har lämnat den första tilläggsbudgetpropositionen för i år till riksdagen. Regeringen föreslår extra anslag om 100 miljoner euro. I propositionen skall sammanlagt 100 miljoner euro fördelas enligt följande: - humanitär hjälp till naturkatastrofområden (10 miljoner) - byggande av motions- och idrottslokaler (15 miljoner) - förbättring av oljebekämpningsberedskapen i kuststäderna vid Finska viken (25 miljoner) - förbättring av vården av dementa åldringar (30 miljoner) - underhåll av vägar och byggande av lättrafikleder (20 miljoner). I propositionen föreslås ändring av 14 i grundlagen och sänkning av rösträttsåldern till 16 år. I propositionen föreslås att den nuvarande rösträttsåldern 18 år sänks till 16 år i statliga val och folkomröstningar. Sänkningen av åldersgränsen gäller även kommunval, där varje 16 år fyllda finländsk medborgare och i Finland fast bosatt utlänning ska ha rätt att rösta. c Mitt val c Mitt val 11

12 Regeringens proposition om höjning 4 5 av bensinskatten I propositionen föreslås ändring av lagen om accis på flytande bränslen genom höjning av accisen på motorbensin, som är skadlig för miljön. Enligt propositionen kan man främja användningen av miljövänliga produkter och tjänster genom att höja accisen på bränslen som förorenar luften eller är skadliga på annat sätt, särskilt bensin. Med ändringen strävar man efter att utveckla kollektivtrafiktjänsterna som ett alternativ till privatbilismen samt att inrikta miljöskatten direkt på förbrukningen. c Mitt val Regeringens proposition om åtgärder för att underlätta arbetskraftens rörlighet inom hälso- och sjukvården I propositionen föreslås ett mildrande av kraven på språkkunskaper, för utlänningar som avlagt läkar-, sjukskötar-, närvårdar- eller barnskötarexamen, för att underlätta arbetskraftens rörlighet. Propositionen bygger på det gällande EU-direktivet om ömsesidigt erkännande av examina, vilket förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen. Enligt propositionen skall man underlätta rörligheten för arbetskraften och yrkesutövandet i Finland för personer som utomlands avlagt dessa examina i hälso- och sjukvårdssektorn. En väsentlig mildring av de nuvarande kraven på språkkunskaper förebygger den hotande arbetskraftsbristen i hälso- och sjukvården. c Mitt val 12

13 Plenum Plenum hålls vanligen tisdagar, onsdagar, torsdagar och fredagar. Dagordningen, dvs. föredragningslistan för plenum innehåller ärenden som skall tas upp, uppgifter om vilka skeden av behandlingen de är i samt relaterade dokument. Talmannen leder plenum. Talmannen deltar inte i debatter och omröstningar. Han eller hon leder plenum och upprätthåller ordningen samt ger förslag till beslut eller omröstning. Första och andra vice talmannen turas om med talmannen att leda plenum. Remissdebatt Behandlingen av ett lagförslag börjar alltid med en remissdebatt i plenum. I remissdebatten fattas inga beslut om innehållet i lagen. Syftet med remissdebatten är att ge underlag för arbetet i utskottet ur olika synvinklar. Remissdebatten slutar med att riksdagen utifrån talmanskonferensens förslag beslutar till vilket eller vilka utskott ärendet skall remitteras till för betänkande eller utlåtande. I plenum ges riksdagsledamöterna möjlighet att yttra sig i den ordning de begärt om ordet. 13

14 Talmannen övervakar att varje talare håller sig till ämnet. Om talaren avviker från ämnet får han eller hon en påminnelse av talmannen. Om talaren inte iakttar påminnelsen kan talmannen förbjuda honom eller henne att fortsätta tala. Utskott Plenum är den synligaste delen av riksdagens arbete. Arbetet i utskotten är mer främmande för de flesta. Riksdagen har 14 permanenta fackutskott. Därutöver finns stora utskottet, som är riksdagens EU-utskott. Medlemmar i utskottet som är av annan åsikt än majoriteten kan lämna en reservation till betänkandet. Från utskottet skickas lagförslaget till plenum, där det behandlas i två omgångar. Det kan ta flera månader för utskottet att behandla frågan. De flesta förslagen behandlas på två till fyra månader, men stora lagstiftningsprojekt kräver betydligt längre tid. De regeringspropositioner och motioner som inte har behandlats när valperioden löper ut förfaller. Varje riksdagsledamot är vanligtvis medlem i två utskott. Finansutskottet har 21 medlemmar och de övriga fackutskotten 17 medlemmar. Stora utskottet har 25 medlemmar. Utskotten utreder effekterna av lagförslagen ur olika synvinklar. Utskotten hör experter, t.ex. medborgarorganisationer, vetenskapsmän och andra instanser som utskottet anser är viktiga för behandlingen av frågan. Utskottet ger ett betänkande eller ett utlåtande, som anger utskottets ställning till propositionen. Utskottet kan föreslå att lagförslaget godkänns oförändrat eller förändrat; det kan också föreslå att lagförslaget förkastas. Om antalet röster vid omröstning är jämnt avgör lotten. 14

15 Första behandlingen I första behandlingen förs en allmän debatt om lagförslaget utifrån utskottets betänkande. Utskottets ordförande har rätt att yttra sig först och presenterar utskottets betänkande vid plenum. Den allmänna debatten följs av en detaljerad behandling av lagförslaget. Då fattas beslut om innehållet i lagförslaget. Vid behov röstar riksdagen om innehållet i de enskilda bestämmelserna. Talmannen röstar inte, och därför är antalet röster vid omröstning i plenum högst 199. Omröstningen utförs maskinellt, genom att riksdagsledamöterna står upp eller som en öppen omröstning. Talmannen meddelar voteringssättet. Andra behandlingen Andra behandlingen kan börja tidigast tre dagar efter att den första behandlingen har slutförts. Riksdagsledamöterna antingen godkänner eller förkastar lagförslaget. Då går det inte längre att göra ändringar i själva innehållet. Det händer mycket sällan att en regeringsproposition förkastas. Efter andra behandlingen skall republikens president inom tre månader stadfästa en lag som riksdagen har godkänt. 15

16 FACKUTSKOTTENS UPPGIFTER Grundlagsutskottet grundlagen, lagstiftning som i sak nära anknyter till grundlagen, vallagstiftning, ärenden som gäller de högsta statsorganen och Ålands självstyrelse samt medborgarskaps-, språk- och partilagstiftning Utrikesutskottet frågor som gäller godkännande eller införande av fördrag, annan utrikesförvaltning samt den allmänna säkerhetspolitiken, utrikeshandelspolitiken, biståndsarbete och internationella organisationer Finansutskottet propositionen om statsbudgeten, andra propositioner som gäller ekonomiska frågor, såsom lagstiftning om skatter och avgifter av skattekaraktär samt statslån Förvaltningsutskottet statsförvaltningens allmänna organisation, statens regional- och lokalförvaltning, statens personalpolitik, den allmänna ordningen och säkerheten, räddningsväsendet, gränsbevakningsväsendet, utlänningsärenden, kommunala och kyrkliga frågor Lagutskottet familje-, kvarlåtenskaps-, obligations- och sakrätt, straffoch processrätt, ärenden som gäller allmänna domstolar samt förvaltnings- och specialdomstolar Kommunikationsutskottet landsvägs-, järnvägs-, insjö- och flygtrafik, sjöfart, telekommunikationer och annan kommunikation 16

17 Jord- och skogsbruksutskottet jord- och skogsbruk, veterinära frågor, jakt, fiske, renskötsel och djurskydd Försvarsutskottet värnplikt, försvarsmakten och lagstiftning för undantagsförhållanden Kulturutskottet fostran, utbildning, vetenskap, konst, allmän kulturverksamhet, idrott, ungdomsarbete och studiestöd Social- och hälsovårdsutskottet social- och hälsovård, ekonomisk grundtrygghet, socialförsäkring och pensionslagstiftning Ekonomiutskottet handel, industri, näringsverksamhet, konsumentskydd, konkurrens, privat försäkringsverksamhet, energiekonomi samt lagstiftning om valuta- och värdepappersmarknaden Framtidsutskottet frågor som gäller framtidsutsikter och -modeller samt rapporter om forskningen på området, effekterna på samhället av den tekniska utvecklingen, teknikutvärdering Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet arbetsmiljö, arbetskraft samt sysselsättnings-, jämställdhets- och civiltjänstfrågor Miljöutskottet boende, planläggning, byggande, avfallshantering samt miljöskydd och naturvård 17

18 SPELANVISNINGAR 1 Under lärarens ledning väljs åtta elever i gruppen som skall vara de egentliga spelarna. Dessa sätter sig framför pekskärmarna. Varje pekskärm representerar en riksdagsgrupp. De övriga gruppmedlemmarna ställer sig bakom spelarna och följer med spelets gång antingen på skärmen eller på filmduken. 2 Presentationerna av partiernas riksdagsgrupper visas därefter både på skärmarna och filmduken. Därefter visas gruppens val på skärmarna. Eleverna går till den pekskärm som representerar den valda riksdagsgruppen. Varje elev trycker på en knapp på pekskärmen som registrerar valet av riksdagsgrupp. Nu har partiernas riksdagsgrupper bildats. Pekskärmarna för de riksdagsgrupper som inte har valts är inte med i spelet. En spelare som inte får några medlemmar med i sin riksdagsgrupp kan spela ensam vid pekskärmen. 3 Riksdagsgrupperna indelas i regerings- och oppositionsgrupper. I spelet är regeringen alltid en majoritetsregering. Det måste finnas åtminstone tre riksdagsgrupper för att en majoritetsregering skall kunna bildas. 4 Varje spelare väljer en figur som han eller hon spelar med hela spelet igenom. Spelaren kan välja olika kläder och accessoarer till figuren samt ge den ett namn. 5 Regeringspartiernas riksdagsgrupper överlägger en stund om vilken av regeringens propositioner som skall väljas för spelet. När spelarna har kommit överens om vilken proposition som skall spelas väljer den största regeringsgruppens spelare denna på sin egen pekskärm. 6 Nu kan det egentliga spelet börja. Spelarna går till sina arbetsrum (ett i riksdagshuset och ett i tillbyggnaden). Den spelare i en oppositionsgrupp som först trycker parallellmotionsknappen får väcka en parallellmotion. Undantaget är regeringens proposition till tilläggsbudget, som man inte kan göra en parallellmotion till utan ett ändringsförslag. 7 En summer kallar till remissdebatt i plenum. Spelarna flyttar till remissdebatten via två olika mellanspel. Mellanspelet beror på vilket av arbetsrummen spelaren kommer från. 18

19 8 Remissdebatten är den första scenen som visas på filmduken. Spelarna förflyttar sig till plenisalen och pekskärmarna visar riksdagsledamotens panel i plenisalen. Varje spelare skall trycka på närvaroknappen. 9 Efter remissdebatten kan spelarna välja att förflytta sig till något av fyra lägen: caféet i Infocentrum, frågesport på tv, tv-intervju eller mottagning av delegation. De övriga gruppmedlemmarna kan följa informationen och spelets gång på filmduken. Varje spelare får en kallelse till utskottet på sin egen 10 pekskärm. Därefter går spelarna via tre olika mellanspel till utskottet. Mellanspelet beror på vilket läge spelaren startar från. Utskottet visas för alla på filmduken. Spelarnas pekskärmar visar bordet i utskottet, som har en närvaro- 11 knapp som man skall trycka på. Efter utskottet väljer spelarna att fortsätta till tidningsläsesalen, Riksdagens kafé eller 12 arbetsrummet. En summer kallar till första behandlingen i plenum. 13 Spelarna går till den första behandlingen via fyra olika mellanspel beroende på vilket läge de startar från. Första behandlingen visas för alla på filmduken. Spelarna skall trycka på närvaroknappen. Under den 14 första behandlingen röstar man om utskottets betänkande och reservationen i betänkandet. Andra behandlingen av lagförslaget visas på filmduken, men denna spelas inte i egentlig bemärkelse. 15 Till sist visas den bästa spelarens figur och hans eller hennes poäng på filmduken. Mer ingående spelanvisningar visas i anknytning till varje enskilt läge och mellanspel. 19

20 Spelets gång Välja parti Välja figur Välja proposition Riksdagsledamotens arbetsrum Svara på telefonsamtal / uttrycka åsikter 1 p. / samtal (max. 2 p.) Göra ändringsförslag eller väcka parallellmotion (endast för en oppositionsspelare), 3 p. Läsa e-post, 1 p. Kallelse till remissdebatt i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Hitta rätt dörr, 2 p. när dörren hittas, +1 p. om dörren hittas snabbt (max. 3 p.) Avklarad labyrint, 2 p. för avklarad labyrint +1 p. för snabbt avklarad labyrint (max. 3 p.) 20 Remissdebatt Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG, 2p. Till talarna (2 st.), 3 p. Välja utskott, 1. Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) 2. Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) 3. Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Tv-intervju om lagförslaget Mottagning av delegation Caféet i Infocentrum För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. Kallelse till utskott (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i)

21 Mellanspel från infocentrumets café till utskottet Mellanspel från mottagningen av delegationen till utskottet Mellanspel från tv-intervjun till utskottet Gå framför kamerorna, 1 p. om du kommer med på tre bilder + 1 p. om du klarar av kamerorna snabbt (max. 2 p.) Hoppa på hissen, 1 p. när du kommer in i hissen + 1 p. om du kommer snabbt in i hissen (max. 2 p.) Väja för mötande 1 p. för väjning alltigenom + 1 p. för snabb väjning alltigenom (max. 2 p.) Utskott Svara på namnupprop, 2 p. Försening, AVDRAG 1 p. Välja sakkunniga, Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Rösta, 3 p. Arbetsrum tidningsläsesal Riksdagens kafé Hitta kortpar, 0,25 p. / par (max. 3 p.) Kopiera artikel, 0,5 p. / artikel (max. 3 p.) Fylla i kalendern, 3 p. / rätt ifylld Kallelse till första behandlingen i plenum (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i) 21 Mellanspel från riksdagshusets café till första behandlingen i plenum Mellanspel från tidningsläsesalen till första behandlingen i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tilläggsbyggnaden till första behandlingen mellanspel från arbetsrummet i riksdagshuset till första behandlingen Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Lösning på ord, 1 p. / rätt ordnat ord (max. 3p.) Besvara EU-frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Kombinerade termer, 0,5 p. / utredd term (max. 2,5 p.) Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Plenisalen innan den första behandlingen börjar Besvara frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Första behandlingen Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG 2 p Rösta, 4 pistettä Andra behandlingen Spelets slutresultat

22 FRÅGELEK OM RIKSDAGEN Testa vad du har lärt dig. Besvara frågorna! 3. Hur många riksdagsledamöter väljs i taget? c A 199 c B 200 c C Hur många ministrar har den nuvarande regeringen? 1. Hur ofta hålls riksdagsval i Finland? c A vart fjärde år c B vart femte år c C vart sjätte år 2. Vad kallas folkvälde med ett enklare namn? c A demografi c B demokrati c C demagogi c A 15 c B 17 c C Vilken är riksdagens viktigaste uppgift? c A stifta lagar c B snacka politik c C diskutera med medborgarna 22

23 6. Vad är en parallellmotion? c A ett dokument som kan jämföras med en lagmotion c B en motion som behandlas parallellt med en annan c C en lagmotion som väckts av en riksdagsledamot och som relaterar till en regeringsproposition 7. Vad ingår i dagordningen för plenum? c A uppgifter om när kaffe- och lunchraster kan hållas c B ärenden som skall behandlas i plenum, vilken behandlingsfas de är i och vilka dokument som hör till ärendena c C uppgifter om vilka dagar riksdagen samlas 8. Vad syftar en remissdebatt till? c A att skicka diskussionsdeltagarna till sina egna rum c B att ge kompletterande information för utskottsarbetet ur olika synvinklar c C att göra remisser med utgångspunkt i debatten 9. Vad är ett utskott? c A den utskjutande delen av Riksdagshuset c B en plats där riksdagens bästa ledamöter samlas c C en viktig del av lagstiftningsarbetet 10. Hur många riksdagsledamöter kan rösta i plenum? c A 199 c B talmannen c C Vad händer med ett lagförslag i den andra behandlingen? c A det godkänns eller förkastas c B det återremitteras till utskottet c C det behandlas som andra ärende på föredragningslistan. 23

24 I spelet Lagstiftarna är spelaren riksdagsledamot. Det är riksdagsledamotens första period. Genom spelet lär man sig hur en lag kommer till och får information om allt som kan ingå i en riksdagsledamots arbetsdag. 24

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Några historiska milstolpar Medeltidens landskapslagar, stadslagar, 1734 års lag, 1809-1917 Det nordiska lagstiftningssamarbetet Lagstiftningens roller

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

Så här fungerar vår demokrati

Så här fungerar vår demokrati Så här fungerar vår demokrati 1 Innehåll Finland är en demokrati... 3 Finländska värden... 5 Grundlagen... 7 Rättigheterna gäller alla... 8 Statsmakten tillhör folket... 12 Finland är en rättsstat... 17

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Demokrativerkstaden i klssrummet Lärarhandledning 3 Demokrativerkstaden i klassrummet Vad är Demokrativerkstaden i klassrummet? Demokrativerkstaden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

RIKSDAGSHANDLINGARNA DET FINLÄNDSKA PARLAMENTSTRYCKET HANDLEDNING

RIKSDAGSHANDLINGARNA DET FINLÄNDSKA PARLAMENTSTRYCKET HANDLEDNING RIKSDAGSHANDLINGARNA DET FINLÄNDSKA PARLAMENTSTRYCKET HANDLEDNING RIKSDAGSBIBLIOTEKET 2012 Riksdagshandlingarna Det finländska parlamentstrycket HANDLEDNING Andra reviderade upplagan Riksdagsbiblioteket

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 3 Riksdagens uppgifter Vad är politik? Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

CSES2, 2003 Questionnaire FINLAND (lang: Swedish) RIKSDAGSVALSUNDERSÖKNING 2003 FRÅGEFORMULÄR 13.03.2003

CSES2, 2003 Questionnaire FINLAND (lang: Swedish) RIKSDAGSVALSUNDERSÖKNING 2003 FRÅGEFORMULÄR 13.03.2003 CSES2, 2003 Questionnaire FINLAND (lang: Swedish) RIKSDAGSVALSUNDERSÖKNING 2003 FRÅGEFORMULÄR 13.03.2003 V1. Det var nyligen riksdagsval i Finland. Hur ofta under valkampanjen diskuterade Ni saker, som

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Gruppen konstituerar sig, arbetar och utövar beslutsmakt i enlighet med dessa stadgar.

Gruppen konstituerar sig, arbetar och utövar beslutsmakt i enlighet med dessa stadgar. STADGAR FÖR SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPEN 1 Gruppens namn och medlemmar Gruppens namn är Sosialidemokraattinen eduskuntaryhmä, på svenska Socialdemokratiska riksdagsgruppen. I dessa stadgar används

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 243/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 58 lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar samt 68 skoltlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr 2015 Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015 En lättläst broschyr Riksdagens uppgifter Vi har riksdagsval vart fjärde år. är det folket som har makten i Finland. Enligt Finlands

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lag om Svenska Finlands folkting 3. Stadgar för Svenska Finlands folkting 8. Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting 14

Lag om Svenska Finlands folkting 3. Stadgar för Svenska Finlands folkting 8. Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting 14 Lag om Svenska Finlands folkting 3 Stadgar för Svenska Finlands folkting 8 Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting 14 Nr 1331 Lag om Svenska Finlands folkting Given i Helsingfors den

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Arbetet i kammare och utskott. Studiematerial från riksdagen

Arbetet i kammare och utskott. Studiematerial från riksdagen Arbetet i kammare och utskott Studiematerial från riksdagen 2 Arbetet i kammare och utskott Riksdagens uppgifter Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 136/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av en överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Dessa stadgar ersätter 2012 års stadgar. Fastställdes i samband med höstmötet 2013. Denna version av stadgan är författad i Lund av Richard

Läs mer

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Antagna vid förbundsstämma den 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Partiföreningens strävan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING

RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING 2 0 0 5 RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING 1 RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING 2 0 0 5 2 Innehåll GENERALSEKRETERARENS ÅRSÖVERSIKT 2005 3 ÅRSREDOVISNING OCH BOKSLUTSKALKYLER 2005 5 RIKSDAGENS KANSLIKOMMISSION

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

DAG- OCH ARBETSORDNING

DAG- OCH ARBETSORDNING DAG- OCH ARBETSORDNING Förslag till dagordning 1. Kongressens öppnande 2. Gästerna hälsas 3. Rapport från ombudskommittén 4. Beslut om kongressens offentlighet 5. Antagande av dagordning 6. Antagande av

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 213/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Riksdag och Demokrati

Riksdag och Demokrati FACIT 1 Riksdag och Demokrati Instuderingsfrågor utifrån de tre serierna om Eva & Adam och foldern Riksdagen en kort vägledning. 1) Vad innebär det att demonstrera, och när kan det vara bra att användas?

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING

RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING 2 0 0 6 RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING RIKSDAGENS KANSLI ÅRSREDOVISNING 2 0 0 6 Innehåll GENERALSEKRETERARENS ÅRSÖVERSIKT 2006 3 ÅRSREDOVISNING MED BOKSLUT 2006 6 RIKSDAGENS KANSLIKOMMISSION 7 LAGSTIFTNINGSARBETET

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Proposition om inopererade mikrochip

Proposition om inopererade mikrochip Proposition om inopererade mikrochip Gemenskapspartiet Alla människor ska kunna leva ett bra liv. Vi vill ge människor de bästa förutsättningarna för en bra hälsa. Därför vill vi operera in mikrochip i

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

RP 269/2006 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland,

RP 269/2006 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland, RP 269/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av en överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Riksdagens kansli Årsredovisning 2008

Riksdagens kansli Årsredovisning 2008 Riksdagens kansli Årsredovisning 2008 Generalsekreterarens årsöversikt 2008 3 Riksdagens kanslikommission 5 Lagstiftningsarbetet vid riksmötet 2008 6 Riksmötets sammansättning och verksamhet 8 Talmanskonferensen

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen och 39 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

Demokrati och medier

Demokrati och medier Demokrati och medier Demokratins grunder s. 8 12 1 Motsatsen till majoritet är minoritet. 2 Kompromissa innebär att personer eller partier som inte kommer överens försöker mötas på halva vägen. drar lott

Läs mer

EU-VAL 2014: DEN HÄR GÅNGEN ÄR DET ANNORLUNDA

EU-VAL 2014: DEN HÄR GÅNGEN ÄR DET ANNORLUNDA EU-VAL 2014: DEN HÄR GÅNGEN ÄR DET ANNORLUNDA Nedräkningen till EU-valet 2014 har börjat. Det är nu hundra dagar kvar tills den första vallokalen öppnar. 400 miljoner européer har chans att påverka hur

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden Lärarhandledning till Demokrativerkstaden 2 Lärarsida I lärarhandledningens första del finns det instruktioner, förslag och uppgifter på hur du kan förbereda eleverna inför besöket i Demokrativerkstaden.

Läs mer

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort.

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. STADGAR Landsorts Vägförening 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. 2 Föreningen har till ändamål att driva och sköta den enskilda vägen på Landsort

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift.

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift. Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala livet för studenter antagna till programmet teknisk fysik vid Uppsala universitet (hädanefter F student). Medlemmar

Läs mer

Välkommen till riksdagen

Välkommen till riksdagen Sveriges riksdag 2 Sveriges riksdag Välkommen till riksdagen Öppenhet och tillgänglighet är viktiga inslag i den svenska demokratin och i riksdagens arbete. På riksdagens webbplats www.riksdagen.se kan

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer