Spelet Lagstiftarna. Elevens handbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spelet Lagstiftarna. Elevens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI"

Transkript

1 Spelet Lagstiftarna Elevens handbok 1

2 Till Finlands riksdag väljs vart fjärde år 200 riksdagsledamöter. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om budgeten och internationella avtal samt övervakar regeringens arbete. I spelet Lagstiftarna är du riksdagsledamot. Det är din första period. Genom spelet lär du dig hur en lag kommer till och får information om allt som kan ingå i en riksdagsledamots arbetsdag. Hej! Vet du hur en lag kommer till i Finland? Vad gör riksdagsledamöterna i riksdagen? Nu kan du sätta dig i en riksdagsledamots arbete och själv agera lagstiftare. Spelet Lagstiftarna tar dig på ett intressant sätt till lagstiftningen i Finland, riksdagsledamöternas arbete och Riksdagshuset. Lagstiftarna finns på Infocentrum i riksdagens tillbyggnad och på riksdagens webbplats. Denna handbok innehåller ett grundläggande informationspaket om lagstiftning samt några andra frågor som det är bra att tänka på innan du börjar spela. som skall spelas. Spelet kan spelas av högst åtta spelare som representerar åtta olika partiers riksdagsgrupper. De övriga gruppmedlemmarna hör till dessa riksdagsgrupper. Om du utses till en av spelarna skall du använda pekskärmen och styra din egen figur med denna. Och du kan naturligtvis utforma din spelfigur som du själv vill och ge den ett namn. Vad går spelet ut på? Lagstiftarna spelas med utgångspunkt i fem olika regeringspropositioner. Ni väljer tillsammans vilken proposition 2

3 Din huvuduppgift i spelet är att agera första periodens riksdagsledamot så förtjänstfullt som möjligt. Du får poäng för uppgifter som du utför bra och snabbt; genom att spänstigt hoppa på pater noster-hissen, behärska EU-terminologin eller väcka en parallellmotion. Det är extra viktigt att du lyssnar på medborgarnas åsikter, eftersom du representerar dina väljares vilja i riksdagen. Ta ställning till medborgarnas åsikter, eftersom även detta ger dig poäng. Spelet omfattar dels avsnitt på pekskärmen som bara visas för spelaren dels händelser på filmduken som visas för alla, t.ex. plenum och utskottsarbete. 3

4 4

5 HUR SKALL MAN FÖRBEREDA SIG FÖR SPELET? Om du vill vara ett steg före dina medspelare, läs då detta informationspaket som handlar om lagstiftning och riksdagen. Materialet är strukturerat på samma sätt som Lagstiftarna, och därför får du nyttig information om hur du klarar dig bäst i spelet. Val I riksdagsvalen, som hålls vart fjärde år, väljs 200 riksdagsledamöter. Alla finländska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år har rätt att rösta. Varje röstberättigad kan ställa upp som kandidat i riksdagsval. I Finland röstar man direkt på en person, inte på kandidatlistor som i många andra länder. Nästan alla kandidater har utsetts av partier. En valmansförening med minst 100 medlemmar kan utse en egen kandidat. Med parti avses en registrerad förening som upptagits i partiregistret. Landet är indelat i 15 valkretsar. Hur många riksdagsledamöter varje valkrets får beror på antalet invånare i valkretsen. Undantaget är Åland, där man alltid väljer en riksdagsledamot. De röstberättigade kan bara rösta på kandidaterna i sin egen valkrets. I början av spelet väljer du till vilket partis riksdagsgrupp du vill höra. Tänk i förväg ut vilken riksdagsgrupp som passar dig bäst. Märk ut den riksdagsgrupp du önskar representera med ett kryss. 5

6 PARTIERNAS RIKSDAGSGRUPPER: Centern i Finland c Mitt val Arbete för hela Finlands väl. Centern i Finland värdesätter att människan är fri, självständig, initiativrik och företagsam. Tolerans och tankefrihet hör också till centerpartiets värderingar. Vi framhäver samhörigheten mellan människorna och ansvaret för dem som är i en svagare position. Centern bygger broar mellan motsatsförhållandena i samhället. Centern betraktar förhållandet mellan naturen och människan som en allians. En civiliserad jämlikhet är framtidens viktigaste jämlikhetsfråga. Finlands Socialdemokratiska c Mitt val parti Socialdemokratin eftersträvar ett fritt, jämlikt, solidariskt och rättvist samhälle, där var och en handlar efter bästa förmåga för den egna och den gemensamma välfärden. Var och en, såväl kvinna som man, ska ha en jämlik möjlighet till välfärd, trygghet och att fatta beslut i arbetet, familjen och hela samhället. Socialdemokratiska partiet uppkom som en följd av den internationella arbetsrörelsen. Partiet ser till löntagarnas ställning och rättigheter på arbetsmarknaden. Samlingspartiet c Mitt val Samlingspartiet vill att Finland ska vara ett rättvist samhälle. Ett samhälle som bär ansvar och bryr sig om, och där man har möjlighet att klara sig men blir omhändertagen om man inte gör det. Särskilt viktigt är det att tänka på framtiden ett hurdant land vi vill lämna till våra barn och ungdomar. Samlingspartiet är ett borgerligt allmänparti som bär ansvar för hela Finland. Vår ideologi bygger på frihet, tolerans, företagaranda och socialt samvete. Vänsterförbundet c Mitt val Varje människa har rätt till en tillräcklig utkomst och ett tryggt liv. Jämlikhet och rättvisa, respekt för medmänniskan och att hjälpa de svagare är viktiga frågor för oss. Alla människor är jämlika och alla ska få sin röst hörd när beslut fattas. Vi värnar om den offentliga servicen, t.ex. daghem, skolor, hälsocentraler, bibliotek samt buss-, bil- och tågtrafiken. Vi vill hålla sjöarna, havet, skogarna, marken och luften rena. På en ren jord kan vi leva väl även i framtiden. 6

7 Gröna förbundet c Mitt val Gröna förbundet vill ha mer tid, mindre bråte. Vi behöver mer tid för våra vänner, barn och oss själva i stället för brådska och varuproduktion. Bra sjukhus, hälsocentraler, skolor, bibliotek och daghem, och en smidig kollektivtrafik, bidrar till större bekvämlighet. Vi försvarar miljön och stödjer användningen av sådana naturtillgångar där mindre mängder ger mer. I medborgarsamhället skall var och en ha möjlighet att påverka beslutsfattandet. Svenska Folkpartiet c Mitt val Vi arbetar för att - du ska kunna känna dig som hemma och trygg i Finland oberoende av din hudfärg och om du är kvinna, homosexuell eller döv - du ska kunna gå i bra skolor på finska eller svenska - alla dina bekanta ska ha en arbetsplats att gå till - föräldrar ska kunna tillbringa mer tid tillsammans med sina barn utan att detta äventyrar karriären - du och din familj ska kunna leva och arbeta på landsbygden - du ska kunna simma i havet även om 20 år. Kristdemokraterna i Finland c Mitt val Kristdemokraternas viktigaste värderingar är respekt för människovärdet, rättvisa, trygghet, stöd till familjer och ett sunt liv. Kristdemokraterna vill bygga upp ett samhälle där människorna bryr sig om varandra och tar hand om de svagare. Samhället ska uppmuntra individerna att ta ansvar och idka företagsverksamhet. Närhet, respekt för medmänniskan, att känna igen vad som är rätt och vad som är fel är utgångspunkterna för allt. Välfärden kan inte bara bygga på materialistiska värderingar. Kristdemokraterna vill arbeta för en intellektuellt hållbar och ekologiskt ansvarsfull utveckling. Sannfinländarna c Mitt val Den sannfinländska ideologin kräver att individerna i samhället ska ha rätt till ett människovärdigt liv. Varje medborgare är lika unik och värdefull. Alla behövs. Möjligheten att arbeta och känna social trygghet ska garanteras för varje finländsk medborgare. Sannfinländarna är inställda på samarbete över partigränserna för att ovan nämnda mål skall uppnås. Sannfinländarna är ett tryggt och konstruktivt alternativ som aktivt åtgärdar missförhållanden. 7

8 Hur regering och opposition bildas De kandidater som väljs in i riksdagen bildar riksdagsgrupper och förhandlar efter valet om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Riksdagen väljer statsminister, och denne utnämns av presidenten. De övriga ministrarna utnämner presidenten enligt förslag av statsministern. Den nuvarande regeringen består av 18 ministrar och regeringsarbetet leds av statsministern. Oppositionen är en väsentlig del av det parlamentariska systemet. De riksdagsgrupper som inte är representerade i regeringen utgör oppositionen. Oppositionen följer upp regeringens beslut och strävar efter att ändra maktförhållandet i nästa val. Minst 20 riksdagsledamöter, vanligtvis representanter för oppositionen, kan även lämna in en interpellation. Om interpellationen vid votering leder till misstroendevotum, skall regeringen eller en enskild minister avgå. Detta är dock mycket ovanligt. Det lämnas propositioner och väcks lagmotioner varje år. Regeringens propositioner bereds av ministerierna och behandlas av statsrådet. Republikens president ger dem till riksdagen vid presidentföredragningen en gång i veckan. En enskild riksdagsledamot kan väcka en motion när som helst när riksdagen är samlad. Förutom Finlands grundlag finns det så kallade vanliga lagar. Vanliga lagar inverkar på medborgarnas dagliga liv, t.ex. utbildningen, hälsovården och trafiken. Grundlagen innehåller bestämmelser bl.a. om medborgarnas grundläggande rättigheter, riksdagens, republikens presidents, statsrådets och domstolarnas ställning samt landets internationella relationer. Vad är ett lagförslag? Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. En ny lag stiftas eller en gammal lag ändras genom en proposition av regeringen eller en motion av en riksdagsledamot. 8

9 Ett förslag som gäller grundlagen skall först godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter skall lagförslaget vila över ett val till nästa riksdag. Den riksdag som samlas efter valet fortsätter behandlingen av det vilande lagförslaget. Lagförslaget kan godkännas med två tredjedels majoritet. Ett lagförslag kan förklaras brådskande med ett beslut som understötts av minst fem sjättedelar av rösterna. Då skall förslaget inte vila över valet utan kan godkännas med minst två tredjedelars majoritet av rösterna. En motion som väcks av en riksdagsledamot kallas parallellmotion, om den med avseende på ämnesområdet relaterar till en proposition som regeringen har lämnat till riksdagen. En proposition och en lagmotion som berör samma ärende behandlas samtidigt och ett gemensamt betänkande görs om dem. I Lagstiftarna väljer spelarna att spela med en av fem olika regeringspropositioner. Du kan redan i förväg tänka ut vilken proposition du vill spela med och kryssa för denna. Behandlingsgången för ett lagförslag Regeringens proposition Remissdebatt Fackutskott Första behandlingen Allmän debatt Detaljerad behandling Andra behandlingen - godkänns eller förkastas Motion av riksdagsledamot Stora utskottet 9 Riksdagens svar eller skrivelse

10 REGERINGSPROPOSITIONERNA ÄR: 1 Regeringens proposition om att upphöra med årskurslöst gymnasium I propositionen föreslås en ändring av 7 i gymnasielagen som innebär att det kursbundna årskurslösa gymnasiet ändras tillbaka till klassundervisning i årskurser. I den föreslagna modellen indelas gymnasieundervisningen i tre årskurser. Årskurserna bildas utifrån de valda ämnena, varvid ämnesutbudet begränsas i någon mån. Ändringen gäller nya elever som börjar i gymnasiet. De elever som för närvarande studerar enligt det kursbundna programmet kan fullfölja studierna enligt denna modell. c Mitt val 10

11 Regeringens första tilläggsbudgetproposition för i 2 3 år Regeringens proposition om sänkning av den allmänna rösträttsåldern till 16 år Regeringen har lämnat den första tilläggsbudgetpropositionen för i år till riksdagen. Regeringen föreslår extra anslag om 100 miljoner euro. I propositionen skall sammanlagt 100 miljoner euro fördelas enligt följande: - humanitär hjälp till naturkatastrofområden (10 miljoner) - byggande av motions- och idrottslokaler (15 miljoner) - förbättring av oljebekämpningsberedskapen i kuststäderna vid Finska viken (25 miljoner) - förbättring av vården av dementa åldringar (30 miljoner) - underhåll av vägar och byggande av lättrafikleder (20 miljoner). I propositionen föreslås ändring av 14 i grundlagen och sänkning av rösträttsåldern till 16 år. I propositionen föreslås att den nuvarande rösträttsåldern 18 år sänks till 16 år i statliga val och folkomröstningar. Sänkningen av åldersgränsen gäller även kommunval, där varje 16 år fyllda finländsk medborgare och i Finland fast bosatt utlänning ska ha rätt att rösta. c Mitt val c Mitt val 11

12 Regeringens proposition om höjning 4 5 av bensinskatten I propositionen föreslås ändring av lagen om accis på flytande bränslen genom höjning av accisen på motorbensin, som är skadlig för miljön. Enligt propositionen kan man främja användningen av miljövänliga produkter och tjänster genom att höja accisen på bränslen som förorenar luften eller är skadliga på annat sätt, särskilt bensin. Med ändringen strävar man efter att utveckla kollektivtrafiktjänsterna som ett alternativ till privatbilismen samt att inrikta miljöskatten direkt på förbrukningen. c Mitt val Regeringens proposition om åtgärder för att underlätta arbetskraftens rörlighet inom hälso- och sjukvården I propositionen föreslås ett mildrande av kraven på språkkunskaper, för utlänningar som avlagt läkar-, sjukskötar-, närvårdar- eller barnskötarexamen, för att underlätta arbetskraftens rörlighet. Propositionen bygger på det gällande EU-direktivet om ömsesidigt erkännande av examina, vilket förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen. Enligt propositionen skall man underlätta rörligheten för arbetskraften och yrkesutövandet i Finland för personer som utomlands avlagt dessa examina i hälso- och sjukvårdssektorn. En väsentlig mildring av de nuvarande kraven på språkkunskaper förebygger den hotande arbetskraftsbristen i hälso- och sjukvården. c Mitt val 12

13 Plenum Plenum hålls vanligen tisdagar, onsdagar, torsdagar och fredagar. Dagordningen, dvs. föredragningslistan för plenum innehåller ärenden som skall tas upp, uppgifter om vilka skeden av behandlingen de är i samt relaterade dokument. Talmannen leder plenum. Talmannen deltar inte i debatter och omröstningar. Han eller hon leder plenum och upprätthåller ordningen samt ger förslag till beslut eller omröstning. Första och andra vice talmannen turas om med talmannen att leda plenum. Remissdebatt Behandlingen av ett lagförslag börjar alltid med en remissdebatt i plenum. I remissdebatten fattas inga beslut om innehållet i lagen. Syftet med remissdebatten är att ge underlag för arbetet i utskottet ur olika synvinklar. Remissdebatten slutar med att riksdagen utifrån talmanskonferensens förslag beslutar till vilket eller vilka utskott ärendet skall remitteras till för betänkande eller utlåtande. I plenum ges riksdagsledamöterna möjlighet att yttra sig i den ordning de begärt om ordet. 13

14 Talmannen övervakar att varje talare håller sig till ämnet. Om talaren avviker från ämnet får han eller hon en påminnelse av talmannen. Om talaren inte iakttar påminnelsen kan talmannen förbjuda honom eller henne att fortsätta tala. Utskott Plenum är den synligaste delen av riksdagens arbete. Arbetet i utskotten är mer främmande för de flesta. Riksdagen har 14 permanenta fackutskott. Därutöver finns stora utskottet, som är riksdagens EU-utskott. Medlemmar i utskottet som är av annan åsikt än majoriteten kan lämna en reservation till betänkandet. Från utskottet skickas lagförslaget till plenum, där det behandlas i två omgångar. Det kan ta flera månader för utskottet att behandla frågan. De flesta förslagen behandlas på två till fyra månader, men stora lagstiftningsprojekt kräver betydligt längre tid. De regeringspropositioner och motioner som inte har behandlats när valperioden löper ut förfaller. Varje riksdagsledamot är vanligtvis medlem i två utskott. Finansutskottet har 21 medlemmar och de övriga fackutskotten 17 medlemmar. Stora utskottet har 25 medlemmar. Utskotten utreder effekterna av lagförslagen ur olika synvinklar. Utskotten hör experter, t.ex. medborgarorganisationer, vetenskapsmän och andra instanser som utskottet anser är viktiga för behandlingen av frågan. Utskottet ger ett betänkande eller ett utlåtande, som anger utskottets ställning till propositionen. Utskottet kan föreslå att lagförslaget godkänns oförändrat eller förändrat; det kan också föreslå att lagförslaget förkastas. Om antalet röster vid omröstning är jämnt avgör lotten. 14

15 Första behandlingen I första behandlingen förs en allmän debatt om lagförslaget utifrån utskottets betänkande. Utskottets ordförande har rätt att yttra sig först och presenterar utskottets betänkande vid plenum. Den allmänna debatten följs av en detaljerad behandling av lagförslaget. Då fattas beslut om innehållet i lagförslaget. Vid behov röstar riksdagen om innehållet i de enskilda bestämmelserna. Talmannen röstar inte, och därför är antalet röster vid omröstning i plenum högst 199. Omröstningen utförs maskinellt, genom att riksdagsledamöterna står upp eller som en öppen omröstning. Talmannen meddelar voteringssättet. Andra behandlingen Andra behandlingen kan börja tidigast tre dagar efter att den första behandlingen har slutförts. Riksdagsledamöterna antingen godkänner eller förkastar lagförslaget. Då går det inte längre att göra ändringar i själva innehållet. Det händer mycket sällan att en regeringsproposition förkastas. Efter andra behandlingen skall republikens president inom tre månader stadfästa en lag som riksdagen har godkänt. 15

16 FACKUTSKOTTENS UPPGIFTER Grundlagsutskottet grundlagen, lagstiftning som i sak nära anknyter till grundlagen, vallagstiftning, ärenden som gäller de högsta statsorganen och Ålands självstyrelse samt medborgarskaps-, språk- och partilagstiftning Utrikesutskottet frågor som gäller godkännande eller införande av fördrag, annan utrikesförvaltning samt den allmänna säkerhetspolitiken, utrikeshandelspolitiken, biståndsarbete och internationella organisationer Finansutskottet propositionen om statsbudgeten, andra propositioner som gäller ekonomiska frågor, såsom lagstiftning om skatter och avgifter av skattekaraktär samt statslån Förvaltningsutskottet statsförvaltningens allmänna organisation, statens regional- och lokalförvaltning, statens personalpolitik, den allmänna ordningen och säkerheten, räddningsväsendet, gränsbevakningsväsendet, utlänningsärenden, kommunala och kyrkliga frågor Lagutskottet familje-, kvarlåtenskaps-, obligations- och sakrätt, straffoch processrätt, ärenden som gäller allmänna domstolar samt förvaltnings- och specialdomstolar Kommunikationsutskottet landsvägs-, järnvägs-, insjö- och flygtrafik, sjöfart, telekommunikationer och annan kommunikation 16

17 Jord- och skogsbruksutskottet jord- och skogsbruk, veterinära frågor, jakt, fiske, renskötsel och djurskydd Försvarsutskottet värnplikt, försvarsmakten och lagstiftning för undantagsförhållanden Kulturutskottet fostran, utbildning, vetenskap, konst, allmän kulturverksamhet, idrott, ungdomsarbete och studiestöd Social- och hälsovårdsutskottet social- och hälsovård, ekonomisk grundtrygghet, socialförsäkring och pensionslagstiftning Ekonomiutskottet handel, industri, näringsverksamhet, konsumentskydd, konkurrens, privat försäkringsverksamhet, energiekonomi samt lagstiftning om valuta- och värdepappersmarknaden Framtidsutskottet frågor som gäller framtidsutsikter och -modeller samt rapporter om forskningen på området, effekterna på samhället av den tekniska utvecklingen, teknikutvärdering Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet arbetsmiljö, arbetskraft samt sysselsättnings-, jämställdhets- och civiltjänstfrågor Miljöutskottet boende, planläggning, byggande, avfallshantering samt miljöskydd och naturvård 17

18 SPELANVISNINGAR 1 Under lärarens ledning väljs åtta elever i gruppen som skall vara de egentliga spelarna. Dessa sätter sig framför pekskärmarna. Varje pekskärm representerar en riksdagsgrupp. De övriga gruppmedlemmarna ställer sig bakom spelarna och följer med spelets gång antingen på skärmen eller på filmduken. 2 Presentationerna av partiernas riksdagsgrupper visas därefter både på skärmarna och filmduken. Därefter visas gruppens val på skärmarna. Eleverna går till den pekskärm som representerar den valda riksdagsgruppen. Varje elev trycker på en knapp på pekskärmen som registrerar valet av riksdagsgrupp. Nu har partiernas riksdagsgrupper bildats. Pekskärmarna för de riksdagsgrupper som inte har valts är inte med i spelet. En spelare som inte får några medlemmar med i sin riksdagsgrupp kan spela ensam vid pekskärmen. 3 Riksdagsgrupperna indelas i regerings- och oppositionsgrupper. I spelet är regeringen alltid en majoritetsregering. Det måste finnas åtminstone tre riksdagsgrupper för att en majoritetsregering skall kunna bildas. 4 Varje spelare väljer en figur som han eller hon spelar med hela spelet igenom. Spelaren kan välja olika kläder och accessoarer till figuren samt ge den ett namn. 5 Regeringspartiernas riksdagsgrupper överlägger en stund om vilken av regeringens propositioner som skall väljas för spelet. När spelarna har kommit överens om vilken proposition som skall spelas väljer den största regeringsgruppens spelare denna på sin egen pekskärm. 6 Nu kan det egentliga spelet börja. Spelarna går till sina arbetsrum (ett i riksdagshuset och ett i tillbyggnaden). Den spelare i en oppositionsgrupp som först trycker parallellmotionsknappen får väcka en parallellmotion. Undantaget är regeringens proposition till tilläggsbudget, som man inte kan göra en parallellmotion till utan ett ändringsförslag. 7 En summer kallar till remissdebatt i plenum. Spelarna flyttar till remissdebatten via två olika mellanspel. Mellanspelet beror på vilket av arbetsrummen spelaren kommer från. 18

19 8 Remissdebatten är den första scenen som visas på filmduken. Spelarna förflyttar sig till plenisalen och pekskärmarna visar riksdagsledamotens panel i plenisalen. Varje spelare skall trycka på närvaroknappen. 9 Efter remissdebatten kan spelarna välja att förflytta sig till något av fyra lägen: caféet i Infocentrum, frågesport på tv, tv-intervju eller mottagning av delegation. De övriga gruppmedlemmarna kan följa informationen och spelets gång på filmduken. Varje spelare får en kallelse till utskottet på sin egen 10 pekskärm. Därefter går spelarna via tre olika mellanspel till utskottet. Mellanspelet beror på vilket läge spelaren startar från. Utskottet visas för alla på filmduken. Spelarnas pekskärmar visar bordet i utskottet, som har en närvaro- 11 knapp som man skall trycka på. Efter utskottet väljer spelarna att fortsätta till tidningsläsesalen, Riksdagens kafé eller 12 arbetsrummet. En summer kallar till första behandlingen i plenum. 13 Spelarna går till den första behandlingen via fyra olika mellanspel beroende på vilket läge de startar från. Första behandlingen visas för alla på filmduken. Spelarna skall trycka på närvaroknappen. Under den 14 första behandlingen röstar man om utskottets betänkande och reservationen i betänkandet. Andra behandlingen av lagförslaget visas på filmduken, men denna spelas inte i egentlig bemärkelse. 15 Till sist visas den bästa spelarens figur och hans eller hennes poäng på filmduken. Mer ingående spelanvisningar visas i anknytning till varje enskilt läge och mellanspel. 19

20 Spelets gång Välja parti Välja figur Välja proposition Riksdagsledamotens arbetsrum Svara på telefonsamtal / uttrycka åsikter 1 p. / samtal (max. 2 p.) Göra ändringsförslag eller väcka parallellmotion (endast för en oppositionsspelare), 3 p. Läsa e-post, 1 p. Kallelse till remissdebatt i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Mellanspel från arbetsrummet i tillbyggnaden till remissdebatten Hitta rätt dörr, 2 p. när dörren hittas, +1 p. om dörren hittas snabbt (max. 3 p.) Avklarad labyrint, 2 p. för avklarad labyrint +1 p. för snabbt avklarad labyrint (max. 3 p.) 20 Remissdebatt Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG, 2p. Till talarna (2 st.), 3 p. Välja utskott, 1. Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) 2. Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) 3. Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Tv-intervju om lagförslaget Mottagning av delegation Caféet i Infocentrum För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. För ståndpunkt 1 p. Kallelse till utskott (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i)

21 Mellanspel från infocentrumets café till utskottet Mellanspel från mottagningen av delegationen till utskottet Mellanspel från tv-intervjun till utskottet Gå framför kamerorna, 1 p. om du kommer med på tre bilder + 1 p. om du klarar av kamerorna snabbt (max. 2 p.) Hoppa på hissen, 1 p. när du kommer in i hissen + 1 p. om du kommer snabbt in i hissen (max. 2 p.) Väja för mötande 1 p. för väjning alltigenom + 1 p. för snabb väjning alltigenom (max. 2 p.) Utskott Svara på namnupprop, 2 p. Försening, AVDRAG 1 p. Välja sakkunniga, Snabbast rätt med första svaret 6 p. (Näst snabbast rätt med första svaret 5 p.) Snabbast rätt med andra svaret 4 p. (Näst snabbast rätt med andra svaret 3 p.) Snabbast rätt med tredje svaret 2 p. (Näst snabbast rätt med tredje svaret 1 p.) Rösta, 3 p. Arbetsrum tidningsläsesal Riksdagens kafé Hitta kortpar, 0,25 p. / par (max. 3 p.) Kopiera artikel, 0,5 p. / artikel (max. 3 p.) Fylla i kalendern, 3 p. / rätt ifylld Kallelse till första behandlingen i plenum (flytt till ett mellanspel beroende på vilket läge spelaren befann sig i) 21 Mellanspel från riksdagshusets café till första behandlingen i plenum Mellanspel från tidningsläsesalen till första behandlingen i plenum Mellanspel från arbetsrummet i tilläggsbyggnaden till första behandlingen mellanspel från arbetsrummet i riksdagshuset till första behandlingen Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Lösning på ord, 1 p. / rätt ordnat ord (max. 3p.) Besvara EU-frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Kombinerade termer, 0,5 p. / utredd term (max. 2,5 p.) Besvara en fråga, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Plenisalen innan den första behandlingen börjar Besvara frågor, 1 p. / rätt svar (max. 3 p.) Första behandlingen Trycka på närvaroknappen, 2 p. Försening, AVDRAG 2 p Rösta, 4 pistettä Andra behandlingen Spelets slutresultat

22 FRÅGELEK OM RIKSDAGEN Testa vad du har lärt dig. Besvara frågorna! 3. Hur många riksdagsledamöter väljs i taget? c A 199 c B 200 c C Hur många ministrar har den nuvarande regeringen? 1. Hur ofta hålls riksdagsval i Finland? c A vart fjärde år c B vart femte år c C vart sjätte år 2. Vad kallas folkvälde med ett enklare namn? c A demografi c B demokrati c C demagogi c A 15 c B 17 c C Vilken är riksdagens viktigaste uppgift? c A stifta lagar c B snacka politik c C diskutera med medborgarna 22

23 6. Vad är en parallellmotion? c A ett dokument som kan jämföras med en lagmotion c B en motion som behandlas parallellt med en annan c C en lagmotion som väckts av en riksdagsledamot och som relaterar till en regeringsproposition 7. Vad ingår i dagordningen för plenum? c A uppgifter om när kaffe- och lunchraster kan hållas c B ärenden som skall behandlas i plenum, vilken behandlingsfas de är i och vilka dokument som hör till ärendena c C uppgifter om vilka dagar riksdagen samlas 8. Vad syftar en remissdebatt till? c A att skicka diskussionsdeltagarna till sina egna rum c B att ge kompletterande information för utskottsarbetet ur olika synvinklar c C att göra remisser med utgångspunkt i debatten 9. Vad är ett utskott? c A den utskjutande delen av Riksdagshuset c B en plats där riksdagens bästa ledamöter samlas c C en viktig del av lagstiftningsarbetet 10. Hur många riksdagsledamöter kan rösta i plenum? c A 199 c B talmannen c C Vad händer med ett lagförslag i den andra behandlingen? c A det godkänns eller förkastas c B det återremitteras till utskottet c C det behandlas som andra ärende på föredragningslistan. 23

24 I spelet Lagstiftarna är spelaren riksdagsledamot. Det är riksdagsledamotens första period. Genom spelet lär man sig hur en lag kommer till och får information om allt som kan ingå i en riksdagsledamots arbetsdag. 24

Spelet Lagstiftarna. Lärarens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI

Spelet Lagstiftarna. Lärarens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI Spelet Lagstiftarna Lärarens handbok WWW.RIKSDAGEN.FI 1 Bästa lärare, Spelet Lagstiftarna är ett nytt och innovativt sätt att studera lagstiftningsprocessen, parlamentarismen och politiken och kan spelas

Läs mer

på svenska finlands riksdag

på svenska finlands riksdag på svenska finlands riksdag Efter riksdagsvalet 2015 valdes Maria Lohela (i mitten) till talman, Mauri Pekkarinen till I vice talman (till höger) och Paula Risikko till II vice talman (till vänster). Bästa

Läs mer

f i n l a n d s r i k s d a g

f i n l a n d s r i k s d a g l ät t l ä s t f i n l a n d s r i k s d a g Bästa läsare, 200 riksdagsledamöter sitter i riksdagen. Varje riksdagsledamot har sin åsikt om hur han eller hon skulle vilja utveckla Finland. Riksdagsarbetet

Läs mer

lättläst finlands riksdag

lättläst finlands riksdag lättläst finlands riksdag Bästa läsare, 200 riksdagsledamöter sitter i riksdagen. Varje riksdagsledamot har sin åsikt om hur han eller hon skulle vilja utveckla Finland. Riksdagsarbetet handlar om att

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2015

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2015 Ålands lagting BESLUT LTB 41/2015 Datum Ärende 2015-06-12 TMK 1/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av lagtingsordningen för Åland I enlighet med lagtingets beslut,

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Lagtinget. Lagtingsordning (2011:97) för Åland

Lagtinget. Lagtingsordning (2011:97) för Åland 23 Lagtinget Lagtingsordning (2011:97) 1 1 Lagtingsordning (2011:97) för Åland 1 kap. Grunderna för det åländska samhällsskicket 1. Åland Åland är en på folkrätten grundad autonomi och är genom internationella

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

STADGAR FÖR VÄNSTERFÖRBUNDETS RIKSDAGSGRUPP

STADGAR FÖR VÄNSTERFÖRBUNDETS RIKSDAGSGRUPP STADGAR FÖR VÄNSTERFÖRBUNDETS RIKSDAGSGRUPP 1 Riksdagsgruppens namn Riksdagsgruppen benämns på finska Vasemmistoliiton eduskuntaryhmä och på svenska Vänsterförbundets riksdagsgrupp. Som alternativt namn

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av partilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som

Läs mer

av Sture Lindholm m.fl. okt 11 20:22

av Sture Lindholm m.fl. okt 11 20:22 SL1 Maktstrukturer, stat och individ (obligatorisk kurs) Innehåll: Kursen går ut på att orientera studeranden i Finlands moderna samhällsskick. Huvudmoment i kursen är politik, ekonomi, arbetsliv och sociala

Läs mer

STADGAR FÖR SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSGRUPP ( )

STADGAR FÖR SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSGRUPP ( ) STADGAR FÖR SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSGRUPP (13.3.2014) 1 Riksdagsgruppens namn Riksdagsgruppen benämns Sannfinländarnas riksdagsgrupp. 2 Riksdagsgruppens medlemmar Sannfinländarnas riksdagsgrupp utgörs

Läs mer

riksdagens kanslis publikation 5/2015 riksdagshandboken 2015

riksdagens kanslis publikation 5/2015 riksdagshandboken 2015 riksdagens kanslis publikation 5/2015 riksdagshandboken 2015 Innehåll Förord... 5 Riksdagen... 6 Talmannen, presidiet och talmanskonferensen... 6 Plenum... 6 Utskotten... 6 Riksdagens internationella verksamhet...

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Hej, vad händer här? Mamma? Är det inte läraren? Vem bestämmer om det här? Nej, utan riksdagsledamöterna! Riksdagsinformationen 2012

Hej, vad händer här? Mamma? Är det inte läraren? Vem bestämmer om det här? Nej, utan riksdagsledamöterna! Riksdagsinformationen 2012 P Å S V E N S K A Hej, vad händer här? Mamma? Är det inte läraren? Vem bestämmer om det här? UTGIVARE Riksdagsinformationen 2012 Nej, utan riksdagsledamöterna! Layout och illustrering Hanna Lahti/ Huomen

Läs mer

En guide till Sveriges riksdag

En guide till Sveriges riksdag En guide till Sveriges riksdag Riksdagshuset på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är centrum för den svenska demokratin. Här beslutas om lagar och om statsbudgeten. Följ med på en rundtur i Riksdagshuset!

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 77/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. och 8 kap. i kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kyrkolagen ändras

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen ruotsalainen

Läs mer

UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION

UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION Bilaga UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION I det följande presenteras en uträkning av resultatet vid riksdagsvalet 2007 i enlighet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat

Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat Val Riksdagsvalet, fastställt valresultat Centern segrade i riksdagsvalet Korrigerad 30.4. kl. 10:45. Figur 2. i offentliggörandet har korrigerats. Centern blev valets vinnare, medan Socialdemokraternas,

Läs mer

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister Riksdagens protokoll 1994/95:5 Torsdagen den Protokoll 1994/95:5 Kl. 14.00 14.17 1 Prövning av förslaget om statsminister Anf. 1 TALMANNEN: Tisdagen den 4 oktober föreslog jag riksdagen att till statsminister

Läs mer

Sex frågor om riksdag och regering lärare Gunnar Hyltegren

Sex frågor om riksdag och regering lärare Gunnar Hyltegren Sex frågor om riksdag och regering lärare unnar Hyltegren RÅ Hur utses den svenska riksdagen? 4-procentsspärren röstkort röstlängd röstningsbås röstsammanräkning valförättare valkuvert 8. vallokal 9. valsedel

Läs mer

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland RP 217/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen

Läs mer

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Några historiska milstolpar Medeltidens landskapslagar, stadslagar, 1734 års lag, 1809-1917 Det nordiska lagstiftningssamarbetet Lagstiftningens roller

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden Lärarhandledning till Demokrativerkstaden 2 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Om lärarhandledningen I lärarhandledningens första del finns det tips, förslag och information om hur du kan förbereda eleverna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2012:393 Utkom från trycket den 15 juni 2012 utfärdad den 7 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap. 15, 3 kap. 2,

Läs mer

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1992 rd - RP 40 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om aktiebolaget Kera Ab PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om aktiebolaget

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Välkommen till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Vad är Kommunfullmäktige? Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan sägas vara kommunens riksdag. Kommunfullmäktige fattar viktiga

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N SEPTEMBER 2003 SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N Varför behövs en kommun... Kommunen sköter mycket av allt det som behövs för att ett samhället ska fungera. Skola, snöröjning, äldreomsorg, bibliotek, brandkår,

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skada,

Läs mer

svenska riksdagen 2014

svenska riksdagen 2014 svenska riksdagen 2014 Riksdagen sammanträdde till vårsessionens första plenum måndagen den 3 februari 2014. Innan riksdagen valt talman och två vice talmän svingades talmansklubban av ålderstalmannen

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av 25 i Finlands grundlag

Beslut. Lag. om ändring av 25 i Finlands grundlag RIKSDAGENS SVAR 343/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 25 i Finlands grundlag samt vallagen och 9 i partilagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition

Läs mer

Lagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents framställning nr 19/

Lagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents framställning nr 19/ Ålands lagting BETÄNKANDE nr 39/2009-2010 Datum Lagutskottet 2010-10-28 Till Ålands lagting Lagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents

Läs mer

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Gemensam värdegrund för statligt anställda Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

U 4/2016 rd. Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av Europaparlamentets resolution om ändring av EU:s valakt

U 4/2016 rd. Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av Europaparlamentets resolution om ändring av EU:s valakt Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av Europaparlamentets resolution om ändring av EU:s valakt I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen resolution (2015/2035(INL))

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER

FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER " ' " FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER "-../ Kortfattat om riksdagens historia samt vissa jämförelser mellan Finlands och Sveriges riksdagar "'---' -...-- STOCKHOLMS UNIVERSITET Finska

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 1998:734 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Demokrativerkstaden i klssrummet Lärarhandledning 3 Demokrativerkstaden i klassrummet Vad är Demokrativerkstaden i klassrummet? Demokrativerkstaden

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Så här fungerar vår demokrati

Så här fungerar vår demokrati Så här fungerar vår demokrati 1 Innehåll Finland är en demokrati... 3 Finländska värden... 5 Grundlagen... 7 Rättigheterna gäller alla... 8 Statsmakten tillhör folket... 12 Finland är en rättsstat... 17

Läs mer

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län 2010 Procent 40 35,7 36,7 30 27,4 25,6 2006 2010 20 10 4,0 3,8

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr 2015 Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015 En lättläst broschyr Riksdagens uppgifter Vi har riksdagsval vart fjärde år. är det folket som har makten i Finland. Enligt Finlands

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet 1 1. Inledning En regional folkomröstning är något historiskt då det aldrig skett i Sverige

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Val på Åland den 18 oktober 2015

Val på Åland den 18 oktober 2015 Val på Åland den 18 oktober 2015 Foldern är utgiven av Ålands landskapsregering 2015 Mera information hittar du på hemsidan www.val.ax Välkommen att delta i valen! Det är val till lagtinget och kommunernas

Läs mer

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om civilpersonals deltagande i krishantering och av lagen om Räddningsinstitutet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Proposition 1 om ändring av Svenska Seniorers status till specialförening

Proposition 1 om ändring av Svenska Seniorers status till specialförening Proposition 1 om ändring av Svenska Seniorers status till specialförening Svenska Seniorer i Finland r.f. har i november 2009 inlämnat till partistyrelsen för Svenska folkpartiet i Finland r.p. en ansökan

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade

Läs mer

Valet av republikens president 2012

Valet av republikens president 2012 Valet av republikens president 2012 Lättläst Presidentval Den här broschyren berättar om presidentvalet, som ordnas i Finland år 2012. Presidentens uppgifter Presidenten leder Finlands utrikespolitik tillsammans

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 35/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen kompletteras så Ett barn som

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer