PM Geoteknik. Huvudsta 3:1 mfl, Solna. Uppdragsnummer: Råsta projektutveckling AB. Datum: Rev: Datum:

Transkript

1 Iterio AB Östgötagatan Stockholm PM Geoteknik Huvudsta 3:1 mfl, Solna Råsta projektutveckling AB Uppdragsnummer: 4392 Upprättad av: Johan Wagenius Datum: Rev: Granskad av: Jonas Jonsson Datum:

2 (10) Innehåll 1 Allmänt Uppdrag och syfte Underlag Styrande dokument Objektsbeskrivning Områdesbeskrivning Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Tunnelbana Utförda markundersökningar Geotekniska förhållanden Topografi Jordartsförhållanden Grundvattenförhållanden Beräkningar Sättningsberäkningar Geotekniska rekommendationer Förslag på grundläggning Schakt Fyllning Fortsatt projektering Bilagor Bilaga 1 Tunnelbana och transporttunnel

3 (10) 1 Allmänt 1.1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Råsta projektutveckling AB har Iterio AB utfört geoteknisk undersökning och utredning för nybyggnation av planerade flerbostadshus och garagebyggnader i Huvudsta. Planeringen av området är i ett tidigt skede och förutsättningarna för grundläggning, schakt och fyllning som beskrivs nedan kan komma att ändras i delar när utformning av byggnaderna och gårdsytor är bestämda mer i detalj. Föreliggande handling syftar till att i detta skede redovisa markförhållanden samt geotekniska förutsättningarna för schakt, fyllning och grundläggning inom området för planerade byggnader. Handlingen är framtagen som ett underlag till fortsatt projektering. 1.2 Underlag Underlag för denna handlings upprättande har varit: - Byggnadsgeologisk karta från Stockholm stad - Platsbesök innan och i samband med att fältundersökningarna utfördes. - Baskarta, Sweref , RH Situationsplan i PDF-format daterad Av Iterio AB utförda undersökningar under V27 och V , se MUR (Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik), daterad Tidigare utförda geotekniska undersökningar inom det aktuella området, se MUR (Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik), daterad Styrande dokument Styrande handlingar är: - SS-EN 1997 Eurokod 7, inkl nationella bilagor - BFS 2013:10, EKS 9 2 Objektsbeskrivning 2.1 Områdesbeskrivning Området för planerad bebyggelse ligger mellan Jonstorpsvägen/Alphyddevägen i öster och Huvudstaleden i öster. Marken utgörs till största delen av grönytor och parkeringsytor. I den södra delen av områden finns två inhägnade uppställningsytor. 2.2 Planerad bebyggelse I området planeras flerfamiljshus i form av två sammanhängande byggnadskroppar sk Meandrar som veckar sig och på så sätt skapar gårdsrum

4 (10) på båda sidor. På södra sidan av Alphyddevägen planeras dessutom ett punkthus. Meandrarna har underbyggda gårdar för Garage planeras längs Huvudstaleden och/eller i underbyggda gårdar. Byggnaderna blir 7 våningar utåt mot Huvudstaleden. Figur 1 Planerad bebyggelse 2.3 Befintlig bebyggelse I öster och nordöst finns fyra lamellhus med 6 våningar, kv Grönkålen i norr och kv Vitkålen i söder. Husen är till största delen grundlagda med pålar. 2.4 Tunnelbana I berget under områdets centrala delar går tunnelbanans blå linje från sydost mot nordväst. Under planerad bebyggelse i den södra delen finns även en transporttunnel som mynnar strax söder om området. Se bilaga 1 Tunnelbanetunnelns hjässa ligger enligt arkivritningar (profilritning med datum teoretisk nivån på ca -2,5. Berget har längs tunneln lägsta nivån ca +3. Under bebyggelsen i söder har transporttunnelns hjässa nivåerna ca -2,5 till ca +5 enligt ritning daterad Enligt de undersökningar som utfördes för transporttunneln ligger tunnelns skyddszon i berget. I närheten av SLL:s anläggningar finns restriktioner beträffande pålning, spontning och jordschakt samt sprängning. Dessa restriktioner finns redovisade i SLL:s Allmänna anvisningar, FÖ-I-366 och FÖ-I-364. I dessa anvisningar finns bla redovisat gränser för skyddszon och riskområde, se nedan. Beroende på vilket arbete som ska utföras och avståndet till SLL:s anläggning krävs exempelvis att SLL informeras, skriftligt tillstånd, arbetsplan med kontrollplan osv.

5 (10) Fig 1: Skyddszonens utbredning för undermarksutrymmen Fig 2: Riskområdets utbredning 3 Utförda markundersökningar För omfattning av geotekniska fältundersökningar se Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik, MUR Geo, framtagen av Iterio AB, daterad Geotekniska förhållanden 4.1 Topografi Marken är relativt plan med små variationer i höjd. Markytans nivåer varierar i huvudsak mellan ca +13,5 och ca +16 i de norra och centrala delarna av området. Markytan stiger mot höjdpartiet i söder till ca +19 i undersökningspunkterna. I anslutning till höjdområdet sydost och längs Huvudstaleden, som går på bank, ligger marknivåer något högre.

6 (10) 4.2 Jordartsförhållanden Fig 2: Jordartsförhållanden enligt byggnadsgeologiskt kartblad från Stockholm stads geoarkiv Det undersökta området är till största del utfyllt. Generellt består marken under fyllningen av friktionsjord på berg söder om Alphyddevägen och norr om detta av lera som underlagras av friktionsjord på berg. Höjdpartiet i söder består av berg i dagen eller ytnära berg samt morän. I området vid den södra meandrande byggnaden är jorddjupen små, upp till ca 7 m, med de största jorddjupen i den södra delen. Längs den nordvästra delen av byggnaden har lera med torrskorpekaraktär noterats vid undersökningarna. I merparten av undersökningspunkterna i detta område förekommer fyllning. I den östradelen, där lera inte förkommer ligger fyllningen direkt på friktionsjord på berg. Vid det mindre huset söder om Alphyddevägen består marken av friktionsjord. Jorddjupen är mellan 1 och 4 m i undersökningspunkterna. Längs Alphyddevägen är jorddjupen små, några meter, med undantag av ett område i höjd med Jonstorpsvägen samt längst i öster, där jorddjupen uppgår till som mest ca 7m. Marken består i huvudsak av fyllning på berg eller på friktionsjord på berg. I området i höjd med Jonstorpsvägen förekommer även lera under fyllningen. Norrut från Alphyddevägen ökar sedan jorddjupen snabbt för att som mest vara drygt 20 m. Jorddjupen varierar över ytan och i några undersökningspunkter har noterats jorddjup mindre än 5 m. Marken består överst av fyllning som underlagras av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens tjocklek uppgår till ca 3 till 4 m. Den lösa leran har en mäktighet av mellan 1 till 11 m i undersökningspunkterna. I de punkter där friktionsjordens mäktighet undersökts uppgår den till mellan ca 2 till 7 m. Block förekommer i fyllning. Ett tunt lager, ca 0,5 m, av gyttja och gyttjig lera har noterats i en undersökningspunkt. I den tidigare utförda undersökningen har en notering av torv gjorts.

7 (10) Leran är sulfidhaltig och varvig samt har extremt låg skjuvhållfasthet, ca 10 kpa. Leran är dessutom mycket sättningsbenägen. Undersökningen för befintliga byggnader tyder på att lerans sättningsegenskaper varier i området. 4.3 Grundvattenförhållanden Vid undersökningstillfället installerades två grundvattenrör, 17IT004 och 17IT011 i den norra delen av området. Sedan tidigare finns ytterligare två grundvattenrör installerade, 23C521UG och 23C134G i den mellersta delen av området. De äldre rören har mätts på 70-talet och efter det sedan Uppmätta grundvattenytor i respektive rör redovisas i tabellen nedan. Mätperiod Markyta nivå Grundvatten Maxnivå Grundvatten Minnivå +15,8 +10,6 +10,2 17IT ) 17IT ,2 +10,9 +10, ) 23C521UG C134G ,5 +12,3 +10,5 +15,9 +12,8 +10,6 Grundvattenytan i området varierar naturligt med årstid och nederbörd. 5 Beräkningar Överslagsberäkningar har utförts beträffande marksättningar. Beräkningarna redovisas närmare nedan. 5.1 Sättningsberäkningar Resultaten från laboratorieanalyser tyder på att leran är mycket sättningskänslig. Tillförande av last i form av uppfyllnader eller en sänkning av grundvattenytans nivå kommer därför att resultera i stora marksättningar. Beräkningarna visar också att stora sättningar pågår i området och att sättningarna tar mycket lång tid att utbildas helt. Lerans sättningsegenskaper har undersökts i punkten 17IT011, med ca 11 m lerdjup. År 1966 utfördes undersökningar för befintliga lamellhus. De sättningsberäkningar som då utfördes gav vid ca 1 m uppfyllnad ca cm sättning vid kv Grönkålen och cm sättning vid kv Vitkålen vid ett lerdjup av 10 m. På platsen finns i dag tydliga tecken på marksättningar. Vid beräkningarna nedan har endast konsolideringssättningar beräknats. Om hänsyn tas till s.k. krypeffekter i leran blir sättningarna större. Krypsättningar kan antas bli upp till 50% av beräknade konsolideringssättningar och utbildas över mycket lång tid. Beräkningarna har utförts för de förhållanden som råder vid undersökningspunkt.

8 (10) Beräkningarna har utförts för rådande förhållanden och uppfyllnader upp till 1,2 m samt för en avsänkning av grundvattenytan med en meter kombinerat med uppfyllnad med upp till 1,2 m. Marksättningarna blir stora, ca 40 cm på tio år och med en totalsättning på över 1 m. Beräkningarna är endast utförda för konsolideringssättningar. Marksättningarna kommer att bli större, erfarenhetsmässigt ca 50% till. Nedan redovisas en sammanställning. Figur 3 Sättningars tidförlopp och storlek vid uppfyllnad vid undersökningspunkt 17IT011 under rådande förhållanden. Figur 4 Sättningars tidförlopp och storlek vid uppfyllnad vid undersökningspunkt 17IT011 med en grundvattensänkning av 1 m. Sättningarnas storlek beror på lerans mäktighet. Andra faktorer som påverkar sättningarnas storlek är lerans sättningsegenskaper, som enligt arkivunderlaget varierar över området, samt spänningssituationen i leran och belastningshistoriken på platsen.

9 (10) 6 Geotekniska rekommendationer 6.1 Förslag på grundläggning Grundläggningsarbeten ska dimensioneras, planeras, utföras och kontrolleras i Säkerhetsklass 2 (SK2) och Geoteknisk kategori 2 (GK2). Byggnaderna söder om Alphyddevägen kan till största delen grundläggas på fast lagrad friktionsjord eller packad sprängbotten. I delar av området, i sydväst, kan det bli aktuellt med pålning med spetsbärande pålar alternativt på packad fyllning efter utskiftning av lösa jordar. Byggnaderna norr om Alphyddevägen kan grundläggas med slagna spetsbärande pålar. Möjligen kan grundläggningen utföras på packad fyllning efter urschaktning av lösa jordar i ett mindre område i den norra delen. Områdets höjdsättning och planerade undermarksdelars utbredning och omfattning påverkar grundläggningssätt såväl som gränser mellan olika grundläggningssätt. Där källare och/eller garage planeras under grundvattenytans nivå måste de utföras vattentäta. I detta skede kan sonderingsstoppen användas som underlag till kalkyl för pålgrundläggningen. De jord-bergsonderingar som utförts visar att friktionsjordens mäktighet variera inom området Marken är i stora delar sättningskänslig och uppfyllnader planeras. Vissa delar av området måste därför förstärkas map marksättningar. Detta berör i stort sett hela ytan norr om Alphyddevägen. Isolering under bottenplattan bör förankras i plattan i de delar där marksättningar kan uppkomma för att förhindra att isoleringen följer vid sättningarna. Av samma anledning ska ev ledningar under bottenplattan pendlas i plattan. Där differensrörelser mellan byggnad och omgivande mark kan komma att skada ledningar in och ut ur byggnaderna bör dessa anordnas så att ledningarna ej skadas, exempelvis med länkplattor. Alternativt kan kompensationsgrundläggning med lättfyllning utföras för att minimera sättningar närmast planerade byggnader. Lättfyllning kan även användas för att minimera sättningar under planerade byggnader. 6.2 Schakt Vid djupare schakter måste beaktas att leran i området från Alphyddevägen och norrut har låg skjuvhållfasthet, se ovan. För djupare schakter bör därför stabiliteten kontrolleras och utredas så att eventuella åtgärder kan planeras. Schakt under grundvattenytan för undermarksdelarna och eventuellt ledningar kan komma att kräva åtgärder i form av täta temporära stödkonstruktioner. Mot höjdpartiet i söder kommer bergschakt att bli nödvändigt för delar av byggnaderna.

10 (10) All schaktning bör utföras i enlighet med Anläggnings AMA 13 kap CBB samt Arbetsmiljöverkets handbok Schakta säkert. Schaktning ska utföras på sådant sätt att skador ej uppkommer på befintliga ledningar. Vid schakt i friktionsmaterial bör slänter inte utföras brantare än 1:1 utan särskild utredning. 6.3 Fyllning Vid fyllning och större upplag, särskilt i närheten av schakter, måste beaktas att leran i området har låg skjuvhållfasthet, se ovan. Innan större uppfyllnader eller andra stora belastningar utförs på oförstärkt mark måste först en särskild utredning utföras. 7 Fortsatt projektering För att få en bättre bild av grundvattnets min- och maxnivåer samt för att undersöka hur grundvattenytan varierar under året bör fortsatta mätningar utföras, förslagsvis 1 ggr/mån. Vidare bör de tidigare installerade grundvattenrörens höjdläge kontrolleras genom inmätning av överkant rör på dessa. Nya grundvattenrör bör installeras i den södra delen av området för att kartlägga grundvattenytans nivåer och variationer även i detta område. När byggnadernas utformning och lägen, källardelarnas lägen samt höjdsättningen av området är bestämt mer i detalj bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att exempelvis kunna avgränsa olika grundläggningssätt, omfattning av pålning, samt utreda omfattning och utbredning av markförstärkningar.

11 Bilaga 1 Sidan 1 av 3

12 Bilaga 1 Sidan 2 av 3

13 Bilaga 1 Sidan 3 av 3