En handbok för att säkerställa kvaliteten på internationell praktik i grundläggande yrkesutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En handbok för att säkerställa kvaliteten på internationell praktik i grundläggande yrkesutbildning"

Transkript

1 Q-Placements Handbok En handbok för att säkerställa kvaliteten på internationell praktik i grundläggande yrkesutbildning Introduktion Fördelar med en Europeisk dimension Behovet av Europeisk praktik Definition av kvalitet Koncept Mål De olika medspelarna Profiler och minimikrav Roller och ansvar Tillvägagångssätt Uppföljning, kontroll och utvärdering Olika förhållanden i partnerländerna Förväntat resultat

2 Q-Placements A handbook for the Quality of International Workplace Training for Initial Vocational Training Students Official Chamber of Commerce and Industry of Terrassa. Property rights over the Q-Placements project results shall be for Official Chamber of Commerce and Industry of Terrassa. However, since the creation of Q-placements website is also part of the purpose of the project, all contents of website (this handbook included) shall be public and the use of all its contents is authorized for non commercial purposes. The Q-Placements handbook has been produced with the financial support of the European Comission, Leonardo da Vinci Spanish National Agency agreement nº ES/08/LLP-LdV/TOI/ Its contents do not necessarily reflect the position of the European Community. Swedish translation has been produced with the financial support of the European Comission, EACEA agreement nº /

3

4 INNEHÅLL 1. VARFÖR DENNA HANDBOK? Go to section 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Go to section 2.1. Fördelar med europeisk yrkesutbildning 2.2. Behov av europeisk praktikutbildning för eleverna 2.3. Relaterade europeiska projekt 3. INTERNATIONELL PRAKTIK Go to section 3.1. Koncept 3.2. Mål 3.3. Definition av kvalitet 3.4. Kvalitetskrav: förmånstagarnas behov och förväntningar 4. MODELL FÖR Q-PLACEMENTS Go to section 4.1. Modell för Q-Placements 4.2. Att identifiera och definiera de olika aktörerna Nödvändiga aktörer Övriga aktörer 5. AKTUELLA AKTÖRER OCH DERAS INSATSER Go to section 5.1. Elev eller praktikant Profil och minimikrav Uppgifter och ansvar 5.2. Skola/skolans handledare Profil och minimikrav Uppgifter och ansvar 5.3. Samordnande organisation i utsändande land Profil och minimikrav Uppgifter och ansvar 5.4. Samordnande organisation i mottagande land Profil och minimikrav Uppgifter och ansvar 5.5. Mottagande företag/handledare företag Profil och minimikrav Uppgifter och ansvar 5.6. Övriga aktörer Stödorganisation Skola i mottagande land 5.7. Processer Sammanfattning av hela processen i korthet Före praktiken Under praktiken Efter praktiken 5.8. Uppföljning, kontroll och utvärdering Uppföljning och kontroll av praktikplats i utlandet Utvärdering och bedömning av praktikplats i utlandet

5 INNEHÅLL 5.9. Speciella förhållanden i deltagarländerna Relaterade dokument, exempel och riktlinjer 6. ANNEXES Go to section 6.1. Ordlista 6.2. Previous studies about IVET local workplace training in each partner s territory. Common denominators on workplace training between partners 6.3. Methodology used by local working groups.

6 1. VARFÖR DENNA HANDBOK?

7 1. VARFÖR DENNA HANDBOK? 1.1. VARFÖR DENNA HANDBOK? Internationell rörlighet blir alltmer nödvändig på en arbetsmarknad som kräver ökad flexibilitet och anpassningsförmåga till förändringar. Ett av EU:s omedelbara mål är öppna utbildningssystem och praktik för en större värld, för att säkerställa att kvalificerade arbetstagare, förutom sina yrkeskunskaper också har möjlighet att arbeta och kommunicera med människor utomlands. Detta är ett sätt för EU att anpassa sig till den globaliserade ekonomins utmaningar och säkerställa konkurrenskraftiga system för utbildning och praktik. EU-kommissionen utvecklar för närvarande ett europeiskt system (ECVET) som kommer att möjliggöra större transparens mellan länderna när det gäller kvalifikationer. Detta har bidragit till rörlighet vilket idag ses som en viktig faktor för en komplett utbildning för den enskilde som engagerat sig i ett livslångt lärande i olika länder och i en bredare kontext (formellt, icke-formellt och informellt). Ett av det största problem som påträffats, som minskar motivationen för internationell rörlighet i yrkesutbildning, på arbetsmarknaden och när det gäller livslångt lärande, är att identifiera, erkänna och validera de kompetenser som erhållits i ett främmande land. Framtiden för internationell praktik ligger i att utveckla och implementera gemensamma europeiska verktyg, speciellt utformade för grundläggande yrkesutbildning och praktik, baserat på principerna i ett gemensamt ramverk för kvalitetsförbättring. Engagemang från samtliga aktörer som stödjer rörlighet utbildningsanordnare, mottagande företag, elever och samordnande organisationer (utsändande land och mottagande land) - är en viktig förutsättning för att uppnå målet. Som framgår av den europeiska undersökningen "Move it: Overcoming Obstacles to Mobility for Apprentices and Other Young People in Vocational Education and Training som EUkommissionen, Generaldirektoratet för utbildning och kultur publicerade i april 2007, påträffades 400 hinder för rörligheten: De tio mest relevanta och angelägna hindren för rörlighet inom yrkesutbildningen (inte i prioritetsordning): Brist på kvalitativa praktikplatser. Brist på kunskap om fördelarna med rörlighet. Brist på pedagogisk know-how om inlärning under praktik. Brist på hållbara strategier för internationalisering. Brist på forskning om rörlighet. Brist på samordning av praktikplatser för organisatörerna. Rättsliga och administrativa hinder. Brist på intresse bland ungdomarna. Brist på kunskap om språkliga och kulturella förutsättningar. Brist på erkännande. 1 1 Undersökning om hinder för transnationell rörlighet som praktikanter och andra ungdomar involverade i grundläggande yrkesutbildning och praktik står inför, och sätt att överkomma dem, också kallad MoVE-iT projektet. April 2007:

8 1. VARFÖR DENNA HANDBOK? Projektet för Q-Placements arbetade tillsammans med lokala arbetsgrupper i varje deltagarland från norra, södra, västra och östra Europa för att uppnå ett tväreuropeiskt perspektiv (Belgien, Bulgarien, Tyskland, Polen, Rumänien, Slovenien och Spanien). Projektet arbetade även med europeisk forskning. Varje lokal arbetsgrupp bestod av: Elever. Lärare. Deltagare från näringslivet. Fackliga representanter. Representanter från lämpliga regeringsdepartement (som departement för utbildning och/eller sysselsättning) som verkar i området. Representanter från näringslivets organisationer. Genom diskussioner inom ramverket för de lokala arbetsgrupperna, kom varje land fram till ett antal slutsatser. I samtliga deltagarländer påträffades även gemensamma problem som beskrivs nedan. Problem med rörlighet som påträffats av samtliga lokala arbetsgrupper: Språkbarriärer, speciellt relaterade till mottagande företag. Aktivitetsplanen för praktiken motsvarar inte elevens förmåga, kunskap och färdigheter. Brist på elevernas kunskap i affärsmässigt beteende. Företagets handledare brister i tid eller engagemang. Brist på juridiska handlingar (behov av avtal gällande praktikplatsen, försäkringar, säkerhet, etc.). Brist på långsiktiga partnerskap (behov av ett formellt åtagande). Värdföretaget är inte lämpligt att ta emot elever (permanent eller tillfälligt). Eleven har inte en grundläggande mognadsnivå. Eleven har inte uppnått den föreskrivna tekniska nivån. Svårigheter med avancerad teknik på hög nivå och landsspecifika förhållningsmönster. Företagen är inte villiga att ta emot utländska elever. Svårt för företagen att se någon avkastning på investeringar när de tar emot utländska elever. Brist på motivation från potentiella mottagande företag. Svårt att hitta nya praktikplatser inom vissa branscher, speciellt utomlands. Lärare samordnar och följer upp praktiken på sin egen lediga tid, utöver sina akademiska uppgifter. Det tar några veckor för eleven att anpassa sig till mottagande land. Brist på elevens interkulturella kunskap. Brist på kontroll av praktikplatsen. Stora företag är mer bekväma med praktikplatser för utländska elever än mindre företag. Finansiella resurser eller bidrag för eleverna som verkligen täcker kostnaderna för resor och logi. I vissa fall går det inte att överföra credits för praktik på utländska företag.

9 1. VARFÖR DENNA HANDBOK? Trots att flera publikationer är tillgängliga i Europa för att bidra till att höja kvaliteten på den internationella praktiken, finns det fortfarande ett behov av en handbok för kvalitetssäkring som kan underlätta för slutanvändaren att förbereda och följa upp praktiken på ett enkelt sätt. Handboken för Q-Placements syftar till att ge vägledning till samtliga aktörer som är involverade i det internationella utbytet för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i projekten och i aktiviteter som rör internationell praktik.

10 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING

11 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING 2.1. FÖRDELAR MED EUROPEISK YRKESUTBILDNING Utbildning och praktik spelar en central roll i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och utgör en viktig faktor för att uppnå EU-kommissionens uppsatta mål för år Den 8 juli 2009 utfärdade EU-kommissionen en grönbok "Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte", ett öppet och offentligt samråd i syfte att främja rörlighet för unga människor i Europa. Vikten av rörlighet för unga människor betonas i denna grönbok: Rörlighet i utbildningssyfte, dvs. att bege sig till ett annat land för att skaffa sig nya färdigheter, är ett av de viktigaste sätt på vilka individer, särskilt ungdomar, kan bli mer anställningsbara och utvecklas som människor. Dessutom erkänns och uppskattas dessa fördelar av arbetsgivare. Européer som rör på sig när de är unga inlärare kommer med större sannolikhet att röra på sig senare i livet som arbetstagare. Rörlighet i utbildningssyfte har bidragit till att göra utbildningssystemen och utbildningsanstalterna mer öppna, mer europeiska och mer internationella, mer tillgängliga och effektiva. Den kan också stärka Europas konkurrenskraft genom att bidra till att bygga upp ett kunskapsintensivt samhälle, och på så sätt bidra till att uppnå målen i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. 2 Mot bakgrund av den rådande internationella ekonomiska krisen har kommissionen betonat att investering i utbildning är avgörande. Kommissionen har också påpekat att även om man under dessa förhållanden skulle vara frestad att avleda resurser från sådan verksamhet är det just när det råder ekonomiska svårigheter som man bör slå vakt om investering i kunskap och färdigheter. 3 Rörlighet i utbildningssyfte har även andra fördelar. Den kan till exempel bidra till att bekämpa den risk för isolationism, protektionism och främlingsfientlighet som uppstår vid ekonomiska kriser. Den kan bidra till att utveckla en djupare känsla av europeisk identitet och europeiskt medborgarskap hos ungdomar. Den ger större möjligheter för kunskaper att cirkulera, vilket är nyckeln till Europas kunskapsbaserade framtid. 4 Inom EU finns det långvariga traditioner för att stödja rörlighet i utbildningssyfte med hjälp av olika program och initiativ, speciellt via programmet för livslångt lärande för perioden De viktigaste målen för programmet är att bidra till utvecklingen av det europeiska samhället, som ett kunskapsbaserat samhälle med hållbar ekonomisk utveckling, fler och bättre arbetsmöjligheter och större social sammanhållning. Programmet ska på samma gång ge ökat skydd av miljön för framtida generationer. 2 Grönbok, Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte. 3 Idem 4 Idem

12 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Programmet för livslångt lärande gör det möjligt för individer i livets alla skeden att fortsätta att stimulera möjligheter till lärande över hela Europa. De fyra delprogrammen fokuserar på olika stadier av utbildning och fortsättning av tidigare program: Comenius: 5 strävar efter att utveckla kunskap och förståelse om mångfalden i europeiska kulturer, språk och värderingar, bland unga människor och utbildningspersonal. Programmet hjälper unga människor att förvärva grundläggande färdigheter och kunskaper, nödvändiga för personlig utveckling, för framtida anställning och för ett aktivt medborgarskap. Erasmus 6 : har blivit en drivkraft för moderniseringen av den högre utbildningen i Europa och inspirerade till etableringen av Bolognaprocessen. Det övergripande syftet med programmet är att skapa en europeisk dimension för högre utbildning och främja innovation inom Europa. Programmet strävar efter att ytterligare expandera sina praktikinsatser under de kommande åren, med 3 miljoner Erasmuselever fram till 2012 som mål. Leonardo da Vinci 7 Programmet finansierar en rad olika åtgärder, särskilt gränsöverskridande initiativ till rörlighet, samarbetsprojekt för att utveckla och sprida innovation, och tematiska nätverk. De potentiella förmånstagarna kommer också från olika grupper - från praktikanter som deltar i grundläggande yrkesutbildning, till människor på arbetsmarknaden, samt verksamma inom yrkesutbildning och privata eller offentliga organisationer verksamma inom detta område. Grundtvig 8 : syftar till att ge vuxna olika möjligheter att förbättra sina kunskaper och färdigheter, hålla dem intellektuellt friska och potentiellt mer anställningsbara. Inte bara de som studerar på vuxenutbildning täcks in, utan också lärare, instruktörer, utbildningspersonal samt institutioner som tillhandahåller dessa tjänster. Dessa inkluderar berörda föreningar, rådgivande organisationer, informationstjänster, politiska organ samt andra som deltar i livslångt lärande och vuxenutbildning på lokal, regional och nationell nivå, till exempel icke-statliga organisationer, företag, frivilliga organisationer och forskningscentra. Rörlighet stöds också av strukturfonderna i vissa EU-länder. Dessutom har Europeiska kommissionen bidragit till att utarbeta ett antal verktyg som underlättar rörlighet, exempelvis Europass, Europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS, för högre utbildning), tillägget till examensbeviset, europeiska kvalifikationsramen för livslångt lärande, Europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning (ECVET), Youthpass, Euraxess, direktivet om studerandevisum och forskarvisumpaketet. 9 5 Lifelong learning programme: 6 Lifelong learning programme: 7 Lifelong learning programme: 8 Lifelong learning programme: 9 Grönbok, Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte.

13 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Tillsammans når de aktuella programmen, verktygen och initiativen för rörlighet ut till olika grupper av Europas ungdomar. Emellertid är internationella utbyten fortfarande undantaget snarare än regeln och lättare att genomföra för vissa grupper, till exempel elever vid högskolor, än andra, exempelvis deltagare i yrkesutbildning eller lärlingar, som fortfarande stöter på många praktiska hinder. 10 De utmaningar som uppkommer ur demografiska förändringar, liksom nödvändigheten av regelbunden uppdatering och utveckling av människors kompetens, samt att hålla jämna steg med växlande ekonomiska och sociala omständigheter, kräver införlivande av en ny inställning till livslångt lärande. Det behövs också utbildnings- och praktiksystem som lättare kan anpassas till dessa förändringar och som är mer öppna för hela världen. Till skillnad från idag då rörlighet i utbildningssyfte snarare är ett undantag, måste den bli ett naturligt inslag i den europeiska identiteten och en möjlighet för alla ungdomar i Europa. På så sätt kan den bli en viktig faktor för att garantera framtida konkurrenskraft och solidaritet inom EU. Rörlighet i kontexten utbildning och praktik skiljer sig avsevärt från andra typer av rörlighet genom att det främst handlar om pedagogisk träning: det är ett verktyg som används för att möjliggöra vissa typer av inlärning av en affektiv och/eller kognitiv natur för deltagaren. Praktik utomlands kan vara ett medel för att uppnå interkulturell förståelse, att lära sig att leva fredligt tillsammans i Europa och i världen samt utveckla en känsla av "europeiskt medborgarskap". I undersökningen Move-it som utfärdats av Europeiska kommissionen, är fördelarna med rörlighet mycket väl beskrivna för samtliga aktörer: För arbetsgivarna kan gränsöverskridande praktik inom yrkesutbildning fungera som ett verktyg för att utveckla framtida anställdas kunskaper och färdigheter och som ett verktyg för att stimulera internationalisering. Transnationell praktik kan bidra till att utveckla framtida anställdas (internationella) kunskaper och färdigheter vilka är viktiga för att agera framgångsrikt på den internationella marknaden och för den ekonomiska utvecklingen i Europa. Dessa färdigheter handlar om (bland annat): lära sig att lära, informationsbehandling, förmåga till beslutsfattande, kommunikation och kunskaper i främmande språk, kreativt tänkande och hantering av problemlösning, självförvaltning, 11 egenutveckling och flexibilitet. 12 Fördelar med transnationell praktik för arbetsgivarna syftar inte enbart till kompetensutveckling av framtida arbetskraft även om detta ofta ses (av arbetsgivarna) som den viktigaste fördelen. Andra fördelar för arbetsgivare är: värdefulla mångkulturella erfarenheter och en potentiell ökad internationalisering av arbetskraften; att få en internationell prägel inom företaget; nya impulser, idéer och kunskap om nya marknader; möjlighet för eleverna att införa nya synsätt och nya (arbets-) metoder; förbättrade språkkunskaper bland personalen; ökad kulturell medvetenhet och teknisk förståelse; 10 Idem 11 Självförvaltning är en typ av styrandeform för arbetsplatser i vilken de anställda själva fattar besluten, till skillnad från den traditionellt mer auktoritära formen där en arbetsledare eller chef ensam fattar beslut. 12 Undersökning om hinder för transnationell rörlighet som praktikanter och andra ungdomar involverade i grundläggande yrkesutbildning och praktik står inför, och sätt att överkomma dem, också kallad MoVE-iT projektet. April 2007:

14 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING förbättrad profil och attraktionskraft för en specifik bransch. 13 Fördelar med internationell rörlighet inom yrkesutbildning sett ur utbildningsinstitutionernas perspektiv: Rörlighet över gränserna bidrar till att öka attraktionskraften för grundläggande yrkesutbildning i allmänhet, och lärlingssystemet i synnerhet, både vad gäller yrkesutbildningssystemet samt för yrkesutbildningsinstitutioner och separata yrkesutbildningsprogram. Att erbjuda en möjlighet till transnationell praktik kan förbättra profilen för både yrkesutbildningsinstitutioner som sådana, liksom för särskilda program, vilket gör dem mer attraktiva. Att erbjuda en möjlighet till transnationell praktik berikar dessutom yrkesutbildningsprogrammen. Proaktiva strategier och riktlinjer för internationalisering: Många institutioner för yrkesutbildning etablerar partnerskap med liknande institutioner utomlands för att genomföra praktikprojekt. Samarbetet fortsätter ofta om de inledande erfarenheterna är goda. För yrkesutbildningsinstitutionerna är detta ofta det första steget mot internationaliseringsprocessen, genom vilken ledningen blir övertygad om vikten av internationellt samarbete, vilket i sin tur är första steget mot att utveckla en mer omfattande internationaliseringspolitik och fler strategier för den egna institutionen. 14 För lärare och utbildare samt handledare på mottagande företag representerar internationella utbyten en utmaning att utveckla både språkliga och interkulturella (undervisnings-) färdigheter. Behållningen av sådana erfarenheter kan vara dubbel: ett ökat engagemang ur den sändande organisationens perspektiv - att motivera och förbereda deltagarna i yrkesutbildningen att delta i transnationell praktik; att själva bli mobila, med hjälp av möjligheterna i t ex Leonardo da Vinci-programmet för en vistelse utomlands. 15 Fördelar med internationell rörlighet inom yrkesutbildningen sett ur deltagarnas perspektiv: Tredubbel kompetensutveckling: värdet av internationell rörlighet ligger först och främst i utvecklingen av det europeiska medborgarskapet, genom enskilda deltagare och i deras förvärv av yrkesmässiga, internationella och personliga färdigheter. Mer exakt handlar det om: konkreta yrkesmässiga färdigheter, internationella färdigheter samt personliga färdigheter och kompetenser. 13 Idem 14 Idem 15

15 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Fördelar enligt deltagarna: Ökad kulturell medvetenhet. Bättre språkkunskaper. Bättre självförtroende. Viljan att åka igen. Förståelse för andra länder i Europa. Bättre kommunikation. Arbetsrelationer. Personliga relationer. Högre motivation för studiernas slutförande. Ökat intresse för andra människor. Förväntad positiv inverkan på karriärmöjligheter. Bättre yrkeskunskaper. 16 Elevers internationella rörlighet ger ett antal fördelar för samhället i stort. Rörlighet och möjligheten för medborgarna att flytta mellan länderna ses som en stor fördel för EU, men rörlighet och arbetsplatsförlagd praktik berör fortfarande bara en mycket liten andel av arbetstagare och elever. En ökad rörlighet bidrar till att främja och upprätthålla förståelse och respekt mellan EU:s medborgare och skulle i ett senare skede kunna bidra till ökad rörlighet för arbetstagarna, vilket ökar flexibiliteten på den europeiska arbetsmarknaden. Elevernas ökade rörlighet inom yrkesutbildning bidrar till social sammanhållning och ömsesidig förståelse i ett samhälle som präglas av större mångkulturell och multietnisk sammansättning. Rörlighet i utbildningssyfte har bidragit till att göra utbildningssystemen och utbildningsinstitutionerna mer öppna, mer europeiska och internationella, mer tillgängliga och effektiva. Den kan också stärka Europas konkurrenskraft genom att bidra till att bygga upp ett kunskapsintensivt samhälle, och på så sätt bidra till att uppnå målen i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning BEHOV AV EUROPEISK PRAKTIKUTBILDNING FÖR ELEVERNA Praktiken är en grundläggande del av yrkesutbildningen eftersom den är en strukturerad modell för kunskapsinhämtning i arbetsmiljö. Rörlighet i utbildningssyfte ökar möjligheterna att hitta ett arbete samt förbättrar elevernas anpassningsförmåga. De erfarenheter som förvärvats i en annorlunda kulturell miljö inspirerar eleverna och gör dem mer flexibla, vilket hjälper dem att bättre kunna anpassa sig till sina arbeten. Det hjälper dem också att bli mer självständiga och mogna. Företagen i sin tur står inför behovet av kvalificerad arbetskraft med bred kompetens, vilket inverkar på organisationens prestationer, funktioner och ekonomiska aktiviteter: teknisk utveckling, internationalisering och ny teknik. 16 Idem

16 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Rätten att vara rörlig över nationsgränserna är en av de grundläggande friheter som EU skänker sina medborgare." 17 Rörlighet bidrar till inlärning av främmande språk och till att bryta barriärer mellan människor från olika nationaliteter. Rörlighet är också avgörande för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan utbildningsinstitutioner och företag, vilket gör företagen mer konkurrenskraftiga och innovativa. Att främja viljan till rörlighet är den specifika inriktningen för EU:s åtgärder för rörlighet, anmärkningsvärt, men utesluter inte de åtgärder för rörlighet inom programmet för livslångt lärande och andra program som drivs av GD Utbildning och Kultur RELATERADE EUROPEISKA PROJEKT Den globala ekonomin kräver allt fler konkurrenskraftiga branscher som behöver innovativa arbetstagare med internationella erfarenheter och färdigheter. Programmet för livslångt lärande definierar därför en prioritering för att expandera rörlighet i utbildningssyfte i Europa och världen. Det finns ett behov av att kvantitativt och kvalitativt förbättra rörligheten på europeisk nivå, och EU:s institutioner är angelägna att nå detta mål. EU utfärdar dokument, frågeformulär och rekommendationer i detta syfte, och stödjer också flera projekt där intressenter i praktikprojekt gör sitt bästa för att förbättra rörligheten i Europa. I detta syfte sammanställer Q-Placements projektet, som är ett Leonardo da Vinci Transfer of Innovation project, information om europeisk rörlighet som kan vara användbar för de som läser handboken för Q-Placementsplatser. Som anges i kommissionens grönbok " Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte: I januari 2008 inrättade Europeiska kommissionen ett expertforum på hög nivå som fick i uppdrag att undersöka hur rörligheten kunde utvidgas, inte bara inom universitetssektorn utan även för ungdomar mer allmänt. Forumet lade fram sin rapport i juni 2008, och i den manade man till att rörlighet i utbildningssyfte skulle bli regel och inte undantag för Europas ungdomar. I juli 2008 bekräftade kommissionen i meddelandet En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa att den skulle fortsätta att utveckla en femte frihet genom att undanröja hindren för fri rörlighet för kunskap, och genom att främja rörlighet för särskilda grupper, exempelvis ungdomar. Kommissionen aviserade att en grönbok i den senare frågan skulle offentliggöras under Enligt slutsatserna från mötet med rådet med företrädare för regeringarna i medlemsstaterna, den 21 november 2008 gällande rörlighet för ungdomar, uppmanar rådet medlemsstaterna och kommissionen till flera åtgärder för att förbättra rörligheten Rapport från forum med experter på hög nivå gällande rörlighet Making learning mobility an opportunity for all 18 Grönbok, Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte. 19 Slutsatser från mötet med rådet med företrädare för regeringarna i medlemsstaterna, den 21 november 2008 gällande rörlighet för ungdomar,

17 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Europaparlamentet har dessutom under de senaste åren skapat en särskild budgetpost för att främja rörlighet. För att hitta innovativa lösningar för att öka transnationell rörlighet inom yrkesutbildning - både kvantitativt och kvalitativt skapade Europaparlamentet år 2005 en särskild budgetpost och gjorde den tillgänglig för Europeiska kommissionen i syfte att finansiera innovativa åtgärder som rör frågan. Ett av de initiativ som följer av detta är tolv pilotprojekt som fått statsbidrag av Europeiska kommissionen under år för att identifiera och utveckla innovativa lösningar; i synnerhet för att främja lärlingar och andra unga personers individuella, långsiktiga rörlighet inom yrkesutbildning. 20 Som ett resultat av initiativet från Europaparlamentet inleddes 12 projekt och 3 studier, vilka ger användbar information om europeisk rörlighet Ytterligare information om resultaten från dessa 12 projekt finns under De tre studierna är följande: MoVE-iT: En studie om att övervinna hindren för rörlighet inom yrkesutbildningen för lärlingar och ungdomar; förhållanden inom medlemsstaterna samt lösningar av hindren. Reflector: Fokuserar på relationen mellan ett europeiskt system för överföring av credits för yrkesutbildning (ECVET) och de olika systemen för certifiering i medlemsstaterna. Connexion: Fokuserar på relationen mellan ECVET och utbudet av yrkesutbildning, inklusive lärlingsutbildning samt hur tillämpningsbara ECVET-verktygen är. 20 Verktyg och exempel på bästa praxis för att organisera transnationell rörlighet inom yrkesutbildning, EAC/44/06 Support for mobility, november

18 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Handboken för Q-Placements belyser också några av de mest intressanta och användbara bästa praxis för intressenter i praktikprojekt. Handboken innehåller också mallar som kan användas vid internationell praktik. Euronaver Network: Plattformen Euronaver tillhandahåller information och verktyg på nio språk för att underlätta för förmedlande organ att fungera som stödstrukturer för mindre företag. Plattformen ger organisatörer av internationell praktik tillgång till spjutspetskunskap och introducerar dem till ett stort nätverk samt till andra databaser över hela Europa. 21 Mer info på: The Placement Contract Customizer: Ett webbaserat verktyg som genererar individuella kontrakt för praktikplatser utomlands och som har tagits fram gemensamt av experter i rättsliga frågor och praktikanter. Användaren fyller i information om praktiken (t ex typ av praktikplats, utsändande och mottagande land, varaktighet, ålder, bransch) och därefter genererar verktyget ett utkast till avtal som innehåller samtliga viktiga frågor med hänvisning till nationell och internationell rätt. 22 Mer info på: i2i: Internship to Industry: Användbara webbaserade manualer har utvecklats inom i2i-projektet för att säkra praktikprocessen, från förberedelse till antagning av praktikplatsen. Manualerna ger stöd till skolor, företag, utbytesorganisationer och till medverkande. En lista med blanketter, mallar och användbara länkar finns också. Mer info på: Ap n go: Ap 'n go är en plattform där elever/lärlingar kan registrera önskemål om praktikplats utomlands och där företag som är intresserade av att ge ungdomar en praktikplats kan beskriva sina krav. Hemsidan underlättar matchningen. 23 Mer info: APIK (Auslandpraktika- interkulturelle kompetenz): APIK hjälper tyska företag att skicka sina anställda och praktikanter till andra länder för att vidga sina vyer gällande arbetsmetoder, såväl som mjuka färdigheter och tvärkulturella kompetenser. Mer info: 21 Verktyg och exempel på bästa praxis för att organisera transnationell rörlighet inom yrkesutbildning, EAC/44/06 Support for mobility, november Idem 23 Idem.

19 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING Training without borders: Ett nätverk med coacher för internationella utbyten på tyska handelskammaren och i Chambers of Skilled Crafts and Small Businesses, som syftar till att ge motivation till företag och deras praktikanter, samt att stärka deras yrkesmässiga erfarenheter utomlands. Mer info: EPTE 6 Placements for live entertainment 6: Ett projekt som stöds av Escola Superior de Tècniques de les Arts de l'espectacle vid Institut del Teatre drivs av Barcelona Provincial Council i Spanien för att främja 4 veckors praktik på teatrar i europeiska länder. Mer info på: TACTIC: Detta europeiska konsortium för internationell praktik har utarbetat en handbok som kan laddas ner av registrerade användare på ett antal olika språk. Handboken innehåller metoder och minimikrav för projektplanering av internationell praktik, förberedelse för projekt samt genomförande och slutförande av projekt. Mer info på:

20 3. INTERNATIONELL PRAKTIK

21 3. INTERNATIONELL PRAKTIK 3.1. KONCEPT Yrkesutbildning är ett verktyg för att ge elever de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att på ett flexibelt och tillfredsställande sätt kunna svara mot arbetsmarknadens behov. Baserat på detta ska utbildningen på skolorna vara anpassad till vad som händer på företagen och ska planeras med hänsyn till de kunskaper som eleverna behöver tillägna sig vad gäller teoretiska och begreppsmässiga kunskaper men också vad gäller utrustning och teknik. Mot denna bakgrund blir praktiken en viktig del av utbildningen för elever som inte går lärlingsprogrammet. En person på praktikplats ska aldrig upprätthålla en vakant tjänst Praktik på företag syftar också till att eleverna ska få kontakt med arbetslivet och därmed ge dem möjlighet att avrunda sin personliga och yrkesmässiga utbildning genom praktik i en verklig industrimiljö. Man bör komma ihåg att för många elever är praktikplatsen den första kontakten med arbetslivet. Därför har god planering och samordning mellan cheferna på skolan och i det berörda företaget central betydelse. Företaget ligger utanför skolan och har därför en viktig roll att spela, eftersom det möjliggör för studerande att använda den kunskap som de har lärt sig på skolan, på en arbetsplats och därmed verkar de inte bara i en verklig yrkesmässig miljö, utan får även mer djupgående kunskaper om yrkespraktik. Praktiken på företaget kommer att ge elever praktisk erfarenhet av teknisk utrustning. Eleverna kommer att kunna genomföra arbetsuppgifter på en verklig arbetsplats med fastställda faktorer, samt lära sig övergripande kompetenser (utrustning, arbetsorganisation, att arbeta tillsammans med andra, etc.) som de har svårt att lära sig någon annanstans än genom praktik på en verklig arbetsplats. Det finns två huvudsakliga mål att uppnå med praktiken: Att fullfölja den yrkeskompetens som förvärvats på skolan (yrkeskvalifikationer). Att hjälpa eleven att få ett jobb (integration till yrkeslivet). Det bör understrykas att praktik är en mycket viktig del av utbildningen för eleverna. Det är därför nödvändigt att införa ett system med högkvalitativa lokala praktikplatser på företagen och om möjligt ordna internationella praktikplatser, som tillför ett mervärde till utbildningen.

22 3. INTERNATIONELL PRAKTIK 3.2. MÅL Praktik är ett nödvändigt komplement för att säkerställa en heltäckande utbildning för elever som går på yrkesutbildningar. Praktiken ska: Uppgradera och förbättra den teoretiska kunskapen som förvärvats i skolan. Ge eleverna praktisk erfarenhet av verklig produktionsutrustning. Ge de studerande en chans att uppleva en arbetsmiljö med sociala relationer och arbetsrelationer. Möjliggöra för företagen att ta reda på en eventuell framtida medarbetares kunskap och förhållningssätt. Hjälpa eleverna att förvärva yrkeskvalifikationer och hitta ett arbete. Upprätta strategier för att föra den akademiska utbildningen närmare den arbetsrelaterade verkligheten. För företagen innebär praktiken: Att vara en partner i elevernas praktiska utbildning. Att på plats i arbetsmiljön hitta människor som kan bli potentiella framtida kvalificerade medarbetare när praktikperioden är slut. Att kunna erbjuda ungdomar sina första jobb. Att upprätthålla kontakten med skolorna. Att etablera tjänsten som handledare på företaget, som ska hjälpa eleven som gör sin praktik. Praktik på lokala företag är mycket viktigt för både företag och elever, men när praktiken sker utomlands kan andra mål uppnås utöver de som beskrivits ovan: Ge företaget en internationell approach. Ge företaget nya idéer, kunskaper och metoder. Utökad kulturell kompetens. Hitta andra sätt att arbeta. Få kunskap om andra kulturer. Förbättra de allmänna kunskaperna i främmande språk och få kunskap om det professionella fackspråket. Komplettering av personliga CV. Att se internationell praktik som en verklig möjlighet för personlig utveckling. Anpassning till en bredare arbetsmarknad. Driva konceptet om tillhörighet till EU. Utveckling utanför familjen och den sociala omgivningen; att växa som person.

23 3. INTERNATIONELL PRAKTIK 3.3. DEFINITION AV KVALITET Även om samtliga aktörer som är engagerade i ett internationellt utbyte har liknande uppfattningar om vad kvalitativ praktik ska vara, finns det ingen gemensam europeisk definition av kvalitet som kan delas av aktörerna. Det är därför en viktig angelägenhet att hitta en gemensam definition på kvalitet gällande internationell praktik, en angelägenhet som delas av både intressenter i praktikprojekt och av Europeiska kommissionen. Kommissionen har tagit fram flera material designade för att förbättra kvaliteten på internationell praktik: Kvalitetskontrakt: ett dokument som undertecknas av deltagaren, utsändande och mottagande organisation och som omfattar åtagandena för var och en av dessa tre. Kvalitetsstadgan för internationell praktik som i punkterna 13 och 15 framhärdar behovet av kvalitet, noggrann planering och lämplig utvärdering under, före och efter utlandsvistelsen. Erasmus elevstadga, som tydligt definierar vad som förväntas av eleverna och vad eleverna förväntar sig när de deltar i Erasmus-programmet. I denna handbok kommer vi att ge en definition av vad som avses med kvalitet gällande internationell praktik, och speciellt när det gäller internationell praktik. Enligt ISO 9000 är kvalitet ett mått på hur väl ett antal egenskaper möter ställda krav Kvaliteten på något bestäms av en rad egenskaper och ett antal krav, samt hur väl de överensstämmer med varandra. Om egenskaperna uppfyller samtliga krav, har hög eller utmärkt kvalitet uppnåtts. Kvaliteten kan vara dålig, bra eller utmärkt. Kvaliteten på något kan bestämmas genom att jämföra en rad egenskaper med ett antal i förväg angivna krav. Kvalitet är således ett relativt begrepp. Kvalitet är alltid relativt i förhållande till de i förväg angivna kraven, som är behov och förväntningar som skall uppfyllas. Kvalitet på internationell praktik innebär att deltagarens förväntningar och behov uppnås och att deltagaren uppfyllt kraven för praktikperioden.

24 3. INTERNATIONELL PRAKTIK Samtliga kategorier av internationell praktik involverar ett antal aktörer, före, under och efter praktikperioden. Endast vissa av dessa aktörer är samtidigt förmånstagare. Förmånstagare i praktikprojekt är personer eller organisationer som drar nytta av något. För att matcha förmånstagarnas behov och förväntningar på den internationella praktiken ställs följande krav: Internationell praktik som bara involverar elever och skolor. Eleverna är de enda förmånstagarna. Internationell praktik som involverar elever, skolor och mottagande företag. Förmånstagarna är eleverna och mottagande företag. I den första kategorin av praktik är endast tre aktörer inblandade och samtliga kommer från den pedagogiska världen; skolorna, vilket gör att praktiken är lättare att hantera. I den andra kategorin av praktik ökar antalet aktörer till minst fem, varav några kommer från den pedagogiska världen och några från näringslivet. Kategorin där företag är inblandade ökar komplexiteten i koordineringen och kvalitetssäkringen. Kvaliteten på den internationella praktiken kan påverkas av dålig matchning mellan mottagande företag och elev. Ett antal möjliga orsaker till dålig matchning mellan elev och mottagande företag kan vara: Brist på nära kontakt mellan skolan och mottagande företag. Geografiskt avstånd. Svårigheter att sammanlänka näringslivet med miljön för yrkesutbildning. Svårigheter på grund av en specifik företagsbransch, mm.

25 3. INTERNATIONELL PRAKTIK Leonardo da Vinci-undersökningen från 2007 visar de viktigaste variablerna som orsakar missnöje gällande internationell praktik för deltagarna (eleverna) när praktik sker på företag utomlands. 24 Figure 3-12: What participants did not enjoy about a stay abroad Stay too short Inadequate financial support Poor planning / preparation Too much bureaucracy Poor care from receiving orgnaization Tasks did not correspond to my prof. background Poor accommodation / unfriendly host family Poor care from sending organization Linguistic skills hardly improved, poor language course Poor practical placement No autonomous activities Little insight into host country gained Stay too long Not enough practical experience, too much lang. courses Källa: WSF LdV Survey % 3% 6% 26% 24% 21% 17% 17% 16% 14% 13% 12% 41% 48% För kort praktik (48 %) och otillräckligt ekonomiskt stöd (41 %), är de sämst rankade, tillsammans med dålig planering/dåliga förberedelser (26 %) och för mycket byråkrati (24 %). Det finns variabler som ger oss mycket värdefull information om vad som är lågkvalitativ praktik: Arbetsuppgifterna motsvarade inte min yrkesmässiga bakgrund (17 %). Dålig praktikplats (13 %). Inga självständiga uppgifter (12 %). Inte tillräcklig praktisk erfarenhet, för mycket språkkurser (3 %). Det är anmärkningsvärt att 17 % av eleverna svarade att uppgifterna inte motsvarade deras yrkesbakgrund. I strävan för att nå högre kvalitet på praktikplatserna är denna procentsats för hög. 24 Analysis of the Effects of LEONARDO DA VINCI Mobility Measures on Young Trainees, Employees and the Influence of Socioeconomic Factors, forskning på uppdrag av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för utbildning och kultur,

26 3. INTERNATIONELL PRAKTIK Varje aktör måste få sina krav uppfyllda för att säkerställa kvalitet, det vill säga att samtliga förmånstagares behov och förväntningar ska uppfyllas. Alla aktörer som är engagerade i den internationella praktiken måste se till att de genom sitt agerande uppfyller deltagarnas behov och förväntningar. När en låg kvalitet uppnås beror det på att den internationella praktiken inte har nått upp till kraven, med andra ord, när den internationella praktiken inte uppfyller förmånstagarnas behov och förväntningar. Behov: brist av något nödvändigt önskvärt eller användbart. Förväntningar: något väntat. Att förvänta sig: att överväga rimlighet, lämpligt eller nödvändigt. Tillfredsställelse: uppfyllandet av ett behov eller önskan. Kundtillfredsställelse: ett mått på hur produkter och tjänster som tillhandahålls av ett företag uppfyller eller överträffar kundens förväntningar. Kvalitet uppnås när förmånstagaren uppnår tillfredställelse, genom att behov och förväntningar uppfylls genom den internationella praktiken.

27 3. INTERNATIONELL PRAKTIK 3.4. Kvalitetskrav: förmånstagarnas behov och förväntningar Åtgärder för kvalitetssäkring kommer att vidtas för att säkerställa att den internationella praktiken uppfyller förmånstagarens behov och förväntningar. Kvalitetssäkring innebär ett antal aktiviteter som ska etablera ett förtroende om att kvalitetskraven kommer att uppfyllas. Förmånstagarnas förväntningar måste vara förenliga med vad den internationella praktiken kan ge dem. Om förmånstagarna definierar behoven och förväntningarna på annat sätt, kan det leda till ett missnöje som utgör en risk för kvalitetssäkring av den internationella praktiken. Tillfredsställelse = Internationell praktik Behov + Förväntningar När förväntningarna avviker från, eller är högre än erfarenheterna från den internationella praktiken blir följden missnöje. För att tydligt definiera vad varje aktör kan förvänta sig och vad som förväntas av dem, är det viktigt att sammanlänka förväntningarna mellan samtliga aktörer. Detta förklaras närmare i punkt 5 i denna handbok. Ibland kan förväntningarna på uppgifterna som en elev ska utföra på ett mottagande företag vara dåligt definierade, vilket gör att eleven förväntar sig en annan upplevelse på mottagande företag. I detta fall kan resultatet orsaka missnöje. Det samma gäller när förväntningarna på en elevs kunskaper är högre än de kunskaper som eleven verkligen har. Handledaren på företaget förväntar sig en annan insats från eleven och även i detta fall kan resultatet orsaka missnöje. Orsaker till diskrepans mellan förväntningar och erfarenheten från den internationella praktiken kan variera och måste beaktas för att kunna utforma rutiner som hindrar att deltagarna blir missnöjda. Rutiner för kvalitetssäkring behandlas mer detaljerat i punkt 5 i denna handbok. En hög kvalitet på internationell praktik uppnås när förmånstagarnas behov och förväntningar uppfylls. Förmånstagarnas tillfredsställelse resulterar i långvariga relationer vilket underlättar framtida internationell praktik. I annat fall kommer praktiken bli tillfällig och endast fungera på kort sikt. Tillfredsställelse för elever som deltar i internationell praktik:

28 3. INTERNATIONELL PRAKTIK Att resa utomlands och få kunskap om en ny kultur, ett nytt språk och ett nytt land är ofta en tillfredsställelse för ungdomar. Men vad som är svårare att uppnå med praktiken är att matcha det yrkesmässiga lärandet med elevens yrkesmässiga bakgrund samt att ge eleven bättre färdigheter efter praktiken. Ibland har det yrkesmässiga inlärandet inte helt uppnåtts genom den internationella praktiken. Fler och fler förmånstagare i praktikprojekt vill inte bara utveckla sina personliga och internationella färdigheter utan också sina yrkesmässiga kunskaper. Som kan ses i Leonardo da Vinci-undersökningen från 2007 har vissa variabler relaterade till färdigheter och kompetenser som förvärvats genom internationell praktik inte värderats särskilt högt när det handlar om hur nöjd förmånstagaren varit: Praktisk praktikplats utomlands, endast 54 % nöjda. Arbeta i ett internationellt team, endast 52 %. Uppgifter som tilldelats, endast 36 %. Arbetsmetoder på mottagande organisation, endast 33 %. Arbetstid, bara 30 %. 25 Figure 3-11: What Participants enjoyed about stay abroad Improvement of language skills Opportunity to go abroad Gained important personal experiences Insights into other ways of life Intercultural exchange Interaction with each other at work Insight into other ways of working Practical placement abroad Familiarisation with own personal limits Work in an internacional team Placement abroad Duration of stay abroad Care from foreign organisation Structure and organisation of the stay Tasks assigned Handling new materials Organisation of work flow Care from sending organization Working methods at receiving organization Financial support Working hours 43% 40% 39% 36% 34% 33% 33% 33% 30% 30% 54% 53% 52% 49% 75% 74% 72% 68% 65% 62% 61% Källa: WSF LdV Survey Idem

29 3. INTERNATIONELL PRAKTIK Den studerande blir tillfredsställd med den internationella praktiken om den studerande har uppfyllt samtliga av följande lärandemål: Nytt sätt att arbeta, förvärvade yrkeskunskaper och erfarenheter som matchar hans/hennes yrkesbakgrund. Förbättrade kunskaper i främmande språk. Livserfarenhet: erfarenhet av att bo ensam, att få kunskap om en främmande kultur, träffa nya människor, etc. Tillfredsställelse för mottagande företag: Endast lite dokumentation finns som handlar om mottagande företags tillfredsställelse, vilket ibland kan ges underordnad betydelse när man talar om internationell praktik. Men bara när mottagande företag når tillfredsställelse kommer vi att få ett långvarigt samarbete med mottagande företag, som sedan kommer vara intresserade av att upprepa utbytet. Värdföretaget når tillfredsställelse med den internationella praktiken om företaget har uppnått följande mål: Eleven har bidragit professionellt till företaget. Eleven har bidragit med ett mervärde under tiden som han/hon arbetat på företaget. Det vill säga, resultatet som erhållits från praktikantens arbete är högre än utbildningsinsatserna. Företagets personal har fått erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell, flerspråkig miljö. Tillfredsställelse för den skola som eleven tillhör: Skolan når tillfredsställelse med den internationella praktiken om den studerande har fullgjort följande: Nytt sätt att arbeta, förvärvade yrkeskunskaper och erfarenheter som matchar hans/hennes yrkesbakgrund. Förbättrade kunskaper i främmande språk. Livserfarenhet: erfarenhet av att bo ensam, att få kunskap om en främmande kultur, träffa nya människor, etc. Med andra ord innebär det tillfredsställelse för skolan att uppnå tillfredsställelse för eleven genom hans/hennes kunskapsinhämtning. Detta är ett mervärde som skolorna kan ge de elever som deltar i internationell praktik. I vissa fall kan den internationella praktiken vara mycket tillfredsställande för eleven, även om de yrkesmässiga kunskaperna som förvärvats inte är särskilt goda. Även om elevens förväntningar är mycket låga och tillfredsställelse i allmänhet uppnåtts, kan utbytet klassas som dålig av skolan, eftersom inte tillräckligt med kunskaper och färdigheter förvärvats. Därför är det viktigt att få en bra utvärdering av de resultat och den kompetens som förvärvats av eleven efter att ha deltagit i den internationella praktikutbildningen.

30 3. INTERNATIONELL PRAKTIK Tillfredsställelse för organisationen som ger stöd till internationell praktik: I de flesta fall finns det en organisation som stödjer och/eller finansierar den internationella praktiken. Organisationen når tillfredsställelse om det finns tillfredsställelse för förmånstagarna och om finansieringen används korrekt för att uppnå målen i finansieringsprogrammet. Organisationen som stödjer internationell praktik och/eller ger ekonomiskt stöd kräver att vissa handlingar korrekt fylls i av förmånstagarna för att kunna utföra en kvalitetsbedömning. Organisationen når tillfredsställelse om handlingarna fylls i korrekt och indikerar en hög nivå av tillfredsställelse med resultatet, och samtidigt: Säkerställer att de medel som mottagits för internationell praktik är väl använda. Förmånstagarnas tillfredsställelse har uppnåtts. Det som mest sannolikt kan generera missnöje för eleven, skolan och det berörda företaget, är erfarenhet från en "delvis utbildningsmässig, delvis yrkesmässigt" internationell praktik. För att säkerställa kvaliteten på detta utbyte måste en rad förebyggande kontroller, rutiner och utvärderingssystem utformas för att förhindra internationell praktik med dålig kvalitet. Q-Placements avser att vara en handbok med samtliga rutiner, krav och riktlinjer som krävs för att kunna kvalitetssäkra internationell praktik.

31 4. MODELL FÖR Q-PLACEMENTS

32 4. MODELL Q-PRAKTIK 4.1 MODELL FÖR Q-PLACEMENTS Modellen för Q-Placements är utformad för att säkerställa att förmånstagarna för praktiken får sina förväntningar uppfyllda och att de olika aktörernas kvalitativa krav uppfylls (samordnande organisationer, skolor, mottagande företag och elever i utsändande och mottagande land), som: En modell där företag, elever och skolor enkelt kan delta i internationell praktik. Fastställa processer för samtliga aktiviteter mellan aktörerna. Fastställa varje aktörs minsta ansvarsområde. Fastställa processer för insatser för varje fas av praktiken, och i enlighet med målen. En modell med olika metoder för kontroll och utvärdering. Modellen strävar efter att bli en utgångspunkt och ett kvalitetssäkringssystem för att implementeringen av internationell praktik ska ske under de bästa förhållanden. Dessa förhållanden, samt kraven för praktiken anges i modellen för Q-Placements för att underlätta för skolor och elever, såväl som för företagen, oavsett var praktiken sker. Förhållandena ska vara de samma som i elevernas eget utbildningssystem. De samordnande organisationerna i det utsändande och mottagande landet är viktiga för att modellen ska fungera, eftersom de båda befinner sig närmare både den pedagogiska världen och näringslivet i sina respektive länder. I modellen för Q-Placements agerar de samordnande organisationerna som sammanlänkande i utvecklingen av hela praktikutbildningen genom att genomföra löpande kontroll, utvärdering och uppföljning. De samordnande organisationerna i utsändande och mottagande land ger samtidigt olika fördelar och förmåner till modellen: Det utsändande landets samordnande organisation fungerar som ett lokalt center i utsändande land och underlättar internationell praktiksamordning genom att: Tala samma språk och ha samma kulturella bakgrund som de utsändande skolorna. Ha geografisk närhet till de utsändande skolorna. Underlätta internationell praktiksamordning för skolorna som oftast inte har tillräckligt med personal för att på rätt sätt kunna följa upp och hantera praktiken. Sammanställa skolornas efterfrågan på elever med effektiv styrning. Fungera som enda samtalspartner mellan de samordnande organisationerna i mottagande land och skolan, vilket ger en tydlig kommunikationskanal.

33 4. MODELL Q-PRAKTIK Mottagande lands samordnande organisation fungerar som ett lokalt center i mottagande land och underlättar samordningen av den internationella praktiken genom att: Tala samma språk och ha samma kulturella bakgrund som mottagande företag. Ha geografisk närhet till mottagande företag och blir därmed den viktigaste kontakten för eleven under praktikutbildningen. Ha kulturell kunskap om det land där praktiken utförs. Sammanställa utbudet av potentiella mottagande företag och göra det enklare att korrekt matcha en specifik elevprofil med ett specifikt mottagande företag. Fungera som enda samtalspartner mellan de samordnande organisationerna i utsändande land och mottagande företag, vilket ger en tydlig kommunikationskanal. För att möjliggöra en bättre förståelse av modellen för Q-Placements identifieras och definieras samtliga viktiga aktörer, avseende profiler, minimikrav, uppgifter och ansvar i följande avsnitt (5). Som stödmaterial till handboken finns dessutom användarguider för att informera samtliga aktörer individuellt och på ett tydligt sätt om de steg som ska tas och om de processer som skall följas för att uppnå optimal erfarenhet av internationell praktik. Användarguiderna finns på webbsidan för Q-Placements: Användarguider: Elev/praktikant. Skola/skolans handledare. Samordnande organisation i utsändande land. Samordnande organisation i mottagande land. Mottagande företag/handledare.

34 4. MODELL Q-PRAKTIK 4.2. ATT IDENTIFIERA OCH DEFINIERA DE OLIKA AKTÖRERNA Samordnande organisation (utsändande land) Samordnande organisation (mottagande land) Skolor Handläggare skola Elev Processer s Roller Företag Handledare företag Krav Nödvändiga aktörer 26 : I Q-Placementsmodellen har ett minimum antal aktörer definierats, vilka krävs för att säkerställa kvalitet genom hela processen med internationell praktik. Aktörerna måste ha yrkesmässig erfarenhet för att kunna säkerställa en givande internationell praktik. 26 Aktörerna och deras uppgifter och minimikrav definieras. I vissa fall har en aktör flera roller att spela.

35 4. MODELL Q-PRAKTIK ELEV ELLER PRAKTIKANT: En person som deltar i yrkesutbildning och/eller har tagit examen för mindre än ett år sedan på en yrkesutbildningsskola. SKOLA: Tillhandahåller yrkesutbildning och praktik, belägen i utsändande land där praktikanter genomgår yrkesinriktad utbildning, och som genererar efterfrågan på internationell praktik. SKOLANS HANDLEDARE: Lärare som samordnar praktikplatser för elever. SAMORDNANDE ORGANISATION I UTSÄNDANDE LAND: Institution som samordnar efterfrågan på internationell praktik från skolor i utsändande land. SAMORDNANDE ORGANISATION I MOTTAGANDE LAND: Institution som samordnar utbudet av praktikplatser från företag i mottagande land. Får informationen om efterfrågan på internationell praktik från den samordnande organisationen i utsändande land. MOTTAGANDE FÖRETAG: Företag som är värd för elever/praktikanter under praktikutbildningen. HANDLEDARE: Den person som utsetts att leda, utbilda och bedöma praktikanter under praktikutbildningen i mottagande företag Övriga aktörer: STÖDORGANISATION: Institution som vanligtvis finns i utsändande land som ger logistikstöd eller ekonomiskt stöd till den internationella praktiken. SKOLA I MOTTAGANDE LAND: Utbildningsanordnare, belägen i mottagande land där internationell praktikutbildning sker som kan samarbeta för att stödja praktiken.

36 5. AKTUELLA AKTÖRER OCH DERAS INSATSER

37 5.1. ELEV ELLER PRAKTIKANT En person som deltar i yrkesutbildning och/eller har tagit examen för mindre än ett år sedan på en yrkesutbildningsskola Profil och minimikrav: Självständig i vardagen. Positiv attityd. Motiverad inför utmaningar. Möjlighet att anpassa sig till nya situationer. Uppnå utbildningens minimikrav för att säkerställa att utbytet kan tas tillvara. Inneha de handlingar som krävs: - Nationellt ID-kort/pass. - Europeisk sjukförsäkring. - Läkarintyg vid behov. - Rese- och ansvarsförsäkring. - Samtliga tillstånd som krävs i det utsändande och mottagande landet. Tillräckliga kunskaper i arbetsspråket. Åldersgränsen ska vara den lagliga åldern för praktik i utsändande och mottagande land. Allt ovanstående ska intygas av skolan. Rekommendation: Ha avslutat nationell praktik med en positiv utvärdering och/eller ha tidigare arbetslivserfarenhet. Vid internationell praktik som ska pågå under en längre tid, rekommenderas att den studerande i förväg deltar i fördjupande språkkurser.

38 Uppgifter och ansvar: Delta i den internationella praktiken på ett aktivt och ansvarsfullt sätt och göra det som krävs i varje skede av projektet: förberedelse, genomförande, utvärdering och spridning. Under praktiken förväntas eleven att: - Följa överenskommen aktivitetsplan. - Acceptera företagets allmänna regler och andra överenskomna regler. - Följa arbetstiderna. - Respektera säkerhetsrutinerna. - Använda teknisk terminologi. - Integrera med arbetsteamet. - Ta hänsyn till kvalitet i genomförandet av processer och tilldelade uppgifter, inom de fastställda tidsfristerna. - Acceptera sina uppgifter. - Vårda personlig hygien och utseende. - Bedöma eget arbete objektivt och använda kritiskt tänkande. - Visa initiativ vid problemlösning. - Respektera regler för nyttjande av lokaler och utrustning som hon/han får tillgång till (boende, installationer, maskiner, etc.) Klassificering av elever: Eleverna kan delas in i två huvudgrupper baserat på deras relation till utbildningscentrat: Elever inskrivna på skolan: Alla elever som är inskrivna vid en yrkesutbildningsskola är berättigade att delta i internationell praktik, oberoende av vilken kurs de deltar i. Den lämpligaste tidpunkten för sådan praktik specificeras för varje elev. Praktikanter som lämnat skolan: Som en allmän regel inkluderas samtliga elever som har avslutat en yrkesutbildning föregående år, i de projekt för internationell praktik som framläggs i denna handbok.

39 Åldersgräns för att delta i internationell praktik: Följande gäller för både de elever som är inskrivna vid en skola och för de som har avslutat sina studier: Minimiålder: Som en allmän regel är minimiåldern för att delta i praktik den samma som den lagliga åldern för praktik i utsändande och mottagande land. Ett undantag är elever som inte uppnått laglig ålder men som anses ha tillräcklig personlig och yrkesmässig mognad. Dessa elever bör åtföljas av en lärare/handledare. Maxålder: Det finns ingen övre åldersgräns för att delta i internationell praktik. Kategorier av grupper: Uppgifter och ansvarsområden för de som deltar i den internationella praktiken påverkas inte av kategorin. Kategori av grupp bestäms genom: Rättsliga föreskrifter i utsändande eller mottagande land. Standarder eller regler som gäller i skolans utsändande land. Andra standarder med tanke på grupp, mottagande land, etc. Grupper: Elever som kan resa ensamma: Alla elever i myndig ålder enligt gällande lagstiftning i båda länderna, kan resa ensamma. Elever som reser i grupp: - Minderåriga enligt lagen. - Elever i myndig ålder som föredrar att resa i grupp. - Alla elever som är skyldiga att resa i grupp på grund av deras lands lagstiftning. Elever som måste åtföljas av en lärare/handledare (oavsett om de reser ensamma eller i grupp): - Minderåriga (åldern varierar beroende på landets lagstiftning). - Elever vars sociala, fysiska eller psykiska tillstånd gör att de behöver särskild omsorg. - Elever som på grund av deras lands lagstiftning är skyldiga att åtföljas av lärare/handledare.

40 5.2. SKOLA/ SKOLANS HANDLEDARE Skola: Tillhandahåller yrkesutbildning och praktik, belägen i utsändande land där praktikanter genomgår yrkesinriktad utbildning. Skolan genererar efterfrågan på internationell praktik. Skolans handledare: Lärare som samordnar praktikplatser för elever Minimikrav: Skola: Inga minimikrav finns eftersom samtliga skolor för yrkesutbildning är tillräckligt kvalificerade för att delta i internationell praktik. Skolans handledare: Skolans handledare måste ha yrkesmässiga kunskaper, stå i nära kontakt med eleven och ha full kunskap om elevens läroplan och akademiska ämnen Uppgifter och ansvar: Upprätthålla kontinuerlig kontakt med den samordnande organisationen i utsändande land under den internationella praktiken. Beskriva olika aktiviteter som kan genomföras och utföras av eleven på ett företag. Ordna de försäkringarna som krävs för praktikperioden: reseförsäkring, hälsoförsäkring, olyckfallsförsäkring, etc. Ge eleven grundläggande instruktioner om teknisk vokabulär i arbetsspråket eller mottagande lands språk. Validera godkänd aktivitetsplan. Vara länken mellan det utsändande landets samordnande organisation och eleven. Kontinuerligt vara medveten om utvecklingen av den totala internationella praktiken. Ansvara för att skicka de mest lämpliga eleverna till praktikplatserna. Ansvara för utvärdering och validering av praktiken när den är klar. Öka medvetenheten, promota och ge information om praktikprocessen till eleverna. Sprida information om erfarenheter av internationell praktik på skolan. Handledaren på skolan ska alltid finnas tillgänglig för eleven om det uppstår frågor/problem under praktiken i utlandet.

41 5.3. SAMORDNANDE ORGANISATION I UTSÄNDANDE LAND: Institution som samordnar efterfrågan på internationell praktik från skolorna i utsändande land. Ska vara en institution som inte gör vinst på praktikutbildningen och som använder offentliga medel för förvaltningen av praktiken, samt tar reda på efterfrågan på internationell praktik från skolor i utsändande land. Samordnande organisation kan vara: Handelskammare. Näringslivsorganisationer. Pedagogiska centra. Icke-statliga organisationer Offentliga organ. Övriga Minimikrav: Stå i konstant nära kontakt med skolorna/handledare på skolan. Ha bra anknytning till skolorna inom sitt inflytandeområde. Ha erfarenhet av nationell praktik. Ha kunskaper i språket på praktikplatsen. Rekommendationer: Ha erfarenhet av internationell praktik (europeiska finansieringssystem, projektledning, etc.) Ha kontakt med andra liknande organisationer utomlands Uppgifter och ansvar: Se till att regler och lagstiftning i det utsändande landet följs. Ansvarig för att samordna den internationella praktiken. Vara exklusiv samtalspartner för den samordnande organisationen i mottagande land. Ska se till att eleverna innehar samtliga nödvändiga handlingar före praktiken: försäkringar, tillstånd, etc. Ska hålla kontakt med skolans handledare och följa upp och ge rapporter om den internationella praktiken. Uppmärksamma kampanjer bland skolor och i samhället.

42 5.4. SAMORDNANDE ORGANISATION I MOTTAGANDE LAND: Institution som samordnar utbudet av praktikplatser från företag i landet. Får informationen om efterfrågan på internationell praktik från den samordnande organisationen i utsändande land. Ska vara en institution som inte gör vinst på praktikutbildningen och som använder offentliga medel för förvaltningen av praktikplatsen, samt tar reda på efterfrågan på praktikplatser från mottagande företag. Samordnande organisation kan vara: Handelskammare. Näringslivsorganisationer. Pedagogiska centra. Icke-statliga organisationer Offentliga organ. Övriga Minimikrav: Konstant stå i nära kontakt med skolorna/handledare i skolan. Ha bra anknytning till skolorna inom sitt inflytandeområde. Ha erfarenhet av nationell praktik. Ha kunskaper i språket på praktikplatsen. Ha kunskap om den mottagande miljön: stad, företag, boende, etc. Rekommendationer: Ha erfarenhet av internationell praktik (europeiska finansieringssystem, projektledning, etc.). Ha kontakt med andra liknande organisationer utomlands. Ha kunskap om skolor och yrkesgrupper i området, samt ha ett kontaktnät med skolor och yrkesgrupper i området Uppgifter och ansvar: Se till att regler och lagstiftning i det utsändande landet följs. Ansvarig för att samordna internationell praktik i mottagande land. Vara exklusiv samtalspartner för den samordnande organisationen i utsändande land. Se till att mottagande företag uppfyller minimikraven. Ska hålla kontakt med företagets handledare och med eleven och följa upp praktiken. Ska vara den viktigaste kontakten för eleven under praktiken. Uppmärksamma informationskampanjer bland företag och samhälle. Ge personligt stöd till eleven i krissituationer. Ständigt kunna refereras till vid behov. Välkomna eleven till mottagande land. Ge allmän information om det mottagande företaget före start.

43 5.5. MOTTAGANDE FÖRETAG/FÖRETAGETS HANDLEDARE Mottagande företag: Företag som är värd för elever/praktikanter under praktikutbildningen. Företagets handledare: Den person som utsetts att leda, utbilda och bedöma praktikanten under praktikutbildningen på mottagande företag Minimikrav: Mottagande företag: Företaget måste vara väl förtroget med filosofin för praktiken. Säkerställa att arbetsplatsens förordningar, kollektivavtal, förmånliga avtal, etc. följer regler gällande hälsa och säkerhet. Tillgänglighet: -Kollektivtrafik. - Tillhandahålla andra transportmedel. Ska vara en lämplig bransch som kan möta och matcha elevens behov. Ska ha tillgänglig, kvalificerad personal som kan agera värd och bistå eleven under praktiken. Ha lämplig utrustning och lämpliga lokaler för att på ett korrekt sätt kunna genomföra aktivitetsplanen. Företagets handledare: Handledaren på företaget ska vara yrkeskunnig och kvalificerad inom samma specialområde som gäller för den studerandes praktikutbildning, samt ha god allmän kännedom om hur företaget fungerar. Ska ha tid för kontroll och rådgivning för praktikanten. Ska ha pedagogisk kunskap. Ska känna till elevens uppgifter. Ha tillräcklig kunskap om elevens arbetsspråk. Ska vara motiverad att ta emot eleven. Rekommendationer: Ha deltagit i särskild utbildning för företagshandledare. Ha tidigare erfarenhet som företagshandledare.

44 Uppgifter och ansvar: Understryka de olika uppgifter som kan utföras av eleven och som kommer att bli hans/hennes faktiska aktivitetsplan. Följa den överenskomna aktivitetsplanen. Ska främja lagarbete och inkludera praktikanten så långt som möjligt. Kontinuerligt informera mottagande lands samordnande organisation under praktiken. Ansvara för validering vid slutförandet av praktiken. Se till att praktiken genomförs enligt fastställd aktivitetsplan. Vara ansvarig för handledning och mentorskap för praktikanten under utbildningsperioden på företaget.

45 5.6. YTTERLIGARE AKTÖRER: Stödorganisation: Institution som vanligtvis finns i utsändande land som ger logistikstöd eller ekonomiskt stöd till den internationella praktiken. Profil och minimikrav: Uppgifterna kan utföras av en enda aktör, eller delvis delas av aktörer eller ett nätverk av aktörer i länderna. Stödorganisationerna kan vara offentliga organ, EU-organ, icke-statliga organisationer, eller specialistföretag inom europeisk praktik, företagsorganisationer eller fackföreningar, etc. Uppgifter och ansvar: Strategiskt stöd: Promotar lokala nätverk med aktörer (företag, fackföreningar, skolor, företrädare för ungdomar, offentliga myndigheter) genom råd som finns i de respektive länderna (lokala utbildningsråd, lokala utbildningsnätverk, lokala eller regionala utbildningsprogram, etc.) Promotar europeiska nätverk mellan intressenterna i praktikprojekten, via europeiska projekt (eventuellt EU-finansierade): - Spridning av innovation. - Kurser, studiebesök, genomförbarhetsstudier etc. - Dela med sig av och sprida god praxis. - Forskning. Ökar medvetenheten om mervärdet av internationell praktik genom informationskampanjer i större skala (nationell och regional nivå). Ger stöd till marknadsföring av produkter/aktiviteter för att sprida erfarenheterna och nyttja resultaten som förvaltas av de samordnande organisationerna, till elever, skolor och företag. Ansvarig för att godkänna överföring av credits på lokal nivå för att uppnå officiellt nationellt erkännande av internationell praktik. Teknisk support: Ge information och stöd till skolorna när de ansöker om lokala, regionala, nationella och/eller europeiska praktikprogram. Pedagogiskt stöd: Kan ta på sig stöduppgifter under internationell praktikutbildning. Logistiskt stöd: Hjälper samordnande organisationer i utsändande eller mottagande land med boende, att organisera kulturella besök, lokala transporter, hämtning på flygplats, etc. Ekonomiskt stöd: Ger stöd eller främjar insamlingar för internationella insatser för praktikutbildning.

46 SKOLA I MOTTAGANDE LAND: Tillhandahåller yrkesutbildning och praktik. Skolan ligger i mottagande land där den internationella praktiken sker och samarbetar för att stödja praktikutbildning och kan bidra till att förhöja erfarenheten av den internationella praktiken för eleven, inte bara yrkesmässigt utan också som en rik kulturell och personlig erfarenhet. Samtidigt kan skolan öka kunskapen om den tekniska utrustning och teknik som används i landet, samt ge stöd till skolan i utsändarlandet och till den samordnade organisationen i mottagande land när man söker efter de mest lämpliga företagen. Profil och minimikrav: skolor som så långt som möjligt matchar undervisningsdisciplinerna i utsändarlandets skolor för yrkesutbildning. Uppgifter och ansvar: Hålla kontakt med skolan i utsändarlandet för framtida samarbete, utbyta erfarenheter och kunskap, även för framtida projekt om elevutbyte. Ta emot kontaktförfrågan från skolan i det utsändande landet genom den samordnande organisationen i mottagande land. Kan organisera aktiviteter såsom: - Aktiviteter för att främja umgänge och interaktion mellan praktikanten och lokala elever i samma ålder och med liknande intressen. - Aktiviteter som främjar inlärning av främmande språk och utbyte mellan elever från de båda länderna. - Aktiviteter som bidrar till bättre förståelse av kulturen och sättet att leva i mottagande land. - Runda bords-diskussioner för att främja erfarenhetsutbyte om internationell praktik. Lokala elever deltar, som är intresserade av praktik eller som har tidigare erfarenheter av internationell praktik, samt även internationella praktikanter som deltar i utbytesprogram.

47 5.7. Processer I detta avsnitt återfinns samtliga åtgärdsprocesser och förklaras steg för steg Sammanfattning av samtliga processer i korthet: Före praktiken Processer: Relaterade dokument: 1) Elevansökan - Europeiskt Curriculum Vitae - Riktlinjer för personligt brev 2) Elevrekrytering N/A 3) Att tillsätta handledare på skolan N/A 4) Upprätta nödvändiga dokument - Riktlinjer för elevprofil - Exempel 1 (ES) - Exempel 2 (ES) - Exempel 3 (ES) - Exempel 4 (PL) - Exempel 5 (PL) 5) Bedömning av mottagande företag - Riktlinjer för utvärdering av mottagande företag 6) Förslag till aktivitetsplan N/A 7) Val av mottagande företag N/A 8) Tillsätta handledare på företaget N/A 9) Aktivitetsplan feedback N/A 10)Validering av aktivitetsplanen och praktikavtalet - Exempel 1 (ES) - Exempel 2 (ES) - Exempel 3 (ES) - Exempel 4 (PL) - Exempel 5 (PL) - Exempel 6 (PL) - Exempel 7 (DE) 11) Praktisk information om mottagande land N/A 12) Utbildning före avresan - Riktlinjer för elevens uppförandekod 13) Förbereda företagets material och lokaler N/A

48 Under praktiken Processer: Relaterade dokument: 14) Eleven välkomnas i mottagande land N/A 15) Inledande möte på mottagande företag N/A 16) Installationsmöte N/A 17) Kontroll och uppföljning av praktikplatsen - Dagbok exempel 1 (ES) - Dagbok exempel 2 (PL) 18) Slutligt utvärderingsmöte - Mottagande företags utvärdering av eleven. Exempel 1 (ES) - Mottagande företags utvärdering av eleven. Exempel 2 (DE) Efter praktiken Processer: Relaterade dokument: 19) Certifiering av praktikplatsen - Exempel 1 (ES) - Exempel 2 (ES) 20) Praktikantens rapport - Riktlinjer för praktikantens rapport - Exempel 21) Frågeformulär om tillfredsställelse - Riktlinjer för frågeformulär för eleven - Riktlinjer för frågeformulär för företagets handledare 22) Feedback-möte N/A 23) Kapitalisering av upplevelsen - Europass Language Passport 24) Slutlig utvärdering - Utvärderingsformulär exempel (PL) 25) Mottagande företags kvalitetscertifikat - Exempel (ES) 26) Slutsatser N/A 27) Spridning i utsändande land N/A 28) Spridning i mottagande land N/A

49 Före praktiken 1) Elevansökan ELEV SKOLA ELEVEN ANSÖKER OM INTERNATIONELL PRAKTIK OCH FYLLER I NÖDVÄNDIGA DOKUMENT. Skolorna promotar tillgängliga program för internationell praktik bland sina elever och tillhandahåller samtliga handlingar som krävs för att ansöka. Det rekommenderas att den person som ansvarar för praktikprogrammet ger stöd och information till eleven när de nödvändiga dokumenten ska fyllas i. Användbara länkar: Relaterade dokument: Europeiskt Curriculum Vitae Riktlinjer för personligt brev TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

50 2) Elevrekrytering ELEV SKOLA REKRYTERING AV DE ELEVER SOM ÄR MEST LÄMPADE ATT DELTA I INTERNATIONELLT PRAKTIKPROJEKT. Efter utvärdering av elevernas ansökningar rekryterar skolan de elever som är lämpliga att delta i internationell praktikutbildning. Teamet som ansvarar för utvärderingen kan variera beroende på hur den interna organisationen ser ut på varje skola. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

51 3) Att tillsätta handledare på skolan SKOLA SKOLANS HANDLEDARE SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SKOLAN UTSER EN PERSON SOM ANSVARAR FÖR ATT HÅLLA KONTAKTEN MED DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I UTSÄNDANDE LAND. Beroende på hur den interna organisationen ser ut, kommer skolan att utse en person bland skolans personal som samordnar internationell praktikutbildning tillsammans med utsändande lands samordnande organisation. Personen som utses som skolans handledare kan vara en lärare, rektor eller en specifik samordnare för praktiken. Vanligtvis är det skolans handledare som ansvarar för hanteringen av praktiken men även för den pedagogiska uppföljningen av eleverna. Dessa båda uppgifter kan utföras av en eller två olika personer från skolans personal med yrkesmässiga kunskaper. I denna handbok kommer vi att hänvisa till skolans handledare som skolans kontaktperson som ska vara länken till den samordnande organisationen och även den lärare som kommer att föreslå och validera aktivitetsplanen (de organiserade verksamheter som skall utföras av praktikanter på internationell praktik). Handledaren kommer också att ansvara för elevens utbildning före avresan samt uppföljning av praktikplatsen. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

52 4) Upprätta nödvändiga dokument SKOLANS HANDLEDARE ELEV HANDLEDAREN PÅ SKOLAN UPPRÄTTAR OCH/ELLER SAMORDNAR NÖDVÄNDIGA DOKUMENT FÖR DEN INTERNATIONELLA PRAKTIKEN: - BESKRIVNING AV STUDENTEN. - BESKRIVNING AV STUDENTENS CV. - BESKRIVNING AV REKOMMENDERAD ARBETSERFARENHET. Det är viktigt att spegla elevens kompetens, kapacitet och personliga profil för att hitta det lämpligaste företaget för praktiken. Skolans handledare ansvarar för att utarbeta eller samordna (i de fall som dokumenten har utarbetats av en lärare) de nödvändiga dokumenten som definierar elevprofilen. Dokumentationen bör bland annat innehålla en fullständig beskrivning av den studerande; ålder, avslutade kurser, praktikenheter och undervisningstimmar för dessa, allmänna förvärvade kunskaper, språkkunskaper, samt även ett personligt brev, utvärderingsrapport, information om tidigare arbetslivserfarenhet, intressen etc. Dokumentation gällande det arbete som kan utföras av eleven, vilken typ av företag och/eller avdelning som är lämpligast för honom/henne, och de uppgifter som han/hon kan utföra ska också finnas med. Dokumentationen är ett första förslag till aktivitetsplan. Handlingarna skall undertecknas av skolans rektor eller handledare. Användbara länkar: Relaterade dokument: Riktlinjer för elevprofil Exempel 1 (ES) Exempel 2 (ES) Exempel 3 (ES) Exempel 4 (PL) Exempel 5 (PL) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

53 5) Bedömning av mottagande företag SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND MOTTAGANDE FÖRETAG G UTVÄRDERINGSMÖTE FÖR ATT SE TILL ATT FÖRETAGET UPPNÅR MINIMIKRAVEN FÖR ATT TA EMOT INTERNATIONELLA ELEVER. Ett utvärderingsmöte ska hållas i företagets lokaler för att säkerställa att företaget uppfyller minimikraven för att ta emot internationella elever. Mötet tar upp hälso- och säkerhetsbestämmelser, tillgänglighet, lämplig arbetsplats och utrustning, tillgång till kvalificerad personal, motivation, etc. På mötet ska den samordnande organisationen i mottagande land identifiera profilen på den praktikplats som normalt erbjuds av mottagande företag: t ex har ett företag som tillverkar elektronisk utrustning behov av elever med elektronikkunskap, ett exportföretag behöver elever från internationell handelhögskola och så vidare. Det också viktigt att den person som ska utses till företagets handledare är närvarande på utvärderingsmötet, för att utvärdera hans/hennes motivation, tillgänglighet, kompetens, kunskaper i arbetsspråket etc. Det första utvärderingsmötet kan hållas i samband med att de samordnande organisationerna rekryterar potentiella mottagande företag eller när ett specifikt företag söks för att matcha en viss elevs profil. Relaterade dokument: Riktlinjer för utvärdering av mottagande företag TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

54 6) Förslag till aktivitetsplan SKOLANS HANDLEDARE SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND FÖRETAGETS HANDL. BESKRIVNING AV ELEVEN OCH DE AKTIVITETER SOM HAN/HON KAN UTFÖRA SKICKAS TILL POTENTIELLA MOTTAGANDE FÖRETAG GENOM DE BÅDA SAMORDNANDE ORGANISATIONERNA I UTSÄNDANDE OCH MOTTAGANDE LAND. Elevens profilbeskrivning samt vilken typ av arbete och vilka uppgifter som rekommenderas till aktivitetsplanen skickas till flera potentiella mottagande företag som kan vara intresserade av den aktuella elevprofilen. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

55 7) Val av mottagande företag SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND MOTTAGANDE FÖRETAG DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I MOTTAGANDE LAND VÄLJER UT DET FÖRETAG SOM BÄST MATCHAR STUDENTENS PROFIL FRÅN DE POTENTIELLA FÖRETAGEN Den samordnande organisationen i mottagande land kommer att välja det företag som är mest lämpligt för praktiken. Företaget väljs ut från de intresserade företagen som har fått elevens profilbeskrivning och förslag till aktivitetsplan. Den samordnande organisationen kommer att beakta ett antal faktorer som säsong, elevens preferenser, etc., vid val av mottagande företag. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

56 8) Tillsätta handledare på företaget MOTTAGANDE FÖRETAG HANDLEDARE SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND MOTTAGANDE FÖRETAG TILLSÄTTER EN PERSON SOM KOMMER ATT VARA SAMTALSPARTNER FÖR DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I MOTTAGANDE LAND. Beroende på hur den interna organisationen ser ut, kommer mottagande företag att utse en person bland företagets personal som samordnar den internationella praktiken tillsammans med den samordnande organisationen i mottagande land. Vanligtvis är det företagets handledare som ansvarar för hanteringen av praktiken men även av elevens utbildning, vägledning och utvärdering. Dessa uppgifter kan utföras av en eller två personer bland mottagande företags personal som har yrkesmässiga kunskaper. I denna handbok hänvisar vi till företagets handledare som företagets kontaktperson som ska vara länken till den samordnande organisationen. Företagets handledare är också ansvarig för att kontinuerligt stå i kontakt med praktikanten under praktiken. Om uppgifterna utförs av två olika personer med yrkesmässiga kunskaper är det viktigt att säkerställa god kommunikation mellan dem. När företaget och företagets handledare har identifierats rekommenderas att företagets handledare och eleven tar kontakt med varandra via telefon redan innan praktiken börjar. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

57 9) Aktivitetsplan feedback FÖRETAGETS HANDL. SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SKOLANS HANDL. MOTTAGANDE FÖRETAG VÄLJER DE MEST LÄMPLIGA UPPGIFTERNA FRÅN DEN AKTIVITETSPLAN SOM INDIKERATS AV SKOLAN. INFORMATIONEN SKICKAS TILLBAKA TILL SKOLAN GENOM DE BÅDA SAMORDNANDE ORGANISATIONERNA I MOTTAGANDE OCH UTSÄNDANDE LAND. När mottagande företag har valts ut, kommer företagets handledare att fastställa uppgifterna från den föreslagna aktivitetsplanen. Eleven kommer att utföra dessa uppgifter på arbetsplatsen och uppgifterna anpassas till företagets specifika behov. Företaget kan också föreslå nya uppgifter lämpliga för elevens profil. Beslutet kommer att baseras på elevens profilbeskrivning samt arbetsbeskrivningen och de uppgifter som rekommenderas i aktivitetsplanen som skickats ut av skolan. Den reviderade aktivitetsplanen kommer att skickas till handledaren på skolan genom de samordnande organisationerna i båda länderna för slutlig validering. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

58 10) Validering av aktivitetsplanen och praktikplatsavtalet SKOLA ELEV MOTTAGANDE FÖRETAG AKTIVITETSPLANEN VALIDERAS AV SKOLAN OCH PRAKTIKAVTALET UTFÄRDAS OCH SKRIVS UNDER AV DE TRE AKTÖRERNA. Förslaget till aktivitetsplan som mottagande företag skickat ut diskuteras mellan parterna och valideras slutligen av skolan och blir därmed den avtalade slutliga aktivitetsplanen. Aktivitetsplanen kommer att bifogas till det praktikplatsavtal som utfärdats av skolan och som innehåller de rättigheter och skyldigheter som gäller för eleven och för mottagande företag som deltar i den internationella praktikutbildningen. Detta förfarande säkerställer att samtliga deltagare är fullt införstådda med aktivitetsplanen som ska utföras under praktiken. Praktikavtalet bör undertecknas tillräckligt långt i förväg, för att samtliga parter ska vara väl förberedda inför praktiken.

59 Användbara länkar: The placement Contract Customizer Detta är ett webbaserat verktyg som genererar individuella kontrakt för praktikplats utomlands, och som har utvecklats gemensamt av experter i rättsliga frågor och deltagare i internationell praktik. Användaren fyller i information om praktiken (t ex typ av praktik, utsändande och mottagande land, varaktighet, ålder, bransch). Därefter genererar verktyget ett avtalsförslag till praktiken som innehåller samtliga viktiga uppgifter med hänvisning till nationell och internationell rätt. Mer info på: Relaterade dokument: Exempel 1 (ES) Exempel 2 (ES) Exempel 3 (ES) Exempel 4 (PL) Exempel 5 (PL) Exempel 6 (PL) Exempel 7 (DE) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

60 11) Praktisk information om mottagande land SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SKOLANS HANDLEDARE INFORMATION SKA GES TILL SKOLAN FÖR ATT KUNNA ORGANISERA UTBILDNING FÖRE AVRESAN FÖR STUDENTEN. INFORMATIONEN SKA INNEHÅLLA: - ALLMÄN INFORMATION OM MOTTAGANDE LAND/STAD. - RÄTTSLIGA KRAV OCH REGLER I MOTTAGANDE LAND. - ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER. - BOENDEALTERNATIV. - TRANSPORMEDEL. - ÖVRIGT. All praktisk information om värdsorten, boendealternativ, allmänna rekommendationer, etc. sammanställs av den samordnande organisationen i mottagande land och skickas ut till skolorna genom den samordnande organisationen i utsändande land. Informationen utgör det basmaterial som ska användas under utbildningen som ska hållas med den studerande före avresan. Informationen kommer att underlätta reseplaneringen och samtliga arrangemang gällande boende som eleven måste göra före avresan. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

61 12) Utbildning före avresan SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SKOLA ELEV UTBILDNING FÖRE AVRESAN FÖR ELEVEN SKA PLANERAS UNDER SKOLANS ANSVAR GÄLLANDE: - SPRÅKUTBILDNING. - INSTRUKTIONER OM ADMINISTRATIVA PROCESSER OCH RIKTLINJER FÖR PRAKTISK INFORMATION. - INTERKULTURELL UTBILDNING. - FÖRBEREDELSER INFÖR PRAKTIKEN. Utbildningen för eleven före avresan ska planeras och organiseras av skolan innan praktiken sker, för att säkerställa att eleven får den kunskap som behövs och för att sammanjämka förväntningar med eleven. De samordnande organisationerna i utsändande land samt andra utbildningsanordnare (till exempel språkskolor) kan hjälpa skolan med olika ämnesområden och med utbildningsmaterial eller utbildningsaktiviteter. Utbildningen i de olika ämnesområdena kan tillhandahållas på olika sätt: Språkutbildning: När elevens kunskapsgrad i arbetsspråket är god (det språk som möjliggör kommunikation på arbetet under praktiken, vilket kan vara språket i destinationslandet eller något annat språk som talas med samtalspartners), men inte optimal rekommenderas att ge intensiv träning i arbetsspråket. Denna utbildning tillhandahålls eller samordnas av skolan.

62 Grundläggande undervisning i teknisk vokabulär på lingua franca eller mottagande lands språk: tillhandahålls av skolan. Instruktion om administrativa rutiner och riktlinjer för praktisk information: Nationellt ID-kort/pass. Europeisk sjukförsäkring. Läkarintyg om nödvändigt. Rese-/ansvarsförsäkring. Samtliga tillstånd som krävs i det utsändande landet och mottagande land. Allmän information om mottagande land/stad. Lagar och förordningar i mottagande land. Allmänna rekommendationer. Förslag till boende. Transportmedel. Övrigt. Tänk på att ha tillräckligt med tid för att förbereda dokumenten i förväg. Interkulturell utbildning: social kompetens och interkulturell utbildning kommer att underlätta arbetet för eleven på företaget. Interkulturell utbildning. Social kompetens. Kommunikationsförmåga. Förmåga till konfliktlösning. Mottagande lands levnadssätt och levnadsvillkor (tillåtet och inte tillåtet). Övrigt. Förberedelser inför den internationella praktiken: Utbildningen är viktig för att förhindra missnöje under praktiken, i och med att utbildningen ger grundläggande information om elevens rättigheter och skyldigheter. Elevens förväntningar. Allmänna riktlinjer om utbytesprogrammen. Uppförandekod. Rättigheter och skyldigheter. Utvärderingskriterier för praktikplatsen. Krisförebyggande åtgärder. Relaterade dokument: Riktlinjer för elevens uppförandekod TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

63 13) Förbereda företagets material och lokaler MOTTAGANDE FÖRETAG HANDLEDARE FÖRETAG DET MATERIAL OCH DE LOKALER SOM BEHÖVER FÖRBEREDAS FÖR ATT FÅ EN KVALITATIV PRAKTIK. Företaget ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att arbetsplatsen är redo för eleven t ex. att förbereda utrustning, material, möbler, etc. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

64 Under praktiken: 14) Eleven välkomnas i mottagande land SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND ELEV VÄLKOMSTMÖTE FÖR ELEVEN. (STADSKARTA, TURISTINFO, LOKALA TRANSPORTMEDEL, ETC.) Den person som ansvarar för att välkomna eleven i mottagande land kommer från den samordnande organisationen i landet. Denna person kommer att vara den enda kontaktpersonen från organisationen under praktiken. Välkomstmötet kommer att hållas i den samordnande organisationens lokaler och kommer att ge eleven praktisk information, klargöra eventuella frågor samt förbereda eleven för det första mötet med mottagande företag. Det rekommenderas att mötet hålls några dagar före det första mötet med mottagande företag så att eleven känner sig bekant med sin nya miljö. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

65 15) Inledande möte på mottagande företag SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE FÖRETAG HANDLEDARE FÖRETAG ELEV INLEDANDE MÖTE Det inledande mötet sker normalt på praktikens första dag på mottagande företag. Under mötet kommer aktivitetsplanen och rutiner för rapportering och utvärdering under praktiken att ses över. Den samordnande organisationen i mottagande land kommer att se till att samtliga instruktioner är tydliga för både företaget och eleven. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

66 16) Introduktionsmöte HANDLEDARE FÖRETAGET MOTTAGANDE FÖRETAG ELEV INTRODUKTIONSMÖTE FÖR ATT VÄLKOMNA ELEVEN TILL FÖRETAGET: - FILOSOFI, MÅL, FÖRETAGETS BAKGRUND, PRODUKTER, ETC. - INTRODUCERA PRAKTIKANTEN FÖR ARBETSPLATSENS RÄTTSLIGA REPRESENTANT. - INFORMATION OM DET RÄTTSLIGA RAMVERKET FÖR PRAKTIKEN, KONFIDENTIALITET GÄLLANDE PROCESSER, ETC. - GUIDAD TUR PÅ FÖRETAGETS ANLÄGGNING. - PRAKTIKANTEN INTRODUCERAS FÖR SINA ARBETSKAMRATER. -ÖVRIGT. Efter det inledande mötet, normalt samma dag, ska ett introduktionsmöte hållas. All relevant och praktisk information om företaget ska ges till eleven på mötet för att eleven ska få en problemfri praktikplats. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

67 17) Kontroll och uppföljning av praktikplatsen HANDLEDARE FÖRETAG SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDAND LAND SKOLANS HANDLEDARE ELEV FÖRETAGETS HANDLEDARE SKA SE TILL ATT AKTIVITETSPLANEN FÖLJS GENOM ATT LEDA OCH FÖLJA UPP PRAKTIKANTEN UNDER PRAKTIKEN. FÖRETAGETS HANDLEDARE SKA UNDERLÄTTA INFORMATIONSFLÖDET TILL DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I MOTTAGANDE LAND FÖR ATT EN KORREKT UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING AV PRAKTIKEN SKA KUNNA SKE. SAMORDNANDE ORGANISATION I UTSÄNDANDE LAND KOMMER ATT KUNNA FÖLJA UPP PRAKTIKEN GENOM DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I MOTTAGANDE LAND. DEN SAMORDNANDE ORGNANISATIONEN I UTSÄNDANDE LAND KOMMER ATT VARA DEN HUVUDSAKLIGA KONTAKTEN FÖR SKOLAN GÄLLANDE UPPFÖLJNING AV PRAKTIKEN. Företagets handledare ska regelbundet kontrollera elevens prestationer. I avsnitt 5.8 finns utvärderingsförfaranden som handledaren kan använda. Den samordnande organisationen i mottagande land ska hela tiden stå i kontakt med både företagets handledare och eleven för att kunna följa upp praktiken och fortskridandet av aktivitetsplanen. Det är mycket viktigt att upprätthålla kontinuerliga informationsflöden mellan samordnande organisationer och även att rapportera till skolans handledare om hur genomförandet av aktivitetsplanen fortskrider. Relaterade dokument: Dagbok exempel 1 (ES) Dagbok exempel 2 (PL) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

68 18) Slutligt utvärderingsmöte HANDLEDARE FÖRETAG ELEV SLUTLIGT UTVÄRDERINGSMÖTE. När praktiken går mot sitt slut ska företagets handledare och eleven träffas för en slutlig utvärdering av praktiken. Innehållet i den slutliga utvärderingen är relaterat till de kunskaper som eleven förvärvat under praktiken, elevens inställning till arbetet, genomförandet av aktivitetsplanen samt en allmän utvärdering av praktiken. Relaterade dokument: Värdföretagets utvärdering av eleven. Exempel 1 (ES) Värdföretagets utvärdering av eleven. Exempel 2 (DE) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

69 Efter praktiken: 19) Certifiering av praktikplatsen MOTTAGANDE FÖRETAG ELEV MOTTAGANDE FÖRETAG SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SKOLA CERTIFIKAT VID PRAKTIKENS SLUTFÖRANDE UTFÄRDAS. (3 KOPIOR) CERTIFIKAT VID PRAKTIKENS SLUTFÖRANDE SKICKAS TILL SKOLAN GENOM DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I MOTTAGANDE OCH UTSÄNDANDE LAND. Företaget ska utfärda ett certifikat om avslutad praktik (handling som undertecknats av ett juridiskt ombud för mottagande företag som intygar att praktikanten framgångsrikt har avslutat sin praktik på företaget enligt den tidigare etablerade aktivitetsplanen) när eleven framgångsrikt har avslutat praktiken. Dokumentet undertecknas av företagets juridiska ombud och utfärdas i tre exemplar. En kopia ges till eleven för att kunna bifogas till meritförteckningen, en kopia till företaget, samt den tredje ges till skolan genom de samordnande organisationerna. Skolans kopia kommer att användas som feedback vid den slutliga utvärderingen av praktiken. Relaterade dokument: Exempel 1 (ES) Exempel 2 (ES) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

70 20) Praktikantens rapport ELEV SKOLANS HANDLEDARE PRAKTIKANTENS RAPPORT UTFÄRDAS. När praktiken är klar ska eleven upprätta en praktikantrapport: en handling som beskriver erfarenheten av praktiken enligt en förbestämd mall. Minimum information som rapporten ska innehålla är: Relaterade dokument: - Elevinformation. - Företagsinformation. - Varaktighet av praktiken. - Beskrivning av genomförda uppgifter. - Bilder. - Kompetens som förvärvats genom praktiken. - Vad fungerade bra? - Vad gick fel? - Allmänna slutsatser från praktiken. Riktlinjer för praktikantens rapport Exempel TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

71 21) Frågeformulär om tillfredsställelse ELEV SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND HANDLEDARE FÖRETAG DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I MOTTAGANDE LAND SKICKAR UT ETT FRÅGEFORMULÄR OM TILLFREDSSTÄLLELSE SOM SKA FYLLAS I AV FÖRETAGETS HANDLEDARE OCH ELEVEN OCH SKICKAS ÅTER TILL DEN SAMORDNANDE ORGANISATIONEN I MOTTAGANDE LAND. För att utvärdera kvaliteten på praktikplatsen och för att kontinuerligt förbättra kvaliteten, kommer frågeformuläret om tillfredsställelse att skickas ut till praktikens båda förmånstagare. I de fall missnöje påträffas ska en utredning göras för att utforma nya rutiner eller uppföljningsmetoder, för att förhindra missnöje med framtida internationell praktik. Relaterade dokument: Riktlinjer för frågeformulär för eleven Riktlinjer för frågeformulär för företagets handledare TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

72 22) Feedback-möte efter hemkomst SKOLANS HANDLEDARE ELEV FEEDBACKMÖTE EFTER HEMKOMST. När eleven kommit hem, ska skolans handledare träffa honom/henne för att få ytterligare information och allmän feedback på praktiken. Det kan finnas relevant information som inte tillräckligt har återspeglats i den dokumentation som redan mottagits av skolans handledare. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

73 23) Kapitalisering av upplevelsen ELEV SKOLANS HANDLEDARE OMVANDLING AV ERFARENHETEN OCH ATT PRESENTERA DEN INLÄRANDEPROCESS SOM ELEVEN HAR GENOMGÅTT GENOM ATT UTFORMA DOKUMENT I EUROPASS, SOM: - UPPDATERA EUROPASS C.V. - EUROPEAN LANGUAGE PASSPORT - ÖVRIGT. AKTIVITETEN SKA KONTROLLERAS AV SKOLANS HANDLEDARE. Skolans handledare kommer att uppmuntra eleven att uppgradera de kunskaper som förvärvats under praktiken i sitt Europass CV, European language passport etc. Detta kommer att öka intresset för elevprofilen på arbetsmarknaden. Användbara länkar: Relaterade dokument: Europass Language Passport TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

74 24) Slutlig utvärdering SKOLANS HANDLEDARE SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SKOLANS HANDLEDARE SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND SLUTLIG UTVÄRDERING AV PRAKTIKEN UTFÖRS AV SKOLANS HANDLEDARE OCH SKICKAS TILL DE SAMORDNANDE ORGANISATIONERNA I BÅDA LÄNDERNA. UTVÄRDERINGEN SKA BASERAS PÅ: - PRAKTIKANTENS RAPPORT. - CERTIFIKAT FÖR PRAKTIKEN. - FRÅGEFORMULÄR OM TILLFREDSSTÄLLELSE. - INFORMATION FRÅN FEEDBACK-MÖTET MED ELEVEN. - ÖVRIGT. Ett av huvudsyftena med den slutliga utvärderingen är att säkerställa att aktivitetsplanen har följts, att eleven utfört sina arbetsuppgifter och att praktisk kunskap har uppnåtts som planerat. Den slutliga utvärderingen av praktikplatsen ska alltid göras av skolans handledare som kan erkänna den kompetens som förvärvats av eleven. Den slutliga utvärderingen bygger på relaterade dokument och även på feedback-mötet med den studerande. När utvärderingen är klar, skickas dokumentet till de båda samordnande organisationerna. Relaterade dokument: Utvärderingsformulär exempel 1 (PL) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

75 25) Värdföretagets kvalitetscertifikat SAMORDNANDE ORGANISATION VÄRDLAND MOTTAGANDE FÖRETAG ETT KVALITETSCERTIFIKAT SKICKAS TILL DET MOTTAGANDE FÖRETAGET SOM FRAMGÅNGSRIKT HAR VARIT VÄRD FÖR EN PRAKTIKANT FÖR ATT SYNLIGGÖRA FÖRETAGETS MEDVERKAN. Värdföretagets roll under utbildningen måste erkännas och uppskattas av samtliga intressenter. Att skicka en kvalitetsmärkning och/eller ett kvalitetscertifikat till mottagande företag för att synliggöra företaget för allmänheten rekommenderas. Relaterade dokument: Exempel (ES) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

76 26) Slutsatser SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND SKOLANS HANDLEDARE SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND SAMTLIGA AKTÖRER SOM LEDER PROCESSEN DRAR SLUTSATSER FÖR ATT STÄNDIGT KUNNA FÖRBÄTTRA PROCESSEN. Minst ett möte skall hållas (face-to-face eller online) mellan de samordnande organisationerna och den handledare på skolan som gjort den slutliga utvärderingen av praktikplatsen. Syftet med mötet är att förbättra och/eller validera systemet och kommunikationen. I de fall missnöje påträffas ska en utredning göras för att utforma nya rutiner eller uppföljningsmetoder, för att förhindra missnöje med framtida internationell praktik. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

77 27) Spridning i utsändande land SAMORDNANDE ORGANISATION UTSÄNDANDE LAND ELEV SKOLA SPRIDNING AV BÄSTA PRAXIS, PRAKTIKERFARENHET, ETC. SKAPA PRODUKTER OCH/ELLER AKTIVITETER I UTSÄNDANDE LAND FÖR ALLMÄNHETEN. Bästa praxis ska spridas till samtliga målgrupper. Skolan och den samordnande organisationen i utsändande land ansvarar för spridning bland eleverna, vilket uppmuntrar framtida internationell praktik. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

78 28) Spridning i mottagande land SAMORDNANDE ORGANISATION MOTTAGANDE LAND MOTTAGANDE FÖRETAG SPRIDNING AV BÄSTA PRAXIS, PRAKTIKERFARENHET, ETC. SKAPA PRODUKTER OCH/ELLER AKTIVITETER I MOTTAGANDE LAND FÖR ALLMÄNHETEN. Efter föregående förfarande kommer den samordnande organisationen i mottagande land att ansvara för spridning bland potentiella mottagande företag, vilket uppmuntrar framtida internationell praktik. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

79 5.8. UPPFÖLJNING, KONTROLL OCH UTVÄRDERING: Uppföljning och kontroll av praktikplats i utlandet: Att delta i internationell praktik är en utmaning för eleven, för mottagande företag samt för övriga aktörer i processen - företagets handledare, de samordnande organisationerna och för skolans handledare. Olika kulturella, historiska och pedagogiska miljöer samt olika vanor och seder som är typiska för de olika länderna, är också viktiga faktorer, som organisatörerna ska ta hänsyn till. Sist men inte minst, finns språkbarriären, som kan ge problem med kommunikationen. Detta är anledningen till att kontinuerlig kontroll och uppföljning ska ske av den internationella praktikutbildningen. Rollen för den samordnande organisationen i mottagande land Den samordnande organisationen i mottagande land tar emot eleverna och ansvarar för att på plats följa upp praktiken. Eleven och representanten från den samordnande organisationen träffas på välkomstmötet där eleven får praktisk information om staden och landet. De kan t ex titta på lägenheten tillsammans, ta en promenad i området och ta reda på var hållplatser och restauranger finns eller var man kan ta ut eller växla pengar, köpa mat och bussbiljetter, etc. Den samordnande organisationen delar också ut kartor över området. Det är viktigt att byta telefonnummer, så att man kan hålla kontakt under praktikperioden. I representantens ansvarsområde ingår att stå i kontinuerlig kontakt med mottagande företag, att kontrollera att allt fungerar enligt förväntningarna, att hantera oväntade situationer samt att vara med och hjälpa till med den slutliga utvärderingen av praktikplatsen. Första dagen på företaget vid det inledande mötet med handledaren åtföljs eleverna av representanten från den samordnande organisationen i mottagande land. Representanten granskar de villkor som tidigare överenskommits, aktivitetsplanen, rapporteringssystemet samt annan relevant information. Praktikavtalet ska undertecknas av företaget, eleven och skolan i förväg så att samtliga berörda parter känner sig bekanta med avtalets innehåll samt med aktivitetsplanen på praktikens första dag. Det ska inte undertecknas i efterhand, eftersom avtalet är det dokument som markerar starten för elevens uppdrag. Allmänna villkor som tidsschema, försäkringar och andra aspekter ses också över.

80 Vid behov kommer representanten för den samordnande organisationen i mottagande land att regelbundet kontrollera praktikantens framsteg på företaget, face-to-face eller via e-post eller telefon. Det rekommenderas att besöka eleven på arbetsplatsen minst en gång under praktiken. I de fall som den studerande är omyndig, ska han/hon åtföljas av en handledare från den samordnande organisationen i utsändande land eller från skolan. Handledaren stödjer praktikanten på plats. Handledarens roll Företagets handledare är ansvarig för uppföljningen av praktikutbildningen. Det är lämpligt att dokumentera dagliga aktiviteter så att de kan utvärderas och certifieras av mottagande företag. På sin första dag på företaget ska eleven delta i ett introduktionsmöte där han/hon kommer att få praktisk information och viktig information om företaget, samt introduceras för övriga anställda som han/hon kommer att ha att göra med. Bortsett från utbildningen på arbetsplatsen som företagets handledare ger ska eleven få omedelbar feedback vid slutförda uppgifter eller när han/hon har åstadkommit något nytt. Kontinuerlig positiv feedback motiverar i hög grad eleven och underlättar inlärning av korrekta arbetsmetoder. Att ge feedback till respektive elev är inte alltid lätt. Det kan vara en känslig process, speciellt om eleven behöver särskild vägledning för att korrigera hans/hennes prestationer eller beteende på arbetsplatsen. Principer för att ge feedback: Feedback ska vara uppgiftsspecifik. Feedback ska planeras i förväg. Feedback ska vara konstruktiv och syfta till att förbättra elevernas resultat i framtiden. Feedback ska ges enskilt. Feedback ska föreslå positiva alternativ, se framåt. Feedback ska inte handla om elevens personliga egenskaper. Feedback ska vara lätt att förstå, uttryckas väl samt ges vid rätt tid. Praktikanten och företagets handledare kommer att hålla ett slutligt utvärderingsmöte där en utvärdering görs av dokumenterade verksamheter samt av praktikantens prestationer. Företagets handledare ansvarar för att certifikatet för avslutad praktik undertecknas av det juridiska ombudet för mottagande företag. Företagets handledare får ett frågeformulär om tillfredsställelse från den samordnade organisationen i mottagande land som han/hon fyller i och skickar tillbaka med kommentarer och förslag. Informationen kommer att användas för utvärdering av praktikplatsen.

81 Elevens roll Eleven skriver en rapport om sin vistelse och de aktiviteter som genomförts under praktiken. Detta för att kontrollera att de mål som satts upp i början av processen har uppnåtts och för att ta reda på i vilken utsträckning praktiken har motsvarat hans eller hennes förväntningar. Rapporten skickas till skolans handledare, men en kopia ska också skickas till de samordnande organisationerna i mottagande samt utsändande land. Eleven får ett frågeformulär om tillfredsställelse från den samordnande organisationen i mottagande land som han/hon fyller i och skickar tillbaka tillsammans med kommentarer och förslag. Informationen kommer att användas för utvärdering av praktikplatsen. Eleven ska, tillsammans med skolans handledare, också närvara vid ett möte efter hemkomsten, där hela vistelsen utvärderas Utvärdering och bedömning av praktikplats i utlandet: Utvärderingen är en del av utbildningsprocessen och täcker hela praktikperioden utomlands. De grundläggande målen för utvärderingen är: Att indikera graden av yrkesmässig utbildning som uppnåtts. Att ge information om praktikantens förvärvade yrkeskvalifikationer. Att ge feedback om den genomförda praktiken. Utvärderingen ska också: Stödja praktikprocessen. Motivera och uppmuntra eleven. Utveckla elevernas förmåga till självutvärdering. Förhindra att elever gör samma misstag igen. Andra aspekter som skall utvärderas, relaterade till organisationen: Om valet av elever och mottagande företag var lämpligt. Om den information som gavs var användbar. Om kommunikationen mellan aktörerna var effektivt.

82 Praktikantens rapport: Daglig/veckorapport: Under praktiken är det mycket viktigt att en rapport utarbetas, om inte på daglig basis så minst en gång i veckan, för att samla information om hur tiden utomlands verkligen har använts. Rapporterna kommer att vara till nytta när praktikantens rapport ska utarbetas samt vid certifiering av avslutad praktik, som undertecknas av mottagande företag. Utvärdering av praktikprocessen: Ett feedbackmöte hålls efter hemkomsten med diskussioner mellan skolans handledare och eleverna där elevens prestationer under praktiken utvärderas. Mötet ger en uppfattning om praktikantens styrkor och svagheter, om slutförandet av aktivitetsplanen samt om de kompetenser som förvärvats genom praktiken. Förberedelser inför feedbackmötet efter hemkomsten: Eleven ska informeras om detaljerna i intervjun (format, när det kommer att hållas, etc.). Kvaliteten på det utförda arbetet samt på de resultat som uppnåtts för varje uppgift skall anges. Elevens initiala situation och den förvärvade kompetensen utvärderas. Problem ska noteras, exempelvis svåra situationer som eleven ställts inför. Se över de extra uppgifter som eleven fick utföra och som inte ingick i den ursprungliga aktivitetsplanen i originalbeskrivningen. En översyn av frågeformuläret om tillfredsställelse samt om elevens tillfredsställelse ska genomföras. En övergripande utvärdering görs. Skolans handledare ansvarar för den slutliga utvärderingen av den internationella praktiken samt för utvärdering av den kompetens som förvärvats av eleven. Information kommer att vara avgörande vid överföringen av credits. Skolans handledare skickar de slutliga utvärderingsresultaten för eleverna till de båda samordnande organisationerna. Resultatet av utvärderingen kommer att beaktas vid en kontinuerlig förbättringsprocess, inklusive förbättringar i kommunikation och samordning av processen. Möjliga objekt för utvärdering är: Frågeformuläret om tillfredsställelse för företagets handledare och eleven. Nödvändiga justeringar för bättre samordning mellan samtliga berörda aktörer. Problem med den praktiska organisationen av praktiken. Prestation för samtliga berörda aktörer. Tidpunkten för praktiken. Övrigt. Objekten för utvärdering kommer att diskuteras mellan aktörerna som handhar praktiken: skolans handledare samt de samordnande organisationerna i utsändande och mottagande land. De möjliga förbättringarna i systemet kommer att införas vid hanteringen av framtida internationell praktik.

83 5.9. SPECIFIKA FÖRHÅLLANDEN I DELTAGARLÄNDERNA Det finns inga gemensamma europeiska regler för nationell praktik i deltagande länder, de finns bara på nationell nivå. En annan problemställning handlar om att fastställa åldersgränser för elever eller praktikanter som är intresserade av att delta i internationell praktik. Ett exempel är Bulgarien, där den lagstadgade åldersgränsen för att delta i praktik inte är densamma som den lagstadgade åldern för att få arbeta. Det måste läggas mer vikt på att följa både utsändande och mottagande lands förordningar och gränser för myndighetsålder, åldersgränser för att arbeta och för att delta i praktik samt andra krav, som gör att den internationella praktiken får rättslig täckning. I varje deltagarland bildades lokala arbetsgrupper, vilka agerar som opinionspaneler för internationell praktik. Samma frågor ställdes till samtliga arbetsgrupper, vilket resulterade i följande svar: Föreslagen minimiålder för att delta i praktik utomlands Föreslagen maxålder för att delta i praktik utomlands Minimum tidsperiod för praktiken Max tidsperiod för praktiken Huvudspråk bortsett från lokala språk för att delta i internationell praktik Övriga språk BE BG DE ES PL RO SI Ingen gräns 1 ½ månad 6 månader Engelska Franska 26 Ingen gräns Ingen gräns veckor 3 veckor 1 månad 1 månad 1 månad 1 månad 6 månader Engelska Franska Tyska Ryska 6 månader Engelska Tyska 6 månader Engelska Franska Italienska Tyska Portugisiska Rumänska 6 månader Engelska Tyska Polska 6 månader Engelska Tyska Ungerska 6 månader Engelska Italienska Tyska

84 Den bästa åldern för att delta i internationell praktik i både utsändande och mottagande land är myndighetsåldern. Minsta tidsperiod för praktiken varierar beroende på land och på involverade aktörer. Företagen brukar föredra längre vistelser än eleverna, eftersom de investerar tid för att utbilda eleverna. Engelska ses som det arbetsspråk som föredras på en internationell praktikplats frånsett lokala språk i respektive land. Samtliga deltagare bekräftar att det är svårt att hitta personal som talar engelska på mottagande företag och elevernas kunskaper i främmande språk är inte heller speciellt goda. Den bästa tiden på året för att göra praktik ses i allmänhet som något som måste beslutas mellan mottagande företag och eleven. Belgien Reform för yrkesutbildning i Flandern Utbildningsutbudet mellan den 6:e klassen i gymnasiet och kandidat- och masterexamen kommer att reformeras i linje med de föreslagna cyklerna i Bolognaprocessen. Detta för att arbetsmarknadens efterfrågan på mellanutbildad arbetskraft i de många tekniska och administrativa yrken där det finns en brist kan tillfredsställas. Ett dekret i frågan har i allt väsentligt godkänts av den flamländska regeringen och har trätt i kraft den 1 september Detta högre yrkesutbildningssystem, kallat HBO, ska erbjuda program som ligger i linje med gymnasieutbildningen, är arbetsmarknadsorienterad och kommer att resultera i en kvalificering på nivå 4 och nivå 5 enligt European Qualification Framework. Det skall ha en studiebelastning på mellan 60 och 120 poäng när det gäller en nivå 4-examen (kortare yrkesinriktat program) och mellan 90 och 120 poäng för en nivå 5-examen (så att systemet överensstämmer med "Short Cycle"-definitionen enligt European Higher Education Area). Detta är fallet för de nuvarande högre yrkesutbildningarna inom vuxenutbildningen, programmen från det 4:e steget BSO och 7:e TSO och KSO specialiseringsår, men inte för ASO och KSO förberedande år till högre utbildning eller för 7:e året BSO. Både gymnasieskolor och centra för vuxenutbildning kan organisera HBO-program för nivå 4. HBOprogram för nivå 5 kommer att erbjudas av centra för vuxenutbildning och högskolor.

85 Bulgarien Visionen för den nya bulgariska pedagogiska lagen kommer att innehålla följande stödpunkter: Att skapa och förbättra förutsättningarna för elevernas utveckling och för att de ska kunna bredda sina yrkesmässiga kvalifikationer, i syfte att hjälpa dem att hitta arbete och göra framsteg i sin yrkesmässiga och individuella utveckling; Att skapa förutsättningar för en yrkesmässig utbildning som möjliggör att arbetskraftens kvalitet kan hållas i linje med kraven från arbetsmarknaden samt att ge ekonomisk kunskap; Att anta europeiska metoder för erkännande och bedömning av elevernas kvalifikationer; Att uppnå en högre elevpedagogisk kultur genom att ge information, råd och vägledning; Att modernisera det materiella och tekniska underlaget för pedagogiska centra som levererar yrkesutbildning. De lokala myndigheterna har en viktig roll att spela Kommunerna har en viktig roll i utformningen av en politik för yrkesutbildning inom kommunen, avseende behovet av personal, yrkesvägledning för elever, arbetslöshet osv. men även för utveckling av skolans material och tekniska underlag; professionella utbildningscentra; samt information och yrkesvägledning, med medel från den kommunala budgeten. Huvudsakliga problem som utbildningscentra för kompletterande kvalifikationer står inför är brist på medel för modernisering av material och teknisk utrustning, brist på moderna och specialiserade böcker och register, otillräcklig utbildning av skolans handledare, brist på medel för kompetenshöjning för lärarna, särskilt under verkliga arbetsförhållanden, brist på tillräckligt kommunikation mellan skolor för yrkesutbildning och arbetsgivarna och brist på intresse från arbetsgivare att delta i praktikplaceringar. Utbildningscentra stöter också på problem på grund av brist på mekanismer för en decentraliserad ekonomisk förvaltning av inkomsterna från verksamheten. Tyskland Yrkesutbildning The Dual System (det dubbla systemet) Yrkesutbildning i Förbundsrepubliken Tyskland ges både på jobbet och på yrkesskolor. Baserat på vad som kallas för The Dual System ges praktisk yrkesutbildning på arbetsplatsen, samt teoretisk praktik och allmän utbildning på yrkesskolor, i allmänhet en eller två dagar i veckan. Utmärkande för systemet är att förutsättningarna för kunskaper och färdigheter är kopplade till att förvärva nödvändig arbetslivserfarenhet. Detta säkerställer att utbildningen sker under de villkor som praktikanten sedan kommer att möta när han/hon praktiserar sitt valda yrke. Bara på jobbet kan praktikanten lära sig att hantera de ständigt föränderliga kraven på jobbet och att uppskatta de olika sociala relationer som finns i arbetsmiljön. Dessutom ger learning by doing en känsla av att ha presterat något vilket motiverar praktikanten. Genom att ta sig an konkreta uppgifter under verkliga arbetsförhållanden kan praktikanten visa de kunskaper och färdigheter som han/hon har förvärvat. Praktikanten upplever också framgång genom sin insats, vilket främjar oberoende och ansvarskänsla, som är oumbärliga kvaliteter i ett utvecklat industriland. Detta visar att utbildning på jobbet är mer än bara en process med institutionaliserat och organiserade lärande.

86 I den tyska varianten av en handbok för Q-Placements är aktörerna och deras prestationer anpassade till det dubbla systemet (the Dual System). Vi uppmuntrar tyska intressenter i praktikprojekt att använda den tyska handboken för Q-Placements, som finns tillgänglig på Q-Placementsens webbsida: Polen Praktisk yrkesutbildning utomlands erbjuds på nivån över högstadiet, men ännu är det inte allmän praxis. För närvarande kan elever och utexaminerade, speciellt de inom catering, hotell och livsmedelsindustrin delta i praktisk yrkesutbildning utomlands. Polska företag har emellertid inga rutiner för att arrangera liknande utbildning för elever från utlandet. Det finns ett mervärde i att skapa förutsättningar som gör det möjligt med praktik för utländska elever i stor skala. Hänsyn måste också tas till frågor som varaktighet för praktisk yrkesutbildning utomlands, aktörer som deltar i organisationen, finansieringskällor, utbildningsprogram och det språk som används för kommunikation med elever på företagen. Bristande förmåga att tala det språk som krävs för utbildningen är ett problem som kan lösas genom effektivare undervisning i främmande språk på yrkesskolor eller vid förberedelser för utlandsvistelse. Exempel på bästa praxis (Polen) Fallstudie 1. GROUP OF UPPER SECONDARY SCHOOLS No.6 i Lodz Om skolan: Profil för skolan: livsmedelsframställning Inriktning: bageriprodukter, konfektyrprodukter, köttberedning, mejeriprodukter Antal elever: 377 Samarbete med företag: E.Leclerc Polska (stormarknader), ZPM GROT (köttberedning), Cukiernia Barbarella (konfekt), Spółka Braci Mis SC (konfekt), Cukiernia Dybalski (konfekt). Group of upper secondary schools No. 6 i Lodz tillsammans med Union of European Federalists i Lodz organiserar internationell praktikutbildning i Frankrike för sina elever vilket finansieras av Leonardo da Vinci-programmet. Information om praktiken Placering av praktikplatsen: Frankrike Varaktighet: 4 år Finansieringskälla: Leonardo da Vinci, LLP Praktikprogram: En vecka per månad får eleverna utbildning på en fransk skola, främst inom teknik och franska språket, och resten av tiden spenderar de på praktisk utbildning på företag (t ex på bagerier, restauranger, caféer, etc.) Praktiken varar ett år. Eleverna har själva skrivit kontrakt med den franska parten och skolan agerade som en sorts agent.

87 Fallstudie 2. ENGOREM Ltd. (Elkraftverk), Lodz, Polen Om företaget: Specialisering: tjänster för elkraftverk Storlek: stort företag, som sysselsätter cirka 400 personer Historia: ENGOREM Sp. z o.o. bildades som ett resultat av omstruktureringen av DALKIA Łódź S.A. (tidigare Zespół Elektrociepłowni w Łodzi S.A. [Łódź-koncernens kombinerade värme- och kraftanläggning]). Affärsverksamheten inleddes i januari Inledningsvis hade företaget 375 anställda på fyra reparationsavdelningar som specialiserat sig på termiska och mekaniska system, diagnostik, bygg och verkstad samt administration. Kort därefter etablerades nya avdelningar som utökade verksamhetsområdena (reparation av utrustning). Samarbete med yrkesskolor Företaget har en lång historia av samarbete med yrkesskolor genom att organisera företagspraktik. ENGOREM Ltd (elkraftverk) finansierade stipendier och utbildning för elever från Upper Secondary Schools Group No. 9 och 17, som förpliktigat sig att arbeta för företaget efter examen. ENGOREM är medfinansiär av en särskild klass för "elektriker för kraftverk" på i partnerskolor. Det finns planer på att lansera en klass för "montörer av kraftutrustning" i årskurs III på Basic yrkesskola. Rumänien I Rumänien görs insatser för att samordna kraven från arbetsmarknaden med de färdigheter och kompetenser som förvärvats i skolorna, på samma sätt som sker på yrkesutbildningsnivå över hela Europa. Under de senaste tio åren har den rumänska regeringen gett stöd till modernisering av grundläggande yrkesutbildning, inköp av ny utrustning och renovering av skolor. Som i alla europeiska länder har insatser gjorts i Rumänien för att uppnå kvalitet och attraktionskraft i lärandet, att främja utbildningskulturen genom on-the-job training, för att ge lika möjligheter till alla elever och för att bidra till samhällets utveckling.

88 Spanien Yrkes- och praktikutbildning genomgår ett uppsving i Katalonien och Spanien. Ett ökat intresse finns för dessa utbildningar, som ses som mycket användbara. Systemet för yrkesutbildning är uppdelat i två steg: medelnivå och avancerat. Eleverna utexamineras som tekniker eller avancerade tekniker. Efteråt kan de fortsätta sin utbildning vid universitet. Elever kan delta i yrkesutbildning från 16-års ålder. Praktik är obligatorisk i samtliga yrkesutbildningar. Eleverna måste framgångrikt avsluta sin praktikutbildning för att erhålla sin examen. Ett dubbelt system har använts under de senaste åren. Elever deltar i praktik på företag genom kontrakt (mycket likt det tyska systemet). I Spanien finns det olika sätt att delta i yrkesutbildningskurser: Blandad utbildning, distansutbildning och deltidskurser (att endast läsa vissa ämnen varje år). Exempel på bästa praxis: Rådet för yrkesutbildning i Terrassa Konstitutionen godkändes på plenarmötet i kommunfullmäktige den 25 juli Rådet inrättades i syfte att: Delta i en enhetlig planering av yrkesutbildningen i staden. Sprida och främja utbildningsutbudet. Göra utbildning och sysselsättning för vuxna enklare. Göra det lättare att anpassa utbildningen till företagens krav. Uppmuntra en process för social och yrkesmässig integration för ungdomar. Rådet är konstituerat som en stabil arbetsplattform för de olika pedagogiska, sociala och ekonomiska aktörerna. Det mest representativa organet för Rådet för yrkesutbildning är plenarmötet, med följande deltagare: Rådsmedlemmar som företräder samtliga partier. Företrädare från kommunfullmäktige. Företrädare för andra offentliga organ (den katalanska regeringen, länsstyrelsen, landstinget) Företrädare för näringslivsorganisationer och föreningar. Företrädare för associerade företag. Fackliga representanter. Företrädare för pedagogiska centra för yrkesmässig praktik och arbetsmarknadsutbildning. Företrädare för universitetet. Övriga. Arbetssystemet fungerar genom en ständig kommitté, en expertsekreterare som hjälper och stödjer rådet, inrättandet av särskilda kommittéer och utarbetandet av en arbetsplan som föreslagits av expertsekreteraren och godkänts av den ständiga kommittén och plenarmötet.

89 De viktigaste målen Förbättrad yrkesutbildning. Planering av utbudet av yrkesutbildning. Bred spridning av utbudet på yrkesutbildning. Förbättra relationen mellan utbildningssystem och företag. Övergång från skola till arbetsliv. Praktikutbildning på företag. Arbetslinjer Prestanda och konsolidering. Anpassning av yrkesutbildningen till företagens behov. Praktik. Integration på arbetsmarknaden. Främja yrkesutbildningen.

90 5.10. RELATERADE DOKUMENT, EXEMPEL OCH RIKTLINJER Före praktiken: Process Dokument Ansvarig aktör 1) European Curriculum Vitae Elev 1) Riktlinjer för personligt brev Elev 4) Riktlinjer för elevprofil Skolan 4) Elevprofil. Exempel 1 (ES) Skolan 4) Elevprofil. Exempel 2 (ES) Skolan 4) Elevprofil. Exempel 3 (ES) Skolan 4) Elevprofil. Exempel 4 (PL) Skolan 4) Elevprofil. Exempel 5 (PL) Skolan, elev, mottagande företag 5) Riktlinjer för utvärdering av mottagande företag Samordnande organisation mottagande land 10) Praktikbedömning. Exempel 1 (ES) Skolan, elev, mottagande företag 10) Praktikplatsavtal. Exempel 2 (ES) Skolan, elev, mottagande företag 10) Praktikplatsavtal. Exempel 3 (ES) Skolan, elev, mottagande företag 10) Praktikplatsavtal. Exempel 4 (PL) Skolan, elev, mottagande företag 10) Praktikplatsavtal. Exempel 5 (PL) Skolan, elev, mottagande företag 10) Praktikplatsavtal. Exempel 6 (PL) Skolan, elev, mottagande företag 10) Praktikplatsavtal. Exempel 7 (DE) Skolan, elev, mottagande företag 12) Riktlinjer för elevens uppförandekod Skolan Under praktiken: Process Dokument Ansvarig aktör 17) Dagbok. Exempel 1 (ES) Elev 17) Dagbok. Exempel 2 (PL) Elev 18) Utvärdering av eleven av mottagande Handledare, elev företag. Exempel 1 (ES) 18) Utvärdering av eleven av mottagande företag. Exempel (DE) Handledare, elev

91 Efter praktiken: Process Dokument Ansvarig aktör 19) Certifierig av praktikplatsen. Exempel 1 Mottagande företag (ES) 19) Certifierig av praktikplatsen. Exempel 2 Mottagande företag (ES) 20) Riktlinjer för praktikantens rapport Elev 20) Praktikantens rapport. Exempel Elev 21) Riktlinjer för elevens frågeformulär om Elev tillfredsställelse 21) Riktlinjer för handledares frågeformulär Mottagande företag om tillfredsställelse 23) Europass Language Passport Elev 24) Utvärderingsblankett Exempel (PL) Skolans handledare 25) Mottagande företags kvalitetscertifikat. Exempel (ES) Samordnande organisation mottagande land Övrigt: Process Dokument Ansvarig aktör N/A Detaljblankett för skolan i mottagande Skolan i mottagande land land

92 European Curriculum Vitae:

93 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNING EN

94 Riktlinjer för personligt brev: -Student s presentation. -Student s completed studies or ongoing studies description. -Student s motivation: why do you want to do workplace training? -Student s expectations: what do you expect to learn from workplace training? -Personal and professional expectations. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN Riktlinjer för elevprofil: 1) Student s school curriculum: -Training units and teaching hours for each module. -General competences gained in these studies. -Companies that usually host IVET elevs in these fields. -Recommended work tasks. 2) Personal profile: -Capacity for independent action. -Ability to solve problems. -Attitude when faced with difficulties. -Tolerance of frustration. -Social Skills. -Language level (listening, speaking, reading, and writing). -Comments. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

95 Student s description. Exempel 1 (ES) 27 : 27 Generalitat de Catalunya, Education Department:

96

97 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

98 Student s description. Exempel 2 (ES): TILLBAKA TILL SAMMANFATTNING EN

99 Student s description. Exempel 3 (ES):

100 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

101 Student s description. Exempel 4 (PL):

102 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

103 Student s description. Exempel 5 (PL): (Medical Certificate) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

104 Guidelines for host company s assessment: 1) Company s details: - Company name. - Address. - Contact details: phone, . - Contact person. - Production sector. - Company s activities. 2) Company s assessment: - Working hours. - Department(s) willing to host elevs. - Assessment of company s accessibility: easily accessible, accessible by public transport, company providing private transport. - Compliance with local health and safety regulations. - Assessment of workplace: adequate workplace to perform work plan, adequate equipment, adequate protection equipment if required. - Company tutor: there is a company tutor appointed by the company, the company tutor is an experienced employee, the company tutor is experienced as company tutor, the company tutor has been trained specifically as company tutor, the company tutor has enough availability for the trainee s follow up. - Extras offered by the company: accommodation, meals financial, compensation, etc. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

105 Placement agreement. Exempel 1(ES): TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

106 Placement agreement. Exempel 2 (ES): Generalitat de Catalunya, Education Department:

107

108

109 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

110 Placement agreement. Exempel 3 (ES): Generalitat de Catalunya, Education Department:

111

112

113 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

114 Placement agreement. Exempel 4 (PL):

115 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

116 Placement agreement. Exempel 5 (PL):

117 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

118 Placement agreement. Exempel 6 (PL):

119 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

120 Placement agreement. Exempel 7 (DE):

121

122

123

124

125

126 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

127 Guidelines for elev s code of conduct: - Respect and comply with work timetables. - Accept the company s general rules and any others that may be agreed. - Respect safety procedures and regulations. - Use technical terminology. - Integrate in the work team. - Look for quality in processes. - Carry out assigned tasks within deadlines. - Accept orders received. - Care for personal hygiene and appearance. - Assess own work objectively and using critical thinking. - Show initiative in problem solving. - Respect rules for using the facilities and equipment provided to him or her (accommodation, installations, machinery, etc.). TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

128 Dagbok Exempel 1 (ES) 30 : TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN 30 Generalitat de Catalunya, Education Department:

129 Dagbok Exempel 2 (PL):

130 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

131 Evaluation of the Student by the Company. Exempel 1 (ES): Generalitat de Catalunya, Education Department:

132 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

133 Evaluation of the Student by the Company. Exempel 2 (DE):

134 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

135 Certifying the placement. Exempel 1: Leonardo da Vinci, Spanish NA

136 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

137 Certifying the placement. Exempel 2: 33 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN 33 Generalitat de Catalunya, Education Department:

138 Guidelines for trainee s report: - Student s details. - Host company s details. - Duration. - Description of the tasks. - Pictures. - Hosting and support from the host company tutor and work colleagues. - Relationship with the hosting country coordinating organization. - Accommodation. - Strengths: outcomes, results, competences gained. - Weaknesses: accommodation, coordination, problems with host company, etc. - Copy of completion certificate given by the host company TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

139 Trainee s report. Example: 34 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN 34 Internship to Industry:

140 Guidelines for IVET Student s Satisfaction Questionnaire: - Overall satisfaction of the experience. - The company tutor s support and work colleagues support. - The working atmosphere. - Work plan accomplishment. - Opportunities to develop own initiatives. - Self-improvement. - Competences achieved. - Language skills achieved. - Opportunities for practicing foreign language. - Accommodation. - Support given by the sending and host country Samordnande organisations. - Support given by the school tutor. - Meeting expectations. - General conclusions and outcomes from the experience. TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN Guidelines for Company Tutor Satisfaction Questionnaire: - Integration of the trainee in the company and the work group. - Trainee s initiative. - Work plan accomplishment. - Trainee s effectiveness in accomplishing assigned tasks. - Trainee s responsibility. - Trainee s commitment and enthusiasm. - Trainee s attendance and punctuality. - Trainee s self-esteem. - Professional-technical competences associated with the workplace training. - Language and communication skills. - Overall satisfaction of the experience (will the company host future trainees?). TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

141 Europass Language Passport:

142 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

143 Final Evaluation Form Exempel (PL):

144 TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

145 Host company s quality certificate. Example: TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

146 Host country IVET school details form: - Name of IVET school. - Responsible for the school. - Contact details. - Number of elevs. - Professional disciplines and qualifications provided by the IVET school. - Companies that host trainees on a regular basis in the school s area of influence. - Activities in which elevs from both countries could participate (linguistic tandems, language and cultural exchange activities, cultural trips or visits, language classes, etc.) TILLBAKA TILL SAMMANFATTNINGEN

147 6. ANNEXES

148 6. ANNEXES 6.1. ORDLISTA Allmänna definitioner: YRKESUTBILDNING: Teoretisk och praktisk utbildning som ger studenterna de kunskaper och de färdigheter som de behöver för att utöva ett yrke. GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING: Den generella definitionen av grundläggande yrkesutbildning är att förbereda personer med färdigheter och/eller kompetenser för att kunna tillträda ett visst yrke eller bransch. (Detta är den definition som används i de flesta instanser, men grundläggande yrkesutbildning är ett begrepp under utveckling i samtliga länder och i många avseenden är denna begränsade definition föråldrad. Grundläggande yrkesutbildning betraktas inte enbart som en väg till yrkesutbildning, utan också som en alternativ väg till den akademiska banan med många inslag från den akademiska utbildningen, vilket i slutänden kan leda till en högre nivå, universitetsutbildning. Detta är i varje fall en strävan för grundläggande yrkesutbildning). 35 YRKESUTBILDNINGSANORDNARE: Läroanstalter som tillhandahåller yrkesutbildning (VET). YRKESUTBILDNINGSANORDNARE: Läroanstalter som tillhandahåller grundläggande yrkesutbildning (IVET). SKOLA: Gymnasieskola/yrkeshögskola där eleverna får lära sig de färdigheter och/eller kompetenser som behövs för att utföra ett visst arbete. ELEV: En person som deltar i grundläggande yrkesutbildning. PRAKTIKANT: Elev som lär sig och praktiserar färdigheterna för ett visst arbete. En person som genomgår praktik för yrkesmässiga färdigheter. 36 PRAKTIKPLATS: Att tilldela en person en lämplig plats (som ett jobb). PRAKTIK: Praktik på ett företag som utförs av elever som deltar i yrkesutbildning, utöver den utbildning som de får i skolan. NATIONELL PRAKTIK: Praktikutbildning som genomförs på företag i närheten av skolan i det land där praktikanten bor. INTERNATIONELL PRAKTIK: Praktikutbildning som genomförs på ett företag i ett annat land än där praktikanten bor. Internationell praktik i utbildningssyfte där praktikanter, skolor för yrkesutbildning och mottagande företag är involverade. FÖRMÅNSTAGARE I PRAKTIKPROJEKT: De som gynnas av åtgärder för internationell praktik och bidrag. Normalt praktikanterna. 35 Initial vocational education and training (IVET) in Europe Cedefop, European Education Thesaurus, Cedefop, 1998.

149 6. ANNEXES INTRESSENTER I PRAKTIKPROJEKT: De som är involverade i internationell praktik. UTVÄRDERING: Processen att dokumentera, vanligtvis i mätbara termer, kunskaper, färdigheter och attityder. VIKTIGA AKTÖRER: Organisationer eller personer som krävs för att säkerställa kvalitativ internationell praktikutbildning: SKOLA: Skola för yrkesutbildning, belägen i utsändande land där praktikanter går på yrkesutbildning och som genererar efterfrågan på internationell praktik. ELEV ELLER PRAKTIKANT: Person som deltar i yrkesutbildning och/eller har examen från en yrkesutbildningsskola som inte är äldre än ett år. SAMORDNANDE ORGANISATION I UTSÄNDANDE LAND: Institution som sammanställer efterfrågan på internationell praktik från skolorna i utsändande land. SAMORDNANDE ORGANISATION I MOTTAGANDE LAND: Institution som sammanställer utbudet av praktikplatser från företag i mottagande land. Organisationen tar emot information om efterfrågan på internationell praktik från den samordnande organisationen i utsändande land. MOTTAGANDE FÖRETAG: Företag som är värd för elever/praktikanter under praktiken. HANDLEDARE: Den person som utsetts att leda, utbilda och bedöma praktikanten under praktiken på det mottagande företaget. SKOLANS HANDLEDARE: Lärare som samordnar praktikplatserna för eleverna. Övriga aktörer: STÖDJANDE ORGANISATION: Institution, vanligtvis i utsändande land som ger logistiskt eller ekonomiskt stöd till internationell praktik. SKOLA I MOTTAGANDE LAND: Institution för yrkesutbildning, belägen i mottagande land där den internationella praktiken sker som samarbetar för att stödja praktikutbildning.

150 6. ANNEXES Andra begrepp: ARBETSSPRÅK: Det språk som möjliggör kommunikation på arbetet under praktiken. Det kan vara språket i destinationslandet eller något annat språk som delas av parterna. AKTIVITETSPLAN: De organiserade aktiviteter som ska utföras av praktikanter under den internationella praktiken. CERTIFIKAT VID PRAKTIKENS SLUTFÖRANDE: Dokument undertecknat av ett juridiskt ombud för mottagande företag, som intygar att praktikanten framgångsrikt har avslutat sin praktik på företaget enligt den på förhand fastställda aktivitetsplanen. PRAKTIKANTENS RAPPORT: Dokument som utarbetats av praktikanten när praktiken avslutats där erfarenheterna beskrivs med hjälp av en på förhand fastställd guide.

151 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen: Q-Placements network partners: Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande) ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas

3. INTERNATIONELL PRAKTIK

3. INTERNATIONELL PRAKTIK 3.1. KONCEPT Yrkesutbildning är ett verktyg för att ge elever de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att på ett flexibelt och tillfredsställande sätt kunna svara mot arbetsmarknadens behov.

Läs mer

2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING

2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING 2. EUROPEISK BAKGRUND FÖR YRKESUTBILDNING 2.1. FÖRDELAR MED EUROPEISK YRKESUTBILDNING Utbildning och praktik spelar en central roll i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och utgör en viktig

Läs mer

En handbok för att säkerställa kvaliteten på internationell praktik i grundläggande yrkesutbildning

En handbok för att säkerställa kvaliteten på internationell praktik i grundläggande yrkesutbildning Q-Placements Handbok En handbok för att säkerställa kvaliteten på internationell praktik i grundläggande yrkesutbildning Introduktion Fördelar med en Europeisk dimension Behovet av Europeisk praktik Definition

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar.

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapporteringar 2012 1 (8) Datum: 2012-06-16 Diarienr: 2012/1165 Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Utsikt ger insikt - Internationalisering som utvecklingskraft

Utsikt ger insikt - Internationalisering som utvecklingskraft Utsikt ger insikt - Internationalisering som utvecklingskraft Your learning outcomes are your passport to the European labour market Allmän projektinformation EURIAC = European Industrial Automation Class

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 2014-11-26 Kunskap 2 Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 09:30 Registrering, frukostfika 10:00 Välkommen och introduktion Daniel Edquist enhetschef UHR 10:30 Floristernas yrkesråd,

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Frågor och svar om Erasmus+

Frågor och svar om Erasmus+ EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Strasbourg och Bryssel den 19 november 2013 Frågor och svar om Erasmus+ (se även IP/13/1110) Vad är Erasmus+? Erasmus+ är det nya EU-programmet för utbildning, ungdom och idrott

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Följ med oss idag. www.cerf.gr. Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften

Följ med oss idag. www.cerf.gr. Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften Certification Standard for European Reference Framework Key Competences 5 Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften En viktig faktor i EU:s innovation, produktivitet och konkurrenskraft Följ med

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog?

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog? Foto: nicke johansson vad är en europageolog? Vad är en Europageolog? Europageolog är en professionell titel innebärande att personen som innehar titeln har uppnått en tillfredsställande akademisk utbildning

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Vänersborg, 21 augusti 2015 Kajsa Sundström Van Zeveren kajsa.sundstrom@regionvarmland.se Isabel Poli isabel.poli@regionvarmland.se Vad

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete PM 2014-01-21 Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete Januari 2014 Pär Skoglund Internationella staben Arbetsförmedlingen Sida: 2 av 7 Vitryssland Syfte: Stödja den

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

INTERNATIONELL UTVECKLINGSPLAN FÖR GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN 2014-2016 (European Development Plan)

INTERNATIONELL UTVECKLINGSPLAN FÖR GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN 2014-2016 (European Development Plan) INTERNATIONELL UTVECKLINGSPLAN FÖR GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN 2014-2016 (European Development Plan) Detta är Gymnasieskolan Knut Hahns internationella utvecklingsplan, där vi beskriver skolans identifierade

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer