Anvisning om märkning och registrering av får och getter

Transkript

1 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 1 / 11 1 Allmänt Märkningen och registreringen av får och getter är baserad på EU:s rättsakter och lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010) som föreskriver om skyldigheten för alla innehavare av får och getter att registrera sig som djurhållare samt att anmäla uppgifter till registret om de får och getter som denna äger eller innehar. I jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005) och dess ändringsförordning (356/2008) finns närmare bestämmelser om märkning och registrering av får och getter. Bestämmelserna gäller alla får och getter, även mufflonfår och dvärggetter. Användning och överlåtelse av data i får- och getregistret styrs av lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008). Mera information och aktuella meddelanden för djurhållare finns på Eviras webbsidor på adressen: > Djur > Djurskydd och djurhållning > Märkning och registrering > Får och getter. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning hittar du en länk till sidan här. 1.1 Definitioner I denna anvisning avses med djurhållare en fysisk eller juridisk person som permanent, dvs. i mer än 30 dygn, är ansvarig för ett eller flera djur djurhållningsplats en eller flera anläggningar, byggnader, inhägnader eller andra platser där djur hålls, uppföds eller hanteras EU-signum en individuell identitetskod som är tryckt på öronmärket och införd i registret kontrollsiffra den siffra som följer efter EU-signumet huvudmärke ett öronmärke som fästs i djurets öra och på vilket djurets individuella EUsignum finns hjälpmärke ett öronmärke som fästs i djurets öra på vilket djurets individuella EU-signum och, om djurhållaren så önskar, eventuellt besättningens interna öronnummer finns ersättande märke ett öronmärke som beställs i stället för ett huvudmärke eller hjälpmärke som gått sönder eller tappats bort och är försett med samma EU-signum gammalt EU-märke ett öronmärke enligt det gamla märkningssystemet e-märke ett öronmärke som utöver det visuellt synliga EU-signumet innehåller ett EUsignum som avläses elektroniskt 2 Registrering av djurhållare och djurhållningsplats 2.1 Registrering av djurhållare och anmälan om ändringar Den som har ett eller flera får eller en eller flera getter ska registrera sig som djurhållare.

2 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 2 / 11 Innan djurhållningen inleds ska registreringsblanketten lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där djurhållarens gårdsbruk har sitt driftscentrum eller i den kommun där djurhållaren bor. Registreringsblankett får du från kommunen eller webben på adressen: Evira > Om Evira > Blanketter och anvisningar > Djur > Djurhälsa, djurskydd, införsel, utförsel, märkning och registrering. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning hittar du sidan med blanketter här. Adressen till den myndighet som sköter lantbruksärenden i din kommun finns på landsbygdsverkets webbsidor: > Om oss > Samarbetsområden, NTM-centraler och Leadergrupper. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning hittar du sidan här. Vid registreringen meddelas personuppgifter (namn, adress, telefonnummer, personbeteckning eller FO-nummer samt språk) djurhållningsplatser (som djurhållaren äger eller innehar) produktionsform orsak till registreringen (produktionen inleds, avbryts, återupptas eller upphör) och start- /avslutningsdatum Om det sker ändringar i de här uppgifterna ska de utan dröjsmål anmälas skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Avbrott i djurhållningen på minst sex månader ska anmälas på ovan nämnda registreringsblankett. Om verksamheten återupptas eller upphör helt, ska också detta anmälas. Anmälningar om ändringar i djurhållningen (t.ex. avbrott eller upphörande) ska göras inom 30 dygn. 2.2 Registrering av djurhållningsplats Djurhållaren anmäler till registret de djurhållningsplatser, med lägesuppgifter, som denna äger eller själv helt och hållet innehar, djurslag samt därtill hörande produktionssätt. Hyresavtal eller en skriftlig utredning bifogas för de djurhållningsplatser som djurhållaren innehar. Djurhållningsplatsen får djurhållningsplatssignum då djurhållningsplatsen registreras. Signumet används vid anmälan till registret om köp och försäljning av djur samt flyttningar mellan olika djurhållningsplatser. Varje djurhållningsplats får endast ett djurhållningsplatssignum, även om det förutom egna djur också finns en annan djurhållares djur på djurhållningsplatsen. Gårdens driftscentrum registreras som enda djurhållningsplats om alla produktionsbyggnader och beten finns på driftscentret eller i dess närhet. En produktionsenhet eller betesmark som ligger separat från gårdens driftscentrum registreras som en separat djurhållningsplats om man tar sig till djurhållningsplatsen över en annan djurhållares områden eller om djurhållningsplatsen finns i en annan producents driftscentrum.

3 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 3 / 11 Om djurhållningsplatsen är ett skogsbete eller en holme som inte har basskiftessignum, markeras området på en karta och djurhållningsplatsen registreras på samma sätt som ett normalt basskifte. Evira har gett ut en mera detaljerad anvisning som förklarar djurhållningsplatser. Anvisningen om förfarandet vid ändring av vissa uppgifter om djurhållningsplatser i djurregistren finns på adressen: > Djur > Djurskydd och djurhållning > Märkning och registrering. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning finns anvisningen om djurhållningsplatser här. En djurhållningsplats registreras genom att man lämnar in en ifylld blankett Djurhållningsplatser för produktionsdjur, registrerings-/ändringsanmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Blanketterna får du från kommunens lantbruksbyrå eller på webben på adressen: Evira > Om Evira > Blanketter och anvisningar > Djur > Djurhälsa, djurskydd, införsel, utförsel, märkning och registrering. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning finns blanketterna här. Om en registrerad djurhållningsplats uppgifter ändras enligt följande: ändringar av djurhållningsplatsens ägo-/innehavarförhållanden, djurslag, produktionsinriktning eller om djurhållningsplatsen tas ur bruk, ska ändringarna anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på samma blankett som själva registreringen, Djurhållningsplatser, registrerings-/ändringsanmälan. Ändringarna ska meddelas inom 30 dygn. 3 Märkning och registrering av får och getter Alla djur som anmälts till registret har individuellt EU-signum och alla får och getter ska märkas med öronmärken som är godkända av Evira. Djurhållaren är ansvarig för att de får och getter som denna äger eller innehar är korrekt märkta. Ett omärkt eller bristfälligt märkt djur får inte flyttas eller överlåtas från en djurhållningsplats, tas emot till en djurhållningsplats, transporteras eller levereras till slakt. Uppsamlare av kadaver kan fortsättningsvis ta emot omärkta kadaver om de märks enligt uppsamlarens eller destruktionsanläggningens system. 3.1 Märkningssystem Märkningssystem Alla får och getter som är födda eller senare ska märkas med två öronmärken som är godkända av Evira. Märkena ska fästas senast vid sex (6) månaders ålder, men alltid innan djuret flyttas från den gård där det föddes. EU-signumet på öronmärket skapas av beställningssystemet i samband med leveransen av öronmärkena. Landskoden för det finländska signumet är FI följt av 12 siffror enligt myndighetens löpande EU-signum. Efter EU-signumet kommer kontrollsiffran, som består av endast ett tecken. Kontrollsiffran hör inte till det officiella EU-signumet, men den finns i kolumn T i djurförteckningen. Kontrollsiffran finns också på öronmärkena.

4 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 4 / Det förenklade systemet Det räcker med att djuret har ett öronmärke om det är avsett för slakt innan det blir ett år gammalt och det inte flyttas från den plats där det föddes innan det slaktas Det normala systemet I alla andra fall ska djuret märkas med två öronmärken. Om ett djur blir ett år (12 månader) gammalt innan det sänds till slakt ska det märkas även med ett hjälpmärke. Då beställs ett ersättande märke för djuret. Det normala systemet ska också användas då djuret sänds till livs från födelsegården till en annan djurhållare Det gamla märkningssystemet Djur som är födda innan har kunnat märkas med ett gammalt EU-märke enligt det gamla systemet, vars signum bildas av landskoden FI, djurhållarens märkningssignum (5 tecken) och djurets individuella öronnummer (4 siffror), t.ex. FIAB12C0024. Alla gamla djur i får- och getregistret har också ett EU-signum av den nya modellen i registret. Detta skapades automatiskt då djuret infördes i får- och getregistret. Om man beställer ett ersättningsmärke för ett djur som är märkt enligt det gamla systemet, kommer det att få ett EUsignum enligt den nya modellen. Ett djur som är märkt enligt det gamla systemet behöver inte ha två märken. 3.2 Beställning av öronmärken Djurhållaren ska se till att det finns tillräckligt med öronmärken på djurhållningsplatsen för att märka fåren och getterna. Enligt författningarna får man ha lediga märken i reserv som motsvarar ungefär ett års behov. Öronmärken beställs via webben med får- och getregistrets system för märkesbeställningar, med blankett, per telefon från kundtjänsten (se punkt 4.1) eller med en godkänd programleverantörs program. Uppgifter för beställning av lediga märken beställarens lägenhets-/kundsignum beställarens kontaktuppgifter FO-nummer val av system: det enkla/normala systemet märkesleverantör märkesmodell märkets färg frivilligt signum för hjälpmärket: löpande öronnummer, de fyra sista siffrorna i EUsignumet eller ett tomt fält där beställaren kan skriva t.ex. djurets namn antal märken som beställs Uppgifter för beställning av ersättningsmärken beställarens lägenhets-/kundsignum beställarens kontaktuppgifter FO-nummer djurets EU-signum märkestyp: huvudmärke, ersättningsmärke, båda

5 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 5 / 11 märkesleverantör märkesmodell färg frivilligt signum för hjälpmärket: löpande öronnummer, de fyra sista siffrorna i EUsignumet eller ett tomt fält där beställaren kan skriva t.ex. djurets namn Märkestänger beställs direkt från märkesleverantören. Tängerna är olika för varje märkesmodell. Det finns mera information om godkända öronmärken och märkesleverantörer på våra webbsidor: > Djur > Djurskydd och djurhållning > Märkning och registrering > Får och getter > Öronmärken. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning hittar du sidan här. Köpet av öronmärken sker mellan djurhållaren och märkesleverantören. Kundtjänsten eller Evira ansvarar inte för reklamationer. Med tanke på kvalitetskontrollen tar Evira eller kundtjänsten ändå emot eventuell feedback om öronmärkenas kvalitet. Evira upprätthåller en enkät om kvalitetskontroll av öronmärken för får och getter. Enkäten finns här. 3.3 Fastsättning av öronmärken Öronmärket fästs noggrant. Följ tillverkarens anvisningar och akta de stora blodådrorna. Rekommendationen är att hondelen placeras på framsidan och handelens tapp sticks genom öronsnibben bakifrån så att den skyddas av örat och inte fastnar i stängseltråd eller grenar och kvistar. Fäst märket med en tång som är avsedd för märkesmodellen i fråga. Då det gäller märken av länktyp ska man lämna rum i kanten av örat för örats tillväxt. Det är mycket viktigt att redskapen, märkena och djurets öron är rena då märkena fästs. Märkesleverantören rekommenderar att både öron och öronmärken desinfekteras innan de fästs på djuret Öronmärke som fallit bort Ett öronmärke som fallit bort får inte fästas på nytt, utan man ska genast beställa ett ersättande öronmärke med djurets eget EU-signum. Lediga öronmärken får under inga förhållanden användas som ersättande märken. Då det ersättande öronmärket har kommit fram till gården, ska det utan dröjsmål fästas i örat på djuret i fråga Öronmärke som skadats eller fästs på fel sätt a) Ett öronmärke är skadat om det är rivet eller om det på annat sätt har blivit oläsligt. Ett söndrigt öronmärke ska avlägsnas och ersättas. b) Öronmärket används fel om djuret är märkt med ett öronmärke som tidigare har registrerats för ett annat djur. Även i det fall då ett öronmärkespar går sönder i samband med märkningen och öronmärken med olika EU-signum eller halvor av öronmärken fästs på djurets öron, är det fel. Ett felaktigt öronmärke ska tas bort och ett ersättande öronmärke ska beställas åt djuret med det signum som har registrerats för djuret Sönderrivna öron Ersättande märken ska beställas i stället för de öronmärken som fallit bort, även om man inte längre kan sätta fast dem i djurets öron.

6 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 6 / 11 Om ett öra är sönderrivet på ett djur, får det säljas till livs till en annan djurhållare. Försäljaren ska överlåta öronmärket för det sönderrivna örat med djuret. Om båda öronen är sönderrivna på ett djur, är det bristfälligt märkt för resten av sitt liv och får inte säljas till livs till en annan djurhållare. Om man använder sönderrivna öron som orsak till bristfällig märkning, är det skäl att komma ihåg att övervakaren vid en eventuell kontroll alltid överväger om det finns grunder för undantag. I slakteriet är det besiktningsveterinären som gör sin egen bedömning om djuret är korrekt eller bristfälligt märkt. 3.4 Utländska öronmärken Får eller getter som importerats från andra EU-medlemsländer och från Norge (se punkt Importanmälan) behåller sina ursprungliga öronmärken. Produktionsdjur har inte nödvändigtvis en kontrollsiffra i registret (T-kolumnen), eftersom inte alla medlemsländer använder sådana. De ursprungliga öronmärkena på får eller getter som importeras från länder utanför EU avlägsnas och ersätts på den djurhållningsplats dit djuren först anländer med ett av djurhållarens lediga EU-märken senast 14 dygn efter att de kommit in i landet. Djurhållaren ska redan före importen se till att han har tillräckligt många lediga märken för att kunna märka de djur som importeras från länder utanför EU. 3.5 Förstöring av öronmärken Djurhållaren är skyldig att se till att öronmärken som fallit bort, är ogiltiga eller annars blivit onödiga förstörs på ett sådant sätt att de inte längre kan tas i användning. Försäljning av flocken till en annan djurhållare berättigar inte till överlåtelse av lediga märken med djuren till den nya ägaren, eftersom märkena är sammankopplade med beställarens signum. 4 Får- och getregistret (djurdatasystemet) 4.1 Anmälningskanaler Får- och getregistret finns på adressen (versionen för djurhållare) o Djurhållarnas användarrätter administreras av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet o Myndigheternas, slakteriernas och förmedlarnas koder beviljas av Evira via Åtkomstkontroll på adressen Användarstöd: paasynhallinta@evira.fi. Pappersblanketter Blanketterna kan skrivas ut från Eviras webbsidor: Evira > Om Evira > Blanketter och anvisningar > Djur > Märkning och registrering. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning finns blanketterna här. Får- och getregistrets kundtjänst Kundtjänsten hjälper om du har problem med registret. Tfn (öppet )

7 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 7 / 11 Fax: Adress: Får- och getregistret, PB 25, VANDA E-postadress: lammasvuohi@mloy.fi Programleverantörernas program o Nettifarmi ( o WebLammas, WebVuohi ( 4.2 Anmälningstid Djurhållaren ska med hjälp av ovan nämnda anmälningskanaler lämna en anmälan till registret om händelser som gäller djur som denna äger eller innehar dvs. lamningar, killningar, utmönstringar, köp, flyttningar, djur som hittats och import från utlandet. Anmälan ska göras senast på den sjunde (7) dagen efter händelsen. Ett undantag från detta är anmälan om födda individer (moderns lamningsanmälan), då man anmäler med vilket EU-signum som avkomman/avkommorna registreras och märks. Djuren ska registreras senast vid sex månaders ålder (182,5 dygn), men om ett djur flyttas bort från den djurhållningsplats där det föddes före den åldern, ska det registreras och märkas före flyttningen. Antalet förseningsdagar börjar räknas dagen efter händelsen. Blanketten ska vara framme hos kundtjänsten inom utsatt tid. Det rekommenderas i första hand att anmälningarna görs via programmet på webben. Då uppdateras uppgifterna genast i registret. Då anmälan görs med blankett är det skäl att hålla i minnet att postgången och lagringen av uppgifterna kan ta flera dagar. För att djurförteckningen som skrivs ut från registret ska hållas uppdaterad är det därför önskvärt att lamm och killingar registreras i god tid före ett halvt års ålder. 4.3 Anmälningar Med blanketterna följer anvisningar och förklaringar om de uppgifter som ska fyllas i. Det finns anmälan för lamning, köp, flyttning, utmönstring, upphittande och import samt vid behov Uppgifter om användning. Tabell 1. Koder som ska användas i anmälan Kön Ras Användning Djurslag Utmönstringssätt Destruktionssätt 0 Hane 01 Får/get av finsk lantras, dvärgget 1 Mjölkproduktion 20 Får 1 Såld till slakt 0 Nedgrävning 1 Hona 02 Kajanalandsfår 3 Köttproduktion 30 Get 2 Såld till livs 1 Förbränning 03 Texel 4 Förädling eller avel 31 Dvärgget 3 Slaktad på gården 3 Destruktionsanläggning 04 Rygja 5 Försöksdjur 4 Dött på gården 4 Kadaverinsamling 05 Oxford Down 6 Ullproduktion 5 Försvunnit 06 Dorset 7 Skinnproduktion 6 Exporterats 07 Ålandsfår 8 Sällskapsdjur/ hobby 8 Avlivad på gården 08 Shropshire 9 Annan användning 09 Svenskt pälsfår 10 Dala 11 Steiger

8 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 8 / Östfrisiskt 13 Mufflon 14 Leicester 15 Merino 16 Suffolk 17 Olde English Babydoll Sheep 97 Okänd 98 Korsning 99 Annan Lamningsanmälningar Lamm eller killingar registreras med moderns lamningsanmälan. Då anmäls vilket EUsignum som reserveras för vilken avkomma på djurhållarens lista över lediga märken. Märkena ska fästas och djuret registreras senast vid ett halvt års ålder. Ifall lammet eller killingen flyttas från djurhållningsplatsen där det föddes före sex månaders ålder, ska djuret vara korrekt registrerat och märkt innan det lämnar platsen. Om man redan har hunnit registrera ett lamm eller en killing med ett ledigt märke och djuret dör inom ett halvår efter födelsen, görs en normal utmönstringsanmälan och utmönstringssättet anges. De märken som har reserverats för djuret ska absolut förstöras, även om de ännu inte har fästs i djurets öron. I lamningsanmälan meddelas också dödfödda djur och de som föddes levande men dog innan en anmälan om födelse, det vill säga lamningsanmälan för tackan, hade gjorts Utmönstringsanmälan På blanketten för utmönstringsanmälan anmäls att djuret utmönstrats från djurhållaren. Djuret säljs antingen till livs eller till slakt, det kan ha slaktats hemma, dött eller avlivats på djurhållningsplatsen eller försvunnit. Export till utlandet meddelas också med denna anmälan. Ett djur anmäls som avlivat då man blir tvungen att avliva det på gården och kroppen inte används till livsmedel. Då ska även destruktionssättet anges. Utmönstringssättet försvunnit används för djur som försvinner t.ex. från betesmarken på grund av att det tagits av rovdjur. Då ett djur sänds till slakt och köttet sänds tillbaka till djurhållaren, är utmönstringssättet slakt. Då ett djur slaktas hemma av djurhållaren eller av en ambulerande slaktare är utmönstringssättet slaktad på gården. I utmönstringsanmälan lönar det sig att utöver EU-signumet och datumet ange klockslaget i sådana fall då flera anmälningar om djuret lämnats under en och samma dag och dessa anmälningar ska sättas i rätt ordningsföljd i systemet. Då ett djur säljs till livs till en annan djurhållare, ska köparens lägenhets- eller kundsignum, som alla registrerade djurhållare ska ha, finnas på utmönstringsanmälan. Förteckningen över förmedlarnas och slakteriernas signum finns på Eviras webbplats och kan även beställas från Kundtjänsten. Koderna för de olika utmönstringssätten finns i tabell 1 (s.7).

9 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 9 / 11 Får och getter omfattas i regel av kadaverinsamlingen. De områden som är klassificerade som avlägsna och som har låg djurtäthet eller mycket svåra transportförhållanden ingår inte i uppsamlingsområdet. Hit räknas Åland, Lapplands län, en stor del av öarna i Saimen samt följande kommuner i Uleåborgs län: Kuusamo, Taivalkoski, Hyrynsalmi, Kuhmo, Suomussalmi, Ristijärvi, Puolango, Pudasjärvi, Kiminge och Ijo. Förordning (JSMf 1192/2011) som trädde i kraft år 2013 förpliktar aktörerna att bortskaffa slaktavfall från får och getter på det sätt som förordningen föreskriver. Slaktavfall får inte längre begravas på uppsamlingsområdet, utan det ska föras till en destruktionsanläggning. Slaktavfall från enskilda djur kan ges som föda till djurhållarens egen hund. Destruktionssättet ska anmälas även för självdöda djur. Ett djur som dött utanför uppsamlingsområdet kan grävas ner på gården, och då ska en skriftlig anmälan om nedgrävningen göras till kommunalveterinären. Nedgrävningen ska ske enligt givna anvisningar och djurhållaren ska föra bok över de djur som grävts ner. Endast dödfödda lamm och killingar får grävas ner utan anmälan till kommunalveterinären. Djur som dött på vintern kan djupfrysas och sedan grävas ner på våren efter att marken tinat. Får eller getter får endast destrueras genom förbränning i en förbränningsanläggning som är godkänd för förbränning av idisslare och som uppfyller specialvillkoren. Kadaver av får eller getter får inte föras till platser för kadaverutfodring, även om djurhållaren skulle ha en sådan i användning. Om djurets dödsorsak är oklar ska kommunalveterinären kontaktas så att man kan försäkra sig om att dödsorsaken inte är en djursjukdom som ska bekämpas. I sådana fall sköter kommunalveterinären den provtagning som behövs och sänder proverna till Evira för undersökning Flyttningsanmälan Då ett djur flyttas från en djurhållningsplats till en annan i samma djurhållares ägo ska en flyttningsanmälan göras om händelsen. Förutom datum anges klockslag om djuret/djuren flyttas flera gånger samma dag, och platserna registreras då i rätt ordningsföljd Köpanmälan I köpanmälan anges djurets EU-signum, till vilken djurhållningsplats djuret anländer, händelsedatum, säljarens signum och ändamålet med djuret. Då man köper ett djur ska det vara korrekt märkt och registrerat innan det köps Anmälan om upphittat djur Med denna anmälan återinförs ett djur som har anmälts som försvunnet på djurhållarens djurförteckning. Endast kundtjänsten kan föra in anmälan om ett upphittat djur Importanmälan Importanmälan görs då ett djur förs in i Finland från utlandet. Det rekommenderas att importanmälan görs på en pappersblankett som sänds till Får- och getregistrets kundtjänst.

10 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 10 / 11 Norge och Schweiz är EES-länder och jämställda med EU:s inre marknad. Djur som kommer från Norge och Schweiz ska inte märkas om, utan de får behålla sina egna ursprungliga märken, vilket också gäller för djur som importeras från medlemsländer i EU. Mera information om kraven vid införsel av får och getter finns på Eviras webbsidor: > Djur > Införsel och utförsel. Om du läser den elektroniska versionen av denna anvisning hittar du sidan här Anmälan av uppgifter om användning Det går att ändra vissa uppgifter om ett djur med Uppgifter om användning. Uppgifter som kan ändras är djurets namn, öronnummer och ändamål. Man kan ändra uppgifterna för flera djur med en anmälan Andra aktörers anmälningar Andra anmälningar som ska göras till registret är destruktionsanmälan, slaktanmälan och förmedlingsanmälan. Destruktionsanläggningen anmäler destruktion av får- och getkroppar. Slakterierna och förmedlarna gör slakt- och förmedlingsanmälningar om de djur som de slaktat och förmedlat. I får- och getregisterprogrammet finner djurhållaren de viktigaste uppgifterna i slakteriets slaktanmälningar av de egna djuren, t.ex. slaktvikt och slaktdatum under Händelser på fliken Slakthändelser. 5 Djurförteckning per djurhållningsplats Djurhållaren ska föra en uppdaterad djurförteckning för varje djurhållningsplats. Alla händelser ska antecknas i djurförteckningen senast den tredje (3) dagen efter händelsen. Om djurförteckningen upprätthålls elektroniskt, ska händelserna anmälas till registret inom sju (7) dagar efter händelsen. Kontroller av den uppdaterade djurförteckningen för djurhållningsplatsen utförs i samband med övervakningen. Händelserna ska antecknas i djurförteckningen i pappersformat senast den tredje (3) dagen efter händelsen. Om anmälningarna görs elektroniskt, t.ex. med Nettifarmi eller WebLammas ska händelserna anmälas till registret senast den sjunde (7) dagen efter händelsen (tidsfristen för anmälan om lamning är liksom tidigare sex (6) månader) och då kan den elektroniska djurförteckningen på begäran presenteras till kontrollmyndigheten i realtid. Då behöver det inte finnas en förteckning i pappersformat på djurhållningsplatsen. Anvisningen för uppdatering av den elektroniska djurförteckningen har ändrats från tre dagar till sju dagar. Ändringen tillämpas retroaktivt från och med 1 januari 2018 och beaktas vid kontrollerna under innevarande år. Den officiella djurförteckningen och förteckningen över lediga märken kan skrivas ut i får- och getregistret. Djurförteckningen visar alla djur som djurhållaren innehar/har innehaft under en viss tidsperiod. I djurförteckningen får man göra egna anteckningar och en förteckning som djurhållaren själv håller över djuren på djurhållningsplatsen kan också godtas som djurförteckning om djurhållaren inte har möjlighet att upprätthålla registret elektroniskt. Då ska förteckningen innehålla alla de uppgifter som finns i den officiella djurförteckningen som skrivs ut via registret. På Eviras blankettsidor finns en tom blankett som kan användas som djurförteckning.

11 Ansvarig Kirsi Henttu Sida/sidor 11 / 11 Obligatoriska uppgifter i djurförteckningen är: EU-signum (gammalt EU-signum), djurslag, ras, kön, födelsedatum, användning, moderns EU-signum, ankomstdatum (köpdatum) om djuret har köpts eller importerats, den föregående ägarens lägenhets-, kund- eller djurförmedlarsignum om djuret har köpts, utmönstringsdatum om djuret har utmönstrats från gården och den nya ägarens lägenhets-, kund- eller djurförmedlarsignum om djuret har sålts. Uppgifterna om djurets namn, öronnummer, moderns namn, faderns namn, ras och EU-signum (faderns) är frivilliga. Faderns EU-signum är inte obligatoriskt. Den obligatoriska uppgiften om individens ras är baserad på ägarens anmälan. Djurhållaren ska förvara uppgifterna i djurförteckningen i pappersformat i tre kalenderår efter utgången av det år då den sista anteckningen gjordes i djurförteckningen. 6 Kontroll av märkning och registrering Kontrollen är baserad på lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter samt kommissionens förordning (EG) nr 1505/2006 om genomförande av rådets förordning. Kontrollen utövas huvudsakligen på ort och ställe, där man kontrollerar får- och/eller gethållarens registrering samt registrering av djurhållningsplats, märkning och registrering av får/getter, anmälningar om händelser till registret och djurförteckningen som upprätthålls på djurhållningsplatsen. Försummelse av de skyldigheter som lagstiftningen om märkning och registrering av får och getter ålägger djurhållarna medför påföljder för djurhållarna. Påföljdernas omfattning beror på hur allvarlig försummelsen är. Om bestämmelserna inte iakttas kan det leda till ekonomiska eller till och med straffrättsliga påföljder för djurhållaren via tvärvillkoren i EU:s stödsystem. Om påföljder som gäller bidrag beslutar ELY-centralernas övervakare (stödsystemen) och länsveterinärerna (märknings- och registreringssystemet för får och getter) i enlighet med EU:s rättsakter och jord- och skogsbruksministeriets författningar. I ansökningsanvisningarna för de olika stödsystemen finns information om kontroller enligt de olika stödsystemen och om eventuella påföljder.