Handbok för märkning och registrering av får och getter. Eviras anvisning 15407/01/sv

Transkript

1 Handbok för märkning och registrering av får och getter Eviras anvisning 15407/01/sv

2 Eviras anvisning 15407/01/sv Tagen i bruk Enheten för djurens hälsa och välfärd

3 Innehåll 1 ALLMÄNT REGISTRERING Registrering som djurhållare och anmälan om ändringar Djurhållningsplatser MÄRKNING AV FÅR OCH GETTER Registerförfrågan Märkningssystem Det nya märkningssystemet Det gamla märkningssystemet Beställning av öronmärken Öronmärkesmodeller Fästning av öronmärken Öronmärke som fallit bort Öronmärke som skadats eller fästs på fel sätt Sönderrivna öron Utländska öronmärken Förstörning av öronmärken FÅR- OCH GETREGISTRET Anmälningskanaler Anmälningstid Händelser som ska anmälas Lamningsanmälningar Utmönstringsanmälningar Flyttningsanmälningar Köpanmälningar Anmälan om djur som hittats Importanmälan Andra anmälningar DJURFÖRTECKNING PER DJURHÅLLNINGSPLATS FLYTTNINGSDOKUMENT KONTROLL AV MÄRKNING OCH REGISTRERING

4 1 ALLMÄNT Revideringen av systemet för märkning och registrering av får och getter inleddes inom EU år Den ledande tanken bakom revideringen har varit att förbättra möjligheten att klarlägga ursprunget för får och getter och att spåra förflyttning av dessa djur med anledning av mul- och klövsjukan som bröt ut i Storbritannien år Märkningen och registreringen av får och getter är baserad på EU:s rättsakter och lagen om djursjukdomar, där det bestäms om varje får- och gethållares skyldighet att registrera sig som fåroch/eller gethållare samt att anmäla uppgifter om de får och/eller getter han äger eller innehar till får- och getregistret. Användning och överlåtelse av registeruppgifterna regleras i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem. Förklaring av vissa ord i den här guiden: Får avser alla raser av tama får inkl. mufflonfår Get avser alla raser av tama getter inkl. dvärggetter Djur avser får och getter Djurhållare är en fysisk person eller juridisk person, som permanent, dvs. i mer än 30 dygn, är ansvarig för ett eller flera får eller en eller flera getter Djurhållningsplats är en eller flera anläggningar, byggnader, inhägnader eller andra platser där djur hålls, uppföds eller hanteras EU-märke är ett öronmärke eller ett par öronmärken enligt det nya märkningssystemet EU-signum är en på EU-märket färdigt tryckt och i registret införd individuell identitetskod för får och getter Kontrollsiffra är den siffra som följer efter EU-signumet Huvudmärke är ett öronmärke som fästs i djurets vänstra öra och på vilket djurets individuella EU-signum finns färdigt tryckt Hjälpmärke är ett öronmärke som fästs i djurets högra öra och på vilket djurets individuella EU-signum och enligt djurhållarens val eventuellt besättningens interna bruksnummer (till exempel öronnummer) finns färdigt tryckta Ersättande märke är ett öronmärke som beställs i stället för ett huvudmärke eller hjälpmärke som gått sönder eller tappats bort och är försett med samma EU-signum Kompletterande märke är ett hjälpmärke som beställs som par till huvudmärket och som är försett med samma EU-signum. Det används ifall man är tvungen att avstå från det förenklade systemet Gammalt EU-märke är ett öronmärke enligt det gamla märkningssystemet Gammalt EU-signum är ett signum som identifierar djuret och som finns färdigt tryckt på ett gammalt EU-märke och som också finns i registret 2 REGISTRERING 2.1 Registrering som djurhållare och anmälan om ändringar Den som har ett eller flera får och/eller en eller flera getter måste registrera sig som djurhållare. Innan djurhållningen inleds ska en ifylld och undertecknad registreringsblankett Registrering som får-/gethållare lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där djurhållarens gårdsbruk har sitt driftscentrum eller i den kommun där djurhållaren bor. Registreringsblanketter får man av kommunen eller via internet på Eviras blankettsida: > Djur > Blanketter och remisser > Införsel, utförsel, djurskydd, märkning och registrering. Ändringar i djurhållarens uppgifter (till exempel kontaktuppgifterna) ska anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Anmälningsskyldigheten gäller också ändringar i djurhållningen, t.ex. om det blir ett avbrott i djurhållningen i minst sex (6) månader, om djurhållningen inleds på nytt eller om djurhållningen helt upphör. Ändringar ska anmälas inom 30 dygn på ovan nämnda registreringsblankett. 4

5 2.2 Djurhållningsplatser En djurhållningsplats registreras genom att man lämnar in den ifyllda blanketten Djurhållningsplatser, registrerings-/ändringsanmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet (blanketter fås från kommunen eller på Eviras webbplats på blankettsidan). Djurhållaren anmäler den djurhållningsplats han äger eller själv helt och hållet innehar samt därtill hörande produktionssätt. För djurhållningsplats som djurhållaren innehar bifogas hyresavtal eller skriftlig utredning. Djurhållaren får ett djurhållningsplatssignum i samband med registreringen av djurhållningsplatsen. Signumet används vid anmälan till registret om köp av djur samt flyttningar mellan olika djurhållningsplatser. En enskild djurhållningsplats får bara ett djurhållningsplatssignum, även om det på aktörens djurhållningsplats förutom de egna djuren också finns djur som tillhör någon annan djurhållare. En samägd djurhållningsplats får också bara ett signum. Betesmarker som ligger avskilt från driftscentret registreras som djurhållningsplatser med hjälp av basskiftesnumreringen. Om de betesmarker som används för djurhållning utgör ett enhetligt geografiskt område (epidemiologisk enhet) och det mellan betesmarkerna inte finns någon nöt-, får-, get- eller svinhållningsplats som ägs eller innehas av någon annan djurhållare, kan betesmarkerna registreras som en enda djurhållningsplats. Då behöver ingen flyttningsanmälan göras vid flyttning mellan de olika betesmarkerna. På samma sätt kan en eller flera holmar som ligger nära gårdens driftscentrum sammanslås med driftscentrum till en enda djurhållningsplats, om kravet på en naturlig geografisk helhet uppfylls. Om de betesmarker som är avsedda som djurhållningsplatser ligger på flera kilometers avstånd från driftscentrum och uppenbart ligger separat från de övriga djurhållningsplatserna, kan de inte sammanslås, utan de ska alltid ses som separata djurhållningsplatser (t.ex. avlägsna holmar eller landskapsvårdande betesmarker). Om det sker ändringar i en registrerad djurhållningsplats uppgifter (ägo-/innehavarförhållanden, djurslag, produktionsinriktning) eller om djurhållningsplatsen tas ur bruk, ska ändringarna anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på samma blankett som registreringarna av djurhållningsplatser. 3 MÄRKNING AV FÅR OCH GETTER I det nya systemet har alla djur som anmälts till registret ett individuellt EU-signum och varje får eller get ska märkas med öronmärken som Evira godkänt. Djurhållaren ansvarar alltid för att de får och getter han äger eller innehar är märkta på rätt sätt. Ett omärkt eller bristfälligt märkt djur får inte flyttas eller överlåtas bort från en djurhållningsplats, tas emot till en djurhållningsplats eller tas för transport eller levereras till slakt. Den som samlar upp kadaver kan däremot fortsättningsvis ta emot helt omärkta kadaver och sedan märka dem enligt sitt eget system. 3.1 Registerförfrågan Med hjälp av en registerförfrågan kan man försäkra sig om att djuret är korrekt registrerat. En djurhållare kan göra en förfrågan om sina egna djur eller djur som han tänker skaffa. För att göra en registerförfrågan måste man känna till djurets EU-signum eller dess gamla EU-signum. Förfrågan kan göras via Får- och getregistrets dataprogram eller per telefon genom att kontakta kundtjänsten. 3.2 Märkningssystem Det nya märkningssystemet Varje får och get som är född den eller senare ska märkas med två öronmärken som Evira godkänt. I djurets vänstra öra fästs ett huvudmärke och i högra örat ett hjälpmärke (normalt system). Märkena ska fästas senast vid sex (6) månaders ålder, men alltid innan djuren flyttas bort från den djurhållningsplats där de föddes. Med tanke på att informationen i den djurförteckning 5

6 som kan skrivas ut från registret ska vara uppdaterad vore det önskvärt att lamm och killingar märks och registreras i god tid före ett halvt års ålder, vid 1-2 månaders ålder. Det räcker dock med ett enda öronmärke (huvudmärke), om djuret är avsett att slaktas innan det blir ett år gammalt (förenklat system). Om djuret i fråga ändå hinner fylla ett år innan det sänds till slakteriet, måste djuret också förses med ett hjälpmärke, dvs. ett kompletterande märke måste beställas åt djuret. På samma sätt ska man förfara, om detta djur i vilken ålder som helst säljs antingen till ett annat EU-medlemsland eller till ett land utanför EU. Det förenklade systemet är alltså avsett för producenter av lammkött, inte som märkningssätt för det första livsskedet för alla unga djur. Ett EU-signum enligt det nya märkningssystemet består av landskoden FI och 12 siffror, t.ex. FI Kontrollsiffran är den siffra som finns efter EU-signumet och som syns i får- och getregistret samt i djurförteckningen i T-kolumnen. Kontrollsiffran finns också på alla öronmärken, förutom på PAT-märkena av aluminium Det gamla märkningssystemet Det gamla EU-signumet enligt det gamla märkningssystemet består av landskoden FI, djurhållarens märkningssignum (5 tecken) och ett nummer som identifierar djuret (4 siffror). T.ex. FI AB12C0024. I fråga om djur som fötts före den och som märkts med det gamla EU-märket behöver det gamla märket inte bytas ut mot ett nytt. För varje gammalt djur i får- och getregistret finns i registret också ett EU-signum av ny modell, som har skapats automatiskt då djuret har införts i får- och getregistret. Vid beställning av ersättande märken åt gamla djur beställer man enligt det här EUsignumet i det nya systemet. För djur som är födda före räcker det med bara ett huvudmärke. Gamla djur kan dock fortsättningsvis vara omärkta, om de inte flyttas bort från den djurhållningsplats där de fötts. Vid flyttning ska de märkas med antingen sitt eget märke eller, om märket inte mera hittas, ett ersättande märke (som har EU-signum av ny modell). Om djurhållaren ännu har kvar lediga märken som följer det gamla systemet, får dessa inte längre användas för märkning, utan de måste förstöras. Djurhållarens lediga EU-märken av ny modell får inte heller användas för märkning av sådana djur som redan har förts in i registret med ett gammalt EU-signum. I och med att individuell registrering och uppföljning införs upphör således den praxis, enligt vilken sådana djur som omfattas av det gamla märkningssystemet och som fötts före den kunnat levereras till ett slakteri eller en slaktplats direkt från den djurhållningsplats där de fötts utan något eget EU-märke. 3.3 Beställning av öronmärken Djurhållaren ska se till att det på djurhållningsplatsen finns tillräckligt med EU-märken för märkning av fåren och getterna. Enligt bestämmelserna kan man ha lediga märken i reserv i ett antal som ungefär motsvarar ett års behov. Minimiantalet nya märken som kan beställas är fem (5) märken eller par per beställning. Beställningen av öronmärken ska vara delbar med fem, med andra ord ska antalet vara 5, 10, 15, 20 osv. märken eller par per beställning. Djurhållaren får själv bestämma vilken märkesmodell han vill ha. I det normala märkessystemet tinns två märken, dvs. huvudmärke och hjälpmärke. Hjälpmärket kan förses med ett fyrsiffrigt öronnummer (gäller inte aluminiummärkena PAT). Beställaren får själv bestämma första siffran. Märkena enligt det förenklade systemet är avsedda för slaktdjur som levereras till slakteriet vid mindre än 12 månaders ålder. Märket är då ett huvudmärke som inte innehåller gårdens eget öronnummer. Då man beställer ett ersättande eller kompletterande märke ska man alltid ange djurets EUsignum. Vid beställning av ett ersättande eller kompletterande märke ska man också ange vilken typ av öronmärke som beställs (hjälpmärke, huvudmärke eller bådadera) samt modell och färg. Beställaren kan själv bestämma ett eventuellt öronnummer. 6

7 Öronmärkena beställs på en elektronisk beställningsblankett på Eviras webbplats eller via Får- och getregistrets kundservice: Lantbrukets Datacentral/ Får- och getregistret PB 25, Vanda fax tel (vardagar kl ) Märkesbeställningarna sänds till märkesleverantörerna i grupper av större beställningar en gång i veckan. Ersättande märken som beställts elektroniskt eller via kundtjänsten levereras till djurhållaren inom cirka två veckor. Leveransen av beställningar som gjorts med blankett tar ett par arbetsdagar längre. Det lönar sig att komplettera lagret av lediga märken i god tid innan de behövs, dvs. till exempel innan unga djur måste flyttas från den djurhållningsplats där de fötts. 3.4 Öronmärkesmodeller Märkesmodeller som Evira godkänt är Allflex, Combi2000mini, Micro och PAT-aluminium. Varje modell kräver sin egen typ av tång. Figur 1. Öronmärkesmodeller som Evira godkänt. Allflex-märke Märket Allflex är ett gult plastmärke med formen av en remsa. Märket levereras från Danmark via dess finska förmedlare Agroteam Oy till angiven postanstalt mot postförskott. Leveranstiden är ca 3 4 veckor. Hjälpmärke Huvudmärke 7

8 Combi2000mini Combi2000mini är ett triangelformat märke av plast. Märket levereras från norska Stallmästaren via Sverige direkt till gårdarna. Det finns sex färger att välja mellan. Vid beställning ska FO-numret anges, om man vill ha märkena skattefritt. Leveranstiden är ca 2 veckor. Till vänster hjälpmärke, upptill handel, nedtill hondel Till höger huvudmärke, upptill handel, nedtill hondel Micro Micro är ett länkformat märke av plast. Det finns sju färger att välja mellan. Leverantör är Stallmästaren. Vid beställning ska eventuellt FO-nummer anges, om man vill ha märkena skattefritt. Leveranstiden är ca 2 veckor. Upptill huvudmärke, nedtill hjälpmärke 3.5 Fästning av öronmärken Öronmärket ska fästas omsorgsfullt. Akta blodådrorna enligt de anvisningar som tillverkaren sänt. Hondelen placeras på framsidan och handelens tapp sticks genom öronsnibben bakifrån så att den förblir i skydd inuti örat och inte fastnar i stängseltråd eller grenar och kvistar. Märket ska fästas med en tång som är avsedd just för modellen i fråga. Då märken av aluminium fästs ska man se till att länken inte blir för hårt spänd (tången är försedd med en justerskruv). För bägge märkena av länktyp ska man i kanten av örat, dvs. i bottnen av länken lämna rum för örats tillväxt. Det är mycket viktigt att redskapen och märkena liksom också djurets öron är rena då märkena fästs Öronmärke som fallit bort Ett öronmärke som fallit bort får inte fästas på nytt, utan man måste genast beställa ett ersättande öronmärke med djurets eget EU-signum. Om ett ersättande märke behövs åt djur som är märkta enligt det gamla systemet beställer man ett huvudmärke enligt det nya systemet åt dem. Det nya märket ska ha det EU-signum av ny modell som gavs vid registreringen. Lediga öronmärken får inte i något fall användas som ersättande märken. När det ersättande öronmärket har anlänt till gården ska det utan dröjsmål fästas i örat på ifrågavarande djur. 8

9 3.5.2 Öronmärke som skadats eller fästs på fel sätt a) Ett öronmärke är skadat om det är rivet eller om det på annat sätt har blivit oläsligt. Ett skadat öronmärke måste avlägsnas och ersättas. b) Öronmärket är felaktigt fäst, om djuret är märkt med ett öronmärke som redan tidigare registrerats för ett annat djur. Även i det fall då ett öronmärkespar i samband med märkningen går sönder eller om öronmärken med olika EU-signum eller halvor av öronmärken fästs på djurets öron, är öronmärket felaktigt fäst. Ett felaktigt fäst öronmärke ska avlägsnas och ett korrekt, ersättande öronmärke ska beställas åt djuret med det signum som djuret är registrerat på Sönderrivna öron Om fårets eller getens öra/öron är illa sönderrivna och det därför inte mera går att fästa märken i dem, ska man på det aktuella djurets datarad i djurförteckningen göra en anteckning om att örat/båda öronen är sönderrivna. Ett sådant djur kommer att vara bristfälligt märkt för resten av sitt liv och får inte säljas till livs till en annan djurhållare. Den enda försäljningshändelse som kan komma i fråga för djuret är försäljning till slakt. I stället för de tappade öronmärkena ska man beställa ersättande märken, så att märkena kan sändas med djuret till slakteriet. Om man använder sönderrivna öron som försvar för bristfällig märkning, är det skäl att komma ihåg att övervakaren vid eventuell kontroll alltid överväger om det finns grund för undantaget. Också i slakteriet bedömer besiktningsveterinären alltid själv om djuret är korrekt eller bristfälligt märkt. 3.6 Utländska öronmärken Får eller getter som importerats från andra EU-medlemsländer och från Norge (se punkt Importanmälan) behåller sina ursprungliga öronmärken. Produktionsdjur har ingen kontrollsiffra i registret (T-kolumnen). De ursprungliga öronmärkena på får eller getter som importerats från länder utanför EU avlägsnas och ersätts på ankomstdjurhållningsplatsen med ett ledigt EU-märke som djurhållaren har senast 14 dygn efter att djuren anlänt till landet. Djurhållaren ska redan före importen se till att han har tillräckligt antal lediga märken för märkning av djur som importeras från länder utanför EU. 3.7 Förstörning av öronmärken Djurhållaren är skyldig att se till att öronmärken som fallit, makulerats eller annars blivit onödiga förstörs på ett sådant sätt att de inte mera kan tas i användning på nytt. 4 FÅR- OCH GETREGISTRET 4.1 Anmälningskanaler För får- och getregistrets kundtjänst ansvarar Lantbrukets Datacentral Ab. Anmälningar om får och getter till Får- och getregistret och beställningar av öronmärken och ersättande märken görs via nedanstående anmälningskanaler: 1 Dataprogrammet på internet 2 Blanketter, per post till Datacentralen eller per fax Kundtjänsten tel , främst för korrigering av uppgifter samt i specialsituationer Blanketterna finns på Eviras webbplats > Djur > Blanketter och remisser > Införsel, utförsel, djurskydd, märkning och registrering. Blanketter kan också beställas från kundtjänsten. 4.2 Anmälningstid Får- och gethållare ska lämna en anmälan till registret om händelser som gäller djur som de äger eller innehar dvs. om djur som lammat resp. fått killingar ( lamningar), utmönstringar, köp, flyttningar, djur som hittats och import från utlandet med hjälp av ovannämnda anmälningskanaler. 9

10 Anmälan ska göras senast på den sjunde (7:e) dagen efter händelsen. Undantag från detta är anmälan om födda individer (anmälan om moderns lamning), då man anmäler med vilket EU-signum avkomman/avkommorna registreras och framöver också är märkta. Ett djur ska registreras senast vid sex månaders ålder (182,5 dygn), men om djuret flyttas bort från sin födelsedjurhållningsplats före den åldern, ska det registreras och märkas före flyttningen. Antalet fördröjningsdagar börjar räknas dagen efter händelsen. Uppgifter som anmäls på blankett ska således vara framme vid Datacentralen för registrering inom den utsatta tiden. Det rekommenderas i första hand att anmälningar görs via webbprogrammet, varvid uppgifterna genast uppdateras i registret. Då anmälan görs på en blankett är det skäl att hålla i minnet att postgången kan ta flera dagar. För att den djurförteckning som skrivs ut från registret ska vara uppdaterad är det därför önskvärt att lamm och killingar registreras i god tid före ett halvt års ålder. 4.3 Händelser som ska anmälas Med blanketterna följer ifyllningsanvisningar och förklaringar på de uppgifter som krävs. Det finns anmälningsblanketter för lamning, köp, flyttning, utmönstring, upphittande och import. Könet, rasen och användningen är viktig information i olika stödsystem. Bristfälliga eller felaktiga uppgifter kan medföra att man går miste om stöd. Fel information om könet i registret är ett allvarligt fel som måste rättas till. För att ändra uppgiften om kön måste kundtjänsten kontaktas. Varje nöt- eller gethållare bestämmer själv djurets användning på basis av sina egna utgångspunkter. Användningsändamålet kan växla under djurets livstid och det är skäl att se till att informationen uppdateras. Tabell 1. Koder som ska användas i anmälan Kön Ras Användning Djurslag Utmönstringssätt Destruktionssätt 0 Hane 01 Får/get av finsk lantras, 1 Mjölkproduktion 20 Får 1 Såld till slakt 0 Nedgrävning dvärgget 1 Hona 02 Kajanalandsfår 3 Köttproduktion 30 Get 2 Såld till livs 1 Förbränning 03 Texel 4 Förädling eller avel 31 Dvärgget 3 Slaktad på gården 3 Destruktionsanläggning 04 Rygja 5 Försökdjur 4 Dött på gården 4 Kadaverinsamling 05 Oxford Down 6 Ullproduktion 5 Försvunnit 06 Dorset 7 Skinnproduktion 6 Exporterats 07 Ålandsfår 8 Sällskapsdjur / hobby 08 Shropshire 9 Annan användning 09 Svenskt pälsfår 10 Dala 11 Steiger 12 Östfrisiskt 13 Mufflon 14 Leicester 15 Merino 16 Suffolk 97 Okänd 98 Korsning 99 Annan 8 Avlivad på gården Lamningsanmälningar Lamm eller killingar registreras via moderns lamningsanmälan. Då anmäls vilket EU-signum som reserveras för vilken avkomma på djurhållarens lista över lediga märken. Märkena ska fästas och djuret registreras senast vid ett halvt års ålder. Ifall lammet eller killingen flyttas från djurhållnings- 10

11 platsen före sex månaders ålder, ska djuret vara korrekt registrerat och märkt innan det lämnar platsen. Om ett lamm eller en killing redan har hunnit registreras med ett ledigt märke och djuret dör inom ett halvår från födelsen, görs en normal utmönstringsanmälan med angivelse av utmönstringssätt och de märken som är reserverade för djuret ska förstöras, även om de ännu inte har fästs i djurets öron Utmönstringsanmälningar På blanketten för utmönstringsanmälan anmäls att djuret utmönstrats från djurhållaren. Djuret säljs antingen till livs eller till slakt, det kan ha slaktats hemma, det kan ha dött eller avlivats på djurhållningsplatsen eller också kan det ha försvunnit. Export till utlandet anmäls också på den här blanketten. Ett djur anmäls ha avlivats, då man blir tvungen att avliva djuret och kroppen inte används som livsmedel. Då måste också destruktionssättet anges. För djur som försvinner t.ex. från betesmarken på grund av att det tagits av rovdjur anges som utmönstringssätt att djuret försvunnit. Djur som utmönstrats genom legoslakt anmäls ha sålts till slakt. I utmönstringsanmälan lönar det sig att utöver EU-signumet och datumet ange klockslaget, särskilt i sådana fall då flera anmälningar om djuret lämnats under en och samma dag och dessa anmälningar måste registreras i rätt ordningsföljd i systemet. Vid försäljning av djur till livs eller till slakt måste köparen anges. Signumlistan för förmedlare och slakterier finns på Eviras webbplats och den kan också beställas från Kundtjänsten. Koderna för olika utmönstringssätt anges i tabell 1. Får och getter omfattas i regel av kadaverinsamlingen. De områden som är klassificerade som avlägsna och som har låg djurtäthet eller mycket svåra transportförhållanden ingår inte i insamlingsområdet. Hit räknas Åland, Lapplands län, en stor del av öarna i Saimen samt följande kommuner i Uleåborgs län: Kuusamo, Taivalkoski, Hyrynsalmi, Kuhmo, Suomussalmi, Ristijärvi, Puolanka, Pudasjärvi, Kiiminki, Ijo och Överijo. Också för självdöda djur ska destruktionssättet anmälas. Ett djur som dött utanför insamlingsområdet kan grävas ned på gården. Då måste en skriftlig anmälan om nedgrävningen göras till kommunalveterinären. Nedgrävningen måste ske enligt givna anvisningar och djurhållaren måste föra bok över de djur som grävts ned. Endast dödfödda lamm och killingar får grävas ned utan anmälan till kommunalveterinären. Djur som dött på vintern kan frysas ned och sedan grävas ned på våren då marken tinat upp. Får eller getter får destrueras genom förbränning endast i en förbränningsanläggning som är godkänd för förbränning av idisslare och som uppfyller specialvillkoren. Om djurets dödsorsak är oklar ska man kontakta kommunalveterinären så att man kan försäkra sig om att dödsorsaken inte är en djursjukdom som borde bekämpas. I sådana fall sköter kommunalveterinären nödvändig provtagning och sänder proverna till Evira för undersökning Flyttningsanmälningar Då ett djur flyttas från den ena djurhållningsplatsen till den andra i samma djurhållares ägo ska en flyttningsanmälan om händelsen göras. Förutom datum anges klockslag, om djuret/djuren har flera flyttningar samma dag så att de platser där djuret funnits registreras i rätt ordningsföljd Köpanmälningar I köpanmälan anges djurets EU-signum, till vilken djurhållningsplats djuret kommer, händelsedatum och uppgifter om säljare. Ett djur som ska köpas måste vara korrekt märkt och registrerat innan det köps. Genom en registerförfrågan (se punkt 3.1.) kan man försäkra sig om att djuret är korrekt registrerat. 11

12 4.3.5 Anmälan om djur som hittats Med en anmälan om att ett djur hittats återför man ett djur som anmälts försvunnet till djurhållarens djurförteckning. Det är bara kundtjänsten som kan föra in anmälan om att ett djur har hittats. Anmälan görs på pappersblankett eller via telefontjänsten Importanmälan Importanmälan görs då ett djur förs in i Finland från utlandet. Det rekommenderas att importanmälan görs på pappersblankett som sänds till Får- och getregistrets kundtjänst. Norge är ett EES-land och jämställs därför med EU:s inre marknad. Djur som kommer från Norge ska inte märkas om, utan de ska behålla sina egna ursprungliga märken, likaså djur som importeras från EU-medlemsländer. Mera information om importkraven för får och getter finns på Eviras webbplats under Djur och hälsa, fliken Import och Export Andra anmälningar Andra anmälningar som ska göras till registret är Destruktionsanmälan, Slaktanmälan och Förmedlingsanmälan. Destruktionsanläggningen gör destruktionsanmälningarna om får- och getkroppar. Slakterierna och förmedlarna gör slakt- och förmedlingsanmälningar om de djur som de slaktat respektive förmedlat. 5 DJURFÖRTECKNING PER DJURHÅLLNINGSPLATS Djurhållarens ska för varje djurhållningsplats upprätthålla en uppdaterad djurförteckning över sina får och getter. Alla händelser förutom lamningar/killningar ska antecknas i djurförteckningen senast den tredje (3:e) dagen efter händelsedagen. En lista över nya lediga öronmärken bifogas som en del av djurförteckningen. Den officiella djurförteckningen och en förteckning över lediga märken kan skrivas ut från får- och getregistret. Förteckningarna kan också beställas från kundtjänsten. I djurförteckningen får man en utskrift av alla djur som djurhållaren har/har haft under en viss tidsperiod. I djurförteckningen får man göra egna anteckningar och som djurförteckning kan man också betrakta en förteckning som djurhållaren själv håller över djuren på djurhållningsplatsen. Då måste förteckningen vara tydlig och begriplig och den måste innehålla alla de uppgifter som finns i den djurförteckning man får från registret. I djurförteckningen per djurhållningsplats anges individuellt: EU-signum (EU-signum enligt både det gamla och det nya systemet, om djuret har båda), signumets kontrollsiffra, öronnummer, namn, födelsetid och uppgift om ägare vid denna tid, djurslag, kön, ras, användning, ankomstdag och - sätt till djurets innehavare samt föregående ägare, utmönstringsdag och -sätt samt följande ägare, moderns EU-signum, ras och namn, faderns EU-signum, ras och namn, uppgift om ursprungsland (K = inhemskt, E = importdjur) och om registreringen är i ordning eller inte (K/E, ja/nej). Obligatoriska uppgifter som ska finnas i djurförteckningen är: EU-signum (gammalt EUsignum), djurslag, ras, kön, födelsedatum, användning, moderns EU-signum, ankomstdatum (köpdatum) om djuret har köpts eller importerats, föregående ägares gårdsbruks-, kund- eller djurförmedlarsignum om djuret har köpts, utmönstringsdatum om djuret har utmönstrats från gården (sålts, dött eller slaktats på gården), följande ägares gårdsbruks-, kund- eller djurförmedlarsignum om djuret har sålts. Djurhållaren ska förvara uppgifterna i djurförteckningen i ytterligare tre kalenderår utöver innevarande år. Förvaringstiden räknas börja från datum för den sista anteckning som gjorts i djurförteckningen. 12

13 6 FLYTTNINGSDOKUMENT Flyttningsdokument har tagits ur bruk i enlighet med JSM:s förordningsändring 356/2008 ( ). Det är skäl att förstöra oanvända flyttningsdokument så att de inte mera av misstag används. Flyttningar till registret görs beroende på flyttningens art antingen med köp-, utmönstrings- eller flyttningsanmälan. Gamla flyttningsdokument ska förvaras på gården under minst ibruktagningsåret och de följande tre kalenderåren. 7 KONTROLL AV MÄRKNING OCH REGISTRERING Kontrollen är baserad på lagen om djursjukdomar (55/1980), rådets förordning 21/2004 om ett system för identifiering och registrering av får och getter samt kommissionens förordning 1505/2006 om verkställande av rådets förordning. Kontrollen är huvudsakligen sådan kontroll som utövas på ort och ställe, där man kontrollerar registreringen som får-/getgård, märkning och registrering av får/getter, anmälningar om händelser till registret och djurförteckning som upprätthålls på djurhållningsplatsen. Djurhållarna tillfrågas inte mera separat om uppgifter om djurantal, eftersom antalet djur vid en viss tidpunkt direkt kan räknas i får- och getregistret. En avvikelse som gör att uppgifterna om en djurhållares djur och det antal som är införda i registret inte stämmer kan uppstå endast på grund av djur som är mindre än sex månader gamla och ännu är omärkta. Djurhållaren ska själv föra bok över de djur som är mindre än sex månader gamla och som ännu är omärkta. Djurhållaren ska i varje fall räkna sitt totala antal djur minst en gång om året. Den dag då djurantalet ska räknas är 1 december enligt JSM:s förordning 356/ Uppgift om det totala antalet djur 1.12 kan antecknas i djurförteckningen. Försummelse av de skyldigheter som lagstiftningen om märkning och registrering av får och getter ålägger djurhållarna medför påföljder för djurhållarna. Påföljdernas omfattning beror på hur allvarlig försummelsen är. Djurhållaren kan också drabbas av ekonomiska påföljder, om han inte har följt bestämmelserna, på grund av de tvärvillkor som hänför sig till EU:s stödsystem. Eventuella påföljder av att lagstiftningen inte följts påverkar alla EU:s direkta jordbruksstöd som betalas till producenten. Om påföljderna beslutar arbetskrafts- och näringscentralernas övervakare (stödsystemen) samt länsveterinärerna (märknings- och registreringssystemet för får och getter) i enlighet med EU:s rättsakter och jord- och skogsbruksministeriets författningar. Kontroller i olika stödsystem och till dem anknutna påföljder har beskrivits i ansökningsanvisningarna för de enskilda stödsystemen. 13