Stegringsplan och märkessystem

Transkript

1 Stegringsplan och märkessystem Kårens guide för programplanering med en successiv och genomtänkt stegring av kunskaper inom scoutprogrammets 5 block Version: Innehåll Introduktion... 2 Syfte och användning... 2 Förklaringar... 2 Stegringsplan... 3 Miniorscout... 3 Juniorscout... 5 Patrullscout... 7 Seniorscout (Bzz utkast, är inte förankrat hos ssc-ledarna eller KS) Kårens märkessystem Basmärken Frimärken Bevismärken... 20

2 Introduktion Den ursprungliga stegringsplanen togs fram år 2003 av Mikael Johannesson med stöd av Pernilla, Eva K, Nillan och Bzz. Denna omarbetade utgåva baseras på justeringarna gjorda på ledarmötet på Skatboet januari Redigering, förtydliganden och viss vidare omarbetning är utförd av Robert Trygg. Vesionen är inte fastställd. KS har väntat på det nya scoutprogrammet men eftersom det är försenat skickas denna utgåva ut inför ht Syfte och användning Om scouten ska fortsätta i scouterna bör vi successivt introducera nya moment och att öka kraven. Det gör programmet levande och spännande. Stegringsplanen beskriver hur vi stegvis ska höja nivån i scoutprogrammet. Stegringsplanen ska enligt kårens mål användas vid planering av avdelningarnas terminsprogram. Stegringsplanen är indelad efter grenar och block. Blocken utgör grunden för SSFs program och det är viktigt att plocka delar från alla block varje termin. Det finns många scoutmärken att beställa från Scoutvaror men förbundet har numera inga regler om vad som krävs för respektive märke. Kåren har därför utarbetat ett eget märkessystem. De vikigaste prestationsmärkena finns beskrivna i märkessystemet och i motsvarande block i stegringsplanen. Det finns fyra sorters prestationsmärken: basmärken, frimärken, bevismärken och årsmärken. Förklaringar Block Scoutprogrammet är indelat i 5 block: Vårt friluftsliv, Vi människor, Vår natur, Vår förmåga och Vår säkerhet. En färdighet kan passa in i flera block. Att kunna simma passar in i Vår förmåga men att bada säkert hör till Vår säkerhet. Grenar SSF scoutprogram är indelat i Bäverscouter 6-7 år, Miniorscouter 8-9 år/åk 2 och 3, Juniorscouter är/åk 4 och 5, Patrullscouter år/åk 6 till 8 och Seniorscouter år/åk 9 till gymnasiets åk 2 eller 3 Basmärken består av sex trianglar. Basmärket symboliserar en allmän kompetens/ erfarenhetsnivå. Till ett basmärke finns en mängd uppgifter. Genom att använda stegringsplanen och märkessystemet kan avdelningsprogrammet utformas så att Frimärken scouten kan få med de moment som krävs för ett basmärke. visar på spetskompetens inom ett smalt området. Scouten lär sig något för att hon är intresserad av området. Frimärke tar ganska kort tid att ta men innebär en fördjupning i ämnet. I Stegringsplanen finns föreslag på frimärken för varje gren. Tänk på att erbjuda frimärken från olika block. Bevismärke är huvudsakligen till för säkerheten. På samma sätt som ledarmärket symboliserar ett gott ledarskap symboliserar ett bevismärke att man på ett säkert sätt kan hantera exempelvis yxa eller såg. Säkerheten är viktig och ledarna har rätt att återta ett bevismärken om innehavaren visar sig omogen att inneha det. Årsmärken visar att scouten under året varit aktiv medlem i kåren. Åldersindelningen och scoutprogrammet håller på att göras om som ett resultat av Färdplan för framtiden. Det nya programmet kommer att lanseras under hösten 2009.

3 Stegringsplan Miniorscout Block Aktivitet Märken Vår natur Obligatoriska moment: Kunna allemansrätten i stort, andra regler för reservat etc och fridlysta växter Miljömedvetenhet WWF gul Natur Vårt friluftsliv Övriga: Väcka intresse för naturen genom - småkryp/insekter - vattendjur - fiskar - fjärilar - kräldjur - mossor och lavar - bär och svamp - fåglar - däggdjur - träd och buskar - blommor - djurens spår, spillning och ätmärken Kunna de vanligaste växterna och djuren Ätliga och giftiga växter Årstidsväxlingar Samspelet i naturen Obligatoriska moment: Klä sig efter väderlek Övriga: Få prova på att - använda kniv när ledare är med - såga ved när ledare är med - sätta upp stormkök och med hjälp laga enklare rätter - tända, reglera lågan på och släcka en fotogenlykta - packa sin egen ryggsäck/väska - bo i ryggsäck/väska - bära en utflyktsryggsäck - elda: med ledare välja plats, samla ved, tända och mata elden, släcka och städa efter. Laga enklare rätter. - karta: karttecken, förstå och passa kartan samt följa med på kartan när man går i terräng. - paddla enklare sjöpaddling - sätta upp och sova i tält Personlig hygien Eldning

4 Vi människor Vår förmåga Vår säkerhet Diska sina egna matsaker Utflykt Övernattning i stuga Läger fyra dagar Kunna: - eget avdelningsrop, kårropet och kårsången - kårens avdelningsnamn - ledarna och kompisarnas namn Deltaga och uppleva genom - ceremonier, avdelningsrop, ljusspår, lägerbål, patrullen, pratring, scoutsången, lära-känna lekar. Lära sig om att vara scout genom - miniorscoutlagen och dess innebörd, valsrpråk och lösen, scouthälsning, samarbete i patrullen. - prata med ledarna om vad jag vill göra - utvärdera terminen - scoutings historia Barn i andra länder Barns rättigheter Nationalitetsflaggor Knopar: råbandsknop, skotstek, överhandsknop, överhandsknop i åtta, lärkhuvud, rosett Hantverk: avdelningssölja, nyckelring, påse för matsaker, pennskrin ed. Livlina Scoutspårtecken Bad-/sjövett Isvett Kan mitt telefonnummer hem Bör kunna simma 200 m Känna till t-sprit och fotogen Sjukvård: rengöra sår och sätta på plåster, näsblod, högläge, skavsår, köld- och brännskador. En stannar och en hämtar hjälp -principen Ringa 112 Världen runt Underhållning Hemhjälp Knop FÄRG? Scoutspårtecken Händighet Sport Simning, röd Guldgrodan Miniorscouter på läger Utkast till riktlinjer för minorläger ska korrigeras av Nillan Som miniorer ska scouterna: Packa lägerpackningen enligt packlista tillsammans med sina föräldrar Bära packningen under resan till och från lägret Bo i packningen dvs lära sig att hålla sina ägodelar samlade och i god ordning i ryggsäcken Hålla reda på och själva diska sina matsaker efter varje måltid Personlig hygien Under lägret sy på lägermärket på scoutskjortan Resa sitt tält under ledning/tillsammans med en ledare Bygga diskställ

5 Juniorscout Vid planering av programmet: Kom ihåg att läsa Stegringsplanen för miniorscout Block Aktivitet Märken Vår natur Obligatoriskt: Kunna allemansrätten i stort, andra regler för reservat etc och fridlysta växter Woodcraft Allemansrätt WWF brun Vårt friluftsliv Identifiera växter med bildflora Kunna de vanligaste av: vilda djur, fåglar, träd, växter, mossor, lavar, bär, svampar, insekter, spindlar, fjärilar. Känna till ätmärken, spillning Prova på att artbestämma och följa spårstämplar i snö. Praktisk natur - använd sinnena (lukta och smaka) Ätliga och giftiga växter Kunna allemansrätten och fridlysta växter Kunna - sätta upp och laga mat på stormkök - såga ved på sågbock när ledare är med - hugga ved när ledare är med - elda: välja plats, samla ved, elda, släcka och städa upp - laga lättare mat på öppen eld - klä sig rätt i alla väder - välja lämplig ryggsäck - packa sin ryggsäck och bo i ryggsäck en vecka - lättare materielvård som stormkök, vika tält - ta ut kompasskurs på kartan och följa den till mål - orientera 2&2 inom avgränsat område med orienteringskarta. - endagarspaddling med kanadensare - använda och sköta fotogenlykta (veke, glas, påfyllning) - väderstreck i naturen (träd, myrstackar, is, snö) - personlig hygien på övernattning och läger Övernattning i stuga med dagsvandring Bära sin personliga packning ca fem km. Läger sex dagar Resa, rengöra, torka och vika ihop tält Sätta upp och vika ihop vindskydd Diska på övernattningar och läger Sova i vindskydd -

6 Vi människor Vår förmåga Vår säkerhet Varje scout ska ha ansvarat för något de har gjort i patrullen (ex lek, lärt sig något, ceremoni, lagat mat) Scouterna deltar i planering av terminsprogrammet Kunna och förstå scoutlagen Delta och upplev - scouting i patrullen - avdelningsråd, kår, krets och distrikt. Mänskliga rättigheter Ges möjlighet att avlägga scoutlöftet efter samtal om lag och löfte Chiffer - scout, brädgård, ceasar, siffror Hantverk typ besticksfodral, kartfodral, knivslida, bälte, hajkbricka Knopar - enkel pålstek, dubbel pålstek, enkel skotstek, dubbel skotstek, fiolstek, timmerstek, dubbelt halvslag, dubbelt halvslag om egen part Repkunskap - grunder Surrningar - grunder Tagling lagd Sjukvård, kunna framstupa sidoläge, medicinska symboler, skavsår, LABC( läge, andning, blödning, chock), skärsår, stödförband, köld och brännskador. Kunna simma 200 m Öva att simma med kläderna på Öva livräddning i vatten Kunna hantera och sköta en kniv på ett säkert sätt. Världen blå Chiffer Knivbevis Simning gul Sjukvård blå Juniorscouter på läger Som juniorer ska scouterna: Packa lägerpackningen enligt packlista som efteråt kontrolleras av föräldrar Bära packningen under resan till och från lägret Bo i packningen dvs lära sig att hålla sina ägodelar samlade och i god ordning i ryggsäcken Hålla reda på och själva diska sina matsaker efter varje måltid Personlig hygien. Under lägret sy på lägermärket på scoutskjortan Resa sitt tält under ledning/tillsammans med en ledare Bygga diskställ

7 Patrullscout Vid planering av programmet: Kom ihåg att läsa Stegringsplanen för minior och juniorscout Block Aktivitet Märken Vår natur Vårt friluftsliv Försurning Jordarter Praktisera allemansrätten Stenar Vandra ensam/parvis i naturen - utvärdera efteråt Våtmark - varför Väder, prognoser egna och andras. Ätliga och giftiga växter Bryna yxor Eldgrop Primitiv matlagning Laga avancerad mat ute Kunna - bygga, och återställa en eldstad - välja och tända rätt eldtyp - kvista, fälla slanor och fälla träd - spetsa pinnar med yxa - använda terrängkartan - orientera - använda klockan som kompass och vice versa Patrullkök på läger Sköta sina naturliga behov i naturen Bära och välja ut gemensam hajkutrustning Kanadensare - J och C-tag, flerdagarspaddling Avdelningshajk Hajk under fyra årstider Patrullhajk en till två nätter med utvärdering Rådspatrullhajk Läger dagar Vandringens hajk Materielvård Väder blå WWF grön Lägerkock Kanot Orientering

8 Vi människor Vår förmåga Vår säkerhet Delta och uppleva arbetet i en patrull, avdelningens och patrullens ceremonier, invigning till patrull-scout, avdelningen och patrullen S:t George och Thinking Day Internationella läger eller läger utomlands. Introduktion till autonoma patruller Rådspatrullen Kunna leda en patrull Delta på patrulledarkurs Scouting i SSF, Sverige och världen - organisation. Genomfört något för andra utanför scouterna Ansvarat för ett patrullmöte, eventuellt tillsammans med någon Skapa och använda en telefonkedja Deltagit i något administrativt möte såsom KS, KST, DS, DST eller kretsmöte. Båtmanssöm Olika scoutchiffer Knopar: engelsk säckknop, valknop, trumpetstek Repkunskap Splitsningar: ögon-, rak-, änd- (spansk tagling) Surrningar och lägerarbeten Sy packpåsar Taglingar: lagd-, sydd-, segelmakar- Timring - enklare knuttimring (prova på) Tävlingseldning Kunna - orientera - simma klädsim 200 m - hantera såg och yxa säkert - kasta en hansalina Sjukvård - kunna tryckförband, skyddsförband, huvudförband, livlinebår, filtbår, allmän nedkyl-ning, spjälning. Ta sig upp ur en vak Genomgång av fältförbanslåda Scouthistoria Tornet (= piarbeten) Överlevnad Sjukvård grön Yxbevis Patrullscouter på läger Utkast till riktlinjer för patrullscouter Som patrullscouter ska scouterna: Packa lägerpackningen enligt packlista Bära packningen under resan till och från lägret Bo i packningen dvs lära sig att hålla sina ägodelar samlade och i god ordning i ryggsäcken Hålla reda på och själva diska sina matsaker efter varje måltid Personlig hygien. Under lägret sy på lägermärket på scoutskjortan Resa sitt tält under ledning/tillsammans med en ledare Bygga diskställ

9

10 Seniorscout (Bzz utkast, är inte förankrat hos ssc-ledarna eller KS) Kårens mål är/bör bli att ha ett seniorlag per årskull. Det innebär alltså tre seniorlag med minst 10 scouter i varje plus eventuellt ett lag för överåriga seniorer som då egentligen blir ett roverlag. Stegringen i programmet ska ta laget från ledarledd till självständig verksamhet. Första året är ledaren med varje gång för att lära ut hur man planerar en verksamhet samt för att stötta i genomförandet av programmet. Ledaren har även till uppgift att introducera scouterna i vad ett seniorlag är och alla de evenemang som finns för seniorscouter i Stockholm, Sverige och världen. Det kan vara lämpligt att göra en karriärplan för varje scout som sträcker sig över 3-5 år framåt med till exempel SLUG, blå hajk, jamboree, moot, riksläger, Explorer Belt, Jarlamarschen, vässaröfunktionär (finns även Kopparbo, Kragenäs, Kjesäter), Our Chatelet, Kandersteg, assistent på avdelning, asskurs etc. Andra året är ledaren med i bakgrunden under planeringen, med på ungefär vartannat möte för att stötta i förberedelser och delta i utvärderingar. Tredje året är ledaren med genom telefonkontakt och med på möten när spetskompetens eller annat stöd behövs. Vid planering av programmet: Läs Stegringsplanen för minior, junior och patrullscout och bygg vidare Block Aktivitet Märken Vår natur Vårt friluftsliv Vi människor Vår förmåga Vår säkerhet Seniorscouter på läger Somseniorscouter ska scouterna: Packa lägerpackningen enligt packlista som efteråt kontrolleras av föräldrar Bära packningen under resan till och från lägret Bo i packningen dvs lära sig att hålla sina ägodelar samlade och i god ordning i ryggsäcken Hålla reda på och själva diska sina matsaker efter varje måltid Personlig hygien. Under lägret sy på lägermärket på scoutskjortan Resa sitt tält under ledning/tillsammans med en ledare Bygga diskställ Kårens målsättning är att alla andra års seniorscouter ska gå assistentkursen för att fördjupa sin kunskap om scouting och för att få grundläggande scoutledarkunskaper.

11 Tidigare text: Seniorerna ska självständigt planera och genomföra sitt eget program. De ska utvärdera scoutåret med avseende på lagarbete och ny kunskap. Programmet ska innehålla programpunkter från blocken vår natur, vårt friluftsliv, vi människor, vår förmåga samt vår säkerhet. Förslag på märken: Alla basmärken upp till insikten och utsikten.

12 Kårens märkessystem Utarbetat av Mikael Johannesson Det finns många scoutmärken att beställa från Scoutvaror men det finns inte längre några fasta regler från förbundet om vad som krävs för att få respektive märke. Kåren har därför utarbetat ett eget märkessystem. De vikigaste scoutmärkena finns beskrivna i märkessystemet och är omnämnda i motsvarande block i stegringsplanen. Scoutmärkena kan indelas i upplevelsemärken och prestationsmärken. Upplevelsemärkena visar att du deltagit i en aktivitet och sitter vanligtvis på scoutskjortans högra ärm. Typiska upplevelser med sådana märken är sommarläger och konfirmationsläger. Prestationsmärken är sådana märken som man får efter att ha uppvisat att man har en specifik kompetens eller har utfört en specifik prestation. Det finns fyra sorters prestationsmärken, basmärken, frimärken, bevismärken och årsmärken. För att inte urholka programmet och värdet i prestationsmärkena är det viktigt att varje scout måste uppvisa sina kunskaper och färdigheter för att få sitt märke. Dela inte ut märkena efter vilka som närvarat på mötet utan bara till de som faktiskt uppfyllt kraven. Det är ledarens utmaning att utforma programmet så att alla lär sig, det är scoutens utmaning att klara av märket. Om någon inte lyckas, ge dem e ny chans på nästa möte istället för att vara snäll och dela ut ett märke till någon som ännu inte uppfyllt kraven. Basmärken är grunden i märkessystemet och består av sex trianglar som bärs en och en. Dessa basmärken symboliserar att individen nått upp till en viss allmän nivå - till varje basmärke finns ett spektra av olika uppgifter som ska klaras av. Genom att använda stegringsplanen och stämma av för kraven för respektive basmärke skapas goda möjligheter för scouten att få med de moment som krävs för respektive basmärke. Frimärken handlar om spetskompetens inom ett smalt området - man lär sig något för att man är intresserad av ett visst område. Ett frimärke tar relativt kort tid att ta och innebär en fördjupning i ämnet. I stegringsplanen finns förslag på frimärken för respektive block och gren. Tänk på att plocka frimärken från olika block under terminen. Bevismärken är huvudsakligen till för säkerheten. På samma sätt som ledarmärket symboliserar ett gott ledarskap så symboliserar våra bevismärken att man på ett säkert sätt kan hantera exempelvis yxa och såg. Eftersom säkerheten är viktig innebär det också att ledarna har rätt att återta ett bevismärke om innehavaren visar sig omogen att inneha det. Årsmärken är de märken som visar att scouten eller scoutledaren du under året varit aktiv medlem i kåren och som delas ut på kåravslutningen varje år.

13 Basmärken Kraven för att erhålla ett basmärke är satta av Svenska scoutförbundet och beskrivs i Min scoutbok del 1 och 2. Kraven återges nedan med mindre justeringar för att passa kårens verksamhet. Alla moment ska vara klara för att scouten ska få märket. Basmärkena är helt individuella och ska spegla scoutens mognad och intresse. Försök att skapa intresse för basmärkena genom att visa dem och dela ut min scoutbok. Låt sedan scouterna själva driva sitt basmärkestagande. Basmärke Aktivitet Märke Nyingen 1. Jag har varit med på minst tio scoutträffar av något slag, varav minst en dagsutfärd, övernattning eller hajk. 2. Jag tillhör en patrull. 3. Jag har berättat för mina ledare vad jag vill göra i scouterna 4. Jag har lärt mig valspråk och lösen och pratat med patrull-kamrater och ledare om vad det betyder att vara scout. (miniorscout- eller scoutlagen) 5. Jag har tillverkat en sak som jag kan använda hemma eller i scouterna. Exempel: Pennskrin, packpåse, sölja, nyckelring. 6. Jag kan mitt telefonnummer för att kunna ringa hem om det händer något. 7. Kan telefonnumret till scoutlokalen. Scouten 1. Jag har varit med på dagsutfärder, övernattningar, hajker och/eller läger under tre olika årstider, varav minst ett läger. 2. Jag har lärt mig och förstått innehållet i allemansrätten, det vill säga att jag kan vad man får och inte får göra i naturen. 3. Jag har ansvarat för något vi gjort tillsammans i min patrull och efteråt berättat för mina ledare hur det gick. Exempel: Lek, lära sig något, ceremoni, laga mat. 4. Vi har i min patrull pratat om scoutlagens sju punkter och visat/berättat vad vi tycker de betyder. Exempel: Visa med charader, sketcher, collage. 5. Jag har tillverkat något som jag har användning för i friluftslivet. Exempel: Bestickfodral, kartfodral, knivslida, bälte, hajkbricka. 6. Jag kan sköta min kniv och använda den på ett säkert sätt. 7. Jag har lärt mig att göra upp eld utomhus.

14 8. Jag kan larma räddningstjänsten vid en olycka. Vägvisaren Stigfinnaren Utsikten 1. Jag har varit med och bestämt och ansvarat för minst en aktivitet på en av våra utfärder/läger/hajker. 2. Jag har varit på ett läger. 3. Jag har själv eller tillsammans med en patrullkamrat ansvarat för ett patrullmöte. 4. Jag har varit på kårstämma eller något annat viktigt möte som kretsstämma eller distriktsstämma, jag kan också ha deltagit som åhörare på ett kårstyrelsemöte. 5. Jag har pratat med mina ledare om vad scoutlöftet betyder. 6. Jag har själv eller tillsammans med en kamrat gått tyst i naturen och efteråt berättat vad vi sett, hört, känt och upplevt. 7. Jag har lärt mig hur och varför jag ska sköta min personliga hygien på hajker och läger samt ta hand om små sår och mindre skador. Exempel: Tvätta sig, toabesök, mens, skavsår, näsblod, skrubbsår, mindre skärsår, vrickningar. 1. Jag har varit med på övernattningar, hajker och/eller läger under alla årstider: sommar - höst - vinter - vår. 2. Jag har varit på ett veckoläger. 3. Jag kan såga och använda yxa på ett säkert sätt. 4. Jag kan rädda liv med LABC (läge, andning, blödning, chock). 5. Jag har varit ensam i naturen och efteråt berättat vad jag sett, hört, känt och upplevt. 6. Jag har tillsammans med en patrullkamrat byggt eldstad, eldat, lagat mat av råvaror över öppen eld, släckt samt återställt eld-staden. 7. Jag har tillsammans med min patrull planerat och genomfört en hajk, och efteråt pratat om vad som gick bra och vad som kan bli bättre nästa gång. Detta innebär att patrullscouterna självständigt ska få planera sina hajker. 1. Jag har varit med på hajker under alla årstider: Sommar - höst - vinter - vår. 2. Jag har deltagit i ett förbunds-/rådsarrangemang - till exempel Blåhajk, Biscaya, Explorer Belt eller arrangemang i ett annat scoutförbund - eller genomfört en egen veckolång upptäcktsfärd tillsammans med någon/några av mina scoutkamrater.

15 3. Jag har deltagit i ett internationellt scoutarrangemang i eller utanför Sverige. Exempel: Vänortsutbyte, distriktsläger, läger utomlands, Explorer Belt. 4. Jag har själv eller tillsammans med patrullen/laget genofört en aktivitet för andra utanför scouterna. Exempel: Insamling för krigsdrabbat område, FN-kväll, naturstädning, barn från Tjernobyl, valborgsfirande för allmänheten. 5. Jag har haft kontakt med en eller flera scouter i något annat land, t.ex. genom brevväxling, JOTA (Jamboree-on-the-air) eller resa, och jämfört hur scouting och samhället fungerar i våra länder. 6. Jag har tagit reda på hur min kommun arbetar med Agenda 21. Insikten 1. Jag har tillsamman med patrullen/laget tillverkat eller byggt något, till exempel stockvindskydd, tipi, kajak, fast lägerplats, brygga, flotte, fjällpulka eller något annat för friluftslivet. En tuff uppgift för seniorscoutledarna - ex. fast eldplats, hemtillverkad soffgrupp till seniorrummet. 2. Jag kan rädda liv med LABC och HLR (hjärt- /lungräddning). 3. Jag har tillsammans med patrullen/laget ordnat något för andra scouter, t.ex. ett kvällsmöte för yngre scouter eller en distriktshajk. 4. Jag har tillsammans med patrullen/laget sett tillbaka på vad jag/vi gjort under ett år, speciellt med tanke på patrull/lagarbetet, friluftslivet och vad vi har lärt oss. 5. Jag har tillsamman med patrullen/laget diskuterat vad scoutlagens punkter står för, hur de hänger ihop med det vi gör, vilka punkter som är viktigast för mig och vad det betyder att jag har avgett scoutlöftet. 6. Jag har pratat med en ledare i min scoutkår om vilka möjligheter det finns att fortsätta med scouting när jag blir över 18 år och vad det innebör att vara scoutledare.

16 Frimärken Lämplig gren för respektive frimärke anges inom parentes nedan och framgår även i stegringsplanen. Kom ihåg att det krävs en individuell prestation från scouten för få märket. Här följer ett förslag på innehåll i respektive märke. Innehållet/kraven för de olika märkena kan anpassas till avdelningens program och ledarnas intresse. Frimärke Aktivitet Märke Hemhjälp (msc) 1. Under 14 dagar ska du: - Plocka undan där du leker eller arbetar - Bädda sängen och hänga upp kläder - Minst 2 gånger koka choklad, kaffe eller te och duka, diska och plocka i ordning efter dig. Sport (msc) Händighet (msc) Eldmärke (msc) 2. Dessutom utför du minst tre av följande uppgifter: - Du lär dig putsa koppar, silver eller mässing - Du dammsuger ett rum - Du hjälper till att baka tex bullar, sockerkaka - Du gör en fruktsallad till familjen - Du sköter ett trädgårdsland under 14 dagar (eller krukväxter, akvarium) - Du gör en inköpslista tillsammans med någon vuxen och handlar sedan. 1. Du gör minst tre av följande: - Hoppar rep framåt 25 ggr - Hoppar rep bakåt 10 ggr - Kastar en liten boll 20 m - Fångar en boll kastad på 7 m avstånd - Eget förslag, tex gå 10 m på styltor 2. Du genomför ett entimmars aktivitetspass inom någon individuell idrott, exempelvis springer, åker skidor eller cyklar tillsammans med någon vuxen. 1. Du syr på ett märke på din scoutskjorta 2. Du tillverkar något av föremål du själv funnit i naturen, t.ex. stenar, kottar, pinnar. 3. Du gör två av följande uppgifter: - Du lär dig att klä om en bok - Du tillverkar en pappersdrake och lär dig flyga den - Du syr en påse som du kan ha tallrik och bestick i - Du formar av lera, sand eller snö ett djur, en växt, en fantasifigur - Du tillverkar en present som du själv slår in och ger bort till någon du känner. (- Ledarna kan komplettera listan med egna alternativ) 1. Kunna tända en tändsticka säkert och utan att vara rädd. 2. Tända ett stearinljus med en tändsticka. 3. Känna till de tre saker som krävs för att det ska brinna

17 Knopmärket (msc) Simmärke, röd (msc) Guldgrodan (msc) Woodcraft (jsc) Allemansrätt (jsc) Chiffer (jsc) - bränsle, värme och syre (luft). 4. Veta att värme stiger och förstå hur bränslets placering över/under lågan styr eldens storlek. 5. Kunna tända, släcka och reglera lågan på en fotogenlykta. 6. Förstå skillnaden mellan torr och fuktig ved. 7. Förstå skillnaden mellan stora och små pinnar. 8. Parvis korrekt förbereda en eld. 9. Tända en väl förberedd eld med en tändsticka. 10. Kunna släcka en eld och återställa platsen. 1. Kunna slå följande knopar och kunna använda vid rätt tillfälle: Överhandsknop, överhandsknop i åtta, råbandsknop, lärkhuvud, skotstek. 2. Kunna slå råbandsknop bakom ryggen. 1. Du gör minst tre av följande uppgifter: - Simmar 100 m bröstsim - Simmar 25 m ryggsim - Simmar 5 m under vatten - Dyker eller hoppar från 1 m höjd 2. Du redogör för viktiga badregler: - Bada inte ensam - Bada inte genast efter maten - Knuffa aldrig i någon, inte ens på skoj - Se upp så att du inte råkar hoppa på någon i vattnet - Simma inte under hoppställningar - Dyk aldrig på okänt vatten - Tala alltid om för någon vuxen när ni går och badar - Ropa aldrig på hjälp på skoj 1. Simma 10 meter bröstsim eller annat simsätt på djupt vatten. 2. Hopp från brygga eller bassängkant på djupt vatten. 3. Doppa hela huvudet under vattnet och plocka upp ett föremål från botten på grunt vatten med båda händerna. Med djupt vatten avses vatten där märkestagaren inte bottnar. 1. Kunna artbestämma växter med hjälp av en bildflora. 2. Ha gjort en gipsavgjutning av ett djurspår i naturen. 3. Redogjort för ett eget intresseområde, t.ex. fåglar, blommor, för ledaren och patrull-kompisarna. 1. Veta vad man får göra i naturen. 2. Veta vad man inte får göra i naturen. 3. Gå ett naturspår där man stöter på saker angivna i allemansrätten och ta ställning för om man får eller inte får göra det. Ex. plocka svamp, bada vid annans brygga, gå över åker, ha scoutläger en natt med 100 deltagare i gläntan. 1. Kunna använda följande chiffer: brädgård, scout, sifferchiffer (ex. A=3), förskjutningschiffer (ex. A=D) 2. Veta hur och vilken chiffernyckel man ska avnvända. 3. Kunna lösa (dechiffrera) och skriva chiffer.

18 Stormköket (jsc) Simmärke, gul (jsc) Sjukvård, blå (jsc) Väder, blå (psc) Lägerkocksmärket (psc) Kanot (psc) Scouthistoria (psc) Tornet (psc) 4. Känna till lite om historien bakom - underrättelsetjänsten mm. 5. Kunna använda osynlig skrift. 1. Kunna montera och demontera ett stormkök 2. Känna till lämpligt bränsle 3. Laga till en enklare rätt och bjuda patrullen 4. Planering och inköp av råvaror 5. Städa och diska efteråt 6. Släcka brännaren 1. Simma 200m bröstsim 2. Simma 50m klädsim (långbyxor och långärmad tröja vilka inte är tajta) 3. Hämta upp en docka från 1,5m djup 4. Lära sig badvett motsvarande simmärke, röd. 1. Kunna LABC (läge, andning, blödning, chock). 2. Kunna behandla mindre sår. 3. Veta hur man hanterar skavsår. 4. Kunna kontrollera andning och puls på en skadad. 1. Kunna känna igen fyra olika typer av moln och vilken vädertyp de kan förebåda. 2. Känna till termerna för en väderleksprognos och kunna förstå vilket väder som väntar, samt känna till säkerhetsaspekterna med sjö- och fjällväder. 1. Under minst två hajker eller utfärder ansvarat för matplanering. 2. Utomhus över öppen eld tillrett en trerätters middag. 3. Bakat bröd över öppen eld. 4. Gjort sås eller stuvning på råvaror. 5. Stekt eller grillat kött. 6. Vet hur livsmedel bör hanteras på hajker och läger. 1. Kunna rätt använda rakt- J- och C-tag. 2. Hålla kanoten på rak kurs minst 300 m på öppet vatten. 3. Förståelse av fördelen med låg tyngdpunkt. 4. Känna till olika typer av kanoter och skillnader dem emellan. 5. Känna till kanotistens hederskodex Kanoten och paddeln ska enbart vidröra vatten. 6. Kunskap om hur man stiger i och ur en kanadensare. Detta märke bygger på en prestation från scouten. Välj en av nedanstående och redovisa för patrullen eller för ledaren. 1. Vilket samhällsengagemang hade flickscouter i Sverige under andra världskriget? 2. Hur gick det till när BP startade scouting? 3. Hur ser scoutings historia i Sverige ut, ta reda på viktiga årtal och viktiga personer och platser. Vad skilde ett sommarläger då från idag? 4. Eget alternativ väljs i samarbete med AL. 1. Kunna lägga och använda filippinsk och japansk surrning.

19 Överlevnad, blå (psc) Sjukvård, grön (psc) Orientering (psc) 2. Kunna göra korrekta och hållfasta vinkel-, kryss-, trefots- och raksurrningar. 3. Kunna använda block och talja som hjälpmedel i konkreta och praktiska situationer. 4. Kunna olika förankringsmetoder och kunna tillämpa dem. 5. Ha varit med om att bygga ett större pionjärarbete. 6. Kunna välja rätt tågvirke och veta för och nackdelar med olika material. 1. Känna till var rent vatten finns samt hur jag renar vatten. 2. Tillverkat en nödask som går ned i en ficka. 3. Känna till vad som händer i kroppen i en nödsitation samt skillnaden mellan vad man tror att man klarar och vad man verkligen klarar. 4. Kunna identifiera och tillreda minst fem ätbara växter förutom svamp och bär. 5. Kunna identifiera och finna ätliga bär och svampar och veta vilken säsong de finns. 1. Använda LABC i en realistisk övningssituation. 2. Lägga olika typer av förband. 3. Tillverka olika sorters provisoriksa bårar samt veta hur man bär en skadad. 4. Ansvarig för patrullens sjukvårdsväska under en hajk. 5. Veta hur man behandlar bränn- och köldskador samt hur man förebygger köldskador. 6. Veta hur man behandlar getingstick, ormbett samt fästingar. 1. Ha varit med om att lägga upp en orientering om minst 2 km och 5 kontroller. 2. Ensam genomfört en fri orientering på ca 5 km med 6 kontroller. 3. Ha redogjort för olika kartor och deras användningsområde. 4. Ha gjort en skalenlig kartskiss över ett område i naturen med korrekta karttecken.

20 Bevismärken Vi har två bevismärken, knivbevis och yxbevis. Ett bevismärke visar att scouten självständigt klarar av att hantera utrustningen. Det är möjligt att återta ett bevismärke om säkerhetsreglerna inte följs. Bevismärket är ett krav för att kniv respektive yxa ska få användas självständigt i scoutarbetet. Bevismärke Aktivitet Märke Knivbevis (jsc) Följande delar bör ingå i knivbeviset: * Knivens delar * Lämna och ta emot en kniv * Använda kniven så att du inte skadar dig själv, någon kamrat eller kniven * Parerstångens funktion * Skärpa kniven på bryne och/eller slipsten * Förstå innebörden av skogsmannens hederskodex. * Veta hur kniven skall transporteras och förvaras och vad lagen säger. Yxbevis (psc) Följande delar bör ingå i yxbeviset: * Yxans delar * Hugga ved med yxa på ett säkert sätt * Kvista med yxan på ett säkert sätt * Sågens delar * Såga ved, både med sågbock och utan. * Veta hur yxan och sågen skall transporteras samt förvaras. Kärrtorp - snart störst i Stockholm