Kärrtorps scoutkår. Stegringsplan och märkessystem

Transkript

1 Kärrtorps scoutkår Stegringsplan och märkessystem 1 Stegringsplan och märkessystem Kärrtorps scoutkårs guide för programplanering inom respektive gren med en successiv och genomtänkt stegring av kunskaper inom scoutprogrammet. Kunskapskraven för respektive gren är knytet till kårens krav för samtliga bevis- och intressemärken som finns redovisade under märkessystem. Version: Innehållsförteckning 1. Scoutprogrammet Åldersindelning Scoutmetoden Utvecklingsområden Målspår Stegringsplan Inledning Spårarscouter Upptäckarscouter Äventyrarscouter Märkessystem Inledning Spårarscouter Bevismärken Intressemärken Intressemärken-Projekt Upptäckarscouter Bevismärken Intressemärken Intressemärken-Projekt Äventyrarscouter Bevismärken Intressemärken Intressemärken-Projekt 15 Bilaga Bevis- och Intressemärken på bild 18

2 1. Scoutprogrammet 1.1 Åldersindelning 2 En åldersgrupp kallas inom Scouterna för gren och nedanstående åldersindelning gäller för de olika grenarna: Spårarscout 8-9 år/årskurs 2 och 3 Upptäckarscout år/årskurs 4 och 5 Äventyrarscout år/årskurs 6 till 8 Utmanarscout år/årskurs 9 till gymnasiets åk 2 eller Scoutmetoden Scoutmetoden tar sin utgångspunkt i scoutrörelsens värdegrund och beskriver hur verksamheten skall bedrivas. Scoutmetoden är uppdelad i följande sju punkter: 1) Scoutlag och scoutlöfte Scoutlagen utgör det grundläggande förhållningssätt varje scout bör sträva efter. Löftet innebär att varje scout uttrycker sin strävan att utvecklas enligt scoutlagens ideal. 2) Patrullsystemet Den lilla gruppen I patrullen utvecklas scouten som individ genom att lära sig samarbete, ömsesidigt lärande, gemensamt ansvarstagande och ledarskap. 3) Lära genom att göra Learning by doing Scouten lär genom att delta i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. 4) Symboler och ceremonier Skapar utrymme för eftertanke och reflektion samt tillhörighet och gemenskap i gruppen. 5) Friluftsliv Genom friluftslivet möter scouten utmaningar som uppmuntrar till samarbete och kreativ problemlösning, samt inspirerar scouten till kunskap om och ansvarstagande för natur och miljö. 6) Lokalt och globalt samhällsengagemang Scouten får kunskap om och lär sig ta ansvar för sina medmänniskor och samhället. 7) Stödjande och lyssnande ledarskap Scoutledarens roll är att skapa förutsättningar för scoutens utveckling genom att stödja, tillåta och uppmuntra scoutens engagemang och egna ansvarstagande. 1.3 Utvecklingsområden Verksamheten skall sträva mot de övergripande utvecklingsmål som finns inom fem olika utvecklingsområden: Gruppen, Tanken, Tron och Livsfrågorna, Känslorna och Kroppen. 1.4 Målspår De övergripande målen har brutits ned till mål för respektive åldersgrupp och ordnats längs fjorton målspår. Målspåren inom en åldersgrupp visar vad vi gör och vad de olika aktiviteterna i programmet strävar mot. Målspåren är: Ledarskap, Aktiv i gruppen, Problemlösning, Kritiskt tänkande, Existens, Egna värderingar, Fysiska utmaningar, Relationer, Förståelse för omvärlden, Känsla för naturen, Aktiv i samhället, Fantasi och kreativt uttryck, Självinsikt och självkänsla och Ta hand om sin kropp.

3 2. Stegringsplan 2.1 Inledning 3 För att en scout skall vilja fortsätta i kåren genom de olika grenarna, bör man successivt introducera nya moment och öka kraven för att göra programmet levande och mer spännande. Eftersom det inte finns några fasta regler från Scouterna om vad som krävs inom respektive gren, har kåren utarbetat ett eget system av kriterier som skall gälla för verksamhetens olika aktiviteter under hela den tid som scouten befinner sig inom respektive gren. Detta finns beskrivet i det här dokumentet. Stegringsplanen beskriver hur man på ett lämpligt sätt höjer nivån i scoutprogrammet mellan de olika grenarna och definierar de olika krav som finns för målspåren inom respektive gren. Stegringsplanen möter även de krav som finns för de olika bevis- och intressemärkena i Scouternas märkessystem. Kåren har i vissa fall ändrat eller specificerat de krav som kommer från Scouterna. Stegringsplanen ska enligt kårens mål användas av alla avdelningar vid planeringen av terminsprogrammet. Utvecklingsområden Gruppen Tanken Tron och Livsfrågorna Kroppen Känslorna Målspår Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Egna värderingar Självinsikt och självkänsla Fysiska utmaningar Ta hand om sin kropp Problemlösning Kritiskt tänkande Fantasi och kreativt uttryck Nedan följer en genomgång av kriterier för de olika aktiviteterna uppdelat per gren. Dock finns inte längre någon åldersuppdelning av kriterierna inom respektive gren. För att lättare kunna hitta, finns kriterierna uppdelade under följande rubriker: Elda Hantverk Hemliga meddelanden Internationellt Knopar Laga mat Miljö Naturen Orientering Scouting Sjukvård Säkerhet Utflykt/Hajk/Övernattning/Läger Utrustning

4 2.2 Spårarscouter 4 Elda Känna till brandfarliga vätskor: Fotogen. Prova på att tända och släcka samt reglera lågan på en lykta. Prova på att tända och släcka en eld. Känna till vilka risker levande ljus och eldar innebär. Veta hur man ska bete sig i närheten av ljus och eld. Veta vad man ska göra om man bränner sig. Hantverk Göra sölja av läder. Sy packpåse av tyg. Göra textiltryck. Göra enklare makraméarbeten. Hemliga meddelanden Kunna läsa och skriva hemliga meddelanden med scoutchiffer. Kunna läsa och skriva ett meddelande på ett hemliga språk. Prova på att lösa olika typer av problem; gåtor och skattjakter. Internationellt Känna till FN:s barnkonvention. Känna till olika nationalitetsflaggor. Knopar Kunna tre knopar: Råbandsknop, skotstek och dubbelt halvslag, och veta vad dessa knopar kan användas till. Laga mat Känna till brandfarliga vätskor: T-röd (rödsprit). Kunna sätta ihop och tända ett stormkök. Med ledares hjälp kunna följa ett enklare recept för att laga mat både inom- och utomhus. Vara delaktig i matlagningen från start till dess att disken är klar. Känna till vad som gäller kring hygien i samband med matlagning. Miljö Känna till sopsortering. Naturen Ledaren skall väcka intresse för naturen i närområdet genom fältstudier. Veta hur man hittar information om andra djur och växter som inte finns i närområdet. Kunna de vanligaste träden, djuren och växterna i närområdet. Känna till fridlysta växter och djur i närområdet. Känna till ätliga och giftiga växter i närområdet. Kunna innebörden av allemansrätten, vad vi får och inte får göra i naturen. Känna till årstidsväxlingar. Känna till samspelet i naturen. Orientering Känna till kartecken. Känna till uttrycket passa kartan och vad det innebär. Känna till hur kartan förhåller sig till verkligheten. Med ledares hjälp kunna följa med på kartan när man går i terräng. Veta vad man ska göra om man går vilse och hur man kan öka chansen att bli hittad. Känna till scouternas spårtecken.

5 Scouting Veta varför har vi scoutskjorta och kårhalsduk. Kunna avdelningsropet, kårropet och kårsången. Kunna ledarnas och kompisarnas namn på avdelningen. Kunna de olika avdelningsnamnen i kåren. Känna till och delta i pratring och lära-känna-lekar. Känna till och delta i ceremonier, ljusspår och lägerbål. Känna till: scoutlagen och dess innebörd, valspråk och lösen, scouthälsning, patrullsystemet, scoutingens historia och Baden Powell 5 Sjukvård Kunna tvätta och ta hand om mindre sår, t ex skärsår. Kunna lägga ett tryckförband och placera skadan i högläge. Kunna förebygga skavsår och ta hand om ett skavsår om man ändå får ett. Känna till hur man behandlar bränn- och förfrysningsskador. Kunna ringa efter ambulans, brandkår och polis och veta vad man ska säga när man ringer. Kunna principen att en stannar hos den skadade och en hämtar hjälp. Veta vilka de viktigaste sakerna i sjukvårdväskan är och vad man använder dem till. Säkerhet Känna till bad-, sjö- och is vett. Varje scout måste kunna sin adress och ett telefonnummer till en vuxen anhörig utantill. Kunna simma 200 m Simningsbeviset. Kasta livlina på 8-meters bana. Tälja med kniv när ledare är med. Utflykt/Hajk/Övernattning/Läger Prova på enklare sjöpaddling med kanadensare. Göra en dagsutflykt. Prova på övernattning i stuga en natt. Prova på sommarläger i tält, ca tre nätter. Prova på att sova i tält. Känna till personlig hygien på läger. Utrustning Ledaren skall tipsa föräldrar om bra utrustning. Känna till hur man packar sin ryggsäck. Med ledares hjälp resa ett tält. Prova på att bära sin egen utflyktsryggsäck (mat, regnkläder, vatten etc.). Känna till betydelsen av uttrycket bo i ryggsäcken. Känna till hur man klär sig efter väder samt extra ombyte. Känna till flerskiktsprincipen. Kunna diska sina egna matsaker.

6 2.3 Upptäckarscouter 6 Elda Kunna tända, reglera lågan på och släcka en lykta. Kunna ta isär en lykta, byta veke och göra rent glaset. Veta vad som behövs för att en eld ska fungera. Känna till olika typer av eldar. Veta hur man gör en säker eldstad som hindrar elden från att sprida sig. Veta hur man förbereder för att kunna släcka elden. Kunna göra upp en eld. Kunna välja plats, samla bränsle och sedan tända och mata elden samt släcka och städa efteråt. Hantverk Göra sölja, liten påse eller knivfodral av läder. Sy packpåse av tyg. Göra textiltryck. Göra överlevnadsarmband av paracord. Göra hajkbricka av plywood. Göra armband eller bälte i makramé. Hemliga meddelanden Känna till den historiska bakgrunden till chiffer. Kunna läsa och skriva: scoutchiffer, brädgårdschiffer och Ceasarchiffer (= förskjutningschiffer med tre steg). Internationellt Känna till mänskliga rättigheter. Knopar Kunna åtta knopar: Råbandsknop, skotstek, dubbelt halvslag, dubbelt halvslag om egen part, pålstek, överhandsknop i åtta (fiolstek), timmerstek och lärkhuvud. Veta vilken av dessa knopar som skall användas, och hur den slås, när man hamnar i en riktig situation där en knop behövs. Känna till skillnaden på olika repsorter och veta när vilken typ av rep passar bäst. Kunna göra en lagd tagling. Veta hur man bygger en talja av rep för att få utväxling när man ska lyfta, dra eller spänna något. Känna till olika surrningar. Delta i lättare lägerarbeten. Laga mat Kunna sätta ihop och tända ett stormkök. Kunna laga mat på stormkök. Kunna diska ett stormkök. Kunna laga mat över öppen eld. Kunna följa ett recept och laga mat med flera ingredienser både inom- och utomhus. Tillsammans med ledare planera menyn för en övernattning. Känna till vad som påverkar hållbarheten på olika livsmedel och hur de behöver förvaras. Hjälpa till med matlagning på läger. Miljö Känna till kompostering och återvinning. Naturen Praktisk natur: använd sinnena (syn, lukt och smak.) Kunna allemansrätten. Kunna fridlysta växter och djur i närområdet. Kunna ätliga och giftiga växter i närområdet.

7 Kunna identifiera växter med bildflora. Känna till ät-märken, spillning och spårstämplar från olika djur. 7 Orientering Kunna de vanligaste kartecknen. Kunna passa kartan. Förstå hur kartan förhåller sig till verkligheten. Kunna använda kartor av olika typ och skala för att orientera sig och hitta vägen till en viss punkt. Kunna använda en kompass för att ta ut väderstäck och riktning till målet. Kunna orientera patrullvis eller parvis med orienteringskarta inom ett avgränsat område i skogen. Känna till hur man hittar vädersträcken med hjälp av klockan och tecken i naturen. Känna till hur man hitta kartor och satellitbilder på Internet. Känna till grunderna för GPS. Scouting Kunna avdelningsropet, kårropet och kårsången. Kunna och förstå scoutlagen. Scouterna skall ha möjlighet att avlägga scoutlöftet. Kunna scoutingens historia och Baden Powell. Känna till scoutingens organisation i Sverige. Känna till vad det innebär att vara PL. Känna till hur man samarbetar i patrullen. Sjukvård Känna till LABC. Känna till hur man frigör luftvägar. Kunna utföra mun mot mun-metoden. Kunna lägga en person i stabilt sidoläge. Kunna lägga stödförband om en stukad fot. Känna igen symptomen för energi- och vätskebrist och veta hur man gör för att undvika det. Veta vad sjukvårdsväskan skall innehålla när man är på hajk. Känna till hur man bygger en provisorisk bår. Säkerhet Kunna bära, använda och sköta en kniv Knivbeviset. Såga ved på sågbock när ledare är med. Hugga ved med yxa när ledare är med. Kunna simma 200 m. Prova på att simma med kläder på. Prova på livräddning. Kasta livlina på 10-meters bana. Utflykt/Hajk/Övernattning/Läger Paddla längre sträcka med kanadensare. Göra en dagsutflykt. Kunna delta på övernattning i stuga två nätter. Kunna delta på sommarläger i tält, ca sex nätter. Kunna bo i ryggsäcken under ett sommarläger. Kunna sova i tält. Prova på att sova i vindskydd. Kunna hantera sin personliga hygien på övernattningar utomhus. Utrustning Kunna packa sin egen ryggsäck. Kunna bära den personliga utrustningen kortare sträcka, ca 5 km. Kunna klä sig rätt i alla väder. Kunna resa ett tält. Kunna rengöra, torka och vika ihop ett tält.

8 Kunna sätta upp ett vindskydd. Kunna rengöra, torka och vika ihop ett vindskydd. Kunna diska sina egna matsaker och gemensamma saker för matberedning på läger Äventyrarscouter Elda Kunna olika typer av eldar. Kunna anpassa elden till olika situationer, t.ex. för matlagning eller som värmekälla. Kunna med hjälp av kniv, tändstickor och bränsle från naturen göra upp en eld och hålla den vid liv lång tid. Kunna skilja på olika typer av trä och veta vad som skiljer dem åt i eldhänseende. Prova på att göra upp eld med andra metoder än tändare och tändstickor. Kunna tävlingselda. Hantverk Göra en valknop. Hemliga meddelanden Chiffer: Kan lösa olika sorters chiffer och variationer på dessa. Knopar Kunna tio knopar: Råbandsknop, skotstek, dubbelt halvslag, dubbelt halvslag om egen part, pålstek, överhandsknop i åtta (fiolstek), timmerstek, lärkhuvud, engelsk säckknop och trumpetstek. Veta vilken av dessa knopar som skall användas, och hur den slås, när man hamnar i en riktig situation där en knop behövs. Scouterna kan fritt välja att lära sig andra knopar utöver de tio obligatoriska. Kunna lagd-, sydd- och segelmakartagling. Kunna ögon- och kortsplits. Kunna trefot-, fyrfot-, rak-, kryss- och vinkelsurrning. Kunna utföra lägerarbeten. Kunna repkunskap (olika material och användningsområden, uppbyggnad och olika slagning). Laga mat Kunna följa recept och laga mat både inom- och utomhus. Kunna hantera hygienfrågor vad gäller matberedning. Utifrån en bestämd budget kunna planera, köpa in och laga mat för ett veckoläger eller två helgövernattningar. Kunna välja mat som är nyttig och väl anpassad för tillfället med hänsyn till hållbarhet, vikt, tillagningsmetod och miljöaspekter. Naturen Kan praktisera allemansrätten. Orientering Känna till Gröna kartan. Kunna orientera enskilt efter orienteringskarta i okänd terräng. Scouting Kunna avdelningsropet, kårropet och kårsången. Veta hur scouting är organiserat i Kärrtorps scoutkår, i Sverige och i världen. Delta på en kårstämma eller annat beslutande årsmöte på högre nivå. Veta hur man kan påverka kårens verksamhet genom att skriva en motion till styrelsen. Prova på att inom patrullen ha ett möte med agenda, ordförande och sekreterare. Inom patrullen diskutera om demokrati, hur alla kommer till tals och hur man fattar beslut. Kunna samarbeta i en patrull. Kunna leda en patrull. Gå PL-kurs.

9 Sjukvård Kunna utföra hjärt- och lungräddning, HLR. Veta hur man hanterar benbrott. Veta vad man skall göra vid symptom på allmän nedkylning. Veta hur man hanterar frostskador. Veta hur man hanterar större brännskador. Kunna släcka brand på en person. Veta hur man tar hand om en person som blivit medvetslös av berusning. Veta hur man tar hand om en diabetiker med blodsockerfall. Veta hur man tar hand om en person som drabbats av ett epilepsianfall. Kunna överblicka en olyckssituation och i det läget prioritera och fördela olika uppgifter. Kunna tillverka en provisorisk bår av olika material. 9 Säkerhet Kunna använda och sköta yxa och såg Yxa och sågbeviset. Kunna kasta en Hansa-lina. Veta hur man tar sig upp ur en vak. Ges möjlighet att prova på att ta sig upp ur en vak Kunna simma klädsim 200 m. Utflykt/Hajk/Övernattning/Läger Avdelningshajk, en natt. Patrullhajk en till två nätter. Rådspatrullhajk. Vandringens hajk. Sommarläger i tält, ca nio nätter. Åka på sommarläger utomlands. Utrustning Bära personlig och gemensam packning och utrustning längre sträcka. Stegring av materielvård då man använder mer utrustning. Full materielvård.

10 3 Märkessystem 3.1 Inledning 10 Scouternas märkessystem är ett stöd för ledare och scouter att planera och genomföra Scouternas program och jobba med den personliga utvecklingen. Efter att ni har genomfört projekt, gått i Scouterna en termin eller när scouten lärt sig något nytt, fungerar ett märke som ett minne. I Scouterna finns tillhörighetsmärken, deltagandemärken, bevismärken, intressemärken, märken för samverkansorganisationer och arrangemangsmärken, som alla har olika betydelse. Det här dokumentet berör endast bevis- och intressemärken, där kårens krav för samtliga märken finns redovisade nedan. För varje gren finns även underrubriken Intressemärken - Projekt, som relaterar till de intressemärken vars genomförande skall utföras i grupp eller som tar en längre tid i anspråk. 3.2 Spårarscouter Bevismärken Simningsbeviset För att få simbeviset ska du: Kunna simma 200 meter. Kunna dyka eller hoppa i vattnet från en brygga eller bassängkant. Känna till och kunna följa de viktigaste badreglerna Intressemärken Första repmärket För att få första repmärket ska du kunna slå tre viktiga knopar: Råbandsknop, Skotstek och Dubbelt halvslag. Du ska också veta vad du kan använda varje knop till. Hitta För att få intressemärket Hitta ska du veta vad du ska göra om du går vilse och hur du kan öka chansen att bli hittad. Du ska kunna din adress och ett telefonnummer till en vuxen anhörig utantill och ha provat att vara ensam en kort stund i naturen. Klura För att få intressemärket Klura ska du lära dig att lösa och använda minst två olika sorters chiffer eller hemliga språk. Du ska inte bara lösa det någon annan gjort utan också visa att du kan göra egna meddelanden med hjälp av chiffret. Du ska också testa att lösa olika typer av problem, till exempel genom gåtor och skattjakter. Matettan För att få intressemärket Matettan ska du vara med och laga mat både inomhus och utomhus på stormkök eller liknande. Du ska med ledarnas hjälp kunna följa ett enkelt recept och vara delaktig i matlagningen från start tills dess att disken är klar. Du ska även känna till vad som gäller kring hygien i samband med matlagning. Naturligt För att få intressemärket Naturligt ska du känna igen de vanligaste träden, djuren och växterna i din närhet. Eftersom detta skiljer sig mycket åt beroende på var i landet man bor får dina ledare bestämma vilka växter och djur du ska kunna. Du ska också veta hur du hittar information om andra djur och växter du ser i naturen. Du ska känna till innebörden av allemansrätten, vad vi får och inte får göra i naturen, och hur vi kan vistas i naturen utan att skada eller lämna onödiga spår efter oss.

11 Plåstra För att få intressemärket Plåstra ska du känna till hur man tar hand om mindre sår som skärsår. Du ska veta hur man lägger ett tryckförband och placerar skadan i högläge. Du ska veta hur man förebygger skavsår och tar hand om ett skavsår om man ändå får ett. Du ska veta vilka de viktigaste sakerna i sjukvårdväskan är, och vad man använder dem till. Du ska veta hur man ringer efter ambulans, brandkår och polis och vad man ska säga när man ringer. 11 Tända För att få intressemärket Tända ska du kunna tända en tändsticka och prova på att tända en lykta och en eld. Du ska känna till vilka risker levande ljus och eldar innebär och ha diskuterat hur man ska bete sig i närheten av ljus och eld. Du ska veta vad du ska göra om du bränner dig Intressemärken Projekt Internationellt Lära För att få intressemärket Internationellt Lära ska du ta reda på hur det är att vara scout i ett annat land och vad det innebär. Det kan du till exempel göra genom att ta reda på vad de gör för scoutaktiviteter, vilka likheterna och skillnaderna är jämfört med vad ni gör i Scouterna. Du kan också ta reda på hur många scouter det finns i det landet, vilka åldersgrupper de har, om det finns olika scoutförbund och vad det betyder. På och finns kontaktuppgifter och länkar till scoutorganisationer i hela världen. Kanske är det någon i kåren som har varit på läger i ett annat land och kan berätta mer om det. Passa samtidigt på att lära er mer om själva landet. Det finns massor av information på Internet och på bibliotek, men att jobba med det här märket är mer än att bara läsa och prata. Lyssna på musik från det land du valt, laga typisk mat, avbilda typiska djur och natur från landet i papier maché, måla eller prova någon typisk dans. Miljö Sortera För att få intressemärket Miljö Sortera ska du lära dig om hur människan påverkar naturen och visa att du bryr dig. Du ska prata med dina patrullkompisar och ledare om hur mycket el du använder varje dag och till vad du använder den. Du ska också göra en lista över hur mycket du kan minska den energi du använder i vardagen. Efter en tid, till exempel en månad, tar ni upp listan igen och pratar om hur det har gått. Du ska göra en städinsats tillsammans med patrullen, där ni samlar skräp utomhus någonstans eller rensar ett förråd och skänker eller säljer användbara saker som inte används längre. Gå igenom med dina patrullkompisar och ledare vilka miljömärkningar det finns för olika varor. Lär dig att känna igen de tre vanligaste. Skapa För att få intressemärket Skapa ska du tillverka tre olika saker i tre olika material, och på tre olika sätt. Det kan t.ex. vara att tillverka en patrullmaskot, en hajkbricka, en sölja, knyta armband, sy packpåsar, klippa pappersdekorationer till julgranen. Du ska själv vara med och bestämma hur föremålen ska se ut och på vilka sätt du ska skapa dem. Spela För att få intressemärket Spela ska du vara delaktig i att sätta upp en teaterföreställning eller annan typ av show för publik. I det ingår att: Skapa ett manus, antingen utifrån en egen idé eller utifrån en färdig berättelse. Förbereda scen, miljö och rekvisita. Öva in repliker och repetera. Antingen är du engagerad i alla dess saker eller så fördjupar du dig i någon av dem, t.ex. att du skriver manus och regisserar dina kamrater eller att du ansvarar för scen, dekor och rekvisita. Efteråt ska du, tillsammans med de andra som var med, utvärdera er teateruppsättning.

12 Vara ute: - vatten, - fjället, - skogen, - staden, - vintern Vara ute märkena kan passa för alla åldersgrupper. Ju äldre scouterna är desto större del kan de ta i planeringen inför hajken. 12 För att få ett av intressemärkena Vara ute, ska du ha varit med på en hajk med övernattning i den valda miljön (vatten, fjället, skogen, staden, vintern). Beroende på var och när ni genomför ert äventyr kan aktiviteten se olika ut, ni kan till exempel vandra, cykla, klättra, segla, paddla, åka skidor eller skridskor. Du ska vara delaktig i de förberedelser som behövs, som att planera packning, färdväg, övernattningsplats och matsedel. Efter hajken är det viktigt att du utvärderar den tillsammans med de andra som var med. Ni ska diskutera vad ni gjorde bra och vad ni kan göra annorlunda nästa gång. För att komma ihåg dina upplevelser och tankar är det bra om du fotograferar och antecknar under hajken. 3.3 Upptäckarscouter Bevismärken Knivbeviset För att få knivbeviset ska du: Veta hur en kniv används så att ingen person, du själv eller andra, skadar sig och kunna följa detta när du använder kniven. Veta hur en kniv tas emot och lämnas på ett säkert sätt och följa detta när du använder kniven. Hantera kniven på ett sätt som gör att den inte skadas eller slits mer än nödvändigt. Känna till vad den Svenska knivlagen innebär. Veta vad knivens delar kallas. Kunna slipa en kniv. Ha provat att tälja något användbart på ett säkert sätt som ledaren godkänt Intressemärken Andra repmärket Andra repmärket bygger vidare på Första repmärket. För att få andra repmärket ska du kunna slå fem viktiga knopar: Dubbelt halvslag om egen part, Pålstek, Överhandsknop i åtta (fiolstek), Timmerstek och Lärkhuvud. Du ska också veta vad du kan använda varje knop till. Du ska känna till skillnaden på olika repsorter och veta när vilken typ av rep passar bäst. Du ska veta hur du genom att bygga en talja av rep kan få utväxling när du ska lyfta, dra eller spänna något, och ha använt den kunskapen i sitt rätta sammanhang. Brinna Intressemärket Brinna bygger vidare på intressemärket Tända. För att få intressemärket Brinna ska du veta vad som behövs för att en eld ska fungera (syre, värme, bränsle) och ha fått testa vad som händer om alla delar inte finns med. Du ska veta hur man eldar säkert, det vill säga hur man gör en säker eldstad som hindrar elden från att sprida sig och hur man förbereder för att kunna släcka elden. Du ska kunna göra upp en eld. Finna Intressemärket Finna bygger vidare på intressemärket Hitta. För att få intressemärket Finna ska du förstå hur kartan förhåller sig till verkligheten och känna till de vanligaste karttecknen. Du ska kunna använda kartor av olika typ och skala för att orientera dig och hitta vägen dit du ska, både i bebyggt område och i naturen.

13 Du ska kunna använda en kompass för att ta ut väderstäck och riktning till målet. Du ska känna till andra sätt att hitta vädersträcken, t.ex. med hjälp av klockan, polstjärnan eller tecken i naturen. 13 Hjälpa Intressemärket Hjälpa bygger vidare på intressemärket Plåstra. För att få intressemärket Hjälpa ska du kunna prioritera enligt LABC, frigöra luftvägar, utföra mun mot munmetoden samt lägga en person i stabilt sidoläge. Du ska kunna lägga om en stukad fot. Du ska veta vilken sjukvårdsutrustning ni behöver ha med er på hajk. Du ska visa att du kan hantera din personliga hygien på övernattning utomhus. Du ska känna igen symptomen för energibrist och vätskebrist och veta vad du kan göra för att undvika det. Mattvåan Intressemärket Mattvåan bygger vidare på intressemärket Matettan. För att få intressemärket Mattvåan ska du vara med och planera menyn för en helgövernattning eller motsvarande tid. Du ska kunna följa ett recept och laga mat med flera ingredienser både inomhus och på öppen eld. Du ska också känna till vad som påverkar hållbarheten på olika livsmedel och hur de behöver förvaras Intressemärken Projekt Då och nu För att få intressemärket Då och nu ska du ta reda på hur och varför scoutrörelsen startade, vad man gjorde då som finns kvar idag och hur utvecklingen i samhället har påverkat scoutrörelsen sedan starten. I det ingår att: Ta reda på mer om WOSM, WAGGGS, Scouterna och Kärrtorps scoutkår. Jämföra Lag och Löfte då och nu (t ex 1907, på 1950-talet och idag). Varför tror du att scoutlagen har förändrats? Hur tror du att scoutlagen ser ut år 2100? Ta reda på vilka scouthögtider som finns och varför vi firar dem. Jämför din scoutkårs historia och utveckling med den hos en annan förening som finns på orten. Fixa För att få intressemärket Fixa ska du skapa eller göra om något till er scoutlokal eller scoutstuga. Börja med att spåna idéer om vad ni vill göra för att sedan få till en ordentlig plan för arbetet innan ni skaffar fram det material som behövs. Sedan är det bara sätta igång att klä om möbler, måla om, sy gardiner, dekorera, renovera eller vad ni nu bestämmer er för att göra och lära er mer om. När arbetet är klart ska du tillsammans med andra som var med och dina ledare utvärdera din insats och diskutera vad du lärt dig. Goda gärningar För att få intressemärket Goda gärningar ska du utan vinning göra något för att hjälpa någon annan eller göra någon annan glad. Du ska reflektera över om och på vilket sätt du har gjort en god gärning. Skriv eller rita i en dagbok varje dag under den tidsperiod som du har bestämt. Du kan till exempel starta på ett scoutmöte, följa upp hur det går på nästa, och avsluta på det tredje mötet. Målet är att göra minst en god gärning om dagen. Infinner sig inget bra tillfälle under en dag kan du passa på att fundera över hur man upptäcker situationer där man kan göra en insats.

14 Internationellt Lyssna För att få intressemärket Internationellt Lyssna ska du intressera dig för andra länder och andra kulturer. Du ska själv eller tillsammans med din patrull brevväxla, e-posta eller chatta med en scout eller en scoutgrupp i ett annat land och på så sätt lära dig mer om det landets kultur, människor, scouting och så vidare. Det spelar ingen roll om ni har kontakt via Internet eller genom vanlig post. Hjälp med att hitta scouter i andra länder som vill brevväxla får ni enkelt genom att höra av er till postbox@scout.se. Fler tips om internationella kontakter finns på Under tiden ni har kontakt med de andra scouterna ska ni regelbundet reflektera med patrullkompisar och ledare om vad ni pratat om, hur det verkar vara i det andra landet och så vidare. 14 Miljö Återvinn För att få intressemärket Miljö Återvinn ska du tillsammans med dina patrullkompisar ta reda på: Vad som händer med soporna efter att du slängt dem i rätt sopkärl? Var man i er närhet kan köpa prylar och saker som någon använt förut, och prata om vad ni tycker är okej att använda som varit någon annans: Kläder, möbler, sportutrustning, tält, leksaker, tallrikar, glas, med mera. Hur långt olika matvaror har transporterats innan de kommer till er butik och fundera på vad ni vill välja. Hur mycket resurser (till exempel el och vatten) som krävs för att tillverka olika varor (till exempel mat, kläder, elektroniska prylar) och prata om ni hur kan påverka genom att välja vad ni använder. Rekrytera För att få intressemärket Rekrytera ska du tillsammans med dina ledare göra en plan över hur ni ska göra för att bli fler scouter och ledare i scoutkåren. Du ska sedan vara med och planera och genomföra de aktiviteter ni kommer fram till. Du ska också aktivt marknadsföra scouting på din skola genom att t.ex. sätta upp lappar och prata med andra om scouting. Vara ute: - vatten, - fjället, - skogen, - staden, - vintern Vara ute märkena kan passa för alla åldersgrupper. Ju äldre scouterna är desto större del kan de ta i planeringen inför hajken. För att få ett av intressemärkena Vara ute, ska du ha varit med på en hajk med övernattning i den valda miljön (vatten, fjället, skogen, staden, vintern). Beroende på var och när ni genomför ert äventyr kan aktiviteten se olika ut, ni kan till exempel vandra, cykla, klättra, segla, paddla, åka skidor eller skridskor. Du ska vara delaktig i de förberedelser som behövs, som att planera packning, färdväg, övernattningsplats och matsedel. Efter hajken är det viktigt att du utvärderar den tillsammans med de andra som var med. Ni ska diskutera vad ni gjorde bra och vad ni kan göra annorlunda nästa gång. För att komma ihåg dina upplevelser och tankar är det bra om du fotograferar och antecknar under hajken. 3.4 Äventyrarscouter Bevismärken Yxa och sågbeviset För att få yxa och sågbeviset ska du: Kunna hugga och såga säkert så att ingen person, du själv eller andra, skadar sig när du använder yxan eller sågen. Veta hur en yxa och en såg skyddas när man ska ta dem med sig, och följa detta i praktiken. Veta hur en yxa och en såg förvaras när den inte används, både utom- och inomhus (på övernattning och i förråd), och följa detta i praktiken. Kunna använda yxan till att kvista en stock eller slana för att kunna använda den till något. Kunna namnge yxans och bågsågens olika delar. Kunna slipa en yxa och byta sågblad på en bågsåg.

15 3.4.2 Intressemärken 15 Elda Intressemärket Elda bygger vidare på intressemärket Brinna. För att få intressemärket Elda ska du med hjälp av kniv, tändstickor och bränsle du hittar i naturen kunna göra upp en eld och hålla den vid liv under en längre tid. Du ska känna till olika eldtyper och kunna anpassa elden efter olika situationer som matlagning, värmekälla eller mys. Du ska kunna skilja på några olika typer av trä och veta vad som skiljer dem åt i eldhänseende, till exempel vad som ger mest värme och vad som sprätter mest/minst. Du skall ha provat på att göra upp eld med andra metoder än tändare och tändstickor, t.ex. eldstål eller förstoringsglas. Mattrean Intressemärket Mattrean bygger vidare på intressemärket Mattvåan. För att få intressemärket Mattrean ska du vara med och utifrån en bestämd budget planera, köpa in och laga mat för ett veckoläger eller två helgövernattningar eller motsvarande tid. Du ska välja mat som är nyttig och väl anpassad för tillfället, med hänsyn taget till hållbarhet, vikt, tillagningsmetod mm. Du ska också välja mat med ett miljö- och rättviseperspektiv. Rädda Intressemärket Rädda bygger vidare på intressemärket Hjälpa. För att få intressemärket Rädda ska du kunna överblicka en olyckssituation, prioritera och fördela olika uppgifter. Du ska veta hur du hanterar benbrott. Du ska kunna släcka brand på en person. Du ska veta hur du hanterar större brännskador. Du ska kunna utföra hjärt- och lungräddning (HLR). Du ska veta hur du tar hand om en person som blivit medvetslös av berusning, en diabetiker med blodsockerfall eller en person med epilepsianfall. Du ska veta hur du tar hand om lokala frostskador och vad du ska göra vid symptom på allmän nedkylning. För att scouterna ska få den kompetens som krävs för tredje sjukvårdsmärket förutsätts det att ledarna antingen har relevant och aktuell sjukvårdsutbildning eller tar hjälp av någon som har det Intressemärken Projekt Blogga För att få intressemärket Blogga ska du digitalt dokumentera vad ni gör tillsammans i patrullen under minst två månader; till exempel genom att blogga eller skapa en egen sajt. Använd både text och bild. Var noga med att alla som är med på bilderna tycker att det är okej att bilderna publiceras. Prata med varandra i patrullen under tiden och utvärdera tillsammans med era ledare hur det går och hur det känns att berätta för andra vad ni gör. Bygga För att få intressemärket Bygga ska du vara med och bygga en större konstruktion, t.ex. en flotte, en trädkoja, en hinderbana eller en portal till ett läger. Förutom själva bygget skall du vara delaktig i konstruktionsarbetet och göra en ritning. Konstruktionen skall byggas som pionjärarbete med rep och surrningar. När bygget är slutfört är det dags för utvärdering tillsammans med de andra som var med.

16 Chatta För att få intressemärket Chatta använder du Internet för att kommunicera med scouter från andra platser i Sverige eller från andra länder. Ett sätt att komma igång kan vara att delta i Jamboree on the Internet, som genomförs varje år. På läger träffar man massor av folk som kan vara kul att fortsätta ha kontakt med via Facebook eller på något annat sätt. Annars är det bara att sätta igång och söka efter rätt forum och personer att ha kontakt med. Prata med dina patrullkompisar och ledare om hur det är när du håller på med aktiviteterna, vilka frågor som är roligast att prata med andra om och så vidare. För att få märket ska du varit aktiv under längre tid, runt tre månader. 16 Demokrati För att få intressemärket Demokrati ska du veta hur scouting är organiserat i din scoutkår, i Sverige och i Världen. Du ska ha varit med på en kårstämma (eller beslutande årsmöte på högre nivå). Du ska veta hur du kan påverka genom att skriva en motion eller ett förslag till styrelsen. Du ska ha deltagit i en diskussion i patrullen om demokrati, hur alla kommer till tals, hur ni fattar beslut, med mera, samt provat på att i patrullen ha ett möte med agenda, ordförande och sekreterare. Filma För att få intressemärket Filma ska du vara delaktig i att skapa en film. I det ingår att: Skriva manus. Förbereda miljö och rekvisita. Öva in repliker och repetera. Agera och filma. Antingen är du engagerad i alla dessa saker eller så fördjupar du dig i någon av dem, t.ex. att du skriver manus och regisserar dina kamrater eller att du ansvarar för filmning. Filmen ska vara runt fem minuter lång och spelas in i olika miljöer (t.ex. både utomhus och inomhus). När filmen är färdig ska den visas för ledare och du ska då tillsammans med de som var med och gjorde filmen utvärdera arbetet. Internationellt Möta För att få intressemärket Internationellt Möta ska du vara med om ett utbyte med scouter från ett annat land, antingen som värd för scouter på besök i Sverige eller som besökare i ett annat land. Du ska ha kontakt med scouterna både före och efter besöket och du ska vara med och planera värdskapet eller resan och aktiviteter ni genomför tillsammans. Under utbytet ska du lära dig mer om de utländska scouternas kultur, vanor, intressen, åsikter, vad de gör på scouterna, i skolan, hemma, med mera. Du ska också berätta för dem om Sverige och diskutera vad som skiljer er åt och vad ni har gemensamt. Efter utbytet är det dags för en reflektion tillsammans med patrullkompisar och ledare om hur utbytet kändes och vad ni varit med om. Livsåskådning För att få intressemärket Livsåskådning ska du fundera över Jorden, Universum och din plats i världen med några scoutkompisar och ledare, till exempel genom ljusspår. Ordna poesiverkstäder om livsfrågor, lyssna på och prata om olika typer av musik eller se en film som visar på ett särskilt sätt att leva, eller se på livet. Prata och genomför värderingsövningar om vad du tror på och varför. Gör aktiviteter som tar upp hur jorden och människan bildades och varför samhället ser ut som det gör. Tillhör din scoutkår en specifik religion, passa på att utforska vad det betyder för dig som scout. För att hinna smälta och ta till sig sina egna tankar över livets stora frågor krävs det viss tid. Gör aktiviteterna kopplade till det här märket med jämna mellanrum och lämna utrymme för reflektion efter och mellan mötena.

17 Vara ute: - vatten, - fjället, - skogen, - staden, - vintern Vara ute märkena kan passa för alla åldersgrupper. Ju äldre scouterna är desto större del kan de ta i planeringen inför hajken. För att få ett av intressemärkena Vara ute, ska du ha varit med på en hajk med övernattning i den valda miljön (vatten, fjället, skogen, staden, vintern). Beroende på var och när ni genomför ert äventyr kan aktiviteten se olika ut, ni kan till exempel vandra, cykla, klättra, segla, paddla, åka skidor eller skridskor. Du ska vara delaktig i de förberedelser som behövs, som att planera packning, färdväg, övernattningsplats och matsedel. Efter hajken är det viktigt att du utvärderar den tillsammans med de andra som var med. Ni ska diskutera vad ni gjorde bra och vad ni kan göra annorlunda nästa gång. För att komma ihåg dina upplevelser och tankar är det bra om du fotograferar och antecknar under hajken. 17 Världsförbättraren För att få intressemärket Världsförbättraren ska du tillsammans med dina scoutkompisar göra en eller flera aktiviteter där ni gör en god gärning genom att göra något för andra. Det kan till exempel vara att planera och genomföra en insamling, städa ett skogsparti, rensa en badplats, göra en kampanj för mindre bilåkande. Det viktiga är att det blir en aktivitet som påverkar samhället mot en bättre värld. Tänk på att ta kontakt med andra organisationer eller myndigheter i god tid om det kan göra insatsen mer effektiv eller bättre. Efter att ni genomfört aktiviteten pratar ni tillsammans i patrullen och med ledarna om hur det kändes och vad resultatet blev för er aktivitet.

18 FILMA 18 18