NATUR- Aktuellt NUMMER 168 maj 2011 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun

Transkript

1 Naturskyddsföreningen Forshaga Forshaga naturvårdsförening NATUR- Aktuellt NUMMER 168 maj 2011 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun Ny styrelse 2011! Se sidan 15 Lär känna fåglarna Läs mer på sidan 4 Besök 21 vattendrag Läs mer på sidan 6 Blomstervandringar med Gunnel Johansson i sommar Läs mer på sidan 8 Bli aktiv du också, vi behöver dig! Alla behövs! - Hör av dig! - Läs mer i tidningen på sidan 14

2 Innehåll 3. Ordföranden har ordet 4. Lär känna fåglarna 6. Besök 21 vattendrag 8. Blomstervandringar 10. Möte med skogens drottning Brun gräsfjäril - hotad art 15. Ny styrelse 2011 Kontakta Naturvårdsföreningen: - styrslsen hittar du på sidan 15 OBS! Ny hemsidesadress: AKUT BRIST PÅ AKTIVA MEDLEMMAR! Forshaga Naturvårdsförening är i stort behov av aktiva medlemmar. Du som betalar din medlemsavgift och bor i Forshaga kommun, välkommen att bli aktiv. Just du och din medverkan är viktig för oss! Utgångspunkterna för Naturskyddsföreningens arbete är de samma idag som 1909: kunskap om och kärlek till vår natur. Uppdraget att skydda naturen har inte blivit mindre angeläget med åren. I Naturskyddsföreningen är du med och påverkar framtidens natur och miljö. Ju fler vi är, desto mer kan vi göra. Vi är en demokratisk folkrörelse, och som medlem kan du vara med och påverka vilka frågor som föreningen ska driva. Som aktiv i styrelsen kan du även vara med och bestämma vad vi ska göra lokalt i Forshagakretsen. Tveka inte! Kontakta oss i styrelsen! Du hittar oss på näst sista sidan i den här tidningen! Exempel på föreningsaktiviteter: Barn- och familjeverksamhet Informationsverksamhet - utställningar m.m. Social samverkan med andra föreningar Praktiska kurser och aktiviteter i naturen Utflykter Kurser i miljöfrågor Fågelskådning Kurser om djur och natur Musik och filmvisning Studiecirklar Naturskyddsprojekt Konsumtions- och livsstilsfrågor Debatter och diskussioner...dina idéer är välkomna! I Forshaga har vi flera friluftsområden med tätortsnära skog och vi har flera sjöar. Bland annat en fågelsjö med fågeltorn på båda sidor. Vi har mycket skyddsvärd natur och fina utflyktsplatser där vi kan lära oss mer om djur och natur! Naturligtvis kan du vara passiv medlem också. Vad du än väljer är du vår viktigaste resurs, för utan dig och alla andra medlemmar skulle Naturskyddsföreningen inte finnas. Och utan oss skulle naturen förlora sin största beskyddare. 2 Natur-Aktuellt nr

3 Ordföranden har ordet... TACK för mej... Så har vi haft ännu ett årsmöte i Forshaga Naturvårdsförenings drygt 40-åriga historia. Jag avgick som ordförande, och avsade mej också detta med att skriva ledare. Vi har inte kunnat hitta någon som velat ta över ordförandeskapet, i så fall hade detta med att skriva en ledare till vår tidning förhoppningsvis tagits över av den nyvalda. Nu tror vi ju att såväl ledarskrivande som övrig verksamhet kommer att kunna fungera på ett bra sätt ändå. Vi har inom styrelsen delat uppgifterna mellan oss, och vi har fått en ny kassör. Det gläder oss och hälsar Lena Piscator välkommen till styrelse och kassörskap. Likaså Göran Fallbråten som valdes till ledamot. Hur övriga val och funktioner blev kan du läsa om i denna tidning. Vi kommer ju givetvis att fortsätta söka en ny ordförande, likaså hoppas vi hitta en valberedare, som känner att de vill bidra med det man kan får att hålla vår krets igång. Om någon skulle vilja besöka Naturskyddsförenings årskonferens så valdes ingen representant till det på årsmötet. Vår krets får ju skicka en som har möjlighet att delta i de val som görs. Men man kan bara delta genom att gå på de föreläsningar och workshop som man tycker är intressanta också. Årets konferens är i Eskilstuna maj. Kringarrangemang för partner och familj ordnas också, och på lördag kväll en härlig middag. Är du intresserad så kontakta någon i styrelsen. Namn och telefonnummer finner du längre bak i tidningen Vi hade efter årsmötet förhandlingarna bjudit in Elin Grönberg som gjort sitt examensarbete genom att studera Snöleopard i Mongoliet. Ett mycket intressant föredrag, där vi förutom att höra om snöleoparden - som inte alls gillar snö! - också vi se och höra om landet Mongoliet, folket där och deras seder och bruk, och inte minst om Gobiöknen. Tänk vilka spännande platser det finns på vår jord. Vad ska jag då avsluta med, plötsligt blev huvudet tomt på idéer. Tycker jag skrivit, tjatat och påmint om det mesta; Att mata småfåglarna långt fram på våren. Att egen kompost minskar sopberget och ger bra jord i trädgården. Att INTE köpa jätteräkor, scampi, utrotningshotad fisk eller träslag som förstör mangroven. Däremot köpa närproducerat, KRAV och ekologiskt så långt dt bara går. Äta mycket grönt och minska på kött. Njuta av vår närnatur, vandringsleder, cykelbanor, sjöar och vattendrag som finns i vår kommun. Önskar er alla en underbar vår och försommar, som vanligt finner ni några tips i vår tidning där vi har möjlighet att ses framöver. Annebeth Mangsbo / före detta ordförande i Forshaga naturvårdsförening :) Natur-Aktuellt nr

4 Lär dig känna igen fåglarna Nu fylls luften av fågelsång. Medan lövträden ännu bara har knoppar och små blad och innan många fåglar har börjat sjunga, är det också lättast att lära sig urskilja enskilda röster. Lyssna på koltrastens mjuka skymningstoner eller bofinkens vårsignatur. Om man vill lära sig hur olika fågelarter låter kan man börja med att försöka identifiera en eller några få fåglar som har tydliga melodier. Sedan kan man fylla på med ett par nya arter varje år. Om man börjar med att lyssna på de vanligaste lätena på våren, märker man också lättare när det tillkommer en ny, annorlunda melodi, även om man inte säkert vet vilken art det är. Naturskyddsföreningens fågel-cd är en bra guide till fågelsången. På den här sidan har vi samlat ett urval av fåglarnas läten. Vill du höra mer så beställ gärna vår fågel-cd i Naturbutiken med inspelningar av Sten Wahlström. Stannfåglarna börjar sjunga Talgoxe och blåmes börjar sjunga tidigt, medan snön ligger kvar. De är exempel på vanliga stannfåglar. Det händer att bofinken också stannar vid fågelbordet över vintern, men de flesta flyttar söderut. Sången, en kort fallande skala med knorr på slutet, är en tydlig vårsignal och bra första melodi att lära sig, liksom koltrastens vemodiga toner. Grundstämningen hos koltrasten är speciell, med om man lyssnar noga så hör man att olika individer har olika melodier. Sången kan innehålla olika härmljud och variationer. Härmningar av andra fåglars läten kan varvas med toner som liknar glassbilens slinga eller en mobiltelefonsignal. Pärlande melodi i skymning Rödhaken kan också stanna över vintern, men sången sätter inte igång förrän det är riktig vår. Den är ganska spröd och kan vara lite svår att känna igen, men brukar starta i skymningen. Tidigt i gryningen börjar den om igen. Den inleds med några karaktäristiska höga toner som övergår i en sångslinga som brukar beskrivas som en porlande bäck av glasklara toner. Förr kallades rödhaken tjäder-klockan, den väckte tjädrarna till vårens spel. 4 Natur-Aktuellt nr

5 Flyttfåglar som styrs av vädret Flyttfåglarna kommer tillbaka till Sverige i omgångar. Först kommer de som inte har flyttat så långt över vintern, de har stannat i t ex Danmark, Tyskland och England. Om vädret blir kallare igen, händer det att de vänder tillbaka söderut igen. Sånglärkan och tofsvipan är exempel på sådana väderfåglar. Fåglar som styrs av almanackan Kring april kommer de fåglar tillbaka till Sverige som övervintrat längre söderut, runt Medelhavet. De verkar inte påverkas så mycket av vädret och kommer ofta vid samma tid, ibland exakt på dagen, varje år. Exempel på almanacksfåglar är sädesärla och svartvit flugsnappare. Långflygarnas återkomst Den tredje omgången fåglar kommer mycket långt ifrån Sverige och är inte här förrän omkring 1 maj. De kommer flygande, från sydväst, syd och sydöst. Många av våra sångare kommer från Afrika. Sist av långflyttarna kommer ofta göken och svalorna som tillbringat vintern i Sydafrika. Fågelsången finns mellan husen Fågelsång finns inte bara i stora skogar och långt från bebyggelse. Många fåglar sjunger i små naturområden, i parker och mellan husen i bostadsområden. Det går utmärkt att fågelskåda och lyssna på väg till jobb och skola, eller på promenaden till affären. När fåglarna kommer tillbaka på våren söker de ofta upp den plats där de häckade året innan. Många fågelälskare väntar på att just deras sädesärlor eller flugsnappare ska komma tillbaka efter vintern. Ofta så dyker hannen upp först och någon tid senare kommer honan. vintrat som färdiga fjärilar. Växter som blommar tidigt hoppas på befruktning av tidiga insekter. Örter som blommar tidigt passar på att utnyttja den sol som når ner innan trädens löv skymmer. Gå ut och lyssna och kika. Passa på och njut! I slutet av maj och början av juni är fågelsången så intensiv och blandad att de enskilda rösterna blandas till körverk. Grönskan tätnar samtidigt, så fåglarna blir svårare att upptäcka. Då kan det vara svårt att urskilja enskilda arter för den ovana lyssnaren. Men njuta av sången kan alla! Senare på sommaren blir sången glesare. Då behöver inte fåglarna sjunga lika mycket, varken för att markera revir eller uppvakta honor. Då har de flesta redan häckat och fått ungar. Ibland hörs små kvittranden och pipanden istället för sång. Det är kontaktläten mellan vuxna fåglar och ungarna. Källa: Naturskyddsföreningens hemsida Sädesärla (Motacilla alba) är en fågel som tillhör familjen ärlor och piplärkor. Foto: Cicci Wik Lövsångare (Phylloscopus trochilus) är en fågel inom familjen Lövsångare. Den är en av norra Europas talrikaste fågelart och man räknar med att det i Europa finns mellan 110 och 200 miljoner individer. Källa text och bild: Wikipedia Att studera naturen på våren är ett bra sätt att förstå hur saker hänger ihop. De fjärilar som flyger tidigt, som citronfjäril, är arter som över- Natur-Aktuellt nr

6 Det finns många små och stora vattendrag innanför kommungränsen. Norra Hyn, nummer 23 på kartan, med sina båda fågeltorn, ett på Kils och ett på Forshagas sida, känner nog alla föreningens medlemmar till. Men Karsjön, nummer 8 på kartan, Långtjärn, nummer 19 på kartan, eller Nottjärn, nummer 21 på kartan, till exempel, är kanske inte lika välbesökta? Fisktjärn, nr 17 på kartan, är precis vad namnet säger en tjärn där man kan fiska. Det krävs fiskekort och det kan du köpa i Olsäters lanthande, på Forshaga sportfiskecenter vid fabriken i Forshaga och på några fler platser. matsäck. Där finns bord, bänk och möjligheter att grilla. Det finns säkert många fler tips och många smultronställen att upptäcka i anstlutning till vattendragen på kartan. Häståstjärn ligger nordöst om Butorp och där finns mycket fina vandringsleder. Vid Häståstjärn finns det smålom och där finns ett fint vindskydd med grillplats där du kan sätta dig och vila och njuta av naturen en stund innan du fortsätter. Du kan fortsätta din vandring över till Älvsbacka härifrån om du vill. Runt Abborrtjärn och Sörtjärn och ända bort till Acksjön finns också fina vandringsmöjligheter. Det finns en grillplats vid Sörtjärn och en badplats vid Abborrtjärn om du inte redan visste det. Om du ger dig ut på upptäcktsfärd i sommar och har med dig kameran får du gärna ta några bilder och eposta dem till mig, redaktören på redaktion@forshaga.org. Jag lägger gärna ut medlemmars bilder på hemsidan och/eller tar med dem i NaturAktuellt. /Cicci Wik redaktion@forshaga.org Syrsjöns västra sida ligger längs Klarälvsbanan och dit kan du cykla och ta med dig 6 Natur-Aktuellt nr

7 21 sjöar och vattendrag innanför kommungränsen Varför inte göra många utflykter under sommaren och besöka sjöar och tjärnar i kommunen från norr till söder? 1. Södra Hyn 2. Sörtjärn & Abborrtjärn 3. Blysjön 4. Bergstjärn 5. Tjunken 6. Syrsjön 7. Smårissjön 8. Karsjön 9. Vartorpstjärn 10. Lusten 11. Skivtjärn 12. Arnästjärn 13. Visten 14. Västra Örten 15. Emsen 16. Lillsjön 17. Fisktjärn 18. Åstjärn 19. Långtjärn 20. Ulvbergstjärn 21. Nottjärn 22. Häståstjärn 23. Norra Hyn Natur-Aktuellt nr

8 Följ med på blomstervandringar med Gunnel Johansson i sommar Gunnel Johansson är botaniker och lokalhistoriker. Hon har även varit lärare och sedan länge tillbaka har hon engagerat sig i Löved där den mycket speciella växten pestskråp finns. Det finns ett stort bestånd pestskråp vid Löved och i området finns även många andra ovanliga och vanliga växter. Det växer bland annat fjällkvanne där också. Fjällkvannen är mest spektakulär, säger Gunnel Johansson i en artikel i NWT. Den hör hemma i fjällvärden och fördes söderut av missionärer och pilgrimer till klosterträdgårdar.pilgrimsleden går alldeles i närheten, och det kan vara på det sättet som odlingen en gång kom till. Forshaga kommun har sökt bidrag från länsstyrelsen på kronor som ska gå till en bok om Löved. Gunnel Johansson och fotografen och konstnären Peter Wallgren vill dokumentera Löved i text, teckningar och fotografier. Boken har de tänkt att kommunens skolor ska använda. Källa: NWT 8 Natur-Aktuellt nr Pestskråp vid Löved. Foto Cicci Wik

9 Blomstervandringar tid och plats Löveds herrgård 6/6 kl Vilda blommornas dag Kvarntorps herrgård 19/6 kl Växter o Historia Löveds herrgård 28/8 kl Ta med kläder efter väder och eget fika! På Kvarntorp kan du köpa fika om du hellre vill. Välkommen! Gunnel Johansson, botaniker och lokalhistoriker. Foto från Forshaga Naturvårdsförenings årsmöte 2010 då hon berättade om sin bok om Löved. Foto Cicci Wik Effektivt miljöarbete över hela världen Naturskyddsföreningen samarbetar med över sextio miljöorganisationer världen över som också arbetar för en bättre värld. Nu presenterar vi vårt globala arbete och nätverk på en lättöverskådlig sajt som både visar vilka olika miljöorganisationer vi arbetar med runt om i världen och som presenterar intressanta fakta om länderna. - Miljöproblemen stannar inte vid ländernas gränser. Naturskyddsföreningen samarbetar med allt från globala nätverk till lokalt baserade organisationer för att förbättra miljösituationen i världen på ett effektivt sätt. I globaliseringens tidevarv är det viktigt att det civila samhället samverkar för att utrota fattigdomen och rädda miljön, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande. analyser och opinionsbildning lyckats driva fram en process för att reformera landets kemikalielagstiftning, och ISD, Institute for Sustainable Development, i Etiopien som vänt utvecklingen i ett problemdrabbat jordbruksområde genom att utveckla ekologiskt jordbruk som innebär minskad användning av fossila bränslen, ökad jämställdhet, större skördar och ökade inkomster för bönderna. Naturskyddsföreningens globala arbete har pågått i över 20 år och omfattar idag samarbeten med ett sextiotal miljöorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa med stöd av Sida. Ett par exempel på lyckade projekt är till exempel arbetet tillsammans med Eco Waste på Filippinerna där vi genom miljögifts- Läs mer på: Där finns också mycket intressant fakta om länderna. Visste du till exempel att om sju procent av Saharas öken täcktes med solpaneler skulle det tillfredställa hela jordens energibehov? Källa: Naturskyddsföreningen riks Natur-Aktuellt nr

10 Möte med skogens drottning och en Miss-lyckad(!) bäversafari En förmiddag i april. Plötsligt brakade det till i skogen. Kameran var skjutklar. Jag stod i snåren och spanade på en glänta 25 meter rakt fram, där skulle ju älgen dyka upp tänkte jag. Öronen var som paraboler, lyssnade, ögonen vandrade fram och tillbaka, pulsen steg. En dryg meter framför mej dök älgkon upp. Hon såg mej i samma ögonblick som jag såg henne, älgkon knäade med frambenen, vände runt på en femöring och brakade in i snårskogen igen. DÄ VA JU EN ÄLG och där stod jag med kameran på magen och kände mej lika skakis som matadoren, han som ska möta Ferdinand varje julafton. Det är vid sådana där tillfällen det kan hända en olycka om man inte har varit på toa innan. 10 Natur-Aktuellt nr

11 Vid Öna Öna, ett smultronställe nere vid älven, Klarälven. Smultronstället har jag känt till sedan mitten av 60-talet. Stället ligger mellan Skived och Östra Deje, en klipphäll som går ut som en liten udde. Det är en augustikväll. Jag satt på klippan och spanade med kikaren efter bäver på den andra sidan älven. Nio gånger utav tio ser man dem. Plötsligt hör jag röster femtio meter nedströms på samma sida älven som jag befinner mej på. Vad gör en 24-årig kille, där han sitter med en kikare och får syn på två tjejer? Jo exakt det samma som alla, av det manliga könet, skulle göra naturligtvis. Tar en närmare span på tjejerna genom kikaren. Hade tjejerna tittat åt mitt håll så hade de sett mej direkt, eller bjöd de på det hela? Så visst blev det en lyckad bäversafari! Tommy Svensson Hoppsan, två tjejer i tjugoårsåldern som ska ner till den lilla sandstranden och ta sej ett kvällsdopp. Jodå. Jordtäcket i Kil och Forshaga kartläggs Från april till oktober 2011 kartlägger geologer från Sveriges geologiska undersökning, SGU, jordtäcket i trakterna runt Kil och Forshaga. Med bil och till fots på små skogsvägar och i oländig terräng tar sig SGUs geologer fram för att undersöka jordarterna i trakterna runt Kil och Forshaga. Den information som geologerna samlar in resulterar i kartor och databaser information som samhället använder som underlag för bland annat samhällsplanering, byggarbeten ovan och under jord, miljövård och miljöövervakning samt dricksvatten- och materialförsörjning. Geologerna bestämmer jordarterna i fält med hjälp av spade, stickspjut och spadborr. De iaktar alltid stor försiktighet i arbetet, inte minst på odlingsmarker. Deras fältkläder och SGUs bilar är tydligt märkta med SGUs logotyp. Källa: pressmeddelande från SGU Natur-Aktuellt nr

12 Brun gräsfjäril - hotad art Ängar växer igen eller planteras med skog. Men öppna gräslandskap är väldigt viktiga för en stor del av Europas fjärilsfauna och därför utgör detta ett stort hot för dessa arter. De får allt mindre plats att leva på och den bruna gräsfjärilen, Coenonympha hero, är en av de arter som hotas av detta. Den bruna gräsfjärilen har minskat i antal under de senaste åren. Det är en fridlyst art i Sverige och den förekommer främst i Värmland och Dalarna, den är har blivit utnämnd till Värmlands landskapsinsekt. vitt hackigt tvärband. Inre delen av vingen är mörkt brun. Framvingens undersida har hos honan ljusare brun färg, särskilt mot vingspetsen, vilken i regel har en ögonfläck. Vingspann mm. Beskrivning Detta är en av våra minsta gräsfjärilarter. Vingarnas ovansidor är jämnt chokladbruna, bakvingarna har orange kantlinje och en till fyra orangefärgade ringar längs ytterkanten. Vingovansidorna exponeras endast mycket kortvarigt i flykten. Fjärilen känns i vila lätt igen på bakvingens undersida som, betraktad från ytterkanten och inåt, är vitfransad med tre smala linjer i mörkbrunt, orange respektive silver. Innanför dessa ligger en serie med normalt sex orangeringade ögonfläckar och därefter ett Uppsats på D-nivå För den som vill fördjupa sig i hur områdens storlek, isolering och vegetation påverkar populationer av brun gräsfjäril i utvalda lokaler i Värmland så finns det en D-uppsats på engelska, som är daterad i december Den är författad av Johanna Kaikkonen, Karlstad Universitet. Du hittar uppsatsen om du använder Google och söker på Johanna Kaikkonen och gräsfjäril. I sin uppsats har hon använt sig av flera tidigare studier från 55 lokaler där fjärilen observerats under åren Områdena har hon delat in i fyra olika kategorier beroende på vegetation. Varje lokals storlek samt avstånd till tre närmaste lokaler mättes ut. Hon har kommit fram till att antalet fjärilar har samband med hur stor lokalen är. Däremot finns det ingen statistiskt säkerställd betydelse av vegetationstypen. Resultatet kan man tolka som att ju större område fjärilen har att leva på desto fler blir de. Vilken Fotot ovan: Brun gräsfjäril fotograferad av Daniel Dolfe som på senare år ägnat mycket tid åt att fota Sveriges dagfjärilar. Redaktören rekommenderar varmt ett besök på hans hemsida där det finns många fina fjärilsfoton, 12 Natur-Aktuellt nr

13 typ av växtlighet som finns på platsen har inget statistiskt samband med hur många de blir och är av mindre betydelse. Ekologi Brun gräsfjäril är en utpräglad inlandsart. I första hand finns den i trakter med småskaligt jordbrukslandskap. Den flyger på blomrika, väl solexponerade ängsmarker omgivna av skog. Dessa ängsmarker är i regel av friskängskaraktär, ibland fuktängar, och består dels av slåtterängar som idag slås med hjälp av traktor, dels av skogsängar i form av övergivna ängs-, åker- eller betesmarker som motstått igenväxning, ofta under flera decennier, och behållit eller utvecklat en örtrik ängsvegetation. Karaktäristiska örter på dessa skogsängar brukar vara humleblomster, vanlig smörblomma, teveronika, hundkex, misommarblomster, gulvial, kråkvicker och stormåra. Fjärilen har setts söka nektar på främst smörblomma. Den flyger strax ovanför gräset, ofta längs ängarnas kanter eller där det finns glest med buskar eller träd. I trakter med täta populationer flyger arten även längs skogsvägkanter, på hyggen och i kraftledningsgator som erbjuder ett rikt fältskikt. Det är mycket möjligt att arten förr utnyttjade tidiga, ört- och gräsrika igenväxningsstadier på brandfält. Den trivs inte på marker som är hårt betade, men kan tolerera ett svagt betestryck. Den påträffas inte heller på högt belägna skogsängar, t.ex. gamla sätrar i höjdlägen. En anledning till artens relativt starka fäste i Värmland och södra Dalarna torde vara att där ännu finns en jämförelsevis rik, om än glesnande, mosaik av lämpliga skogsängshabitat. Hot Brun gräsfjäril är främst hotad av igenväxning och igenplantering av ängar och övergivna åkermarker som utvecklat en örtrik ängsvegetation. I åtminstone Värmlands län har Skogsstyrelsen uppmärksammat problemet sedan början av 1990-talet och upphört med att rekommendera igenplantering, men igenplantering sker många gånger ändå på privat initiativ. Därtill har under senare år observerats att på traktorslåttrade ängsmarker som ej erhållit miljöstöd har det slagna höet ofta fått ligga kvar, vilket kan ha en negativ effekt på bl.a. larvutveckling, samt påskynda utvecklingen av en mera ensartad kvävegynnad flora. I Kils kommun finns brun gräsfjäril bl a här: Södra Ringstadstjärn, Lerboda-Emsälven. I Forshaga och Munkfors naturvårdsprogram 2009 står att fjärilen är missgynnad. Källor: Johanna Kaikkonens uppsats Artdatabanken samt Kils och Forshaga kommuners hemsidor Arten tycks vidare undvika lokaler utan skyddande skog intill, förmodligen p.g.a. att den är känslig för stark vindexponering. Johanna Kaikkonens uppsats heter på svenska: Betydelsen av vegetationstyp, habitatets lokalstorlek och isolering för förekomsten av brun gräsfjäril, Coenonympha hero, i Värmland Natur-Aktuellt nr

14 WANTED Fler aktiva medlemmar! Annebeth Mangsbo har varit en mycket bra ord-förande i Forshaga Naturvårdsförening, men nu har hon klivit ner från ordförandestolen. Hon stannar som tur är kvar i styrelsen som ledamot. Alla som ingår i styrelsen delar på ordförandens arbetsuppgifter nu. Men vi har plats för fler... Våra styrelsemöten är trevliga och mysiga och när vädret tillåter har vi dem för det mesta utomhus. Vi brukar till exempel ha möte vid fågeltornet på Forshagasidan av Norra Hyn till exempel. Där kan man få härliga naturupplevelser samtidigt som föreningens aktiviteter diskuteras. Vill du också vara med? I så fall är du varmt välkommen att höra av dig till oss i styrelsen! Cicci Wik, ledamot och redaktör för NaturAktuellt OBS! Ny hemsidesadress: 14 Natur-Aktuellt nr

15 Forshaga Naturvårdsförenings Styrelse FÖR Verksamhetsår 2011 Ordförande: VAKANT Styrelsen letar vidare efter ytterligare en styrelseledamot under året. Sekreterare postmottagre och firmatecknare; Thomas Andersson, Gärdesgatan 17, Forshaga , Kassör och Firmatecknare; Lena Piscator, Prästgårdsvägen 7, Deje, , Ledamot & Redaktör för Naturaktuellt; Cicci Wik, Lingonstigen 5, Forshaga, , Ledamot Sammankallande; Göran Fallbråten, Nybacksgatan 8, Forshaga, , Revisorer; Bengt Ge Jonsson, Norra Parkgatan 49, Forshaga, , Per-Ove Fall, Älvgatan 8, Forshaga, Revisorsuppleant; Cecilia Kruse, Lisasandsgatan 5, Forshaga, , Ledamot och Kontaktperson; Sylvana Löwed, Laxgatan 41, Forshaga, , Ledamot; Annebeth Mangsbo, Prästgårdsvägen 11, Deje, , Suppleanter; Synnöve Kilhage, Visterud 10, Forshaga, , Cecilia Pärn, Norra Parkgatan 36, Forshaga, , Tidningen NATURaktuellt Hemsida: Redaktör/Ansvarig utgivare: Cicci Wik Cvea Kommunikation Lingonstigen Forshaga Telefon Mobil: E-post: cicci@cvea.net Tryckt hos Forshaga Kommun Utkommer cirka fyra gånger per år Når minst 200 hushåll i Forshaga kommun samt flera offentliga lokaler som skolor och bibliotek. Omslagsbild: Norra Hyn, foto: Cicci Wik Natur-Aktuellt nr

16 Är du medlem? - Om inte, bli en av oss nu! Kontakta någon av oss i styrelsen så hjälper vi dig! Du hittar oss på näst sista sidan i den här tidningen! Har Du idéer om aktiviteter, hör av DIG? Vi vill vara DIN förening och vill veta mer om just DINA idéer! DU är varmt välkommen att höra av dig till oss! Tillsammans blir vi starka! Kontaktuppgifter till oss hittar du på sidan 15! Välkommen! Är du medlem sedan länge, har du kanske minnen, foton med mera som du vill dela med dig av från de 40 år föreningen funnits i Forshaga, hör av dig! 16 Natur-Aktuellt nr