Företags. Läkaren. Nytta och nöje! Nyheter om utbildning. Besök i Holland

Transkript

1 Företags Läkaren Nytta och nöje! Nyheter om utbildning Besök i Holland

2 KAROLINSKA INSTITUTET UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Utbildningar från Karolinska Institutet med kursstart vårterminen 2012: Alkohol och narkotikaproblem, möjliga åtgärder i praktiken 7,5 hp Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 7,5 hp Artros en begränsning i arbetslivet 7, 5 hp Fysisk aktivitet för alla åldrar 7,5 hp Arbetsförmågebedömning 7,5 hp Rehabkoordinator 7,5 hp Mer information, fler kurser och anmälan på ki.se/uppdragsutbildning Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet Folkhälsoinstitutet valde vårt verktyg Det nya arbetslivet Metodicum fick uppdraget att genomföra en medarbetarundersökning på Folkhälsoinstitutet i Östersund. Uppdraget vanns i en offentlig upphandling med följande motivering: I bedömningen har vi funnit att Metodicum AB har det starkaste vetenskapliga underlaget för enkätformuleringen, med stark validitet, genomförda studier, faktoranalys och reliabilitetsanlays för enkätunderlaget, samt gott empiriskt stöd. Metodicum AB har dessutom det lägsta priset i sitt anbud. Därför har vi beslutat att erbjuda Metodicum AB uppdraget för enkätundersökningen. Kontakta Jonas Gustafsson, eller jonas.gustafsson@metodicum.se. Gärdesvägen Degerfors info@metodicum.se

3 ledare Vi har under detta år tillsammans med Arbets- och Miljömedicinska klinikerna och FHV-delegationen arbetat för en kunskapshöjning av utbildningen för FHV-branschen i allmänhet och företagsläkarna i synnerhet. Det har varit arbetsamt, men har gett en värdefull kunskap om hur vi kan berika varandra i arbetsmiljöarbetet. När jag själv gick in i FHV på talet var kravet att gå en nio veckors utbildning på Arbetsmiljöverket. Sedan var man färdig företagsläkare. Handledning fanns inte och inte heller någon akademisk examen. Dessa kurser har sedan förfinats och varit grunden i specialiteten företagshälsovård som tillkom på 1990-talet. Då infogades även handledning på heltid under två års tid. Vad som är tänkt att ersätta utbildningen till företagsläkare är specialiteten Arbets- och Miljömedicin (AMM). Föreningen har tillsammans med AMM-klinikerna och FHV-delegationen skapat en struktur för den nya utbildningen. Råd har byggts upp för att samordna ST-utbildningen regionalt och staten har genom FHV-delegationen tillskjutit vissa lönemedel för utbildning av företagsläkare på AMM-klinikerna i ett pilotprojekt. Projektet skall utvärderas under de närmaste åren. Vi hoppas att pilotförsöket kan utsträckas i tid så att fler kan delta och att frågetecken om tjänstgöringstider kan klargöras bättre. Läs mer på sidan 08. Är man färdig AT-läkare utan tidigare specialitet innebär ST åtminstone fem års tjänstgöring varav två år FHV, ett år AMM och två år randning inom definierade kliniska specialiteter. Allt under handledning. Tiden är här bestämd av Socialstyrelsen. Är men redan färdig specialist är inte tiden lika bestämd, men det som gäller är att de olika delmålen ska vara uppfyllda. Det är handledarnas uppgift att se till att så är fallet. Beroende på förkunskaper kan tiden säkert variera. En utbildningsplan med tjänstgöringar och kurser måste alltså bestämmas för varje individ och behöver då inte bli så ekonomiskt belastande för en FHVenhet. Projektarbetet skulle kunna genomföras på ett av kundföretagen inom ramen för en beställd tjänst. Vad som står klart är att den nya ST-utbildningen kommer att inne bära ett kompetenslyft jämfört med den gamla. En examen i denna medför också en ökad närhet till AMM-klinikerna och en vidgad arbetsmarknad genom Occupational Medicine inom EU. Det finns alltså betydande fördelar i att delta i den nya utbildningen även i mogen ålder. Jan Rosén ordförande Foto framsida Birgitta Gottfries Dahlberg Styrelse och kansli Jan Rosén Ordförande FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Tfn jan.rosen@sflf.net Ragnhild Ivarsson-Walther Sekreterare, Fokusområde: Levnadsvanor Kommunhälsan Eskilstuna ragnhild.walther@telia.com Sofia Åström-Paulsson Globenhälsan Box Stockholm Tfn sofiapaulsson@ hotmail.com Birgitta Gottfries Dahlberg Fokusområde rehabilitering, redaktör. Kommunhälsan Eskilstuna Tfn birgittagd@hotmail.com Bengt Lindén Vice ordförande Bankhälsan/Previa Regeringsgatan Stockholm Tfn Fax bengt.linden@previa.se Mats Berg Kassaförvaltare, annonsansvarig feelgood FHV AB Byfogdegatan Göteborg Tfn matsberg@telia.com Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Tfn karin.nord@ adalshalsan.se Pia Diring SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Box Stockholm Tfn Fax Pia.diring@slf.se 03

4 Mellersta Norrlands Företagsläkarförening och SFLS styrelse deltog i resan till Amsterdam oktober Professionen i Holland har tagit ansvar Blir den lilla, men kanske missvisande, studien oftare publicerad? Kan nederländska krav för certifiering vara något för Sverige? behöver vi också nationella riktlinjer?, detta var några av de frågor som styrelsen ställdes inför på studieresan till nederländerna. Styrelsen i Svenska Företagsläkarföreningen inbjöds av Mellersta Norrlands Företagsläkarförening att delta i den resa man så förtjänstfullt arrangerat med Coronel Institute of Occupational Health i Amsterdam. För styrelsens del började programmet med att Jan Rosén, ordförande i SFLF, redogjorde för den aktuella specialistutbildningssituationen i Sverige och tillsammans med Ragnhild Ivarsson- Walther redogjorde för krav på innehåll i ST-läkarutbildningen. Risker vid redovisning. Härefter fick vi en fin föreläsning av Thor Nilsson från Arbets- och Miljömedicinska Kliniken i Sundsvall. Han redogjorde mycket pedagogiskt kring vårdprogram, och så kallade evidensbaserade systematiska kunskaps översikter och därtill sammanhängande metaanalyser. Dessa kan med Funnel plots illustrera styrd publicering (publication bias) och med Forest plots illustrera motstridiga resultat och påverkan av störfaktorer. Vid all evidensbaserad medicin finns risker när flera studier ska 04 samman ställas. Värderingar styr vilka studier som publiceras och detta får till följd att små studier med negativa resultat sällan publiceras, medan motsvarande med positiva resultat publi ceras. Stora studier visar ofta små resultat jämfört med de som publicerade mindre studier visar. Thor redogjorde för detta med ett par mycket intressanta exempel i form av artiklar som vi fick studera. Slutsatsen var att de studier som är stora ofta visar små men säkra resultat, medan studier som är små med positiva resultat ofta ligger till grund för enkla, snabba interventioner och kan ge stor effekt, inte minst vid studier kring sjukfrånvaro. Sjukhusbesök. Fredagen den 14 oktober startade tidigt med avresa till AMC som är Amsterdams stora sjukhus. AMC är ett mycket stort sjukhus med cirka anställda över en stor yta. Det är ett stort modernt betongkomplex med en konstsamling i aulan med samtida konstnärer. Vi blev väl mottagna på Coronel Institute of Occupational Health. Chefen på Coronel Institute, professor Monique Frings-Dresen, inledningstalade och därefter tog professor Carel Hulshof över med en redogörelse kring evidence based medicine ur en arbets- och miljömedicinares pers pektiv. I Holland finns cirka Occupational Health Physicians. De har utarbetat ett krav att i likhet med andra specialister certifiera sig regelbundet med en audit vart femte år. Audit verkställs av professionen och inkluderar följsamhet i uppgjorda vårdprogram, genomförda utbildningskrav etcetera och de måste varje år samla ihop utbildningspoäng, cirka 40 poäng per år. Ett poäng motsvarar en timme. Möjligen en väg för kvalitetssäkring även i Sverige? Inom professionen förekommer också på arbetsplatserna så kallad peer review granskning. Staten satsar. Den holländska staten har satsat stora statliga medel för att ta fram vårdprogram på nationell nivå. Dessa guidelines ligger till grund för utredningsgång och behandling vid arbets- och miljömedicinska problem.

5 Utbildningen av den enskilde specialisten i Occupational Health sker nu ofta på specialistens egen bekostnad och kostnaden är cirka kronor. En specialist i arbets- och miljömedicin i Holland kan som de flesta arbeta i ett större OHC, Occupational Health Center. De ägs ofta av ett försäkringsbolag. Tjänsterna säljs då som en del av försäkringslösningen och som vi förstod fanns det en hel del otillfredsställelse med detta faktum. Andra möjligheter är att arbeta i ett vinstdrivande OHC, eller att arbeta som egen fristående konsult. Försäkringssystemet i Holland består av en mängd försäkringsbolag men domineras av sex stycken stora aktörer. Vid sjukdom betalar arbetsgivaren under det första året 100 procent av lönen och under år två 70 procent av lönen. Arbetsgivaren måste vidta ett antal obligatoriska åtgärder under år ett och två, annars får arbetsgivaren betala även för ett tredje år. De patienter som är sjuka längre än två år kan sedan få en ersättning från samhället som oftast slutar kring 70 procent. Detta gör att till exempel arbetsrelaterad cancer kan drabba den enskilde dubbelt, både som sjukdom och nedsatt inkomst. Motsatt fördelning. Fördelningen mellan företagsläkare och företagssköterskor är i Holland egentligen den motsatta mot i Sverige. Sköterskorna har en mindre stark roll och fördelningen av arbetsstyrkan är ofta den motsatta mot i Sverige. Det kan vara tio läkare och två sköterskor på en OCH. En enskild företagsläkare kan i Holland verka som enskild specialist åt ett eller flera företag. Han eller hon kan arbeta på en extern OHC eller i en intern OCH. Det var också väldigt inspirerande att möta representanter för intern OHC på AMC. Dr Gerard Frijstein Internel OHC på AMC talade om svårigheterna med att överblicka arbetsmiljön på en stor arbetsplats som ett sjukhus med strålrisker och stickskador. Han beskrev ingående det arbete som lagts ner med att förebygga stickskador i vården genom intervention med utbildning och säkra kanyler. Vinstdrivande OHC. Vi fick förmånen att följa med till Schermer-Trommel de Jong som är en extern fristående och vinstdrivande OHC. De har kunder i bland andra Tom-Tom och Ikea men även flera andra stora företag. Schermer-Trommel de Jong är ett center som verkar under sitt ursprungliga namn som en del av en kedja med filialer på flera andra orter i Holland. Vi blev mycket väl mottagna och fick en lysande presentation av platschef, läkare och hälsopedagog. Hälsopedagogen var tillika sjukgymnast och han redogjorde för de program han arbetar med och som kallades Health Scan och som tar upp flera aspekter på arbetsmiljö- och hälsa. Det inkluderade ett frågeformulär och provtagning på den enskilde. Enkätdelen berör arbetsmiljö, stress, ergonomi etcetera medan provtagningen på den enskilde individen kan variera med kundens beställning. Ett Health Scan resulterar i en Healthfactor för företaget, det vill säga ett slags hälsoindex. Detta arbete bedrevs då under beskrivningen Human Capital Careplan. Utgångspunkten i Human Capital Careplan är att kostnaden för åtgärderna ska hållas konstant över tid. Efter det att man gjort en kundundersökning och fastställt ett utgångsstatus jobbar man intensivt med att få ned kostnader som exempelvis sjukfrånvaro och samtidigt som dessa kostnader sjunker ökar man investeringarna i de förebyggande åtgärderna. Lärorikt. Slutsatserna av dessa dagar, är att styrelsen för Företagsläkarföreningen finner det lärorikt och hoppfullt att professionen i Holland tagit ansvar för kvalitetsutveckling och egen certifiering genom audit. Det arbete som vi föredrogs på Shermer-Trommel de Jong visade på möjligheterna att arbeta även i en extern affärsdrivande OHC med spännande och utmanande arbetsuppgifter. Till detta kommer möjligheten att som enskild företagsläkare i Holland kunna arbeta på en fungerande privat marknad mot enskilda företag. Vissa likheter i beskrivningen utav problem kunde man dock finna i det att läkarna till viss del tappat kontroll över utvecklingen i tjänstebeskrivningar i de externa OHC som exempelvis ägs av försäkringsbolag. Missnöjet med arbetet på dessa har till viss del frammanat etableringen av fristående läkarkonsulter. Att det tagits fram multidiciplinära vårdprogram på nationell basis är förtjänstfullt och naturligtvis ett stort steg framåt jämfört med att ha olika vårdprogram i olika landsting. Även Sverige behöver på sikt utarbeta nationella riktlinjer för vår specialitet. En möjlighet kan vara att översätta Holländska riktlinjer till svenska förhållanden. Vårmötet. Vi erfar att professor Carel Hulshof kommer att inbjudas till vårmötet i Umeå 2012 och ser fram emot att få ta del av hans mycket djupgående kunskap kring nationella riktlinjer. Ett varmt tack till våra kollegor i mellersta Norrland och Holland. Bengt Lindén för styrelsen i svenska företagsläkarföreningen Här visar Carel Hulshof hur man arbetar med evidensbaserad medicin. 05

6 Kommentar Peter Westerholm Företagsläkarens redaktör har bett mig kommentera de erfarenheter från Nederländerna som förmedlas i detta nummer av Företagsläkaren respektive Företagssköterskan av Bengt Lindén och Karin Björkman. Min kommentar är att läsarna rekommenderas läsa dessa reserapporter gjorda i ett land där vi har en hel del att lära. Ett tillägg vill jag göra en historisk tillbakablick och en lärdom att dra. Vad beträffar historien har företagshälsovården i Nederländerna genomgått en utveckling under tiden från 1980 och framåt i något som kan betecknas som Formel-1 tempo. 1. Före 1980 bestod FHV i Nederländerna huvudsakligen av industriläkarmottagningar bemannade huvudsakligen av läkare och sköterskor. Under 80-talet inleddes en utveckling som innebar anställningar av säkerhetsingenjörer, ergonomer, yrkeshygieniker och organisationsexperter i sammanhållna organisationsenheter. Stora industriföretag och organisationer kom först i denna våg. Under denna tid debatterades intensivt frågor om innebörden i begreppen sjukdom och arbetsförmåga. Detta känner vi igen. Nederländernas sjuktal och arbetsfrånvaro var i stigande och 1990 fällde Hollands statsminister Ruud Lubbers sina bevingade ord att Nederländerna är sjuka infördes obligatorium för företag och organisationer att anknyta till företagshälsovård. På samma gång infördes obligatorisk certifiering för övervakning av kvalitet i FHV-enheters verksamhet. FHV gavs inriktning mot riskbedömningar, kontroll av sjukfrånvaro och hälsoövervakning. Redan tidigt under 90-talet märktes organisatoriska förändringar innebärande omfattande sammanslagningar av FHV-enheter och inträdet av ekonomiskt starka försäkringsbolag i ägarroller på FHV-marknaden. Verksamhetens innehåll försköts alltmer mot frånvarokontroll och individ inriktat hälsofrämjande aktiviteter. 3. Under 2000-talet har flera steg tagits mot en marknad för FHV där hälsotjänster konkurrerar utan de restriktioner som påförandet av monopol av olika slag kan föra med sig. År 2005 mjukades det 1994 införda obligatoriet om FHV upp betydligt och regeringen gjorde klart att en utveckling av arbetshälsotjänster nu närmast är en angelägenhet för arbetsmarknadens parter. 4. År 2003 avkunnade Europadomstolen en dom där domstolen gick emot den holländska regeringen i fråga om den 1994 införda obligatoriska anslutningen av företag till certifierad FHV. I domen fastslogs att den form av obligatorium som tillämpats i Holland inte var förenlig med EU ram direktiv om hälsa och säkerhet i arbetet från 1989 då den kunde innebära en outsourcing av frågor där arbetsgivaren har ett direkt ansvar för arbetsmiljön. 5. Det är värt att uppmärksamma att Nederländernas yrkesorganisation för arbetsmedicin Nederlands Vereiniging voor Arbeids- en Bedrijfsgeneeskunde. NVAB (Netherlands Society of Occupational Medicine) med sina cirka företagsläkare som medlemmar haft en svår uppgift att hänga med i dessa av regeringen beslutade tvära kast i utvecklingen. Också detta har vi en hel del att lära. Det återkommer vi till i denna spalt. Peter Westerholm, professor emeritus Vill Du bli min 54:e FÖRETAGSLÄKARE Jag har rekryterat fasta specialistläkare i 25 år och kan säkert hjälpa Dig att byta arbete. Ring eller bertil@rexler.se 06

7 Mellersta Norrlands Företagsläkarförening: Nytta och nöje! På våren har vi en lokal träff torsdag fredag förlagd omväxlande i Jämtland och Västernorrland där vi blandar föreläsningar med för vår bransch och yrkeskår aktuella teman med social samvaro. Vi har som ett exempel skidat en mil i Jämtlands fjällvärd till samevistet Ajvinsithe som ligger på högfjället. Vi bjöds boende utan el med stearinljus, vedeldad bastu i månsken samt underbar trerättersmiddag (nyfångad gravad fjällröding, renfile med kantareller och hjortronparfait). Allt detta parat med trivsam samvaro. På hösten har vi ordnat torsdag söndag resor runtom i Europa där vi gjort studiebesök på företagshälsovårdsenheter samt arbetslivsinstitut/yrkesmedicinska kliniker. Under alla år har vi haft förmånen att Tohr Nilsson, överläkare på Yrkesmedicinska kliniken i vårt område, har medverkat både som föreläsare men även som viktig kontakt person mot de institut och statliga klinker vi gjort studiebesök på. Vi har exempelvis besökt Trondheim, Brussel, Prag, Amsterdam, Dublin, Berlin, Tallinn, Riga, Krakow, Munchen samt Åbo. Vi har på plats fått presenterat för oss hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor på respektive ställe. Detta har varit mycket lärorikt och stimulerande. Det är både nyttigt och utvecklande att se och lära av hur andra arbetar. Vi har från vår sida också delgett hur vi i Sverige arbetar med de här frågorna. Vi har fått för framtiden nyttiga kontakter. Det är väl detta som med ett finare ord brukar kallas benchmarking. Föreläsare. Även under höstresorna har vi engagerat olika föreläsare med för oss matnyttiga och aktuella teman. Vi har dessutom hunnit avverka vårt årsmöte i föreningen. Föreläsningarna under både höst- och v årträffarna har tidigare varit sponsrade av läkemedelsindustrin något som har varit till åtet enligt gällande spelregler. Numer är det för det mesta bara tillåtet för industrin att sponsra resor inom landet vilket medför att resor utomlands blir dyrare att arrangera. Vi brukar vara en grupp på cirka 15 företagsläkare som deltar i de här aktiviteterna. Vi har lärt känna varandra på ett nära sätt och jag tror att de här träffarna har stor betydelse som grund till ett lokalt nätverk. Detta är viktigt då många av oss arbetar ensamma med återkommande behov av stöd och råd i olika typer av frågor. Under träffarna ges vi möjlighet till erfarenhetsutbyte på flera olika plan. Överlevnadsfråga. Även om våra arbetsställen i vissa lägen är konkurrenter om kunder så finns det frågor där vi alla tjänar på att se oss som en gemensam bransch. I det stora monopol där landstinget bedriver vård så utgör vi i företagshälso vården en förhållandevis minimal resurs. Jag tror att det är en överlevnadsfråga att vi inom företagshälsovården trots att vi ibland konkurrerar kan klara av att lyfta blicken och se det som förenar oss. Planeringen av ovannämnda aktiviteter tar inte särskilt mycket tid då vi delar på arbetet och ibland även lägger vissa uppgifter på medlemmar utanför styrelsen. Hollandsbesök. MNFLF har oktober 2011 besökt Holland till vilken resa vi även bjöd in hela styrelsen för Svenska Företagsläkarföreningen. Vårt studiebesök i Amsterdam var mycket intressant och givande. Jag kan konstatera att våra holländska företagsläkarkollegor åstadkommit ett imponerande arbete runt rutiner och riktlinjer för företagshälsovårdens arbete med de stora folksjukdomar som de flesta västerländska länder dras med. För närmare beskrivning av vårt besök vill jag hänvisa till den beskrivning som gjorts av kollega Bengt Lindén i centralstyrelsen. Om Ni vill läsa mer om oss i MNFLF så gå in på Karin Nord företagsläkare, ådalshälsan kramfors styrelsemedlem mnflf och sfl MNFLF samlar företagsläkare i Västernorrland, Jämtland och Härjedalen och har 29 medlemmar. Vår förening har under alla år fortsatt att fungera på ett i mitt tycke bra sätt. Så länge jag varit medlem, det vill säga under 26 år, så har föreningen anordnat två träffar per år dit samtliga medlemmar inbjuds. 07

8 Företagsläkarutbildningen På kort och lång sikt Omtag på ST-utbildning. FHV-delegationen har erbjudit en försöksverksamhet med så kallad ST-utbildning. Intresset från branschen var från början stort men har svalnat betydligt när detaljerna klarnat. När det gäller utbildning mot den nya specialistindelningen av läkare, i vårt fall läkare i Arbets- och miljömedicin, måste vi göra ett omtag. FSF undersöker nu hur det ska kunna se ut. Den viktigaste delen är statens och landstingens roll och ansvar för läkarförsörjningen i landet. Det handlar alltså om pengar om nu någon missat det. Läget är ganska akut på grund av en omfattande generationsväxling vi behöver många nya duktiga företagsläkare och läkare i Arbets- och miljömedicin med inriktning mot företagshälsovård. FSF erbjuder därför nu en sista chans till utbildning enligt den gamla ordningen. Tidsmarginalen är dock extremt kort. Intresseanmälningar ska preliminärt ha varit inne 1 december i år. När det gäller den nya utbildningsordningen så ligger den fast. Däremot måste denna ses i ett längre perspektiv. Det tar ungefär fem år för en läkare att efter AT-tjänst göring genomföra specialisttjänstgöring (utbildning). Under denna period behöver vi företagsläkare. Vi kommer att driva att staten och/eller landstingen tar det ekonomiska ansvaret för utbildningen. Var och hur detta landar vet vi inte idag. Vi behöver också göra det praktiskt och ekonomiskt möjligt för den läkare som redan är specialist i exempelvis allmänmedicin att också bli specialist i Arbets- och miljömedicin med inriktning mot företagshälsovård (dubbelspecialist). Det är här som FHV-delegationens försöksverksamhet låg. Efter ett preliminärt intresse för ett 90-tal läkare kvarstår idag endast 5 8 läkare, som nu genomför denna utbildning. Huvudorsakerna är dels att branschen upplevde kostnaderna för höga, dels att många läkare upplevde att utbildningen var för omfattande. Men hade vi haft lite mer tid så tror jag att en del detaljer hade kunnat förändrats och förklarats och betydligt fler genomfört ST-utbildningen. Vi tror därför att det går att göra ett omtag även för denna grupp utan alltför stora modifieringar. Till detta får vi återkomma. Last call kurs för blivande företagsläkare. FSF erbjuder en sista chans till Företagsläkarutbildning enligt den gamla ordningen. Preliminärt kommer den att genomföras vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala. Vi uppskattar kurskostnaden till cirka kr och det bygger på ett minimiantal deltagare. Därutöver tillkommer kostnader för resa, logi och kursmaterial. Omfattning: Cirka nio kursveckor med 4 5 dagar per kursvecka. Därutöver hem- och projektarbete. Preliminär kursstart under mars/april Obsevera att tjänstgöring under handledning måste ske under två år för att specialistbevis ska kunna utfärdas. Eftersom Socialstyrelsen inte utfärdar specialistbevis efter december 2013 så måste denna handledning påbörjas omgående. Preliminär anmälan senast 1 december 2011 när detta skrivs. Antalet platser är begränsat och först till kvarn gäller. Se särskilt nyhetsbrev från FSF. Observera att FSFs erbjudande i skrivande stund är preliminärt. Hälsokonvent 2012 med tema Hållbart arbetsliv. FSF, Föreningen Svensk Företagshälsovård, har under många år arrangerat konferenser i syfte att utveckla företagshälsovården. Konferenserna har varit mycket uppskattade och jag vill påstå att de är ett ledande forum för strategiska framtidsfrågor. Efter nyår, den januari, hålls Hälsokonvent 2012 i Södertälje stadshus med tema Hållbart arbetsliv. Konferensen inleds med Jan Eliasson, känd diplomat, som talar om global hälsa och trenderna i världen. Rigmor Robért, läkare och psykoanalytiker berättar om hur man går från konflikter till kreativitet och livsbalans. Dessutom finns tillfällen att delta i studiebesök på AstraZeneca och Scania. Däremellan presenteras flera spännande seminarier som berör ämnen som: varumärkesfrågor framtidens krav och behov inom arbetslivet metoder, strategier och kunskap för att hantera ett arbetsliv i snabb förändring att göra sig köpbar En mängd nya metoder och rön kommer att presenteras som kan bidra till en utveckling av hälsa och arbetsmiljöfrågor. Professor Irene Jensen redovisar vad som händer med forskningen och hur vi kan använda resultaten. Statssekreterare vid arbetsmarknadsdepartementet, Bettina Kashefi, redogör för vad regeringen vill med arbetsmiljön. Andra medverkande är Siv Their, Stefan Saidac, Britt-Marie Ahrnell, Torkel Klingberg, Anders Johrén med flera. Den 12 januari anordnas en gemensam middag med underhållning och dans. Det ges ett stort utrymme för kontaktskapande och nätverkande med deltagare från hela Sverige. Välkommen med Din anmälan på och vill du se hela konferens programmet så gå in på www. halsokonvent.se Lars Hjalmarson vd fsf 08