Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström

Transkript

1 Arbetets relationer och etniska dimensioner Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström

2

3 Linnaeus University Dissertations Nr 9/2010 ARBETETS RELATIONER OCH ETNISKA DIMENSIONER Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström JOHAN SVANBERG LINNAEUS UNIVERSITY PRESS

4 ARBETETS RELATIONER OCH ETNISKA DIMENSIONER. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i historia vid Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet Skriftserieredaktör: Kerstin Brodén ISBN: Omslagsbild: PV-linjen vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström, 1950-tal. Bilden finns på Olofströms kommunarkiv. Tryck: Intellecta Infolog, Göteborg 2010

5 Abstract Svanberg, Johan, (2010). Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström (Labour Relations and Ethnic Dimensions of Work. The Swedish Engineering Employers Association, the Swedish Metalworkers Union and the Estonians at Svenska Stålpressnings AB in Olofström ). Linnaeus University Dissertations No. 9/2010. ISBN: Written in Swedish with a summary in English. Labour migration to Sweden is analysed from a labour perspective. As regards theory, the thesis focuses on how class and ethnicity intersect in a capitalistic setting, but it also gives attention to gender and age as structural principles. The main purpose is to analyse migrants in Sweden as a party in the relationship between labour and capital, and to explore how the immigration and the active recruitment of workers in other countries affected and was affected by the relative strengths of the parties on the labour market, covering the period The relationship between labour and capital, regarding migration-related issues, is analysed from above and below on both national and local level, and the thesis discerns how the state mediated between the parties. It examines the first encounters between foreign-born and native-born workers at shop-floor level, how these encounters affected the relationship between the trade union and the industrial management concerned, and explores how all this, in turn, affected the relationship between the national parties on the Swedish labour market. A structural perspective is combined with micro analyses of narratives from the actors involved, which opens up for a study of the history of society. Firstly, the thesis addresses the relationship between the Swedish Engineering Employers Association and the Swedish Metalworkers Union, and secondly it is a local workplace study, focusing on Svenska Stålpressnings AB in Olofström (the Swedish Steel Pressing Company). The more precise focus of attention is on war refugees from Estonia employed by the company in Olofström between 1945 and 1947, and on Estonians recruited directly from West German refugee camps in the early 1950s. The study reveals that the Metalworkers Union at first opposed labour recruitment abroad at both national and local level, but also how coincident interests developed between labour, capital and the state regarding labour immigration. An important finding is that the Metalworkers Union had great influence considering which companies would be allowed to recruit foreign-born workers, and that the trade union could direct the migrations to workplaces with acceptable staff policies. A fundamental research problem for the thesis is, furthermore, how social groups construct ethnic boundaries between us and the others. It is stressed that Estonians background experiences and social memories differed from those of the Swedish workers, and that these differences affected the outcomes of the first encounters. But it is also pointed out that the Estonian group was internally divided, with a basis in interwar Estonian political history and in disparate class backgrounds among the Estonians. Key words: Migration, labour recruitment, migrant workers, refugees, trade union, labour, capital, state, class, ethnicity, gender, age, Estonia, Sweden, 20th century.

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 FÖRKORTNINGAR INVANDRADE ARBETARE PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN... 9 Inledning... 9 Avhandlingens övergripande ansats och syfte Andra världskriget som invandringshistorisk brytpunkt? Lokalt, nationellt och samhällshistoriskt perspektiv Konflikt och samförstånd Krisuppgörelse och Saltsjöbadsavtal Planhushållningsdebatt och 1948 års riksdagsval Arbetsmarknadens parter, staten och invandringen till Sverige Arbetsmarknadsprotektionism och rasbiologi Aktiv arbetskraftsrekrytering i andra länder Arbetsmarknadens parter och invandringen Metall, VF och den fulla sysselsättningen Flykten från Estland under andra världskriget Ester i Sverige kring andra världskriget Frågeställningar Avhandlingens fortsatta disposition TEORETISKA OCH METODISKA UTGÅNGSPUNKTER Inledning Kapitalism ett teoretiskt ramverk Mot en organiserad kapitalism Välfärdskapitalism Klass Primär- och sekundärorganisationer Industripatriarkalism och välfärdspaternalism Etnicitet, kön och ålder

8 Migrationer i industrikapitalismen Tre fackliga dilemman Material, metod och avgränsningar Fragmentariska notiser och en sammanhållen historieskrivning Muntlig historia i relation till skriftliga källor Berättelser, sociala minnen och kategorier Val av undersökningsort VF, METALL OCH DEN STORA EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Inledning Den stora efterfrågan på arbetskraft uppmärksammas Konkurrensbegränsning och arbetsgivarlojalitet Annonseringsförbudet Olovliga löneförmåner Lojal arbetskraftsrekrytering VF:s problem med oorganiserade företag Förändrade maktförhållanden i samhället och på arbetsmarknaden Kollektiva arbetaraktioner och makten i samhället Vilda strejker och andra arbetaraktioner Rekrytering av utländsk arbetskraft Arbetsgivarnas initiativ och arbetarnas motstånd års avtal och fördelningen av arbetskraften italienska arbetare års avtal och fördelningen av arbetskraften sudettyska arbetare Facklig organisering och positiv särbehandling Fri rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden Fortsatt kollektiv arbetskraftsrekrytering Tillfällig konjunkturavmattning Sammanfattande diskussion DEN POLITISKA EKONOMIN I OLOFSTRÖM Inledning Näringsliv och befolkning Socialdemokrater, fackförening och företagsledare SSAB:s bostadspolitik Metallavdelningen och SSAB:s ledning under 1900-talets första hälft Organisering och motstånd Från Storkonflikt 1909 till Verkstadskonflikt Sammanfattande diskussion

9 5. SSAB OCH ESTERNA I OLOFSTRÖM Inledning Mihkel Lauter och Alfred Wendt två etniska ledare? Politiska grupperingar och estniska föreningar Esternas föreningsverksamhet i Olofström och SSAB:s välfärdspaternalism Arbetarbostäder KFUM-avdelning, matsal, skola, församling och estnisk förening Sammanfattande diskussion DEN ESTNISKA GRUPPENS SOCIALA SAMMANSÄTTNING Inledning Kyrkobokföring, polisförhör och en etnologisk studie Inflyttningsmönster samt kön- och åldersfördelning Klassbakgrunderna Indirekta klasspositioner Direkta klasspositioner Sammanfattande diskussion ARBETE OCH ARBETSDELNING VID SSAB I OLOFSTRÖM Inledning Arbetet vid SSAB i Olofström SSAB:s stora efterfrågan på arbetskraft bakgrund och alternativa lösningar Personalstyrkan 1947 ett tvärsnitt Bilkarosser och rostfritt Arbetsprocess i förändring Esternas arbeten vid SSAB i Olofström års flyktingar Den estniska tysklandsgruppen Sammanfattande diskussion ESTERNA OCH NORMERNA I ARBETARKULTUREN Inledning Favorisering och arbetstempo esterna som fackliga problem i samtiden Omöjliga att organisera esterna som fackliga problem i samtiden Oorganiserade arbetare från andra länder en nationell och lokal facklig fråga En fackförenings arsenal av organiseringsstrategier Moroten och piskan Svenskars berättelser om ester Esters motberättelser om svenskar

10 Olika erfarenheter och sociala minnen olika berättelser Sammanfattande diskussion ARBETSKRAFTSREKRYTERING I VÄSTTYSKLAND Inledning Flyktingar i Västtyskland som arbetskraftsresurs Kollektiv rekrytering av arbetskraft från Västtyskland till Sverige SSAB:s ansökningar om kollektiv rekrytering av utlandsfödd arbetskraft Italienska, tyska och sudettyska arbetare 1947 avstyrkanden Helmi Mäelo, Alfred Wendt och estnisk arbetskraft i västtyska flyktingläger Tyska eller estniska arbetare 1950 avstyrkanden estniska industriarbetare och 5 skogsarbetare 1950 tillstyrkan Fler estniska lantarbetare 1951 avstyrkan ensamstående estniska arbetare 1951 tillstyrkan Sammanfattande diskussion ARBETETS RELATIONER OCH ETNISKA DIMENSIONER Inledning Rekrytering av utländsk arbetskraft i välfärdskapitalismen nationell nivå Den riktade välfärdspaternalismen Migration, arbeten och förändrade klasspositioner Möten i arbetarkulturen Rekrytering av utländsk arbetskraft i välfärdskapitalismen lokal nivå LABOUR RELATIONS AND ETHNIC DIMENSIONS OF WORK Introduction Labour recruitment in welfare state capitalism a national perspective 371 Specially aimed welfare paternalism Migration, labour and changed class positions Encounters in the working-class culture Labour recruitment in welfare state capitalism a local perspective KÄLLOR OCH LITTERATUR A. Otryckta källor B. Tryckta källor C. Litteratur

11 FÖRORD Forskarutbildningen har utan tvekan varit den intellektuellt mest utvecklande tiden i mitt liv. Jag vet redan nu att jag kommer att sakna doktorandtillvaron och det privilegium som det innebär att få läsa och forska på heltid i en stimulerande akademisk miljö. Forskningsmiljöer är dock inte stimulerande och produktiva i sig själva, utan bärs upp av engagerande och kunniga människor. Många personer har uppmuntrat, väglett och konstruktivt kritiserat mig fram till denna avhandling. Samtliga deltagare vid vårt doktorandseminarium skall ha ett stort tack för alla de kloka synpunkter som ni alltid har haft på mina texter. Jag hoppas att det märks i avhandlingen att jag har lyssnat på era goda råd! Speciellt med min kollega och vän allt sedan grundkursen i historia för snart ett decennium sedan, Jesper Johansson, har jag kunnat diskutera stort och smått närhelst det har varit påkallat. Tack Jesper, både för spännande forskningsdiskussioner, effektiv undervisningsplanering, pedagogiska samtal och inte minst för roliga lördagskvällar långt ifrån avhandlingsbestyren! Jag vill även nämna min första universitetssambo och generationskamrat i doktorandtillvaron, Zara Bersbo. Det fanns nog en anledning till att prefekten till och med gav oss sammanhängande smeknamn som jag inte tänker skriva ut under vår första termin. Vi gjorde tydligen allt ihop. Tack Zara, för att du har visat att det gick att vara nära vänner även efter bodelningen då vi blev särbos i korridoren! Ett särskilt stort Tack riktas emellertid till min huvudhandledare, Lars Olsson, som allt sedan mina studentuppsatser har guidat mig i historieforskningens komplicerade värld med en lagom fast hand. Lars har alltid givit ovärderlig respons på mina texter, nagelfarit detaljerna och pedagogiskt diskuterat de stora sammanhangen med mig. Han har därtill enträget uppmanat mig att ta del av och medverka i såväl det nationella som internationella vetenskapliga samtalet genom konferensresor och egna publikationer. Tack för allt Lars! Under en period i början av min forskarutbildning fungerade Marion Leffler som biträdande handledare. Den rollen övertogs därefter av Lars Ekdahl. Jag tackar er båda stort för alla de nyttiga kommentarer och tips som ni har givit mig under de senaste åren! Halvvägs genom forskarutbildningen presenterade jag en licentiatavhandling. Malin Thor opponerade och med tanke på det enorma arbete hon lade ner 5

12 på att syna avhandlingen i sömmarna har hon i praktiken närmast fungerat som en ytterligare biträdande handledare. Tack Malin! I den kreativt diskuterande betygskommittén ingick Alf O Johansson, Hans-Åke Persson och Norma Montesino, samt Jonas Sjölander som påläst reserv. Jag vill tacka er alla fyra för de synpunkter ni gav mig under licentiatseminariet! Alf vill jag dessutom tacka för att han givmilt lät mig ta del av de intervjuer som han genomförde i Olofström under sitt eget forskningsarbete där under 1980-talet. Avhandlingen hade svårligen kunnat skrivas utan människor som villigt och inlevelsefullt berättat om sina historiska erfarenheter och minnen kring bland annat flykt och arbete. Tack för att ni tog er tid för att bli intervjuade! Historisk forskning kan knappast heller bedrivas utan god hjälp från arkiv- och bibliotekspersonal. Jag vill speciellt nämna Annika Blissing vid Olofströms kommunarkiv, Sören Haglund på Metallindustriarbetareförbundets kontor i Stockholm, Bo Jacobsson på AMS:s arkivdepå i Söderhamn, Sirpa Ylitalo vid Volvos företagsarkiv i Olofström samt personalen vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Centrum för näringslivshistoria i Stockholm. I slutspurten när manuset skulle förvandlas till en bok var Kerstin Brodén på Linnaeus University Press behjälplig. Summary och abstract språkgranskades effektivt och noggrant av Alan Crozier, och tidigare i forskningsprocessen har Pille-Mai Laas översatt en del källmaterial åt mig från estniska till svenska. Tack Kerstin, Alan och Pille-Mai! Jag vill också tacka de tre personer som har varit studierektorer under min forskarutbildning, första Ulla Rosén, sedan Magnus Persson och numera Malin Lennartsson. Jag är framförallt tacksam för att ni förtroendefullt har låtit mig utveckla nya kurser inom de arbetarhistoriska och migrationshistoriska fälten. Ulla riktar jag en speciell tacksam tanke till för att hon under min första tid som nykläckt doktorand försökte lära mig hur den för samhällsvetenskapligt inriktade doktorander så obegripliga aktivitetsprocenten skulle räknas ut! En del av privilegiet med att få genomgå en forskarutbildning är möjligheten att resa och träffa nya människor. I tre omgångar har jag till exempel varit i USA vid Michigan State University (MSU). Våren 2006 läste jag, mina doktorandkamrater Cecilia Axelsson, Jesper Johansson och Anna Stark tillsammans med några amerikanska doktorander en arbetarhistorisk kurs där. Under den följande hösten besökte amerikanerna i sin tur Växjö för att delta i vår forskningsmiljö i ett par veckar, och under våren 2007 återvände vi till MSU för en workshop med våra kollegor. Detta var inte bara ett vetenskapligt givande utbyte, utan också oerhört roligt. Mina språkkunskaper har nog varken förr eller senare tagit så kvalitativa språng framåt som de gjorde under sena utekvällar i East Lansing tillsammans med våra amerikanska vänner! Slutligen fick jag chansen att återvända ännu en gång under vintern och våren Med ett stipendium från STINT i bagaget läste jag mina sista forskarutbildningskurser vid MSU. Besides my sincere gratitude to my professors, Leslie Page Moch, Lewis Siegelbaum, and Dionicio Valdes, for making me feel welcome in their seminars, and for their thorough reading of my essays, I would also like to thank my 6

13 great friends John Wisti, Micalee Sullivan and Erika Jackson Eckerly for making my time in East Lansing as fun as it was. Så finns det ju också ett liv utanför akademin. Danny, Martin och Tomas, även om jag svårligen kan tacka er för stöd i avhandlingsarbetet, så har ni ju i alla fall fått mig att tänka på annat en helg då och då. Jag hoppas att vi orkar med våra regelbundna långhelger runt om i Europa under lång tid än, fastän vi numera är trettiplusare! Jag vill även rikta en tanke till mina föräldrar. Ni stöttar mig alltid och har en viktig del att i jag har kunnat skriva den här avhandlingen. Även om det kanske inte märktes då, är jag numera evigt tacksam för att ni envist tragglade korta meningar med en ung pojke som förmodligen ville göra allt annat än att lära sig läsa under sitt första sommarlov! Till sist min älskade Emelie, som åtminstone enligt folkbokföringsregistret tillika är min sambo. Tack för att du finns och för att du förgyller mitt liv! Kan vi inte från och med nu försöka hålla oss på i varje fall samma kontinent lite oftare? Växjö, februari 2010 Johan Svanberg 7

14 FÖRKORTNINGAR AF AK AMS BUA EK ERF ERN Fabriks IRO KFUM LO Metall NKVD PHM SACO SAF SAK SAP SKP Sovjet SSAB SUK TCO UNRRA VF YMCA Arbetarrörelsens flyktinghjälp Statens arbetslöshetskommission Arbetsmarknadsstyrelsen Beredningen för utländsk arbetskraft Estniska Kommittén Estniska Nationalfonden Estniska Nationalrådet Svenska Fabriksarbetareförbundet International Refugee Organization Kristliga Föreningen av Unga Män Landsorganisationen Svenska Metallindustriarbetareförbundet Folkkommissariatet för inrikes ärenden Planhushållningsmotstånd Sveriges akademikers centralorganisation Svenska Arbetsgivareföreningen Statens arbetsmarknadskommission Sveriges socialdemokratiska arbetarparti Sveriges kommunistiska parti Sovjetunionen Svenska Stålpressnings AB Statens utlänningskommission Tjänstemännens centralorganisation United Nations Relief and Rehabilitation Administration Sveriges Verkstadsförening Young Men s Christian Association 8

15 1. INVANDRADE ARBETARE PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN Inledning Allt sedan Sverige började konsolideras till ett sammanhängande rike under medeltiden har landets utveckling påverkats av migrationer. Under tre perioder har invandringen varit särskilt intensiv: senmedeltiden, stormaktstiden och decennierna närmast efter andra världskriget. Som etnologen Ingvar Svanberg och historikern Mattias Tydén påpekar kan dessa tre historiska epoker beskrivas som svenska uppbyggnadsskeden. Till medeltidens handelsstäder och bergsbruk, stormaktstidens arméer och svällande byråkrati och efterkrigstidens välfärdsbygge efterfrågades och rekryterades invandrare. 1 I kvantitativa termer dröjde det dock länge innan invandringen till Sverige tog större proportioner. År 1860 befann sig exempelvis inte fler än utrikes födda i landet. Under 1900-talets första decennier ökade antalet till omkring , men det var inte förrän under andra världskrigets senare del och tiden därefter som antalet verkligen ökade snabbt. Genom flyktingmottagning, aktiva arbetskraftsrekryteringar och omfattande arbetsrelaterade kedjemigrationssystem ökade antalet utrikes födda i Sverige till år 1950, år 1960 och till över en halv miljon ytterligare ett decennium senare. 2 Från tiden före andra världskriget hade således svenska manliga och kvinnliga arbetare överlag inte mycket erfarenheter av möten med människor från andra länder. Från och med krigets slutskede blev däremot etniska relationer en del av vardagen på flertalet arbetarklassdominerade arbetsplatser runt om i landet. Svanberg och Tydén fäster också uppmärksamheten vid att det var först under 1800-talets senare del, i samband med nationalismens framväxt, som in- 1 Ingvar Svanberg & Mattias Tydén, I nationalismens bakvatten. Hur svensken blev svensk och invandraren främling, 1994, s Lars Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen: från kapitalismens genombrott till folkhemsbygget i Sverige, 2003, s 9. 9

16 flyttade människor från andra språkgrupper och kulturer började betraktas som främlingar i kontrast till det förment svenska. 3 Arbetsplatsmötena kring andra världskrigets slut skilde sig därmed från de möten som hade ägt rum under tidigare århundraden. Till arbetets relationer fogades nya etniska dimensioner. Avhandlingens övergripande ansats och syfte Den huvudsakliga ansatsen i denna avhandling är att studera invandring till Sverige utifrån ett arbetsperspektiv och ur ett intersektionellt klass- och etnicitetsperspektiv, där i viss mån även de kategoriella begreppen kön och ålder fungerar som analytiska redskap. Det övergripande syftet är att analysera invandrare i Sverige under den tidiga efterkrigstiden som en del i relationen mellan arbete och kapital och att undersöka hur invandringen och den aktiva rekryteringen av arbetskraft i andra länder påverkade och påverkades av styrkeförhållandet mellan arbetsmarknadens parter. För att närma mig detta syfte blir det centralt att studera relationen mellan arbete och kapital på både nationell och lokal nivå, samt att analysera de första mötena mellan invandrade och svenskfödda arbetare av båda könen på arbetsplatsnivå och att undersöka hur dessa möten i sin tur påverkade partsrelationerna. Med avhandlingens arbetsperspektiv sätter jag rekryteringen av utlandsfödd arbetskraft i samband med den omvandlingsprocess som industriarbetet befann sig mitt inne i vid andra världskrigets slut, det vill säga den intensifierings- och rationaliseringsprocess som vanligtvis benämns taylorism och/eller fordism. Historikern Lars Olsson hävdar att det rörde sig om en intensifiering av arbetsdelningen. Denna process ökade antalet anställda män och kvinnor vid löpandeband och andra rutinbetonade arbeten, och det var främst till dessa degraderade arbetsuppgifter som utländska arbetare rekryterades. Som Olsson påpekar har dessa djupgående förändringar av arbetet emellertid inte analyserats i anslutning till rekryteringen av utländsk arbetskraft. 4 Anställandet av flyktingar som kom till Sverige under andra världskriget och den aktiva rekryteringen av arbetare i andra länder tiden därefter studeras i denna avhandling ur ett perspektiv där denna utveckling av arbetet ingår i analysen. Likaså beaktas de fackliga organisationernas förändrade villkor samt förändringar i partsrelationerna på arbetsmarknaden. I litteraturen om arbetskraftsinvandringen till Sverige påpekas det ofta ganska svepande att invandrade arbetare för det mesta sattes att utföra tunga och monotona arbetsuppgifter, trots att det fanns tydliga myndighetsdirektiv om att den rekryterade arbetskraften skulle vara yrkesutbildad. 5 Sociologen 3 Svanberg & Tydén, I nationalismens bakvatten, 1994, s 227ff, Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen, 2003, s 21; se även Risto Laakkonen, Finländarna på den svenska arbetsmarknaden efter andra världskriget arbetskraftsfrågan i finsk-svenska relationer, 1996, s Se t.ex. Joachim Nelhans, Utlänningen på arbetsmarknaden. De rättsliga förutsättningarna för utlännings tillträde till den svenska arbetsmarknaden, 1973, s 68; Wuokko Knocke, Sist på dagord- 10

17 Wuokko Knocke betonar till exempel att många yrkesutbildade invandrare tilldelades lågkvalificerade arbeten i Sverige: Jobben var inte attraktiva för svenskarna, invandrarna behövdes där och där fastnade många för gott. 6 Detta sägs i sin tur ha öppnat möjligheter för svenskfödda att söka sig till arbetsplatser och yrken som erbjöd bättre villkor. Ofta är sådana generaliseringar emellertid bara svagt empiriskt underbyggda. Det finns enbart ett fåtal studier där den etniska arbetsdelningen på arbetsplatsnivå undersökts noggrant. Jag vill understryka att invandrares vare sig de kategoriserades som flyktingar eller arbetskraftsinvandrare inordning i svenska företags arbetsorganisationer egentligen inte är systematiskt undersökt, i varje fall inte i ett förändringsperspektiv med historiskt djup. Att detaljstudera vilka arbetsuppgifter invandrade arbetare av båda könen sattes att utföra i Sverige och att ställa det i relation till deras yrkesbakgrunder från hemlandet är en av mina ambitioner med föreliggande avhandling. Andra världskriget som invandringshistorisk brytpunkt? Under 1942 och 1943 förändrades den svenska invandringspolitiken, från att ha varit ytterst restriktiv till att bli allt mer inriktad mot att ta emot och hjälpa flyktingar. När dansk judar räddades över Öresund i oktober 1943 var omsvängningen i den svenska politiken uppenbar. 7 Under krigets senare del tog Sverige således emot ett stort antal människor, i första hand från de nordiska grannländerna, men även från de baltiska staterna, Polen och Tyskland. Antalet kulminerade vintern , när ningen? Invandringen, den invandrade arbetskraften och facket i Sverige, 1997, s 6; Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen, 2003, s 21; Denis Frank, Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen en studie av invandringspolitiken i Sverige och rekryteringen av utländska arbetare , 2005, s 17. Den enda svenska studie vari invandrade arbetares inordning i ett företags arbetsorganisation systematiskt undersöks är Carl-Ulrik Schierup & Sven Paulson (red.), Arbetets etniska delning. Studier från en svensk bilfabrik, 1994, som diskuteras närmare i kap. 7 i denna avhandling. Andra exempel på studier där den etniska arbetsdelningen på arbetsplatsnivå i alla fall berörs är Wuokko Knocke, Invandrade kvinnor i lönearbete och fack. En studie om kvinnor från fyra länder inom Kommunal- och Fabriksarbetareförbundets avtalsområde, 1986; Claudius H Riegler, Arbeitsimmigranten im schwedischen Nachkriegsboom Die Arbeitskräfterekrutierung der Gummifabrik Trelleborg aus den Anrainerstaaten der südlichen Ostsee und darüber hinaus, 1993; Gunnel Holmér, Kosta glasbruk en etnisk smältdegel? Arbete och arbetskraftsinvandring , Knocke, Sist på dagordningen?, 1997, s 6. 7 Karin Kvist Geverts, Ett främmande element i nationen. Svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna , 2008, s 179f, 209f, 272, visar dock att de ansvariga svenska myndigheterna fortfarande under 1943 kunde avslå inrese- och viseringsansökningar från judar i uppenbar livsfara. Kvist Geverts betoning på att omsvängningen i den svenska invandringspolitiken var en långsam och utdragen process formuleras i polemik mot tidigare forskning som betraktat hösten 1942 som ett tydligt brott. Se Sverker Oredsson, Svensk rädsla. Offentlig fruktan i Sverige under 1900-talets första hälft, 2001, s 258, 261, 284; ibid, Tes antites syntes? Synen på den svenska politiken under andra världskriget, 2007, s 81f; Paul Levine, From Indifference to Activism. Swedish Diplomacy and the Holocaust; , 2008, kap

18 utrikes födda befann sig i landet. Av dessa kom drygt från Estland, de flesta under hösten Flyktingarna minskade därefter successivt i antal, allt eftersom många med möjlighet därtill begav sig tillbaka till sina respektive hemländer eller valde att flytta vidare. Många stannade dock kvar i Sverige efter krigsslutet, i synnerhet flertalet flyktingar från de baltiska länderna som inte kunde eller ville återvända till sina av Röda armén ockuperade hemländer. 8 Svenska företagare och myndigheter förstod snart att det stora antalet flyktingar i landet inte bara behövde utgöra en ekonomisk börda. De kunde också vara en stor resurs i den fulla sysselsättningens krigsekonomi. Flyktingarna blev en del i den svenska arbetsmarknadspolitiken och slussades inom kort efter ankomsten ut till de branscher där efterfrågan på arbetskraft var som störst, det vill säga till skogsarbete, jordbruk eller till välbeställda familjers hem. I oktober 1943 utfärdades ett generellt arbetstillstånd, som förvisso bara gällde utanför Stockholm, Göteborg och Malmö, för flyktingar från de nordiska och baltiska länderna. 9 I samband med krigsslutet och den kraftiga högkonjunktur som följde steg efterfrågan på arbetskraft även inom andra näringsgrenar. Särskilt industrisektorn brottades med rekryteringsproblem. De utkommenderade världskrigsflyktingarna hade i detta läge visat företagare och myndigheter hur problemet kunde lösas genom aktiv rekrytering av utlandsfödd arbetskraft eller import som både företagsledare, statliga tjänstemän och fackliga företrädare i kallsinnigt ekonomiska termer benämnde rekryteringen i samtiden. En period av arbetskraftsinvandring inleddes som kom att vara fram till mitten av 1970-talet, då den ebbade ut med strukturkriser, oljekriser och den allmänna konjunkturnedgången. 10 Vanligtvis har andra världskrigets flyktinginvandring och efterkrigstidens arbetskraftsinvandring studerats som åtskilda företeelser, som två olika perioder i den svenska invandringshistorien som avlöser varandra. Kriget har fungerat som ett tydligt brott. Men som historikern Malin Thor påpekar är uppdelningen mellan flykting- och arbetskraftsinvandring främst konstruerad utifrån ett svenskt mottagarperspektiv. Med det vill hon ha sagt att hur människor kategoriserades under den så kallade arbetskraftsinvandringsperioden flykting 8 Lars Olsson, På tröskeln till folkhemmet. Baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget, 1995, s 26f. 9 Olsson, På tröskeln till folkhemmet, 1995, s 56ff, 151. För många estniska flyktingar med intellektuell bakgrund ordnades dock så kallade arkivarbeten. Se t.ex. Carl Göran Andræ, Sverige och den stora flykten från Estland , 2004, s 153f. 10 Världskrigsflyktingarnas betydelse för den fortsatta rekryteringen av utländsk arbetskraft till den svenska industrin påpekas av Riegler, Arbeitsimmigranten im schwedischen Nachkriegsboom , 1993, s 167; Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen, 2003, s 17f. För en diskussion kring arbetskraftsinvandringens bakgrund och en redogörelse för den totala invandrargruppens förändrade sammansättning under efterkrigstiden, se Christer Lundh & Rolf Ohlsson, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. 2:a reviderade upplagan, 1999, kap. 2 och 3. 12