Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström 1945 1952"

Transkript

1 Arbetets relationer och etniska dimensioner Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström

2

3 Linnaeus University Dissertations Nr 9/2010 ARBETETS RELATIONER OCH ETNISKA DIMENSIONER Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström JOHAN SVANBERG LINNAEUS UNIVERSITY PRESS

4 ARBETETS RELATIONER OCH ETNISKA DIMENSIONER. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i historia vid Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet Skriftserieredaktör: Kerstin Brodén ISBN: Omslagsbild: PV-linjen vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström, 1950-tal. Bilden finns på Olofströms kommunarkiv. Tryck: Intellecta Infolog, Göteborg 2010

5 Abstract Svanberg, Johan, (2010). Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström (Labour Relations and Ethnic Dimensions of Work. The Swedish Engineering Employers Association, the Swedish Metalworkers Union and the Estonians at Svenska Stålpressnings AB in Olofström ). Linnaeus University Dissertations No. 9/2010. ISBN: Written in Swedish with a summary in English. Labour migration to Sweden is analysed from a labour perspective. As regards theory, the thesis focuses on how class and ethnicity intersect in a capitalistic setting, but it also gives attention to gender and age as structural principles. The main purpose is to analyse migrants in Sweden as a party in the relationship between labour and capital, and to explore how the immigration and the active recruitment of workers in other countries affected and was affected by the relative strengths of the parties on the labour market, covering the period The relationship between labour and capital, regarding migration-related issues, is analysed from above and below on both national and local level, and the thesis discerns how the state mediated between the parties. It examines the first encounters between foreign-born and native-born workers at shop-floor level, how these encounters affected the relationship between the trade union and the industrial management concerned, and explores how all this, in turn, affected the relationship between the national parties on the Swedish labour market. A structural perspective is combined with micro analyses of narratives from the actors involved, which opens up for a study of the history of society. Firstly, the thesis addresses the relationship between the Swedish Engineering Employers Association and the Swedish Metalworkers Union, and secondly it is a local workplace study, focusing on Svenska Stålpressnings AB in Olofström (the Swedish Steel Pressing Company). The more precise focus of attention is on war refugees from Estonia employed by the company in Olofström between 1945 and 1947, and on Estonians recruited directly from West German refugee camps in the early 1950s. The study reveals that the Metalworkers Union at first opposed labour recruitment abroad at both national and local level, but also how coincident interests developed between labour, capital and the state regarding labour immigration. An important finding is that the Metalworkers Union had great influence considering which companies would be allowed to recruit foreign-born workers, and that the trade union could direct the migrations to workplaces with acceptable staff policies. A fundamental research problem for the thesis is, furthermore, how social groups construct ethnic boundaries between us and the others. It is stressed that Estonians background experiences and social memories differed from those of the Swedish workers, and that these differences affected the outcomes of the first encounters. But it is also pointed out that the Estonian group was internally divided, with a basis in interwar Estonian political history and in disparate class backgrounds among the Estonians. Key words: Migration, labour recruitment, migrant workers, refugees, trade union, labour, capital, state, class, ethnicity, gender, age, Estonia, Sweden, 20th century.

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 FÖRKORTNINGAR INVANDRADE ARBETARE PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN... 9 Inledning... 9 Avhandlingens övergripande ansats och syfte Andra världskriget som invandringshistorisk brytpunkt? Lokalt, nationellt och samhällshistoriskt perspektiv Konflikt och samförstånd Krisuppgörelse och Saltsjöbadsavtal Planhushållningsdebatt och 1948 års riksdagsval Arbetsmarknadens parter, staten och invandringen till Sverige Arbetsmarknadsprotektionism och rasbiologi Aktiv arbetskraftsrekrytering i andra länder Arbetsmarknadens parter och invandringen Metall, VF och den fulla sysselsättningen Flykten från Estland under andra världskriget Ester i Sverige kring andra världskriget Frågeställningar Avhandlingens fortsatta disposition TEORETISKA OCH METODISKA UTGÅNGSPUNKTER Inledning Kapitalism ett teoretiskt ramverk Mot en organiserad kapitalism Välfärdskapitalism Klass Primär- och sekundärorganisationer Industripatriarkalism och välfärdspaternalism Etnicitet, kön och ålder

8 Migrationer i industrikapitalismen Tre fackliga dilemman Material, metod och avgränsningar Fragmentariska notiser och en sammanhållen historieskrivning Muntlig historia i relation till skriftliga källor Berättelser, sociala minnen och kategorier Val av undersökningsort VF, METALL OCH DEN STORA EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Inledning Den stora efterfrågan på arbetskraft uppmärksammas Konkurrensbegränsning och arbetsgivarlojalitet Annonseringsförbudet Olovliga löneförmåner Lojal arbetskraftsrekrytering VF:s problem med oorganiserade företag Förändrade maktförhållanden i samhället och på arbetsmarknaden Kollektiva arbetaraktioner och makten i samhället Vilda strejker och andra arbetaraktioner Rekrytering av utländsk arbetskraft Arbetsgivarnas initiativ och arbetarnas motstånd års avtal och fördelningen av arbetskraften italienska arbetare års avtal och fördelningen av arbetskraften sudettyska arbetare Facklig organisering och positiv särbehandling Fri rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden Fortsatt kollektiv arbetskraftsrekrytering Tillfällig konjunkturavmattning Sammanfattande diskussion DEN POLITISKA EKONOMIN I OLOFSTRÖM Inledning Näringsliv och befolkning Socialdemokrater, fackförening och företagsledare SSAB:s bostadspolitik Metallavdelningen och SSAB:s ledning under 1900-talets första hälft Organisering och motstånd Från Storkonflikt 1909 till Verkstadskonflikt Sammanfattande diskussion

9 5. SSAB OCH ESTERNA I OLOFSTRÖM Inledning Mihkel Lauter och Alfred Wendt två etniska ledare? Politiska grupperingar och estniska föreningar Esternas föreningsverksamhet i Olofström och SSAB:s välfärdspaternalism Arbetarbostäder KFUM-avdelning, matsal, skola, församling och estnisk förening Sammanfattande diskussion DEN ESTNISKA GRUPPENS SOCIALA SAMMANSÄTTNING Inledning Kyrkobokföring, polisförhör och en etnologisk studie Inflyttningsmönster samt kön- och åldersfördelning Klassbakgrunderna Indirekta klasspositioner Direkta klasspositioner Sammanfattande diskussion ARBETE OCH ARBETSDELNING VID SSAB I OLOFSTRÖM Inledning Arbetet vid SSAB i Olofström SSAB:s stora efterfrågan på arbetskraft bakgrund och alternativa lösningar Personalstyrkan 1947 ett tvärsnitt Bilkarosser och rostfritt Arbetsprocess i förändring Esternas arbeten vid SSAB i Olofström års flyktingar Den estniska tysklandsgruppen Sammanfattande diskussion ESTERNA OCH NORMERNA I ARBETARKULTUREN Inledning Favorisering och arbetstempo esterna som fackliga problem i samtiden Omöjliga att organisera esterna som fackliga problem i samtiden Oorganiserade arbetare från andra länder en nationell och lokal facklig fråga En fackförenings arsenal av organiseringsstrategier Moroten och piskan Svenskars berättelser om ester Esters motberättelser om svenskar

10 Olika erfarenheter och sociala minnen olika berättelser Sammanfattande diskussion ARBETSKRAFTSREKRYTERING I VÄSTTYSKLAND Inledning Flyktingar i Västtyskland som arbetskraftsresurs Kollektiv rekrytering av arbetskraft från Västtyskland till Sverige SSAB:s ansökningar om kollektiv rekrytering av utlandsfödd arbetskraft Italienska, tyska och sudettyska arbetare 1947 avstyrkanden Helmi Mäelo, Alfred Wendt och estnisk arbetskraft i västtyska flyktingläger Tyska eller estniska arbetare 1950 avstyrkanden estniska industriarbetare och 5 skogsarbetare 1950 tillstyrkan Fler estniska lantarbetare 1951 avstyrkan ensamstående estniska arbetare 1951 tillstyrkan Sammanfattande diskussion ARBETETS RELATIONER OCH ETNISKA DIMENSIONER Inledning Rekrytering av utländsk arbetskraft i välfärdskapitalismen nationell nivå Den riktade välfärdspaternalismen Migration, arbeten och förändrade klasspositioner Möten i arbetarkulturen Rekrytering av utländsk arbetskraft i välfärdskapitalismen lokal nivå LABOUR RELATIONS AND ETHNIC DIMENSIONS OF WORK Introduction Labour recruitment in welfare state capitalism a national perspective 371 Specially aimed welfare paternalism Migration, labour and changed class positions Encounters in the working-class culture Labour recruitment in welfare state capitalism a local perspective KÄLLOR OCH LITTERATUR A. Otryckta källor B. Tryckta källor C. Litteratur

11 FÖRORD Forskarutbildningen har utan tvekan varit den intellektuellt mest utvecklande tiden i mitt liv. Jag vet redan nu att jag kommer att sakna doktorandtillvaron och det privilegium som det innebär att få läsa och forska på heltid i en stimulerande akademisk miljö. Forskningsmiljöer är dock inte stimulerande och produktiva i sig själva, utan bärs upp av engagerande och kunniga människor. Många personer har uppmuntrat, väglett och konstruktivt kritiserat mig fram till denna avhandling. Samtliga deltagare vid vårt doktorandseminarium skall ha ett stort tack för alla de kloka synpunkter som ni alltid har haft på mina texter. Jag hoppas att det märks i avhandlingen att jag har lyssnat på era goda råd! Speciellt med min kollega och vän allt sedan grundkursen i historia för snart ett decennium sedan, Jesper Johansson, har jag kunnat diskutera stort och smått närhelst det har varit påkallat. Tack Jesper, både för spännande forskningsdiskussioner, effektiv undervisningsplanering, pedagogiska samtal och inte minst för roliga lördagskvällar långt ifrån avhandlingsbestyren! Jag vill även nämna min första universitetssambo och generationskamrat i doktorandtillvaron, Zara Bersbo. Det fanns nog en anledning till att prefekten till och med gav oss sammanhängande smeknamn som jag inte tänker skriva ut under vår första termin. Vi gjorde tydligen allt ihop. Tack Zara, för att du har visat att det gick att vara nära vänner även efter bodelningen då vi blev särbos i korridoren! Ett särskilt stort Tack riktas emellertid till min huvudhandledare, Lars Olsson, som allt sedan mina studentuppsatser har guidat mig i historieforskningens komplicerade värld med en lagom fast hand. Lars har alltid givit ovärderlig respons på mina texter, nagelfarit detaljerna och pedagogiskt diskuterat de stora sammanhangen med mig. Han har därtill enträget uppmanat mig att ta del av och medverka i såväl det nationella som internationella vetenskapliga samtalet genom konferensresor och egna publikationer. Tack för allt Lars! Under en period i början av min forskarutbildning fungerade Marion Leffler som biträdande handledare. Den rollen övertogs därefter av Lars Ekdahl. Jag tackar er båda stort för alla de nyttiga kommentarer och tips som ni har givit mig under de senaste åren! Halvvägs genom forskarutbildningen presenterade jag en licentiatavhandling. Malin Thor opponerade och med tanke på det enorma arbete hon lade ner 5

12 på att syna avhandlingen i sömmarna har hon i praktiken närmast fungerat som en ytterligare biträdande handledare. Tack Malin! I den kreativt diskuterande betygskommittén ingick Alf O Johansson, Hans-Åke Persson och Norma Montesino, samt Jonas Sjölander som påläst reserv. Jag vill tacka er alla fyra för de synpunkter ni gav mig under licentiatseminariet! Alf vill jag dessutom tacka för att han givmilt lät mig ta del av de intervjuer som han genomförde i Olofström under sitt eget forskningsarbete där under 1980-talet. Avhandlingen hade svårligen kunnat skrivas utan människor som villigt och inlevelsefullt berättat om sina historiska erfarenheter och minnen kring bland annat flykt och arbete. Tack för att ni tog er tid för att bli intervjuade! Historisk forskning kan knappast heller bedrivas utan god hjälp från arkiv- och bibliotekspersonal. Jag vill speciellt nämna Annika Blissing vid Olofströms kommunarkiv, Sören Haglund på Metallindustriarbetareförbundets kontor i Stockholm, Bo Jacobsson på AMS:s arkivdepå i Söderhamn, Sirpa Ylitalo vid Volvos företagsarkiv i Olofström samt personalen vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Centrum för näringslivshistoria i Stockholm. I slutspurten när manuset skulle förvandlas till en bok var Kerstin Brodén på Linnaeus University Press behjälplig. Summary och abstract språkgranskades effektivt och noggrant av Alan Crozier, och tidigare i forskningsprocessen har Pille-Mai Laas översatt en del källmaterial åt mig från estniska till svenska. Tack Kerstin, Alan och Pille-Mai! Jag vill också tacka de tre personer som har varit studierektorer under min forskarutbildning, första Ulla Rosén, sedan Magnus Persson och numera Malin Lennartsson. Jag är framförallt tacksam för att ni förtroendefullt har låtit mig utveckla nya kurser inom de arbetarhistoriska och migrationshistoriska fälten. Ulla riktar jag en speciell tacksam tanke till för att hon under min första tid som nykläckt doktorand försökte lära mig hur den för samhällsvetenskapligt inriktade doktorander så obegripliga aktivitetsprocenten skulle räknas ut! En del av privilegiet med att få genomgå en forskarutbildning är möjligheten att resa och träffa nya människor. I tre omgångar har jag till exempel varit i USA vid Michigan State University (MSU). Våren 2006 läste jag, mina doktorandkamrater Cecilia Axelsson, Jesper Johansson och Anna Stark tillsammans med några amerikanska doktorander en arbetarhistorisk kurs där. Under den följande hösten besökte amerikanerna i sin tur Växjö för att delta i vår forskningsmiljö i ett par veckar, och under våren 2007 återvände vi till MSU för en workshop med våra kollegor. Detta var inte bara ett vetenskapligt givande utbyte, utan också oerhört roligt. Mina språkkunskaper har nog varken förr eller senare tagit så kvalitativa språng framåt som de gjorde under sena utekvällar i East Lansing tillsammans med våra amerikanska vänner! Slutligen fick jag chansen att återvända ännu en gång under vintern och våren Med ett stipendium från STINT i bagaget läste jag mina sista forskarutbildningskurser vid MSU. Besides my sincere gratitude to my professors, Leslie Page Moch, Lewis Siegelbaum, and Dionicio Valdes, for making me feel welcome in their seminars, and for their thorough reading of my essays, I would also like to thank my 6

13 great friends John Wisti, Micalee Sullivan and Erika Jackson Eckerly for making my time in East Lansing as fun as it was. Så finns det ju också ett liv utanför akademin. Danny, Martin och Tomas, även om jag svårligen kan tacka er för stöd i avhandlingsarbetet, så har ni ju i alla fall fått mig att tänka på annat en helg då och då. Jag hoppas att vi orkar med våra regelbundna långhelger runt om i Europa under lång tid än, fastän vi numera är trettiplusare! Jag vill även rikta en tanke till mina föräldrar. Ni stöttar mig alltid och har en viktig del att i jag har kunnat skriva den här avhandlingen. Även om det kanske inte märktes då, är jag numera evigt tacksam för att ni envist tragglade korta meningar med en ung pojke som förmodligen ville göra allt annat än att lära sig läsa under sitt första sommarlov! Till sist min älskade Emelie, som åtminstone enligt folkbokföringsregistret tillika är min sambo. Tack för att du finns och för att du förgyller mitt liv! Kan vi inte från och med nu försöka hålla oss på i varje fall samma kontinent lite oftare? Växjö, februari 2010 Johan Svanberg 7

14 FÖRKORTNINGAR AF AK AMS BUA EK ERF ERN Fabriks IRO KFUM LO Metall NKVD PHM SACO SAF SAK SAP SKP Sovjet SSAB SUK TCO UNRRA VF YMCA Arbetarrörelsens flyktinghjälp Statens arbetslöshetskommission Arbetsmarknadsstyrelsen Beredningen för utländsk arbetskraft Estniska Kommittén Estniska Nationalfonden Estniska Nationalrådet Svenska Fabriksarbetareförbundet International Refugee Organization Kristliga Föreningen av Unga Män Landsorganisationen Svenska Metallindustriarbetareförbundet Folkkommissariatet för inrikes ärenden Planhushållningsmotstånd Sveriges akademikers centralorganisation Svenska Arbetsgivareföreningen Statens arbetsmarknadskommission Sveriges socialdemokratiska arbetarparti Sveriges kommunistiska parti Sovjetunionen Svenska Stålpressnings AB Statens utlänningskommission Tjänstemännens centralorganisation United Nations Relief and Rehabilitation Administration Sveriges Verkstadsförening Young Men s Christian Association 8

15 1. INVANDRADE ARBETARE PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN Inledning Allt sedan Sverige började konsolideras till ett sammanhängande rike under medeltiden har landets utveckling påverkats av migrationer. Under tre perioder har invandringen varit särskilt intensiv: senmedeltiden, stormaktstiden och decennierna närmast efter andra världskriget. Som etnologen Ingvar Svanberg och historikern Mattias Tydén påpekar kan dessa tre historiska epoker beskrivas som svenska uppbyggnadsskeden. Till medeltidens handelsstäder och bergsbruk, stormaktstidens arméer och svällande byråkrati och efterkrigstidens välfärdsbygge efterfrågades och rekryterades invandrare. 1 I kvantitativa termer dröjde det dock länge innan invandringen till Sverige tog större proportioner. År 1860 befann sig exempelvis inte fler än utrikes födda i landet. Under 1900-talets första decennier ökade antalet till omkring , men det var inte förrän under andra världskrigets senare del och tiden därefter som antalet verkligen ökade snabbt. Genom flyktingmottagning, aktiva arbetskraftsrekryteringar och omfattande arbetsrelaterade kedjemigrationssystem ökade antalet utrikes födda i Sverige till år 1950, år 1960 och till över en halv miljon ytterligare ett decennium senare. 2 Från tiden före andra världskriget hade således svenska manliga och kvinnliga arbetare överlag inte mycket erfarenheter av möten med människor från andra länder. Från och med krigets slutskede blev däremot etniska relationer en del av vardagen på flertalet arbetarklassdominerade arbetsplatser runt om i landet. Svanberg och Tydén fäster också uppmärksamheten vid att det var först under 1800-talets senare del, i samband med nationalismens framväxt, som in- 1 Ingvar Svanberg & Mattias Tydén, I nationalismens bakvatten. Hur svensken blev svensk och invandraren främling, 1994, s Lars Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen: från kapitalismens genombrott till folkhemsbygget i Sverige, 2003, s 9. 9

16 flyttade människor från andra språkgrupper och kulturer började betraktas som främlingar i kontrast till det förment svenska. 3 Arbetsplatsmötena kring andra världskrigets slut skilde sig därmed från de möten som hade ägt rum under tidigare århundraden. Till arbetets relationer fogades nya etniska dimensioner. Avhandlingens övergripande ansats och syfte Den huvudsakliga ansatsen i denna avhandling är att studera invandring till Sverige utifrån ett arbetsperspektiv och ur ett intersektionellt klass- och etnicitetsperspektiv, där i viss mån även de kategoriella begreppen kön och ålder fungerar som analytiska redskap. Det övergripande syftet är att analysera invandrare i Sverige under den tidiga efterkrigstiden som en del i relationen mellan arbete och kapital och att undersöka hur invandringen och den aktiva rekryteringen av arbetskraft i andra länder påverkade och påverkades av styrkeförhållandet mellan arbetsmarknadens parter. För att närma mig detta syfte blir det centralt att studera relationen mellan arbete och kapital på både nationell och lokal nivå, samt att analysera de första mötena mellan invandrade och svenskfödda arbetare av båda könen på arbetsplatsnivå och att undersöka hur dessa möten i sin tur påverkade partsrelationerna. Med avhandlingens arbetsperspektiv sätter jag rekryteringen av utlandsfödd arbetskraft i samband med den omvandlingsprocess som industriarbetet befann sig mitt inne i vid andra världskrigets slut, det vill säga den intensifierings- och rationaliseringsprocess som vanligtvis benämns taylorism och/eller fordism. Historikern Lars Olsson hävdar att det rörde sig om en intensifiering av arbetsdelningen. Denna process ökade antalet anställda män och kvinnor vid löpandeband och andra rutinbetonade arbeten, och det var främst till dessa degraderade arbetsuppgifter som utländska arbetare rekryterades. Som Olsson påpekar har dessa djupgående förändringar av arbetet emellertid inte analyserats i anslutning till rekryteringen av utländsk arbetskraft. 4 Anställandet av flyktingar som kom till Sverige under andra världskriget och den aktiva rekryteringen av arbetare i andra länder tiden därefter studeras i denna avhandling ur ett perspektiv där denna utveckling av arbetet ingår i analysen. Likaså beaktas de fackliga organisationernas förändrade villkor samt förändringar i partsrelationerna på arbetsmarknaden. I litteraturen om arbetskraftsinvandringen till Sverige påpekas det ofta ganska svepande att invandrade arbetare för det mesta sattes att utföra tunga och monotona arbetsuppgifter, trots att det fanns tydliga myndighetsdirektiv om att den rekryterade arbetskraften skulle vara yrkesutbildad. 5 Sociologen 3 Svanberg & Tydén, I nationalismens bakvatten, 1994, s 227ff, Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen, 2003, s 21; se även Risto Laakkonen, Finländarna på den svenska arbetsmarknaden efter andra världskriget arbetskraftsfrågan i finsk-svenska relationer, 1996, s Se t.ex. Joachim Nelhans, Utlänningen på arbetsmarknaden. De rättsliga förutsättningarna för utlännings tillträde till den svenska arbetsmarknaden, 1973, s 68; Wuokko Knocke, Sist på dagord- 10

17 Wuokko Knocke betonar till exempel att många yrkesutbildade invandrare tilldelades lågkvalificerade arbeten i Sverige: Jobben var inte attraktiva för svenskarna, invandrarna behövdes där och där fastnade många för gott. 6 Detta sägs i sin tur ha öppnat möjligheter för svenskfödda att söka sig till arbetsplatser och yrken som erbjöd bättre villkor. Ofta är sådana generaliseringar emellertid bara svagt empiriskt underbyggda. Det finns enbart ett fåtal studier där den etniska arbetsdelningen på arbetsplatsnivå undersökts noggrant. Jag vill understryka att invandrares vare sig de kategoriserades som flyktingar eller arbetskraftsinvandrare inordning i svenska företags arbetsorganisationer egentligen inte är systematiskt undersökt, i varje fall inte i ett förändringsperspektiv med historiskt djup. Att detaljstudera vilka arbetsuppgifter invandrade arbetare av båda könen sattes att utföra i Sverige och att ställa det i relation till deras yrkesbakgrunder från hemlandet är en av mina ambitioner med föreliggande avhandling. Andra världskriget som invandringshistorisk brytpunkt? Under 1942 och 1943 förändrades den svenska invandringspolitiken, från att ha varit ytterst restriktiv till att bli allt mer inriktad mot att ta emot och hjälpa flyktingar. När dansk judar räddades över Öresund i oktober 1943 var omsvängningen i den svenska politiken uppenbar. 7 Under krigets senare del tog Sverige således emot ett stort antal människor, i första hand från de nordiska grannländerna, men även från de baltiska staterna, Polen och Tyskland. Antalet kulminerade vintern , när ningen? Invandringen, den invandrade arbetskraften och facket i Sverige, 1997, s 6; Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen, 2003, s 21; Denis Frank, Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen en studie av invandringspolitiken i Sverige och rekryteringen av utländska arbetare , 2005, s 17. Den enda svenska studie vari invandrade arbetares inordning i ett företags arbetsorganisation systematiskt undersöks är Carl-Ulrik Schierup & Sven Paulson (red.), Arbetets etniska delning. Studier från en svensk bilfabrik, 1994, som diskuteras närmare i kap. 7 i denna avhandling. Andra exempel på studier där den etniska arbetsdelningen på arbetsplatsnivå i alla fall berörs är Wuokko Knocke, Invandrade kvinnor i lönearbete och fack. En studie om kvinnor från fyra länder inom Kommunal- och Fabriksarbetareförbundets avtalsområde, 1986; Claudius H Riegler, Arbeitsimmigranten im schwedischen Nachkriegsboom Die Arbeitskräfterekrutierung der Gummifabrik Trelleborg aus den Anrainerstaaten der südlichen Ostsee und darüber hinaus, 1993; Gunnel Holmér, Kosta glasbruk en etnisk smältdegel? Arbete och arbetskraftsinvandring , Knocke, Sist på dagordningen?, 1997, s 6. 7 Karin Kvist Geverts, Ett främmande element i nationen. Svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna , 2008, s 179f, 209f, 272, visar dock att de ansvariga svenska myndigheterna fortfarande under 1943 kunde avslå inrese- och viseringsansökningar från judar i uppenbar livsfara. Kvist Geverts betoning på att omsvängningen i den svenska invandringspolitiken var en långsam och utdragen process formuleras i polemik mot tidigare forskning som betraktat hösten 1942 som ett tydligt brott. Se Sverker Oredsson, Svensk rädsla. Offentlig fruktan i Sverige under 1900-talets första hälft, 2001, s 258, 261, 284; ibid, Tes antites syntes? Synen på den svenska politiken under andra världskriget, 2007, s 81f; Paul Levine, From Indifference to Activism. Swedish Diplomacy and the Holocaust; , 2008, kap

18 utrikes födda befann sig i landet. Av dessa kom drygt från Estland, de flesta under hösten Flyktingarna minskade därefter successivt i antal, allt eftersom många med möjlighet därtill begav sig tillbaka till sina respektive hemländer eller valde att flytta vidare. Många stannade dock kvar i Sverige efter krigsslutet, i synnerhet flertalet flyktingar från de baltiska länderna som inte kunde eller ville återvända till sina av Röda armén ockuperade hemländer. 8 Svenska företagare och myndigheter förstod snart att det stora antalet flyktingar i landet inte bara behövde utgöra en ekonomisk börda. De kunde också vara en stor resurs i den fulla sysselsättningens krigsekonomi. Flyktingarna blev en del i den svenska arbetsmarknadspolitiken och slussades inom kort efter ankomsten ut till de branscher där efterfrågan på arbetskraft var som störst, det vill säga till skogsarbete, jordbruk eller till välbeställda familjers hem. I oktober 1943 utfärdades ett generellt arbetstillstånd, som förvisso bara gällde utanför Stockholm, Göteborg och Malmö, för flyktingar från de nordiska och baltiska länderna. 9 I samband med krigsslutet och den kraftiga högkonjunktur som följde steg efterfrågan på arbetskraft även inom andra näringsgrenar. Särskilt industrisektorn brottades med rekryteringsproblem. De utkommenderade världskrigsflyktingarna hade i detta läge visat företagare och myndigheter hur problemet kunde lösas genom aktiv rekrytering av utlandsfödd arbetskraft eller import som både företagsledare, statliga tjänstemän och fackliga företrädare i kallsinnigt ekonomiska termer benämnde rekryteringen i samtiden. En period av arbetskraftsinvandring inleddes som kom att vara fram till mitten av 1970-talet, då den ebbade ut med strukturkriser, oljekriser och den allmänna konjunkturnedgången. 10 Vanligtvis har andra världskrigets flyktinginvandring och efterkrigstidens arbetskraftsinvandring studerats som åtskilda företeelser, som två olika perioder i den svenska invandringshistorien som avlöser varandra. Kriget har fungerat som ett tydligt brott. Men som historikern Malin Thor påpekar är uppdelningen mellan flykting- och arbetskraftsinvandring främst konstruerad utifrån ett svenskt mottagarperspektiv. Med det vill hon ha sagt att hur människor kategoriserades under den så kallade arbetskraftsinvandringsperioden flykting 8 Lars Olsson, På tröskeln till folkhemmet. Baltiska flyktingar och polska koncentrationslägerfångar som reservarbetskraft i skånskt jordbruk kring slutet av andra världskriget, 1995, s 26f. 9 Olsson, På tröskeln till folkhemmet, 1995, s 56ff, 151. För många estniska flyktingar med intellektuell bakgrund ordnades dock så kallade arkivarbeten. Se t.ex. Carl Göran Andræ, Sverige och den stora flykten från Estland , 2004, s 153f. 10 Världskrigsflyktingarnas betydelse för den fortsatta rekryteringen av utländsk arbetskraft till den svenska industrin påpekas av Riegler, Arbeitsimmigranten im schwedischen Nachkriegsboom , 1993, s 167; Olsson, Hundra år av arbetskraftsinvandringen, 2003, s 17f. För en diskussion kring arbetskraftsinvandringens bakgrund och en redogörelse för den totala invandrargruppens förändrade sammansättning under efterkrigstiden, se Christer Lundh & Rolf Ohlsson, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. 2:a reviderade upplagan, 1999, kap. 2 och 3. 12

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

En stad i brytningstid(er) Landskronas förändring under efterkrigstiden

En stad i brytningstid(er) Landskronas förändring under efterkrigstiden Jesper Johansson 2008-09-03 Växjö universitet Humaniora/Historia MiV-gruppens forskningsprojekt i Landskrona jesper.johansson@vxu.se En projektskiss till MiV-seminarium, 16/9-08 En stad i brytningstid(er)

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

1. Education and Degrees

1. Education and Degrees Dr. Johan Svanberg E-mail: Johan.Svanberg@historia.su.se Valutavägen 66 D Tel. work: +468163130 129 34 Hägersten Tel. home: +46707368990 Sweden 1. Education and Degrees Research Supervisor Training, 100

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Arbetskraftsinvandringens betydelse för samhället Gislaved

Arbetskraftsinvandringens betydelse för samhället Gislaved Historia Handledare: Johan Svanberg Examinator: Ulla Rosèn G3 GI1703 15 hp 2010-08-20 G2 G3 Avancerad nivå Arbetskraftsinvandringens betydelse för samhället Gislaved Berättelser om arbetskraftsinvandringen

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:1 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:1 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:1 2009 Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik Jesper Johansson, Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här : retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 642 Kampen om tiden 1 Tommy Isidorsson, Striden om tiden. Arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i ett internationellt perspektiv, Avhandlingar från historiska

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst 15 Motion 1977178:1351 a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst Statens avtalsverk-sav-äger enligt instruktion för ämbetsverket SFS 1965:642

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Vår syn på lönebildning

Vår syn på lönebildning Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Kursplan. Lärarutbildningen Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod GIX152 Dnr 06:108D Beslutsdatum 2006-09-12

Kursplan. Lärarutbildningen Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod GIX152 Dnr 06:108D Beslutsdatum 2006-09-12 1 Lärarutbildningen Institutionen för humaniora Institutionen för samhällsvetenskap Kursplan Kurskod GIX152 Dnr 06:108D Beslutsdatum 2006-09-12 Kursens benämning Det globala samhället Inriktning svenska

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska Dnr U 2013/29 Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den xx-xx-2013. Studieplanen kompletteras med följande

Läs mer

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER Lektion 18 SCIC 31/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Aktuell debatt om arbetskraftsinvandring (http://www.riksdagen.se/sv/debatter-- beslut/ovriga-debatter/ovrigt/ovrigdebatt/?did=h0c120130214ad&doctype=ad#pos=36)

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data.

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data. Sammanfattning 1 Många av västvärldens ekonomier står inför en demografisk utveckling som kommer att sätta press på de offentliga finanserna. Det gäller även Sverige. En relevant fråga är om invandring

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sjönk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer,

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden PER LUNDBORG Innebar 1954 års liberalisering av den nordiska arbetsmarknaden en ökad rörlighet mellan länderna? Vilka faktorer är de väsentligaste när det gäller

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik (Doctoral studies in Law) 1 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid fakulteten

Läs mer