En stad i brytningstid(er) Landskronas förändring under efterkrigstiden

Transkript

1 Jesper Johansson Växjö universitet Humaniora/Historia MiV-gruppens forskningsprojekt i Landskrona jesper.johansson@vxu.se En projektskiss till MiV-seminarium, 16/9-08 En stad i brytningstid(er) Landskronas förändring under efterkrigstiden Bakgrund Syftet med denna projektskiss är att presentera ett underlag för ett mindre historiskt forskningsprojekt inom ramen för MiV:s forskningsengagemang i Landskrona. MiV:s olika Landskronarelaterade delprojekt har genom sina olika disciplinära, teoretiska och metodiska utgångspunkter och perspektiv en stor bredd. Det gemensamma är att alla delprojekten fokuserar på studieobjektet Landskrona, men det sker utifrån olika kunskapshorisonter och forskningsproblem. 1 Gemensamt för åtminstone de flesta av delprojekten är dessutom att de fokuserar på Landskrona och dess utveckling ur ett samtida eller i vart fall relativt kort historiskt perspektiv, från 1990-talet och framåt (lite grovt generaliserat). Tanken med den här delstudien är att den ska bidra med ett historiskt perspektiv på de genomgripande sociala omvandlingar som skett i Landskrona under dess moderna historia under efterkrigstiden. Studiens syfte och perspektiv Syftet med denna studie är att utifrån ett samhällshistoriskt perspektiv skissera och belysa några centrala strukturella förändringsprocesser som Landskrona genomgick under efterkrigsperioden fram till 1990-talet. I huvudsak fokuseras de övergripande förändringar som den industriella strukturomvandlingen och den ökade migrationen innebar för Landskrona. Utifrån ovanstående syfte har jag formulerat följande ännu så länge tentativa och övergripande forskningsfråga: Vilken påverkan hade den industriella strukturomvandlingen och den ökade migrationen på staden Landskrona som social arena? Ett lokalt rum, Landskrona, och dess sociala relationer fokuseras således ur ett förändringsperspektiv. Det samhällshistoriska perspektivet innebär en plädering för att den lokala utvecklingens komplexitet inte kan förstås om den inte sätts i relation till såväl samhällsutvecklingen på nationell nivå i Sverige som olika faser av strukturella förändringar inom den globala politiska ekonomin under perioden. Det samhällshistoriska perspektivet 1 Landskrona ett miljögemensamt studieobjekt. Medborgaren i Välfärdssystemen. Maj MiV:s sekretariat, opublicerat programförklaringsdokument, s 2. 1

2 medför en ambition att ta hänsyn till helheten hos såväl människa som samhälle och perspektivet betonar det komplexa samspelet mellan strukturer, aktörer och händelser ur ett processuellt perspektiv. 2 Sociala relationer av över- och underordning och identitetsformering i urbana miljöer kring analyskategorier som klass, kön och etnicitet har exempelvis studerats utifrån en sådan samhällshistorisk ansats. 3 Det samhällshistoriska perspektivet lämpar sig också att kombinera med teoretiska perspektiv som fokuserar på hur sociala identiteter framträder eller sätts i gungning i sammanhang där en hotbild föreligger. Hotet kan vara upplevt eller reellt och är oftast förknippat med genomgripande sociala förändringsprocesser. Det kan t ex röra sig om de här aktuella processerna av industriell strukturomvandling, ekonomiska konjunktursvängningar och ökad invandring. Under sådana omständigheter kan upplevelser av hotande förändring ge upphov till identitetskriser och skapandet av förhållandevis slutna vi och den andra -grupperingar. 4 I kollektiva identitetsskapande processer är självdefinitionen av ett vi och gränsdragningar mot de andra centralt. Sådana identitetsskapande processer upprätthålls genom ett återkommande återskapande av dessa kategoriseringar som visar sig i språk, retorik och ritualer. Vi och de andra -grupperingar kan bara förstås utifrån den ömsesidiga relationen och upplevda eller reella motsättningen mellan grupperna. Distanseringen från de andra utgör en grundförutsättning för identifikationen, sammanhållningen och solidariteten inom vi -gruppen. 5 I likhet med antropologen Tomas Hylland Eriksens perspektiv betraktas identitetsskapandet och skapandet av vi och de andra -grupperingar som relationella, kontextbaserade och föränderliga processer, vilket innebär att den identitetsbas som fungerar som ett förenande kitt inom en grupp kan variera beroende på olika omständigheter och tidpunkter. 6 Den ovanstående pläderingen för sociala helhetsanalyser kombinerat med perspektiv om identitetsskapande kan tyckas överambitiöst för en mindre delstudie som denna. Ämnet för studien är vidlyftigt och forskningstiden relativt begränsad. Studien kräver således avgränsningar i valet av undersökningsteman och material. Den samhällshistoriska ansatsen bör dock förstås som en målsättning att se kopplingen mellan olika samhälleliga analysnivåer, och en ambition att relatera diskussionen om förhållandena på den lokala nivån i Landskrona 2 Eric J. Hobsbawm, Från socialhistoria till samhällshistoria, i Om historia, Stockholm, 1999, (1970), s 96 ff. 3 Se t ex Mats Greiff, Vi bodde och, bad och blev utbildade som om vi vore på skilda kontinenter. Katolska och protestantiska arbetare i Belfast , Malmö, 2004 för ett exempel på en studie med en sådan ansats. 4 Zygmunt Bauman & Tim May, Att tänka sociologiskt, Göteborg, 2001 (1990); Tomas Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, Nora, 2003 (1993). 5 Bauman & May, 2001, s 53 f. 6 Hylland Eriksen, 2003, s 42 ff, 61 ff. 2

3 till en bredare och mer generaliserande nivå. 7 Med hjälp av perspektiven kring identitet och identitetsskapande kan vi kanske dessutom förstå komplexiteten kring varför människor känner gemenskap inom vissa grupper respektive otrygghet och främlingskap i relation till andra grupper i tider av upplevda hotande förändringar i samband med de omvandlingar som befolkningen i Landskrona bevittnat. Förslag på periodiseringar Lanskronas förändringar som social arena mot bakgrund av den skiftande ekonomiska utvecklingen, strukturomvandlingen och migrationsstrukturens förändringar kommer alltså att vara de centrala teman som fokuseras i studien. Jag tänker mig i nuläget en tidsmässig periodisering i två huvudavdelningar; perioden från krigsslutet 1945 fram till 1970 respektive perioden från 1970-talet fram till och med inledningen av 1990-talet. Den andra perioden kommer att få störst utrymme: 1) Perioden från krigsslutet 1945 fram till Det var en period som brukar betecknas som guldåldern för den så kallade svenska modellen på arbetsmarknaden med hög ekonomisk och industriell tillväxt, välfärdsreformer och en utvecklad arbetsmarknadspolitik med nästintill full sysselsättning mot bakgrund av samtidens rådande genusnormer. Flertalet länder i Västeuropa hade under denna period en hög ekonomisk och industriell tillväxt. Landskrona upplevde också en expansiv period. Industrin expanderade och likaså handels- och tjänstesektorn och efterfrågan på arbetskraft var stor. Staden och kommunen och dess befolkning växte genom kommunsammanslagningar och ökad inflyttning från närområdet och arbetskraftsinvandring främst från länder som Finland, Danmark, Jugoslavien och Grekland. De långa bostadsköerna under och talet bemöttes successivt genom byggandet av nya kvarter av hyresbostäder och nya villaområden. 8 2) Perioden från 1970-talet fram till och med inledningen av 1990-talet. Den perioden kan i den historiska backspegeln beskrivas som dramatisk och kännetecknad av såväl korta ekonomiska expansionsfaser som längre faser av ekonomisk stagnation och nedgång på olika områden. De föregående decenniernas industriella och ekonomiska 7 Jfr t ex Lars Ekdahl, Taylor i Olofström, Häften för Kritiska Studier, 1991:1, s 58 f. 8 Åke Jönsson, Historien om en stad. Del 3. Landskrona , Landskrona, 1997, s 283 f, 363 f, 434; Erik Wångmar, Landskrona stad och kommun , opublicerad uppsats, s 1 f. 3

4 glansdagar var över. Internationaliseringen, den snabba utvecklingen av process- och informationsteknik, den traditionella basindustrins tillbakagång och tjänstesektorns expansion tillsammans med ekonomisk liberalisering har beskrivits som ett tekniskt-ekonomiskt paradigmskifte som i ekonomisk-historiska sammanhang går under beteckningen den tredje industriella revolutionen. 9 För den svenska ekonomin innebar och 1980-talet stora förändringar. Oljekrisen 1973 fick till följd att energi- och råvarupriser ökade markant. Den tilltagande strukturkrisen för den svenska basindustrin t ex järnindustrin, varven och konfektionsindustrin medförde att tillväxttakten och sysselsättningen inom dessa sektorer sjönk samtidigt som inflationen ökade. På sikt bidrog det till att utrymmet för reallöneökningar och välfärdsreformer hotades. 10 Omvälvande förändringar på den internationella politiska arenan i form av mellanstatliga krig, inbördeskrig och andra politiska och sociala konflikter bidrog till att den internationella migrationen av personer som beviljades uppehållstillstånd i Sverige av politiska, humanitära och flyktingliknande skäl successivt ökade under och 1990-talen. Särskilt stor var ökningen i flyktingmottagandet under första hälften av 1990-talet. 11 Detta var strukturella förändringsprocesser som i allra högsta grad satte sin prägel på Landskronas utveckling under den aktuella tidsperioden. Den traditionella industristaden och dess befolkning upplevde några dramatiska företagsnedläggningar. Först försvann stora delar av textilindustrin under 1970-talet, och 1982 kom nästa dråpslag då Öresundsvarvet lades ner och uppemot anställda miste sitt arbete. Mellan 1980 och 1984 miste staden arbetstillfällen. Utöver en ökad arbetslöshet och utflyttning var överskottet på tomma bostäder och svårigheter att få den kommunala budgeten att gå ihop andra tecken på att Landskrona befann sig i uppförsbacke under 1980-talet. 12 Ett sätt att vända den negativa befolkningsutvecklingen och minska antalet tomma bostäder i Landskrona blev att öka det kommunala flyktingmottagandet under 1980-talets andra hälft och inledningen av 1990-talet. Under inbördeskriget i det forna Jugoslavien kom antalet flyktingar från det krigsdrabbade Balkan att öka kraftigt i Landskrona. Ökningen bestod dels av flyktingar som kom till staden inom ramen för kommunens stipulerade avtal med Invandrarverket om flyktingmottagande och dels av flyktingfamiljer som för att slippa en lång väntetid på olika flyktingförläggningar på egen hand sökte sig till Landskrona för att få tag på en bostad. Framför allt hos privata 9 Lars Magnusson, Den tredje industriella revolutionen, Stockholm, Alf O Johansson & Lars Ekdahl, Den historiska kompromissen som tillfällig maktallians. Perspektiv på arbetarrörelsens kris, Häften för Kritiska Studier, 1996:2, s 14 ff. 11 Christer Lundh & Rolf Ohlsson, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, Stockholm, 1999 (1994), s 84 ff. 12 Jönsson, 1997, s

5 hyresvärdar men i viss mån även hos det kommunala bostadsbolaget Landskronahem fanns goda möjligheter att få tag på lediga lägenheter i stadens centrala delar. De till antalet största flyktinggrupperna var bosnier och kosovoalbaner. Den ökade invandringen bidrog till att kommunens invånarantal ökade samt att dess befolkningssammansättning förändrades markant var cirka (11 procent) av kommunens omkring invånare utländska medborgare. 13 Inom ramen för studien blir det således en central uppgift att belysa dessa omvälvande strukturella förändringsprocesser och hur de kom att påverka Landskronas sociala karaktär. Hur påverkades de sociala relationerna i staden av dessa omvälvande förändringar under relativt kort tid? Vad för faktorer mot bakgrund av dessa förändringar skapade känslor av otrygghet och splittring respektive enhet och gemenskap inom och mellan olika skikt av stadens befolkning? Material och preliminär tidsplan Valet av material måste rimligen bli något begränsat. Det finns inte tid och utrymme för någon omfattande primärforskning i olika arkiv. Studien kommer i huvudsak baseras på olika tryckta källor i form av offentliga rapporter och utredningar från olika myndigheter och sekundärlitteratur av såväl vetenskaplig som populär karaktär. Till den senare genren hör den relativt rika förekomsten av lokala jubileumsböcker och översikter som jag hittills funnit när jag sökt referenser. Det är verk som traditionellt är tendentiösa men som kan vara användbara just av den anledningen att de många gånger ger uttryck för enskilda eller kollektiva aktörers uppfattning eller upplevelser av en händelse eller ett skeende. Studien och författandet av en text blir därmed en form av syntesbygge där undersökningsteman, tidsmässiga periodiseringar, perspektiv och funktionell källkritik styr sammanförandet och urvalet av material. Jag planerar dessutom att genomföra ett antal intervjuer med strategiska personer som kan ge information och personliga betraktelser kring de teman som jag vill belysa. Även om det enbart blir ett smärre antal intervjuer kan dessa informanter fungera som exempelfall som bidrar med aktörsperspektiv kring sociala identiteter. Därigenom blir det även möjligt att få en inblick i hur enskilda aktörer ur stadens befolkning har erfarit och upplevt de förändringsprocesser som står i fokus i studien. Forskningsarbetet är planerat att genomföras inom ramen för 2-3 månaders heltidsarbete, utportionerat under hösten 2008 och våren Merparten av arbetet kommer att utföras 13 Jönsson, 1997, s 401, 434 f. 5

6 under inledningen av Målsättningen är att ha en fristående text färdig i mars eller april månad Ambitionen är att forskningsarbetet dessutom kan fungera som utgångspunkt för vidare extern ansökan om forskningsmedel till forskningsråden. Referenser Bauman Zygmunt & May Tim, Att tänka sociologiskt, Göteborg, 2001 (1990). Ekdahl Lars, Taylor i Olofström, Häften för Kritiska Studier, 1991:1. Ekdahl Lars & Johansson Alf O, Den historiska kompromissen som tillfällig maktallians. Perspektiv på arbetarrörelsens kris, Häften för Kritiska Studier, 1996:2. Greiff Mats, Vi bodde och bad och blev utbildade som om vi vore på skilda kontinenter. Katolska och protestantiska arbetare i Belfast , Malmö, Hobsbawm Eric J., Från socialhistoria till samhällshistoria, i Om historia, Stockholm, 1999 (1970). Hylland Eriksen Tomas, Etnicitet och nationalism, Nora, 2003 (1993). Jönsson Åke, Historien om en stad. Del 3. Landskrona , Landskrona, Landskrona ett miljögemensamt studieobjekt. Medborgaren i Välfärdssystemen. Maj MiV:s sekretariat, opublicerat programförklaringsdokument. Lundh Christer & Ohlsson Rolf, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, Stockholm, 1999 (1994). Magnusson Lars, Den tredje industriella revolutionen, Stockholm, Wångmar Erik, Landskrona stad och kommun , opublicerad uppsats. 6