M1... För at förhindra detta!

Transkript

1 M1... För at förhindra detta! Hållbarhetskoncept i Regional- och Stadsplanering: en Helhetsvision 1

2 Content 1. // Växande utmaningar 1.1. Globala indikationer på klimatförändring 1.2. Stadsbefolkning i världen 1.3. Energisektor i EU 1.4. Utmaningar i urbana strukturer 1.5. Paradigmskifte 2. // Klimatförändring och Energi 2.1. Hållbarhetskoncept 2.2. Hur uppnår man ett koldioxidfritt liv? 2.3. Varför städer och kommuner? 2.4. Övning: Deltagarnas koldioxidavtryck 2

3 1. Växande utmaningar 1.1. Globala indikationer på klimatförändring Flera oönskade processer är pågår, till exempel: Smältande glaciärer - kan höja havs nivån med up till 6m globalt Smältande glaciärer - ger mindre reflektion av solstrålning tillbaka ut i rymden Mer värme absorberas i havsvatten och mark vilket ger högre temperaturer Smältande permafrost- frigör metangas som är en mer potent växthusgas än CO 2 Förändrad riktning av havsströmmar oförutsägbara väderförhållanden Orkaner och tromber kan bli allt vanligare Flera djurarter kommer troligen att dö ut( ex isbjörn) Redan torra regioner kan bli ännu torrare Redan varma regioner kan bli ännu varmare Det gemensamma målet har varit att begränsa den totala temperatur ökningen till 2 o C. Det målet börjar suddas ut.. 3

4 w1 1. Växande utmaningar 1.2. Stadsbefolkning i världen % 36% Stadsbefolkning 60% 70% Källa: United Nations, World Urbanization Prospects: The 2007 Revision, Feb Landsbygdsbefolkning Vikten av försök att hålla koldioxid utsläppen nere, lett av städerna 3.3 Konitnueligt ökande befolkning i städerna Stad Landsby ggd 4 4

5 Slide 4 w1 needs full axis label for population size - is it billions? wiltshirer;

6 1. Växande utmaningar 1.3. Energi per sektor i EU (1) 2009 täckte FES 16% av den primära energiproduktionen I EU, där fossila bränslen stod för 55% och kärnkraft för 29% Målet är att öka andelen FES med 20% till Kol och torv Råolja Geo- och solenergi Naturgas Kärnkraft Vattenkraft Biobränsle och sopor Värme Totalt % 13 % 19 % 29 % 3 % 2 % 14 % 0 % 100 % Värdena är utryckta i enheten kilo ton oljeekvivalenter (ktoe) Källa: 5

7 1. Växande utmaningar 1.3. Energi per sektor i EU (1) 2009 stod bostad-, transport - och tjänstesektorn för 49% av den totala energiförbrukningen i EU. Tabellen visar förbrukningen för varje sektor i miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) Industri % Transport % Övrigt % Bostäder % Tjänster % Skogs- och lantbruk 25 2 % Fiske 1 0 % Ospecifierat 15 1 % Totalt % Källa: 6

8 1. Växande utmaningar 1.4. Utmaningar i urbana strukturer (1) Bränsleanvändning 一 人 当 たりガソリン per 消 person 費 量 [l/ [1/year] 年 ] 80,000 60,000 ヒューストン Houston Detroit デトロイト Los ロサンゼルス Angeles Vänster: Bensinkonsumptionen i städer med olika strukturer Utveckling av CO 2 reduktionsplaner inte bara på en idividuell skala, men också på en hel stadsskala 40,000 20,000 Chicago シカゴ ニューヨーク New York メルボルン Melbourne Sydney シドニー トロント Toronto Zurich チューリッヒ Paris パリ フランクフルト Frankfurt London ロンドン Copenhagen コペンハーゲン ウィーン Wien アムステルダム Amsterdam Tokyo 東 京 シンガポール Singapore Moscow モスクワ Stadsbefolkningstäthet [person/ha] 都 市 人 口 密 度 [ 人 7 Hong 香 港 Kong (1) Hög-densitetsombyggnad av stadskärnor i beaktande av faktorer som byggnadshöjd och användning (2) Utveckling av kollektivtrafiken Källa: The World Business Council for Sustainable Development [WBCSD], Energy-Efficiency in Buildings Kompakta städer 7

9 1. Växande utmaningar 1.4. Utmaningar i urbana strukturer (2) URBAN STRUKTUR Källa: J. Kurnitski, ww.sitra.fi BYGGNADER TRAFIK ENERGI- TILLFÖRSEL UTSLÄPP FRÅN BEBYGGD MILJÖ En kompakt urban struktur påverkar utsläpp både direkt och indirekt Direkt: Kortare nyttighetsledningar och vägar Indirekt: Energisystemsomvandling, inverkan på trafik

10 1. Växande utmaning 1.5. Paradigmskifter från ett massproducerande samhälle till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp CO 2 utsläpp per person 20 Australien USA Sydafrika Tyskland Norge Japan Rumänien Malaysia Spanien 5 kina Indien Mexiko Nigeria Brasilien Nationalbruttoinkomst per person Hejdå till massproduktions- och masskonsumtionssamhället Lyckat skapande av ett samhälle med låga CO 2 utsläpp kommer hjälpa ett paradigmskifte (Källa: Pekka Huovila, The 2008 World Sustainable Building Conference) 9

11 2. Klimatförändring och Energi 2.1. Hållbarhetskoncept (1) Hållbarhet? Introducerades först 1987: Brundtland Report, Our Common Future Termen har används med olika och förändrad innebörd Men dessa definitioner innehåller ofta följande delar: Minimera handlingar som bryter ned planetens livsuppehållande system och levande resurser Gå mot handingar som är designade för att återställa och upprätthålla dessa system och resurser 10

12 2. Klimatförändring och Energi 2.1. Hållbarhetskoncept (2) Sektor Greenfield byggande Rehabliteringsbyggande Trafik Urban struktur Ocentraliserad produktion Fjärrvärme Centraliserad kraftproduktion 11 Huvudsakliga utsläppsproblem Hårda krav på energieffektivitet Fossilbaserad uppvärmning av småhus Elektriska apparater och uppvärmning av lägenhetsblock Elktriska apparater i komerciella- och industribyggnader Trafikstyrning input/output Delning av elektriska fordon Kompakterande Medvenhet av konsekvenser Sol-el och sol-värme Värmepumpar Vindkraft och biobränslen i liten skala Förnybara bränslen Avfall som energi: Förbränning och värmeåtervinning Vindkraft (centraliserad) Koldioxid uppfångning och lagring CCS

13 2. Klimatförändring och Energi 2.1. Hållbarhetskoncept (3) Markanvändningsscenarion & Energiscenarion Nätverk vision Kriterier för arkitekturtävling Generalplan Hög hållbarhetsprestanda Källa: A. Staffans, Aalto University Arkitektur och energisimuleringar Aija Staffans

14 2. Klimatförändring och Energi 2.1. Hållbarhetskoncept (4) Steg som stadsplaneraren följer för att integrera energi- och utsläppsproblem till planen på ett hållbart vis Planera flera utkast med alternativ för stadsutveckling Anlita en energi/utsläppskonsult till att analysera alternativen och ge specifika värden på energiförbrukning och utsläpp och även uppskatta investerings- och driftkostnader. Låt beslutsfattarna utvärdera alternativen baserade på den nya informationen angående förbrukning, utsläpp och kostnader. Baserat på beslutet och den kvantitativa informationen, ta fram en mer avancerad hållbarhetsplan för det urbana samhället 13 13

15 2. Klimatförändring och Energi 2.2. Hur uppnår man ett koldioxidfritt liv? (1) När som helst, var som helst, nödvändiga apparater Ökad effektivitet Bekväm och grönbygd omgivning Stöd för liv Stöd för val Stöd för köp Navigationssystem Eco-märkning Övergång till en tjänstekonsumtions-livsstil Populärisera miljöbyggnader Policy Policy Konstruktion -sfärdigheter Designfärdigheter Finansiering Policy Källa: Shuichi Ashina, National Institute for Environmental Studies (CGER/NIES) Urban Planning and Sustainable Development,March 4,

16 2. Klimatförändring och Energi 2.2. Hur uppnår man ett koldioxidfritt liv? (2) Leda invånare mot ett skapande av låg-koldioxidssamhällen: Extremt svårt att målen för mellan- och långsikt satt av regeringar baserat på nuvarande energisparmetoder Även om högpresterande energisparbyggnader och städer skapas, så kan inte energisparmålen uppfyllas om invånarna spenderar energin extravagant. Hur kan vi motivera människor till att gå från ett hög- till en låg-koldioxidlivsstil? Presentera en modell av en framtida låg-koldioxidstad I en synlig form. Motivera människor till att bli medvetna om energibesparing, vilket leder dem till en lågkoldioxidlivsstil

17 2. Klimatförändring och Energi 2.3. Varför städer och kommuner? För att städer och kommuner är: Administrativa enheter direkt kopplade till invånarnas liv De viktigaste organen som tar fram och genomför programåtgärder De har en synvinkel direkt kopplad till invånarnas dagliga liv Ansvariga för främja program för EE och minskning av CO 2 -utsläpp Inflytelserika på de intressenter som konsumerar energi Ansvariga för en stabil energitillförsel i regionen Program för reduktion av CO 2 -utsläpp innebär förväntningar på att kommunerna ska samarbeta 16 16

18 2. Klimatförändring och Energi 2.3. Varför städer och kommuner? När nationella politiker och världens ledare pratar om att tackla klimatförändringen, men lämnar städerna utanför ekvationen så är det som att bekämpa en brand med en trädgårdsslang - Robert Doyle, Melbournes borgmästare, Australien 17

19 2. Klimatförändring och Energi 2.4. Övning: Deltagarnas koldioxidavtryck(1) Ett koldioxidavtryck är den totala mängd av växthusgaser som producerats både direkt och indirekt av en människa, organisation, händelse eller produkt. Till exempel: När en bil körs så förbränner motorn bränsle, vilket skapar en mängd koldioxid beroende på bilens bränslekonsumtion och sträckan den körs. Ett avtryck mäts genom att bedöma mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären av produkten och det mäts oftast i ton CO2. En människas koldioxidavtryck är summan av alla CO2 utsläpp till atmosfären som orsakats av just den personens aktiviteter under en viss tidsperiod, vanligtvis ett år. När organisationer och individer vet storleken på deras koldioxidavtryck, så kan en strategi utformas för att reducera mängden föroreningar orsakade av individen eller organisationen. Utsläppsrätter används för att styra mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären. 18

20 2. Klimatförändring och Energi 2.4. Övning: Deltagarnas koldioxidavtryck(2) Metoder för att beräkna ditt individuella koldioxidavtryck finns tillgängligt gratis på olika hemsidor. Tabeller som listar produkter och mängden CO 2 utsläpp finns också tillgängliga online. Till exempel: For instance: 19

21 UP-RES Consortium Kontkatinstitutioner för denna modul: Aalto University Finland : Aalto University School of science and technology Spanien : SaAS Sabaté associats Arquitectura i Sostenibilitat Storbritannien: BRE Building Research Establishment Ltd. Tyskland : AGFW - German Association for Heating, Cooling, CHP UA - Universität Augsburg TUM - Technische Universität München Ungern : UD University Debrecen 20