Yrkesutbildning nu och i framtiden

Transkript

1 Yrkesutbildning nu och i framtiden

2 Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice Stockholm tel: e-post: ISBN Beställningsnummer: 15:1441 Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Foto: Omslag: HK Andersson / Scandinav. Sid 4 Leif Johansson / Scandinav. Sid 7 Thomas Adolfén / Scandinav. Sid 13 Scandinav. Sid 14 Doug Olsen / Mostphotos. Sid 17 Johnér. Sid 21 Camilla Sjödén Lindqvist / Johnér. Sid 22 Jörgen Wilkund / Scandinav. Sid 25 Johan Willner / Etsabild. Sid 26 Igor Emmerich / Corbis. Sid 31 Dan Burch / Mostphotos. Sid 32 Scandinav. Upplaga: 500 ex Tryck: Taberg Media Group Stockholm mars

3 Förord Yrkesutbildning och kopplingen mellan skola och arbetsliv är politiskt prioriterade områden. En bakgrund är arbetslöshet och frågor om kompetensförsörjning. Det pågår många utvecklingssatsningar kring yrkesutbildningen och Skolverkets uppdrag på området har ökat de senaste åren. Yrkesutbildning är också ett prioriterat område i många länder i Europa och inom det europeiska och nordiska samarbetet. Under de senaste åren har andelen som söker till ett yrkesprogram i gymnasieskolan minskat, från 35 procent 2007 till 26 procent Yrkesutbildning på gymnasial nivå finns också inom kommunernas vuxenutbildning. Där är efterfrågan på utbildning delvis en annan. Kurser inom exempelvis vård och omsorg är mycket efterfrågade. I den här publikationen tar vi upp frågor om yrkesutbildning på gymnasial nivå som Skolverket vill uppmärksamma. Publikationen bygger på en rapport som Skolverket publicerade i oktober 2014: Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet. Den hittar du i Skolverkets publikationsdatabas. 1 1 Skolverkets publikationsdatabas 3

4 4

5 En bild av läget för svensk yrkesutbildning Allt färre väljer yrkesprogram Under de senaste åren har andelen nybörjarelever i gymnasieskolan som väljer ett yrkesprogram minskat, från 35 procent år 2007 till 26 procent år I kombination med minskande årskullar innebär detta att antalet elever på yrkesprogram minskar betydligt, särskilt inom vissa yrkesområden. Bland elever på yrkesprogram råder en överrepresentation av män, elever med föräldrar med låg utbildningsnivå och elever med lägre meriter från grundskolan. På flera av yrkesprogrammen är könsfördelningen mycket ojämn och följer traditionella könsmönster. Exempel på faktorer som påverkar valet av gymnasieprogram är inställning till att specialisera sig i gymnasieåldern, inställning till behörighet till högskolestudier, föräldrars och vänners påverkan, vilka utbildningar som erbjuds, hur den lokala arbetsmarknaden ser ut och vanligt förekommande uppfattningar om olika utbildningar m.m. Studie- och yrkesvägledning är av stor vikt för ungas och vuxnas studieval. Enligt flera studier är dock vägledningen ofta lågt prioriterad och behöver utvecklas. I den kommunala vuxenutbildningen är fördelningen av elever på olika yrkesområden en annan än i gymnasieskolan. Vissa områden som är relativt små i gymnasieskolan har ett högt söktryck i vuxen- 2 Övriga nybörjare gick på ett högskoleförberedande program eller på ett introduktionsprogram. Andelarna på dessa var 58 respektive 16 procent

6 utbildningen. Dessutom är det en överrepresenation av kvinnor inom vuxenutbildningen. Elevers intresse och önskemål ska ligga till grund för vilken gymnasieutbildning de går. Därför är det viktigt att elever har möjlighet att göra informerade och välgrundade val att det finns ett brett och allsidigt utbud av utbildningar av hög kvalitet att välja mellan. Det är viktigt att elever inte avstår från att söka program därför att de saknar information om utbildningen eller vad den leder till, för att de tvivlar på utbildningens kvalitet, fortsatta utvecklingsvägar eller för att de uppfattar att den inte riktar sig till dem. Därför bedömer vi att mer behöver göras på området som handlar om attraktivitet, status, social bakgrund och kön. Bland annat behöver vi förstå mer om kopplingen mellan utbildningsval och olika bakgrundsfaktorer. Dessutom behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas ytterligare. Det är olyckligt om vissa utbildningar uppfattas som en väg för främst elever med sviktande studiemotivation eller andra svårigheter att fullgöra sina studier. Därför är det viktigt att fortsätta informera om yrkesprogrammen, de möjligheter de ger efter examen och att de riktar sig till alla elever med intresse för en specifik yrkesinriktning. Utbildningsutbud ur olika perspektiv I samband med gymnasiereformen 2011 gjordes en översyn över yrkesprogrammen. De flesta nationella programråd anser att yrkesprogrammens innehåll och kursutbud efter reformen i stort sett motsvarar arbetsmarknadens behov. Programråden anser dock samtidigt att utbildningarna kan behöva justeras och har pekat på att antalet utbildade inom olika områden inte alltid motsvarar arbetsmarknadens 6

7 behov. Utbudet av olika yrkesprogram och inriktningar stämmer inte helt överens med elevernas val och inte heller med tillgången på yrkeslärare. När vissa inriktningar blir mycket små finns en risk att de läggs ned. Sedan kan det vara svårt för skolorna att starta på nytt när det finns behov av utbildningen. Svårigheterna att upprätthålla ett brett och allsidigt utbud i hela landet innebär att elevernas tillgång till yrkesutbildning inte är likvärdig över landet. De innebär också en risk för att arbetsmarknadens kompetensförsörjning blir otillräcklig inom vissa yrkesområden samtidigt som det kan finnas ett överskott av utbildade inom andra områden. Detta har bland annat de nationella programråden uppmärksammat. Att ha en gymnasieexamen är mycket viktigt för elevens möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta konstaterar Skolverket och Arbetsförmedlingen i analyser. Det bekräftar också de nationella programrådens erfarenheter. Enligt Skolverkets uppföljningsstudie var andelen som hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter avslutade gymnasiestudier högst bland män som hade gått ett mansdominerat yrkesförberedande program (fordons- bygg- respektive energiprogrammet). Bland kvinnodominerade yrkesförberedandeprogram hade omvårdnadsprogrammet högst andel etablerade i arbete efter ett år. 3 Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är vuxenutbildningen ett viktigt komplement till gymnasieutbildningen för ungdomar. Sedan 2009 finns det riktade statsbidrag som kommunerna kan ansöka om 3 Vad ungdomar för efter gymnasieskolan Skolverket, 2014 (rapport nr 411). Studien avser elever som gått i gymnasieskolan enligt de styrdokument som gällde innan den gymnasiereform som genomfördes Reformen innebar förändringar i programmens struktur, innehåll och namn. Bland annat förändrades de tidigare yrkesförberedande programmen och bytte namn till yrkesprogram. 7

8 8

9 för yrkesutbildning för vuxna. I Skolverkets kontakter med kommuner har framkommit att detta bidragit till att upprätthålla omfattningen av yrkesutbildning för vuxna. Trots att kommuner och regioner ofta samarbetar kring utbudet i både gymnasieskola och vuxenutbildning, är risken stor att utbudet av olika yrkesutbildningar minskar. Utbildningsutbudet styrs bland annat av elevers val på en skolmarknad. Skolverket har tidigare uppmärksammat att uppdelningen i kommunala och fristående gymnasieskolor gör det svårare för kommunerna att styra vilka gymnasieprogram som anordnas. Ökad regional samverkan kan bidra till att upprätthålla ett brett utbildningsutbud och statliga insatser kan behövas för att stödja sådan samverkan. Den pågående statliga Yrkesprogramsutredningen 4 har bland annat i uppgift att föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras. Det behövs en diskussion om alternativa vägar till bättre kompetensförsörjning, bland annat möjligheter för unga att växla bana efter att ha gått ett högskoleförberedande program

10 Yrkeslärarrollen förändras Det finns yrkesutbildning av mycket hög kvalitet samtidigt som det finns utbildningar som behöver förbättras. Exempel på brister som förekommer på yrkesprogram är att lärares förväntningar på eleverna i teoretiska ämnen är för låga, att rektorer inte i tillräcklig grad följer upp elevernas kunskapsresultat, att de olika delarna i utbildningen inte hänger ihop och att stöd och motivationsskapande åtgärder sätts in för sent. Det finns också stora utvecklingsbehov av det lärande som är förlagt till en arbetsplats (se s. 12 Varierande kvalitet och brist på apl-platser) En mycket viktig del i utbildningens kvalitet är tillgång på yrkeslärare och lärarnas kompetens. Det råder brist på yrkeslärare inom flera områden och andelen obehöriga är hög inom yrkeslärarkåren. Yrkeslärarrollen har förändrats med det ökade inslaget av arbetsplatsförlagt lärande, inte minst vid lärlingsutbildning. Lärarens kommunikation med handledaren på arbetsplatser är mycket viktig för att främja elevernas lärande och bedöma deras kunskapsutveckling. Insatserna för att höja kvaliteten måste fortsätta, både när det gäller utbildning som bedrivs i skolan och på arbetsplats och hur dessa hänger ihop som en helhet. God kvalitet är också viktigt för att utbildningarna ska vara attraktiva för både elever och arbetsgivare. Kompetensutvecklingen av yrkeslärare behöver fortsätta och yrkeslärarutbildningen förändras mot bakgrund av den förändrade yrkesrollen. Yrkesutbildningarnas innehåll behöver vara flexibelt och kontinuerligt anpassas till förändringar i omvärlden. 10

11 Skolan och arbetslivet har närmat sig varandra Hur ansvaret för yrkesutbildning fördelas mellan arbetsliv och skola varierar mellan länder och har varierat över tid i Sverige. Generella svårigheter när arbetslivet haft det största ansvaret har varit att engagemanget varit konjunkturberoende, att skolväsendet haft begränsad insyn i yrkesutbildningen, att upprätthålla kvaliteten i lärandet svag koppling till skolans styrdokument. Generella svårigheter när skolan haft det största ansvaret har varit att hålla utbildningens innehåll och utrustning uppdaterade med utvecklingen inom yrkesområdena, att utbildningen är relevant för arbetslivet Gymnasiereformen och satsningar på yrkesutbildning inom vuxenutbildningen har inneburit att skolan och arbetslivet närmat sig varandra. Enligt Skolverket har samverkan blivit mer omfattande och fungerar väl. På nationell nivå är de nationella programråden för gymnasieskolans yrkesprogram ett viktiga fora för samverkan. Men samverkan mellan skola och arbetsliv behöver fortsatt utvecklas på alla nivåer, både generellt och specifikt kring tillgång och kvalitet på platser för lärande på arbetsplats. Bland annat behöver arbetet inom de lokala programråden utvecklas och vi bedömer att statligt stöd behövs för detta. 11

12 Varierande kvalitet och brist på apl-platser I samband med gymnasiereformen ökade betoningen på arbetsplatsförlagt lärande inom både gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Tillgången på platser varierar, liksom kvaliteten i lärandet på arbetsplats. I många fall råder konkurrens om platser hos arbetsgivare. Vad gäller kvalitet handlar utmaningarna bland annat om handledares kunskap om skolans förväntningar och om att få arbetslivets krav och skolans mål att stämma överens. Det arbetsplatsförlagda lärandet utelämnas ibland från skolans systematiska kvalitetsarbete, vilket innebär att skolor och skolhuvudmän inte alltid analyserar och utvecklar det arbetsplatsförlagda lärandet tillräckligt. Bristen på platser för arbetsplatsförlagt lärande och kvalitetsbristerna utgör betydande problem. För att komma tillrätta med problemen behöver kommuner och regioner utveckla de lokala programråden och få fram fler platser för olika former av lärande på en arbetsplats. För att förbättra kvaliteten i lärandet på arbetsplats behöver bland annat skolhuvudmännen och rektorerna ta ett större ansvar för denna del av utbildningen. Det kan också behövas ytterligare fortbildning för skolhuvudmän, rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Handledare på arbetsplatser behöver ytterligare kompetensutveckling, bland annat om didaktik och bedömning. 12

13 13

14 14

15 Antalet lärlingar ökar Elever som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan går minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Höstterminen 2014 fanns omkring elever i gymnasieskolan (alla årskurser) som går ett yrkesprogram som lärling. De utgör omkring 7 procent av alla elever på yrkesprogram. En relativt stor andel elever hoppar dessutom av sin lärlingsutbildning, men många fortsätter istället att studera på ett yrkesprogram med i huvudsak skolförlagd utbildning. Inom vuxenutbildningen har lärlingsutbildningen varit relativt liten till omfattning, men ändå ökat successivt sedan statsbidraget infördes Vi bedömer att det är viktigt med uthållighet och ett långsiktigt perspektiv i arbetet med lärlingsutbildning. I sin nuvarande utformning är det en relativt ny företeelse, åtminstone i stor skala. Lärlingsutbildningen får inte uppfattas som en mindre krävande väg genom gymnasieskolan. Det är ett annat sätt att lära och en krävande utbildning, vilket det är viktigt att informera om. Fortsatt utvecklingsbehov inom vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och gymnasiesärskolan Yrkesutbildningen kan ibland sägas ha dubbla syften; att bidra till kompetensförsörjning och att öka andelen som tar en gymnasieexamen och därigenom får bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Det andra syftet är särskilt relevant för introduktionsprogrammet yrkesintroduktion, yrkesutbildning inom vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Det handlar till stor del om grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. 15

16 16 De här utbildningarna syftar ofta till att rusta individer utifrån deras individuella förutsättningar och behov för att öka deras chanser att få ett arbete. Introduktionsprogrammet yrkesintroduktion, som kan vara av varierande längd, riktar sig främst till elever som inte är behöriga till ett yrkesprogram. Det ska förbereda dem antingen för att gå direkt till arbetslivet eller för att studera vidare på ett gymnasieprogram. Under 2013 gick elever på yrkesintroduktion. Det finns en rad utvecklingsbehov och Skolverket arbetar med statsbidrag och andra insatser för att utveckla kvaliteten. Inom den kommunala vuxenutbildningen pågår en statlig satsning på yrkesvux och lärlingsvux. Under 2013 fanns drygt elever inom yrkesvux och drygt inom lärlingsvux. Vård och omsorg är det yrkesområde som har i särklass flest elever inom dessa satsningar. Också inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna har reformeringen från 2013 inneburit ökad inriktning mot yrkeskunskaper. Under 2013 fanns drygt 200 lärlingar inom särvux. Yrkesutbildning inom vuxenutbildningen behöver bli mer flexibel i relation till både individens och arbetsmarknadens behov. När det gäller gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna bedömer vi att verksamheterna behöver fortsatt stöd i omställningen mot mer yrkesutbildning.

17 17

18 skolverkets samlade bedömningar Fortsatt stora utvecklingsbehov Det pågår en rad insatser som syftar till att utveckla yrkesutbildningen, se nästa avsnitt. Flera av dessa befinner sig ännu i ett inledande skede och olika strukturer för bland annat samverkan mellan skola och arbetsliv håller på att byggas upp. Skolverket bedömer att arbetet behöver fortsätta och att det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på utvecklingsarbetet. Utöver de viktiga insatser som pågår finns också andra frågor om yrkesutbildning som behöver ökad uppmärksamhet. Det gäller de traditionella mönstren i utbildningsval sett till kön och social bakgrund. Det gäller också kvaliteten på yrkesutbildningarnas skolförlagda delar och möjligheten att upprätthålla ett brett och allsidigt utbud av yrkesutbildningar över hela landet. På vissa utbildningar eller inriktningar är elevunderlaget åtminstone tidvis så litet att det är svårt att upprätthålla ett brett utbud av yrkesutbildningar. Elevernas tillgång till olika utbildningar är därmed inte likvärdig i landet. Den regionala samverkan behöver stärkas för att upprätthålla utbudet och statliga insatser kan behövas för att stödja sådan samverkan. Det finns många förhoppningar och mål knutna till gymnasieskolans yrkesprogram att bidra till ökad kompetensförsörjning och till ökad genomströmning i gymnasieskolan. Det kan behövas en diskussion om flera sätt att nå dessa mål. För kompetensförsörjningen är även kommunernas vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildning och färdigutbildning inom en anställning viktiga bidrag, inte minst i tider av svagt tillskott från gymnasieskolan. Det behövs också en diskussion om hur det kan bli 18

19 lättare för individen att växla bana även efter ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Ökad genomströmning i gymnasieskolan är mycket viktigt. Men det är inte bara yrkesutbildningarna som bidrar till detta mål. Utöver insatser som specifikt rör yrkesutbildning, behövs ytterligare generella insatser för elevers motivation, hög kvalitet i undervisningen och och ett väl fungerande stöd i alla delar av grund- och gymnasieskolan. 19

20 Skolverkets insatser för att utveckla yrkesutbildningen Skolverket har många uppdrag som handlar om att höja kvaliteten på yrkesutbildningarna, bland annat informationsinsatser, statsbidrag och utbildningar. Här berättar vi en del om vad Skolverket arbetar med när det gäller yrkesutbildning. Studie- och yrkesvägledning Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning För att eleverna ska kunna hantera valsituationer och göra väl underbyggda val har studie- och yrkesvägledningen en viktig roll. De senaste årens skolreformer har också omfattat studie- och yrkesvägledningen. Skolverket har tagit fram allmänna råd som ska fungera som stöd för att planera och genomföra verksamheten. De allmänna råden gäller alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen. Studie- och yrkesvägledningen är en fråga för hela skolan. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och skolhuvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar. Läs mer och beställ de allmänna råden på 20

21 21

22 22

23 Stöd i arbetet med studie- och yrkesvägledning Skolverket arbetar på olika sätt med att främja kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledning. Som en del av den pågående satsningen erbjuds kurser för studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer. Läs mer på Utbildningsinformation Skolverket publicerar information som stöd vid val av utbildning och yrke. Vi har webbplatser som riktar sig både till skolhuvudmän, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare, elever och föräldrar: innehåller information om olika utbildningar, från grundskola och gymnasieskola till yrkeshögskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning, universitet och högskola. är en systersajt till och innehåller information om yrken, program och skolor med fokus på gymnasievalet. Webbplatsen fungerar i mobiltelefoner och läsplattor. 23

24 är en webbplats där elever och föräldrar kan jämföra skolors kvalitet och resultat. vad gäller t.ex. betyg och provresultat för alla grund- och gymnasieskolor i Sverige. Webbplatsen fungerar i mobiltelefoner och läsplattor. Statsbidrag Statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen Skolhuvudmän kan ansöka om bidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen. Syftet är att ge yrkeslärare en möjlighet att kombinera studier och arbete och få en yrkeslärarexamen. Genom bidraget får skolhuvudmannen ersättning för en del av lärarens minskade arbetstid. Statsidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen Skolhuvudmän kan ansöka om bidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen. Syftet är att lärarna ska få en möjlighet att delta i verksamheten på en arbetsplats utanför skolan för att uppdatera sina kunskaper. Det går även att ansöka om bidrag för andra kompetensutvecklande insatser som t.ex. certifieringskurser. Statsbidrag för utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet Skolhuvudmän kan ansöka om bidrag för att vidareutveckla kvaliteten det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Insatserna ska vara en del i 24

25 25

26 26

27 yrkesutbildningens systematiska kvalitetsarbete för att öka kvaliteten i elevernas lärande. Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning Skolhuvudmän kan ansöka om bidrag för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning. Bidraget ska användas till kostnader för att utveckla lärlingsutbildningen, ersättning till arbetsgivare som tar emot lärlingar och som ersättning till arbetsgivare om elevens handledare är utbildad enligt Skolverkets krav. Statsbidrag för att främja lärlingsutbildning Kommunala skolhuvudmän kan söka detta bidrag för att starta lärlingsutbildning eller utöka befintlig lärlingsutbildning så att fler elever kan gå en gymnasial lärlingsutbildning. Bidraget gäller både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Statsbidrag för yrkesintroduktion Skolhuvudmän för gymnasieskolor kan ansöka om statsbidrag för att utveckla kvaliteten inom yrkesintroduktion, ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Bidrag kan sökas för t.ex. insatser som utvecklar samarbetet med lokala arbetslivet och förbereder eleverna bättre för arbete eller fortsatta studier. 27

28 Statsbidrag för yrkesutbildning för vuxna Kommunala skolhuvudmän kan ansöka om statsbidrag för yrkesvux, lärlingsutbildning för vuxna och yrkesförarutbildning för vuxna. Satsningen ska ge fler vuxna en möjlighet att gå en yrkesutbildning. Statsidrag till branschorganisationer för lärande på arbetsplats Statsbidrag som arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, organisationer som är gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare samt intresseorganisationer i näringslivet kan söka statsbidrag för att utveckla lärandet på arbetsplatser. Syftet med bidraget är att stödja arbetsplatser som anordnar arbetsplatsförlats lärande (apl). Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och organisationer som är gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare kan ansöka om statsbidrag för så kallade yrkesintroduktionsanställningar. Bidraget syftar till att utveckla kvaliteten i det lärande som sker på arbetsplatser inom ramen för yrkesintroduktionsavtal. Målgruppen för anställningarna är unga personer som saknar relevant yrkeserfarenhet. Genomgående är att arbete kombineras med utbildning Läs mer på Där finns också en kalender som visar när det är dags att söka respektive statsbidrag: Utbildning för apl-handledare Skolverkets handledarutbildning vänder sig i första hand till handledare som tar emot elever i apl, arbetsplatsförlagt lärande, i gymnasie 28

29 skolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Utbildningen sätter eleven och elevens lärande i centrum. Den kan också bidra till kompetenshöjning till exempel när det gäller att ta emot nyanställda på arbetsplatsen. Även handledare på arbetsplatser i andra utbildningsformer kan ha glädje av utbildningen. Utbildningen är webbaserad och består av en handledarintroduktion och en fördjupning om att handleda lärlingar. Läs mer på Nationella apl-utvecklare Det finns tjugo nationella apl-utvecklare i landet. De kan stödja skolor i det systematiska kvalitetsarbetet kring apl med betoning på samverkan mellan skola och arbetsplats. De nationella apl-utvecklarna stödjer skolan i det strategiska arbetet men utför inte praktiska uppgifter som att kartlägga och anskaffa apl-platser eller utforma dokument. Läs mer på Lärlingsutbildning Skolverket lärlingscentrum Skolverket har startat ett lärlingscentrum på uppdrag av regeringen. Målet är att få fler lärlingar på gymnasial nivå och att höja kvaliteten i apl. Lärlingscentrum arbetar långsiktigt, aktivt, uppsökande, utåtriktat och konsultativt med insatser riktade till olika målgrupper. Centret 29

30 stödjer på olika sätt huvudmän och skolor men även arbetslivsorganisationer och arbetsgivare som tar emot elever i apl. Läs mer på Internationellt perspektiv Inom Europa finns ett samarbete för att förbättra, utveckla och göra Europas yrkesutbildningar mer attraktiva. Samarbetet har bland annat resulterat i en rad verktyg och rekommendationer, bland annat om att synliggöra kvalifikationer, stärka kvalitetsarbetet inom yrkesutbildningen och införa ett meritöverföringssystem. Skolverkets internationella arbete med yrkesutbildning handlar dels om att bygga upp kunskap genom att jämföra och utbyta erfarenheter med andra länder, dels om att underlätta personers rörlighet mellan länder. Läs mer på 30

31 31

32 32

33 Ett urval av rapporter från Skolverket som berör yrkesutbildningsområdet Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Skolverket, 2014 Nationella program Skolverket, 2014 Yrkeslärare per program Skolverket, 2014 Introduktionsprogram Skolverket, 2014 Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan en registerstudie Skolverket, 2014 Arbetsgivarnas användning av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning och deras erfarenheter av att ta emot gymnasiala lärlingar Stockholms universitet, 2014 Beskrivande data 2013 Skolverket, 2014 Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. Skolverket, Dnr 2013:621 Attityder till vuxenutbildningen 2012 Skolverket, 2013 Skolverkets lägesbedömning 2013 Skolverket, 2013 Utvecklingen av lärlingsutbildningen Skolverket 2013 Tillgången på yrkeslärare Skolverket

34 Elever per programtyp och program Skolverket, 2013 Det svåra valet. Elevers val av utbildning på olika gymnasiemarknader Skolverket, 2013 Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet Skolverket, 2012 Börja om på nytt program i gymnasieskolan Skolverket, 2012 Delrapportering av uppdrag om gymnasieskolreformens lokala förankring Introduktionsprogrammen Skolverket, Dnr: 2012:279 Gymnasial lärlingsutbildning de tre första åren Deltagande, elevernas erfarenheter och studieresultat. Skolverket, 2012 Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen Skolverket, Dnr 2011:952 Gymnasieelevers byten av program och skolor Skolverket, 2011 Skolmarknadens geografi Skolverket,

35 35

36 Denna publikation tar upp frågor kring yrkesutbildning på gymnasial nivå som Skolverket vill uppmärksamma. Vi visar också Skolverkets stödinsatser till skolhuvudmän, skolor och i vissa fall arbetsmarknadsaktörer. I publikationen finns också en lista med ett u val av rapporter från Skolverket som berör yrkesutbildningsområdet. Publikationen bygger på en längre rapport som Skolverket publicerade i oktober 2014: Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet.