TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE

Transkript

1 TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE ÅRSBERÄTTELSE

2 BESTÄLLNINGAR Monica Bödker-Pedersen Telefon: ADRESS Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle Norrköping BESÖKSADRESS Kopparhammaren Kungsgatan 56 C Norrköping Hus B Valla Linköping HEMSIDA TRYCK Copyright: Tema Q och författaren 2

3 INNEHÅLL DEL I TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE... 5 Medarbetare... 8 VERKSAMHETEN... 9 Forskarutbildningen... 9 Avhandlingsprojekt Forskningsprojekt Vetenskaplig publicering Seminarieverksamhet Konferenser Vetenskapliga uppdrag Grundutbildning Samverkansuppdraget Forskningsansökningar Nyckeltal för verksamheten Ekonomiskt resultat DEL II MEDARBETARNAS VERKSAMHET PROFESSORER OCH FORSKARE Peter Aronsson 24 Bodil Axelsson 30 Svante Beckman 33 Erling Bjurström 35 Mats Brusman 39 Anders Ekström 42 Emma Eldelin 46 Bengt Erik Eriksson 48 Martin Fredriksson 50 Tobias Harding 53 Magdalena Hillström 58 Martin Kylhammar 60 Catrin Lundström 64 - Roger Qvarsell 66 DOKTORANDER Johanna Dahlin 68 Ann-Charlotte Gilboa Runnvik 68 Björn Grip 69 Tintin Hodén 69 Maria Höglund 70 Marit Johansson 72 Gustav Källstrand 72 Svante Landgraf 73 Sofia Lindström 73 Gustaf Marcus 75 Per Möller 75 Erik Petersson 77 Matilda Torstensson 78 Sarah Vinterlycka 78 AVHANDLINGAR SKRIFTSERIE

4 4 Verksamhetsberättelse 2012

5 DEL I TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE var året då Tema Q formellt firade sina tio första år. Under ett jubileumssymposium januari, där vid sidan av nuvarande medarbetare stora delar av temats akademiska nätverk samt tidigare medarbetare deltog, summerades de erfarenheter temat gjort som kulturvetenskaplig forskningsmiljö och diskuterades hur framtiden kan eller bör gestalta sig. För sammanhanget hade en jubileumsbok, Kulturaliseringens samhälle under redaktion av Svante Beckman, tagits fram. I denna medverkade det stora flertalet av temats medarbetare med inlägg om kulturvetenskapernas villkor. Här tecknas också temats förhistoria och historia. En speciell begivenhet under de späckade dagarna var den avrapportering av Tema Q sett utifrån som tre engagerade monitorer, Jenny Johannisson, Eva Österberg och Tom O Dell, presenterade. Utifrån uppgiften att summera och värdera temats första tio år samt att utifrån detta peka på områden eller objekt som i framtiden kunde utvecklas ytterligare presenterade monitorerna från sina olika vetenskapliga utgångspunkter ett antal konkreta projekt för temats fortsatta utveckling. Dessa har sedan på olika sätt styrt temats vidare utvecklingsarbete och kommer att göra så i ytterligare ett antal år. Jubileumssymposiet var en synnerligen viktig händelse i temat historia, både som en samling och generalmönstring och som ett avstamp inför en ny tioårsperiod som på många sätt kommer att förändra och precisera Tema Q:s roll i det internationella och nationella forskningslandskapet. Det strategiarbete som hade påbörjats under 2011 och vars kulmen jubileumssymposiet på flera sätt var har under året fått en rad konsekvenser. Redan under ett internat februari lades ett antal utvecklings- och förändringsområden fast, några som hade fokuserats på redan under föregående år och några som hade tillkommit genom monitorernas avrapportering. Ett område som har fått ökad uppmärksamhet är behovet av att utnyttja temats samlade kompetens i ett gemensamt arbete kring forskningsansökningar och liknande aktiviteter. Genom att öppna flera seminarier för gemensamma diskussioner kring ansökningstexter och ansökningsidéer i olika arbetsstadier, allt från i princip färdiga ansökningshandlingar till prövande utkast till eventuella ansökningar, har temat engagerat sig i ett gemensamt intellektuellt samtal kring de ansökningar om externa medel vi lämnar in samtidigt som det i flera fall lyckats etableras nya konstellationer kring gemensamma intressen eller material som i sin tur i nästa fas kan leda till ansökningsarbete. Detta har lett 5

6 till att temat under 2012 var mer aktivt både i förhållande till hur många ansökningar som skickades in och i antalet finansiärer som fick motta ansökningar från temat. Delvis såg vi redan under 2012 frukterna av detta arbete genom att medarbetare lyckades erhålla mycket attraktiva anslag men först och främst är detta ett långsiktigt arbete som förhoppningsvis når full effekt om ytterligare några år var också ett år då Tema Q på ett mer organiserat sätt arbetade med sina omvärldsrelationer. Kontakter med andra forskningsmiljöer vid Linköpings universitet började utvecklas just på miljönivå redan under strategiåret 2011 men fick mer distinkt form och avsatte gemensamma aktiviteter under En viktig start och ett gott exempel på detta var gemensamt genomförda seminarier samt ett gemensamt internat med forskarmiljön Språk och kultur i Europa, ett samarbete som med stor sannolikhet kommer att fördjupas under kommande år. Temat har också ökat sitt samarbete med de delar av universitetet som arbetar med internationaliseringsfrågor och genom ett antal gemensamma arrangemang sökt formulera vägar för en mer ambitiös internationell nätverksuppbyggnad för temats del. Detta arbete börjar nu bära frukt, dels genom att nya kontakter etableras med för temat nya forskningsmiljöer, dels genom att temat börjat formulera ett tema- och institutionsövergripande forskningsprogram där ett robust samarbete med internationella partners är en förutsättning för genomförandet har parallellt med denna fokusering på omvärldsrelationer varit ett självbespeglande år. Arbetsformerna inom temat har setts över och i viss mån förändrats, temarådet har utvidgats till att innefatta alla medarbetare, professorsmöten har blivit mer frekventa och möten för de som innehar meriteringsanställningar har införts, informationsverksamheten har vidgats och samarbetet med andra avdelningar inom institutionen har intensifierats. Flera verksamhetsområden har också fått ett tydligare beslutsunderlag. Under året har Svante Beckman, som varit professor vid Tema Q sedan verksamhetens start och som hade avgörande betydelse i temats tillblivelse, nått emeritusstatus. Under ett speciellt seminarium, som hörsammades av många personer som Svante genom åren haft kontakter med, avtackades han med viss pompa och ståt. Temat räknar dock med att många år framledes få lov att nyttja Svantes kompetens. Under ett antal månader var Anders Ekström professor vid Tema Q, tills han beslutade sig för att avsluta sin anställning. Under sin period vid temat var Anders bland annat ansvarig för en forskarutbildningskurs i kulturteori samt deltog i seminarieverksamheten. Även Peter Aronsson, som under många år varit verksam som professor vid Tema Q och som kraftfullt bidragit till temats utveckling, beslutade sig under året att avsluta sin anställning och istället axla nya utmaningar vid Linnéuniversitetet. Inte minst Peters stora internationella projekt, nationellt unika inom det humanistiska fältet, har varit en läroprocess för hela miljön och det ligger nu ett distinkt ansvar på temat att vidareföra dessa erfarenheter. I och med dessa personalförändringar kom under slutet av 2012 två professorsanställningar att utlysas vid temat, en inriktad mot kulturarv och en mot medierad kultur. Båda anställningarna lockade en stor och ytterst kompetent sökandegrupp och anställningarna är i skrivande stund under tillsättning. Året har också sett två anställningar som forskarassistent blivit tillsatta, vilka innehas av Magdalena Hillström och Catrin Lundström. Tre nya doktorander, Mathilda 6

7 Torstensson, Tintin Hodén och Gustaf Marcus, har knutits till temat. Två av temats doktorander, Johanna Dahlin och Gustav Källstrand, har framgångsrikt försvarat sina doktorsavhandlingar under året och en tredje, Björn Grip, har lagt fram sin licentiatuppsats. Tema Q har under året varit engagerat i den populärvetenskapliga seminarieserien Strimman, medverkat vid Populärvetenskapens vecka, deltagit i en lång rad evenemang inom ramen för tredje uppgiften samt figurerat flitigt i olika medier. Däremot är fortsatt inte Tema Q som tema särskilt synligt i förhållande till akademisk grundutbildning. Vid sidan av de insatser som enskilda medarbetare gör, och som är viktiga på flera sätt, har Tema Q för närvarande inte några ambitioner att ta distinkta initiativ inom området. Istället ligger det ett antal utmaningar för Tema Q som forsknings- och forskarutbildningsmiljö under de närmaste åren. En av dessa är att ytterligare utveckla, inte sällan i samarbete med andra, projektplanering inom strategiskt betydelsefulla områden och kulturvetenskapligt centrala frågeställningar för att på så sätt attrahera ett tydligare stöd från ett brett spektrum av forskningsfinansiärer. En annan utmaning, delvis sammanflätad med den förra, är att ytterligare fördjupa samarbetet med nationella och internationella partners inom det kulturvetenskapliga fältet samt att bredda temats nätverk, inte minst i ett internationellt sammanhang, för att öka temats synlighet inom sitt fält. En tredje utmaning, också den relaterad till de två tidigare, är att göra temats forskningsresultat och publikationer bättre åtkomliga såväl i en nationell som internationell kontext samt att för det på olika sätt skapa förutsättningar för publicistisk kreativitet inom ramen för en uttalad publiceringsstrategi. Tema Q är verksamt såväl i Linköping som i Norrköping var året då temat flyttade in i nya, spektakulära lokaler för Norrköpings-delen samtidigt som de i Linköping verksamma så sakta började förbereda sig på att flytta till provisoriska lokaler inför en framtida renovering. Tema Q är som verksamhet under flytt, packar ner och packar upp, och då inte bara i ett lokalperspektiv. Det finns en förändringsbenägenhet och nyfikenhet i temat och bland dess medarbetare som är den bästa av förutsättningar för temats fortsatta utveckling. I denna komprimerade årsberättelse återfinns uppgifter om medarbetarnas forskning, uppdrag, nätverk, undervisning, publikationer, med mera. Ytterligare information, inklusive tidigare årsberättelser, finns på hemsidan: Linköping och Norrköping Monica Bödker-Pedersen & Bengt Erik Eriksson 7

8 MEDARBETARE VID TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE K ANSLI Bengt Erik Eriksson, avdelningschef Monica Bödker-Pedersen, inst adm Sara Strömberg Mårten Rosander P ROFESSORER Peter Aronsson Svante Beckman Erling Bjurström Anders Ekström Bengt Erik Eriksson Martin Kylhammar Roger Qvarsell FORSKARE Tove Andersson Bodil Axelsson Mats Brusman Emma Eldelin Gabriella Elgenius Martin Fredriksson Lizette Gradén Tobias Harding Magdalena Hillström Catrin Lundström D OKTORANDER Johanna Dahlin Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Björn Grip Maria Höglund Marit Johansson Gustav Källstrand Tintin Hodén Svante Landgraf Sofia Lindström Gustaf Marcus Per Möller Erik Petersson Matilda Torstensson Sarah Vinterlycka A FFILIERADE Annika Alzén Jean-Francois Battail Emma Katarina Bentz Jens Cavallin Magnus Fredriksson Tora Friberg Ingemar Grandin Bernt Gustavsson Erik Hofrén Ann-Marie Holm Leif Jonsson Lars Lagergren Egle Rindzeviciute Ulf Sandström Eva Silvén Per Widén Henrik Zipsane 8

9 VERKSAMHETEN FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildningen vid Tema Q omfattar sammanlagt 240 högskolepoäng. 45 poäng av dessa består av obligatoriska och 45 poäng av valfria kurser. Det självständiga vetenskapliga forskningsarbetet, som resulterar i framläggandet av en avhandling, utgör 150 hp. Doktoranderna vid Tema Q som antogs 2002 hade en anställning som assistenter vid temat, motsvarande 20 procent. De doktorander som antagits 2003 och senare innehar doktorandanställning. En doktorand är antagen på halvtid och med egen finansiering (pensionär). Doktoranderna har möjlighet till assistenttjänstgöringen i form av undervisning eller administrativt arbete. Förutom vid Tema Q finns möjlighet till assistenttjänstgöring på andra enheter inom ISAK, som t.ex. KSM, MKV och Historia samt vid andra institutioner som ISV. Några av Tema Q:s doktorander har också varit involverade i externa uppdrag. Under 2012 erbjöds följande kurser inom forskarutbildningen: - METODKURS En introduktion om vetenskapsteoretiska förhållningssätt och perspektiv ges. Fallstudier och komparativ metod används för en fördjupad diskussion om metoders vetenskapsteoretiska bundenhet och frihet. Därefter följer ett antal tematiska bearbetningar som visar på hur metodval hänger samman med teoretiska traditioner. Såväl historisk som antropologisk-, text- och medieorienterad som fältarbetsmetoder berörs. Frågan om upptäckt, skapande och tolkning av material utgör utgångspunkten för reflektion i samtliga delar. De historiska metoderna presenterar dels grundläggande källkritik, dels hur tidsperspektiv kan användas på olika sätt i forskning. På vilket sätt kan analyser av processers tidsliga och rumsliga relationer vara metoder för kulturanalys? Tolkning och hermeneutik presenteras både med diskursiva, semiotiska, text- och mer antropologiska, livsformsanalytiska metoder. Hur analyseras och brukas text, bild, media, hur kan man skapa eget material med intervjuer, fältobservationer och dagboksanteckningar? Genusperspektivens metodiska betydelse behandlas, liksom frågan om hur begreppet vetenskaplig excellens getts skilda innebörder och mening. Vilken roll kan statistisk kvantitativ metod ha i studier med huvudsakligen kvalitativ inriktning? En översikt över kvantitativa metoders möjligheter ges, särskilt med utgångspunkt i enkätkonstruktion. Genomgående belyses frågan om de etiska aspekter som aktualiseras av olika val. - K ULTURFORSKNING OCH KULTURTEORI Kursens syfte är att ge en grundläggande förtrogenhet med och kunskap om kulturforskningens begrepp och teorier. Kursen belyser olika kulturteoretiska forskningsperspektiv, med grund i kultursociologi, kritisk teori, cultural studies, diskursanalys, historiskt och visuellt orienterad kulturanalys, samt öppnar för tillämpningar av dessa perspektiv utifrån kursdeltagarnas speciella intresseområden och avhandlingsarbeten. Kursens syfte är att presentera det forskningsområde som Tema Kultur och samhälle omfattar, samt de projekt som för närvarande drivs inom temat. 9

10 - H ISTORIEBRUK: POLITIK, IDENTITET OCH BERÄTTELSER Det förflutna omsätts i berättelser av relevans för individ, grupper och nationer. Utformningen och kraften i cirkulationen spelar roll för hur såväl personliga som politiska identiteter tar form och förändras. Syftet med kursen är att ge en blick för och skapa kategorier som fångar samhällets olika sätt att minnas och glömma. En begreppsapparat utvecklas med hjälp av teorier från flera olika discipliner för att förstå historiebrukens funktioner och förändring över tid. Grundfrågor är vad som väljs ut att bevaras, av vem, hur det gestaltas och förmedlas samt vilket syfte bruket har och vilken funktion det får. A VHANDLINGSPROJEKT Avhandlingar 2012 Gustav Källstrand disputerade den 9 november 2012 på avhandlingen Medaljens framsida: Nobelpriset i pressen Nobelpriset skapades juridiskt i och med grundandet av Nobelstiftelsen, sommaren Men redan våren 1897, efter att Nya Dagligt Allehanda hade publicerat Nobels testamente, så skapades priset i den allmänna föreställningsvärlden. Tidningarnas artiklar reste förväntningar och förhoppningar på priset. När väl priset började delas ut började rapporteringen alltså inte från noll, utan från en redan existerande bild. Ibland stämde den verklighet man skulle skildra med de föreställningar som fanns, och ibland fanns det skillnader. Hela tiden så förhöll sig rapporteringen till den bild som skapades Avhandlingen skildrar dels uppkomsten av 1897 års förväntningar, dels hur pressen skildrade priset i skuggan av dessa under åren fram till Johanna Dahlin disputerade den 7 december 2012 på avhandlingen Kriget är inte över förrän den sista soldaten är begraven och undersöker minnespraktiker kring andra världskriget i Ryssland. Avhandlingen bygger huvudsakligen på etnografiskt fältarbete, och undersökningens fokus är S:t Petersburg med omnejd, en stad som under namnet Leningrad var utsatt för en lång och grym belägring av tyskarna. Skogarna och myrarna runt staden är ännu fulla av spår av kriget, och under ytan ligger fortfarande kvarlevor av soldater som fick sätta livet till under striderna. Många ligger kvar där de stupade, de har aldrig begravts eller ens rapporterats som fallna. Avhandlingens empiriska fokus är den rörelse som än idag gör stora ansträngningar för att dessa soldater till slut ska få en begravning och kunna identifieras. Verksamheten relateras också till krigsminnet i Ryssland i bredare bemärkelse. Pågående avhandlingsarbeten Ann-Charlotte Gilboa Runnvik: Genusordning i resans rum hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler. Avhandlingens övergripande syfte är att studera järnvägsstationen ur ett genusperspektiv. En viktig ingång i arbetet är att utifrån ett genusperspektiv undersöka resenärernas möte med stationsrummet, deras upplevelser, erfarenheter, behov och önskemål. Avhandlingen avser även att behandla om genus beaktas i hur stationerna förvaltas i dag. Materialet kommer huvudsakligen att samlas in via etnografiska fältmetoder, bestående av framförallt deltagande observationer och intervjuer. 10

11 Björn Grip: Arbete, liv och ojämlik hälsa Linköpings och Norrköpings samtidshistoria sedd genom hjärtdödlighetens prisma. Ett forskningsarbete som diskuterar rättvis hälsa med utgångspunkt från exemplet Linköpings och Norrköpings samtidshistoria under den senare hälften av 1900-talet. Tintin Hodén: Avhandlingsprojektet, som ännu saknar arbetstitel, kommer att behandla konstmuseers kommersialisering och hur beroendet av externa sponsorer påverkar deras utställningsverksamhet. Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet kom Europas och USA:s konstmuseer att genomgå en betydande kommersialisering. Utvecklingen hade sin grund i en växande populism och i att de statliga stöden till museiinstitutionerna minskade. Resultatet blev dels att museerna ökade kommersen kring sina utställningar för att locka en större publik, dels att de i allt högre utsträckning vände sig till kommersiella företag för att trygga sin finansiering. Även om kultursponsring är betydligt vanligare i länder som USA, Frankrike och Storbritannien är det ett växande fenomen i Sverige, vilket gör ämnet angeläget även i en svensk kontext. Trots att få företag som ägnar sig åt kultursponsring försöker påverka utställningarnas innehåll riskerar kommersiell marknadsinblandning att verka hämmande på museipersonalen, vilket färgar av sig på museernas utställningsverksamhet. Eftersom behovet av företagssponsring är så stort hos många konstmuseer tvingas intendenter och kuratorer att anordna utställningar som lätt attraherar sponsorer, och utställningar som inte garanterar stora publikflöden väljs bort. En risk med kultursponsring är alltså att museianställda undviker att anordna kontroversiella utställningar eller utställningar med okända konstnärer. Därigenom bidrar de till att cementera den kanoniserade konsthistorien snarare än att problematisera den. Behovet av kultursponsring gör därför, hävdar konstvetaren Andrew McClellan, att museernas möjlighet att skapa kritiskt informerade och öppensinnade besökare går förlorad. Maria Höglund: EU och kulturarven samhörighetsskapande värden i europeiskt historiebruk. Avhandlingsprojektets övergripande syfte är att skapa en kartläggning av EU:s växande inflytande över det svenska kulturarvsarbetet och att undersöka den roll som kulturarv ges i unionens europeiska samhörighetssträvanden. För att erhålla ekonomiskt stöd från EU till kultur förutsätts projekten kunna uppvisa och ge europeiskt mervärde. EUfinansierade svenska kulturarvsprojekt studeras för att undersöka vilka europeiska värden (i relation till nationella och regionala värden) som skapas och lyfts fram i denna process. Till avhandlingsprojektets materialområden hör även den europeiska kulturarvsmärkning som adopterades av EU år 2010, som avser att stärka den europeiska identiteten, samt EU:s offentliga kulturpolitiska strategier, med fokus på kulturarv. Marit Johansson: Angra do Heroísmo - en UNESCO-by og et hjemsted. En studie av verdensarvstatusens ringvirkninger for lokalsamfunnet. Doktorgradsprosjektet har som hensikt å kartlegge hvilken betydning verdensarvstatusen har hatt og fremdeles har for UNESCO-byen Angra do Heroísmo på Asorene. Målet er å undersøke konsekvensene for det lokale næringsliv, kultur og turisme, samt studere mulighetene og begrensningene for moderne utvikling innen en verdensarvby. Studien vil videre undersøke om statusen er avgjørende i forhold til innbyggernes lokale identitet, tilhørighet og stolthet. Likeledes er målet å studere UNESCO s politikk i forhold til lokalsamfunn. Innsamling av data vil i 11

12 hovedsak baseres på kvalitative intervjuer med lokalbefolkning og representanter fra de lokale og regionale myndighetene. Svante Landgraf: Avhandlingens ämne kommer att kretsa kring framtidsbruk och framtidsbilder i svensk litteratur från 1960 och framåt, sannolikt med visst fokus på hur framtidens kultur gestaltas. En utgångspunkt är debatten om framtidsstudier på 1970-talet. Sofia Lindström: Kulturellt entreprenörskap som praktik och ideologi. I mina avhandlingsplaner intresserar jag mig för hur konstnärer specifikt personer med högskoleutbildning i fri konst som försöker/har försökt vara aktiva på den konstnärliga arbetsmarknaden - hanterar en prekär situation av ekonomisk osäkerhet. Den kulturpolitiska diskursen lyfter fram entreprenörskap de konstnärliga utbildningarna betonar en diskurs kring frihet två begrepp som hänger samman på en del sätt. Hur hanteras och utövas "frihet" av de konstnärliga utbildningarna och de konstnärer som försöker etablera sig på en prekär arbetsmarknad? Vad förutsätter frihet, hur definieras den och vad betyder den för de olika konstnärernas förståelse av sin egen arbetssituation? Materialet i avhandlingen kommer till största del bestå av intervjuer med personer med femårig högskoleutbildning i fri konst. En enkät av 160 alumner från Kungl. Konsthögskolan har också sammanställts, där fokuset varit erfarenheter av utbildning och arbetsmarknad. Genom mina studier hoppas jag kunna öka kunskapen kring en specifik yrkesgrupp som representerar det (post)moderna arbetet där hög andel tillfredsställelse i arbetet paras med en stor otrygghet vad gäller förmågan att försörja sig eller utföra sitt arbete på sikt. Min ambition är att denna avhandling, genom en närmare titt på en specifik yrkesgrupp, ska utgöra en viktig del i en diskussion kring människors relation till arbete, marknad och utbildning. Gustaf Marcus: Min forskning handlar om den vetenskapliga ärftligheten som tema i skönlitteratur och kulturkritik vid sekelskiftet 1900 i Sverige och Frankrike. Jag studerar framför allt hur författarrollen och olika föreställningar om genus konstrueras utifrån ärftlighets- eller evolutionslärans vetande om människan. Viktiga författarskap är Strindberg, Ola Hansson, Bourget och Daudet. Per Möller: Plattform Malmö: Kulturpolitik i skenet och skuggan av en stads omvandling (arbetstitel). Pågående avhandlingsarbete utgör generellt en kritisk tematisering av den dominanta föreställningen om kreativitet och kultur som urbana tillväxtmotorer. Mer specifikt handlar det om frågor rörande lokal kulturpolitik i en kontext av stadsförnyelse. Huvudsakligt studieobjekt är Malmö, en stad som genomgått en genomgripande förändring de senaste femton åren i övergången från industrisamhälle till någonting annat. Denna process har haft stort inflytande på den lokala politiken. Särskilt relevant är en vändning i välfärdspolitiken där kommunens traditionella roll som distributör av service till sina medborgare mer och mer hamnar i skymundan av tanken på det offentliga som en aktör i att skapa ekonomisk tillväxt. Utan tillväxt, ingen välfärd som det kärnfullt har uttryckts från Malmö stads sida. I samma förlopp har kulturens betydelse för en stads livaktighet och attraktivitet kommit allt mer i fokus. Allt fler aktörer än de traditionellt kulturpolitiska har allt mer uppmärksammat kulturens viktighet i detta hänseende. Det har blivit en vedertagen tanke att kulturella yttringar och manifestationer skapar ett symboliskt kapital som gör att staden kan locka till sig internationellt erkännande, turister, företagsetableringar och nyinflyttare. Avhandlingens frågeställningar kretsar kring just detta. Hur ser relationen ut 12

13 mellan den mer tillväxtbetonade och urbankoncentrerade politiken och uppfattningen, värderingen och styrningen av kulturområdet? Och vad sker inom den lokala kulturpolitiken? Erik Petersson: Ansvaret för de sårade: Vadstena krigsmanshus som exempel på hur staten organiserade omsorg Avhandlingsprojektet avser att studera hur staten tog på sig rollen att ansvara för sårade krigsmäns försörjning i det tidigmoderna svenska samhället. Frågor knutna till tillkomsten handlar om hur staten såg på sin roll gällande omsorg mer generellt, och Vadstena krigsmanshus är ett tidigt exempel på detta. Krigsmanshuset inhystes i de gamla klosterlokalerna i Vadstena, och de gamla byggnaderna fick betydelse för hur omsorgen organiserades i praktiken. Vidare ska projektet bland annat ta upp hur det var att leva i krigsmanshuset och slutligen varför det lades ner på 1780-talet. Förhoppningen är att genom exemplet Vadstena krigsmanshus kunna spegla förändringar i samhället och staten under den här perioden i synen på omsorg och socialt utanförskap. Matilda Torstensson: Hundra år av ensamhet: Om författarens ensamhetsideal i kommunikationsåldern (arbetstitel). Avhandlingsprojektet syftar till att undersöka hur idén om ensamhet och utanförskap som en nödvändig förutsättning för litterärt skapande har utmanats av och anpassats till samhällets ökade krav på tillgänglighet i och med inträdet i den så kallade kommunikationsåldern. Konflikten mellan ensamhetsidealet och kommunikationsåldern kommer att studeras ur tre olika perspektiv: 1. Ekonomiska förutsättningar för isolering och styrning från samhället i form av kriterier för bidrag, såsom författarpeng. 2. Hur konflikten mellan behovet av ensamhet och kraven på delaktighet från omgivningen gestaltas i skönlitteraturen. 3. Intervjuer med författare. Sarah Vinterlycka: Den naturliga maten. Avhandlingsprojektet handlar om hur idéer om naturlig mat konstrueras, utrycks och gestaltas i Sverige från sekelskiftet 1900 fram till idag. Vilka uttalar sig om naturlig mat och i vilka sammanhang? Flera olika områden studeras sociala rörelser som förespråkar särskilda kosthållningar, reklam för matvaror, officiella kostråd, vetenskapliga texter samt läromedel som används i hemkunskapsundervisning. 13

14 F ORSKNINGSPROJEKT Forskarutbildning och forskning är huvudverksamheterna vid Tema Q. En rad forskningsprojekt har pågått under året, några har slutrapporterats medan lejonparten löper vidare. Det är ett stort antal forskningsprojekt som är förlagda till Tema Q eller som involverar forskare från temat men är förlagda till andra forskningsinstitutioner. Sammantaget ger projekten en bild av temats vetenskapliga spännvidd och forskningskompetens, men också av en livlig samverkan med forskare vid andra universitet. Drygt hälften av verksamheten bekostades av fakultetsanslaget och resten med externa medel. För en mera fullständig information om de olika projekten hänvisas till del II. Forskningsprojekt (i bokstavsordning): Culturalisation and Globalisation: Advancing Cultural Research in Sweden and Australia. Projektledare: Johan Fornäs och David Rowe. Projektet är ett forskningsutbyte mellan Tema Q och Centre for Cultural Research vid University of Western Sydney, finansierat av Stiftelsen för Internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Det löpte under fyra år och avslutades våren (Martin Fredriksson) Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer. Samarbetsprojekt med Örebro universitet och Högskolan i Jönköping (finansierat av VR ). (Erling Bjurström) Essän och essäismen. (Emma Eldelin) European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus), Coordinator, European Commission (EUR 2,64 milj). (Peter Aronsson) Forskningsprogramsuppbyggnad för projektet gamla kyrkor - nya värden? Bruk och förvaltning av kyrkor i ett förändrat samhälle. Anslagsgivare: Riksantikvarieämbetet. Huvudansvarig: Ola Wetterberg, Göteborgs universitet.. (Magdalena Hillström) Gamla kyrkor nya värden? Bruk och förvaltning av kyrkor i ett förändrat samhälle. Anslagsgivare: Svenska kyrkan. Huvudansvarig: Ola Wetterberg, Göteborgs universitet. (Magdalena Hillström) Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration. (Catrin Lundstöm) Gåvoekonomi och konsumtion, ingår i Advertising Education Forums (AEF:s) forskningsprogram kring Barn och TV-reklam. (Erling Bjurström) Hermeneutisk teori, Wittgensteinexegetik och filosofiska tolkningspraktiker och kanonbildning, mindre forskningsprojekt som avslutades under 2012 (Erling Bjurström), Humanisterna och framtidssamhället, Slutrapportering av projektet. (Riksbankens Jubileumsfond). (Anders Ekström) 14

15 Ideology of Piracy: A Study of Pirate parties in North America. Finansiering från Åke Wibergs stiftelse, Lars Hiertas stiftelse, Helge Axson Johnsons stiftelse och Stiftelsen Olle Engqvist Byggmästare. Projektet avslutades hösten 2012 och resultatet kommer att publiceras under (Martin Fredriksson) Kartläggning av ideellt arbete i nationella organisationer för amatörkultur, på uppdrag av Myndigheten för Kulturanalys. (Tobias Harding) Kommunledningsrum. Projektet drivs tillsammans med Leif Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS). Projektet skall resultera i en bok under (Mats Brusman) Museernas bildningsanspråk: Museum, skola och folkbildning Anslagsgivare: Vetenskapsrådet. Huvudansvarig: Magdalena Hillström. Musikalisk kanonbildning, mindre forskningsprojekt som avslutas under (Erling Bjurström) National History Nordic Culture: Negotiating identity in the museum. Anslagsgivare: Riksbankens Jubileumsfond (forskningsprogrammet NordicSpaces). Huvudansvarig: Peter Aronsson Norden som kulturellt laboratorium: En modell för Europa. Huvudansvarig för ett större forskningsprojekt i samarbete med universiteten i Sorbonne, Paris och Zürich, ett samarbetsprojekt mellan Europeiska skandinavister. (Martin Kylhammar) Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning: handledare (Peter Aronsson) Piratkopieringens ideologi: En studie av piratkopiering, upphovsrätt och modernitet i Sverige, USA och Australien. Projektet löper under 3 år och är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. (Martin Fredriksson) Regional och lokal kulturekonomi (finansierat av CKS ). (Erling Bjurström) Sysslolöshet som utopi? Senmoderna skildringar av sysslolöshet i litteratur och kultur Projektet finansieras av Vetenskapsrådet med start under (Emma Eldelin) The relational politics of aesthetics: Negotiating relations between art and society through cultural policy. Projekt eds av Telemark Resarch Institute i samarbete med forskare från Agderforskning Kristiansand, Høgskolan i Telemark, Oslo Universitet, University of Warwick och Tema Q, Linköpings universitet. (Erhöll projektanslag från Norges Forskningsråd i november 2012 för perioden ). (Erling Bjurström) Tid och smak. Om smakens historiska förändringar och samspel med olika tidsuppfattningar. (Erling Bjurström) 15

16 Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness, PI, RJ, (SEK total 30 milj/ind 1,5 milj). (Peter Aronsson) Transfer culturelle, är aktiv i forskningsprojektet i Frankrike. (Martin Kylhammar) Tredje vågens nya sociala rörelser, ingår i uppföljningsstudie av ett 1980-talsprojekt kring nya sociala rörelser. Koordineras av Mats Friberg, Göteborgs universitet och Johan Galtung, University of Hawaii. (Erling Bjurström) Uppdragsarkeologin i hållbar stadsutveckling exemplen Kalmar och Norrköping. Projektet drivs i samverkan med arkeolog Göran Gruber. Under 2012 söktes finansiering för projektet. (Mats Brusman) Urbanitetens kulturer. Projektet är finansierat av Fastighets AB L E Lundberg via LiU:s fundraisingkampanj Expanding Excellence och slutrapporteras (Mats Brusman) Utställda publiker: Medieringar av publik och allmänhet i Sverige, , (Vetenskapsrådet). Slutrapportering av projektet. (Anders Ekström) V ETENSKAPLIG PUBLICERING Den vetenskapliga publiceringen är mest omfattande för den disputerade personalen och uppgår under året till 42 nationella och 36 internationella texter. En markant ökning sedan föregående år. Under 2012 publicerade dessutom doktoranderna 1 internationell och 9 nationella texter. Den omfångsrika vetenskapliga publiceringen hoppas vi ytterligare kunna stärka under de kommande åren, vilket det borde finnas goda möjligheter till. S EMINARIEVERKSAMHET Vid temat hålls seminarier som regel en gång i veckan. De olika seminarierna samlas kring rubriker som Avhandlingsseminarier, Nyheter ur forskarens verkstad, Dubbelseminarier kring flera kortare texter eller föredragningar, Arbetsseminarier kring gemensamma frågor samt Gästföreläsningar. Seminarierna besöks främst av doktorander, lärare och forskare vid temat, men det finns en tydlig strävan att göra seminarierna relevanta för alla forskare och lärare vid institutionen. En aktiv seminariesamverkan med näraliggande forskningsmiljöer inom LiU har också skett. Då institutionens seminarierum har utrustning för videokonferens är det även möjligt att delta även för dem som av olika anledningar inte har tillfälle att resa mellan de båda campusmiljöerna. Under året har Annika Alzén, Stefan Jonsson, Jan Anward, Carin Franzén, Fredrik Sjöberg, Annika Sandén, Johan Åkerman, gästforskare från Sydney, Tim Winter, Elizabeth Weiser, David Ludvigsson, Mattias Tydén, Brita Hermelin samt Keith Wijkander gästat seminariet och presenterat texter eller hållit föredrag. 16

17 Ett par mitt- och slutseminarier har genomförts bland Tema Q:s doktorander. Forskare och doktorander vid Tema Q har inbjudits som gästföreläsare och seminarieledare till andra universitet och högskolor. Seminarier Arbetsseminarium Externa forskningsansökningar II Kapitelseminarium Magdalena Hillström och Annika Alzén Bildningssyn och museiidentitet. Folkbildning, museipedagogik och museipolitik (bokmanus) Avhandlingsseminarium Per Möller: Explicit (urban) kulturpolitik, Kapitel om Malmö kulturnämnds och kulturförvaltnings arbete under senare hälften av 2000-talet Gästföreläsning Stefan Jonsson: Om egen kulturforskning och miljön vid REMESO Gästföreläsning Jan Anward och Carin Franzén Om egen kulturforskning och miljön vid IKK Gästföreläsning Fredrik Sjöberg: Varför håller man på? Om skrivandets drivkrafter och processer Dubbelseminarium Mats Brusman: Kultursamverkan och hållbar stadsutveckling. Om kulturen som aspektpolitik i samhällsplaneringen Sofia Lindström: Alumnstudie om karriärvägar och studier vid Kungl. Konsthögskolan Nyheter ur forskarens verkstad Erling Bjurström: Presenterar tre nypublicerade artiklar kring tolkningarna av Wittgensteins filosofi, hermeneutikens mörka sida och minnet av 1968 Annika Sandén och Erik Petersson: Presenterar sin nya bok Mot undergången: Ärkebiskop Angermannus i apokalyptens tid Arbetsseminarium Kring Marie Curie-ansökningar mm. I samarbete mellan Tema Q och Grants Office Bengt Erik Eriksson, Johan Åkerman m fl Presentationsseminarium Anders Ekström Presenterar sin forskning och initierar även en gemensam diskussion om Humanisterna och framtidsfrågorna Dubbelseminarium Marit Johansson: Living with Heritage when the pavement is causing debate Erik Petersson: Nya och gamla teorier om staten 17

18 Heldagssymposium Cultures, Histories, Institutions: Knowledge, Practices and Professional Encounters Gästforskare från Sydney, Australien (ACSIS) Dubbelseminarium Svante Landgraf: Framtidsbilder i reseskildringar från 1960 till idag Bodil Axelsson: Home, work and difficult matters: Collecting comtemporary Sweden as it evolves Gästseminarium Tim Winter (I ACSIS regi) Auto-Exoticism: Cultural display at the Shanghai Expo Slutseminarium Johanna Dahlin: Kriget är inte över förrän den sista soldaten är begraven. Opponent: Åsa Nilsson Dahlström Arbetsseminarium Diskussionsseminarium om kulturforskningens nytta och mening, med korta inledningsanföranden av Peter Aronsson, Erling Bjurström, Martin Kylhammar och Roger Qvarsell Arbetsseminarium Terminsstart och introduktionsseminarium för nya Q-medarbetare Arbetsseminarium En eftermiddag för Tema Q Lic-seminarium Björn Grip försvarar sin licentiatuppsats. Samhällsförändring och det ömtåliga hjärtat: En analys av samhälle, ohälsa och hjärtdödlighet i Linköping och Norrköping från 1950-tal till 2000-tal. Opponent: Docent Sam Willner Dubbelseminarium Martin Fredriksson: An Open Source Project for Politics. En studie av piratpartier. Catrin Lundström, ny forskarassistent på Tema Q. Presenterar sin forskning under rubriken Transnationell vithet som kulturellt kapital Gästföreläsare Elizabeth Weiser, professor i retorik och gästprofessor på Tema Q: Now Praise (and Blame) We All Great Nations: Rhetoric in the Global Museum Presentationsseminarium Två ISAK-historiker presenterar sin forskning: David Ludvigsson: Historiebruk, historiedidaktik och utbildningshistoria. Mattias Tydén: Gamla synder och nya Dubbelseminarium Ann-Charlotte Gilboa Runnvik: Om resecentrum och stationer ur ett genusperspektiv. Svante Landgraf: Den sanktionerade framtiden. Framtidsbilder i svensk futurologi

19 Presentationsseminarium Brita Hermelin, ny professor i kommunstrategiska frågor och vetenskaplig ledare för CKS, presenterar sin verksamhet Disputation Gustav Källstrand försvarar sin doktorsavhandling om Nobelpriset och pressen. Medaljens framsida: Nobelpriset i pressen Opponent: Professor Karl Grandin Nyheter ur forskarens verkstad Anders Ekström: Om boken Alltings mått Humanistisk kunskap i framtidens samhälle. Martin Kylhammar: Om tre nya uppsatser på franska (om de svenska litterära nobelprisen, om faktoider och om Strindberg) Roger Qvarsell: Om några nya artiklar Avhandlingsseminarium Maria Höglund: Om EU och kulturfrågan Gästföreläsare Keith Wijkander: Jakten på den tid som flytt. Kring kulturpolitiken och dess mål Arbetsseminarium Årets externa ansökningar diskuteras underledning av Erling Bjurström, del Avhandlingsseminarium 50 % -seminarium, Erik Petersson Stormaktens sårade soldater: Omsorgen om en utsatt grupp och den tidigmoderna staten. Kommentator är docent Henrik Ågren Disputation Johanna Dahlin försvarar sin avhandling Kriget är inte över förrän den sista soldaten är begraven. Minnesarbete och gemenskap kring andra världskriget i S:t Petersburg med omnejd. Opponent: Professor Thomas Hylland Eriksen, Universitetet i Oslo Avhandlingsseminarium Slutseminarium, Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Rum, rytm och resande: Genusperspektiv på järnvägsstationer. Opponent: Wera Grahn, universitetslektor vid Tema Genus, Linköpings universitet. KONFERENSER I januari genomfördes Tema Q 10-årsjubileum, 2 dagar med deltagande av nuvarande och tidigare medarbetare. Vidare har medarbetarna vid flera tillfällen engagerats i planering och genomförande av konferenser utanför Linköpings universitet. Deltagandet med papers på nationella och internationella konferenser har under året uppgått till 26 respektive 48. Tema Q medarbetare har varit arrangörer vid 18 tillfällen. 19

20 V ETENSKAPLIGA UPPDRAG Lärarna har omfattande uppdrag också utanför Linköpings universitet som en del i det akademiska utvecklingsarbetet. Sakkunnig-, styrelse- och utredningsuppdrag, opponenter, betygsnämnder, referensgrupper, beredningsgrupper, ledamotskap i forskningsråd, vetenskapliga akademier och strategigrupper hör till denna kategori. 66 nationella och 19 internationella insatser. G RUNDUTBILDNING Tema Q:s lärare och doktorander är engagerade i grundutbildning, även på andra lärosäten. Undervisning, handledning och examination på Kultur Samhälle och Mediegestaltning, Historia, Medie- och kommunikationsvetenskap, Turismprogrammet, lärarutbildningen, psykoterapiutbildningen, Sweden and the Swedes, utställningsgestaltning i historisk miljö, Samhälls- och kulturanalys samt Samhälls- och Välfärdsstudier. Huvudlärare för Livsvillkor-Hälsa-Identitet. Har gett temakurs Makten över minnet. Kursansvar för Livsvillkor-Grannskap-Identitet på Samhälls- och Kulturanalys, ISV. Medlem av KSM programråd. Inom ramen för assistenttjänstgöringen har doktoranderna under 2012 haft undervisning och handledning vid grundutbildningsprogram vid Linköpings universitet, på KSM, Turismprogrammet, Historia, i socialantropologi, och gymnasielärarprogrammet. Kursansvar för delkurs Litteraturens historia 1920 idag samt för Utopi och dystopi. Seminarieledare vid Södertörns högskola, Pedagogiska tanketraditioner. Gästlärare K3, Malmö högskola. Undervisning vid Högskolen i Telemark, Norge. S AMVERKANSUPPDRAGET En stor del av den samhälleliga nyttan med kulturforskning kommuniceras inte bara genom tryckta skrifter eller formella utbildningar. Forskare vid Tema Q har medverkat som huvudtalare, föredragshållare och seminarieledare. De har deltagit i konferenser, seminarier och workshops arrangerade av bland annat statliga myndigheter och verk, kommuner, landsting, föreningar och museer. Forskarna har skrivit tidningsartiklar, producerat hemsidor, bloggat, skrivit digitala nyhetsbrev, medverkat i dokumentärfilm, webb-, TVoch radioproduktion samt intervjuats i medier. Av de sammanlagt 89 tillfällena av konkreta samverkansinsatser är 75 nationella och 14 internationella. F ORSKNINGSANSÖKNINGAR Tema Q har prioriterat arbetet med forskningsansökningar. 12 ansökningar har lämnats in till Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Norrköpings kommun, Riksantikvarieämbetet, och Telemark Research Institute. Nya projekt som beviljats medel under 2012 är: Emma Eldelin, Vetenskapsrådet: Sysslolöshet som utopi? Senmoderna skildringar av sysslolöshet i litteratur och kultur. Erling Bjurström, Telemark Research Institute: The relational politics of aesthetics. Negotiating relations between art and society through cultural policy. 20

21 NYCKELTAL FÖR VERKSAMHETEN Medarbetare Professorer Forskare Doktorander Administratörer Affilierade Forskningsprojekt Doktorsavhandlingar Övriga projekt Ansökningar Beviljade Disputerad Doktorand Totalt Vetenskaplig publicering Nationell Internationell Konferenser Nationell, paper Internationell, paper Arrangör Tema Q seminarier med inbjuden föreläsare 16 Vetenskapliga uppdrag Nationellt Internationellt Grundutbildningsuppdrag Forskarutbildningsuppdrag Samverkansuppdrag Nationellt Internationellt Forskarnätverk Nationellt Internationellt Lokala samarbeten

22 EKONOMISKT RESULTAT Jmf Diagram: Ekonomiintendent Peter Åbrodd. Det som visas är en jämförelse över åren av: Intäkter i form av fakultetsanslag, externa avgifter och externa bidrag Kostnader i form av personal, lokaler och övrig drift Det man kan se är att anslagen minskat under 2011 för att under 2012 åter vara på samma nivå som Avgifterna har ökat en aning, medan de externa bidragen stadigt sjunker. Personalkostnaderna ökar till en högsta nivå, lokaler ligger ganska jämnt, medan driftkostnaderna sakta ökar. Lägger man ihop detta finner man resultat för åren med: Kkr Kkr Kkr 22

23 DEL II MEDARBETARNAS VERKSAMHET 23

24 PROFESSORER OCH FORSKARE Peter Aronsson F ORSKNINGSPROJEKT Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning: handledare European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus), Coordinator, European Commission (EUR 2,64 milj) Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness, PI, RJ, (SEK total 30 milj/ind 1,5 milj). L OKALA SAMARBETEN ( INOM UNIV.; KOMMUNALA, REGIONALA) Ledamot i referensgrupp för kulturmiljövårdsubildning, Linnéuniversitetet. Ledamot i referensgrupp för nationellt centrum för kulturmiljöpedagogik, Kalmar. Se även nedan under rubriken Samverkansuppdraget. N ATIONELLA/ INTERNATIONELLA FORSKARNÄTVERK OCH LÄRARUTBYTEN Ledamot i Smålands akademi Ledamot i Kungl. Historie, Antikvitets och Vitterhetsakademien. Ledamot av editorial board, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research Member of Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research. Member of International scientific council of National movements and Intermediary Structures in Europe (NISE), Koordinerar Nationellt nätverk för kulturarvsforskning/ Heritage Studies, RJ, A NORDNANDE AV KONFERENSER, WORKSHOPS, SEMINARIER Kulturaliseringens samhälle. Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q , januari 2012 European National Museums: Making Communities and Negotiating Conflicts at the The Royal Museums of Art and History, Brussels, 25 January

25 Final Conference of European national museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus) The Cultural Force of National Museums Nätverket för kulturarvsstudier, Norrköping D ELTAGANDE MED PAPERS PÅ KONFERENSER ETC. Keynote and Conclusion: Cultural heritage in situ, workshop at Swedish Institute, Rome, January Moderator för symposium: Kulturaliseringens samhälle. Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q , januari Inauguration of the conference and policy event: European National Museums: Making Communities and Negotiating Conflicts at the The Royal Museums of Art and History, Brussels, 25 January The desire for and utility of national museums - policy relevant results, European National Museums: Making Communities and Negotiating Conflicts at the The Royal Museums of Art and History, Brussels, 25 January Museiteori, konferens med Tid, minne, representation, Thoresta herrgård, 2-3 februari Historia som politiskt kampfält, Historiskt forum, Universitetet i Bergen, 8 februari Forskning om europeiska nationalmuseum, presentation och diskussion på forskarseminariet för Forskarskolan i Kulturhistoria, Stockholms universitet 24 februari Museums and the making of identity, The active museum the museum s role and contribution to identity and society, organized by Cultural Heritage without Borders and National museum, Belgrade, 5 March Building and communicating comparative knowledge on European national museums as key cultural institutions, Workshop Research Infrastructures for Cultural Heritage and Global Change, Royal Institute for Cultural Heritage, Brussels, 14 March European National museums negotiating truth, identity and conflicts , organizing panel for ESSHC Glasgow April Critical research and the quest for policy relevance: the case of national museums, organizing a panel with Kylie Message at The Re/theorisation of Heritage Studies, Association of Critical Heritage Studies Inaugural Conference, Gothenburg, Sweden, June 5-8,

26 Forskningsperspektiv på det förflutna. Seminarium på högre historiska seminariet, Malmö högskola 13 mars Cultures, Histories, Institutions: Knowledge Practices and Professional Encounters Organizing ACSIS Workshop with ICS at UWS 9/ in Norrköping. Eunamus forskningspresentation för Vetenskapsakademien, Linköpings universitet, Humaniora i svensk forskningspolitik vad vill vi?, Keynote till humanistisk dekankonferens, Umeå universitet Final Conference Nordic Spaces, presentation and evaluation of conclusions and project work, Ösel, Estonia European National Museums: cultural constitutions at work, Keynote at Placing Europe in the Museum: people(s), places, identities, MeLa conference Experiences from a EU-funded project. Presentation at SSH Information day, Vinnova, Invited commentator to Europe Designing research for European societies in a changing world, organized by the German Federal Ministry for Education and Research at University Foundation Club, Brussels Making regions negotiating identities, Forum för Regional samhällsutveckling, Örebro universitet Plågade förebilder: Om övermod och ruelse som dygdens förutsättningar. Föredrag till symposium Personlighetens roll. En eftermiddag om nydanare till professor em. Svante Beckmans ära, Workshop, diskussionledare, Nätverket för kulturarvsstudier, Norrköping National museum histories. Conclusions for WP7 conference Eunamus, National Museums in a Changing Europe, Budapest Introduction to Final Conference of European national museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus) The Cultural Force of National Museums U PPGIFTER OCH ANSVAR INOM FORSKARUTBILDNINGEN Huvudhandledare för tre doktorander samt biträdande för ytterligare två på andra universitet. 26