TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE ÅRSBERÄTTELSE 2010

Transkript

1 TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE ÅRSBERÄTTELSE

2 BESTÄLLNINGAR Monica Bödker-Pedersen Telefon: ADRESS Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle Norrköping BESÖKSADRESS Spetsen Kungsgatan 38 Norrköping Hus B Valla Linköping HEMSIDA TRYCK Copyright: Tema Q och författaren 2

3 FÖRORD Årsberättelsen för 2010 är liksom föregående års upplagor en komprimerad redogörelse för ett händelserikt år. Den är uppdelad i två delar. I del I finns en inledning skriven av temaansvarig Svante Beckman. Den inkluderar en beskrivning av temats forskningsprofil och organisation. Därefter ges en översikt av den gemensamma verksamheten i form av forskning och forskarutbildning, publicering, konferenser, seminarier, projekt och samverkansuppdrag. I del II ges mera detaljerade uppgifter om de enskilda medarbetarnas forskning, uppdrag, nätverk, undervisning, konferenspapers, publikationer, med mera. Den som söker specifik information om en medarbetare hittar den här. För en utförlig presentation av Tema Q:s bakgrund och tillkomst hänvisas till den redogörelse som återfinns i årsberättelsen för 2002 (Tema Kultur och samhälle, Rapportserie, 2003:1). Vår förhoppning är att årsberättelsen skall ge den intresserade en god överblick över verksamheten vid Tema Q under Ytterligare information, inklusive årsberättelser från föregående år, finns på hemsidan: www. isak.liu.se/temaq. Svante Beckman & Monica Bödker-Pedersen Temaansvarig Administratör 3

4 INNEHÅLL DEL I INLEDNING. TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE... 5 Organisation... 6 Expansion och samarbete... 7 Medarbetare... 9 VERKSAMHETEN Forskarutbildningen Forskningsprojekt Avhandlingsprojekt Vetenskaplig publicering Seminarier och konferenser Vetenskapliga uppdrag Grundutbildning Samverkansuppdraget Forskningsansökningar Nyckeltal för verksamheten Ekonomiskt resultat DEL II MEDARBETARNAS VERKSAMHET PROFESSORER OCH FORSKARE Peter Aronsson 24 Bodil Axelsson 29 Svante Beckman 31 Erling Bjurström 33 Mats Brusman 37 Bengt Erik Eriksson 39 - Martin Fredriksson 41 - Tora Friberg 43 Tobias Harding 48 Magdalena Hillström 51 Martin Kylhammar 53 Roger Qvarsell 55 Egle Rindzeviciute 58 Johan Wänström 63 DOKTORANDER Ragnar Andersson 65 Johanna Dahlin 65 Martin Fredriksson 66 Ann-Charlotte Gilboa Runnvik 66 Björn Grip 67 Göran Gruber 67 Maria Höglund 68 Marit Johansson 68 Gustav Källstrand 69 Svante Landgraf 69 - Sofia Lindström 70 Per Möller 70 Erik Petersson 71 - Sarah Vinterlycka 72 AVHANDLINGAR SKRIFTSERIE

5 DEL I INLEDNING: TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE Linköpings universitet har en stark tradition av tematisk forskning och forskarutbildning. Inom filosofiska fakulteten bedrivs forskning inom fem teman, varav Tema Q utgör ett. Sedan 2002 bedriver Tema Q en tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning vars syfte är att bidra till ökade kunskaper om kultursektorn och om kulturens betydelse och utvecklingsmönster i samhällslivet. Kulturforskningen vid Tema Q har breddats efterhand, men utgår initialt ifrån att kulturen studeras som ett dynamiskt och föränderligt praktikfält förknippat med kultursektor och kulturliv. Forskningen är problemorienterad och bedrivs inom tre sammanlänkade övergripande forskningsprogram: Kulturhistoria, historiebruk och modernisering Kulturens ekonomi och politik Kulturalisering, mediering och representation Samtliga program lägger tonvikt vid samspelet mellan kultur och samhällsutveckling, samt integrerar aktör- och systemperspektiv med varandra. En programskrift med titeln Culture Unbound: Dimensions of Culturalisation som behandlar aktuella frågeställningar inom och sammanlänkningen av de olika forskningsprogrammen publicerades Samtidens kulturliv kännetecknas av en rad genomgripande och snabba förändringar. Förändringarna slår igenom globalt, nationellt, regionalt och lokalt och samspelar med de förändringar som sker i samhället i form av globalisering, migration, ny medie- och informationsteknologi, nya former av kunskapsproduktion, en expanderande och gränsöverskridande kulturproduktion och -konsumtion och transnationella kulturflöden. Kulturmönster och livsformer förändras i snabb takt, vilket också för med sig nya förhållningssätt till traditioner och kulturarv. Det statligt förankrade ansvarstagandet för kulturen utmanas av nya strömningar som utgår från den globala upplevelse- och kreativa ekonomin och den tilltagande medialiseringen och remedieringen. Omfördelningen av 5

6 kulturpolitiskt inflytande från nationell till såväl överstatlig som regional och lokal nivå ställer tillsammans med uppkomsten av nya aktörer och intressenter med bas i det civila samhället och marknaden kulturlivet inför nya utmaningar. Ungdomskulturen och den tilltagande kulturella och etniska mångfald som kännetecknar samhällsutvecklingen skapar nya former för kulturlivet, vid sidan av de traditionella kulturinstitutionernas ramar. Kulturen expanderar som marknadssektor och omsätter miljardbelopp i form av kulturproduktion, utbildning, evenemang och upplevelser. Härigenom har också behovet av kunskap, utbildning och forskning om kulturproduktionens och kulturkonsumtionens villkor blivit alltmer påtagligt, inte minst mot bakgrund av de struktur- och kostnadsproblem som kännetecknar kulturpolitiken och de etablerade kulturinstitutionerna. Kulturella resurser och kulturmönster har fått en alltmer framskjuten plats i politiska diskussioner kring och satsningar på lokal och regional utveckling. Kulturarv och turism betraktas numera tillsammans med traditionella näringar som motorer i regioners ekonomiska och sociala utveckling och påverkar lokala värderingsmönster och traditioner. Nya medietekniker ändrar villkoren för kulturens former, praktiker och gemenskaper. Under 2010 har Tema Q konsoliderat sin ställning som kulturforskningsmiljö med en omfattande forskning inom de övergripande forskningsprogrammen. Internationaliseringen av verksamheten har tagit stora steg bl.a. genom starten av det av Peter Aronsson ledda stora EU-projektet, EuNaMus, European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen. I konkurrens med drygt 100 sökande, antogs under våren 2010 fem nya doktorander med utbildningsstart den 1 september. ORGANISATION Tema Q inrättades formellt 2000 som ett tema vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Från 2002 var den forskningsledande personalen och 11 nyantagna doktorander på plats hade sammanlagt 36 doktorander antagits till temats forskarutbildning. 22 doktorsexamina och 4 licentiatexamina har avlagts. Tema Q är ett tvåcampustema. Det innebär att seminarier och föreläsningar inom forskarutbildningen och möten som gäller verksamheten äger rum både i Norrköping och i Linköping. Tema Q ingår sedan den 1 januari 2004 i Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). Temaansvarig samråder med temarådet i de ärenden som är delegerade till enheten för beredning och beslut. I temarådet ingår alla lärare med minst 50 procents förordnande och två doktorandrepresentanter, samt temats administratör som också är protokollförare vid rådets sammanträden. Temats administratör sedan starten, Cecilia Åkergren slutade i februari 2010 och efterträddes av Monica Bödker-Pedersen. I januari 2010 övertog Svante Beckman uppdraget som temaansvarig efter Erling Bjurström. Studierektor har varit Roger Qvarsell. Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK innefattade 2009 nio enheter: Tema Q, Enheten för historia, Turism, Kultur, samhälle och mediegestaltning (KSM), Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV), Centrum för lokalhistoria, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) och Swedish Cultural Policy Research Observatory (SweCult). Tema Q har ett nära och brett samarbete med ACSIS, CKS och SweCult. ACSIS är ett nationellt centrum 6

7 för tvärvetenskapliga kulturstudier, lokaliserat till Norrköping. Föreståndare för ACSIS är Johan Fornäs, som också var professor vid Tema Q fram t.o.m Tora Friberg är vetenskaplig ledare för CKS och var professor vid Tema Q fram t.o.m CKS är ett samarbetsorgan mellan kommunerna i Östergötland och Linköpings universitet och arbetar för att vara en brygga mellan kommunerna och universitetet genom att bl.a. främja framväxten av kommunforskning och stödja forskningsmiljöer inriktade på kommuner. SweCult är ett nationellt kunskapscentrum för kulturpolitiskt relevant forskning. SweCult leddes t.o.m av Svante Beckman, professor vid Tema Q. Från 2011 är en annan medarbetare vid Tema Q, fil dr Tobias Harding, föreståndare. Tema Q har också ett etablerat mångsidigt samarbete med Enheten för historia och KSM, vilket omfattar både grund- som forskarutbildningen samt forskningsinsatser. Samverkan sker även med flera andra enheter i både Linköping och Norrköping. EXPANSION OCH ARBETE Efter nio verksamhetsår kännetecknas verksamheten vid Tema Q av fortsatt expansion och utveckling. Vid Tema Q fanns 2010 sju professorer, nio externfinansierade disputerade forskare, ett tiotal projektanställda i forskningsprojekt, fyra oavlönade docenter, tretton doktorander och en administratör. Flera nya forskningsprojekt har sjösatts under året och publiceringen ökar. Under 2010 antogs fem nya doktorander. Sammanlagt hade tjugotvå doktorsavhandlingar och fyra licentiatavhandlingar lagts fram vid Tema Q t.o.m Genomströmningen av doktorander har varit mycket god och hittills har inga avhopp ägt rum. Hög examinationstakt och knappa resurser för doktorandfinansiering har resulterat i att antalet doktorander efterhand minskat. Från halvårsskiftet 2010 har Temat förstärkts med ytterligare en fakultetsfinansierad professur sammanlagt sju - genom att kultursociologen Bengt Erik Erikssons tjänst flyttats från Tema Vatten till Tema Q. Rektor har under året beslutat tillföra särskilda resurser för en doktorand från september 2010 och två forskarassistenttjänster för tillsättning under våren Återbesättningen av professuren i medierad kultur efter Johan Fornäs pågår med ett tiotal kvalificerade sökanden. Utgivningen av den nätpublicerade engelskspråkiga e-tidskriften för kulturforskning, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, som ägs gemensamt av ACSIS, SweCult och Tema Q har under sitt andra år rönt stor framgång och är en del av temats fortsatt framgångsrika internationella etablering. Den ekonomiska resurstillväxten är fortsatt god från intäkter på ca 15 milj 2009 till ca 19 milj Balansmässigt har 2010 inneburit en avsevärd förstärkning och därmed en ökad rörelsefrihet. Under 2010 har två doktorsdisputationer ägt rum. I januari försvarade Martin Fredriksson sin avhandling Skapandets rätt: ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Den tilldelades priset som bästa avhandling under året vid fakulteten. I oktober disputerade Göran Gruber på avhandlingen Medeltider: samtida mobiliseringsprocesser kring det förflutnas värden. Genom nyantagningen av fem doktorander hösten 2010 har en ny reviderad omgång av Tema Q:s obligatoriska forsklarutbildningskurser satt igång. Forskarutbildningen har i övrigt fortgått planenligt. Tema Q:s forskare och doktorander var också under

8 engagerade i Linköpings universitets grundutbildningar, både i Norrköping och i Linköping. Verksamheten under 2010 kännetecknades av fortsatt expansion och uppbyggnad av forskning, inkluderande nätverksbyggen med nationella och internationella forskningsmiljöer och vidgat samarbete med organisationer inom kultursektorn. Integrationen av de delar som tidigare hörde till Tema K, Tema M och Tema V har fortlöpt framgångsrikt sätt och vidgat Tema Q:s kompetensområden både forsknings- och utbildningsmässigt. Tema Q:s samarbete med ACSIS, SweCult och CKS har, liksom tidigare år, resulterat i nya satsningar, anordnanden av konferenser och forskarutbildningskurser. Det samarbete som påbörjades 2008 mellan Tema Q och ACSIS med Centre for Cultural Research (CCR) vid University of Western Sydney i Australien har fått fortsatta STINT-medel. Under 2010 har Tema Q utsetts att arrangera den Femte nordiska konferensen för kulturpolitisk forskning i augusti Samverkan med Högskolen i Telemark har lett till antagning av en doktorand vid Tema Q med anställning i Norge. Nya externa forskningsanslag har för perioden genom samarbetsavtal med Södertörns högskola gått till Peter Aronsson för projektet Tid, minne, representation om historiemedvetandets förvandlingar och till Tobias Harding som fått ett rambidrag från VR för projektet Civilsamhällelig organisering i det senmoderna Sveriges kulturliv. Norrköping i april 2011 Svante Beckman Temaansvarig 8

9 MEDARBETARE VID TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE K ANSLI Svante Beckman, temaansvarig Cecilia Åkergren, adm. (-februari) Anna Eskilsson, adm. (mars-maj) Monica Bödker-Pedersen, adm. (april-) Magnus Fredriksson Ann-Marie Holm P ROFESSORER Peter Aronsson Svante Beckman Erling Bjurström Bengt Erik Eriksson Tora Friberg Martin Kylhammar Roger Qvarsell FORSKARE Bodil Axelsson Emma Katarina Bentz Mats Brusman Gabriella Elgenius Carin Falkner Martin Fredriksson Lizette Gradén Tobias Harding Magdalena Hillström Henrik Nordwall Egle Rindzeviciute Johan Wänström DOKTORANDER Ragnar Andersson Johanna Dahlin Martin Fredriksson Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Björn Grip Göran Gruber Maria Höglund Marit Johansson Gustav Källstrand Svante Landgraf Sofia Lindström Per Möller Erik Petersson Sarah Vinterlycka AFFILIERADE Annika Alzén Jean-Francois Battail Jens Cavallin Ingemar Grandin Bernt Gustavsson Erik Hofrén Leif Jonsson Lars Lagergren Ulf Sandström 9

10 10

11 VERKSAMHETEN FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildningen vid Tema Q omfattar sammanlagt 240 högskolepoäng. 45 poäng av dessa består av obligatoriska och 45 poäng av valfria kurser. Det självständiga vetenskapliga forskningsarbetet, som resulterar i framläggandet av en avhandling, utgör 150 hp. Doktoranderna vid Tema Q som antogs 2002 hade en anställning som assistenter vid temat, motsvarande 20 procent. De doktorander som antagits 2003 och senare innehar doktorandanställning. En doktorand är antagen på halvtid och med egen finansiering (pensionär). Doktoranderna har möjlighet till assistenttjänstgöringen i form av undervisning eller administrativt arbete. Förutom vid Tema Q finns möjlighet till assistenttjänstgöring på andra enheter inom ISAK, som t.ex. KSM, MKV och Historia samt vid andra institutioner som ISV. Några av Tema Q:s doktorander har också varit involverade i externa uppdrag. Under 2010 erbjöds följande kurser inom forskarutbildningen: - T EMATISK FORSKNING: KULTUR OCH SAMHÄLLE Kursens syfte är att presentera det forskningsområde som Tema Kultur och samhälle omfattar, samt de projekt som för närvarande drivs inom temat. - KULTURFORSKNING OCH KULTURTEORI Kursens syfte är att ge en grundläggande förtrogenhet med och kunskap om kulturforskningens begrepp och teorier. Kursen belyser olika kulturteoretiska forskningsperspektiv, med grund i kultursociologi, kritisk teori, cultural studies, diskursanalys, historiskt och visuellt orienterad kulturanalys, samt öppnar för tillämpningar av dessa perspektiv utifrån kursdeltagarnas speciella intresseområden och avhandlingsarbeten. Kursens syfte är att presentera det forskningsområde som Tema Kultur och samhälle omfattar, samt de projekt som för närvarande drivs inom temat. FORSKNINGSPROJEKT Forskarutbildning och forskning är huvudverksamheterna vid Tema Q. En rad forskningsprojekt har pågått under året, några har slutrapporterats medan lejonparten löper vidare. Det är ett stort antal forskningsprojekt som är förlagda till Tema Q eller som involverar forskare från temat men är förlagda till andra forskningsinstitutioner. Sammantaget ger projekten en bild av temats vetenskapliga spännvidd och forskningskompetens, men också av en livlig samverkan med forskare vid andra universitet. Drygt hälften av verksamheten bekostades av fakultetsanslaget och resten med externa medel. För närmare och mera fullständig information om de olika projekten hänvisas till del II. Det gäller även för de forskningsanslag som är förlagda till CKS (se Tora Fribergs redogörelse i del II). Forskningsprojekt (i bokstavsordning): A Home. En samling texter som utgår från samarbetet inom Gruppen för vardagslivsforskning vid Linköpings universitet samt ett antal anknutna nordiska forskare. Publiceras som internationell antologi med mig som redaktör. (Bengt Erik Eriksson); 11

12 Att integrera informationskompetens samverkans- och utvärderingsprojekt i samarbete med universitetsbiblioteket, Linköpings universitet. (Bengt Erik Eriksson); Arvspolitik och sociala frågor. Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring. Tillsammans med Annika Sandén. Finansiering: Arvsfondsdelegationen, Regeringskansliet. (Roger Qvarsell); Cinefogo, Civil Society and New Forms of Government in Europe. EU-finansierat forskningsprojekt där jag deltagit i ett Work Package som behandlat tredje sektorns organisationer i fem europeiska länder inom områdena idrott, socialt arbete och kultur. (Tobias Harding); Civilsamhällelig organisering i det senmoderna Sveriges kulturliv, projekt under utveckling med finansiering från Vetenskapsrådet. (Tobias Harding); Culturalisation and Globalisation: Advancing Cultural Research in Sweden and Australia. Ett forskningsutbyte mellan Tema Q och Centre for Cultural Research vid University of Western Sydney. (Martin Fredriksson); Demokratiprocesser i gamla och nya bildningsförbund. Samarbetsprojekt med Örebro universitet och Högskolan i Jönköping (finansierat av VR ). (Erling Bjurström); Demokratiska lärprocesser i folkbildande organisationer, i samarbete med Örebro Universitet och Högskolan i Jönköping och finansierat av Vetenskapsrådet Ansvarig för bl.a. fallstudier av ungdomsorganisationen Sverok och studieförbundet Ibn Rushd med fokus på civilsamhällelig demokratisk organisering och det erfarenhetsbaserade lärandet av demokrati som sker bland de som är verksamma där. (Tobias Harding); Den femte nordiska konferensen för kulturpolitisk forskning Ansvar för planering och genomförande. (Svante Beckman); Den regionala och lokala kulturekonomins förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, finansieras av CKS (Erling Bjurström); Det offentliga stadsrummet. Projektet syftar till att kartlägga och analysera hinder och möjligheter i lokala stadsutvecklingsprocesser genom fokus på hur lokala och regionala aktörer handlar och kommunicerar. Medel har erhållits från Fastighets AB L E Lundberg genom Forskning och framtid. (Tora Friberg); Det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult (Swedish Cultural Policy Research Observatory). Fortsatt utveckling av en nationell centrumbildning för samarbetet mellan forskare och praktiker på det kulturpolitiska fältet. (Svante Beckman); ERICarts: Compendium of Cultural Policies and Trends in Europe, ansvarig för uppdateringen av beskrivningen av svensk kulturpolitik som ingår i kompendiet. Finansierat av Europarådet och i Sverige av Statens Kulturråd. (Tobias Harding); EuNaMus European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen (Coordinator Peter Aronsson); Fritid, socialisation, ungdomspolitik och rumslighet. Mindre projekt kring fritidens topografi i samarbete med Statens ungdomsstyrelse. (Erling Bjurström); 12

13 Genusordningen i resans rum hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler Projektmedel för ett doktorandprojekt har erhållits från Banverket. Ann- Charlotte Gilboa Runnvik antogs under hösten 2008 för att genomföra projektet. Projektet kommer att avslutas (Tora Friberg); Gåvoekonomi och konsumtion, ingår i Advertising Education Forums (AEF:s) forskningsprogram kring Barn och TV-reklam. (Erling Bjurström); Grundbok i kulturstudier. Samarbetsprojekt med Oslo universitet och Syddansk universitet, Odense. (Erling Bjurström); Heidenstam: Hans texter, tid och teman. Samfinansierat projekt mellan Stiftelsen Övralid och Wallenberg och LiU. (Martin Kylhammar); Hållbara Framtidsbilder för kvinnor och män. Projektet är förlagt till KTH och finansieras av Vinnova. (Tora Friberg); Konst genom staden. Ett konstnärligt utvecklingsprojekt om konstens medverkan i offentliga platser, finansierat av VR. (Karin Becker); Kulturbegreppet. Bidrag till antologi om turismforskning under redaktion av Josefina Syssner. Planeras utvecklad till egen bok. (Svante Beckman) KulturSverige Ledning av SweCult-projekt för framtagning av en framtidsstudie på kulturområdet och genomförandet av nationell kultursektorkonferens där studien presenteras. (Svante Beckman, Tobias Harding); Kyrka, modernisering och kulturarv, finansierat av VR (Magdalena Hillström, Peter Aronsson, Svante Beckman); Lokal och regional kulturekonomi (finansierat av CKS ). (Erling Bjurström) Museernas bildningsanspråk: Museum, skola och folkbildning , Vetenskapsrådet, (Magdalena Hillström); National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum: coordinator for application by seven researcher to RJ, Nordic Spaces, Grant , (Peter Aronsson); Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning: handledare (Peter Aronsson); Regional och lokal kulturekonomi, Projektet undersöker de ekonomiska och kulturella förutsättningarna för kulturproduktion på regional och lokal nivå. (Erling Bjurström); Re-reading time-geography in a gender perspectiv. Projektet är ett samarbete mellan professor Tora Friberg Tema Q/CKS, fil. dr. Annika Sandén Tema Q/Historia samt Christina Scholten, Malmö högskola.(tora Friberg); Tid och smak. Om smakens historiska utveckling och samspel med olika tidsuppfattningar. (Erling Bjurström); Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness, PI, RJ, (Peter Aronsson); 13

14 Tredje vågens nya sociala rörelser, ingår i uppföljningsstudie av ett 1980-talsprojekt kring nya sociala rörelser. Koordineras av Mats Friberg, Göteborgs universitet och Johan Galtung, University of Hawaii. (Erling Bjurström); Utvärdering av kulturpolitiska måldokument i Västra Götalandsregionen på uppdrag av Västra Götalandsregionens Kulturnämnd med fil dr Klara Tomson och fil dr Ann-Sofie Köping. (Svante Beckman); Yrkesidentitet och produktion i gymnasieskolans medieprogram. Projektledare Daniel Persson Thunqvist. (Bodil Axelsson); AVHANDLINGSPROJEKT Avhandlingar 2010 Martin Fredriksson: Skapandets rätt: Ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Avhandlingens övergripande syfte är att studera hur den juridiska definitionen av upphovsmannen har förändrats i relation till den kulturella utvecklingen i Sverige Detta antar formen av en kronologisk studie av den svenska upphovsrätten, med fokus på de lagstiftningar som antogs 1877, 1919 och Lagtexter och förarbeten analyseras mot bakgrund av de föreställningar om konstnärskap och kreativitet som kommer till uttryck inom skönlitteratur, film och television men också i relation till de senaste årens diskussioner kring upphovsrätt och nya medier. Göran Gruber: Att ladda ett landskap Uppdragsarkeologi och spåren av det sedan länge förflutna som hinder eller resurs. Avhandlingsprojektet synliggör och problematiserar de möten som sker när kulturmiljövård och vetenskapligt disciplinära frågeställningar bryts mot exempelvis diskussioner om regional utvecklingspolitik, tillhörighet i det lokala rummet samt övergripande kulturpolitiska mål kring mångfald, hållbarhet och delaktighet. Detta artikuleras sällan öppet utan aktiveras i praktiker som kan vara mer eller mindre konfliktfyllda. Avhandlingens syfte är att visa på hur konflikter hanteras och samsyn skapas när samhällets utvecklingsbehov i det tidiga 2000-talet möter spåren av det sedan länge förflutna. Detta sker med fokus på aktörer i lokala och regionala sammanhang. Det empiriska materialet utgörs av två fallstudier från Östergötland där de gemensamma nämnarna framförallt är arkeologi och medeltid. Pågående avhandlingsarbeten Ragnar Andersson: Förförelse med förhinder. En studie av hur integrationspolitiska mål översattes inom den regionala utvecklingspolitikens nätverk, Integrationspolitiska mål inom regional och lokal utveckling. Studerar hur regionala och lokala tillväxtpartnerskapen lever upp till att riksdagens integrationspolitiska målen ska genomsyra all deras verksamhet. Studien följer verksamheten från år 1998 fram till 2007 och består av två delar. Den första består av en analys av alla tjugoen tillväxtpartnerskap i Sverige främst baserad på dokumentanalys. Den andra delen består av en djupstudie av Östergötlands tillväxtpartnerskap med textanalyser, deltagande observationer, intervjuer. Syftet med studien är att beskriva utvecklingen och kunna förklara utfallet av implementeringsförsöken. 14

15 Johanna Dahlin: En oändlig historia? Samtida föreställningar om den stora sovjetiska segern. Avhandlingsprojektet handlar om bruket av det förflutna i Ryssland och Ukraina med fokus på andra världskriget (eller stora fosterländska kriget som det oftast kallas) som fortfarande tillmäts stor betydelse och undersöker gränsytorna mellan offentligt och privat minne. Projektet bygger på främst på etnografiskt fältarbete och jämför S:t Petersburg och Kiev. Ann-Charlotte Gilboa Runnvik: Genusordning i resans rum hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler. Avhandlingens övergripande syfte är att studera trafikrum ur ett genusperspektiv. Särskilt fokus kommer att läggas vid tågstationer och resecentrum, med det sjätte transportpolitiska delmålet om jämställdhet som utgångspunkt. En viktig ingång i arbetet är att utifrån ett genusperspektiv undersöka resenärernas möte med stationsrummet, deras upplevelser, erfarenheter, behov och önskemål. Avhandlingen avser även att behandla om genus beaktas i hur stationerna förvaltas i dag, samt av skilda aktörer vid tänkta förändringsarbeten. Materialet kommer huvudsakligen att samlas in via etnografiska fältmetoder, bestående av framförallt deltagande observationer, intervjuer och fokusgrupper. Björn Grip: Arbetsliv och ohälsa i tre östgötska städer under efterkrigstiden. Avhandlingen syftar till att utifrån en jämförelse av dödligheten i hjärtinfarkt över tid i städerna Linköping och Norrköping ge en bild av städernas utveckling under efterkrigstiden. En samtidshistoria om Norrköping och Linköping i hjärtdödlighetens backspegel. Detta görs i ett sammanhang där litteraturen kring samband mellan hälsa och samhälle redovisas. Maria Höglund: EU och kulturarven samhörighetsskapande värden i europeiskt historiebruk. Avhandlingsprojektets övergripande syfte är att skapa en kartläggning av EU:s växande inflytande över det svenska kulturarvsarbetet och att undersöka den roll som kulturarv ges i unionens europeiska samhörighetssträvanden. För att erhålla ekonomiskt stöd från EU till kultur förutsätts projekten kunna uppvisa och ge europeiskt mervärde. EUfinansierade svenska kulturarvsprojekt studeras för att undersöka vilka europeiska värden (i relation till nationella och regionala värden) som skapas och lyfts fram i denna process. Till avhandlingsprojektets materialområden hör även den europeiska kulturarvsmärkning som adopterades av EU år 2010, som avser att stärka den europeiska identiteten, samt EU:s offentliga kulturpolitiska strategier, med fokus på kulturarv. Gustav Källstrand: Nobelpriset i svensk dagspress Nobelpriset skapades juridiskt i och med grundandet av Nobelstiftelsen, sommaren Men redan våren 1897, efter att Nya Dagligt Allehanda hade publicerat Nobels testamente, så skapades priset i den allmänna föreställningsvärlden. Tidningarnas artiklar reste förväntningar och förhoppningar på priset. När väl priset började delas ut började rapporteringen alltså inte från noll, utan från en redan existerande bild. Ibland stämde den verklighet man skulle skildra med de föreställningar som fanns, och ibland fanns det skillnader. Hela tiden så förhöll sig rapporteringen till den bild som skapades Avhandlingen skildrar dels uppkomsten av 1897 års förväntningar, dels hur pressen skildrade priset i skuggan av dessa under åren fram till

16 Marit Johansson: Angra do Heroísmo - en UNESCO-by og et hjemsted. En studie av verdensarvstatusens ringvirkninger for lokalsamfunnet. Doktorgradsprosjektet har som hensikt å kartlegge hvilken betydning verdensarvstatusen har hatt og fremdeles har for UNESCO-byen Angra do Heroísmo på Asorene. Målet er å undersøke konsekvensene for det lokale næringsliv, kultur og turisme, samt studere mulighetene og begrensningene for moderne utvikling innen en verdensarvby. Studien vil videre undersøke om statusen er avgjørende i forhold til innbyggernes lokale identitet, tilhørighet og stolthet. Likeledes er målet å studere UNESCO s politikk i forhold til lokalsamfunn. Innsamling av data vil i hovedsak baseres på kvalitative intervjuer med lokalbefolkning og representanter fra de lokale og regionale myndighetene. Svante Landgraf: Avhandlingens ämne kommer att kretsa kring framtidsbruk och framtidsbilder i svensk litteratur från 1960 och framåt, sannolikt med visst fokus på hur framtidens kultur gestaltas. En utgångspunkt är debatten om framtidsstudier på 1970-talet. Sofia Lindström: Kulturellt entreprenörskap som praktik och ideologi. Kulturellt entreprenörskap kan förstås stå i centrum för aktuella kultur- och samhällsfrågor vilka i sig relaterar till förändringar i ekonomi och politik, nationellt och internationellt. Mina preliminära avhandlingsplaner rör sig kring mina intressen för 1. Konstnärers arbetsförhållanden kopplade till en kulturpolitisk och samhällsekonomisk kontext, 2. Entreprenörskap som ideologi och som lösning på arbetsmarknadsproblem för konstnärer och 3. Möjligheterna till kritik och autonomi inom det konstnärliga fältet. En av mina huvudsakliga frågeställningar kommer behandla problemet hur man kan förstå den arbetsmarknadspolitiska utvecklingen för konstnärer i Sverige, där otrygga anställningar, sidoarbeten, långa perioder av arbetslöshet och låga inkomster forsätter att prägla konstnärers arbetsvillkor, trots försök att åtgärda dessa omständigheter? I framtiden kommer jag utföra främst textanalyser samt intervjuer med konstnärer, primärt de som är ekonomiskt aktiva som egenföretagare. Per Möller: Den kreativa stadens ideologi. Politik, värdeförhållanden och kulturproduktion i Malmö stad. (arbetstitel). Avhandlingsprojektet utgår ifrån en kritisk analys av den populära föreställningen om ekonomisk tillväxt som alltmer beroende av kreativt och kulturellt arbete. I idén om den kreativa staden lyfts detta tydligt fram som vitalt för att etablera den lokala platsen på en alltmer förtätad global marknad. Malmö stad befinner sig i ett massivt återhämtningsarbete efter att de stora industrierna lades ned under 1900-talets sista decennier. Denna process är intressant på flera olika nivåer vilka här analyseras utifrån ett kulturvetenskapligt och ideologikritiskt perspektiv. Stadsplanering, välfärdspolitik, visionsarbete, kulturspektakel, nya och gamla kulturinstitutioner, det fria kulturlivet, spontankultur och vardaglig kulturproduktion, alla dessa nivåer är inbegripna i Malmös förändring. Min huvudsakliga frågeställning rör konflikten i vad som numer benämns som det dubbla åtagandet i stadspolitiken, dvs. nödvändigheten av ett attraktivt varumärke och tillgodoseendet av medborgarnas välfärd. Det attraktiva värdet är ett immateriellt kapital som produceras på alla ovan nämnda nivåer. Dessa approprieras i varumärket Malmö, men hur ser egentligen värdeförhållandet ut, vilka strukturer vilar det på, och hur påverkar det villkoren för de i Malmö verksamma kulturproducenterna? 16

17 Erik Petersson: Ansvaret för de sårade: Vadstena krigsmanshus som exempel på hur staten organiserade omsorg Avhandlingsprojektet avser att studera hur staten tog på sig rollen att ansvara för sårade krigsmäns försörjning i det tidigmoderna svenska samhället. Frågor knutna till tillkomsten handlar om hur staten såg på sin roll gällande omsorg mer generellt, och Vadstena krigsmanshus är ett tidigt exempel på detta. Krigsmanshuset inhystes i de gamla klosterlokalerna i Vadstena, och de gamla byggnaderna fick betydelse för hur omsorgen organiserades i praktiken. Vidare ska projektet bland annat ta upp hur det var att leva i krigsmanshuset och slutligen varför det lades ner på 1780-talet. Förhoppningen är att genom exemplet Vadstena krigsmanshus kunna spegla förändringar i samhället och staten under den här perioden i synen på omsorg och socialt utanförskap. Sarah Vinterlycka: Den naturliga maten. Avhandlingsprojektet handlar om hur idéer om naturlig mat konstrueras, utrycks och gestaltas i Sverige från sekelskiftet 1900 fram till idag. Vilka uttalar sig om naturlig mat och i vilka sammanhang? Flera olika områden studeras sociala rörelser som förespråkar särskilda kosthållningar, reklam för matvaror, officiella kostråd, vetenskapliga texter samt läromedel som används i hemkunskapsundervisning. VETENSKAPLIG PUBLICERING Den vetenskapliga publiceringen är mest omfattande för den disputerade personalen och uppgår under året till 36 nationella och 23 internationella texter. Den omfångsrika vetenskapliga publiceringen hoppas vi ytterligare kunna stärka under de kommande åren, framför allt när det gäller internationella publikationer, vilket det också borde finnas goda möjligheter till. SEMINARIER OCH KONFERENSER Vid Tema Q arrangeras regelbundet offentliga seminarier, öppna för forskare, doktorander och andra som är intresserade av temats ämnesområde. Under året har, förutom temats och institutionens egna medarbetare, även flera forskare från andra universitet/högskolor presenterat sin forskning vid de regelbundna onsdagsseminarierna. Olle Näsman och Bengt Wittgren, Samhällsmuseum efterlyses, Anita Beckman, Etnografiskt skrivande, Carina Listerborn, The body as a situation, Johan Knutsson, Möbelkultur och Stefan Bohman, Personmuseer. Gästforskare från Sydney har presenterat sin forskning vid ett seminarium (se särskild redovisning). Martin Fredriksson och Göran Gruber har disputerat under året. Ett antal mitt- och slutseminarier har genomförts bland Tema Q:s doktorander. Forskare och doktorander vid Tema Q har inbjudits som gästföreläsare och seminarieledare till andra universitet och högskolor i Sverige. Vidare har medarbetarna vid flera tillfällen engagerats i planering och genomförande av konferenser utanför Linköpings universitet. Deltagandet med papers på nationella och internationella konferenser har under året uppgått till 29 respektive 30. Tema Q medarbetare har varit arrangörer vid 17 tillfällen. 17

18 Disputationer 2010 Fredriksson, Martin, Skapandets rätt: ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia, Göteborg: Daidalos 2009; Linköping: Linköpings universitet Även: Avhandlingens övergripande syfte är att studera hur den juridiska definitionen av upphovsmannen har förändrats i relation till den kulturella utvecklingen i Sverige Detta antar formen av en kronologisk studie av den svenska upphovsrätten, med fokus på de lagstiftningar som antogs 1877, 1919 och Lagtexter och förarbeten analyseras mot bakgrund av de föreställningar om konstnärskap och kreativitet som kommer till uttryck inom skönlitteratur, film och television men också i relation till de senaste årens diskussioner kring upphovsrätt och nya medier Gruber, Göran, Medeltider: samtida mobiliseringsprocesser kring det förflutnas värden, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle, Linköping: Linköpings universitet, Avhandlingsprojektet synliggör och problematiserar de möten som sker när kulturmiljövård och vetenskapligt disciplinära frågeställningar bryts mot exempelvis diskussioner om regional utvecklingspolitik, tillhörighet i det lokala rummet samt övergripande kulturpolitiska mål kring mångfald, hållbarhet och delaktighet. Detta artikuleras sällan öppet utan aktiveras i praktiker som kan vara mer eller mindre konfliktfyllda. Avhandlingens syfte är att visa på hur konflikter hanteras och samsyn skapas när samhällets utvecklingsbehov i det tidiga 2000-talet möter spåren av det sedan länge förflutna. Detta sker med fokus på aktörer i lokala och regionala sammanhang. Det empiriska materialet utgörs av två fallstudier från Östergötland där de gemensamma nämnarna framförallt är arkeologi och medeltid. VETENSKAPLIGA UPPDRAG Lärarna har omfattande uppdrag också utanför Linköpings universitet som en del i det akademiska utvecklingsarbetet: sakkunniguppdrag, betygsnämnder, utrednings- och utvärderingsuppdrag, referensgrupper, beredningsgrupper i nationella forskningsfinansierande organ, ledamotskap i forskningsråd, vetenskapliga akademier och strategigrupper hör till denna kategori som räknar 62 nationella och 18 internationella insatser. GRUNDUTBILDNING Alla lärare och många doktorander är engagerade i någon form av grundutbildning. Exempel på insatser är lärare på Samhälls- och kulturanalys (SKA), ämnesansvarig i Idéhistoria, undervisning och handledning på Kultur, samhälle och mediegestaltning (KSM), på Historia, föreläsare i Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) och på Turismprogrammet samt kursansvar för kursen Mat och kultur. Inom ramen för assistenttjänstgöringen har doktoranderna under 2010 haft undervisning och handledning vid grundutbildningsprogram och teman vid Linköpings universitet, bland annat på KSM, Idéhistoria, Historia, Turismprogrammet, samt vid Högskolen i Telemark, Norge. Som tidigare nämnts är också flera efterfrågade på andra lärosäten, även internationellt. 18

19 S AMVERKANSUPPDRAGET En stor del av den samhälleliga nyttan med kulturforskning kommuniceras inte bara genom tryckta skrifter eller formella utbildningar. Forskare vid Tema Q har medverkat som huvudtalare, föredragshållare och seminarieledare, skrivit tidningsartiklar, intervjuats i medier och deltagit i konferenser, seminarier och workshops arrangerade av bland annat statliga myndigheter och verk, kommuner, landsting, föreningar och museer. De sammanlagt 123 tillfällena av konkreta samverkansinsatser är i huvudsak lokaliserade inom landet. FORSKNINGSANSÖKNINGAR I dialogen om den vetenskapliga utvecklingen av Tema Q har arbetet med forskningsansökningar prioriterats. Ansökningar har lämnats in till främst Vetenskapsrådet. Nya projekt som beviljats medel under 2010 är: Tid, minne, representation om historiemedvetandets förvandlingar. Samarbetsavtal mellan ISAK, Linköpings universitet och Södertörns högskola. Bidragsfinansiering från Riksbankens Jubileumsfond, (Peter Aronsson) Civilsamhällelig organisering i det senmoderna Sveriges kulturliv. Rambidrag från Vetenskapsrådet, (Tobias Harding) 19

20 NYCKELTAL FÖR VERKSAMHETEN Medarbetare Professorer Forskare Doktorander Administratörer Affilierade Forskningsprojekt Doktorsavhandlingar Övriga projekt Ansökningar Beviljade Disputerad Doktorand Totalt Vetenskaplig publicering Nationell Internationell Konferenser Nationell, paper Internationell, paper Arrangör Tema Q seminarier med inbjuden föreläsare 11 Vetenskapliga uppdrag Nationellt Internationellt Grundutbildningsuppdrag Forskarutbildningsuppdrag Samverkansuppdrag Nationellt Internationellt 9 9 Forskarnätverk Nationellt Internationellt Lokala samarbeten

21 EKONOMISKT RESULTAT Jmf Diagram: Ekonomiintendent Peter Åbrodd. 21

22 22 Verksamhetsberättelse 2010

23 DEL II MEDARBETARNAS VERKSAMHET 23

24 PROFESSORER OCH FORSKARE Peter Aronsson FORSKNINGSPROJEKT Kyrka, modernisering och kulturarv, ansökan tillsammans med Magdalena Hillström på 19 milj SEK till VR, Rambidrag för kulturforskning. National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum: coordinator for application by seven researcher to RJ, Nordic Spaces, Grant , Den regionala och lokala kulturekonomins förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, deltagare, CKS Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning: handledare, European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus), Coordinator, European Commission (EUR 2,64 milj). Museernas bildningsanspråk: Museum, skola och folkbildning , PI (VR, UVK, SEK 2,4 milj). Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness, PI, RJ, (SEK total 30 milj/ind 1,5 milj). LOKALA SAMARBETEN (INOM UNIVERSITETET, KOMMUNALA, REGIONALA) Styrelsesuppleant i stiftelsen Smålands museum samt Kulturparken Småland AB. Ledamot i referensgrupp för kulturmiljövårdsubildning, Högskolan i Kalmar. Ledamot i grupp för utveckling av kulturarvsutbildning, Malmö högskola. Ledamot i referensgrupp för nationellt centrum för kulturmiljöpedagogik, Kalmar. Forskning i samverkan med CKS, ISAK om Astrid Lindgrens Vimmerby. N ATIONELLA/ INTERNATIONELLA FORSKARNÄTVERK OCH LÄRARUTBYTEN Ledamot i Smålands akademi. Ledamot i Vitterhetsakademien. Nordplus. Samarbete kring magisterkurser i kulturarv och landskap koordinerat från Björneborg. 24

25 The Making of National Museums: initiativ och co-ordinering av internationellt nätverk. och National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum. Ledamot av editorial board, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research. Member of Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research. Med stöd av STINT ges tillsammans med Uppsala universitet inom ett konsortium, USI: Kulturmöte - monument och identitet, i Sverige och Istanbul, Member of International scientific council of National movements and Intermediary Structures in Europe (NISE), ANORDNANDE AV KONFERENSER, WORKSHOPS, SEMINARIER Arrangör av Temaseminarium Var och hur finns Norden på Voksenåsen, inom forskningsprogrammet Nordic Spaces., Oslo, Organizing the official opening of the three year EU-project and the first workshop of EuNaMus, Nationalmuseum, Stockholm, Anförande och organisering av tvärvetenskapligt seminarium om ämnesdidaktik, historiebruk och kulturellt minne, Linköpings universitet, DELTAGANDE MED PAPERS PÅ KONFERENSER, WORKSHOPS, SEMINARIER Temaseminarium Var och hur finns Norden på Voksenåsen, Oslo Paper: Nordiska variationer: bilden av Norge gestaltad i museilandskapet. Regional Aesthetics. Locating Swedish Media. Discussant for an international seminar at Lunds university European national museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen.: Mapping and framing institutions Nationalmuseum, Stockholm, Explaining national museums, paper for the session Interpreting history in verbal and visual narratives. ESSHC, Ghent, Historiebruksforskning som framtidsresurs? Paper till tvärvetenskapligt seminarium om ämnesdidaktik, historiebruk och kulturellt minne, Linköpings universitet, Globalisering och regionala kulturarv, Kattegatt och Skageracks kulturarv. Seminarium ordnat av Västerhavets kulturarv, Göteborgs museum och Historiska studier, Göteborgs universitet Framing Uses of the Past. Nations, Disciplines and Institutions Narrating an Expanding 25

26 Concept of History, Keynote June 2010 Copenhagen University. An international workshop: Cracks in the European Project. Quests for Heritage and the New Uses of History, Religion and (Trans)National Identities. National museums negotiating national identity. Paper presented on 25 August 2010, Amsterdam, International Committee of Historical Sciences (CISH), National Identity and Hegemonic Memory. Forskningsframtider och publiceringsstrategier för kulturvetenskaperna. Paper till konferens om Vetenskaplig publicering , Linköpings universitet European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen. Presentation of EU financed project (EuNaMus) to ICOM international Advisory board in Shanghai, UPPGIFTER OCH ANSVAR INOM FORSKARUTBILDNINGEN Huvudhandledare för tre doktorander samt biträdande för ytterligare två på andra universitet. Huvudhandledare för Göran Gruber som disputerade 2010 på avhandlingen Samtider: samtida mobiliseringsprocesser kring det förflutnas värden. Huvudhandledare för Johanna Dahlin, (Historiebruk i Ryssland och forna Sovjetrepubliker, PhD, 2011). Huvudhandledare för Maria Höglund, (EU och kulturarvsprocessernas dynamik, PhD 2014). Huvudhandledare för Marit Johansson, (Världsarvets lokala konsekvenser, PhD 2013). Biträdande handledare för Silje Opdahl Mathisen (The Sámi: a People without a Pre- History? Biträdande, UiO PhD 2012). Betygsnämndsledamot för Mary Ingemansson, "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna, Lunds universitet Delansvar för planering och genomförande av forskarutbildningen och för kurs i teori och metod samt Historiebruk: politik, identitet och berättelser. ÅTAGANDEN INOM GRUNDUTBILDNINGEN Handledning av uppsatser i Historia. Gästföreläsningar på utbildningar inom turismutbildningen, Scandinavian Studies, lärarutbildningen, KSM samt givit temakurs Makten över minnet. 26

27 UPPDRAG ( INTERNA OCH EXTERNA) Ledamot i referensgrupp för nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, Östersund. Ledamot i Riksbankens Jubileumsfonds beredning. Fakultetsuppdrag vid fil.fak, Linköpings universitet: suppleant i forskarutbildningsnämnden; forskarrepresentant i programrådet för Turismutbildningen, samt fakultetens ledamot i LiU E-press styrgrupp. Deltar som mentor i Gaia-projektet vid Linköpings universitet. Temaansvar för strategisk utveckling av verksamheten, Tema Q, Linköpings universitet. Ledamot i referensgrupp för Falu Världsarv. Ledamot i Riksantikvarieämbetets strategigrupp. Ledamot i nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademin. Ledamot i Vitterhetsakademien. Sakkunnig för Senior Lecturship in Museology at Leicester University. Refereegranskare för Current Archaeology. S AMVERKANSUPPDRAGET Ledamot i Smålands akademi. Populärvetenskapliga framträdande, muntligt och skriftligt: Kulturens roller. Inledning till Kulturens Open space: Förändring eller Status Quo - Vad kan åstadkommas genom samarbete, Regionförbundet Södra Småland och Landstinget Kronoberg, Varför finns det nationalmuseer? Historiebrukens mål och mening. Föredrag för LiSen, Seniorföreningen vid Linköpings Universitet / et al, Skilj på kvalitet och kvantitet i forskningen, Sydsvenskan "Vansinniga brott? Ropande pigor i samtid och eftervärld." Småländska brott. Brott och straff i Småland under 500 år, s (Växjö: Historiska föreningen i Kronobergs län, 2010). Mobergland - ett landskap befolkat av bilder, symboler, berättelser och platser. Föredrag till Vilhelm Mobergs-Sällskapets årsmöte Astrid Lindgren och historien. En presentation på Forskartorget, Bokmässan, Göteborg Länk till UR, Svt:

28 Smålands kulturarv och själ. Föredrag inför Sandahl Foundation, Smålands museum, Danskt kulturarv. Intervju i SR P1, Kulturradion Cosmo, "De svaga ordens styrka." Småländska ord & läten (Växjö: Artéa Förlag, 2010) Kan vi lita på vetenskapen? Panelsamtal med de tio Kungliga akademierna och H.M. Konungen i Bernadottebiblioteket, Sänds i sin helhet i UR/Kunskapskanalen och på svt.se. P UBLIKATIONER (BÖCKER, ARTIKLAR, REDAKTÖRSKAP) Bok BeGreppbart - Historia. (Malmö: Liber, 2011). Redaktör ---/& Knell,, A. Amundsen, et al (eds). National Museums. Studies from around the World. (London: Routledge, 2011). Artiklar "Historiebrukens ekologi." Astrid Lindgrens världar i Vimmerby. En studie om kulturarv och samhällsutveckling, s (Lund: Nordic Academic Press, 2010). "Vad är ett nationalmuseum." Årsbok KVHAA (2010): s "Uses of the Past; Nordic Historical Cultures in a Comparative Perspective." Guest editor in Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research 2 (2010): p "Explaining National Museums. Exploring comparative approaches to the study of national museums." National Museums. New Studies from around the World, p (London: Routledge, 2011). 28

29 Bodil Axelsson FORSKNINGSPROJEKT Yrkesidentitet och produktion i gymnasieskolans medieprogram (projektledare: Daniel Persson Thunqvist). Forskningsprojektets syfte är att fördjupa kunskapen om medieproduktioner i gymnasieskolan och hur de kan fungera som förberedelse för framtida arbete och utbildning. Vad som undersöks är hur elever lär sig medieformer, teknik och mediegestaltning, och hur detta får en koppling till arbetslivet. En relaterad fråga är hur elever förstår medieproducerandet i förhållande till förhoppningar om kommande arbetsliv. Bakgrunden till projektet är att det finns en traditionell spänning mellan gymnasieskolans teoretiska traditioner och mål, respektive arbetslivets krav på yrkesspecifika kunskaper. Generellt har också övergången från skola till arbetsliv blivit mera komplicerad, utdragen och osäker än tidigare. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. Konst genom Staden (projektledare: Karin Becker). Syftet med projektet Konst genom Staden var att utveckla konstnärlig forskning som på olika sätt engagerade sig i staden som rum. Projektets titel, Konst genom staden, syftar till rörelse och flöde likväl som den anger ett perspektiv. Med olika medel och tekniker undersökte projektets deltagare aktuella frågor och praktiker som berör människans möten med och i det samtida offentliga rummet. Projektets slutrapport tar sin utgångspunkt i en problematisering av offentlig konst, för att sedan beskriva den process som utvecklades både inom gruppen och genom de enskilda verken. EuNaMus European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen (projektledare: Peter Aronsson). Se DELTAGANDE MED PAPERS PÅ KONFERENSER, WORKSHOPS SEMINARIER Presentation av paper Becoming art, becoming memory becoming research på Resources for Cultural Futures Workshop arrangerad av ACSIS, ANORDNANDE AV KONFERENSER, WORKSHOPS, SEMINARIER Mapping and Framing National Museums , Nationalmuseum, Stockholm, Inklusive EuNaMus offentliga öppnande samt en workshop med 30-talet deltagare från hela Europa. UPPGIFTER OCH ANSVAR INOM FORSKARUTBILDNINGEN Bihandledare för Johanna Dahlin och Ann-Charlotte Gilboa Runnvik. 29