Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunalhuset Arvidsjaur klockan Beslutande Lotta Åman (s), ordförande Lena Karlsson (s) Ylva Stråhle Andersson (s) Margoth Holmqvist (v) Bjarne Hald (c) Pernilla Hellberg Granberg (c) Mats Åhman (s), tjg ers Kristina Taimi (s), tjg ers Leif Enberg (v), tjg ers Lennart Wigenstam (c), tjg ers Ann-Karin Sörmo (c), tjg ers Övriga närvarande Mariann Lörstrand, samisk koordinator 123 Peter Manner, t.f. näringslivschef 142 Ulf Starefeldt, kommunchef Peter Rydfjäll, kommunfullmäktiges ordförande Inga Sandström, sekreterare Liselott Sandström, sekreterare Utses att justera Pernilla Hellberg Granberg Justeringens Kommunalhuset Arvidsjaur plats och tid Underskrifter Sekreterare Liselott Sandström Paragrafer Ordförande Lotta Åman Justerande Pernilla Hellberg Granberg Anslag / Bevis Justeringen har tillkännagetts genom anslag Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum då anslaget Datum då anslaget sattes upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Underskrift Nämndskansliet Liselott Sandström

2 Kommunstyrelsen Ärendeförteckning Ks 115 Meddelandeärenden Ks 116 Anmälan av beslut i delegerade ärenden Ks 117 Dnr 00004/ Ekonomisk uppföljning månadsvis år Kommunstyrelsen Ks 118 Dnr 00083/ Erbjudande om att teckna avtal om ungdomskort (6-19 år) för kollektivtrafik i länet - RKM Ks 119 Dnr 00158/ Försäljning av fastigheten Moskosel 3:57 (Tallkottens förskola) Ks 120 Dnr 00155/ Drift av Vittjåkkanläggningen säsongen 2018/2019 Ks 121 Dnr 00135/ Utbetalning av statligt och kommunalt driftstöd Arvidsjaur Flygplats AB Ks 122 Dnr 00025/ Åtgärdsplan för att öka gästnätterna i fritidshus och husvagnar i Arvidsjaurs kommun (Medborgarförslag) Ks 123 Dnr 00084/ Handlingsplan för Arvidsjaurs kommuns samiska förvaltning Ks 124 Dnr 00061/ Förordnande av dataskyddsombud Ks 125 Dnr 00165/ Anställningsform för förvaltningschefer Ks 126 Dnr 00157/ Köp av del av fastigheten Arvidsjaur 9:2 (Prästberget) Ks 127 Dnr 00125/ Omfördelning i 2018 års investeringsbudget med anledning av köp av del av fastigheten Arvidsjaur 9:2 (Prästberget) Ks 128 Dnr 00017/ Anställning av skolchef

3 Kommunstyrelsen Ärendeförteckning Ks 129 Dnr 00168/ Anställning av samhällsbyggnadschef Ks 130 Dnr 00092/2018 Gemensamma planeringsförutsättningar Ks 131 Dnr 00169/2018 Preliminär Mål- och resursplan Kommunstyrelsen Ks 132 Dnr 00039/ Sim- och sporthallens renoveringsbehov Ks 133 Dnr 00115/ Preliminär Mål- och resursplan Hela kommunen Ks 134 Dnr 00115/ Investeringsbudget Hela kommunen Ks 135 Dnr 00124/ Utökning av investeringsbudget - Begäran om beslut och medel för om/tillbyggnation av Ringelskolan/- Tallbackaskolan Ks 136 Dnr 00274/ Arvodesreglemente mandatperioden Ks 137 Dnr 00007/ Taxa för tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt lag om skydd mot olyckor, LSO, och lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE Ks 138 Dnr 00162/ Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Ks 139 Dnr 00130/ VA-Policy och VA-plan för Arvidsjaurs kommun Ks 140 Dnr 00122/ Detaljplan för del av Arvidsjaur 9:5 Stugby Ks 141 Dnr 00075/ Upphandlingspolicy för Arvidsjaurs kommun Ks 142 Dnr 00153/ Aktieägaravtal Investeringar i Norrbotten AB

4 Kommunstyrelsen Ärendeförteckning Ks 143 Dnr 00166/ Allmän gruppundantagsförordning (GBER) för kommunalt stöd till flygplatser Ks 144 Dnr 00167/ Allmän gruppundantagsförordning (GBER) för statligt stöd till flygplatser Ks 145 Dnr 00131/ Utökning av lån - Arvidsjaur Flygplats AB Ks 146 Dnr 00132/ Risk och sårbarhetsanalys Extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Ks 147 Dnr 00133/ Plan för extraordinära händelser Ks 148 Dnr 00134/ Krisledningsplan 2018 Ks 149 Dnr 00310/ Översyn av riktlinjer för bidrag ur vattenregleringsmedel Ks 150 Dnr 00126/ Reglemente för kommunalråd med uppdragsbeskrivning och instruktion Ks 151 Dnr 00335/ Motion Översyn av föreningsstöd till aktiva och verksamma föreningar Ks 152 Dnr 00102/ Motion Nej till kärnkraftverk i Pyhäjoki Ks 153 Dnr 00118/ Entledigande som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige Pernilla Hellberg-Granberg Ks 154 Dnr 00118/ Entledigande som ordinarie ledamot i kommunstyrelsen Pernilla Hellberg-Granberg Ks 155 Dnr 00118/ Entledigande som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden Pernilla Hellberg-Granberg

5 Kommunstyrelsen Ärendeförteckning Ks 156 Dnr 00001/ Information från samhällsbyggnadskontoret - Verksamhetsuppföljning Ks 157 Dnr 00002/ Kommunchefens rapport Ks 158 Dnr 00003/ Rapport från kommunstyrelsens ordförande Ks 159 Dnr 00001/ Information från SmåKom s rikskonferens och senaste styrelsesammanträde

6 Kommunstyrelsen Ks 115 Expedierat per e-post om inget annat anges. Meddelandeärenden III Meddelandeärenden * Cirkulär 18:09 - Information om överenskommelse om Särskild AGS- KL-förmån som ersätter Allmänna bestämmelser 28 mom. 9 och överenskommelse om tillägg i Avgiftsbefrielseförsäkringen - Sveriges Kommuner och Landsting * Protokoll från Inspektion hos Överförmyndaren i Arvidsjaurs kommun 2-3 maj 2018 (Dnr 137/2018) - Länsstyrelsen Norrbotten * Återkoppling efter dialog- och demokratidagen Samhällsbyggnadskontoret * Godkännande av slutrapport och beslut om bidragets storlek för det kommunala naturvårdsprojektet Utveckling och inventering av friluftsområden i Arvidsjaurs kommun (Dnr 50/2018) - Länsstyrelsen Norrbotten * Missiv fri kollektivtrafik sommarlovet Regionala kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten * Utvärdering av användandet av varmvattenbassängen - Chef resurscentrum * Protokoll - Socialnämnden * Protokoll från årsstämma Informationsteknik i Norrbotten - Itn IT Norrbotten * Omfördelning inom IT-enhetens investeringsbudget 2018 för inköp av datorer - Kommunchef Ulf Starefeldt * Cirkulär 18:20 Feriejobb/sommarjobb Sveriges Kommuner och Landsting Kommunstyrelsens beslut 1. Redovisningen godkänns.

7 Kommunstyrelsen Anmälan av beslut i delegerade ärenden Ks 116 I Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla Kommunstyrelsens arbetsutskott III Övriga delegeringsbeslut Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman Beslut på nämndens vägnar i ärende som är så Brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas Planingenjör Britta Lundgren Yttrande till polisen angående upplåtelse av offentlig plats Kommunstyrelsens beslut 1. Redovisningen godkänns.

8 Kommunstyrelsen Ks 117 Dnr 00004/ Ekonomisk uppföljning månadsvis år Kommunstyrelsen Ekonomisk uppföljning för kommunstyrelsens verksamhet till och med april 2018 redovisas. Totalt sett visar prognosen för kommunstyrelsen en positiv avvikelse mot budget med 2,0 Mkr. Kommunchefen fick arbetsutskottets uppdrag att lämna en skriftlig avvikelserapportering med åtgärdsplan till kommunstyrelsens sammanträde 5/6 vad gäller avvikelser Resurscentrum. Kommunstyrelsens beslut 1. Informationen läggs med beaktande till handlingarna. Tjänsteskrivelse Ulf Starefeldt Uppföljning

9 Bilaga till kommunstyrelsens protokoll (2) Kommunstyrelsens utfall januari - april 2018 Årsbudget Redovisat Period- Prognos Skillnad 2018 jan-mar 2018 avvikelse 2018 budget-prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE, REVISION MM Kostnader Intäkter NETTO KOMMUNSTYRELSEN Kostnader Intäkter NETTO TEKNISKA Kostnader Intäkter NETTO FASTIGHETER Kostnader Intäkter NETTO AFFÄRSVERKSAMHET Kostnader Intäkter NETTO STÖDFUNKTIONEN Kostnader Intäkter NETTO NÄRINGSLIV Kostnader Intäkter NETTO ARB. MARKN o INTEGRATION Kostnader Intäkter NETTO KULTUR Kostnader Intäkter NETTO FRITID Kostnader Intäkter NETTO RÄDDNINGSTJÄNST Kostnader Intäkter NETTO SUMMA KOMMUNSTYRELSEN

10 2(2) Prognos Arvidsjaurs kommun 2018 exklusive kommunfullmäktige Budget Utfall Utfall Prognos Avvikelse (Rätt tecken) Jan-April Jan-April Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsn Socialnämnden MBHN Summa nämnder Löneökning Bidrag lärarlönelyft Pensioner Avskrivningar Skatteintäkter Utjämningsbidrag Välfärdspengar Räntenetto Resultat Iaktagelser Nämndernas prognos gör en negativ avvikelse mot budget med 5 Mkr, men budget för löneökning är inte fördelat på nämnderna. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige, kommunstyrelsens stödfunktion och näringsliv har positiva avvikelser i prognosen. Arbetsmarknadsenheten gör en prognos på -2 Mk. Möjligtvis innehåller prognosen felaktigheter, varför enheten ska gå igenom den med sakkunniga. Barn-och utbildningsnämndens besparingar från förra året har gett genomslag i år (jämförelse mot förra året). Oaktat detta ger prognos för hela året 2018 ett negativt utfall mot budget. Socialnämnden lägger en prognos på 4,7 Mkr sämre än budget som i stort härrör sig från personalkostnader och placeringar. Bedömningen är att utfallet på - 5 Mkr kommer att ändras då löneökningar inte ingår. Nästa månad ska budgetansvariga göra prognos inkl löneökningar Nina Ask Tf Ekonomichef

11 Kommunstyrelsen Ks 118 Dnr 00083/ Erbjudande om att teckna avtal om ungdomskort (6-19 år) för kollektivtrafik i länet - RKM Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet (RKM) erbjuder kommunerna i Norrbottens län att ge alla folkbokförda barn- och ungdomar i länet möjlighet att hela året resa fritt inom hela länet med kollektivtrafiken. Erbjudandet gäller på alla Länstrafikens linjer, all tätortstrafik samt tågtrafik inom länet. Kortet ersätter det befintliga skolkortet. Ungdomskortet benämns 6-19 kortet. Administration och hantering sköts av dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB. Finansieringen grundas på den avgift som idag faktureras kommunen för skolkorten. År 2017 var kostnaden kr. Eftersom samtliga ungdomar mellan 6-19 år folkbokförda i kommunen ska erbjudas ungdomskort kommer projektet att innebära en kostnadsökning för Arvidsjaurs kommun med kronor. År 2017 köpte kommunen 91 skolkort och införandet av ungdomskort kommer att innebära 981 kort (beräknat på 2017 års siffror). Tjänsteskrivelse i ärendet har inlämnats av Erika Resin, samhällsbyggnadskontoret. Kommunstyrelsens beslut 1. Arvidsjaurs kommun tecknar avtal med RKM om ungdomskort 6-19 år för kollektivtrafik i länet, under förutsättning att utvärdering av hur många barn/ungdomar i Arvidsjaurs kommun som nyttjat kortet utanför skoltid ska skickas till kommunen årligen i januari månad. 2. Tidpunkt för införandet av ungdomskort i Arvidsjaurs kommun sker i överenskommelse mellan kommunen och RKM. Beslutet skickas till;. Erika Resin. RKM. Rektorer. Skolchef. Margareta Renberg Tjänsteskrivelse Erika Resin Ks återremiss Skrivelse Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet

12 Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Moskosel 3:57 (Tallkottens förskola) Ks 119 Dnr 00158/ Verksamheten vid Tallkottens förskola upphör höstterminen 2018 enligt beslut från barn- och utbildningsnämnden Förskolan har varit inrymd i ett enplanshus som köptes 2013 och anpassades för verksamheten. Ingen annan kommunal verksamhet är i behov av lokalerna. Kommunstyrelsens beslut 1. Fastighetschef Sara Persson får i uppdrag att starta processen med att sälja fastigheten Moskosel 3:57. Beslutet skickas till: Sara Persson Åsa Andersson Au Tjänsteskrivelse fastighetschef Sara Persson

13 Kommunstyrelsen Ks 120 Dnr 00155/ Drift av Vittjåkkanläggningen säsongen 2018/2019 Vittjåkkanläggningen har varit ute till försäljning. Inget anbud lämnades inom aviserad anbudstid, varför anbudstiden har förlängts fram till årsskiftet. Camp Gielas kommer att driva husvagnsparkeringen säsongen 2018/2019 i det fall att ingen entreprenör visar intresse. Camp Gielas har informerat samtliga husvagnsgäster att de får behålla sin husvagnsplats under säsongen 2018/2019. Fritidschef Katarina Landstedt och upphandlare Sara Nordström har skrivit till kommunstyrelsen för att få direktiv om hur ärendet ska drivas vidare. Yrkande under sammanträdet Bjarne Hald (c) Camp Gielas ansvarar för att hålla Vittjåkkanläggningen öppen i största möjliga utsträckning säsongen 2018/2019. Inga pengar tillförs verksamheten för drift under tidsperioden. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet varefter hon förklarar att kommunstyrelsen bifallit detsamma. Kommunstyrelsens beslut 1. Camp Gielas ansvarar för att hålla Vittjåkkanläggningen öppen i största möjliga utsträckning säsongen 2018/ Inga pengar tillförs verksamheten för drift under tidsperioden. Beslutet skickas till:. Katarina Landstedt Tjänsteskrivelse upphandlare Sara Nordström och fritidschef Katarina Landstedt

14 Kommunstyrelsen Ks 121 Dnr 00135/ Utbetalning av statligt och kommunalt driftstöd Arvidsjaur Flygplats AB Arvidsjaurs Flygplats AB har lämnat in en ansökan om utbetalning av kommunalt och statligt driftstöd för år Kommunalt driftstöd Det finns tkr avsatta för driftstöd till Arvidsjaurs Flygplats AB i 2018 års budget. Statligt driftstöd Kommuner med icke statlig flygplats med upphandlad flygtrafik kan ansöka om årligt statligt bidrag för att täcka delar av underskott i flygplatsens drift. Syftet med driftbidraget är att bidra till att säkerställa en interregional flygtrafikförsörjning i hela landet. Driftbidraget beräknas enligt en fördelningsmodell som bygger på ett antal kostnads- och intäktsfaktorer som tilldelas schablonvärden för att avspegla flygplatsernas verkliga kostnader och intäkter. Bidraget kan aldrig bli högre än det verkliga underskottet. Tanken är att modellen ska vara transparent och enkel i sin utformning och samtidigt ge incitament till effektivisering av flygplatsdriften Det statliga driftsbidraget betalades tidigare ut direkt till flygplatsen enligt enkelt ansökningsförfarande. Från och med 2016 betalas det statliga bidraget betalas ut, efter ansökningsförfarande, till den kommun i vilken flygplatsen har sitt säte. Det statliga driftstödet uppgår för 2018 till tkr. Kommunfullmäktige har beslutat att driftstöd till Arvidsjaur Flygplats AB betalas ut efter särskilt beslut av kommunstyrelsen. Beslutet skickas till:. Ralf Lundberg. Anne Enoksson. Ekonomi Kommunstyrelsens beslut 1. Arvidsjaurs Flygplats AB beviljas utbetalning av statligt och kommunalt driftstöd (tkr) med för Driftsstödet ska betalas ut per omgående. 3. Pengarna tas ur kommunstyrelsens driftbudgetram. Au Muntlig redovisning till Ksau av utvecklingsansvarig Anne Enoksson Ansökan om utbetalning av driftstöd flygplatschef Ralf Lundberg

15 Kommunstyrelsen Ks 122 Dnr 00025/ Åtgärdsplan för att öka gästnätterna i fritidshus och husvagnar i Arvidsjaurs kommun (Medborgarförslag) Ett medborgarförslag har lämnats in med följande innehåll: Det finns en av kommunfullmäktige uttalad önskan att fritidsboendet i Arvidsjaur ska öka. Det kommunen har gjort är att utse LIS-områden dvs. där det kan gå att bygga strandnära, men någon strategi i övrigt finns inte mig veterligen. Jag tror att flera vardagliga saker avgör varför man trivs och stannar länge och varför man tipsar andra om att besöka eller bygga i Arvidsjaur. Exempel 1: Skulle stannat längre om det funnits någonstans att tvätta kläderna Det finns många tvättstugor i kommunen som kunde göras tillgängliga mot avgift för fritidsboenden. Exempel 2: Vad gör jag med hushållssoporna och latrin Info till de som har fritidshus inom kommunen om var t.ex. återvinningsstationerna finns. Inför märkta engångssäckar för hushållssopor där man betalar för omhändertagandet. Det har de i Jämtland. En sådan säck kostar ca 50 kr. Exempel 3: Var köper jag fastighets/underhållstjänster Kan vara snöröjning, takskottning, tillsyn, byggjobb Mitt förslag! Fråga våra nuvarande fritids- och husvagnsboende vad som skulle underlätta deras vistelse här. Vad de är nöjda med, varför de längtar till Arvidsjaur och om de rekommenderar andra att besöka oss, och gör sedan en åtgärdsplan utifrån svaren. Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Beslutet skickas till:. Katarina Landstedt. Förslagsställaren Fritidschef Katarina Landstedt har lämnat skrivelse i ärendet. Kommunstyrelsens beslut 1. En egen webbsida med information, tips och idéer för fritidshusägare och husvagnsboende läggs ut väl synlig på kommunens hemsida. Tjänsteskrivelse Katarina Landstedt Au Kf Medborgarförslag

16 Kommunstyrelsen Ks 123 Dnr 00084/ Handlingsplan för Arvidsjaurs kommuns samiska förvaltning Den befintliga handlingsplanen för Arvidsjaurs kommun som samisk förvaltningskommun antogs Den innehåller riktlinjer för arbetet med att stärka den samiska befolkningens ställning i Arvidsjaurs kommun. Handlingsplanen beskriver kommunens övergripande mål och inriktning, och ska samtidigt vara ett verktyg i det dagliga och långsiktiga arbetet med att skydda och stärka samernas lagliga rättigheter och ställning. Arbetsgruppen för samisk förvaltning i Arvidsjaurs kommun har under våren 2018 utarbetat ett revideringsförslag av handlingsplanen för Arvidsjaurs kommun som samisk förvaltningskommun. Anledningen till detta är för att kunna jobba utifrån den lag som styr detta Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) på ett korrekt sätt. Handlingsplanen har varit ute på remiss och svar har inlämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden. Samtliga svarade att de inte något att tillägga i förslaget. Arbetsgruppen föreslår att kommunstyrelsen antar handlingsplanen. Kommunstyrelsens beslut Bilaga./. 1. Handlingsplan för Arvidsjaurs kommuns samiska förvaltning antas. Beslutet skickas till:. Mariann Lörstrand. Berörda Muntlig föredragning till Ks av samisk koordinator Mariann Lörstrand Au Förslag till handlingsplan

17 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 1 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Handlingsplan Arvidsjaurs kommun som samisk förvaltningskommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrande dokument Plan Ks Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Giltig till Kommunstyrelsen Tills vidare Dokumentinformation Dnr 84/2018

18 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 2 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING REGERINGENS MÅL KOMMUNENS SKYLDIGHETER ARBETET MED HANDLINGSPLANEN I BAKGRUND DEN SVENSKA MINORITETSPOLITIKEN BRISTER OCH MÖJLIGHETER URFOLK LAGSTIFTNING GRUNDSKYDD FÖRSTÄRKT SKYDD 6-12, KOMMUNÖVERGRIPANDE: FÖRSKOLA/SKOLA ÄLDREOMSORG SAMISKT SPRÅK OCH KULTUR I DET SAMISKA SPRÅKET UMESAMISKANS BAKGRUND UMESAMISKANS UTBREDNING UMESAMISKANS KARAKTÄR UMESAMISKAN IDAG HOTET MOT DET SAMISKA SPRÅKET REVITALISERINGENS ROLL FÖR ÖKAD ANVÄNDNING AV DET SAMISKA SPRÅKET SAMER I SAMER OCH SAMISKTALANDE I KOMMUNEN SAMEBYAR SAMISKA ORGANISATIONER/FÖRENINGAR MÅL OCH SYFTE MED HANDLINGSPLANEN SYFTE MÅL ARBETSGRUPP FÖR DEN SAMISKA FÖRVALTNINGSKOMMUNEN FINANSIERING UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERING REFERENSER LITTERATUR LÄNKAR TILL SAMISKA INSTITUTIONER OCH ORGANISATIONER... 12

19 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 3 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Inledning Arvidsjaurs kommun ingår sedan 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för det samiska språket. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna i arbetet med att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. 1.1 Regeringens mål Målet med den svenska minoritetspolitiken är att motverka diskriminering och utsatthet och skydda de nationella minoriteterna säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonvention stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande stödja de historiska minoritetsspråken så de hålls levande 1.2 Kommunens skyldigheter För Arvidsjaurs kommun som samisk förvaltningskommun innebär det strategiska minoritetsarbetet att kommunen har skyldigheter att informera samerna och övriga minoriteter om deras grundläggande rättigheter kommunen har skyldighet att främja samernas språk och kultur samerna har rätt till inflytande i frågor som berör dem samer ska kunna använda det samiska språket i kontakter med Arvidsjaurs kommun samer har rätt till förskoleverksamhet helt eller delvis på samiska samer har rätt till äldreomsorg helt eller delvis på samiska samernas nutida och historiska närvaro samt deras språk och kultur ska aktivt synliggöras 1.3 Arbetet med handlingsplanen i Arvidsjaurs kommun Denna handlingsplan innehåller riktlinjer för arbetet med att stärka den samiska befolkningens ställning i Arvidsjaurs kommun. Handlingsplanen beskriver kommunens övergripande mål och inriktning, och ska samtidigt vara ett verktyg i det dagliga och långsiktiga arbetet, med att skydda och stärka samernas lagliga rättigheter och ställning. Berörda förvaltningar och nämnder ska utifrån denna handlingsplan utforma egna planer som svarar mot de åtgärder och förväntade effekter som anges i punkt 6. Redovisning av åtgärdsplan och genomförda insatser ska lämnas till samisk koordinator för sammanställning och redovisning till Sametinget senast 30 november varje år.

20 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 4 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Bakgrund 2.1 Den svenska minoritetspolitiken Den svenska minoritetspolitikens mål är att skydda de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja minoritetsspråken så de vårdas och hålls levande. Den svenska assimileringspolitiken som länge bedrevs innebar att flera minoriteter och samer förbjöds använda sitt modersmål i skolan. Detta har inneburit att många samer har förlorat sitt eget språk. Sverige ratificerade år 2000 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Detta innebar att Sverige erkände samiska (alla varieteter), finska, meänkieli, romani chib och jiddisch som nationella minoritetsspråk som således fick en särställning i Sverige. Språken talas av tillräckligt många för att det ska finnas förutsättningar att bevara språken. De generationer som berövats sitt språk ska få möjlighet att återerövra språket. I FN:s konvention om barns rättigheter skyddas minoriteters rätt till eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion och använda sitt eget språk. FN:s generalförsamling har antagit en urfolksdeklaration som ger urfolk rätt till sitt eget språk, utbildning i sin egen kultur och på sitt eget språk, rätt att delta i beslutsfattande som rör deras rättigheter och rätt att utveckla sina egna beslutsfattande institutioner. Den 1 januari 2011 trädde den reformerade svenska regeringsformen i kraft som slår fast att samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Sveriges riksdag antog 2009 propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. Utifrån propositionen kom Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) som ersatte den de tidigare minoritetsspråklagarna. 2.2 Brister och möjligheter Av propositionen framgår att Sverige inte i tillräckligt hög grad har levt upp till sina folkrättsliga minoritetsåtaganden. I ett historiskt perspektiv har minoriteterna förtryckts och osynligtgjorts. Erfarenheter visar dessutom att det fortfarande råder stor okunnighet bland beslutfattare, tjänstemän och den breda allmänheten om vilka de nationella minoriteterna är och vad minoritetsstatusen innebär. Regeringens slutsats är därför att det behövs ett medvetet arbete för att integrera ett minoritetsinriktat tänkesätt i kommuners och myndigheters arbete med dessa grupper. Utvecklingen av minoritetspolitiken är en fortlöpande process där insatser för att stärka och skydda de nationella minoriteterna ska ingå som en naturlig del i samhällets åtaganden gentemot medborgarna. I Europarådets fjärde rapport som kom i oktober 2011 (ECRML 2011:4) beskrivs att de lagar som trätt i kraft med anledning av minoritetspolitiken har börjat leda till förbättringar på en rad områden. Det utökade förvaltningsområdet, handlingsplanerna och samråden med minoriteter är de åtgärder som Europarådet lyfter fram som lyckade. Samma bild framträder i den femte rapporten som Europarådet utgav januari 2015.

21 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 5 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Det kvarstår ännu mycket att göra, bla höja majoritetsbefolkningens kunskaper om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur. Språkundervisningen i skolan, modersmålsundervisningen och undervisning på nationella minoritetsspråken och den tvåspråkiga undervisningen är delområden där Europarådet anser att Sverige ännu inte uppfyller ramkonventionens krav. Innehållet i Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) samt Europarådets rekommendationer ligger till grund för Arvidsjaurs kommuns handlingsplan. 2.3 Urfolk Samerna har dessutom en särställning i egenskap av ursprungsbefolkning i Sverige bekräftade Sveriges riksdag samernas ställning som urfolk vilket grundar sig på att den samiska befolkningen levde i Sverige innan landet fick sina statsgränser och har ett eget språk och kultur. Regeringen fastslog också samerna som Sveriges urfolk genom att ange dem som ursprungligt folk i grundlagen i oktober Lagstiftning 3.1 Grundskydd 3-5 Minoritetslagens grundskydd innebär att lagen gäller i hela Sverige och omfattar samtliga fem nationella minoriteter. Grundskyddet slår bland annat fast att; 3 En förvaltningsmyndighet ska när det behövs på ett lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag 4 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (även 8 i språklagen) 4 Det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige 4 Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna språket ska särskilt främjas 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (undantag här är kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller kommunala bolag) Med det allmänna avses offentlig verksamhet som stat, landsting och kommun. 3.2 Förstärkt skydd 6-12, I förvaltningskommuner ger minoritetslagen förstärkt skydd för samiska (samtliga varieteter), finska och meänkieli vilket innebär att - enskilda har rätt att använda samiska, finska och meänkieli i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter - enskilda har rätt att få tillgång till barnomsorg helt eller delvis på samiska, finska och meänkieli - enskilda har rätt att få tillgång till äldreomsorg helt eller delvis på samiska, finska och meänkieli - förvaltningsmyndigheter ska vidta aktiva åtgärder för att säkerställa att personal med språkkunskaper finns där detta behövs

22 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 6 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Med enskilda avses förutom fysiska personer även exempelvis aktiebolag, föreningar och andra organisationer men inte myndigheter eller andra offentligrättsliga organ. Även utanför förvaltningskommuner gäller ett förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli om det finns språkkunnig personal. 3.3 Kommunövergripande: Lagtexten uttrycker: 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. /.../ 11 Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. 12 Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. 3.4 Förskola/skola Lagtexten uttrycker: 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds istället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.

23 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 7 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Äldreomsorg Lagtexten uttrycker: 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. 4. Samiskt språk och kultur i Arvidsjaurs kommun 4.1 Det samiska språket Samiska är ett finsk-ugriskt språk och har sin utbredning från Kolahalvöns östligaste del och sträcker sig genom norra Norge och Finland och ner till Jämtland och Idre i Sverige. Samiskan indelas i tre huvudgrupper, östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Inom dessa grupper finns det *varieteter som i de flesta fall utvecklats med egen ortografi, grammatik och litteratur anpassade till områdenas muntliga språk. De samiska språkgränserna sammanfaller inte med riksgränserna utan sträcker sig över landgränserna. I Arvidsjaurs kommun finns flera samiska varieteter representerade bland den samiska befolkningen. *varieteter: Beteckning inom lingvistik av en form av språk, dialekt som skiljer sig från varandra i väsentliga avseenden. 4.2 Umesamiskans bakgrund Redan under 1600-talet publicerades enstaka böcker på samiskt skriftspråk med umesamisk grund. Nya testamentet trycktes år 1755 och Bibeln år 1811 på umesamiska. I takt med svenska kolonisations utbredning väster om lappmarksgränsen som ofta understöddes av skattefrihet och andra förmåner blev skogssamernas språkmiljö mŧcket förändrad Umesamiskans utbredning Det umesamiska området består av södra och östra delen av Arjeplogs kommun, Arvidsjaurs, Malå och Sorsele kommuner, delar av Storumans och Lycksele kommuner. Arvidsjaur och Malå bildade i mitten av 1800-talet en och samma socken vilket man ser i ordförråd och ljudskick. I området finns skogssamebyarna Mausjaur, Östra och Västa Kikkejaur i Arvidsjaurs kommun, Maskaur och Ståkke i Arjeplogs kommun och Malå sameby i Malå kommun. Samebyarna Ran och Gran i Sorsele, Lycksele och Storumans kommuner tillhör också det umesamiska språkområdet. De tidigare skogssamebyarna Gran och Ubmejen Tjeälddie i Ume lappmark blev fjällbyar men behöll sin språkligt umesamiska karaktär Umesamiskans karaktär Umesamiskan är en varietet med en unik språklig karaktär. Ordförrådet har stora likheter norrut. Ordens konsonanter och växlingar finns även norrut, även om vissa kombinationer avviker, och liknar samiskan i Arjeplog och Jokkmokk. I sydsamiskan saknas denna konsonantväxling (stadieväxling) helt och hållet. Likheter i vokalväxlingar finns söderut men de faktiska vokalerna i omljudet är ofta helt andra i umesamiskan än i sydsamiskan. Umesamisk ortografi (stavningsregler) godkändes för bruk i ortnamn av Samiskt Parlamentariskt Råd (SPR) december 1998 och för övrig användning i april 2010 efter komplettering mot större detaljrikedom än vid bruk i ortnamn. 6 april 2016 godkändes den umesamiska ortografin slutligen av SPR efter långvarigt arbete av vid en cermoni i Lycksele.

24 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 8 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Umesamiskan idag I Arvidsjaur finns idag ett flertal äldre umesamiska modersmålstalare. Under många år har det bedrivits kurser och språkbad i umesamiska.i privat regi. Idag ser vi en medvetenhet och vilja att åter lära sig sitt språk och revitaliseringsarbete pågår i hela det umesamiska området. Språket är en viktig kulturbärare och flerspråkighet och mångkultur är en rikedom som bör tillvaratas och utvecklas vidare genom att både synas och höras. En revitalisering av språket kräver både uppmuntran och stimulering. Alla aktiviteter som görs för det umesamiska språket stärker samtidigt den egna identiteten, ett samiskt tänkesätt och samiska traditioner. Enligt Skolverket så är modersmålet av avgörande betydelse för den personliga och kulturella identiteten och för den intellektuella och emotionella utvecklingen Hotet mot det samiska språket Arvidsjaurs kommun ligger inom det umesamiska språkområdet där språkbytesprocessen har gått mycket långt. Detta är en konsekvens av den språkpolitik som Sverige förde med början på 1800-talet då nationalismen växte fram, en stat-ett folk-ett språk. Lapp-ska-vara-lapp-politiken innebar att vissa samiska barn skulle gå i nomadskola för att inte vänjas vid det svenska livet i fasta bostäder med risk för att de skulle bli svenskar. Skogssamiska barn fick i regel inte gå i dessa nomadskolor utan skulle försvenskas och hamnade i den vanliga folkskolan där ingen fick undervisning i samiska. Så sent som under 1960-talet fick inte samer bygga bostäder i Sverige. Situationen för de samiska språken är hotad och modersmåltalarna blir färre och färre. En anledning är att det svenska språket dominerar i det moderna samhällets institutioner, massmedia och skolor och överallt minskar kunskaperna i det samiska språket hos de yngre Revitaliseringens roll för ökad användning av det samiska språket Språket är en viktig del i identiteten, kulturen och i att känna samhörighet med andra som talar samma språk. Det finns ett stort behov hos alla samiska språkvarieteter av revitalisering då hela generationer saknar kunskaper i samiska på grund av långvariga språkbytesprocesser. Behovet av att revitalisera det umesamiska språket är mycket akut och behovet av insatser bedöms vara stora. Tillgången till läromedel är liten förutom egentillverkade och den ordbok som finns är Lexicon lapponicum som utgavs 1780 vilken är mycket svår att få tag i. Under 2018 planerar ett grupp språkarbetare ge ut en ordbok med 4000 ord med bidrag från Sametingen i Sverige och Norge samt flera kommuner i umesamiskt område. 5. Samer i Arvidsjaurs kommun 5.1 Samer och samisktalande i kommunen Enligt Sametingets röstlängd (2017) finns 262 personer över 18 år registrerade i Arvidsjaurs kommun. Det faktiska antalet samer är sannolikt betydligt fler eftersom alla samer inte är registrerade i röstlängden. Så länge som det funnits samer i Arvidsjaur har det talats umesamiska. Idag talas det fortfarande umesamiska och de talande är i huvudsak den äldre generationen varför det umesamiska språket är i akut behov av stora revitaliseringsinsatser. Förutom umesamiska finns andra samiska språkvarieteter representerade i kommunen som även de är i behov av språkinsatser. Dessa är pite-, lule-, nord och sydsamiska som talas eller har talats av personer bosatta i Arvidsjaurs kommun.

25 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 9 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Samebyar Renskötseln i Arvidsjaur bedrivs året runt i skogsområdet av samebyarna Mausjaur, Västra Kikkejaur, Östra Kikkejaur och Ståkke. Även andra samebyar har betesmark och flyttleder genom Arvidsjaurs kommun. 5.3 Samiska organisationer/föreningar I Arvidsjaurs kommun finns även ett flertal samiska organisationer och föreningar som arbetar för att tillvarata de samiska intressena. Dessa föreningar och organisationer har stor betydelse för samisk verksamhet i Arvidsjaurs kommun har Arvidsjaurs sameförening varit verksam i 100 år. 6. Mål och syfte med handlingsplanen 6.1 Syfte Kommunen har av staten tilldelats ett stort ansvar för minoritetslagens genomförande. Den långsiktiga målsättningen för bevarande av minoritetsspråk, kultur och näring är av stor betydelse för Arvidsjaurs kommun, både ur ett historiskt samt ett framtida perspektiv. Kommunstyrelsen i Arvidsjaur beslutade att Samiskt inflytande, medbestämmande/samråd och möjlighet till kulturell och språklig identitetsutveckling får en ökad betydelse under kommande planperiod vilket innebär att alla nämnder /förvaltningar, kommunstyrelse och kommunfullmäktige berörs av minoritetslagstiftningen och denna handlingsplan är klargörande av vad lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) konkret innebär för kommunen. 6.2 Mål Arvidsjaurs kommun har åtagit sig ett uppdrag som samisk förvaltningskommun. Målen med denna handlingsplan är att uppfylla den lagstiftning som följer med åtagandet. 1. Barnomsorg Att enskilda som önskar och behöver samisk barnomsorg ska erbjudas detta. Att säkerställa att en samisk/samiskprofilerad avdelning erbjuds där verksamheten bedrivs på samiska med samisk pedagogik. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Åtgärder: Aktivt rekrytera samisktalande personal med kompetens. Om det saknas språkkompetens erbjuda intresserad personal språkutbildning. Att den personal som kan samiska men saknas pedagogisk utbildning erbjuds detta. Förväntad effekt: Att de som önskar en samisk pedagogisk förskoleverksamhet till sina barn får detta.. Att kommunen kan erbjuda verksamhet som bedrivs på samiska med samisk pedagogik. Att alla barn inom barnomsorgen i Arvidsjaurs kommun får kunskap om samiskt språk och kultur.

26 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 10 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Äldreomsorg Att enskilda som önskar få omsorg på samiska med samisk kultur och mat ska erbjudas detta. Ansvarig: Socialnämnden Åtgärder: Aktivt rekrytera samisktalande personal med kompetens. Om det saknas språkkompetens erbjuda intresserad personal språkutbildning. Att den personal som kan samiska men saknar foremell utbildning erbjuds detta. Att personal med samiskt språk och anknytning ses som en resurs att använda i det dagliga arbetet och därmed säkerställa långsiktighet. Förväntad effekt: Att det erbjuds verksamhet med samiskt fokus. Att det samiska språket och kulturen är ett naturligt inslag i omsorgen för de äldre som behöver det. 3. Språkrevitalisering Verka för och vidta åtgärder för en revitalisering av de samiska språken, särskilt det umesamiska språket, öka kunskaperna om den samiska kulturen och näringarna och då särskilt den skogssamiska kulturen och näringarna. Ansvariga: Barn och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen, Åtgärder: Alla barn som önskar erbjuds modersmålsundervisning i samiska aktivt samt möjlighet att läsa det som moderna språk. Alla pedagoger har skyldighet att undervisa om samisk kultur och näringar samt använda adekvat aktuell material. Förväntad effekt: Att det samiska språket och samisk närvaro synliggörs i offentliga miljöer. Att alla barn som lämnar grundskolan inom Arvidsjaurs kommun har grundläggande kunskaper om samisk kultur och näring. Att fler barn ges möjlighet att lära sig det samiska språket och utveckla sin samiska identitet. 4. Samisk kultur och näringar Att synliggöra den samiska kulturen och de näringar som finns i kommunen. Att kulturarv som exempelvis Lappstaden bibehålls. Att utveckla och stimulera de samiska näringarnas roll i arbetet med att behålla och öka antalet arbetstillfällen. Ansvariga: Kommunstyrelsen Åtgärder: Att ordna samiska dagar, föreläsningar, kulturaktiviteter. Att förvaltningar inom kommunen bistår samiska näringar. Att kommunen arbetar aktivt med åtgärder som bidrar till att stärka de samiska näringarna och kulturen. Förväntad effekt: Den samiska kulturen synliggörs. Ökad tillväxt i befintliga samiska företag samt nyetablering av nya samiska företag i kommunen.

27 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 11 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Samråd Samer i Arvidsjaurs kommun erbjuds medverka i öppna samråd kring frågor som berör den samiska befolkningen. Ansvariga: Kommunstyrelsen. Åtgärd: Bjuda in till öppna samråd där tjänstemän från berörd förvaltning medverkar. Samråd ska ingå som en punkt i alla beslutsprocesser. Att vid tveksamhet tas kontakt med kommunens samiska koordinator. Förväntad effekt: Att samerna i Arvidsjaur känner att de fått vara med och medverka i kommunala processer. Samråd i ärenden som berör samisk kultur och näringar ska ske i tidigt stadium med samebyarna, sameföreningar och samisk förvaltning. 6. Samiska livsmedel Ökad användning av samisk och lokalproducerad mat i kommunens egna kök och användning av de samiska namnen på maträtterna. Ansvariga: Kommunstyrelsen. Förväntad effekt: att det i kommunens verksamheter serveras rätter ur det samiska köket som synliggör språket och den samiska närvaron. Åtgärder: Att upphandlingsavtal möjliggör lokala och närproducerade inköp av matvaror. 7. Samisk förvaltningskommun Synliggörande av Arvidsjaur som en samisk förvaltningskommun. Öka kunskaperna i kommunen och inom kommunens verksamheter om samiskt språk, kultur och näringar. Ansvariga: Kommunstyrelsen Genomförande: att Arvidsjaurs kommun synliggör att man är en samisk förvaltningskommun genom ex skyltning, visitkort, brevpapper, färgsättning av textilier, inredning mm. Förväntad effekt: Att dett blir lätta tt hitta information som rör samisk verksamhet i kommunen på kommunens hemsida, lättare att hitta blanketter och sidan om samisk förvaltning. 7. Arbetsgrupp för den samiska förvaltningskommunen Direkt under kommunstyrelsen finns arbetsgruppen för samisk förvaltning. Arbetsgruppen består av samisk koordinator, politiska representanter utsedda av kommunstyrelsen och samiska representanter utsedda av samebyarna och sameföreningen i Arvidsjaurs kommun. Samtliga representanter fastställs av kommunstyrelsen och utses per mandatperiod samt arvoderas enligt kommunens arvodesreglemente. Arbetsgruppen uppgift är att säkerställa att den samiska förvaltningen genomförs på det sätt som Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) syftar till.

28 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 12 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Finansiering Arvidsjaurs kommun erhåller ett särskilt statsbidrag om kronor (2018) för de merkostnader som uppkommer till följd av lagstiftningen. Den samiska arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen årligen en budget för hur statsbidraget skall användas för kommande år. Kommunstyrelsen fastställer denna budget. 9. Uppföljning och återrapportering Arvidsjaurs kommun har skyldighet att avge en ekonomisk redovisning till Sametinget, som har regeringens uppdrag att följa upp tillämpningen av Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Berörda förvaltningar och nämnder ska utifrån handlingsplanen utforma en plan som svarar mot de åtgärder och förväntade effekter som anges i punkt 6. Redovisning av planer och gjorda insatser ska lämnas till arbetsgruppen för sammanställning. 10. Referenser Nedan ges referenser till litteratur och hemsidor som kan ge tips och inspiration för det fortsatta arbetet Litteratur Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna, regeringens proposition 2008/09:158, Samisk språkhandbok för förvaltningsmyndigheter, utgiven av Sametinget, I språkhandboken finns faktabakgrund, värdefulla rekommendationer och länkar till lagtexter mm Länkar till samiska institutioner och organisationer Arvidsjaurs sameförening. En ideell förening som driver frågor och aktiviteter för samer i Arvidsjaur. Samiska föräldranätverket. En ideell förening som driver frågor kring samiska språken och barns möjligheter att lära sig det. Har aktiviteter och projekt kring det för hela familjen. Álgguogåhtie umesamer i samverkan. En ideell förening som driver frågor rörande det umesamiska språket. Nuorat, Nuorat är en religiöst och politiskt fristående tidskrift för unga samer. Nuorat drivs av den ideella föreningen Nuorat Ideell förening. Tidskriften kommer ut med 4 nummer per år. Oddasat. Sveriges televisions nyhetssändningar på samiska med text på svenska Regeringens hemsida för de nationella minoriteterna,

29 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 13 (13) Handlingsplan Samisk förvaltningskommun Antagen av kommunstyrelsen Samefolket, Tidskriften Samefolket kommer ut en gång i månaden och rapporterar om aktuella kulturella och politiska händelser i det samiska samhället. Sameradion, Sveriges Radios nyhetsutsändningar på svenska och samiska. Samernas utbildningscentrum, Uppdraget är att ge enskilda samer en behovsanpassad utbildning, att svara för en allmän kursverksamhet samt att genom samverkan med folkbildningsorganisationer och andra institutioner sprida kunskaper om samer till en vid krets av människor. Sameskolstyrelsen, Sameskolan är en förvaltningsmyndighet för de statliga sameskolorna och deras verksamhet. De hjälper även till med samiska undervisningsinslag i det offentliga skolväsendet, stödjer utveckling och produktion av samiska läromedel, hjälper kommunerna med förskole- och fritidsverksamhet samt anordnar integrerad samisk undervisning efter avtal med en kommun. Sameslöjdstiftelsen, Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji bildades 1993 av Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. En av de viktigaste uppgifter är att marknadsföra och sprida information om samslöjd och att stödja samiska hantverkare. Sametinget, Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med det övergripande uppdraget att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Sameätnam, Riksorganisationen Same Ätnam har till uppgift att under demokratiska former tillvarata och befrämja de samiska intressena i kulturellt, socialt, rättsligt och ekonomiskt hänseende. Samisk teater, Samisk teater som producerar teaterföreställningar för barn och vuxna. Samiskt informationscentrum, Uppdraget är att öka människors kunskaper om samer och samisk kultur. Samiskt språkcentrum, Uppdraget är att stärka det samiska språkets position i samhället. Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Samernas Riksförbund är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Medlemmar är samebyar och sameföreningar.