PROGRAM FÖR SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I NORRA VÄNERN MED TILLFLÖDEN

Transkript

1 PROGRAM FÖR SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I NORRA VÄNERN MED TILLFLÖDEN Norra Vänerns Intressenter

2 INNEHÅLL Mål Inriktning... 2 Delområden Vattenkemi Växtplankton Kiselalger Bottenfauna Nätprovfiske Miljögifter i fisk Sediment Vattenföring och ämnestransporter Väderförhållanden Utsläpp från punktkällor Redovisning Kvalitetskrav Referenser Översiktstabell BILAGA 1. Motiv till provtagningsplatser, undersökningsmoment och variabler BILAGA 2. Utvärdering av COD-Mn/TOC BILAGA 3. Utvärdering av interkalibrering BILAGA 4. Utvärdering av metallhalter i ofiltrerade och filtrerade vattenprover

3 11 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Mål/Inriktning Mål Medlemsstaterna i EU har enats om att skapa en likartad förvaltning enligt ramdirektivet för vatten. Målsättningen med vattenförvaltningen är att alla vatten ska ha minst god status och att vattenkvaliteten inte får försämras. Ett viktigt led i arbetet med vattenförvaltning är statusklassning av vatten. Den första statusklassningen i Värmland var färdig i slutet av år Klassningen ska visa status, åtgärdsbehov samt var övervakningsresurser behövs. Utifrån status beslutar sedan aktuellt vattendistrikt om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan inför kommande förvaltningsperiod. Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt. Vänern och dess tillflöden ingår i Göta älvs avrinningsområde, som utgör en stor del av vattendistriktet Västerhavet. Inriktningen på undersökningarna i Vänern inom Värmlands län (i programmet kallat Norra Vänern) med tillflöden skall vara att beskriva både det kemiska och biologiska tillståndet i vattenområdet. Tillståndet skall relateras till påverkan från punktkällor, markanvändning, enskilda avlopp, nedfall från luften och väderförhållanden. Tillförsel och transporter av kväve, fosfor och organiskt material skall åskådliggöras för delar av området. Utvecklingstendenser skall relateras till förändringar av tillförsel från olika källor och väderförhållanden. Undersökningarna skall också ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsnormer som Vattenmyndigheten fastställt för vattenförekomsterna samt ge underlag för klassificering av status med avseende på vattenkemi och biologi i enlighet med ramdirektivet för vatten och bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, 2015:4). Den som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 i miljöbalken (SFS 1998:808) skyldig att utföra egenkontroll av såväl utsläpp (utsläppskontroll) som av utsläppens inverkan på miljön (recipientkontroll). Utsläpp till sjöar och vattendrag är en sådan form av miljöfarlig verksamhet som avses i skrivningen. Samordnad recipientkontroll (SRK) syftar till att belysa utsläppens inverkan på vattenmiljön i ett avrinningsområde. (Ordet recipient betyder mottagare. I detta fall avses mottagare av utsläpp.) Förutom miljöbalken styrs svensk vattenförvaltning framför allt av vattenförvaltningsförordningen (förordning 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) och länsstyrelseinstruktionen (förordning 2007:825). Samordnad recipientkontroll i Norra Vänern har bedrivits årligen sedan Tidigare (sedan slutet av 1960-talet) har recipientkontroll bedrivits av enskilda företag eller kommuner var och en för sig. Det tidigare kontrollprogrammet, som togs fram år 2002, gällde under perioden med några mindre justeringar som tillkom under perioden. Den nu aktuella, mindre revideringen gäller det kontrollprogram, som togs i bruk från och med år 2011, och bland annat innebar en anpassning till ramdirektivet för vatten och nya bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4, bilaga A, som numera ingår i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, HVMFS 2015:4). Översyn av programmet kan ske vid förändringar av belastningssituationen i recipienten eller av andra skäl, som till exempel ändrade krav enligt vattenförvaltningen. Recipientkontrollens syften är att: belysa miljöeffekterna av utsläpp och föroreningar, undersöka samband mellan miljöns tillstånd och eventuella förändringar som uppstått till följd av föroreningar, ge underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder. 1

4 22 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Mål/Inriktning Genomförandet av vattenförvaltningen har inneburit att kontrollprogrammen justerats enligt följande riktlinjer: nya bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4, numera införlivade i Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, HVMFS 2015:4) skall användas så långt det är möjligt, med komplettering av äldre bedömningsgrunder (Rapport 4913, Naturvårdsverket 1999) då det finns behov, biologiska parametrar har fått en ökad betydelse, vattnens hydromorfologiska påverkan har stor betydelse för vattnens ekologiska status, vattnens såväl kemiska, som ekologiska, status skall kunna bedömas, varje vattenförekomst har fått normer för kemisk och ekologisk status, som måste kunna följas upp. När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som recipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen i ett gemensamt program. Genom samordning och redovisning i en gemensam rapport erhålls bättre och mer överskådlig information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen har bland annat fördelarna att ge: likvärdiga, och därmed jämförbara, analysresultat från hela vattenområdet, kostnads- och resurseffektiv kontroll, överskådligare information om den geografiska variationen inom hela vattenområdet, överskådligare information om variationen mellan olika årstider och olika år. Inriktning Kontrollprogrammet för Norra Vänern med tillflöden omfattar följande moment: vattenkemi (fysikalisk-kemisk), växtplankton, kiselalger, bottenfauna, nätprovfiske, miljögifter i fisk, sediment, vattenföring och ämnestransporter, väderförhållanden, utsläpp från punktkällor, redovisning. 2

5 33 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Mål/Inriktning Dessa moment redovisas med både stationer, koordinater, parametrar/variabler, metoder och allmänna anvisningar i programdelen efter detta kapitel. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattenområdet (till exempel påverkan från markanvändning och klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för beräkningar av ämnestransporter och stationer för biologisk uppföljning. Dessa omfattar både rinnande vatten och sjöar. Den närmast föregående, mer omfattande revideringen av kontrollprogrammet gjordes under sommaren och hösten 2010 samt första kvartalet 2011 av Grete Algesten, Länsstyrelsen i Värmlands län, och Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol AB, i samråd med Norra Vänerns intressenter samt Länsstyrelsen och berörda kommuner. Den nu aktuella, mindre revideringen utfördes av Ann-Charlotte Norborg Carlsson och synpunkter inhämtades från Norra Vänerns intressenter (Margareta Sandström), Länsstyrelsen i Värmlands län (Sandra Woronin) samt de kommuner och verksamhetsutövare som berörs av aktuella ändringar. Delområden Norra Vänern med tillhörande vattenområden indelas i sex delområden: Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden, Sätterholmsfjärden, Kristinehamns skärgård och Visman-Kolstrandsviken. Indelningen framgår av Figur 1. I redovisningar skall denna indelning följas. GRUMS KARLSTAD KRISTINEHAMN Åsfjorden Kattfjorden Sätterholmsfjärden Kristinehamnsskärgård SÄFFLE BÄCKHAMMAR Vänern Byviken Visman/Kolstrandsviken Figur 1. Delområden i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden (Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden, Sätterholmsfjärden, Kristinehamns skärgård och Visman-Kolstrandsviken). 3

6 44 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Vattenkemi 1. Vattenkemi Provtagningsplatser Provtagningsstationernas läge framgår av Figur 2, Tabell 1 (ordinarie kontrollprogram) och Tabell 4 (analysdata från andra laboratorier). Figur 2. Provtagningsplatser för momentet vattenkemi i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Svarta cirklar är stationer där provtagning och analys ingår i upphandlingen av den samordnade recipientkontrollen. Vita cirklar är stationer där provtagning utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyser görs vid SLU. Station Ås512 provtas av personal från Säffle kommun. Vid stationerna By15, Sä325 och Sä323 utförs provtagning av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. Provtagningen vid dessa stationer bekostas av Länsstyrelsen. Provtagningen vid övriga stationer (ordinarie kontrollprogram) bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Samtliga analyser av vattenprover från nämnda stationer (ordinarie kontrollprogram) ombesörjs av ansvarig uppdragstagare till recipientkontrollen i Norra Vänern (med undantag för syreanalys som utförs vid provtagning, se Tabell 2). Utöver det provtagningsprogram som framgår av Tabell 1, skall analysdata även inhämtas från andra laboratorier, vilket framgår av Tabell 4. Dessa data redovisas i årsrapporten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. Uppgifter från SLU hämtas via länken med undantag för By30, där data hämtas från 4

7 55 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Vattenkemi Tabell 1. Provtagningsplatser för vattenkemiska undersökningar i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V. Analysomfattning framgår av Tabell 2 Station Namn Frekvens Provt.djup X-koord. Y-koord. Analyser ggr per år m Ordinarie provtagningsprogram By15 Byälven nedströms Säffle 12 0, C By16 Byviken inre 4 0, A By17 Byviken centralt 4 0, A By40 Gatviken centralt 4 0, A Ås513 Ekholmssjön djuphålan 6* 0, A + B Ås510 Kyrkebysjön djuphålan 4 0, A Ås15 Grumsfjorden 5 0, A Ås9 Åsfjorden väster 4 0, A Ås141 Åsfjorden centralt 5 0, A Ka10 Kattfjorden öster 4 0, A Ka20 Kattfjorden söder 4 0, A Ka90 Kattfjorden väster 4 0, A Sä32 Hammarösjön 4 0, A Sä311 Sätterholmsfjärden centralt 4 0, A Sä320 Arnöfjorden sydväst 4 0, A Kr80 Lunnerviken väster 4 0, A Kr90 Ölmeviken centralt 5* 0, A + B Kr50 Varnan uppströms Vågbron 6 0, C Kr60 Lötälven 6 0, C Kr70 Varnumsviken djuphålan 6* 0,5 + 8, A + B Kr20 Vålösundet Prästerud 5* 0, A + B Kr30 Vålösundet Picasso 5* 0, A + B Vi50 Visman uppströms Björneborg 6 0, C + E Vi51 Visman nedströms Björneborg 6 0, C + E Vi5 Visman uppstr. Bäckhammar 12 0, C Vi6 Visman ned.bäckh., före luftn. 12 0, C Vi7 Visman ned. Bäckh., efter luftn. 12 0, C Vi14 Kolstrandsviken 5 0, A Vi12 Kilsviken söder 4 0, A Jordbruksåar Ås512 Tarmsälven Mellbyn 12 0, D Sä325 Glumman, Väse kyrka 12 0, D Sä323 Välingesundet 12 0, D Akutprovtagning - Akutprovtagning sjö A - Akutprovtagning vattendrag C - Akutprovtagning metaller E *Varav en gång i juli för analys av klorofyll och mätning av siktdjup. 5

8 66 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Vattenkemi Provtagningsmetodik Provtagning skall utföras enligt anvisningar i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyper Vattenkemi i sjöar och Vattenkemi i vattendrag i de senaste versionerna (för närvarande version 1:2, respektive version 1:4, ). Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990 MS 29. Provtagningsfrekvens Stationerna provtas 12, 6, 5 respektive 4 gånger per år enligt följande (se även Tabell 1): 12 gånger per år (varje månad) vid följande stationer i rinnande vatten: By15, Ås512, Sä325, Sä323, Vi5, Vi6 och Vi7 6 gånger per år (jämna månader) vid övriga stationer i rinnande vatten 5 gånger per år (februari, april, juni, augusti och oktober) vid följande stationer: Ås513, Ås15, Ås141, Kr70 och Vi14. Vid Ås513, Kr90, Kr70, Kr20 och Kr30 tas prov på 0,5 meters djup för klorofyllanalys och siktdjup mäts även i juli. I Ås141 bör provtagning utföras om islagda förhållanden rått mer än en månad under vintern även om isen inte håller att gå på. I sådana fall skall provtagning ske från isbrytare. Avstämning skall ske med miljöansvarig på Gruvöns bruk och Bloms Bogsertjänst AB i Grums ( ) senast en vecka före beräknad provtagning. Vid övriga stationer skall prov tas enbart om säker provtagning kan ske från is. 4 gånger per år (april, juni, augusti och oktober) vid övriga stationer i Vänern Provtagningsnivåer Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger en meter. Om djupet understiger en meter tas prov mittemellan yta och botten. Provtagning ska ske i den centrala delen av strömfåran. Provtagning i sjö (vik) utförs på 0,5 meters djup och 1 meter över botten vid flertalet stationer. Undantagen är Sä320, Kr80, Kr90, Vi12 och Vi14, vilka på grund av ringa djup endast provtas på 0,5 meters djup. Positionsnoggrannhet Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. GPS behöver dock ej användas vid provtagning i rinnande vatten där provtagning sker från broar. Isförhållanden Vinterprovtagning i vikar som saknar is, eller har osäkra isar i februari/mars, utgår och kostnadsreduceras Norra Vänerns intressenter. Viss kostnad för rekognosering av isförhållanden kvarstår även om inget prov tas. 6

9 77 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Vattenkemi Säkerhet Vid all provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl två personer delta. Analysvariabler Analyspaket framgår av Tabell 2. Tabell 2. Analyspaket för vattenkemiska undersökningar i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden Paket A Paket B Paket C Paket D Paket E Sjö (Vänern) Tillägg sjö, juli 5) Vattendrag Jordbruksåar Metaller Temp. ( C) Temp. ( C) Temp. ( C) Temp. ( C) Bly (µg/l) 8) Siktdjup (m) Siktdjup (m) ph TOC (mg/l) Kadmium (µg/l) 8) ph Klorofyll (µg/l) Alk. (mekv/l) Tot.-P (µg/l) Koppar (µg/l) 8) Alk. (mekv/l) Kond. (ms/m) Tot.-N (µg/l) Krom (µg/l) 8) Kond. (ms/m) Abs. filtr. (420/5) Abs. filtr. (420/5) Kvicksilver (µg/l) 8) Abs. filtr. (420/5) TOC (mg/l) Ca (mekv/l) 7) Molybden (µg/l) 8) TOC (mg/l) COD-Mn (mg/l) 1) Mg (mekv/l) 7) Nickel (µg/l) 8) COD-Mn (mg/l) 1) Syrgas (mg/l) 6) Cl (mekv/l) 7) Zink (µg/l) 8) Syrgas (mg/l) Syrgas (%) 6) Turbiditet (FNU) DOC (mg/l) Syrgas (%) Tot.-P (µg/l) Tot.-P (µg/l) Tot.-N (µg/l) PO 4 -P (µg/l) 2) Kjeldahl-N (µg/l) Tot.-N (µg/l) NO 2 -N + NO 3 -N (µg/l) Kjeldahl-N (µg/l) NH 4 -N (µg/l) 3) NO 2 -N + NO 3 -N (µg/l) Ca (mekv/l) 7) NH 4 -N (µg/l) 3) Mg (mekv/l) 7) Klorofyll (µg/l) 4) Cl (mekv/l) 7) Turbiditet (FNU) 1) COD-Mn analyseras endast vid Ås141 och Ka90 i sjö (vik) samt By15, Vi5, Vi6 och Vi7 i vattendrag. 2) PO 4 -P analyseras endast vid Ås513, Kr70, Kr90 och By40 i sjö (vik). 3) NH 4 -N analyseras endast vid Ås513, Kr20, Kr30, Kr70, Kr90 och Vi14 i sjö (vik), men mäts vid samtliga vattendragsstationer. 4) Klorofyll analyseras endast på 0,5 meters djup i augusti. 5) Vid Ås513, Kr90, Kr70, Kr20 och Kr30 analyseras klorofyllhalten på 0,5 meters djup även i juli. 6) Personal från Länsstyrelsen utför syremätning vid By15. 7) Ca, Mg och Cl analyseras vart tredje år med startår ) Metaller analyseras i filtrerat vatten. 7

10 88 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Vattenkemi Rapporteringsgränser Rapporteringsgränser för vissa metaller framgår av Tabell 3. I övrigt skall SIS följas med avseende på rapporteringsgränser och precision. Tabell 3. Rapporteringsgränser för metaller (miniminivå) Metall Rapporteringsgräns Metall Rapporteringsgräns Bly 0,02 µg/l Kvicksilver 2 ng/l Kadmium 0,01 µg/l Molybden 0,01 µg/l Koppar 0,05 µg/l Nickel 0,2 µg/l Krom 0,05 µg/l Zink 1 µg/l Akutprovtagning Akutprovtagning i vänervikar skall vid behov kunna utföras i samband med olyckor, översvämningar, algblomningar och liknande händelser. Tillsynsmyndigheterna (länsstyrelsen eller kommunernas miljökontor) eller enskild verksamhetsutövare skall vid behov begära akutprovtagning i samråd med Norra Vänerns Intressenter. I offert skall kostnad för extraprovtagning med analyser enligt grundpaket A samt växtplankton (se kapitel 2) anges för en station. Akutprovtagningen skall omfatta både yt- (0,5 meter) och bottenprov (1 meter över botten) inklusive klorofyll på 0,5 meters djup. Klorofyll skall dock endast tas om akutprovtagning utförs under perioden maj-september. I offert skall även merkostnaden för provtagningen anges som ett à-pris per timme och mil samt merkostnaden för konsulttjänster (utvärdering) per prov. Akutprovtagning i rinnande vatten skall vid behov kunna utföras i samband med olyckor, översvämningar och liknande händelser. Tillsynsmyndigheterna (länsstyrelsen eller kommunernas miljökontor) skall vid behov begära akutprovtagning i samråd med Norra Vänerns Intressenter. I offert skall kostnad för extraprovtagning med analyser enligt grundpaket C och metallpaket E anges var för sig för en station i rinnande vatten. I offert skall även merkostnaden för extraprovtagning anges som ett à-pris per timme och mil samt merkostnaden för konsulttjänster (utvärdering) per prov. Även andra upplägg än nämnda paket kan vara aktuella i samband med akutprovtagning. Tilllägg kan därför göras till paketen. Pris för detta får då bestämmas i samband med provtagningstillfället. Analysdata från andra laboratorier Stödjande analysdata från andra laboratorier som skall ingå i årsrapporten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden framgår av Tabell 4. Norra Vänerns Intressenter är tillsammans med Länsstyrelsen i Värmlands län huvudman och finansiär för de sju referensstationerna i rinnande vatten. Till kostnaden bidrar även Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund, Norsälvens Intressenter och Klarälvens Vattenvårdsförbund enligt följande: 8

11 99 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Vattenkemi By200. Byälven Säffle V (50 % Norra Vänern, 50 % By- och Borgviksälven) Ås300. Borgviksälven Borgvik (50 % Norra Vänern, 50 % By- och Borgviksälven) Ås400. Norsälven Norsbron (50 % Norra Vänern, 50 % Norsälven) Sä500. Klarälven Almar (50 % Norra Vänern, 50 % Klarälven) Sä600. Alsterälven Alster (50 % Norra Vänern, 50 % Länsstyrelsen) Kr100. Ölman Hult (50 % Norra Vänern, 50 % Länsstyrelsen) Visman Nybble (100 % Norra Vänern) Vänerns vattenvårdsförbund är huvudman för referensstationen 1. Tärnan. Provtagningen vid dessa provplatser administreras av Länsstyrelsen i Värmlands län respektive Vänerns Vattenvårdsförbund (Tärnan). Analyserna av vattenprov från samtliga referensstationer har hittills utförts vid SLU:s Institution för Vatten och Miljö och analysresultaten hämtas på SLU:s hemsida ( =sv). Eventuellt finns inte metallresultat för flödesvägda årssamlingsprover på denna plats. Länsstyrelsen i Värmlands län är huvudman och finansiär för station By30, som är ett så kallat typområde för jordbruksmark. Provtagningen utförs av personal från Säffle kommun. Analyserna av vattenprov från denna station utförs vid SLU:s Institution för Mark och Miljö. Analysresultaten hämtas från SLU:s hemsida ( Analysomfattning framgår av Tabell 5. Tabell 4. Analysdata från andra vattenkemiska undersökningar som skall ingå i årsrapporten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V. Analysvariabler framgår av Tabell 5 Station Namn Frekvens Provt.djup X-koord. Y-koord. Uppgiftslämnare ggr per år m Referensstationer By200 Byälven Säffle V 12 0, SLU Ås300 Borgviksälven Borgvik 12 0, SLU Ås400 Norsälven Norsbron 12 0, SLU Sä500 Klarälven Almar 12 0, SLU Sä600 Alsterälven Alster 12 0, SLU Kr100 Ölman Hult 12 0, SLU Vi700 Visman Nybble 12 0, SLU 1 Tärnan SSO 5 0,5, 10, 30, SLU Typområde jordbruksmark By30 Typområde S13* 24 0, SLU * Namn och exakt läge anges inte för områden som ingår i miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. 9

12 1010 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Vattenkemi Tabell 5. Analysvariabler ingående i andra vattenkemiska undersökningar som skall ingå i årsrapporten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden Referensstationer SLU, Inst. Vatten och Miljö Temp. ( C) NH 4 -N (µg/l) Cu (µg/l) 2) ph Typområde S13 SLU, Inst. Mark o. Miljö Siktdjup (m) 1) NO 2 -N + NO 3 -N (µg/l) Zn (µg/l) 2) Kond. (ms/m) Syrgas (mg/l) Kjeldahl-N (µg/l, ber.) Pb (µg/l) 2) Alk. (mmol/l) ph Tot.-N (µg/l) Cd (µg/l) 2) Tot.-N (mg/l) Kond. (ms/m) PO 4 -P (µg/l) Cr (µg/l) 2) NO 2 -N + NO 3 -N (mg/l) Ca (mekv/l) Tot.-P (µg/l) Co (µg/l) 2) NH 4 -N (mg/l) Mg (mekv/l) Abs. filtr. (420/5) Ni (µg/l) 2) Tot.-P (mg/l) Na (mekv/l) Abs. filtr. (436/5) As (µg/l) 2) PO 4 -P (mg/l) K (mekv/l) TOC (mg/l) V (µg/l) 2) Part.-P (mg/l) Alk. (mekv/l) Si (mg/l) Fe (µg/l) 2) Susp. (mg/l) SO 4 (mekv/l) Klorofyll (µg/l) 1) Mn (µg/l) 2) TOC (mg/l) Cl (mekv/l) Al (µg/l) 2) F (mg/l) 1) Mäts endast vid station 1. 2) Analyseras som flödesvägda årssamlingsprover. Stationerna By200, Kr100 och station 1 ingår ej. Redovisning Anvisningar om redovisningsform för vattenkemiresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning). 10

13 1111 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Växtplankton 2. Växtplankton Provtagningsplatser Provtagningsstationernas läge framgår av Figur 3 och Tabell 6. Figur 3. Provtagningsplatser för momentet växtplankton i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 6. Provtagningsplatser för undersökning av växtplankton i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Frekvens Provtagn.djup X-koord. Y-koord. gg per år m By40 Gatviken By17 Byviken centralt Ås513 Ekholmssjön djuphålan Ås510 Kyrkebysjön djuphålan Sä320 Arnöfjorden sydväst Kr80 Lunnerviken väst Kr90 Ölmeviken centralt Kr70 Varnumsviken djuphålan Kr20 Vålösundet Prästerud Akutprovtagning sjö

14 1212 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Växtplankton Provtagningsmetodik Provtagning utförs kvantitativt (samlingsprov av vatten) och kvalitativt (håvprov, 25 µm) enligt anvisningar i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Växtplankton i sjöar i den senaste versionen (för närvarande version 1:4, ). Metoden överensstämmer med svensk standard, SS-EN 15204:2006 (SIS 2006). Proven skall tas i ett provområde med radien 200 meter runt angiven provpunkt (angivna koordinater). Vid den kvantitativa provtagningen bör om möjligt en rörhämtare användas (ett två meter långt så kallat Rambergrör). Med rörhämtaren tas prov på hela vattenpelaren ut på djup enligt Tabell 6 från fem ställen inom provområdet. Provdjupet skall representera minst 75 % av epilimnion. De fem proven slås samman till ett samlingsprov, ur vilket ett delprov tas för analys. Håvprovet tas centralt i provområdet på samma djup som samlingsprovet. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av växtplankton. Fältprotokoll skall upprättas enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Lokalbeskrivning i den senaste versionen (för närvarande version 1:9, ). Provtagningsfrekvens Provtagning utförs i augusti varje år. Positionsnoggrannhet Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. Säkerhet Vid all provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl två personer delta. Analys Analys utförs enligt SS-EN 15204:2006 och anvisningar i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Växtplankton i sjöar i den senaste versionen (för närvarande version 1:4, ) (kvantitativt och kvalitativt prov). Artbestämningsnivån skall uppfylla krav enligt methods for quantitative assesment of phytoplankton in freshwaters (part 1 SNV 4860 och part 2 SNV 4861). Procentuell fördelning av olika taxonomiska grupper skall redovisas både grafiskt och med siffror. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna delindex och göra en sammanvägd bedömning av status. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för växtplanktonbestämningar och dessutom kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt resultat. Lokalbeskrivningar enligt aktuell undersökningstyp (för närvarande version 1:9, ) skall redovisas i årsrapport. 12

15 1313 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Växtplankton Akutprovtagning Akutprovtagning i vänervikar skall vid behov kunna utföras i samband med algblomningar. Tillsynsmyndigheterna (länsstyrelsen eller kommunernas miljökontor) eller enskild verksamhetsutövare skall vid behov begära akutprovtagning i samråd med Norra Vänerns Intressenter. I offert skall kostnad för extraprovtagning (inklusive utvärdering) för en växtplanktonstation anges. Samtidigt skall vattenprov tas och analyseras enligt grundpaket A (inklusive klorofyll på 0,5 meters djup under perioden maj-september) i både yt- och bottenvatten (se kapitel 1). Redovisning Anvisningar om redovisningsform för växtplanktonresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning). 13

16 1414 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Kiselalger 3. Kiselalger Provtagningsplatser Provtagningsstationernas läge framgår av Figur 4 och Tabell 7. Figur 4. Provtagningsplatser för momentet kiselalger i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. 14

17 1515 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Kiselalger Tabell 7. Provtagningsplatser för undersökning av kiselalger i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. By36 Byälven uppströms Säffle årligen By37 Byälven nedströms Säffle årligen By30 Averstadån årligen Ås512 Tarmsälven årligen Ås400* Norsälven Norsbron årligen Ås32 Åsfjorden Bärholmen vart 3:e år Ka5 Kattfjorden Klubbarna vart 3:e år Sä3 Sätterholmsfjärden Tynäs vart 3:e år Sä325 Glumman årligen Kr100 Ölman Hult årligen Kr7 Hjälmarsfjorden Långön vart 3:e år Kr50 Varnan uppströms Vågbron årligen Kr60 Lötälven årligen Vi15 Visman uppströms Bäckhammar årligen Vi16* Visman nedströms Bäckhammar årligen Vi17 Visman Nybble vart 3:e år Vi18 Kolstrandsviken väst vart 3:e år Vi13 Kilsviken sydväst vart 3:e år * Tillägg av analys av deformerade kiselalgsskal. Provtagningsmetodik Kiselalger undersöks enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys i den senaste versionen (för närvarande version 3:2: ) och svensk standard, SS-EN (SIS 2014). I Vänern tas prov från minst fem stenar, alternativt minst fem olika ställen på hällar, på 0,5 meters djup. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av påväxt kiselalger. Fältprotokoll skall upprättas enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Lokalbeskrivning i den senaste versionen (för närvarande version 1:9, ). Provtagningslokaler skall dokumenteras med foto (digitalt) i årsrapport. Provtagningsfrekvens Provtagning utförs årligen vid By30, By36, By37, Ås512, Ås400, Sä325, Kr100, Kr50, Kr60, Vi15 och Vi16 (Tabell 7). Vid övriga stationer tas prover vart tredje år med början Provtagning sker i augusti/september. 15

18 1616 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Kiselalger Positionsnoggrannhet Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. Dessutom skall foton över lokaler för undersökning av kiselalger (från tidigare årsrapporter) användas för lokalisering av exakta lägen. Om foton inte finns sedan tidigare ska detta tas fram. Beskrivning i ord ska göras vid Provplats i fältprotokollet/lokalbeskrivningen, till exempel 5-15 m uppströms bron. Säkerhet Vid all provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl två personer delta. Analys Analys utförs enligt metod SS-EN (SIS 2014) och anvisningar i Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys i den senaste versionen (för närvarande version 3:2: ). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna delindex och göra en sammanvägd bedömning av status. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för artbestämning av kiselalger och dessutom kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt resultat. Lokalbeskrivningar enligt aktuell undersökningstyp (för närvarande version 1:9, ) skall redovisas i årsrapport. Deformerade kiselalgsskal Kontroll av förekomst (frekvens) av deformerade kiselalgsskal görs som tillägg vid stationerna Ås400 och Vi16, där risken för förekomst av ämnen som kan orsaka missbildningar misstänks vara stor. Det är viktigt att den som utför undersökningen är kompetent och erfaren. Fotodokumentation av förekommande missbildningar är en fördel, dock inget krav. Redovisning Anvisningar om redovisningsform för kiselalgsresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning). 16

19 1717 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bottenfauna 4. Bottenfauna Provtagningsplatser Provtagningsstationernas läge framgår av Figur 5 och Tabell 8. Figur 5. Provtagningsplatser för momentet bottenfauna i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. 17

20 1818 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bottenfauna Tabell 8. Provtagningsplatser för undersökning av bottenfauna i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Frekvens Provtagn.djup X-koord. Y-koord. m By200 Byälven, Säffle V årligen By15 Byälven nedströms Säffle årligen By12 Byviken mitt vart 3:e år Ås513 Ekholmssjön djuphålan vart 3:e år Ås503 Kyrkebysjön sydost vart 3:e år Ås15 Grumsfjorden vart 3:e år Ås5 Åsfjorden norr vart 3:e år Ås9 Åsfjorden väster årligen Ås141 Åsfjorden centralt vart 3:e år Ka10 Kattfjorden öster årligen Ka44 Kattfjorden mitt vart 3:e år Sä32 Hammarösjön årligen Sä24 Sätterholmsfjärden mitt vart 3:e år Kr90 Ölmeviken centralt vart 3:e år Kr80 Lunnerviken väst vart 3:e år Kr70 Varnumsviken djuphålan årligen 9, Kr20 Vålösundet Prästerud årligen Vi51 Visman nedstr. Björneborg årligen Vi15 Visman uppstr. Bäckhammar årligen Vi16 Visman nedstr. Bäckhammar årligen Vi17 Visman Nybble årligen Vi14 Kolstrandsviken vart 3:e år Provtagningsmetodik Provtagning utförs enligt anvisningar i Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyper Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier samt Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral i de senaste versionerna (f.n. version 1:2, respektive version 2:1, ). Dessutom ska metoderna SS-EN ISO (SIS 2012, rinnande vatten, sparkmetod) och SS (SIS 1986, sjöar och rinnande vatten, Ekmanhuggare) följas. Observera att i rinnande vatten skall även ett kvalitativt håvprov tas. I såväl Vänern som i rinnande vatten (Byälven och Visman) tas fem prov (hugg) per station, i Byälven enligt rinnande, Ekmanhuggare, och i Visman enligt sparkmetod. I Visman skall en håv med storleken 25 x 25 cm användas (maskvidd 0,5 mm). Sparkyta för varje delprov i Visman skall omfatta 25 x 100 cm (0,25 m 2 ). I Byälven skall strandnära prov tas på maxdjup 2 m. Detta på grund av att inflöde av opåverkat vänervatten sker i älvens djupare delar upp till slussen i Säffle. Ekmanhuggare, modell Hydro Bios, eller motsvarande nedtyngd plåthuggare skall användas i Byälven och Vänern. Detta eftersom det krävs en provhämtare med stor tyngd för att få upp tillräcklig provmängd med de djup- och strömförhållanden som råder i Vänern. I Byälven kan prov även tas med skaftförsedd Ekmanhuggare. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av bottenfauna. Fältprotokoll skall upprättas enligt Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Lokalbeskrivning i den senaste versionen (för närvarande version 1:9, ). Provtagningslokaler i rinnande vatten (sparkmetod) skall dokumenteras med skiss och foto (digitalt) i årsrapport. 18

21 1919 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bottenfauna Provtagningsfrekvens I Vänern utförs provtagning årligen vid stationerna Ås9, Ka10, Sä32, Kr70 och Kr20, medan provtagning sker vart tredje år med början 2013 vid övriga stationer (se Tabell 8). Provtagningen i Vänern utförs under våren efter islossning (förslagsvis i april i samband med vattenprovtagningen). I rinnande vatten utförs provtagning årligen under hösten (oktober). Positionsnoggrannhet Vid provtagning skall GPS med minst 5 meters precision användas vid positionering. Dessutom skall foton (och eventuellt skisser) från tidigare utförda bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten användas vid lokalisering av exakta lägen. Beskrivning i ord ska göras vid Provplats i fältprotokollet/lokalbeskrivningen, till exempel 5-15 m uppströms bron. Säkerhet Vid all provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl två personer delta. Analys Analys utförs enligt SS-EN ISO (SIS 2012, rinnande vatten sparkmetoden) alternativt enligt SS (SIS 1986, sjöar och rinnande vatten, Ekmanhuggare). I samtliga fall följs även anvisningarna i Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyper Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier samt Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral i de senaste versionerna (f.n. version 1:2, respektive version 2:1, ). Delproven för varje station redovisas separat i artlistor. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna delindex och göra en sammanvägd bedömning av status. Med stöd av artsammansättning och index angivna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder görs även en expertbedömning. I rinnande vatten där provtagning utförs med sparkmetoden skall föroreningspåverkan (organiskt material, näringsämnen), försurningspåverkan och naturvärde bedömas. Vid lokaler i sjöar (vikar) skall en bedömning göras av näringsnivå, föroreningspåverkan och syreförhållanden. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för bottenfaunabestämningar och dessutom kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt resultat. Lokalbeskrivningar enligt aktuell undersökningstyp (för närvarande version 1:9, ) skall redovisas i årsrapport. 19

22 2020 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bottenfauna Missbildade mundelar Kontroll av förekomst (frekvens) av missbildade mundelar skall ske på fjädermyggor av gruppen Chironominae. Beroende på tillgång väljs upp till 30 individer slumpvis ut för varje station i både rinnande vatten och Vänern. I första hand skall individer av släktet Chironomus undersökas och i andra hand övriga släkten inom gruppen Chironominae. Det är viktigt att den som utför undersökningen är kompetent och erfaren så att missbildningar kan skiljas från mekaniska skador (till exempel slitage). Fotodokumentation av förekommande missbildningar är en fördel, dock inget krav. Referenslitteratur: Wiederholm T Incidence of deformed chironomidaelarvae (Diptera: Chironomidae) in swedish lakes. Hydrobiologica 109: Ambitionsnivå för artbestämning Bottenfaunan ska artbestämmas enligt taxonomisk lista i NFS 2008:1, bilaga 1, tabell 4.6. Bottenfaunan skall artbestämmas med en hög ambitionsnivå, vilket bland annat innebär att glattmaskar (Oligochaeta) och fjädermyggor (Chironomidae) skall bestämmas till art respektive släkte/art i sjöar och rinnande vatten med Ekmanprovtagning. Artbestämningsnivån för fjädermyggor skall vara tillräckligt långt driven för att BQI-index skall kunna beräknas. Redovisning Anvisningar om redovisningsform för bottenfaunaresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning). 20

23 2121 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Nätprovfiske 5. Nätprovfiske Provtagningsplatser Provtagningsstationernas läge framgår av Figur 6 och Tabell 9. Figur 6. Provtagningsplatser för momentet nätprovfiske i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 9. Provtagningsplatser för nätprovfiske i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. By2 Byviken vart 3:e år Ås3 Åsfjorden vart 3:e år Ka6 Kattfjorden öster vart 3:e år Sä7 Hammarösjön vart 3:e år Sä8 Sätterholmsfjärden vart 3:e år Kr11 Varnumsviken vart 3:e år Vi90 Kolstrandsviken vart 3:e år

24 2222 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Nätprovfiske Provtagningsmetodik Provfiske skall utföras och fältprotokoll upprättas enligt Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyp Provfiske i sjöar i den senaste versionen (för närvarande version 1: ). Vidare skall före detta Fiskeriverkets råd och riktlinjer (Finfo 2001:2) för standardiserad metodik för provfiske i sjöar användas. Dock med undantaget att antalet nät begränsas till åtta stycken per provfiskestation. De vikar som berörs av fisket skall betraktas som enskilda vattenområden. Provfiskenäten skall vara bottensatta och läggas ut över en natt. Näten fördelas på olika djup enligt föreskriven metodik. Nättyp anges i föreskriven metodik. Provtagningsfrekvens Provtagning utförs vart tredje år med början 2011 under sensommaren (augusti/september). Analys Samtliga individer artbestäms, längdmäts och vägs. Förekomst av missbildningar, sår och liknande skall registreras för varje enskild individ i samband med längdmätning och fotodokumenteras. Dock skall inte mekaniska skador typ bitmärken, nätskador och liknande registreras. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska användas för att beräkna ingående parametrar och ett sammanvägt fiskindex (EQR8). Redovisning Anvisningar om redovisningsform för provfiskeresultaten återfinns i kapitel 11 (Redovisning). 22

25 2323 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Miljögifter fisk 6. Miljögifter i fisk Provtagningsplatser Provtagningsplatser för undersökning av miljögifter i fisk i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden framgår av Figur 7, Tabell 10 och Tabell 12. Resultaten ska jämföras med undersökningar utförda av Vänerns Vattenvårdsförbund enligt Figur 7 och Tabell 11. Resultat från kvicksilveranalys av gädda i Kattfjorden (Tabell 12) ska jämföras med gäddundersökning vid station F5 (Millesviks skärgård) som undersöks i regi av Vänerns Vattenvårdsförbund. Figur 7. Provtagningsplatser för momentet miljögifter i fisk i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 10. Provtagningsplatser för undersökning av metaller och biologiska analyser på abborre i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. By2 Byviken vart 3:e år Ås3 Åsfjorden vart 3:e år Ka6 Kattfjorden öster vart 3:e år Sä7 Hammarösjön vart 3:e år Sä8 Sätterholmsfjärden vart 3:e år Kr11 Varnumsviken vart 3:e år Vi90 Kolstrandsviken vart 3:e år

26 2424 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Miljögifter fisk Tabell 11. Provtagningsplatser för undersökning av metaller och biologiska analyser på abborre (F1 och F3) och kvicksilver i gädda (F5) som utförs av Vänerns Vattenvårdsförbund. Station F1 finansieras av Norra Vänerns Intressenter. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. F1 (1 i Vänerns VVF) SO Åsundaön årligen F3 (3 i Vänerns VVF) V Torsö (Onsö) årligen F5 (5 i Vänerns VVF) Millesvik vart 5:e år Tabell 12. Provtagningsplats för undersökning av kvicksilver i gädda (1B) i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Undersökningen bekostas av Akzo Nobel. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Frekvens X-koord. Y-koord. 1B Kattfjorden årligen Provtagning (insamling av fisk) vid stationerna i Norra Vänern enligt Tabell 10 (abborre) utförs av ansvarig uppdragstagare för den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern medan insamling av gädda (Tabell 12) utförs av Länsstyrelsen i Värmlands län. Vänerns Vattenvårdsförbund ansvarar för upphandling av analys och utvärdering av metaller och biologiska analyser på fisk vid stationerna i Tabell 10 och Tabell 11, som utförs fristående från övriga undersökningar inom Norra Väner-programmet. Station F1 (Tabell 11) finansieras dock av Norra Vänerns Intressenter. Norra Vänerns Intressenter ansvarar för upphandling av analys och utvärdering av kvicksilver i gädda vid station 1B (Tabell 12). Denna station bekostas av Akzo Nobel. Provtagningsmetodik Undersökningen skall följa Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk i den senaste versionen (för närvarande version 1:2, ). Abborre Ansvarig uppdragstagare för Norra Väner-programmet ansvarar för insamling av abborre vid stationer enligt Tabell 10. Fisken samlas in under perioden augusti till september. Särskilda fångstnät läggs ut för insamling av abborre från i första hand storleksklassen cm och i andra hand cm i samband med provfisket vid dessa stationer (se kapitel 5). Från varje station skall stycken honor från i första hand storleksklassen cm och i andra hand cm insamlas, vägas och längdmätas samt skickas till laboratorium hänvisat av Vänerns Vattenvårdsförbund. Omedelbart efter det att redskapen vittjas skall varje prov (hel fisk) förpackas individuellt i uppmärkta plastpåsar av fryskvalitet (får inte innehålla PVC). För att få så färsk fisk som möjligt ska näten helst vittjas efter tre timmar. Därefter förvaras fisken kallt och fryses så fort som möjligt helst inom en timme, men högst fem timmar - efter att den tagits upp ur vattnet. Inom ett dygn ska fisken djupfrysas (20-30 minusgrader). Proven skickas i djupfryst tillstånd till det laboratorium som ombesörjer provberedning och kemisk analys. Fältprotokoll skall upprättas enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk i den senaste versionen (för närvarande version 1:2, ). 24

27 2525 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Miljögifter fisk Gädda Tio stycken gäddor i viktintervallet 0,8-1,2 kg insamlas från Kattfjorden i regi av Länsstyrelsen i Värmlands län. Eftersom gäddan vid tidigare undersökningar insamlats under lek i mars-april, då den är mest lättfångad, bör så ske även fortsättningsvis. Fiskarna skall vägas och mätas och läggas hela och raka i separata, märkta plastpåsar av polyetenplast (ej PVC-plast). Proverna ska kylas ned så snart som möjligt. Placera dem därför genast i en kylväska med is, eller om möjligt kolsyreis, och efter landgång i frysutrymme. (Proverna ska frysas ned inom fem timmar efter fångst). Märkning ska ske med nummer (1-10), vikt, längd, fångstplats och fångstdatum. Motsvarande information ska även registreras på en följesedel. Fisk och följesedel skickas till analyslaboratoriet. Provberedning Direkt efter ankomst till provberedande laboratorium läggs det insamlade materialet i djupfrys. Provberedning ska ske i nära anslutning (högst en månad) till de kemiska analyserna för att förhindra frystorkning. Provtagning ska ske på halvtinad vävnad. Abborre Provberedning utförs av laboratorium som hänvisas av Vänerns Vattenvårdsförbund. Muskelprov tas under det ytliga fettlagret, så nära ryggen på fisken som möjligt och utgående från fiskens mittpunkt. Om del av filé ska analyseras ska stjärtspole och nackregion undvikas. Gädda Från vardera gädda tas i första hand muskelprov ut från hela den högersidiga filén för ett enhetligt prov. Från detta prov kan sedan, efter homogenisering, delprov tas ut till analyser. Om prov från hela den högersidiga filén blir för stort tas istället lika stor del muskelprov ut från varje gädda, från den del som ligger direkt under ryggfenan. Referens: Manual for the Nordic Countries. Nordic Environmental Specimen Banking. Tema Nord: 1995:543. Provtagningsfrekvens Vid station F1 och F3 (Tabell 11) och 1B (Tabell 12) utförs årliga undersökningar och vid station F5 (Tabell 11) vart femte år. Vid övriga stationer (Tabell 10) utförs undersökningar en gång vart tredje år med början Analys Abborre Analys utförs av laboratorium som hänvisas av Vänerns Vattenvårdsförbund. I den mån det finns tillräckligt med material används tio abborrhonor i storleksklassen cm för analys av metaller och biologiska variabler (se nedan). Om det finns otillräckligt med individer för någon station kompletteras med individer från storleksklassen cm, där individer med störst storlek tas i första hand. 25

28 2626 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Miljögifter fisk Ytterligare abborrhonor i storleksklassen cm analyseras endast med avseende på biologiska variabler (se nedan). Om det finns otillräckligt med individer för någon station kompletteras med individer från storleksklassen cm, där individer med störst storlek tas i första hand. Räcker antalet individer inte till för att komma upp i totalt 25 individer så analyseras så många individer som materialet räcker till. Analysvariabler (fler variabler kan vara aktuella, men detta avgörs i samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län och Vänerns Vattenvårdsförbunds Vänerkansli inför varje upphandling): Metaller (abborre) Cu, Pb, Cd, Zn, As, Cr och Ni analyseras i lever (µg/g ts) medan Hg, Pb, Cd och Ni analyseras i muskel (µg/g vv). Analys utförs på tio individer (17-20 cm) per station. Metallhalterna redovisas i både halt våtvikt och halt torrvikt. Biologiska analyser (abborre) - ålder (gäller 10 individer, cm, för metallanalys, år) - maginnehåll (gäller 10 individer, cm, för metallanalys, g) - kön (samtliga 25 individer) - totallängd (samtliga 25 individer, cm) - totalvikt (samtliga 25 individer. g) - somatisk vikt (samtliga 25 individer, g) - levervikt (samtliga 25 individer, g) - konditionsfaktor (samtliga 25 individer) - leversomatiskt index, LSI (samtliga 25 individer, %) - gonadvikt (samtliga 25 individer, g) - gonadsomatiskt index, GSI (samtliga 25 individer, %) Detaljerad undersökningsmetodik återfinns i gällande kontrollprogram för Vänern samt i Allmänna Råd 94:2 (Vattenrecipientkontroll vid skogsindustrier). Samtliga kemiska analyser ska utföras enligt ackrediterade metoder. Kemiska analyser ska utföras enligt SIS eller motsvarande. Samtliga metaller bör analyseras med ICP-MS. Eftersom halterna av nickel, bly och krom är låga används högupplöst ICP-MS (ICP-SFMS) för att få lägre rapporteringsgränser. Personal som utför fiske och provberedning ska ha dokumenterad erfarenhet från sådan verksamhet. För åldersanalys krävs specialistkompetens. Kvicksilver (gädda) Kvicksilver ska analyseras i muskel (mg/kg våtvikt) enligt SS eller motsvarande. Gäddorna analyseras individuellt. Redovisning Abborre Konsult ansvarig för utvärdering ska ha dokumenterad kunskap och förmåga att utvärdera undersökningar av miljögifter i fisk. Skriftlig rapportering ska ske i form av ett kapitel till årsrapporten från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern för år 2011, 2014 o.s.v. Den skriftliga rapporten levereras digitalt i tryckfärdigt skick senast den 1 augusti efterföljande år till den som är aktuell uppdragstagare av övrig del av Norra Vänern-programmet. Såväl rådata som utvärdering ska även levereras digitalt till Norra Vänerns Intressenter (kontaktperson: Margareta Sandström, Stora Enso Skoghalls Bruk, 26

29 2727 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Miljögifter fisk telefon: ) och Länsstyrelsen i Värmlands län (kontaktperson, Grete Algesten, telefon: ). Rapporten ska dels innehålla rådata i tabellform och dels en skriftlig utvärdering av resultaten med illustrationer i form av figurer (diagram och tabeller). Resultaten bör fokusera på skillnader och avvikelser mellan stationerna. Förutom inbördes jämförelse ska resultaten jämföras med undersökningar utförda av Vänerns Vattenvårdsförbund vid stationerna F1 och F3 (se Tabell 11 och Figur 7). Analysresultat för dessa stationer erhålls av Sara Peilot vid Vänerns vattenvårdsförbund (telefon: ). Gädda Resultaten ska bland annat jämföras med undersökningar utförda av Vänerns Vattenvårdsförbund vid station F5 (se Tabell 11 och Figur 7). Analysresultat för dessa stationer erhålls av Sara Peilot vid Vänerns vattenvårdsförbund (telefon: ). Övriga anvisningar om redovisningsform för kvicksilver i gädda återfinns i kapitel 11 (Redovisning). 27

30 2828 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Sedimentkemi 7. Sedimentkemi Provtagningsplatser Provtagningsplatser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden framgår av Figur 8 och Tabell 13. Figur 8. Provtagningsplatser för momentet sediment i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Tabell 13. Provtagningsplatser för sedimentundersökningar i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Provtagningsdjup X-koord. Y-koord. m By3 (8 i Vänerns VVF) Byviken Ås2 (10 i Vänerns VVF) Åsfjorden Ka1 (11 i Vänerns VVF) Kattfjorden Sä33 (18 i Vänerns VVF) Hammarösjön Sä1 (12 i Vänerns VVF) Sätterholmsfjärden Kr70 (13 i Vänerns VVF) Varnumsviken 9, Kr80 (14 i Vänerns VVF) Lunnerviken 4, Vi1 (15 i Vänerns VVF) Vismen Vi20 (16 i Vänerns VVF) Jonsbolsdammen 1, Vi14 (17 i Vänerns VVF) Kolstrandsviken 2,

31 2929 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Sedimentkemi Undersökningarna av sedimentkemi i Norra Vänern skall samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund avseende upphandling samt ingående analysvariabler. Sedimentundersökningarna upphandlas därför separat, oberoende av övriga undersökningar i kontrollprogrammet för Norra Vänern. Norra Vänerns Intressenter är dock ansvariga för sin del av undersökningen och resultaten skall tillhandahållas intressenterna samt ingå i årsrapport från recipientkontrollen i Norra Vänern året efter genomförda undersökningar. Föreslagna provtagningsplatser framgår av Figur 8 och Tabell 13. Omfattningen på nästa sedimentundersökning med slutgiltiga provtagningsplatser, sedimentnivåer och analysvariabler, kommer att bestämmas genom samråd med berörda parter inför nästa undersökning, som skall genomföras år Även möjligheten till samfinansiering med andra aktörer utöver Vänerns Vattenvårdsförbund skall beaktas inför kommande sedimentundersökning. Provtagningsmetodik Provtagning skall utföras enligt anvisningar i Havs- och Vattenmyndighetens undersökningstyper Metaller i sediment och Organiska miljögifter i sediment i de senaste versionerna (för närvarande version 1:1, respektive 1:0, ). Fem proppar tas vid varje station på en provyta omfattande 200 m 2. Det är av speciell vikt att ostörda ytsediment kan garanteras vid provtagningen. Provtagningen ska göras med en rörprovtagare med väl fungerande stängningsanordning. En propp snittas för okulärbesiktning medan övriga slås samman till ett samlingsprov (gäller för varje skikt). Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990 MS 29 samt ha erfarenhet av sedimentprovtagning. Ansvarig uppdragstagare (provtagning) skall vara ackrediterad för provtagning av sediment. Nödvändig bakgrundsinformation, bland annat vattendjup, koordinater, vindstyrka, bottentyp och stratigrafi samt anmärkningar som kan ha betydelse för tolkningen av resultatet noteras och redovisas i årsrapporten. Provtagningsfrekvens Provtagning utförs vart tionde år och har tidigare utförts 1998 och 2008/2009. Nästa undersökning genomförs år Provtagningsnivåer Prover tas på skikten 0-1 cm på samtliga stationer. För samtliga stationer finns tillgängliga analysresultat från djupare sedimentskikt (se rapport nr 7, 1999 och rapport nr 52, 2009 från Vänerns Vattenvårdsförbund), vilka kan användas som jämförelsevärden. Fler sedimentnivåer kan bli aktuella efter samråd mellan Norra Vänerns Intressenter, Länsstyrelserna och Vänerns Vattenvårdsförbund inför nästa sedimentundersökning. Okulärbesiktning På varje station snittas en sedimentpropp vertikalt från toppen till botten i den centrala delen av proppen. De två halvorna läggs parallellt bredvid varandra med den breda sidan upp och skrapas rena på ytan. Stationens namn och nummer skrivs på ett papper och läggs bredvid profilen. Därefter fotograferas denna med digitalkamera. Lagerföljd, färg och struktur/sedimenttyp noteras i fält. Fotografier och fältdata redovisas i årsrapporten. 29

32 3030 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Sedimentkemi Positionsnoggrannhet Vid provtagning skall mittpunkten för provtagningsytan positioneras med GPS med en precision på minst 5 meter. Stor hänsyn tas till att stationerna ska vara identiska med tidigare undersökningar. Ekolod ska användas för att i möjligaste mån säkerställa att proverna tas på ackumulationsbotten. Säkerhet Vid all provtagning på sjöar skall av säkerhetsmässiga skäl två personer delta. Analys De analysvariabler som analyserades vid den senaste undersökningen 2008/2009 framgår av Tabell 14. Analysomfattningen kan komma att ändras i samband med nästa upphandling av sedimentundersökning i Vänern, som samordnas av Vänerns Vattenvårdsförbund. Samtliga analyser ska utföras av laboratorium som är ackrediterade för analyserna vid aktuellt mätområde. Mätområden ska täcka in tidigare uppmätta haltnivåer. Vid jämförelse med äldre analysresultat skall eventuella skillnader mellan olika analysmetoder beaktas. Tabell 14. Variabler som analyserades vid 2008/2009 års sedimentundersökning i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden, i samordning med Vänerns vattenvårdsförbund Station Namn TS, GF, TOC Met. (As, Pb, Fe, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Mn, Ni, Zn) PAH-16 Nonylfenoler, Frakt. alifater Dioxin, ftalater, PBDE; och aromater Dioxinlika DEHP PCB By3 Byviken X X X X X Ås2 Åsfjorden X X X X X X Ka1 Kattfjorden X X X X X X Sä33 Hammarösjön X X X X X X Sä1 Sätterholmsfjärden X X X X Kr80 Lunnerviken X X X X X Kr70 Varnumsviken X X X X X X Vi1 Vismen X X X Vi20 Jonsbolsdammen X X X X Vi14 Kolstrandsviken X X X X X PCB, EOX TBT Redovisning Översiktliga anvisningar om redovisningsform för sedimentundersökningen återfinns i kapitel 11 (Redovisning), medan detaljerade anvisningar finns i gällande kontrollprogram för Vänern. 30

33 3131 PROGRAM SRK N. VÄNERN Vattenföring/transport 8. Vattenföring och ämnestransporter Vattenföring Tabell 15. Platser för vattenföringsbestämning och transportberäkning i programmet för samordnad recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. (Q = vattenföring, T = transport. SMHI = vattenföringsstation, S-HYPE = modellberäknade data från SMHI. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn X-koord. Y-koord. Moment Uppgiftslämnare By200 Byälven Säffle V T - - Byälven centrala Säffle* Q S-HYPE (6366) By30 Typområde S13* Q, T S-HYPE/SLU - Tarmsälven Mellbyn Q S-HYPE (6536) Ås512 Tarmsälven Mellbyn T Borgviksälven Borgviks kraftverk Q SMHI/Mälarenergi Ås300 Borgviksälven Borgvik T Norsälven Edsvalla kraftverk Q SMHI/Fortum Ås400 Norsälven Norsbron T Klarälven Edsforsens kraftverk Q SMHI/Fortum Uvån, Råda kraftverk Q SMHI/Fortum Sä500 Klarälven Almar Q, T Beräkning - Klarälven mynning i Kattfjorden - - Q Beräkning - Klarälven mynning i Hammarösjön - - Q Beräkning - Alsterälven Alster Q S-HYPE (7510) Sä600 Alsterälven Alster T Sä325 Glumman Väse kyrka T - Glumman Väse kyrka Q S-HYPE (7477) Kr100 Ölman Hult T Ölman Arnestorp Q SMHI - Varnan uppströms Vågbron Q S-HYPE (6956) Kr50 Varnan uppströms Vågbron T - Kr60 Lötälven Kurlanda T - - Lötälven mynning i Varnan Q S-HYPE (6858) - Varnans mynning i Varnumsviken Q, T S-HYPE (6933) - Visman Persbol Q Bäckhammars bruk Vi700 Visman Nybble T - * Namn och exakt läge anges inte för områden som ingår i miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. 31

34 3232 PROGRAM SRK N. VÄNERN Vattenföring/transport Vattenföringsdata inhämtas från stationer enligt Tabell 15 av ansvarig uppdragstagare av den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. I första hand skall dygnsflöden användas. Går det ej att erhålla dygnsflöden skall veckoflöden användas. Vattenföringen vid Tarmsälvens utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen i Tarmsälven vid Mellbyn uppräknad (arealkorrigerad) med faktorn 1,05 för tillkommande avrinningsområdesyta. Vattenföringen vid Norsälvens utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen i Norsälven vid Edsvalla uppräknad (arealkorrigerad) med faktorn 1,02 för tillkommande avrinningsområdesyta. Vattenflödet i Klarälven vid Almar beräknas som summan av flödet i Klarälven vid Edsforsen arealkorrigerat med faktorn 1,18 plus flödet i Uvån vid Norra Råda enligt följande formel: Q Almar = (1,18 x Q Edsfors ) + Q Råda. Vattenföring till Kattfjorden beräknas som 0,14 x Q Almar, medan vattenföring till Hammarösjön-Sätterholmsfjärden beräknas som 0,86 x Q Almar. Vattenföringen vid Ölmans utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen vid Arnestorp arealkorrigerad med faktorn 1,10. Vattenföringen vid Vismans utlopp i Vänern beräknas utifrån flödet i Bäckhammar vid Persbol. Flödet vid Persbol inkluderar uppumpad vattenmängd från Vänern (som periodvis behövs för att öka vattenflödet i Visman och därmed späda utsläppen från Bäckhammars bruk). Bäckhammars bruk tillhandahåller uppgifter om både vattenföringen vid Persbol och om uppumpad vattenmängd från Vänern. Vismans vattenföring vid mynningen i Vänern beräknas genom arealkorrigering enligt formeln Q Mynning = (1,73 x (Q Persbol Q Uppumpat )) + Q Uppumpat. I Byälven, typområde S13, Borgviksälven, Alsterälven, Glumman, Varnan och Lötälven är vattenföringen representativ för mynningspunkterna, varför ingen arealkorrigering behöver göras för dessa vattendrag. Anvisningar om redovisningsform för vattenföring återfinns i kapitel 11 (Redovisning). Transportberäkningar Årstransporter skall beräknas för fosfor, kväve och organiskt material (TOC) vid mynningsstationerna för samtliga tillflöden till Vänern där flödesdata finns tillgängliga (enligt Tabell 15). Beräkning skall ske i enlighet med anvisningar i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999), vilket innebär att dygnsflöden skall multipliceras med interpolerade dygnshalter, varefter samtliga dygnstransporter summeras för hela året. I det fall att endast veckoflöden finns tillgängliga antas varje veckoflöde gälla för samtliga sju dygn aktuell vecka (enligt riktlinjer från SLU), varvid antagna dygnsvärden erhålls som kan multipliceras med interpolerade dygnshalter. Transport i Byälven beräknas utifrån halter vid By200 och flödet i centrala Säffle. Till transporterna av kväve och fosfor i Byälven adderas utsläpp från Nordic Paper och Säffle reningsverk. Om uppgifter om utsläppen av organiskt material (analyserat som TOC) kan erhållas, adderas även dessa till TOC-transporten i Byälven. Transport i Borgviksälven beräknas utifrån halter vid Ås300 och flödet vid Borgviks kraftverk. 32

35 3333 PROGRAM SRK N. VÄNERN Vattenföring/transport Transport i Norsälven beräknas utifrån halter vid Ås400 och flödet i mynningen till Vänern. Till transporterna av kväve och fosfor i Norsälven adderas utsläpp från Vålbergs reningsverk. Om uppgifter om utsläppen av organiskt material (analyserat som TOC) kan erhållas, adderas även dessa till TOC-transporten i Norsälven. Transport i Klarälven beräknas utifrån halter och flöde i Klarälven vid Almar (Sä500). Transporten till Kattfjorden beräknas som 14 % av transporten vid Almar, medan transporten till Sätterholmsfjärden beräknas som 86 % av transporten vid Almar. Till transporterna av kväve och fosfor i Klarälven adderas dessutom utsläpp från Skåre, Hammarö och Karlstads reningsverk. För beräkning av kväve- och fosfortransport till Kattfjorden adderas 14 % av utsläpp från Skåre reningsverk och 100 % av utsläpp från Hammarö reningsverk. För beräkning av transport till Hammarösjön-Sätterholmsfjärden adderas 86 % av utsläpp från Skåre reningsverk och 100 % av utsläpp från Karlstads reningsverk. Om uppgifter om utsläppen av organiskt material (analyserat som TOC) kan erhållas, adderas även dessa till TOC-transporten i Klarälven på motsvarande sätt som för kväve och fosfor. Transport i Varnan beräknas utifrån halter vid Kr50 och flödet i Varnan uppströms tillflödet från Lötälven. Transport i Lötälven beräknas utifrån halter vid Kr60 och flödet i Lötälven uppströms Varnan. Transporter i Varnan beräknas som summan av transport i Varnan (Kr50) plus transport i Lötälven (Kr60). Transporter i typområde S13, Alsterälven, Glumman, Ölman och Visman beräknas utifrån halter i de respektive provpunkterna By30, Sä600, Sä325, Kr100 och Vi700 och flödet i de respektive vattendragens mynningar i Vänern. Transport i Tarmsälven beräknas utifrån halter vid Ås512 och flödet i Tarmsälven vid Mellbyn. För att motsvara transporten vid utloppet i Vänern uppräknas dessa värden med 1,05 för tillkommande avrinningsområdesyta. Förutom transporter ska även arealspecifika förluster av fosfor och kväve beräknas som årstransport (kg/år) dividerat med avrinningsområdets yta (ha). Utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (1999) skall jämförvärden beräknas, med vilka de arealspecifika förlusterna jämförs. I femårsrapport bör arealspecifika förluster och jämförvärden beräknas som femårsmedelvärden. Anvisningar om redovisningsform för transportberäkningar återfinns i kapitel 11 (Redovisning). Kväve- och fosforbelastning per delområde Tillförsel av näringsämnena kväve och fosfor till Vänern skall redovisas per delområde fördelat på olika källor vart femte år med början Värdena skall utgöras av femårsmedelvärden och ska redovisas både i mängder (kg eller ton) och procent. Med fördel redovisas procentandelarna i figur (diagram). Uppgifter till belastningsberäkningen utgörs av transporterade mängder i tillrinnande vattendrag samt utsläpp från kommunala reningsverk och industrier. Tillförsel via nedfall från atmosfären och inflödande vatten från stor-vänern behöver inte tas med. Om möjligt skall också tillskott från omgivande jordbruksmark och skogsmark beräknas utgående från arealförluster i Averstadån respektive lämplig skogsbäck (i samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län). Detta förutsätter att arealuppgifter tillhandahålles från Länsstyrelsen i Värmlands län. 33

36 3434 PROGRAM SRK N. VÄNERN Vattenföring/transport Byviken: transporter i Byälven, utsläpp från Nordic Paper och Säffle avloppsreningsverk. Åsfjorden: transporter i Borgviksälven och Norsälven, utsläpp från Gruvöns bruk, Grums- Slottsbrons avloppsreningsverk, Segmons avloppsreningsverk, Borgviks avloppsreningsverk och Vålbergs avloppsreningsverk. Kattfjorden: 14 % av transporter i Klarälven vid Almar, 14 % av utsläpp från Skåre avloppsreningsverk samt 100 % av utsläpp från Skoghalls bruk och Hammarö avloppsreningsverk Hammarösjön-Sätterholmsfjärden: 86 % av transporter i Klarälven vid Almar, 86 % av utsläpp från Skåre avloppsreningsverk samt 100 % av utsläpp från Karlstads avloppsreningsverk. Varnumsviken: transporter i Varnan, utsläpp från Casco och Kristinehamns avloppsreningsverk. Kolstrandsviken: transporter i Visman, utsläpp från Bäckhammars bruk, Bäckhammars avloppsreningsverk och Nybble avloppsreningsverk. Vid förändring av utsläppsbelastningen i delområdena skall ovanstående indelning revideras. 34

37 3535 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Väder/Utsläpp 9. Väderförhållanden Följande väderdata skall redovisas i rapporten: lufttemperatur nederbörd Uppgifter om temperatur (månadsmedelvärden) och nederbörd (månadsvärden) inhämtas från SMHI för stationerna i Säffle (9210), Karlstad/Väse (9322/9321) och Kristinehamn (9418) och redovisas i rapporten. 10. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om punktutsläpp till vatten i avrinningsområdet tillhandahålls ansvarig uppdragstagare från berörda verksamhetsutövare/medlemmar i Norra Vänerns Intressenter. I samband med miljörapportering till länsstyrelse/kommun den 31 mars varje år skickas en kopia på miljörapporten in till ansvarig uppdragstagare av den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern. Uppgifterna redovisas i årsrapporten. 35

38 3636 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning 11. Redovisning Resultaten från undersökningarna i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden skall redovisas på ett sådant sätt att målsättningen med kontrollprogrammet uppfylls (sidorna 1-2). Löpande rapportering Resultat från kemiska vattenanalyser redovisas till huvudansvarig/samordnare för Norra Vänerns Intressenter och länsstyrelsen samt till de medlemmar som önskar ta del av löpande redovisning fyra gånger per år, det vill säga varje kvartal. Den löpande redovisningen skall ske via e-post i en fil (excel-format) där analysresultat från respektive provtagningsomgång byggs på successivt under året. Samtliga värden som ligger inom Naturvårdsverkets bedömningsgrunders (1999, Rapport 4913) tillståndsklass 5 samt anmärkningsvärda värden inom tillståndsklass 4 skall markeras. Kortfattade kommentarer till analysresultaten skall bifogas vid varje utskick. Avvikande och extrema värden skall kommenteras. Övriga undersökningar redovisas i samband med årsrapport. Samtliga kemiska analysvärden (vatten, kvicksilver i gädda och sediment), vattenförings- och transportvärden samt arttabeller och lokalbeskrivningar (biologi) levereras årsvis i excel-format på CD eller via e-post i excel-format till länsstyrelsen samt medlemmar som önskar detta. Samtliga analysresultat (både vattenkemi, biologi, kvicksilver i gädda och sediment) skall dessutom levereras till respektive nationell datavärd. Data skall vara uppställda i överensstämmelse med respektive datavärds mallar. Allmänt om årsrapport Varje år sammanställs resultaten i en förenklad årsrapport. Vart femte år ersätts den förenklade rapporten av en femårsrapport med en utförlig utvärdering av de fem senaste årens undersökningar. Nästa femårsrapport görs för perioden I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer skall årsrapporten bland annat innehålla följande: en sammanfattning av både kemiska och biologiska resultat med kommentarer till väderförhållanden som också direkt kan tillgodose ett informationsbehov hos allmänheten, beskrivning av kontrollprogrammet och metodik, samtliga grunddata i tabellform med min-, medel- och maxvärden (gäller analysdata samt flödes- och transportvärden), presentation av belastning från punktkällor inom avrinningsområdet, väderförhållanden (temperatur och nederbörd), redovisning med bedömning av kemiska och biologiska undersökningar, redovisning av artlistor (bottenfauna, kiselalger och växtplankton), lokalbeskrivningar (bottenfauna och kiselalger) och skisser/foto på lokaler (kiselalger och bottenfauna i rinnande vatten). 36

39 3737 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning I en sammanfattande textdel, som placeras först i rapporten, skall redovisning ske med sex olika färgkartor i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913 och/eller Handbok 2007:4) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19, 2015:4). De sex kartorna skall visa något av följande: - totalfosfor (årsmedelhalt, bedömd enligt Rapport 4913) - statusklassning av näringsämnen i sjöar respektive vattendrag (enligt Handbok 2007:4) - totalkväve (årsmedelhalt, bedömd enligt Rapport 4913) - organiskt material, mätt som TOC, (årsmedelhalt, bedömd enligt Rapport 4913) - syrgas (årslägsta halt i bottenvattnet, bedömd enligt Rapport 4913) - klorofyll (högsta uppmätta halt i juli eller augusti, redovisas enligt bedömningskriterier för augusti, Rapport 4913) - statusklassning av klorofyll (enligt Handbok 2007:4) - statusklassning av siktdjup i sjöar (enligt Handbok 2007:4) - någon biologisk variabel (bottenfauna, kiselalger, växtplankton eller fisk) Rapporten görs i en komplett version med samtliga bilagor i ett och samma dokument och en så kallad populärversion, som enbart består av den sammanfattande textdelen med färgkartor. Resultaten från de vattenkemiska undersökningarna ska utvärderas enligt gällande bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag från Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten (för närvarande Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, bilaga A, och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19 och 2015:4). Statusklassning ska göras av kvalitetsfaktorerna näringsämnen i vattendrag samt näringsämnen, klorofyll respektive siktdjup i sjöar. Parallellt med detta bedöms näringsämnen (fosfor och kväve), kväve/fosfor-kvot, syre, ph, alkalinitet, organiskt material (TOC/COD-Mn), absorbans och metaller i enlighet med Naturvårdsverkets rapport För beräkning av referensvärden för fosfor i vattendrag i områden med mer än 10 % jordbruksmark behövs uppgifter om bland annat referensvärdet (totalfosfor) för jordbruksmark och andelen jordbruksmark (%) i området. Dessa uppgifter kan erhållas från länsstyrelsen. För metallerna koppar, nickel och zink respektive bly beräknas biotillgängliga halter. Detta förutsätter att det finns uppgifter även om värden för ph, kalcium och DOC (löst organiskt kol). Även andra relevanta bedömningsgrunder kan vara aktuella. För till exempel organiska miljögifter i sediment kan Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009) tillämpas. Resultaten från de biologiska undersökningarna ska utvärderas enligt gällande bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag från Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten (för närvarande Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, bilaga A, och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19 och 2015:4) med viss komplettering enligt bland annat Naturvårdsverkets rapport Rapporten görs i 55 exemplar. Rapporterna skickas ut av uppdragstagaren, enligt sändlista som erhålls från beställaren, senast den 1 september året efter genomförda undersökningar. Rapporten levereras dessutom i både PDF-format och Word/Excel-format eller motsvarande på CD till länsstyrelsen (1 ex.) och till Norra Vänerns Intressenter (5 ex.). Om medlemmarna önskar fler exemplar av CD och/eller årsrapport skall detta tillgodoses. Antal exemplar skall dock framgå av förfrågningsunderlag alternativt kan tilläggspris per CD/årsrapport anges i offert. På samma CD läggs lämpligen även tidigare nämnda (se rubriken Löpande rapportering ovan) rådata (kemiska resultat, vattenföring och ämnestransporter, artlistor och lokalbeskrivningar) 37

40 3838 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning Allmänt om femårsrapport I femårsrapporten skall en samlad bedömning av den gångna periodens undersökningar göras. Långtidstrender som täcker in längre tidsserier än fem år skall också redovisas och kommenteras i femårsrapporten enligt anvisningar i efterföljande text. Nästa femårsrapport görs för perioden Leverans till uppdragsgivaren skall ske senast den 1 september året efter aktuell femårsperiod (det vill säga den 1 september 2018 för nästa femårsrapport). Specifikt om årsrapport/femårsrapport Vattenkemi Årsrapport Samtliga primärdata från det senaste året, med anmärkningsvärda halter markerade enligt tidigare angivna förutsättningar, redovisas i tabellform med min-, medel- (median för ph och alkalinitet) och maxvärden. För provpunkterna By17 (1989 ), Ås141 (1969 ), Ka90 (1969 ) och Kr70 (1976 ) redovisas tidsserier med medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) grafiskt i diagram som byggs på år från år. Detta gäller variablerna totalfosfor, totalkväve, organiskt material (analyserat som TOC) och syrgas för både yt- och bottenvatten i de fall analysdata finns för båda nivåerna. Totalkväve beräknas som summan av Kjeldahlkväve och nitrat- + nitritkväve för år innan totalkväve började analyseras. TOC omräknas från COD Mn för år innan TOC började analyseras. I vissa fall (för vissa variabler) kan senare startår än de angivna förekomma. För variablerna totalfosfor, totalkväve, TOC och syrgas görs översiktsdiagram delområdesvis på årsbasis med samtliga ingående stationer (yt- och bottenvatten i samma diagram) där medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) redovisas grafiskt. Översiktsdiagram görs även för kväve/fosfor-kvot (ytvatten i juni-september) samt klorofyll och siktdjup. Femårsrapport Alla vattenkemiska analysdata för samtliga ingående stationer i rinnande vatten och sjöar under femårsperioden (nästa gång ) redovisas i tabellform med årsvisa min-, medel- (median för ph och alkalinitet) och maxvärden. För stationerna By17 (1989 ), Ås141 (1969 ), Ka90 (1969 ) och Kr70 (1976 ) redovisas grafiskt tidsseriediagram med rullande treårsmedelvärden för totalfosfor, totalkväve, organiskt material (analyserat som TOC) och syrgas för både yt- och bottenvatten i de fall analysdata finns för båda nivåerna. Totalkväve beräknas som summan av Kjeldahlkväve och nitrat- + nitritkväve för år innan totalkväve började analyseras. TOC omräknas från COD Mn för år innan TOC började analyseras. I vissa fall (för vissa variabler) kan senare startår än de angivna förekomma. För samtliga stationer redovisas tidsserier för totalfosfor, totalkväve, TOC och syrgas grafiskt i diagram med medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) för både yt- och bottenvatten i de fall analysdata finns för båda nivåerna. Följande startår skall tillämpas: By , By , By , By , By , By , Ås , Ås , Ås , Ås9 2003, Ås , Ås , Ås , Ås , Sä , Ka , Ka , Ka , , Sä , Sä , Sä , Sä , Sä , Sä , Kr , Kr , Kr , Kr , Kr , Kr , Kr , Kr , Vi5 1984, Vi6 1984, Vi7 1984, Vi , Vi och Vi I vissa fall kan senare startår fö- 38

41 3939 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning rekomma. Totalkväve beräknas som summan av Kjeldahlkväve och nitrat- + nitritkväve för år innan totalkväve började analyseras. TOC omräknas från COD Mn för år innan TOC började analyseras. För variablerna totalfosfor, totalkväve, TOC och syrgas görs översiktsdiagram delområdesvis på femårsbasis (femårsmedelvärden) med samtliga ingående stationer (yt- och bottenvatten i samma diagram) där medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) redovisas grafiskt. Översiktsdiagram görs även för kväve/fosfor-kvot (ytvatten i juni-september) samt klorofyll och siktdjup på femårsbasis. Växtplankton Årsrapport Lokalbeskrivningar samt fullständiga artlistor med frekvensuppskattningar och biomassa redovisas för respektive sjö (vik) i tabellform för aktuellt år. Beräkningar av index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) görs och kommenteras kort i text. För att klassificera en sjös näringsstatus används totalbiomassa, andel cyanobakterier (blågrönalger) och TPIindex. Med hjälp av dessa variabler beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. Försurning klassas med hjälp av artantal. Vid expertbedömningen av näringsstatus ska hänsyn tas till Naturvårdsverkets och Havs- och Vattenmyndighetens kriterier. Andra relevanta kriterier kan vara Hörnströms trofiindex (BIN PR 163), mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier samt annan erfarenhet, till exempel av det aktuella avrinningsområdet. Resultatet skall kommenteras bland annat med avseende på inverkan av näringsämnen och humus samt försurning. I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från påverkansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). I rapporten görs också en redovisning av förekommande algblomningar inom avrinningsområdet som har inrapporterats till länsstyrelsen eller kommunernas miljökontor. Femårsrapport Förutom ovanstående redovisas tidsserier grafiskt för procentuell fördelning av olika ekologiska grupper samt biomassa och antal taxa. För lokalerna Ås513, Kr80, Kr90 och Kr70 är startår 2003 och för övriga lokaler Kiselalger Årsrapport Lokalbeskrivningar samt fullständiga artlistor med antal skal och relativ frekvens redovisas för respektive sjö (vik) i tabellform för aktuellt år. Beräkningar av index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) görs och kommentar kort i text. Resultatet skall kommenteras bland annat med avseende på inverkan av näringsämnen och organisk förorening. I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från påverkansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). I rapporten skall lokalbeskrivningar och foto på lokaler redovisas. 39

42 4040 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning Femårsrapport Förutom ovanstående redovisas tidsserier grafiskt för relevanta index. För lokalerna By36, By37, Ås32, Ka5, Sä3, Kr7, Vi15, Vi16*, Vi17 och Vi18 är startår 2006, för By30, Ås512, Ås400*, Sä325, Kr100, Kr60, Kr50 är startår 2011 och för Vi13 är startår Vid lokaler markerade med * undersöks även frekvensen deformerade kiselalgsskal. Startår för By36 är 1989, för Vi och för Ås Bottenfauna Årsrapport Artlista, där respektive delprov redovisas separat, upprättas för respektive station. Individantal, totalantal taxa, medelantal taxa per prov, individtäthet (antal per m 2 ) och diversitetsindex skall redovisas för samtliga stationer. För stationer i rinnande vatten tagna med sparkmetod redovisas även danskt faunaindex, surhetsindex, EPT-index, MISA, ASPT-index och DJ-index. För stationer i sjöar redovisas även BQI-index och O/C-index. För rinnande vatten tagna med Ekmanhuggare bör endera index för rinnande vatten eller sjöar beräknas utgående från artsammansättningen i samråd med länsstyrelsen. För de index som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) görs beräkning och statusklassning enligt dessa. I rinnande vatten, där provtagning utförs med sparkmetoden, skall bedömning göras av status med avseende på surhet, näringsämnen, annan påverkan och naturvärde. Vid provtagning med Ekmanhuggare skall bedömning göras av status med avseende på näringsämnen, annan påverkan, näringstillstånd och syretillstånd. Dessa bedömningar skall göras enligt metodik framtagen av Medins Biologi (Medin et al. 2009). I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från påverkansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). För samtliga stationer skall frekvensen missbildade mundelar hos gruppen Chironominae (i första hand släktet Chironomus) redovisas. Detta för att bedöma påverkan av till exempel tungmetaller via sedimentet. Om fotodokumentation har gjorts på missbildade mundelar bör dessa redovisas. I rapporten skall lokalbeskrivningar, foto och skisser på lokaler i rinnande vatten redovisas. För lokaler i Vänern behöver endast lokalbeskrivningar redovisas. Femårsrapport Förutom ovanstående redovisas tidsserier grafiskt för medelantal taxa per prov, individtäthet, BQI-index och O/C-index (gäller sjölokaler) samt totalantal taxa och EPT-index (gäller rinnande vatten). För lokalerna By12, Ås503, Ås15, Ås5, Ås9, Ka44, Sä32 och Sä24 är startår 1989, för Kr90, Kr80 och Kr , för Ås513, Ka10, Vi15, Vi16 och Vi , för By200, By15 och Vi , för Ås141 och Vi För lokalen Kr20 är startår

43 4141 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning Nätprovfiske Årsrapport Redovisning skall i huvudsak göras enligt tidigare använda kriterier (se till exempel årsrapporterna Norra Vänern 2011 och Norra Vänern 2014). I tabellform redovisas stationsvis: väderleksförhållanden, temperaturprofil och siktdjup. I tabellform redovisas stationsvis för varje art: totalt individantal, procentandel (av totalantal), individantal per nät, totalvikt, procentandel (av totalvikt), vikt per nät, längdintervall (för hela fångsten), viktintervall (för hela fångsten), medellängd och medelvikt. Dessutom skall standardavvikelse för antal och vikt per nät redovisas i samma tabell. För hela fångsten stationsvis skall också viktsandelen rovfisk, karpfisk och övriga fiskarter (till exempel nors) redovisas. Beräkning av ingående parametrar och statusklassning görs i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4, bilaga A) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Grafiskt i cirkeldiagram skall viktsfördelning (%) och antalsfördelning (%) av olika arter redovisas för hela fångsten. Längdfördelning (antal) skall redovisas i stapeldiagram för dominerande arter (>10 % av totalantalet). En samlad bedömning görs stationsvis, där även förekomst av missbildningar, sår med mera kommenteras. Fotodokumenterade defekter och sår skall redovisas. En sammanfattande bedömning skall göras, där bland annat en tabell med information från samtliga stationer redovisas innehållande dominerande arter (vikt och antal), totalantal per nät, totalvikt per nät, cyprinid/abborre-viktkvot, viktandel rovfisk, viktandel cyprinider och siktdjup. I möjligaste mån skall bedömning även göras med utgångspunkt från påverkansfaktorer listade i översiktstabellen (Tabell 16). Femårsrapport Redovisning skall i huvudsak göras enligt tidigare använda kriterier (se till exempel årsrapporterna Norra Vänern 2011 och Norra Vänern 2014). I tabell skall viktkvoten av cyprinid/abborre redovisas för treårsperioder och därefter för respektive provtagningstillfälle för varje station i en gemensam tabell. För varje station skall också antalet arter, artdiversitet, biomassa, antalet individer per ansträngning, andelen piscivora abborrfiskar och samlat index för de senaste tre fiskena redovisas. Avvikelse för angivna variabler skall också behandlas på motsvarande sätt. Grafiskt skall fångst (vikt) per ansträngning och cyprind/abborre-viktkvot redovisas gemensamt i ett översiktsdiagram för alla stationer för perioden 1990 och framåt. Dessutom skall motsvarande redovisas i ett separat diagram för respektive station. Procentuell andel (vikt) rovfisk, karpfisk och övrig fisk skall redovisas gemensamt i ett översiktsdiagram med en gemensam stapel (tre olika raster/färger) för respektive station baserat på medelvärden för de senaste tre fiskena. För varje station skall också motsvarande staplar med procentuell andel redovisas för perioden 1990 och framåt. En samlad bedömning baserad på de senaste tre fiskena görs stationsvis, där även förekomst av missbildningar, sår med mera kommenteras. 41

44 4242 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning Miljögifter i fisk Årsrapport/femårsrapport, abborre Upphandling av analyser och redovisning ombesörjes av Vänerns Vattenvårdsförbund. Resultatet från Norra Vänerns Intressenters och Vänerns Vattenvårdsförbunds undersökningar redovisade i Tabell 10, Tabell 11 och Tabell 12 i kapitel 6 skall dock redovisas i rapporten för Norra Vänern. Anvisningar för redovisning är beskrivet i gällande program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern (Vänerns Vattenvårdsförbund 2011). Refererat program (gällande Vänerns Vattenvårdsförbund) kan komma att uppdateras under den period som det nu aktuella programmet för Norra Vänern gäller. Det åligger Vänerns Vattenvårdsförbund att informera ansvariga uppdragstagare till undersökningarna om vidarebefordran av sammanställda resultat till ansvarig uppdragstagare av undersökningarna i Norra Vänern. Resultaten skall vara sammanställda och utvärderade, varför detta inte skall medföra något nämnvärt merarbete för uppdragstagaren av Norra Väner-programmet. Årsrapport/femårsrapport, gädda Analysdata redovisas i tabellform för varje enskild fisk och som ett medelvärde för samtliga fiskar. I tabell skall även uppgifter om fångstplats och fångstdata för varje enskild fisk redovisas. Halterna kommenteras och jämförs med tidigare uppmätta halter i Kattfjorden och Millesvik (uppgiftslämnare: Skoghalls bruk, Vänerns Vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen i Värmlands län) samt relevanta bedömningsgrunder och miljökvalitetsnormer. Sediment Årsrapport Upphandling av analyser och redovisning ombesörjes av Vänerns Vattenvårdsförbund. Resultatet skall dock redovisas i rapporten för Norra Vänern, då Norra Vänerns Intressenter är ansvariga för sin del av undersökningen. Anvisningar för redovisning är utförligt beskrivet i gällande kontrollprogram för Vänern (Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern, Vänerns Vattenvårdsförbund 2011). Refererat program (gällande Vänerns Vattenvårdsförbund) kan komma att uppdateras under den period som det nu aktuella programmet för Norra Vänern gäller. Samtliga rådata redovisas i tabellform. Värden inom Naturvårdsverkets bedömningsgrunders tillståndsklass 5 och 4 (Rapport 4913, 1999) eller andra relevanta bedömningsgrunder (till exempel Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19, 2015:4) skall markeras. I tabell redovisas också tidigare uppmätta halter i ytsediment (1974, 1984, 1989, 1997, 1998 och 2008/2009) samt halt i referensskikt som finns redovisat i Vänern Årskrift 1999 (Vänerns Vattenvårdsförbund 1999) respektive Metaller och organiska miljögifter i Vänersediment 2008/2009 (Vänerns vattenvårdsförbund 2009). Vid avvikelseberäkning skall lokalspecifika referensvärden användas, i första hand skiktet cm eller motsvarande för respektive provpunkt. Om den aktuella provpunkten saknar lämpligt referensskikt skall bakgrundvärden för Vänern användas som redovisas i Vänern Årskrift 1999 (Vänerns Vattenvårdsförbund 1999) respektive Metaller och organiska miljögifter i Vänersediment 2008/2009 (Vänerns vattenvårdsförbund 2009). Skillnader mellan olika analysmetoder bör beaktas vid jämförelser mellan olika undersökningar. Uppgifter om äldre analysresultat och tillämpade metoder kan erhållas från Vänerkansliet vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Mariestad). 42

45 4343 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning Vattenföring och ämnestransporter Årsrapport Vattenföringsdata för samtliga stationer (se Tabell 15) skall redovisas som månadsmedelvärden och årsmedelvärden i tabellform för aktuellt år. Ämnestransporter av näringsämnena fosfor och kväve samt organiskt material (analyserat som TOC) redovisas som årsvärden i tabellform för aktuellt år. Årsmedelvattenföring och årstransporter av fosfor och kväve samt organiskt material (analyserat som TOC/COD-Mn) för stationerna By200, Ås300, Ås400 och Sä500 redovisas i tabell- eller diagramform med startår 1993 (1996 för Sä500) och framåt. Kan längre tidsserier tas fram är detta dock en fördel. Femårsrapport Förutom ovanstående skall tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor till Vänern redovisas per delområde som femårsmedelvärden fördelat på olika källor, i enlighet med beskrivning i kapitel 8 (Vattenföring och transporter). Väderförhållanden Årsrapport I årsrapporten skall väderförhållandenas inverkan på vattenkvaliteten beskrivas. Femårsrapport I femårsrapporten skall de mellanårsvariationer i vattenkvaliteten som är väderberoende kommenteras. Utsläpp från punktkällor Årsrapport Samtliga utsläppsdata till vatten som verksamhetsutövare inom avrinningsområdet årligen redovisar i miljörapporter skall även redovisas i årsrapport från den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern. Verksamhetsutövarna levererar kopia på miljörapporter till ansvarig uppdragstagare av recipientkontrollen. Exempel på ämnen är organiskt material (TOC, BOD-7, COD-Cr), totalkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, metaller, olja och fenol. För punktutsläpp skall dessutom syretärande kapacitet (BOD 7 + ammonium x 4,6) beräknas. Femårsrapport I femårsrapporten redovisas samtliga fem års utsläppsdata enligt ovanstående i tabellform med beräkning av femårsmedelvärde. Ett urval tidsseriediagram med utsläppsdata och uppmätta halter i kontrollpunkter nedströms viktiga punktkällor (till exempel skogsindustrier i Säffle, Grums, Skoghall och Bäckhammar) redovisas. 43

46 4444 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Redovisning Övrigt Ansvarig uppdragstagare av recipientkontrollen i Norra Vänern skall årligen via e-post fråga samtliga intressenter samt kommunernas och länsstyrelsens tillsynsfunktioner om särskilda händelser skett i recipienten, eller om särskilda utredningar som rör recipienten, har utförts. Uppgifterna skall redovisas i årsrapporten i en enklare förteckning. I vissa fall kan det vara aktuellt att även ta med sammanfattande resultat från andra undersökningar. Detta måste dock alltid ske i samråd med berörda verksamhetsutövare och länsstyrelsen. Muntlig redovisning I samband med intressenternas årsmöte görs en muntlig redovisning av undersökningsresultaten under cirka en halv till en timmes tid. Denna redovisning bör ha sitt fokus på sådana effekter i vattenmiljön som kan kopplas till orsaker och verkan. 12. Kvalitetskrav Samtliga kemiska analyser skall ske med ackrediterade metoder. Kemiska analyser skall utföras enligt SIS eller motsvarande standarder. För samtliga variabler skall metodik enligt Havs- och Vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning i den senaste versionen tillämpas. Provtagare av vatten- och sedimentkemi skall vara godkända enligt SNFS 1990 MS 29. Alla biologiska moment (provtagning och artbestämning) skall ske ackrediterat. Utförare av artbestämning skall kunna uppvisa intyg på deltagande i den senaste nationella interkalibreringen med godkänt resultat. Ansvarig för årsrapportering skall ha dokumenterad erfarenhet inom detta område. 44

47 4545 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Referenser 13. Referenser Rapporter och författningar ALcontrol AB Norra Vänern 2013, 2014 respektive Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB Norra Vänern Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB Norra Vänern 2008, 2009, 2010 respektive Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB Program för samordnad recipientkontroll i norra Vänern med tillflöden (reviderat ). Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB Norra Vänern Norra Vänerns Intressenter. ALcontrol AB Metaller och miljögifter i Vänersediment 2008/2009. Rapport nr Utgiven av Vänerns Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB Program för samordnad recipientkontroll i norra Vänern, Varnan och Visman november Norra Vänerns Intressenter. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2015:4. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Kinnerbäck, A Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Finfo 2001:2. Fiskeriverket informerar. Medin, M. m.fl Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Havs- och Vattenmyndigheten. 2016a. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Vattenkemi i sjöar. Version 1:2, Havs- och Vattenmyndigheten. 2016b. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Vattenkemi i vattendrag. Version 1:4, Havs- och Vattenmyndigheten. 2016c. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Växtplankton i sjöar. Version 1:4, Havs- och Vattenmyndigheten. 2016d. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Lokalbeskrivning. Version 1:9,

48 4646 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Referenser Havs- och Vattenmyndigheten. 2016e. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten -- kiselalgsanalys. Version 3:2, Havs- och Vattenmyndigheten. 2016f. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier. Version 1:2, Havs- och Vattenmyndigheten. 2016g. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:1, Havs- och Vattenmyndigheten. 2016h. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Provfiske i sjöar. Version 1:4, Havs- och Vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning. Programområde Kust och hav. Undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk. Version 1:2, Havs- och Vattenmyndigheten. 2012a. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Metaller i sediment. Version 1:1, Havs- och Vattenmyndigheten. 2012b. Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten. Undersökningstyp Organiska miljögifter i sediment. Version 1:1, Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Rapport Naturvårdsverket Naturvårdsverkets författningssamling. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, NFS 2008:1. ISSN Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Utgåva 1. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Vattenrecipientkontroll vid skogsindustrier. Allmänna Råd 94:2. Nordic Environmental Specimen Banking Manual for the Nordic Countries. Tema Nord: 1995:543. Palm m.fl Miljögifter i Vänern. Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Utgiven av IVL, rapport B1600, och Vänerns Vattenvårdsförbund, rapport nr 34, SNFS 1990:11 MS:29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. Statens naturvårdsverks författningssamling. ISSN Svensk författningssamling. Miljöbalk (1998:808). Svensk författningssamling. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 46

49 4747 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Referenser Svensk författningssamling. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vänerns Vattenvårdsförbund Vänern. Årsskrift 1999 från Vänerns Vattenvårdsförbund. Rapport nr Utgiven av Vänerns Vattenvårdsförbund. Vänerns Vattenvårdsförbund Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern. Remissversion Utgiven av Vänerns Vattenvårdsförbund. Wiederholm, T Incidence of deformed chironomidaelarvae (Diptera: Chironomidae) in swedish lakes. Hydrobiologica 109: Wiederholm, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport Wiederholm, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket Rapport Standarder SIS Svensk standard. Vattenundersökningar. Vägledning för identifiering och kvantifiering av bentiska kiselalger i prover från sjöar och vattendrag. SS-EN 14407:2014. SIS Svensk standard. Vattenundersökningar. Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten). ISO 10870:2012. SIS Svensk standard. Vattenundersökningar. Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). SS-EN 15204:2006. SIS Svensk standard. Vattenundersökningar. Provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SS Internetadresser (månadsmedelvärden och årsmedelvärden för temperatur och nederbörd från väderstationer) (vattenföring från mätstationer) (modellberäknad vattenföring, S-HYPE) (miljödata från MVM) (data från typområden på jordbruksmark) 47

50 4848 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Översikt 14. Översikt Tabell 16. Sammanställning av olika undersökningsmoment i programmet för samordnade recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, F = nätprovfiske, M = miljögifter i fisk, S = sedimentkemi, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Byviken By40 Gatviken Säffle V, P Jordbrukspåverkan, diffus påverkan By36 Byälven uppströms Säffle Säffle K1 Referens till By37 By200 3) Byälven Säffle V Säffle V, Q, T, B1 Referensvattendrag, transport till Byviken By15 5) Byälven nedströms Säffle Säffle V, B1 Nordic Paper, Säffle reningsverk By37 Byälven nedströms Säffle Säffle K1 Nordic Paper, Säffle reningsverk By16 Byviken inre Säffle V Kontroll av syre nedströms Nordic Paper By17 Byviken centralt Säffle V, P Byälven, Nordic Paper, Säffle reningsverk By2 Byviken Säffle F, M Fisksamhälle Byviken By12 Byviken mitt Säffle B3 Nordic Paper, Säffle reningsverk By3 (8 i Vän. vvf) 6) Byviken Säffle S Sediment Byviken F5 (5 i Vän. vvf) 7) Millesviks skärgård Säffle M Referens till 1B (gädda i Kattfjorden) By30 1,2) Typområde S13 Säffle V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan Värmlandsnäs, transporter Åsfjorden Ås512 Tarmsälven Mellbyn Grums V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan, transport till Ekholmssjön och Åsfjorden Ås513 Ekholmssjön djuphålan Grums V, P, B3 Jordbrukspåverkan via Tarmsälven Ås510 Kyrkebysjön djuphålan Grums V, P Jordbrukspåverkan via Tarmsälven, Segmons reningsverk Ås503 Kyrkebysjön sydost Grums B3 Segmons ren.verk, Tarmsälven, sediment (f.d. pappersbruk) Ås300 3) Borgviksälven Borgvik Grums V, Q, T Referensvattendrag, transport till Borgvikssjön och Åsfjorden Ås15 Grumsfjorden Grums V, B3 Referens till Åsfjorden Ås400 3) Norsälven Norsbron Karlstad V, Q, T, K1 Referensvattendrag, transport till Åsfjorden Ås5 Åsfjorden norr Grums B3 Sediment (f.d. Svenska Rayon) 48

51 4949 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Översikt Fortsättning Tabell 16. Sammanställning av olika undersökningsmoment i programmet för samordnade recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, F = nätprovfiske, M = miljögifter i fisk, S = sedimentkemi, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Ås9 Åsfjorden väster Grums V, B1 Gruvöns bruk Ås32 Åsfjorden Bärholmen Grums K3 Gruvöns bruk Ås3 Åsfjorden Grums F, M Fisksamhälle Åsfjorden Ås2 (10 i Vän. vvf) 6) Åsfjorden Grums S Sediment Åsfjorden, Gruvöns bruk Ås141 Åsfjorden centralt Grums V, B3 Gruvöns bruk F1 (1 i Vän vvf) 7) SO Åsundaön Grums M Gruvöns bruk och Skoghalls bruk Kattfjorden Sä500 3) Klarälven Almar Karlstad V, Q, T Ref.vattendrag, transport till Kattfjorden och Sätterholmsfj. Ka6 Kattfjorden öster Karlstad F, M Fisksamhälle Kattfjorden 1B Kattfjorden Karlstad M Kvicksilverhalt i gädda i Kattfj. p.g.a. tidigare klor-alkaliindustri Ka10 Kattfjorden öster Karlstad V, B1 Skoghalls bruk Ka20 Kattfjorden söder Karlstad V Skoghallsbruk Ka5 Kattfjorden Klubbarna Karlstad K3 Skoghalls bruk Ka44 Kattfjorden mitt Karlstad B3 Skoghalls bruk Ka1 (11 i Vän. vvf) 6) Kattfjorden Karlstad S Sediment Kattfjorden, Skoghalls bruk Ka90 Kattfjorden väster Karlstad V Påverkan i centrala Kattfjorden 1 (Vän. VVF) 7) Tärnan SSO Karlstad V Referensstation i stor-vänern Sätterholmsfjärden Sä33 Hammarösjön Karlstad S Sediment Hammarösjön Sä3 Sätterholmsfjärden Tynäs Karlstad K3 Klarälven, Karlstads reningsverk, referens till Ås32 och Ka5 Sä600 3) Alsterälven Alster Karlstad V, Q, T Referensvattendrag, transport till Sätterholmsfj. Sä7 Hammarösjön Karlstad F, M Fisksamhälle Hammarösjön Sä32 Hammarösjön Karlstad V, B1 Klarälven, Karlstads reningsverk Sä325 5) Glumman Väse kyrka Karlstad V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan, transporter Sä323 5) Välingesundet Karlstad V Jordbrukspåverkan via Glumman 49

52 5050 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Översikt Fortsättning Tabell 17. Sammanställning av olika undersökningsmoment i programmet för samordnade recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, F = nätprovfiske, M = miljögifter i fisk, S = sedimentkemi, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Sä320 Arnöfjorden sydväst Karlstad V, P Jordbrukspåverkan via Glumman Sä1 (12 i Vän. vvf) 6) Sätterholmsfjärden Karlstad S Sediment Sätterholmsfjärden Sä24 Sätterholmsfjärden mitt Karlstad B3 Klarälven, Karlstads reningsverk Sä311 Sätterholmsfjärden centralt Karlstad V Klarälven, Karlstads reningsverk, referens till Sä32 Sä8 Sätterholmsfjärden Karlstad F, M Fisksamhälle Sätterholmsfjärden Kristinehamns skärgård Kr80 Lunnerviken väst Kristinehamn V, P, B3 Referens till Kr90, Kr70 och Sä320 Kr80 (14 i Vän. vvf) 6) Lunnerviken Kristinehamn S Sediment Lunnerviken Kr100 3) Ölman Hult Kristinehamn V, Q, T, K1 Ref.vattendrag, jordbrukspåverkan, transporter Kr90 Ölmeviken centralt Kristinehamn V, P, B3 Jordbrukspåverkan via Ölman och Sorkan Kr60 Lötälven Kristinehamn V, Q, T, K1 Jordbrukspåverkan, transporter till Varnumsviken Kr50 Varnan uppströms Vågbron Kristinehamn V, Q, T, K1 Dagvatten, ref. till Kr70, transp. till Varnumsviken Kr11 Varnumsviken Kristinehamn F, M Fisksamhälle Varnumsviken Kr70 Varnumsviken djuphålan Kristinehamn V, P, B1 Kristinehamns reningsverk, Casco, Varnan Kr70 (13 i Vän. vvf) 6) Varnumsviken Kristinehamn S Sediment Varnumsviken Kr20 Vålösundet Prästerud Kristinehamn V, P, B1 Bättre vatten än Varnumsv.,egen vattenförekomst? Kr30 Vålösundet Picasso Kristinehamn V Bättre vatten än Varnumsv.,egen vattenförekomst? Kr7 Hjälmarsfjorden Långön Kristinehamn K3 Ref., långsiktiga förändr. i Vänerns nordöstra del Visman-Kolstrandsviken Vi1 (15 i Vän. vvf) 6) Vismen Kristinehamn S Sediment Vismen, referens till Vi20 (16 i Vän. vvf) Vi50 Visman uppströms Björneborg Kristinehamn V Referens till Vi51 Vi51 Visman nedströms Björneborg Kristinehamn V, B1 Scana Björneborg 50

53 5151 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Översikt Fortsättning Tabell 16. Sammanställning av olika undersökningsmoment i programmet för samordnade recipientkontroll i Norra Vänern med tillflöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, F = nätprovfiske, M = miljögifter i fisk, S = sedimentkemi, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Kommun X-koord. Y-koord. Moment Motiv Vi20 (16 i Vän. vvf) 6) Jonsbolsdammen Kristinehamn S Sediment Jonsbolsdammen, Scana Björneborg, Bäckhammars bruk Vi15 Visman uppströms Bäckhammar Kristinehamn K1, B1 Referens till Vi16 och Vi17 Vi5 Visman uppströms Bäckhammar Kristinehamn V Referens till Vi6 och Vi7 Vi6 Visman ned. Bäckh., före luftn. Kristinehamn V Bäckhammars bruk Vi7 Visman ned. Bäckh., efter luftn. Kristinehamn V, Q Bäckhammars bruk, Bäckhammars reningsverk Vi16 Visman nedströms Bäckhammar Kristinehamn K1, B1 Bäckhammars bruk, Bäckhammars reningsverk Vi700 3) Visman Nybble Kristinehamn V, T Nedstr. Bäckhammar, transport till Kolstrandsviken Vi17 Visman Nybble Kristinehamn K3, B1 Nedströms Bäckhammar Vi14 (17 i Vän. vvf) 6) Kolstrandsviken Kristinehamn V, B3, S Visman och Bäckhammar Vi90 Kolstrandsviken Kristinehamn F, M Fisksamhälle Kolstrandsviken Vi18 Kolstrandsviken väst Kristinehamn K3 Visman och Bäckhammar Vi12 Kilsviken syd Kristinehamn V Visman och Bäckhammar Vi13 Kilsviken sydväst Kristinehamn K3 Visman och Bäckhammar 1) Provtagning utförs av personal från Säffle kommun och analys utförs vid SLU. 2) Namn och exakt läge anges inte för områden som ingår i miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Uppdragstagaren erhåller koordinater från Länsstyrelsen. 3) Provtagning utförs av personal från Länsstyrelsen och analys utförs vid SLU. 5) Provtagning utförs av personal från Länsstyrelsen. 6) Sedimentundersökningen samordnas av Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas fristående från övriga undersökningar i Norra Väner-programmet. 7) Vänerns vattenvårdsförbund ansvarar för undersökningen som upphandlas fristående från övriga undersökningar i Norra Väner-programmet. 51

54 5252 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Översikt 52

55 5353 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 BILAGA 1 Bakgrundsrapport till kontrollprogram - - motiv till provtagningsplatser, undersökningsmoment och variabler 53

56 5454 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Provtagningsplatser Kommentar till föreslagna stationer Byviken Figur 9. Provtagningsplatser i Byälven och Byviken. By40. Gatviken Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton. Stationen motiveras av uppföljning av jordbrukspåverkan, enskilda avlopp och annan diffus påverkan samt för att undersöka hur stor påverkan Gatviken har på vattenkvaliteten i Byviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 54

57 5555 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 By36. Byälven uppströms Säffle Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kiselalger (årligen). Byälven uppströms Säffle utgör referensstation till station By37 nedströms Nordic Paper och Säffle reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By200. Byälven Säffle V Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen undersöks med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi samt bottenfauna (årligen med Ekmanhämtare). Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referens till utsläppspåverkan från Nordic Paper i Säffle och Säffle reningsverk. Stationen behövs också för beräkningar av ämnestransporter till Vänern, eftersom nedströmsstationen (By15) är påverkad av Vänervatten. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund. By15. Byälven nedströms Säffle Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. Stationen undersöks med avseende på analyspaket C för vattenkemi samt bottenfauna (årligen med Ekmanhämtare). Stationen är en nedströmsstation till Nordic Paper och Säffle reningsverk med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Vattenkemiska analysdata från stationen skall tillhandahållas Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund och ingå i deras årsrapport. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By37. Byälven nedströms Säffle Stationen undersöks årligen med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kiselalger (årligen). Stationen är en nedströmsstation till Nordic Paper och Säffle reningsverk med avseende på kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By16. Byviken inre Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi. Stationen är en nedströmsstation för kontroll av syrehalt (påverkan från Nordic Paper) i Byälvens nedre del. Stationen undersöks fyra gånger per år (april, juni, augusti och oktober) i samband med sjöprovtagningarna på Vänern. Analysdata från stationen skall tillhandahållas Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund och ingå i deras årsrapport. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By17. Byviken centralt Stationen, som analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton (årligen), är en vattenkemisk nedströmsstation till påverkan från Nordic Paper, Säffle reningsverk och Byälven i Byviken. Stationen ligger i dominerande strömriktning från Byälven (västlig ström) och i djupaste delen av den inre delen av Byviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By2. Byviken På lokalen utförs provfiske samt undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen skall främst användas för bedömning av påverkan från Nordic Paper. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. By12. Byviken mitt Byviken mitt undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen ses som en andra bottenfaunastation nedströms Nordic Paper, Säffle reningsverk och Byälven. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 55

58 5656 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 By3 (8 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Byviken Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år) och skall avspegla påverkan från Nordic Paper, Säffle reningsverk och Byälven. Undersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. F5 (5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Millesviks skärgård Stationen undersöks med avseende på miljögifter i fisk (kvicksilver i gädda, vart femte år) av Vänerns Vattenvårdsförbund. Lokalen utgör referenslokal till 1B i Kattfjorden, som bekostas av Akzo Nobel. By30. Typområde på jordbruksmark (S13) Provtagning (vattenkemi) utförs av personal från Säffle kommun medan analys görs vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi samt kiselalger (årligen). S13 är en jordbrukspåverkad å på Värmlandsnäs som ingår i programmet för kontroll av jordbrukspåverkan och transporter av näringsämnen. Provtagning och flödesmätning sker regelbundet i ån som en del av Länsstyrelsens regionala miljöövervakning (provpunkten är ett regionalt tillägg till det nationella programmet). Stationen bekostas av Länsstyrelsen i Värmlands län. 56

59 5757 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Åsfjorden Figur 10. Provtagningsplatser i Tarmsälven, Ekholmssjön, Kyrkebysjön, Borgviksälven, Grumsfjorden, Norsälven och Åsfjorden. Ås512. Tarmsälven Mellbyn Vid denna station ombesörjer personal från Säffle kommun provtagningen. Tarmsälven Mellbyn analyseras endast med avseende på totalfosfor, totalkväve och organiskt material (analyserat som TOC) enligt paket D för vattenkemi. För att möjliggöra beräkning av referenshalten av fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) analyseras även absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) samt kalcium, magnesium och klorid. Ekholmssjön (och Kyrkebysjön) tillhör de mest påverkade områdena i norra Vänern. En stor del av denna påverkan härrör från jordbruksområden som avvattnas via Tarmsälven. En station nära Tarmsälvens mynning i Ekholmssjön behövs för att kunna fastställa jordbrukets inverkan på området samt för att kunna beräkna ämnestransporter i 57

60 5858 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 vattendraget. Stationen ligger uppströms sista tröskeln före mynningsområdet. Årlig undersökning görs även av kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås513. Ekholmssjön djuphålan Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi samt växtplankton (årligen) och bottenfauna (vart tredje år). Ekholmssjön, djuphålan söder om Ekholmen mitt i den södra viken (7 m), utgör nedströmsstation till jordbrukspåverkan via Tarmsälven och är delvis referensstation till utsläpp i Segmon. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås510. Kyrkebysjön djuphålan Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton (årligen). Kyrkebysjön, djuphålan mitt i viken (12 m), utgör vattenkemisk nedströmsstation till både Tarmsälven och Segmons reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås503. Kyrkebysjön sydost Stationen undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen är motiverad som en första bottenfaunastation nedströms Segmons reningsverk, andra nedströmsstation till Tarmsälven samt som kontroll av gamla utsläpp via sediment från nedlagt massabruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås300. Borgviksälven Borgvik Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referensstation till utsläpp i Borgvikssjön och Grumsfjorden samt utgöra underlag för transportberäkningar till Borgvikssjön och vidare till Grumsfjorden och och Åsfjorden. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Byälvens och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund. Ås15. Grumsfjorden Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (vart tredje år). Stationen i Grumsfjorden utgör referensstation till Åsfjorden. Bottenfaunan är dessutom motiverad som kontroll av påverkan från ett nedlagt massabruk i Slottsbron. Ås400. Norsälven Norsbron Provtagning (vattenkemi) vid stationen utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referensstation, samt utgöra underlag för transportberäkningar, till Åsfjorden. Dessutom ingår undersökning av påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kiselalger (årligen) med anledning av att en undersökning av MIFO-objektet (MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden) Norsälvens sågverk påvisade föroreningar i mark (PCP, Cu, Cr och As). Tillägg görs av undersökning av frekvensen deformerade kiselalgsskal, eftersom det finns risk för förekomst av ämnen som kan ge sådana skador. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Norsälvens Intressenter. Ås5. Åsfjorden norr Åsfjordens norra viks inre del undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen är en tydlig nedströmsstation till nedlagda Svenska Rayon samt Gruvöns bruk. (I vissa lägen kan förmodligen utsläpp från Gruvöns Bruk nå den norra delen av Åsfjorden via norrgående bottenströmmar.) Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 58

61 5959 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Å9. Åsfjorden väster Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (årligen). Den har periodvis visat tydlig påverkan från Gruvöns bruk. Stationen, som fungerar som en första nedströmsstation till utsläppen från Gruvöns bruk, är belägen ca 750 m från utsläppstubens mynning och i den huvudsakliga strömriktningen för utsläppen från Gruvöns bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås32. Åsfjorden Bärholmen Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kiselalger (vart tredje år). Stationen på Bärholmen utgör påväxtstation nedströms Gruvöns bruk. Som referens till denna station skall Sä3. Sätterholmsfjärden användas. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås3. Åsfjorden På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen används främst för att kontrollera påverkan från Gruvöns bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås2 (10 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Åsfjorden Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall avspegla påverkan från Gruvöns bruk, Svenska Rayon (numera nedlagt) och Norsälven. Undersökning samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ås141. Åsfjorden centralt Stationen analyseras med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (vart tredje år). Stationen ligger på centrala Åsfjordens största djup och fungerar som en andra vattenkemisk nedströmsstation till utsläppen från Gruvöns bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. F1 (1 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). SO Åsundaön Stationen undersöks med avseende på miljögifter i fisk (abborre, årligen) av Vänerns Vattenvårdsförbund och finansieras av Norra Vänerns intressenter. Lokalen förväntas ge en bild av tillståndet i norra Värmlandssjön inkluderande påverkan från skogsindustrierna i Grums och Skoghall. Som referens till denna station används numera station F3, V Torsö, (3 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Som referens till F1 användes tidigare F5 i Millesviks skärgård (5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram), men vid en utvärdering (Palm m.fl. 2004) framkom att Torsö fungerar bättre som referens och framöver undersöks inte längre abborre, utan bara gädda, vid Millesvik. 59

62 6060 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Kattfjorden Figur 11. Provtagningsplatser i Klarälven och Kattfjorden (med undantag för station 1 Tärnan SSO, Vänerns Vattenvårdsförbund). Sä500. Klarälven Almar Provtagning vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och skall fungera som referensstation, samt utgöra underlag för transportberäkningar, till Kattfjorden och Sätterholmsfjärden. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Klarälvens Vattenvårdsförbund. 60

63 6161 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Ka6. Kattfjorden öster På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 1B. Kattfjorden I Kattfjorden utförs undersökning av kvicksilverhalter i gädda (årligen). Detta mot bakgrund av kraftig belastning av kvicksilver främst från den numera nedlagda kloralkaliindustrin (Akzo Nobel Industrial Chemicals AB, f.d. Skoghall Kemi), men tidigare även från Skoghalls bruk. Undersökningen har tidigare utförts i regi av Stora Enso Research i Falun. Eftersom denna avdelning numera är nedlagd föreslås undersökningen istället utföras i regi av uppdragstagaren av Norra Väner-programmet. Stationen bekostas av Akzo Nobel som ett förhöjt fördelningstal. Som referenslokal till station 1B används station F5 (5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Ka10. Kattfjorden öster Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (årligen). Stationen fungerar som en första nedströmsstation till utsläpp från Skoghalls bruk och är tidvis påverkad. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ka20. Kattfjorden söder Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Ka20 har varit mindre påverkad av Skoghalls bruk än Ka10, men skiljer sig från både Ka10 och Ka90. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ka5. Kattfjorden Klubbarna Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kiselalger (vart tredje år). Stationen är en kontrollstation nedströms Skoghalls bruk. Som referens till denna station skall Sä3. Sätterholmsfjärden användas. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ka44. Kattfjorden mitt Stationen undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen nordväst om Skoghalls fyr är en första bottenfaunastation nedströms Skoghalls bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Ka1 (11 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Kattfjorden Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall avspegla påverkan från Skoghalls bruk samt tidigare utsläpp från Skoghall Kemi (kloralkaliindustri) och FFV (sprängämnestillverkning). Undersökning samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Ka90. Kattfjorden väster Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Ka90 skall åskådliggöra påverkan i den centrala delen av Kattfjorden. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 1. Tärnan SSO (Vänerns Vattenvårdsförbund) Stationen ingår i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram och analyseras med avseende på vattenkemi. Stationen föreslås ingå som referensstation i stor-vänern för Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden, Sätterholmsfjärden och Varnumsviken i Norra Väner-programmet. 61

64 6262 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Sätterholmsfjärden Sä323 Figur 12. Provtagningsplatser i Klarälven, Hammarösjön, Alsterälven, Arnöfjorden, Glumman och Sätterholmsfjärden. Sä500. Klarälven Almar Se beskrivning under avsnitt om Kattfjorden ovan. Sä33. Hammarösjön Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen avspeglar påverkan från Karlstads reningsverk och Klarälven. Undersökning samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Sä3. Sätterholmsfjärden Tynäs Stationen undersöks med avseende på påväxtorganismer eller närmare preciserat gruppen kiselalger (vart tredje år). Stationen är en nedströmsstation till Karlstads reningsverk och Klarälven med avseende på kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 62

65 6363 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Sä600. Alsterälven Provtagning vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och behövs bl.a. som underlag till transportberäkningar. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Länsstyrelsen i Värmlands län. Sä7. Hammarösjön På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen skall främst användas som referens till de skogsindustriellt påverkade stationerna i Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden och Kolstrandsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä32. Hammarösjön Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (årligen). Stationen i Hammarösjön har tidvis uppvisat negativ påverkan av Klarälven och Karlstads reningsverk gällande främst syretäring. Stationen är motiverad som en första nedströmsstation (i Vänern) till Karlstads reningsverk med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Den kan också illustrera påverkan från vattnet i Klarälven och Alsterälven. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä325. Glumman, Väse kyrka Denna station provtas av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. Analys sker endast med avseende på totalfosfor, totalkväve och organiskt material (analyserat som TOC) enligt paket D för vattenkemi. För att möjliggöra beräkning av referenshalten av fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4) och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) analyseras även absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) samt kalcium, magnesium och klorid. Stationen behövs för kontroll av jordbrukspåverkan samt beräkningar av transporter av fosfor, kväve och organiskt material. Glumman avvattnar jordbruksområden och dess bidrag av fosfor, kväve och organiskt material är av betydelse för vattenkvaliteten i Vänerskärgården. Provtagningsplatsen ligger ovanför sista tröskeln före mynningen i sjön Panken. Årlig undersökning sker även av kiselalger. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä323. Välingesundet Även denna station provtas av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län. I likhet med stationen i Glumman (se ovan) sker analys endast med avseende på totalfosfor, totalkväve och organiskt material (analyserat som TOC) enligt paket D för vattenkemi med tillägg av analysvariablerna absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett), kalcium, magnesium och klorid. Stationen har inkluderats efter önskemål från Karlstads kommun, men det finns risk att stationen periodvis är översvämmad och därför inte kan provtas. Den kan även vara påverkad av Vänervatten. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä1. Sätterholmsfjärden Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall avspegla påverkan från Karlstads reningsverk, Klarälven och Alsterälven. Undersökning samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Sä24. Sätterholmsfjärden mitt Stationen undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). Stationen utgör en andra bottenfaunastation nedströms Karlstads reningsverk och Klarälven. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 63

66 6464 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Sä311. Sätterholmsfjärden centralt Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Sä311 är motiverad som andra vattenkemisk nedströmsstation till påverkan från Karlstads reningsverk, Klarälven och Alsterälven. Den fungerar också delvis som referens till Sä32 i Hammarösjön. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Sä8. Sätterholmsfjärden På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Stationen skall främst användas som referens till de skogsindustriellt påverkade stationerna i Byviken, Åsfjorden, Kattfjorden och Kolstrandsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 64

67 6565 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Kristinehamns skärgård Figur 13. Provtagningsplatser i Lunnerviken, Ölman, Ölmeviken, Lötälven, Varnan och Kristinehamns skärgård. 65

68 6666 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Kr80 (14 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Lunnerviken väst Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt växtplankton (årligen), bottenfauna (vart tredje år) och sedimentkemi (vart tionde år). Stationen behövs som vattenkemisk referens till Arnöfjorden, Sätterholmsfjärden, Ölmeviken och Varnumsviken. Det finns också ett värde i att kontrollera en "opåverkad" vik av norra Vänern. Bottenfaunasamhället på stationen är artrikt och utgör referens till Ölmevikens och Varnumsvikens bottenfauna. Sedimentundersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr100. Ölman Hult Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK) och rinner genom ett högintensivt jordbruksområde. Undersökningar i vattendraget är nödvändiga för att fastställa jordbrukspåverkan och transportmängder. Årlig undersökning görs även av kiselalger. Kostnaden för stationen delas lika mellan Norra Vänerns Intressenter och Länsstyrelsen i Värmlands län. Kr90. Ölmeviken Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi, växtplankton (årligen) samt bottenfauna (vart tredje år). Stationen är tydligt jordbrukspåverkad via Ölman och Sorkan, vilket motiverar undersökningarna. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr60. Lötälven Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi samt kiselalger (årligen). Lötälven, som är Varnans största biflöde, mynnar nedströms mätpunkten i Varnan och bör därför kvarstå. Stationen fungerar också som beräkningsunderlag för transporter till Varnumsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr50. Varnan uppströms Vågbron Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi samt kiselalger (årligen). Stationen i Varnan är en nedströmsstation till dagvattenutsläpp i Varnan och biflöden. Stationen fungerar också som beräkningsunderlag för transporter till Varnumsviken och som referensstation till Varnumsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr11. Varnumsviken På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Lokalen är tydligt näringsämnespåverkad och artsammansättningen domineras av karpfisk (mörtfisk). Stationen utgör kontrollstation för påverkan från kommunalt och industriellt (Casco) avloppsvatten. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr70 (13 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Varnumsviken djuphålan Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna (årligen) samt sedimentkemi (vart tionde år). Varnumsvikens centrala del behövs främst som nedströmsstation till Kristinehamns reningsverk och Casco samt utsläpp som belastar området via Varnan. Bottenfaunan på lokalen i Varnumsviken är tydligt påverkad. Sedimentundersökningen skall även avspegla påverkan från oljehamnen/båttrafik. Sedimentundersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 66

69 6767 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Kr20. Vålösundet Prästerud Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi samt växtplankton och bottenfauna (årligen). Motivet för stationen är att Vålösundet för närvarande tillhör vattenförekomsten Varnumsviken med bedömningen otillfredsställande ekologisk status. Enligt tidigare recipientkontroll har Vålösundet haft bättre vattenkvalitet än Varnumsviken beroende på större vattenutbyte med stor-vänern i söder och genom Hjälmarssundet i väster. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr30. Vålösundet Picasso Stationen undersöks med avseende på paket A och B för vattenkemi. Motivet för stationen är att Vålösundet för närvarande tillhör vattenförekomsten Varnumsviken med bedömningen otillfredsställande ekologisk status. Enligt tidigare recipientkontroll har Vålösundet haft bättre vattenkvalitet än Varnumsviken beroende på större vattenutbyte med stor-vänern i söder och genom Hjälmarssundet i väster. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Kr7. Kristinehamn Långön Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år). Långön skall främst avspegla långsiktiga förändringar i den nordöstra delen av Vänern. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 67

70 6868 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Visman - Kolstrandsviken Figur 14. Provtagningsplatser i Visman, Kolstrandsviken och Kilsviken. 68

71 6969 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Vi1 (15 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Vismen Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Stationen skall främst utgöra referens till Jonsbolsdammen. Undersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Vi50. Visman uppströms Björneborg Stationen undersöks med avseende på paket C och E (metaller) för vattenkemi. Stationen ingår i Norra Väner-programmet som referensstation till påverkan från stålverket i Björneborg. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi51. Visman nedströms Björneborg Stationen undersöks med avseende på paket C och E (metaller) för vattenkemi samt bottenfauna (årligen). Stationen ingår i Norra Väner-programmet som nedströmsstation till stålverket i Björneborg. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi20 (16 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Jonsbolsdammen Stationen undersöks med avseende på sedimentkemi (vart tionde år). Syftet med stationen är främst att kontrollera påverkan från Björneborgs järnverk. Undersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Vi15. Visman uppströms Bäckhammar Stationen undersöks med avseende på kiselalger (årligen) samt bottenfauna (årligen). Stationen är en referens till påverkan från punktkällor i Bäckhammar (skogsindustri och reningsverk). Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi5. Visman uppströms Bäckhammar Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi. Visman vid damm uppströms Bäckhammar utgör vattenkemisk referensstation till utsläpp från Bäckhammars bruk och Bäckhammars reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi6. Visman nedströms Bäckhammar, före luftning Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi. Denna station är en vattenkemisk nedströmsstation till Bäckhammar uppströms luftare. Stationen skall åskådliggöra påverkan från Bäckhammars bruk före luftning. Vi7. Visman nedströms Bäckhammar, efter luftning Stationen undersöks med avseende på paket C för vattenkemi. Stationen är en vattenkemisk nedströmsstation till Bäckhammar efter luftare. Stationen skall åskådliggöra effekter av luftning. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi16. Visman nedströms Bäckhammar Stationen undersöks årligen med avseende på kiselalger samt bottenfauna. Tillägg görs av undersökning av frekvensen deformerade kiselalgsskal, eftersom det finns risk för förekomst av ämnen som kan ge sådana skador. Denna station utgör en första biologisk undersökningsstation nedströms Bäckhammars bruk och Bäckhammars reningsverk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi17. Visman Nybble Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år) och bottenfauna (årligen). Stationen utgör en andra biologisk undersökningsstation nedströms Bäckhammar. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 69

72 7070 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Vi700. Visman Nybble Provtagning (vattenkemi) vid denna station utförs av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län och analyserna görs för närvarande vid SLU. Stationen analyseras med avseende på SLU:s analyspaket för vattenkemi. Stationen, som utgör ett s.k. regionalt referensvattendrag (f.d. PMK), fungerar som ytterligare vattenkemisk nedströmsstation till Bäckhammar och som ett beräkningsunderlag för transporter till Kolstrandsviken. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi14 (17 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram). Kolstrandsviken Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi samt bottenfauna (vart tredje år) och sedimentkemi (vart tionde år). Stationen visar påverkan i Kolstrandsviken (Vänern) från Visman och Bäckhammar. Det är dock erosionsbotten i hela Kolstrandsviken, varför det kan innebära vissa svårigheter att ta sedimentprov och även bottenfaunaprov, men för att få en helhetsbild av eventuell påverkan i Kolstrandsviken är undersökningarna ändå av vikt. Sedimentundersökningen samordnas med Vänerns Vattenvårdsförbund och upphandlas samt genomförs oberoende av övriga undersökningar i Norra Vänerns Intressenters regi. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi90. Kolstrandsviken På lokalen utförs provfiske och undersökningar av miljögifter i fisk (vart tredje år). Syftet med stationen är främst att bedöma påverkan från Bäckhammars bruk. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi18. Kolstrandsviken väst Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år). Stationen är en första kiselalgsstation i Vänern nedströms Bäckhammars bruk och Visman. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi12. Kilsviken syd Stationen undersöks med avseende på paket A för vattenkemi. Kilsviken syd är ytterligare en vattenkemisk nedströmsstation i Vänern nedströms Bäckhammar och Visman. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. Vi13. Kilsviken sydväst Stationen undersöks med avseende på kiselalger (vart tredje år). Kilsviken sydväst är en andra kiselalgsstation i Vänern nedströms Bäckhammar och Visman. Stationen bekostas av Norra Vänerns Intressenter. 70

73 7171 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Kommentar till borttagna stationer Borttagna provtagningsstationer jämfört med närmaste föregående kontrollprogram (november 2002) framgår av Tabell 18. Tabell 18. Borttagna provtagningsplatser i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. V = vattenkemi, P = växtplankton, K1 = kiselalger årligen, K3 = kiselalger vart tredje år, B1 = bottenfauna årligen, B3 = bottenfauna vart tredje år, Q = vattenföring och T = transport. Koordinater angivna enligt RT 90, 2,5 gon V Station Namn Kommentar X-koord. Y-koord. Moment Byviken By42 Byviken yttre Ligger utanför vattenförekomsten B3 By23 Byviken Önaholm Ligger utanför vattenförekomsten K3 Åsfjorden Ås203 Åsfjorden inre Svenska Rayon nedlagt V Ås5 Åsfjorden norr Svenska Rayon nedlagt B1-> B3 Ås190 Åsfjorden yttre Ligger utanför vattenförekomsten V snarlik 1.Tärnan (Vänerns vvf) Ås25 Åsfjorden söder Ligger utanför vattenförekomsten B3 Sätterholmsfjärden Sä47 Sätterholmsfj. söder Ligger utanför vattenförekomsten B3 Sä322 Vebäcken Tänkt som skogsreferens, men V, Q, T påverkad av enskilda avlopp Kristinehamns skärgård Kr40* Sorkan Extra station under en period V, K1 Visman-Kolstrandsviken Vi30 Visman nedstr. Nybble, före fall Resultat snarlika Vi31 enl. bruket V Vi31* Visman nedstr. Nybble, efter fall Ligger nära Vi V *Togs bort vid den mindre revideringen av kontrollprogrammet i december By42. Byviken yttre Stationen har undersökts med avseende på bottenfauna (vart tredje år) som en tredje nedströmsstation till Säffleområdet med avseende på bottenfauna. Stationen fungerade också till viss del som referens till By12, som även den undersöks med avseende på bottenfauna (vart tredje år). By42 ligger emellertid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Byviken, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Bottenfaunasamhället har påvisat näringsfattiga och syrerika förhållanden under hela perioden

74 7272 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 By23. Byviken Önaholm Stationen har undersökts med avseende på påväxtorganismer/kiselalger (vart tredje år) som ytterligare en påväxtstation nedströms Nordic Paper och Säffle reningsverk. By23 ligger emellertid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Byviken, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Kiselalgerna har påvisat hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening både 2006 och Ås203. Åsfjorden inre Stationen har analyserats med avseende på paket A för vattenkemi. Stationen lades med i kontrollprogrammet som en vattenkemisk nedströmsstation till utsläpp från Nya Svenska Rayon och för att åskådliggöra påverkan från Norsälven. Nya Svenska Rayon lades ned år 2004, varför denna station efter samråd med Kjell Kumlin (dåvarande samordnare för Norra Vänerns Intressenter och miljöchef på Skoghalls Bruk) och Länsstyrelsen i Värmlands län (Gunnar Lagergren) utgick ur kontrollprogrammet redan år Ås5. Åsfjorden norr Åsfjordens norra viks inre del undersöktes ursprungligen med avseende på bottenfauna (årligen). Stationen var en tydlig nedströmsstation till Nya Svenska Rayon och Gruvöns bruk. (I vissa lägen kan förmodligen utsläpp från Gruvöns bruk via norrgående bottenströmmar nå den norra delen av Åsfjorden.) I samband med att Nya Svenska Rayon lades ned år 2004, övergick denna station efter samråd med Kjell Kumlin (dåvarande samordnare för Norra Vänerns Intressenter och miljöchef på Skoghalls Bruk) och Länsstyrelsen i Värmlands län (Gunnar Lagergren) från att undersökas årligen till vart tredje år. Ås190. Åsfjorden yttre Stationen har analyserats med avseende på paket A för vattenkemi som en tredje vattenkemisk nedströmsstation till påverkan via Åsfjorden samt även referensstation till samma område. Vid den förra revideringen av kontrollprogrammet (2002) konstaterades att de vattenkemiska förhållandena var mycket stabila i provpunkten och inte visade på någon signifikant avvikelse från övriga stationer i Stor-Vänern. Det nämndes att stationen eventuellt kunde utgå och ersättas av analysdata från station 1, Tärnan SSO, i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram, men denna justering föreslogs i så fall genomföras vid nästa programrevidering. Ås190 ligger dessutom utanför avgränsningen för vattenförekomsten Åsfjorden, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Ås25. Åsfjorden söder Stationen har undersökts med avseende på bottenfauna (vart tredje år) som en tredje bottenfaunastation nedströms Gruvöns bruk. (Stationen var tidvis påverkad under perioden ). Station Ås25 ligger emellertid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Åsfjorden, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Bottenfaunasamhället har påvisat näringsfattiga och syrerika förhållanden under hela perioden Sä47. Sätterholmsfjärden söder Stationen har undersökts med avseende på bottenfauna (vart tredje år) som en referensstation och tredje bottenfaunastation nedströms Karlstads reningsverk och Klarälven. Station Sä47 ligger emellertid utanför avgränsningen för vattenförekomsten Sätterholmsfjärden, varför fortsatta undersökningar inte bedöms som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. Bottenfaunasamhället har påvisat näringsfattiga och syrerika förhållanden under hela perioden ( gjordes ingen bedömning). 72

75 7373 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Sä322. Vebäcken Vebäcken låg med i föregående kontrollprogram (2003) med analyser enligt paket C för vattenkemi, eftersom SLU hade föreslagit Karlstads kommun att upprätta ett skogligt referensområde i Vebäcken inom ramen för lokal/regional miljöövervakning (Karlstads kommun 2000). Detta för att få tillförlitliga siffror på skogens näringsläckage inför källfördelningsberäkningar. Provtagning utfördes en gång per månad i regi av Länsstyrelsen i Värmlands län och en vattenföringsstation upprättades (SMHI:s PULS-modell). Emellertid konstaterades det snart att stationen var föroreningspåverkad (troligen enskilda avlopp), varför den utgick ur kontrollprogrammet och ersattes inte av någon annan. Kr40. Sorkan Stationen låg med i föregående kontrollprogram (2011) med analyser enligt paket A för vattenkemi samt kiselalger (årligen). Undersökningarna i Sorkan motiverades av att vattendraget avvattnar ett jordbruksintensivt område. Vid den mindre revideringen av kontrollprogrammet inför 2017 års undersökningar, tog Kristinehamns kommun beslutet att fortsatt kontroll av Ölmeviken är tillräckligt. Vi30. Visman nedströms Nybble, före fall Provtagning och analys vid stationen har utförts av personal från Bäckhammars bruk. Stationen har undersökts endast med avseende på Bäckhammars analyspaket för vattenkemi. Stationen var belägen uppströms ett vattenfall där syreförhållandena befarades vara dåliga. Under senare år har emellertid analysresultaten varit snarlika både före (Vi30) och efter (Vi31) fallet (Figur 15), varför det inte bedöms som motiverat att undersöka båda, varför Vi30 utgick ur programmet redan vid 2011 års revidering (den har trots det fortsatt undersökts under perioden ). Syrgas (mg/l) 8 Före fall (Vi30) Efter fall (Vi31) Figur 15. Årslägsta syrgashalter i Visman nedströms Nybble, före (Vi30) respektive efter (Vi31) fall under perioden (mätning 12 gånger per år). Vi31. Visman nedströms Nybble, efter fall Provtagning och analys vid stationen har utförts av personal från Bäckhammars Bruk. Stationen har undersökts endast med avseende på Bäckhammars analyspaket för vattenkemi. Stationen var belägen nedströms ett vattenfall och tänkt som uppföljning av hur syreförhållandena förbättrades efter forsen jämfört med uppströmsstationen Vi30. Stationen låg emellertid bara några hundra meter nedströms Vi700, Visman Nybble. Under 20-årsperioden ( ) var den årslägsta syrehalten aldrig lägre än 3,4 mg/l (svagt syretillstånd) vid Vi700. Motsvarande värde för Vi31 var 4,1 mg/l (svagt syretillstånd). Som medelvärde för perioden var den årslägsta syrehalten vid Vi700 0,9 mg/l sämre jämfört med Vi31. Denna skillnad är så pass liten att station Vi31 bedöms kunna utgå ur kontrollprogrammet. 73

76 7474 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Undersökningsmoment Kommentar till provtagning I tidigare kontrollprogram har både provtagning och analys (gäller vattenkemi) vid vissa stationer i Visman (Vi6, Vi30 och Vi31) utförts av personal från Bäckhammars bruk vid varje provtillfälle (12 gånger per år). Andra stationer (Vi5, Vi6 och Vi7) har provtagits och analyserats av personal från Bäckhammars bruk varannan (ojämn) månad och av personal från uppdragstagaren av den samordnade recipientkontrollen varannan (jämn) månad. I Kolstrandsviken (Vi14) och Kilsviken (Vi12) har proverna tagits av personal från Bäckhammars bruk medan analyserna utförts av uppdragstagaren av den samordnade recipientkontrollen. I samband med den nu aktuella revideringen av kontrollprogrammet läggs all provtagning och allt laboratoriearbete avseende stationerna i Visman (Vi5, Vi6 och Vi7), Kolstrandsviken (Vi14) och Kilsviken (Vi12) över på uppdragstagaren av den samordnade recipientkontrollen. Kommentar till vattenkemi Nya stationer Bland annat som en anpassning till den nya vattenförvaltningen och uppföljningen av miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst, föreslogs vid 2011 års revidering av kontrollprogrammet nya stationer i Gatviken (By40), Välingesundet (Sä323), Sorkan (Kr40, denna station avvecklades vid den mindre revideringen av kontrollprogrammet vid årsskiftet 2016/2017), Vålösundet Prästerud (Kr20) och Vålösundet Picasso (Kr30). Föreslagna analyspaket var A, D, C respektive A + B. Vid Välingesundet görs provtagningen av personal från Länsstyrelsen i Värmlands län medan övriga stationer provtas av uppdragstagaren av den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. COD-Mn/TOC Vid den förra revideringen av kontrollprogrammet (2002) syntes ett tydligt samband mellan halterna av COD-Mn och TOC vid sjöstationerna. Därför utgick analysen av COD-Mn vid samtliga sjöstationer med undantag för Ås141 och Ka90, där analyserna fick fortgå för kontinuitetens skull (långa tidsserier). För vattendragsstationerna var sambandet svagare, varför analyserna av COD-Mn fick fortgå. Även vid 2011 års revidering (kompletterad 2016) föreslogs fortsatt analys av COD-Mn vid By15, Vi5, Vi6 och Vi7. Detta dels eftersom sambandet mellan halterna av COD- Mn och TOC fortfarande var svagt (se bilaga 2), och dels eftersom Byälven (By200) och Visman (Vi700) är s.k. regionala referensvattendrag med långa tidsserier för KMnO4 (KMnO4/3,95 = COD-Mn). Även för provpunkterna i Visman (Vi5, Vi6 och Vi7) finns långa tidsserier för COD-Mn. Trots svagt samband mellan halterna av COD-Mn och TOC även i Kr50 och särskilt Kr60, föreslogs COD-Mn utgå vid dessa stationer. Detta dels eftersom det inte finns några resultat från andra laboratorier att ta hänsyn till, och dels eftersom det lagts till en ny station (Kr40, som dock avvecklades inför 2017 års undersökningar) i rinnande vatten med samma analyspaket (C) som Kr50 och Kr60 och det inte är befogat att påbörja analys av COD-Mn vid ytterligare provplatser. 74

77 7575 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Fosfatfosfor Tillägg av analys av fosfatfosfor (PO 4 -P) har tidigare gjorts i de näringsbelastade vikarna: Ås513, Kr90 och Kr70. Detta främst för att bedöma huruvida tillgängligt fosfor förbrukas av alger/växter eller ej. Analys av fosfatfosfor föreslogs år 2011 även i By40. Klorofyllanalys i juli Klorofyllhalt analyseras i samtliga vikar i augusti. I Ås513, Kr90 och Kr70 har klorofyll även analyserats i juli. Denna analys föreslås fortgå i dessa tre vikar, då det förekommer att klorofyllhalten är högre i juli än augusti (framförallt i Ölmeviken). Detta ger viktig information för bedömning av algblomning. Analys av klorofyll i juli föreslogs år 2011 även i Vålösundet vid Prästerud (Kr20) och Vålösundet vid Picasso (Kr30). Kolstrandsviken Vid den förra programrevideringen (2002) gjordes ett tillägg av provtagning av bottenvatten i Kolstrandsviken (Vi14) för att få en bättre helhetsbild av vattenkvaliteten i viken. Sedan dess har det emellertid endast inkommit ett fåtal prover på bottenvattnet, eftersom det maximala djupet i området endast är 1,5-2 meter. Bottenprovet utgick därför vid 2011 års revidering. Absorbans, kalcium, magnesium och klorid För att möjliggöra beräkning av referenshalten av fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 2007:4), numera införlivade i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) föreslogs vid 2011 års revidering tillägg av analysvariabeln absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) vid provplatser i både rinnande vatten och sjöar/vikar samt kalcium, magnesium och klorid vid provplatser i rinnande vatten. Färg Absorbans (filtrerat vid 420 nm, 5 cm kyvett) föreslogs vid 2011 års revidering analyseras parallellt med färgtal i tre år ( ). Därefter ersattes mätningen av färg med absorbans. Det är möjligt att räkna om absorbansvärden till färgvärden genom multiplikation med faktorn 500. Beroende på interferens av partiklar vid färgmätning samt olika korrelation beroende på om färgen orsakas av humus, järn, alger, lera m.m. bör variablerna emellertid köras parallellt under en treårsperiod, för att erhålla en så korrekt korrelationsfaktor för respektive station som möjligt. En övergång från mätning av färg till absorbans motiveras även av att absorbans är nödvändig för statusklassning, vilket gör att den allmänna tendensen i svensk miljöövervakning är att färg ersätts av absorbans. Vid stationer där analyser görs vid SLU har färg sedan länge ersatts av absorbans. Turbiditet Turbiditet föreslås läggas till i analyspaket C och D för stationer i rinnande vatten. Motivet för detta är uppföljning av påverkan från markanvändning (skogsbruk, jordbruk). Effekterna av markanvändning kan förväntas öka med förändrade nederbördsmönster. Tillägg av vissa analyser för beräkning av biotillgänglighet för metaller Nuvarande miljökvalitetsnormer för arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (HVMFS 2015:4) förutsätter att metallerna analyserats i filtrerade vattenprover (0,45 µm filter). För bly samt koppar, nickel och zink ska den biotillgängliga halten beräknas, vilket förutsätter att även värden för ph, kalcium och DOC finns tillgängliga. Därför föreslås tillägg av analyspaket C samt DOC vid de båda stationerna i Visman, upp- (Vi50) och nedströms (Vi51) Björneborgs järnverk, utöver metallpaketet (E). 75

78 7676 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Filtrering före metallanalys Vid 2011 års revidering infördes vid Vi50 och Vi51 analys av metaller i både filtrerade och ofiltrerade vattenprover under en treårsperiod ( ). Efter en utvärdering av dessa resultat skulle ställning tas till hur detta skulle hanteras fortsättningsvis i samråd med Norra Vänerns Intressenter och Länsstyrelsen i Värmlands län. I bilaga 4 redovisas en utvärdering av procentuella skillnader mellan metallhalter i ofiltrerade och filtrerade vattenprover vid dessa båda provplatser under perioden Av denna framgår att skillnaden (medelvärden) var mindre än mätosäkerheten (+/-20 %) för molybden, koppar, kvicksilver, kadmium och zink, men större än denna för krom (73-82 %), nickel (74-78 %) och framförallt bly (50-73 %). Mot bakgrund av dessa skillnader samt det faktum att Havs- och Vattenmyndighetens bedömningsgrunder (HVMFS 2015:4) förutsätter att metallhalter analyseras i filtrerade vattenprover (0,45 µm filter) föreslås att fortsättningsvis endast analysera metallhalter i filtrerade vattenprover från Vi50 och Vi51. Kommentar till interkalibrering Vid 2002 års programrevidering infördes interkalibrering som ett nytt moment. Interkalibreringen avsåg dels samma vatten i ett vattenområde som provtas och analyseras av personal vid olika laboratorier, och dels när huvudlaboratorium byts i samband med upphandling. För närvarande deltar alla ackrediterade laboratorier i nationella interkalibreringar. Dessa görs huvudsakligen på homogena syntetiska prover, där provhantering och analysmetod inte har så stor betydelse för slutresultaten. Analyser på naturvatten med lösta humusämnen och partiklar innebär större risk för avvikelser mellan olika laboratorier med olika rutiner. Provhanteringen får störst genomslag om vattnet är rikt på partiklar. Det har därför visat sig att relativt stora skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier trots att analysmetoderna är ackrediterade. Två stationer, 1. Tärnan SSO (Vänerns Vattenvårdsförbund) och Kr100. Ölman, med sinsemellan mycket olika vattenkvalitet, klart och näringsfattigt vatten (1. Tärnan) respektive humöst och näringsrikt vatten (Kr100), ingick i interkalibreringen. Av kontrollprogrammet framgick emellertid inte vilka av stationerna som ska jämföras med Tärnan respektive Ölman. Vidare har fosforhalterna vid Tärnan ofta varit under rapporteringsgränsen, vilket försvårade jämförelsen (bilaga 3). Dessutom fattades många av interkalibreringsproverna från SLU. I den aktuella utformningen omfattade interkalibreringen dessutom bara ALcontrol och SLU:s institution för Vatten och Miljö trots att även SLU:s institution för Mark och Miljö samt Bäckhammars bruk utför analyser i området. I medeltal under perioden (bilaga 3) var ALcontrols kvävehalter 10 % högre i prover från Ölman och 5 % högre i prover från Tärnan jämfört med SLU:s halter. Däremot hade SLU 12 % högre fosforhalter i prover från Ölman och 1 % högre i prover från Tärnan jämfört med ALcontrol. Halterna av organiskt material (analyserade som TOC) var 2 % högre vid ALcontrol i prover från Ölman och 11 % högre vid SLU i prover från Tärnan. Dessa skillnader var inom mätosäkerheten för dessa analysmetoder (15-20 % vid ALcontrol). Mot den bakgrunden bedömdes det som praktiskt svårt och inte mödan värt att revidera och utöka interkalibreringen efter nämnda kriterier. Momentet interkalibrering föreslogs därför utgå. Kommentar till växtplankton Vid 2002 års revidering av kontrollprogrammet lades växtplankton med som ett nytt moment i näringspåverkade vikar av Vänern (Ekholmssjön, Ölmeviken och Varnumsviken). Detta eftersom risken för algblomning av giftproducerande blågrönalger är stor i dessa områden, vilket kan ut- 76

79 7777 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 göra en hälsorisk för både djur och människor som utnyttjar dessa vattenområden. Som referens till dessa näringspåverkade vikar ingår även växtplanktonundersökning i Lunnerviken. Som en anpassning till den nya vattenförvaltningen och uppföljningen av miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst, infördes växtplanktonundersökningar även i några av de andra lite mer näringsrika vikarna: Gatviken (By40), Byviken (By17), Kyrkebysjön (Ås510), Arnöfjorden (Sä320) och Vålösundet (Kr20). Kommentar till kiselalger Vid 2002 års revidering av kontrollprogrammet bantades det tidigare relativt digra antalet stationer för undersökning av påväxtorganismer ned. Eftersom påväxt är särskilt bra för att mäta påverkan av organisk förorening, skedde en fokusering på områden som påverkas av skogsindustri, vilket är främsta utsläppskällan för organiskt material i Norra Vänern. Dessutom behölls två stationer som allmänna referensstationer och som bevakning av långsiktiga förändringar i norra Vänern (Sätterholmsfjärden, Sä3, och Kristinehamns skärgård, Kr7). Provtagningsfrekvensen ökades från vart femte till vart tredje år. De två stationerna i Byälven (By36 och By37) samt två stationer i Visman (Vi15 och Vi16) undersöks dock årligen. För en av grupperna av påväxtorganismer kiselalger finns nu en särskild undersökningstyp i Naturvårdsverkets (numera Havs- och Vattenmyndighetens) Handledning för miljöövervakning och möjlighet till klassning av bl.a. näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 och Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19 ). Denna undersökningstyp avser numera både lokaler i rinnande vatten och sjölokaler. Som en anpassning till den nya vattenförvaltningen och uppföljningen av miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst, utökades detta moment vid 2011 års revidering till att omfatta totalt 19 lokaler, varav 9 var nya. Vid två av lokalerna, Norsälven Norsbron (Ås400) och Visman nedströms Bäckhammar (Vi16), gjordes tillägg av undersökning av deformerade kiselalgsskal, eftersom risken för förekomst av ämnen som kan orsaka sådana skador bedömdes som särskilt stor där. Kommentar till bottenfauna Vad gäller momentet bottenfauna så föreslogs tre lokaler (By42, Ås25 och Sä47) utgå ur programmet vid 2011 års revidering under motivet att de låg utanför avgränsningen av respektive vattenförekomst, Byviken, Åsfjorden respektive Sätterholmsfjärden, varför fortsatta undersökningar inte bedömdes som angelägna för Norra Vänerns Intressenter. En lokal i norra delen av Åsfjorden (Ås5) hade redan tidigare under programperioden övergått från provtagning varje år till vart tredje år efter nedläggningen av Nya Svenska Rayon. I övrigt följs principen att stationer nära större utsläppskällor provtas årligen, medan övriga stationer provtas vart tredje år. En bottenfaunalokal var ny (Kr20 i Vålösundet vid Prästerud) och tillkom vid 2011 års revidering efter önskemål från Kristinehamns kommun som ett led i arbetet med en lokal åtgärdsstrategi för att förbättra vattenkvaliteten i Varnumsviken. Undersökning av bottenfauna i Kolstrandsviken (Vi14) för kontroll av påverkan från Bäckhammars bruk ligger med sedan 2002 års revidering av kontrollprogrammet. Även tidigare under 1990-talet har bottenfauna undersökts på olika ställen i Kolstrandsviken. Dessa lokaler har emellertid utgått med motiveringen att viken är mycket grund (1-3 m) med hård erosionsbotten, vilket är mindre lämpligt vid bottenfaunaundersökning. Bottenfauna vid Vi14 får kvarstå tills vidare, eftersom den bidrar till en bättre helhetsbild av eventuell påverkan på Kolstrandsviken. 77

80 7878 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 Kommentar till nätprovfiske/miljögifter i fisk Syftet med provfisket i Norra Vänern är att beskriva tillståndet i fisksamhället inom valda områden samt de successiva förändringar detta genomgår. Observerade förändringar skall relateras till förhållandena vid fisketillfället och den aktuella påverkanssituationen. Med påverkan avses både den som är naturlig (d.v.s. betingad av klimat samt väder och vind vid provtagningstillfället) och den som orsakas av mänskliga verksamheter. Provfisket i Vänern ger främst en bild av näringstillåndet, men fokuserar även på kontroll av miljögifter och hälsorelaterade variabler. Detta för att förstärka kontrollen av påverkan från punktutsläpp i området (skogsindustriella utsläpp samt kommunalt utsläpp i bl.a. Varnumsviken). Inga förändringar föreslogs i upplägget av nätprovfisket vid 2011 års revidering. De befintliga sju lokalerna undersöks även fortsättningsvis vart tredje år (nästa gång år 2017). Vad gäller undersökningen av kvicksilver i gädda från Kattfjorden, som tidigare utförts i regi av Stora Enso:s forskningsavdelning i Falun, så föreslogs denna vid 2011 års revidering istället ingå som ett årligt moment inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Norra Vänern med tillflöden. Detta eftersom Storas forskningsavdelning i Falun lagts ned. Undersökningen av kvicksilver i gädda i Kattfjorden finansieras av Akzo Nobel. Vid undersökningen av metaller i abborre används fortsättningsvis station F3 (Torsö, 3 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram) som referens till lokalerna i Norra Vänern beroende på att vid station F5 (Millesvik, 5 i Vänerns Vattenvårdsförbunds kontrollprogram) har abborre utgått ur programmet för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern (Vänerns Vattenvårdsförbund 2011). Kommentar till sedimentkemi Nästa sedimentundersökning är inte aktuell förrän år Till dess kan innehållet i de analyspaket som nämns i detta kontrollprogram komma att ändras, liksom sedimentnivåer och stationer. Jämfört med nuvarande program ändrades delar av upplägget redan vid 2008/2009 års undersökning. Hammarösjön (Sä33) lades till som ny station. På denna station, liksom i Kolstrandsviken (Vi14), gjordes analys på flera sedimentnivåer (0-1, 4-6, och cm). Istället för oljeindex (TPH, total petroleum hydrocarbon) analyserades fraktionerade alifatiska och aromatiska kolväten. Analysen av EOCl ersattes med EOX m.m. Vid 2002 års programrevidering lades sedimentundersökning till i Kolstrandsviken (Vi14) för kontroll av påverkan från Bäckhammars bruk. Som redan nämnts i kommentaren till bottenfaunaundersökningarna är Kolstrandsviken mycket grund (1-3 m) med hård erosionsbotten, varför bra sedimentprov är svåra att ta. Vid 2009 års undersökning gick det ändå bra. Kommentar till vattenföring och transport Vattenföring har tidigare inhämtats från SMHI:s fasta mätstationer, kraftbolag eller som modellberäknade data från SMHI:s s.k. PULS-modell. Modellberäknade data (S-HYPE) finns nu kostnadsfritt tillgängliga för ett stort antal punkter på SMHI:s hemsida ( varför dessa sedan 2011 års revidering används istället för PULS-data (se Tabell 15). Även data från SMHI:s fasta mätstationer kan hämtas kostnadsfritt på SMHI:s hemsida. S-HYPE-stationerna är inte alltid 78

81 7979 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 belägna på riktigt samma ställen som PULS-stationerna. Skillnaderna är emellertid så små att någon arealkorrigering inte bedöms som nödvändig vid beräkning av ämnestransporter. Under senare år har det varit svårt att få fullständiga data för SMHI:s mätstation i Byälven vid Säffle damm ( ). Därför har arealkorrigerade data för mätstationen i Vaggeälven ( ) använts istället. Eftersom denna station ligger relativt långt ifrån Säffle blir osäkerheten i beräkningen stor. Om data inte kan erhållas för den fasta mätstationen vid Säffle damm föreslås därför att S-HYPE-data för Byälven i centrala Säffle används istället. Vattenföringen vid Tarmsälvens utlopp i Vänern beräknas som vattenföringen i Tarmsälven vid Mellbyn uppräknad (arealkorrigerad) med faktorn 1,05 för tillkommande avrinningsområdesyta. Transport i Tarmsälven beräknas utifrån halter vid Ås512 och flödet i Tarmsälven vid Mellbyn. För att motsvara transporten vid utloppet i Vänern uppräknas dessa värden med 1,05 för tillkommande avrinningsområdesyta. I tidigare kontrollprogram (fr.o.m och 2012) har endast vattenföring och transport vid Mellbyn beräknats. Det finns visserligen en S-HYPE-station i Visman vid mynningen i Kolstrandsviken, men i första hand bör Bäckhammars Bruks egna mätningar användas. 79

82 8080 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 1 80

83 8181 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 BILAGA 2 Utvärdering COD-Mn/TOC 81

84 8282 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l By ,5 9,0 10 1,11 By ,5 7,8 7,4 0,95 By ,5 7,4 7,4 1,00 By ,5 6,2 7,0 1,13 By ,5 10 8,7 0,87 By ,5 9,4 8,0 0,85 By ,5 7,8 7,3 0,94 By ,5 7,4 8,0 1,08 By ,5 7,0 7,5 1,07 By ,5 8,7 6,6 0,76 By ,5 6,1 6,3 1,03 By ,5 7,0 5,6 0,80 By ,5 8,7 10 1,15 By ,5 6,6 8,4 1,27 By , ,92 By , ,59 By ,5 8,9 8,5 0,96 By ,5 7,8 9,7 1,24 By ,5 7,8 8,8 1,13 By ,5 7,5 8,9 1,19 By ,5 6,9 7,4 1,07 By ,5 7,3 8,1 1,11 By ,5 9,9 9,4 0,95 By ,5 6,5 5,5 0,85 By ,5 7,9 7,0 0,89 By ,5 7,4 7,7 1,04 By ,5 8,2 7,8 0,95 By ,5 7,3 9,1 1,25 By ,5 7,3 9,0 1,23 By ,5 7,3 7,9 1,08 By ,5 7,0 8,1 1,16 By ,5 7,3 8,6 1,18 By ,5 8,3 8,3 1,00 By ,5 8,0 9,6 1,20 By ,5 8,9 8,4 0,94 By ,5 9,1 8,9 0,98 By ,5 8,8 9,6 1,09 By ,5 7,8 7,8 1,00 By ,5 7,7 8,2 1,06 By ,5 10 9,2 0,92 By ,5 8,0 7,2 0,90 By ,5 8,1 6,9 0,85 By ,5 9,5 7,4 0,78 By ,5 7,4 6,5 0,88 By ,5 7,9 6,8 0,86 By ,5 7,5 7,1 0,95 By ,5 7,9 5,7 0,72 By ,5 9,4 8,8 0,94 By ,5 8,2 8,8 1,07 By ,5 9,4 10 1,06 By ,5 8,8 7,6 0,86 By ,5 9,4 8,1 0,86 By , ,92 By ,5 9,3 7,4 0,80 By ,5 7,4 6,9 0,93 By , ,42 By , ,73 By , ,82 By , ,46 By , ,92 By , ,38 By , ,78 By ,5 8,6 12 1,40 82

85 8383 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l By ,5 9,6 12 1,25 By ,5 8,2 7,5 0,91 By ,5 9,4 12 1,28 By , ,18 By ,5 9,4 13 1,38 By , ,91 By , ,08 By ,5 9,2 18 1,96 By ,5 9,3 9,4 1,01 By , ,08 By , ,09 By ,5 8,7 9,1 1,05 By ,5 8,6 8,3 0,97 By ,5 8,6 7,6 0,88 By ,5 9,0 8,6 0,96 By , ,50 By ,5 7,6 9,5 1,25 By ,5 8,4 8,4 1,00 By ,5 8,3 8,2 0,99 By ,5 9,4 7,7 0,82 By , ,09 By , ,92 By , ,40 By ,5 6,8 11 1,62 By ,5 7,7 11 1,43 By ,5 7,6 7,2 0,95 By ,5 8,0 7,1 0,89 By ,5 8,4 6,4 0,76 By ,5 8,6 6,9 0,80 By ,5 11 8,7 0,79 By ,5 14 6,5 0,46 By ,5 7,9 6,0 0,76 By ,5 6,7 7,5 1,12 By ,5 7,6 6,5 0,86 By ,5 7,7 5,5 0,71 By ,5 7,4 6,8 0,92 By ,5 7,8 7,2 0,92 By ,5 8,1 7,2 0,89 By ,5 8,6 20 2,33 By , ,77 By ,5 11 9,6 0,87 By ,5 8,2 8,6 1,05 By , ,91 By , ,92 By , ,09 By ,5 10 9,0 0,90 By ,5 7,1 7,6 1,07 By ,5 7,7 7,1 0,92 By ,5 9,2 7,8 0,85 By ,5 7,3 7,2 0,99 By ,5 7,8 7,8 1,00 By , ,00 By ,5 7,7 8,3 1,08 By ,5 8,4 8,4 1,00 By ,5 12 9,8 0,82 By ,5 12 9,0 0,75 By ,5 8,8 8,1 0,92 By ,5 8,4 8,0 0,95 By ,5 8,3 8,1 0,98 By ,5 7,8 7,8 1,00 83

86 8484 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l By ,5 8,2 8,1 0,99 By ,5 9,0 6,2 0,69 By ,5 11,0 13 1,18 By ,5 9,0 9,2 1,02 By , ,83 By ,5 9,6 8,6 0,90 By ,5 8,4 11 1,31 By ,5 10 9,5 0,95 By , ,86 By ,5 8,5 8,6 1,01 By ,5 12 9,7 0,81 By ,5 8,4 7,3 0,87 By ,5 7,4 13 1,76 By ,5 7,7 8,8 1,14 By ,5 8,1 7,1 0,88 By ,5 9,8 8,0 0,82 By ,5 8,2 8,0 0,98 By ,5 11 9,9 0,90 By , ,77 By , ,86 By ,5 9,6 8,2 0,85 By ,5 9,1 8,2 0,90 By ,5 8,8 7,6 0,86 By ,5 7,8 6,7 0,86 By ,5 7,9 6,9 0,87 By ,5 8,5 6,4 0,75 By ,5 10 9,4 0,94 By ,5 8,5 8,1 0,95 By ,5 8,2 7,4 0,90 By ,5 10 7,6 0,76 By , ,17 By ,5 9,4 7,4 0,79 By ,5 11 8,0 0,73 By ,5 8,9 7,8 0,88 By ,5 14 8,3 0,59 By ,5 9,2 9,9 1,08 By ,5 11 9,0 0,82 By , ,00 By , ,50 By ,5 10 8,6 0,86 By ,5 9,8 8,4 0,86 By , ,17 By ,5 10 8,4 0,84 By ,5 9,6 8,6 0,90 By ,5 9,3 7,6 0,82 By ,5 10 8,6 0,86 By ,5 9,0 7,5 0,83 By ,5 9,0 8,9 0,99 Medel ,4 10 1,1 Standardavvikelse 2,4 6,8 0,49 Relativ standardavvikelse 25% 66% 45% 95 % konfidensintervall 0,36 1,0 0,07 84

87 8585 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Kr50 (f.d. Va1) , ,89 Kr50 (f.d. Va1) , ,80 Kr50 (f.d. Va1) , ,94 Kr50 (f.d. Va1) , ,83 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,56 Kr50 (f.d. Va1) , ,00 Kr50 (f.d. Va1) , ,07 Kr50 (f.d. Va1) , ,10 Kr50 (f.d. Va1) , ,71 Kr50 (f.d. Va1) , ,82 Kr50 (f.d. Va1) , ,85 Kr50 (f.d. Va1) , ,86 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,86 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,62 Kr50 (f.d. Va1) , ,80 Kr50 (f.d. Va1) , ,90 Kr50 (f.d. Va1) , ,83 Kr50 (f.d. Va1) ,5 7,0 9,9 1,41 Kr50 (f.d. Va1) , ,86 Kr50 (f.d. Va1) , ,83 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) ,5 14 9,6 0,69 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,85 Kr50 (f.d. Va1) , ,78 Kr50 (f.d. Va1) , ,95 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,52 Kr50 (f.d. Va1) , ,68 Kr50 (f.d. Va1) ,5 7,0 8,1 1,16 Kr50 (f.d. Va1) , ,83 Kr50 (f.d. Va1) , ,70 Kr50 (f.d. Va1) , ,71 Kr50 (f.d. Va1) , ,67 Kr50 (f.d. Va1) , ,81 Kr50 (f.d. Va1) , ,00 Kr50 (f.d. Va1) , ,00 Kr50 (f.d. Va1) , ,00 Kr50 (f.d. Va1) , ,92 Kr50 (f.d. Va1) , ,00 Kr50 (f.d. Va1) , ,29 Kr50 (f.d. Va1) ,5 11 8,6 0,78 Kr50 (f.d. Va1) , ,04 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,70 Kr50 (f.d. Va1) , ,71 Kr50 (f.d. Va1) , ,70 Kr50 (f.d. Va1) ,5 11 9,3 0,85 Kr50 (f.d. Va1) , ,72 Kr50 (f.d. Va1) , ,68 Kr50 (f.d. Va1) , ,82 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,91 Kr50 (f.d. Va1) , ,50 Kr50 (f.d. Va1) , ,83 Kr50 (f.d. Va1) , ,90 85

88 8686 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Kr50 (f.d. Va1) , ,86 Kr50 (f.d. Va1) , ,86 Kr50 (f.d. Va1) , ,85 Kr50 (f.d. Va1) , ,04 Kr50 (f.d. Va1) , ,97 Kr50 (f.d. Va1) , ,00 Kr50 (f.d. Va1) , ,82 Kr50 (f.d. Va1) , ,86 Kr50 (f.d. Va1) , ,58 Kr50 (f.d. Va1) ,5 8,8 16 1,82 Kr50 (f.d. Va1) , ,80 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,65 Kr50 (f.d. Va1) , ,85 Kr50 (f.d. Va1) , ,63 Kr50 (f.d. Va1) , ,74 Kr50 (f.d. Va1) , ,54 Kr50 (f.d. Va1) , ,74 Kr50 (f.d. Va1) , ,68 Kr50 (f.d. Va1) , ,86 Kr50 (f.d. Va1) , ,69 Kr50 (f.d. Va1) , ,65 Kr50 (f.d. Va1) , ,71 Kr50 (f.d. Va1) , ,88 Kr50 (f.d. Va1) , ,78 Kr50 (f.d. Va1) , ,71 Kr50 (f.d. Va1) , ,75 Kr50 (f.d. Va1) , ,90 Medel ,84 Standardavvikelse 6,7 4,9 0,20 Relativ standardavvikelse 33% 30% 24% 95 % konfidensintervall 1,4 1,0 0,04 86

89 8787 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) , ,80 Kr60 (f.d. OLö) , ,95 Kr60 (f.d. OLö) , ,06 Kr60 (f.d. OLö) , ,80 Kr60 (f.d. OLö) , ,71 Kr60 (f.d. OLö) , ,92 Kr60 (f.d. OLö) , ,13 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) , ,82 Kr60 (f.d. OLö) , ,68 Kr60 (f.d. OLö) , ,82 Kr60 (f.d. OLö) , ,87 Kr60 (f.d. OLö) , ,78 Kr60 (f.d. OLö) , ,75 Kr60 (f.d. OLö) , ,84 Kr60 (f.d. OLö) , ,72 Kr60 (f.d. OLö) , ,84 Kr60 (f.d. OLö) , ,84 Kr60 (f.d. OLö) , ,92 Kr60 (f.d. OLö) , ,86 Kr60 (f.d. OLö) , ,86 Kr60 (f.d. OLö) , ,87 Kr60 (f.d. OLö) , ,75 Kr60 (f.d. OLö) ,5 12 8,5 0,71 Kr60 (f.d. OLö) , ,76 Kr60 (f.d. OLö) , ,90 Kr60 (f.d. OLö) , ,74 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) , ,63 Kr60 (f.d. OLö) , ,62 Kr60 (f.d. OLö) ,5 16 9,7 0,61 Kr60 (f.d. OLö) , ,87 Kr60 (f.d. OLö) , ,80 Kr60 (f.d. OLö) , ,65 Kr60 (f.d. OLö) , ,63 Kr60 (f.d. OLö) , ,67 Kr60 (f.d. OLö) , ,79 Kr60 (f.d. OLö) , ,21 Kr60 (f.d. OLö) ,5 9,0 9,1 1,01 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) , ,92 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) , ,05 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) , ,29 Kr60 (f.d. OLö) , ,50 Kr60 (f.d. OLö) , ,73 Kr60 (f.d. OLö) , ,65 Kr60 (f.d. OLö) ,5 11 9,9 0,90 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) ,5 5,2 28 5,38 Kr60 (f.d. OLö) , ,70 Kr60 (f.d. OLö) ,5 11 9,5 0,86 Kr60 (f.d. OLö) , ,71 Kr60 (f.d. OLö) , ,89 Kr60 (f.d. OLö) , ,09 Kr60 (f.d. OLö) , ,75 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 87

90 8888 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Kr60 (f.d. OLö) , ,79 Kr60 (f.d. OLö) , ,83 Kr60 (f.d. OLö) , ,00 Kr60 (f.d. OLö) , ,04 Kr60 (f.d. OLö) , ,03 Kr60 (f.d. OLö) , ,09 Kr60 (f.d. OLö) , ,65 Kr60 (f.d. OLö) , ,80 Kr60 (f.d. OLö) , ,95 Kr60 (f.d. OLö) ,5 6,8 12 1,76 Kr60 (f.d. OLö) , ,81 Kr60 (f.d. OLö) , ,72 Kr60 (f.d. OLö) , ,77 Kr60 (f.d. OLö) , ,68 Kr60 (f.d. OLö) , ,87 Kr60 (f.d. OLö) , ,58 Kr60 (f.d. OLö) , ,80 Kr60 (f.d. OLö) , ,59 Kr60 (f.d. OLö) , ,78 Kr60 (f.d. OLö) , ,72 Kr60 (f.d. OLö) , ,88 Kr60 (f.d. OLö) , ,68 Kr60 (f.d. OLö) , ,76 Kr60 (f.d. OLö) , ,73 Kr60 (f.d. OLö) , ,76 Kr60 (f.d. OLö) , ,64 Kr60 (f.d. OLö) , ,71 Kr60 (f.d. OLö) , ,81 Kr60 (f.d. OLö) , ,88 Medel ,89 Standardavvikelse 6,9 5,6 0,52 Relativ standardavvikelse (%) 34% 33% 58% 95 % konfidensintervall 1,4 1,2 0,11 88

91 8989 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Vi , ,00 Vi , ,91 Vi ,5 8,1 8,2 1,01 Vi ,5 7,5 7,5 1,00 Vi , ,14 Vi , ,00 Vi ,5 12 8,7 0,73 Vi , ,09 Vi ,5 7,7 8,7 1,13 Vi , ,59 Vi , ,73 Vi , ,83 Vi , ,92 Vi , ,87 Vi , ,79 Vi , ,90 Vi , ,74 Vi , ,88 Vi ,5 2,6 17 6,54 Vi , ,00 Vi , ,85 Vi , ,81 Vi , ,90 Vi , ,81 Vi , ,92 Vi ,5 12 9,2 0,77 Vi , ,68 Vi , ,88 Vi , ,82 Vi , ,76 Vi , ,71 Vi ,5 12 8,3 0,69 Vi ,5 9,0 9,5 1,06 Vi , ,81 Vi , ,68 Vi , ,72 Vi ,5 12 9,4 0,78 Vi , ,65 Vi ,5 9,5 11 1,16 Vi ,5 8,6 9,0 1,05 Vi ,5 8,8 9,2 1,05 Vi ,5 10 9,0 0,90 Vi , ,10 Vi , ,93 Vi , ,14 Vi , ,71 Vi , ,87 Vi ,5 13 9,4 0,72 Vi ,5 9,4 7,1 0,76 Vi ,5 9,6 7,4 0,77 Vi , ,83 Vi , ,33 Vi , ,93 Vi , ,85 Vi , ,79 Vi ,5 12 9,9 0,83 Vi ,5 9,6 8,8 0,92 Vi , ,76 89

92 9090 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Vi , ,79 Vi , ,91 Vi , ,92 Vi ,5 8,6 8,1 0,94 Vi , ,81 Vi , ,76 Vi , ,76 Vi , ,86 Vi , ,93 Vi , ,92 Vi , ,79 Vi , ,77 Vi , ,35 Vi , ,68 Vi , ,71 Vi , ,93 Vi , ,76 Vi , ,67 Vi , ,81 Vi , ,57 Vi , ,71 Vi , ,90 Vi , ,67 Vi , ,81 Vi , ,07 Vi , ,81 Vi , ,82 Vi , ,89 Vi , ,69 Vi , ,74 Medel ,92 Standardavvikelse 5,6 4,1 0,62 Relativ standardavvikelse 35% 29% 68% 95 % konfidensintervall 1,2 0,86 0,13 90

93 9191 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Vi , ,05 Vi , ,17 Vi , ,00 Vi , ,92 Vi , ,00 Vi , ,90 Vi , ,92 Vi , ,92 Vi , ,36 Vi , ,96 Vi , ,90 Vi , ,81 Vi , ,00 Vi , ,86 Vi , ,84 Vi , ,97 Vi , ,89 Vi , ,86 Vi , ,81 Vi , ,00 Vi , ,93 Vi , ,00 Vi , ,09 Vi , ,89 Vi , ,00 Vi , ,85 Vi , ,70 Vi , ,92 Vi , ,78 Vi , ,76 Vi , ,72 Vi , ,85 Vi , ,13 Vi , ,79 Vi , ,85 Vi , ,71 Vi , ,15 Vi , ,56 Vi ,5 8,0 10 1,25 Vi , ,30 Vi , ,33 Vi ,5 9,9 12 1,21 Vi , ,15 Vi ,5 9,4 10 1,06 Vi , ,15 Vi , ,85 Vi , ,80 Vi , ,74 Vi , ,85 Vi ,5 9,6 8,0 0,83 Vi ,5 8,0 8,7 1,09 Vi , ,91 Vi , ,58 Vi , ,37 Vi , ,89 Vi , ,00 Vi , ,00 Vi , ,75 Vi , ,83 91

94 9292 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 2 Punkt Datum Djup COD-Mn TOC TOC/COD-Mn m mg/l mg/l Vi , ,79 Vi , ,91 Vi , ,00 Vi , ,85 Vi , ,92 Vi , ,90 Vi , ,82 Vi , ,85 Vi , ,92 Vi , ,00 Vi , ,76 Vi , ,75 Vi , ,79 Vi , ,68 Vi , ,86 Vi , ,00 Vi , ,00 Vi , ,76 Vi , ,56 Vi , ,65 Vi , ,00 Vi , ,77 Vi , ,63 Vi , ,87 Vi , ,12 Vi , ,00 Vi , ,85 Vi , ,74 Vi , ,73 Vi , ,87 Medel ,93 Standardavvikelse 5,6 4,6 0,19 Relativ standardavvikelse 31% 28% 20% 95 % konfidensintervall 1,17 0,95 0,04 92

95 9393 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 3 BILAGA 3 Utvärdering av interkalibrering 93

96 9494 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P COD Mn TOC m µg/l µg/l mg/l mg/l Ölman, ALcontrol , ,1 Hult , , , (8,8) (9,1) , , Min ,0 9,1 Medel Max Ölman, SLU , ,1 Hult , , , , , Min ,1 Medel Max Avvikelse mellan SLU % -15% -7% 0% och ALcontrol i % % -8% -49% -18% % 10% -17% 14% % 21% % -16% -31% 39% % -32% 7% -4% Medelavvikelse 0% -7% -19% 6% Omräkningsfaktor 1,00 0,93 0,81 1,06 Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC m µg/l µg/l mg/l Tärnan, ALcontrol , ,7 SSO , , ,5 680 <5 6, ,5 660 <5 7,6 Min <5 4,2 Medel ,7 Max ,6 Tärnan, SLU , ,8 SSO , , , , , ,7 Min ,5 Medel ,8 Max ,2 Avvikelse mellan SLU % 0% -2% och ALcontrol i % % -20% -24% % - 26% % - 38% Medelavvikelse -3% -10% 10% Omräkningsfaktor 0,97 0,90 1,10 94

97 9595 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P COD Mn TOC m µg/l µg/l mg/l mg/l Ölman, ALcontrol , Hult , , , , , , Min ,0 Medel Max Ölman, SLU , Hult , , , , , , Min ,0 Medel Max Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 1,00 1,11 1,37 1,13 Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC m µg/l µg/l mg/l Tärnan, ALcontrol ,5 660 <5 2,7 SSO , , , , ,5 680 <5 4,6 Min <5 2,7 Medel ,7 Max ,6 Tärnan, SLU , ,9 SSO , , , , , ,7 Min ,9 Medel ,5 Max ,9 Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,93 1,24 1,05 95

98 9696 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P COD Mn TOC m µg/l µg/l mg/l mg/l Ölman, ALcontrol , Hult , , , , , Min Medel Max Ölman, SLU , Hult , , , , , , Min ,9 Medel Max Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,70 1,11 1,26 0,94 Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC m µg/l µg/l mg/l Tärnan, ALcontrol ,5 660 <5 3,9 SSO , , ,5 630 <5 3, , , , ,5 Min <5 3,9 Medel ,3 Max ,7 Tärnan, SLU , ,3 SSO , , , , , , , ,3 Min ,3 Medel ,5 Max ,3 Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,84 1,23 1,06 96

99 9797 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P COD Mn TOC m µg/l µg/l mg/l mg/l Ölman, ALcontrol , ,5 Hult , , , ,1 4, , (65) , Min Medel Max Ölman, SLU , ,4 Hult , , , ,2 4, , , Min ,5 Medel Max Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,98 1,29 1,30 0,94 Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC m µg/l µg/l mg/l Tärnan, ALcontrol , ,9 SSO , , Min ,9 Medel ,1 Max ,2 Tärnan, SLU , ,3 SSO , , , , , , , ,9 Min ,3 Medel ,7 Max ,1 Avvikelse mellan SLU ,3 och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,96 0,87 1,16 97

100 9898 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P COD Mn TOC m µg/l µg/l mg/l mg/l Ölman, ALcontrol , Hult , , , , , , Min Medel Max Ölman, SLU , Hult , , , , , , Min ,6 Medel Max Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,83 0,85 1,38 0,83 Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC m µg/l µg/l mg/l Tärnan, ALcontrol , ,5 SSO , , ,5 640 <5 4,1 Min <5 4,1 Medel ,3 Max ,5 Tärnan, SLU , ,5 SSO , , ,5 653 <5 4,8 Min <5 4,5 Medel ,6 Max ,8 Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,98 0,75 1,06 98

101 9999 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P COD Mn TOC m µg/l µg/l mg/l mg/l Ölman, ALcontrol , Hult , , , , , Min Medel Max Ölman, SLU , Hult , , , , , , Min Medel Max Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,87 1,25 0,99 0,82 Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC m µg/l µg/l mg/l Tärnan, ALcontrol , ,2 SSO , , , , , , , ,0 Min ,0 Medel ,2 Max ,5 Tärnan, SLU , ,5 SSO , , , , , , , ,7 Min ,5 Medel ,8 Max ,1 Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,99 0,82 1,14 99

102 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P COD Mn TOC m µg/l µg/l mg/l mg/l Ölman, ALcontrol , ,7 Hult apr-09 0, , , , , Min ,7 Medel Max Ölman, SLU , Hult apr-09 0, , , , , Min Medel Max Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % apr Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,93 1,26 1,18 1,15 Plats Lab. Datum Djup Tot-N Tot-P TOC m µg/l µg/l mg/l Tärnan, ALcontrol , ,3 SSO , , ,5 660 (<5) 4, , , ,5 690 (<5) 4,8 Min ,0 Medel ,3 Max ,8 Tärnan, SLU , ,5 SSO , , , , , , , ,6 Min ,5 Medel ,0 Max ,9 Avvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor 0,98 1,22 1,18 100

103 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Ölman, Hult År Tot-N Tot-P COD Mn TOC µg/l µg/l mg/l mg/l Medelavvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor ,90 1,12 1,18 0,98 Tärnan, SSO År Tot-N Tot-P COD Mn TOC µg/l µg/l mg/l mg/l Medelavvikelse mellan SLU och ALcontrol i % Medelavvikelse Omräkningsfaktor ,95 1,01-1,11 101

104 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 3 102

105 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga 4 BILAGA 4 Utvärdering av metallhalter i ofiltrerade och filtrerade vattenprover 103

106 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Visman uppströms Björneborg Vi50-ofiltr ,5 0,3 0, ,7 0,31 0,012 0,31 0,61 0,51 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 2,3 0, ,8 0,30 0,018 0,35 0,64 <0,20 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 17,3 0, ,5 0,33 0,012 0,38 0,51 0,36 <10 0, Vi50-ofiltr ,5 18,6 1,3 12 2,5 0,27 <0,010 0,39 0,50 0,38 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 8,4 0, ,1 0,29 <0,010 0,38 0,58 0,40 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 2,6 0, ,0 0,23 <0,010 0,30 0,36 <0,20 <5 0, Min - 0,3 0, ,0 0,23 <0,010 0,30 0,36 <0,20 <5 0,028 - Medel - 8,3 0, ,6 0,29 0,010 0,35 0,53 0,31 <5 0,068 - Max - 18,6 1,3 15 6,8 0,33 0,018 0,39 0,64 0,51 <10 0,13 - Vi50-filtr Vi50-filtr Vi50-filtr Vi50-filtr Vi50-filtr ,5 8, ,1 0,25 <0,010 0,28 1,3 0,36 <5 0, Vi50-filtr ,5 2, ,1 0,23 <0,010 0,22 0,34 <0,20 <5 0, Min - 2, ,1 0,23 <0,010 0,22 0,34 <0,20 <5 0,070 - Medel - 5, ,1 0,24 <0,010 0,25 0,82 0,23 <5 0,083 - Max - 8, ,1 0,25 <0,010 0,28 1,3 0,36 <5 0,096 - Visman nedströms Björneborg Vi51-ofiltr ,5 0,6 0, ,2 0,49 0,012 0,59 1,2 0,74 <5 2, Vi51-ofiltr ,5 2,4 0, ,1 0,53 0,019 1,1 1,2 0,37 <5 2, Vi51-ofiltr ,5 18,0 0, ,6 0,35 <0,010 0,62 1,3 0,58 <5 1, Vi51-ofiltr ,5 19,9 1,6 11 5,4 0,36 <0,010 0,68 3,4 0,62 <5 0, Vi51-ofiltr ,5 11,6 1,1 12 5,1 0,47 <0,010 0,60 1,8 0,51 <5 4, Vi51-ofiltr ,5 2,8 0, ,8 0,41 <0,010 0,39 1,2 0,45 <5 4, Min - 0,6 0, ,8 0,35 <0,010 0,39 1,2 0,37 <5 0,93 - Medel - 9,2 1,0 13 5,7 0,44 <0,010 0,66 1,7 0,55 <5 2,5 - Max - 19,9 1,6 15 8,1 0,53 0,019 1,1 3,4 0,74 <5 4,0 - Vi51-filtr Vi51-filtr Vi51-filtr Vi51-filtr Vi51-filtr ,5 11, ,4 0,37 0,011 0,36 1,7 0,45 <5 4, Vi51-filtr ,5 2, ,0 0,38 <0,010 0,26 1,2 0,34 <5 4, Min - 2, ,0 0,37 <0,010 0,26 1,2 0,34 <5 4,1 - Medel - 7, ,7 0,38 <0,010 0,31 1,5 0,40 <5 4,1 - Max - 11, ,4 0,38 0,011 0,36 1,7 0,45 <5 4,1 - Rastrering Bedömning Cu Zn Cr Ni Cd Pb As Enhet x,x Mycket hög halt >45 >300 >75 >225 >1,5 >15 >75 µg/l x,x Hög halt ,3-1, µg/l x,x Måttligt hög halt ,1-0, µg/l Anmärkningsvärt resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) 104

107 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Visman uppströms Björneborg Vi50-ofiltr ,5 1,0 0, ,4 0,29 <0,010 0,36 0,44 0,41 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 3,6 0, ,8 0,29 0,010 0,38 0,26 0,36 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 17,0 0, ,2 0,30 0,011 0,37 0,55 0,38 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 18,4 0, ,5 0,28 <0,010 0,27 0,52 0,39 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 10,7 0, ,5 0,33 0,012 0,35 0,59 0,39 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 1,2 0, ,0 0,32 0,011 0,32 0,53 1,9 <5 0, Min - 1,0 0, ,5 0,28 <0,010 0,27 0,26 0,36 <5 0,031 - Medel - 8,7 0, ,6 0,30 <0,010 0,34 0,48 0,64 <5 0,082 - Max - 18,4 0, ,2 0,33 0,012 0,38 0,59 1,9 <5 0,14 - Vi50-filtr ,5 1, ,7 0,25 <0,010 0,28 0,51 0,39 <5 0, Vi50-filtr ,5 3, ,6 0,23 <0,010 0,28 0,19 0,34 <5 0, Vi50-filtr ,5 17, ,0 0,23 <0,010 0,27 0,51 0,37 <5 0, Vi50-filtr ,5 18, ,2 0,21 <0,010 0,18 0,46 0,33 <5 0, Vi50-filtr ,5 10, ,5 0,23 <0,010 0,22 0,52 0,37 <5 0, Vi50-filtr ,5 1, ,9 0,25 0,011 0,25 0,43 0,38 <5 0, Min - 1, ,2 0,21 <0,010 0,18 0,19 0,33 <5 0,038 - Medel - 8, ,5 0,23 <0,010 0,25 0,44 0,36 <5 0,15 - Max - 18, ,0 0,25 0,011 0,28 0,52 0,39 <5 0,28 - Visman nedströms Björneborg Vi51-ofiltr ,5 1,3 0, ,5 0,034 4,9 4,0 0,48 <5 1, Vi51-ofiltr ,5 3,8 7, ,3 0,043 4,7 4,9 3,7 <5 4, Vi51-ofiltr ,5 17,3 0, ,3 0,43 0,014 0,82 1,7 0,51 <5 2, Vi51-ofiltr ,5 18,7 0, ,3 0,42 0,011 1,0 1,3 0,86 <5 1, Vi51-ofiltr ,5 10,8 1,6 12 6,2 1,2 0,017 0,82 2,0 0,78 < Vi51-ofiltr ,5 2,4 0, ,8 0,44 0,014 0,44 0,90 0,48 <5 2, Min - 1,3 0, ,3 0,42 0,011 0,44 0,90 0,48 <5 1,3 - Medel - 9,1 2, ,0 0,022 2,1 2,5 1,1 <5 4,0 - Max - 18,7 7, ,3 0,043 4,9 4,9 3,7 < Vi51-filtr ,5 1, ,76 0,017 2,6 3,1 0,41 <5 1, Vi51-filtr ,5 3, ,58 0,027 1,7 2,4 0,86 <5 4, Vi51-filtr ,5 17, ,0 0,33 <0,010 0,33 1,6 0,45 <5 2, Vi51-filtr ,5 18, ,4 0,24 <0,010 0,29 1,0 0,36 <5 1, Vi51-filtr ,5 10, ,4 0,89 0,015 0,34 1,8 0,64 < Vi51-filtr ,5 2, ,0 0,34 0,010 0,27 0,75 0,38 <5 1, Min - 1, ,4 0,24 <0,010 0,27 0,75 0,36 <5 1,3 - Medel - 9, ,52 0,013 0,92 1,8 0,52 <5 3,9 - Max - 18, ,89 0,027 2,6 3,1 0,86 < Rastrering Bedömning Cu Zn Cr Ni Cd Pb As Enhet x,x Mycket hög halt >45 >300 >75 >225 >1,5 >15 >75 µg/l x,x Hög halt ,3-1, µg/l x,x Måttligt hög halt ,1-0, µg/l Anmärkningsvärt resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) 105

108 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Visman uppströms Björneborg Vi50-ofiltr ,5 1,0 0, ,4 0,36 0,014 0,38 0,51 0,67 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 1,1 0, ,4 0,32 0,016 0,39 0,51 0,44 <5 0, Vi50-ofiltr ,5 16,6 0, ,4 0,31 0,013 0,33 0,77 0,47 <2 0, Vi50-ofiltr ,5 17,3 1,1 9,6 3,6 0,31 0,010 0,36 0,49 0,44 <2 0, Vi50-ofiltr ,5 10,1 0, ,4 0,26 <0,01 0,33 0,53 0,43 <2 0, Vi50-ofiltr ,3 0,9 0, ,2 0,26 <0,01 0,29 0,49 0,52 2 0, Min - 0,9 0,40 9,6 3,2 0,26 <0,01 0,29 0,49 0,43 <2 0,059 - Medel - 7,8 0, ,9 0,30 0,011 0,35 0,55 0,50 2 0,072 - Max - 17,3 1,1 17 4,4 0,36 0,016 0,39 0,77 0,67 2 0,087 - Vi50-filtr , ,7 0,28 0,013 0,30 0,50 0,42 <5 0, Vi50-filtr , ,3 0,30 0,013 0,34 0,57 0,43 <5 0, Vi50-filtr , ,9 0,19 <0,01 0,23 0,40 0,35 <2 0, Vi50-filtr , ,5 0,21 <0,01 0,23 0,45 0,40 <2 0, Vi50-filtr , ,9 0,22 <0,01 0,25 0,53 0,38 <2 0, Vi50-filtr , ,0 0,20 <0,01 0,31 0,46 0,32 3 0, Min ,9 0,19 <0,01 0,23 0,40 0,32 <2 0,048 - Medel ,1 0,23 <0,01 0,28 0,49 0,38 2 0,067 - Max ,3 0,30 0,013 0,34 0,57 0,43 3 0,078 - Visman nedströms Björneborg Vi51-ofiltr ,5 1,1 0, ,6 0,40 0,016 0,44 1,1 0,46 <5 1, Vi51-ofiltr ,5 1,3 0, ,8 0,48 0,016 0,61 2,2 0,49 <5 3, Vi51-ofiltr ,3 20,2 1, ,7 0,022 4,7 6,9 0,59 2 1, Vi51-ofiltr ,5 17,1 1,2 11 5,6 0,46 0,015 0,63 1,5 0,62 <2 2, Vi51-ofiltr ,5 10,2 2, ,75 0,027 3,6 4,6 0,45 <2 1, Vi51-ofiltr ,2 1,6 0, ,3 0,61 0,016 1,8 1,5 0,92 3 2, Min - 1,1 0, ,6 0,40 0,015 0,44 1,1 0,45 <2 1,4 - Medel - 8,6 1, ,90 0,019 2,0 3,0 0,59 2 2,3 - Max - 20,2 2, ,7 0,027 4,7 6,9 0,92 3 3,8 - Vi51-filtr , ,3 0,36 0,014 0,32 1,1 0,46 <5 1, Vi51-filtr , ,2 0,44 0,015 0,40 2,2 0,48 <5 3, Vi51-filtr , ,2 0,016 2,3 5,5 0,50 <2 1, Vi51-filtr , ,9 0,34 0,010 0,31 1,3 0,50 <2 2, Vi51-filtr , ,32 0,020 1,6 3,6 0,42 <2 1, Vi51-filtr , ,7 0,36 <0,01 0,30 0,98 0,38 4 2, Min ,7 0,32 <0,01 0,30 0,98 0,38 <2 1,3 - Medel ,50 0,013 0,87 2,4 0,46 2 2,3 - Max ,2 0,020 2,3 5,5 0,50 4 3,7 - Rastrering Bedömning Cu Zn Cr Ni Cd Pb As Enhet x,x Mycket hög halt >45 >300 >75 >225 >1,5 >15 >75 µg/l x,x Hög halt ,3-1, µg/l x,x Måttligt hög halt ,1-0, µg/l Anmärkningsvärt resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) 106

109 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Visman uppströms Björneborg Vi50-ofiltr ,5 1,8 0, ,4 0,25 <0,010 0,32 0,49 0,39 2 0, ,5 6,2 0, ,9 0,26 0,012 0,40 0,51 0,88 <2 0, ,5 19,0 0, ,5 0,27 0,010 0,35 0,21 0,59 <2 0, ,5 20,5 0, ,8 0,25 <0,010 0,39 0,56 0,60 2 0, ,5 9,8 0, ,3 0,28 <0,010 0,37 0,52 0,80 2 0, ,5 2,6 0, ,9 0,33 0,011 0,50 0,60 0,67 2 0, Min - 1,8 0, ,3 0,25 <0,010 0,32 0,21 0,39 <2 0,070 - Medel - 10,0 0, ,3 0,27 <0,010 0,39 0,48 0,66 <2 0,096 - Max - 20,5 0, ,9 0,33 0,012 0,50 0,60 0,88 2 0,13 - Vi50-filtr ,5 1, ,9 0,23 0,010 0,31 0,51 0,40 2 0, ,5 6, ,7 0,24 <0,010 0,28 0,46 0,33 <2 0, ,5 19, ,0 0,24 <0,010 0,24 0,57 0,36 2 <0, ,5 20, ,9 0,14 <0,010 0,045 0,54 0,48 <2 0, ,5 9, ,8 0,14 <0,010 0,24 0,46 0,34 2 0, ,5 2, ,8 0,23 0,014 0,97 0,60 0,47 <2 0, Min - 1, ,8 0,14 <0,010 0,045 0,46 0,33 <2 <0,010 - Medel - 10, ,4 0,20 <0,010 0,35 0,52 0,40 <2 0,065 - Max - 20, ,0 0,24 0,014 0,97 0,60 0,48 2 0,12 - Visman nedströms Björneborg Vi51-ofiltr ,5 2,0 1,2 14 4,6 0,48 0,012 0,46 0,85 0,44 3 3, ,5 7,0 0, ,7 0,87 0,018 2,3 1,8 2,3 2 2, ,5 18,8 1,1 13 6,5 0,50 0,012 1,3 1,1 0,51 2 1, ,5 20,8 1, ,87 0,013 1,2 2,0 1,9 2 2, ,5 11,6 1,2 9,6 8,4 0,46 0,011 0,84 1,3 0,46 2 1, ,5 3,3 0,9 11 5,4 0,47 <0,010 0,55 0,81 0,65 <2 2, Min - 2,0 0, ,6 0,46 <0,010 0,46 0,81 0,44 <2 1,6 - Medel - 10,6 1,1 12 7,8 0,61 0,013 1,1 1,3 1,0 2 2,3 - Max - 20,8 1, ,87 0,018 2,3 2,0 2,3 3 3,5 - Vi51-filtr ,5 2, ,8 0,39 0,012 0,29 0,77 0,38 3 3, ,5 7, ,7 0,40 0,011 0,36 0,95 0,33 <2 2, ,5 18, ,9 0,34 <0,010 0,32 1,1 0,34 2 1, ,5 20, ,4 0,41 <0,010 0,080 1,5 0,62 <2 2, ,5 11, ,9 0,24 <0,010 0,42 1,2 0,38 <2 1, ,5 3, ,3 0,31 <0,010 0,32 0,83 0,47 <2 2, Min - 2, ,8 0,24 <0,010 0,080 0,77 0,33 <2 1,5 - Medel - 10, ,5 0,35 <0,010 0,30 1,1 0,42 <2 2,2 - Max - 20, ,9 0,41 0,012 0,42 1,5 0,62 3 3,3 - Rastrering Bedömning Cu Zn Cr Ni Cd Pb As Enhet x,x Mycket hög halt >45 >300 >75 >225 >1,5 >15 >75 µg/l x,x Hög halt ,3-1, µg/l x,x Måttligt hög halt ,1-0, µg/l Anmärkningsvärt resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) 107

110 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Visman uppströms Björneborg Vi50-ofiltr ,5 1,3 0, ,4 0,28 <0,010 0,42 0,54 1,2 2 0, Vi50-ofiltr ,5 6,5 0, ,5 0,39 0,012 0,44 0,70 0,49 3 0, Vi50-ofiltr ,5 13,9 1,2 13 3,6 0,24 0,010 1,4 0,64 0,34 2 0, Vi50-ofiltr ,5 18,2 1,0 11 3,3 0,24 0,010 0,34 0,47 0,33 2 0, Vi50-ofiltr ,5 9,8 1,2 12 8,4 0,36 <0,010 0,32 0,58 0,46 <2 0, Vi50-ofiltr ,5 3,7 0, ,6 0,28 <0,010 0,24 0,47 0,30 <2 0, Min - 1,3 0, ,6 0,24 <0,010 0,24 0,47 0,30 <2 0,075 - Medel - 8,9 0, ,1 0,30 <0,010 0,53 0,57 0,52 <2 0,10 - Max - 18,2 1,2 14 8,4 0,39 0,012 1,4 0,70 1,2 3 0,15 - Vi50-filtr ,5 1, ,3 0,20 <0,010 0,33 0,50 0,38 2 0, Vi50-filtr ,5 6, ,9 0,17 0,010 0,27 0,62 0,32 2 0, Vi50-filtr ,5 13, ,4 0,16 <0,010 0,78 0,50 0,35 <2 0, Vi50-filtr ,5 18, ,8 0,22 0,011 0,22 0,48 0,32 <2 0, Vi50-filtr ,5 9, ,1 0,22 <0,010 0,19 0,60 0,41 <2 0, Vi50-filtr ,5 3, ,5 0,22 <0,010 0,16 0,53 0,27 2 0, Min - 1, ,5 0,16 <0,010 0,16 0,48 0,27 <2 0,079 - Medel - 8, ,5 0,20 <0,010 0,33 0,54 0,34 <2 0,092 - Max - 18, ,3 0,22 0,011 0,78 0,62 0,41 2 0,11 - Visman nedströms Björneborg Vi51-ofiltr ,5 1,9 0, ,9 0,52 0,014 0,57 1,0 2,3 2 1, Vi51-ofiltr ,4 7,6 0, ,6 0,45 0,014 0,49 0,76 0,38 <2 1, Vi51-ofiltr ,3 15,2 1,4 13 5,3 0,70 0,014 1,1 2,0 0,42 2 4, Vi51-ofiltr ,2 19,5 1,1 12 6,8 0,70 0,012 0,68 1,4 0,51 2 3, Vi51-ofiltr ,3 11,5 1,1 12 5,5 1,1 0,011 0,5 1,2 0,46 <2 5, Vi51-ofiltr ,4 3,8 0, ,9 0,75 <0,010 0,46 0,82 0,43 <2 3, Min - 1,9 0, ,9 0,45 <0,010 0,46 0,76 0,38 <2 1,9 - Medel - 9,9 0, ,3 0,70 0,012 0,63 1,2 0,75 <2 3,4 - Max - 19,5 1,4 14 6,8 1,1 0,014 1,1 2,0 2,3 2 5,4 - Vi51-filtr ,5 1, ,9 0,35 0,011 0,34 0,75 0,42 3 2, Vi51-filtr ,4 7, ,7 0,34 0,010 0,33 0,78 0,29 <2 1, Vi51-filtr ,3 15, ,2 0,59 0,010 0,61 1,2 0,39 <2 4, Vi51-filtr ,2 19, ,7 0,62 0,022 0,37 1,4 0,39 <2 3, Vi51-filtr ,3 11, ,8 0,89 0,011 0,28 1,3 0,43 2 5, Vi51-filtr ,4 3, ,1 0,51 <0,010 0,19 0,88 0,3 <2 3, Min - 1, ,1 0,34 <0,010 0,19 0,75 0,29 <2 1,9 - Medel - 9, ,7 0,55 0,012 0,35 1,1 0,37 <2 3,5 - Max - 19, ,7 0,89 0,022 0,61 1,4 0,43 3 5,5 - Rastrering Bedömning Cu Zn Cr Ni Cd Pb As Enhet x,x Mycket hög halt >45 >300 >75 >225 >1,5 >15 >75 µg/l x,x Hög halt ,3-1, µg/l x,x Måttligt hög halt ,1-0, µg/l Anmärkningsvärt resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) 108

111 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Turb. TOC Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo Provnr. m C FNU mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman och Kolstrandsviken - Kristinehamns kommun Visman uppströms Björneborg Vi50-ofiltr ,5 2,1 1,1 13 4,0 0,37 0,010 0,34 0,65 1,0 2 0, Vi50-ofiltr ,5 6,6 0, ,3 0,24 0,011 0,25 0,51 0,36 3 0, Vi50-ofiltr ,5 16,3 1,2 13 3,3 0,26 0,010 0,26 0,54 0,48 2 0, Vi50-ofiltr ,5 16,3 1,1 12 2,7 0,20 <0,010 0,41 0,54 0,38 <2 0, Vi50-ofiltr ,4 7,6 1,1 11 2,1 0,20 <0,010 0,40 0,46 0,33 2 0, Vi50-ofiltr. dec-15 Min Medel Max Vi50-filtr ,5 2, ,4 0,59 <0,010 0,22 0,62 0,46 2 0, Vi50-filtr ,5 6, ,1 0,13 <0,010 0,18 0,48 0,32 2 0, Vi50-filtr ,5 16, ,0 0,24 <0,010 0,16 0,49 0,34 <2 0, Vi50-filtr * Vi50-filtr * Vi50-filtr. dec-15 Min Medel Max Visman nedströms Björneborg Vi51-ofiltr ,5 2,9 2,9 12 8,8 1,0 0,015 0,78 1,2 0,78 3 3, Vi51-ofiltr ,4 7,7 0, ,9 0,70 0,012 0,36 0,87 0,40 3 3, Vi51-ofiltr ,5 17,2 1,2 13 4,4 0,54 0,011 0,55 1,4 0,45 2 2, Vi51-ofiltr ,5 18,5 1,3 11 4,8 0,50 0,010 0,79 2,4 0,61 2 2, Vi51-ofiltr ,2 11,1 2, ,76 0,018 6,3 4,9 0,53 <2 2, Vi51-ofiltr. dec-15 Min Medel Max Vi51-filtr ,5 2, ,7 1,0 0,013 0,41 0,99 0,52 2 3, Vi51-filtr ,4 7, ,4 0,58 0,011 0,20 0,80 0,36 2 2, Vi51-filtr ,5 17, ,4 0,47 0,010 0,22 1,1 0,39 <2 2, Vi51-filtr * Vi51-filtr * Vi51-filtr. dec-15 Min Medel Max * Analys av filtrerade metaller uteblev. Rastrering Bedömning Cu Zn Cr Ni Cd Pb As Enhet x,x Mycket hög halt >45 >300 >75 >225 >1,5 >15 >75 µg/l x,x Hög halt ,3-1, µg/l x,x Måttligt hög halt ,1-0, µg/l Anmärkningsvärt resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) 109

112 PROGRAM SRK NORRA VÄNERN Bilaga År Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo År Zn Cr Cd Pb Cu Ni Hg Mo ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ng/l ug/l Visman uppströms Björneborg (Vi50) Visman nedströms Björneborg (Vi51) (årsmedel) (årsmedel) % 93% 100% 74% 159% 95% 100% 131% % 86% 105% 63% 97% 82% 100% 103% % 78% 96% 72% 90% 81% 100% 170% % 60% 72% 44% 78% 67% 100% 98% % 77% 92% 80% 91% 79% 108% 94% % 67% 76% 50% 85% 83% 106% 99% % 75% 102% 84% 125% 66% 100% 73% % 60% 85% 36% 86% 59% 100% 94% % 69% 99% 64% 96% 79% 94% 94% % 77% 101% 56% 92% 71% 108% 102% % 102% 97% 66% 93% 69% 89% 101% % 90% 90% 49% 84% 81% 78% 99% Min 76% 69% 92% 64% 90% 66% 89% 73% Min 67% 60% 72% 36% 78% 59% 78% 94% Medel 99% 82% 98% 73% 109% 78% 99% 110% Medel 80% 73% 88% 50% 87% 74% 99% 99% Max 128% 102% 102% 84% 159% 95% 108% 170% Max 89% 90% 105% 63% 97% 83% 108% 103% Medelskillnad Vi50 Vi51 Mo 110% Mo 99% Cu 109% Hg 99% Zn 99% Cd 88% Hg 99% Cu 87% Cd 98% Zn 80% Cr 82% Ni 74% Ni 78% Cr 73% Pb 73% Pb 50% 110

113

114 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 350 medarbetare och ca 220 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 4 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Sundsvall Söderhamn Västerås Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Södertälje Uddevalla Linköping Jönköping Växjö Halmstad Malmö ALcontrol AB Box KARLSTAD Tel: Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: