SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2004 JÄMTLANDS LÄN.

Transkript

1 Bilaga Miljöövervakning Ingemar Näslund Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Enligt sändlista SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2004 JÄMTLANDS LÄN. 1. Inledning 1.1. Recipientkontroll De som utövar miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19, 21 och 22, i miljöbalken (SFS 1998:808), skyldiga att utföra kontroll, såväl av utsläpp från verksamheten, som av utsläppens inverkan på miljön. Enligt Naturvårdsverks allmänna råd (86:3) är målet att recipientkontrollen skall: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder 1.2. Samordnad recipientkontroll I de fall flera kommuner, anläggningar och markanvändare utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta program för samordnad recipientkontroll. Ändamålet med samordningen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar bl.a. att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir lägre och verksamheten effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och olika år. Provtagningar, analyser och utvärderingar inom recipientkontrollen ska i huvudsak bedrivas enligt de undersökningstyper som finns beskrivna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, - Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913) ska användas vid utvärdering av recipientkontrollen Samordnad recipientkontroll i Härjedalen Programmet för samordnad recipientkontroll i Ljusnans avrinningsområde avser kontroll av olika verksamheters miljöeffekter i olika delavrinningsområden. Föreliggande delprogram täcker den del av Ljusnans avrinningsområde som återfinns inom Jämtlands län. Programmet har utarbetats i samarbete med länsstyrelsen i Gävleborgs län och har därmed likartad struktur och inriktning som Postadress Besöksadress Telefon Telefax Hemsida E-post Östersund Köpmangatan ingemar.naslund@z.lst.se

2 programmet för avrinningsområdet i övrigt. Det avser i första hand att beskriva den samlade påverkan på recipienterna och inte på att visa enskilda anläggningars inverkan Ingående variabler Recipientkontrollprogrammet omfattar fysikalisk-kemiska variabler samt analys av klorofyll. Naturvårdsverket har i allmänna råd angett att mätfrekvensen för fysikalisk-kemisk provtagning i vatten bör uppgå till minst 6 ggr/år för att en godtagbar beräkning av årsmedelvärdet för flertalet variabler ska erhållas. För t ex närsalter bör frekvensen i vattendrag uppgå till 12 ggr/år. I ett vattendrag kan vattenkemin variera snabbt varför provtagningsfrekvensen är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen. I programmet sker därför en tätare provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. I allmänna råd anges även vilka variabler som bör ingå i ett basprogram. Allt efter föroreningens art sker komplettering av mer specifika variabler. 2.1 Fysikalisk-kemiska variabler i vatten 2. Provtagning Vattenkemin skall undersökas vid totalt 13 stationer fördelade på 11 vattendrag och 3 sjöar (tabell 1). Provtagningen skall genomföras enligt provtagningsmetodik BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) medan analyser av de ingående variablerna (tabell 2 och 4) skall utförs enligt Svensk Standard, eller motsvarande. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV rapport 4913) i samband med årsrapporteringen. Tabell 1. Provtagningsstationer Avrinningsområde Läge Beskrivning x-koord y-koord Nr 030 Ljusnan Ljusnedal Ljusnan Hedeviken Landsvägsbron Ljusnan Linsell Landsvägsbron Ljusnan Sveg Södra Landsvägsbron Tännån Uppstr. Malmagen Landsvägsbron Tännån Östersjöns utlopp Dammen Rånden Brändåstjärn Centralt i sjön Lofsen Lofssjön Centralt i sjön Härjeån Härjeåsjön Centralt i sjön Vemån Nedstr. Björnrike Vemån Glissjöberg Sör-Vemån Uppstr. Vemdalen Hoan Uppstr. Överhogdal Bron vid Oppigården Hoan Vid Floren Landsvägsbron Ingående variabler och provtagningsfrekvenser Antalet provtagningar per provtagningsstation skall utföras i enlighet med de redovisade frekvenserna i tabell 2. I övrigt skall provtagningen utföras på de i tabell 2 angivna djupen och innefatta de angivna vattenkemiska variablerna. Notera att mätningar av syrehalt (O 2 ) enbart utförs under februari/mars, augusti samt september, och då enbart en meter ovan botten. Mätningar under cirkulationsperioderna samt under tidig sommar ger enbart begränsad information,

3 liksom mätningar i ytvattnet, varför dessa mätningar utgår. Provtagningen under februari/mars utförs från is. Personalen som utför provtagningen avgör när isen kan beträdas och därmed när, under denna period, som provtagningen skall utföras. I ett vattendrag varierar vattenkemin ofta kraftigt över tiden varför en tät provtagningsfrekvens är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen (tabell 2 och 3). I programmet sker därför en tät provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. En detaljerad förklaring till vilka variabler som skall mätas ges i tabell 4. På stationerna 030, 080, 1030, 9020 och skall vattenflödet anges vid provtagningstillfället. Flödet skall, om det inte finns tillgängligt på annat sätt, mätas med Flygel enligt HR013 och om detta inte går med Flottörmetoden HR012 (Naturvårdsverket, 1986a). I de fall då flödesdata inte kan erhållas från kraftverksägarna kan alternativt PULS-data från SMHI användas i större rinnande vatten. Klorofyllkoncentrationen (µg/l) används som ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan. Provtagning skall utföras som ett blandprov i epilimnion fyra gånger per år enligt BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) i samband med fysikalisk kemisk provtagning (tabell 3 och 4). Analys utförs enligt Svensk Standard SS Språngskiktets läge skall anges vid provtagning. Tabell 2. Provtagningsprogram Typ Provtagningsdjup Frek Variabler Nr vens 030 R 0,5 12 Ljusnedal G+TR+XR 070 R 0,5 6 Hedeviken G+XR 080 R 0,5 12 Linsell G+TR+XR 090 R 0,5 6 Sveg G+TR+XR 1010 R 0,5 6 Uppstr. Malmagen G+XR 1030 R 0,5 6 Östersjöns utlopp G+XR 6010 S 0,5 och B-1 4 Brändåstjärn G+TS 7010 S 0,5 och B-1 4 Lofssjön G+TS 8020 S 0,5 och B-1 4 Härjeåsjön G+TS 9020 R 0,5 6 Nedstr. Björnrike G+XR 9030 R 0,5 6 Glissjöberg G+TR+XR 9210 R 0,5 6 Uppstr. Vemdalen G+XR R 0,5 6 Uppstr. Överhogdal G+XR R 0,5 6 Vid Floren G+TR+XR Förklaring till Tabell 2. Station: Lägen framgår av koordinater i tabell 1. Typ: R= rinnande vatten, S= sjö. Provtagningsdjup: Anger provtagningsdjup i m (B-1= 1m ovan bottnen). Frekvens: Anger antalet provtagningar per år. Med frekvens 12 avses provtagning en gång per månad. Övrig frekvens framgår av tabell 3. Variabler: Anger vilka variabler som mäts vid respektive station där G= Grundvariabler, TS = tillägg i sjö, TR = tillägg i rinnande vatten, XR = extra i rinnande vatten. Se tabell 4 för ytterligare information. Tabell 3. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Frekven Feb/ Mar Maj1 Jun Aug Sep Nov 6 per X X X X X X 4 per 2 per X X X X X X 1 Majprovet tas under första hälften av månaden.

4 Tabell 4. Analysvariabler Variabelnamn Enhet G TR TS XR o C Angivningsgräns Temperatur X Konduktivitet ms/m X ph X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Fe µg/l X Al µg/l X Mn µg/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH4-N µg/l NO2+NO3-N µg/l X 3 5 TOT-N µg/l X 50 PO4-P µg/l 2 TOT-P µg/l X TOC mg/l X 2 Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. material mg/l X 0,5 Turbiditet FNU X Syrgas mg/l X Klorofyll a µg/l X 1 Siktdjup m X G = grundvariabler, TR = transport tillägg i rinnande vatten, TS = tillägg sjö, XR = extra i rinnande vatten, 3. Kvalitetssäkring Förvaring och transport av vatten, biota och sediment för analys skall utföras på ett sådant sätt att värdet på variablerna som skall analyseras inte förändras under förvaring respektive transport. Om detta inte kan undvikas skall samtliga prov behandlas på samma sätt så att analysresultaten blir jämförbara. Såväl den kemiska som biologiska provtagningen ska utföras av leverantör som för alla ingående moment är ackrediterad av SWEDAC, eller som på annat sätt kan styrka att provtagningarna utförs av erfaren personal och med av tillsynsmyndigheten rekommenderad provtagningsutrustning. Provtagning skall utföras under de av tillsynsmyndigheten angivna tidsperioderna och på de fastlagda provtagningsstationerna. Samtliga kemiska och biologiska analyser skall utföras enligt Svensk Standard, ISO-, CEN-standard eller jämförbar metod. Laboratoriet ska vara ackrediterat av SWEDAC, alternativt ha dokumenterade analysrutiner som motsvarar dessa

5 krav, för analys av sötvatten ned till de angivna lägsta angivningsgränserna samt med angiven mätosäkerhet. De erhållna analysresultaten skall rimlighetsbedömas. Avvikande värden skall kontrolleras och kommenteras i protokollet. Tillsynsmyndigheten kan begära att ytterligare kontrollanalyser utförs för att verifiera rapporterade värden. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda analysmetoder, metodernas mätområde samt mätosäkerhet. Konsulten skall även lämna in uppgifter om sina kvalitetssäkringsrutiner. På begäran av tillsynsmyndigheten skall konsulten även lämna de uppgifter som behövs för kontroll av att rapporterade värden är kvalitetssäkrade. 4. Utvärdering Utvärderingarna skall i högre grad än tidigare utföras med för ändamålet statistiskt relevanta metoder och på ett statistiskt korrekt sätt. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda statistiska metoder där motivet för valet av statistisk metod tydligt skall framgå. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas. Utvärderingarna ska kopplas till ämnestransport och belastning från punktutsläpp och om möjligt diffusa utsläpp (föroreningskällorna) i recipienterna. Vid utvärderingarna skall recipienternas känslighet för belastning beaktas liksom betydelsefulla förändringar i klimatet. Målsättningen är att ha löpande kontroll över föroreningssituationen och punktutsläppens belastningen på recipientens vatten med årlig redovisning av mera betydelsefulla förändringar. En utvärdering skall göras över de föroreningsbelastande verksamheternas påverkan på de aktuella recipienterna. 5. Rapportering 6.1 Löpande samt övrig rapportering Samtliga resultat från recipientkontrollen skall redovisas i tabellform (via e-brev i Excel-format) till huvudman för berörda anläggningar, kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor och tekniska kontor eller motsvarande samt Länsstyrelsen. Fysikalisk-kemiska analyser skall redovisas löpande allt eftersom analyser och kvalitetssäkring genomförs. 6.2 Årsrapport En årlig sammanställning skall redovisas före maj månads utgång i form av en skriftlig rapport till Länsstyrelsen. Rapporter levereras till Länsstyrelsen i 3 exemplar. Årsrapporten skall innehålla en lättillgänglig sammanfattning. Det skall tydligt framgå vilken del av programmet som utgörs av den samordnade recipient kontroll som föreläggs av Länsstyrelsen med stöd av miljöbalken. Ett eget avsnitt som behandlar påverkan från föroreningsbelastande verksamheter skall ingå. Här skall en kvalificerad bedömning av verksamheternas påverkan på recipienterna redovisas. Beskrivning av metoder med hänvisning till använda normer samt en beskrivning av provtagningsprogram. Eventuella avvikelser, trender eller samband i datamaterialet skall kommenteras i rapporten. Det skall tydligt framgå om trender,

6 avvikelser eller samband är statistiskt signifikanta. Den använda statistiska analysmetoden skall anges. Karta över stationerna skall redovisas. Medlemslista skall redovisas Belastning från punktkällor i avrinningsområdet redovisas. Om möjligt en redovisning om föroreningsbelastningen har ökat eller minskat eller varit densamma som året/åren innan. Kopplingen mellan utsläppsnivå och vattenkvalitet kommenteras. Lägg särskild tyngdpunkt på den/de föroreningar som är mest uttalade för varje källa. Redovisa de mål som föreskrivits för verksamheten med avseende på utsläppskoncentrationer och mängder. Händelser i och kring vattensystemet som kan påverka dess status i olika hänseenden skall redovisas (som t ex översvämningar, bräddning i reningsverk, kraftig erosion, fiskdöd och utveckling av algblomning). Noteringar om väsentliga förändringar av belastningsförhållanden jämfört med tidigare förhållanden skall också redovisas. Undersökningsresultat redovisas där så är möjligt med hjälp av relevanta statistiska och grafiska metoder. Därvid ska tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse. Flöde, transport (årlig) och arealförlust (kg/ha och år) av totalkväve, totalfosfor, TOC och metaller i punkterna 9030 och skall redovisas. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och i diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. En översikt över den aktuella vattenföringssituationen under det gångna året samt jämförelser med tidigare år skall redovisas. Kommentarer rörande fält- och analysobservationer, som kan förklara avvikelser i materialet skall redovisas. Grunddata skall redovisas i tabellform enligt en variabelordning som tagits fram på länsstyrelsen. Detta för att minimera merarbete vid inmatningen i Länsstyrelsens databas DMN. I rapporten skall det tydligt framgå vilka värden (provtagningstid, vattendjup, etc.) som använts vid medelvärdesbildning. Det är också önskvärt att medianvärden kommenteras när medelvärden redovisas års rapport Skall utföras med start 2008 och i enlighet med årsrapporterna men dessutom innehålla nedanstående: Utvärdering av resultaten från recipientkontrollen och andra utförda vattenundersökningar sedan samordningen påbörjades skall nämnas. Redovisning av klimatiska variationer, om möjligt redovisning av observationer avseende ändrad markanvändning (skogsavverkning, utbyggnad av skyddszoner, utdikningar, våtmarksanläggningar etc.) och andra förändringar som kan ha påverkat statusen i vattenområdena. Redovisa, om möjligt, hur eventuella miljöskyddsåtgärder och bebyggelseutveckling har påverkat vattnens kvalitet. Redovisning av undersökningsresultat med hjälp av statistiska och grafiska metoder. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas. Därvid skall tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse och kommenteras.

7 6. Referenser Naturvårdsverket, 1986a, Recipientkontroll vatten. Del I Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Naturvårdsverket 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjö och vattendrag. Rapport 4913.

8 BILAGA 1 1 (12) Miljövård Pär Granström per.granstrom@x.lst.se Enligt sändlista PROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENT- KONTROLLEN I SÖDRA HÄLSINGLANDS KUST- OCH INLANDSVATTEN 1. Inledning 1.1. Recipientkontroll De som utövar miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19, 21 och 22, i miljöbalken (SFS 1998:808), skyldiga att utföra kontroll, såväl av utsläpp från verksamheten, som av utsläppens inverkan på miljön. Enligt Naturvårdsverks allmänna råd (86:3) är målet att recipientkontrollen skall: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder 1.2. Samordnad recipientkontroll I de fall flera kommuner, anläggningar och markanvändare utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta program för samordnad recipientkontroll. Ändamålet med samordningen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar bl.a. att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir billigare och effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och olika år. Provtagningar, analyser och utvärderingar inom recipientkontrollen ska i huvudsak bedrivas enligt de undersökningstyper som finns beskrivna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, -Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913) respektive Kust och hav (Naturvårdsverkets rapport 4914), ska användas vid utvärdering av recipientkontrollen Samordnad recipientkontroll i södra Hälsingland Programmet för samordnad recipientkontroll i Ljusnans och Voxnans avrinningsområden avser kontroll av olika verksamheters miljöeffekter i olika delavrinningsområden och i kustvattnet. Programmet är i första hand inriktat på att beskriva den samlade påverkan på recipienterna och inte på att visa enskilda anläggningars inverkan Ingående variabler Recipientkontrollprogrammet omfattar fysikalisk-kemiska variabler i inlands- respektive kustvatten, analys av klorofyll och växtplankton i inlands- och kustvatten samt mjukbottenfauna- och finsedimentundersökningar i inlands- respektive kustvatten. Naturvårdsverket har i allmänna råd angett att mätfrekvensen för fysikalisk-kemisk provtagning i vatten bör uppgå till minst 6 ggr/år för att en godtagbar beräkning av årsmedelvärdet för flertalet variabler ska erhållas. För t ex närsalter bör frekvensen i vattendrag uppgå till 12 ggr/år. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

9 BILAGA 1 2 (12) I ett vattendrag kan vattenkemin variera snabbt varför provtagningsfrekvensen är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen. I programmet sker därför en tätare provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. I allmänna råd anges även vilka variabler som bör ingå i ett basprogram. Allt efter föroreningens art sker komplettering av mer specifika variabler. 2.1 Fysikalisk-kemiska variabler i vatten 2. Inlandsvatten Vattenkemin skall undersökas vid totalt 26 stationer fördelade på 8 vattendrag och 18 sjöar (tabell 1). Provtagningen skall genomföras enligt provtagningsmetodik BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) medan analyser av de ingående variablerna (tabell 2 och 4) skall utförs enligt Svensk Standard, eller motsvarande. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV rapport 4913) i samband med årsrapporteringen. Tabell 1. Provtagningsstationer (se även bifogad karta) Nr Avrinnings område Läge beskrivning xkoord ykoord 130 Ljusnan Laforsen Laforsens kraftverk Ljusnan Järvsö Landsvägsbron Ljusnan Landafors Landafors kraftverk Ljusnan Orsjön Centralt i sjön Ljusnan Bergviken Björnäsudden Ljusnan Bergviken Sibo Ljusnan Bergviken Norrlandsporten Ljusnan Marmen Marmaverken Ljusnan Smalsjön Centralt i sjön Ljusnan Smalsjön Be Ljusnan Smalsjön Be Ljusnan Marmen Björknäsudden Kyrksjön Kyrksjön Vid Ljusdal Bodasjön Bodasjön Skästra sågverk Leån Västersjön Vid Ramsjö Leån Leån Bron i Ljusdal Växboån Västersjön Centralt i sjön Voxnan Sunnerstaholm Sunnerstaholm kraftverk Voxnan Voxsjön Centralt i sjön Ullungsån Ullungen Centralt i sjön Hässjaån Önneberg Landsvägsbron Florån Östersjön Centralt i sjön Florån Florsjön Centralt i sjön N40 Lötån Nedstr. Vågbro Träbron S40 Söderhamnsån I Söderhamn Vid rådhusbron SK10 Skärjån Härnbosjön Ingående variabler och provtagningsfrekvenser Antalet provtagningar per provtagningsstation skall utföras i enlighet med de redovisade frekvenserna i tabell 2. I övrigt skall provtagningen utföras på de i tabell 2 angivna provtagningsdjupen och innefatta de angivna vattenkemiska variablerna. Notera att mätningar av syrehalt (O 2 ) enbart utförs under februari/mars, augusti samt september, och då enbart en meter ovan botten. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

10 BILAGA 1 3 (12) Mätningar under cirkulationsperioderna samt under tidig sommar ger enbart begränsad information, liksom mätningar i ytvattnet, varför dessa mätningar utgår. Provtagningen under februari/mars utförs från is. Personalen som utför provtagningen avgör när isen kan beträdas och därmed när, under denna period, som provtagningen skall utföras. Tabell 2. Provtagningsprogram Nr Typ Provtagningsdjup Djup Frekvens Variabler 130 R 0,5 12 G+TR+XR 170 R 0,5 6 G+XR 280 R 0,5 6 G+TR+XR 200 S 0,5 och B-1 4 G+TS 290 S 0,5 och B-1 4 G+TS+fenol 295 S 0,5 och B-1 4 G+TS+fenol 300 S 0,5 och B-1 4 G+TS 350 S 0,5 och B G+TS [+Hg, Fe, Mn (botten mar,aug)] 330 S 0,5 och B G+TS [+Hg, Fe, Mn (botten mar,aug)] 331 S B Hg, Fe, Mn (botten mar,aug) 332 S B Hg, Fe, Mn (botten mar,aug) 360 S B Hg, Fe, Mn (botten mar,aug) 151 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN 163 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN+fenol S 0,5 och B-1 4 G+TS R 0,5 6 G+TR+XR S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN R 0,5 12 G+TR+XR+flöde S 0,5 och B-1 4 G+TS S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN+fenol R 0,5 6 G+XR S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN+Me S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN N40 R 0,5 6 G+XR+flöde S40 R 0,5 6 G+XR+EP+EN+flöde SK10 S 0,5 och B-1 4 G+TS Förklaring till tabell 2 Station: Lägen framgår enligt koordinater i tabell 1 och bifogad karta. Typ: R = prov i rinnande vatten, S = prov i sjö. Provtagningsdjup: Anger provtagningsdjup i meter (B-1 = 1 m ovanför botten). Vattendjup: Anger det maximala vattendjupet (m) vid stationen (gäller i sjöar). Frekvens: Anger antalet provtagningar per år. Med tolv provtagningar per år avses provtagning en gång per månad under årets samtliga månader. Övriga provtagningsperioder framgår av tabell 3. Variabler: Anger vilka variabler som mäts vid respektive station där G = grundvariabler, TS = tillägg i sjö, TR = tillägg i rinnande vatten, EN = extra kväve, EP = extra fosfor, Me = metaller och XR = extra i rinnande vatten (se tabell 4 för ytterligare information). I ett vattendrag varierar vattenkemin ofta kraftigt över tiden varför en tät provtagningsfrekvens är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen (tabell 2 och 3). I programmet sker därför en tät provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. En detaljerad förklaring till vilka variabler som skall mätas ges i tabell 4. På stationerna 21095, S40 och N40 skall vattenflödet anges vid provtagningstillfället. Om flödet inte finns tillgängligt på annat sätt skall det mätas med Flygel enligt HR013 och om detta inte går med Flottörmetoden HR012 (Naturvårdsverket, 1986a). I de fall då flödesdata inte kan erhållas från kraftverksägarna kan alternativt PULS-data från SMHI användas i större rinnande vatten. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

11 BILAGA 1 4 (12) Klorofyllkoncentrationen (µg/l) används som ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan. Provtagning skall utföras som ett blandprov i epilimnion fyra gånger per år enligt BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) i samband med fysikalisk kemisk provtagning (tabell 3 och 4). Analys utförs enligt Svensk Standard SS Språngskiktets läge skall anges vid provtagning. Tabell 3. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Frekvens Feb/ Mar Maj1 Jun Aug Sep Nov 6 per år X X X X X X 4 per år X X X X 2 per år X X 1 Majprovet tas under första hälften av månaden. Tabell 4. Analysvariabler Variabelnamn Enhet G TR TS XR Fenol EP EN Me Hg o C Lägsta angivningsgräns Temperatur X Konduktivitet ms/m X ph X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Fe µg/l X Al µg/l X Mn µg/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH4-N µg/l X 3 NO2+NO3-N µg/l X 5 TOT-N µg/l X 50 PO4-P µg/l X 2 TOT-P µg/l X 2 TOC mg/l X Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. material mg/l X 0,5 Turbiditet FNU X Syrgas mg/l X Klorofyll a µg/l X 1 Siktdjup m X Si µg/l Pb µg/l X 0,2 Cr µg/l X 0,3 Ni µg/l X 0,7 Mo µg/l X Cd µg/l X 0,01 Cu µg/l X 0,3 Zn µg/l X 1 As µg/l X 0,4 Fenol µg/l X Kvicksilver µg/l X 0,01 G = grundvariabler, TR = transport tillägg i rinnande vatten, TS = tillägg sjö, XR = extra i rinnande vatten, EP = extra fosfor, EN = extra kväve, Me = metaller Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

12 BILAGA 1 5 (12) Biologiska variabler Växtplankton Ingår ej i programmet Mjukbottenfauna Tidigare undersökningar visar i stort sett på en tillfriskningsprocess med ett ökande antal syrekrävande arter men även på en utarmning av faunan pga. att belastningen av näringsämnen minskat. Mjukbottenfaunan i sjöarna är dock sannolikt negativt påverkade av låga syrgashalter. Provtagningen i mjukbottenfaunaprogrammet utgår tillsvidare i avvaktan på en utvärdering av programmet som ska ske under Resultat från utvärderingen får sedan avgöra om provtagningen av bottenfauna ska fortsätta och i så fall hur det framtida programmet ska se ut. Detta gäller även de syrgas- och sedimentprov som tas i anslutning till bottenfaunaprovtagningen. En bedömning av föroreningsstatus ska göras med hjälp av biologiska index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 2.3 Metallanalyser i vattenmossa Ingår ej i programmet. 2.4 Finsediment Den miljökemiska sedimentundersökning som gjordes i Bergviken och Marmen år 2000 bör följas upp med ytterligare sedimentundersökningar efter 10 år. 3.1 Fysikalisk-kemiska variabler i vatten 3. Kustvatten Provtagningsstationer och utvärdering Vattenkemin skall undersökas vid totalt 6 stationer fördelade på 2 kustvattenområden (tabell 8). Provtagningen skall genomföras enligt provtagningsmetodik BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) medan analyser av de ingående variablerna (tabell 11) skall utföras enligt Svensk Standard, eller motsvarande. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för kust och hav (NV rapport 4914) i samband med årsrapporteringen. Tabell 8. Provtagningsstationer Station Vattenområde Beskrivning xkoord ykoord K333 Söderhamnsfjärden S Myrskär K336 Söderhamnsfjärden NV Stora Garph K338 Söderhamnsfjärden Flaket K350 Söderhamnsfjärden Svenska mineral AB K382 Ljusnefjärden N Ljusne stenar K390 Ljusnefjärden NV Storgrytan Ingående variabler och provtagningsfrekvenser Antalet provtagningar per provtagningsstation skall utföras i enlighet med de redovisade frekvenserna i tabell 9 och 10. Provtagningen skall utföras på de i tabell 9 angivna djupen och innefatta de angivna vattenkemiska variablerna. Ytvattenproverna bör tas med slang i skiktet 0-10 m eller alternativt med hämtare av typ Ruttner på vattendjupen 0, 2, 4, 6, 8 och 10 m, om möjligt ned till 10 m djup. Notera att mätningar av syrehalt (O 2 ) enbart utförs under januari/februari samt augusti, och då enbart en meter ovan botten. Mätningar under cirkulationsperioderna samt under tidig sommar ger enbart begränsad information, liksom mätningar i ytvattnet, varför dessa mätningar utgår. Isförhållandena Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

13 BILAGA 1 6 (12) vid senvinterprovtagningen skall anges i protokollet, liksom extraordinära förhållanden vid övriga provtagningstillfällen. Vid varje provtagningstillfälle skall även vindstyrka och vindriktning noteras. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

14 BILAGA 1 7 (12) Tabell 9. Provtagningsprogram Station Provtagningsdjup Frekvens K och B-1 4 K och B-1 4 K och B-1 4 K och B-1 4 K och B-1 4 K och B-1 4 Variabler G + växtplankton +susp och ph G + växtplankton G susp och ph G G + växtplankton Station: Lägen framgår enligt koordinater i tabell 8 och bifogad karta. Provtagningsdjup: Anger provtagningsdjup i meter (B-1 = 1 m ovanför botten). Frekvens: Anger antalet provtagningar per år. Variabler: Anger vilka variabler som mäts vid respektive station där G = grundvariabler (se tabell 11 för ytterligare information). Tabell 10. Provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Frekvens Jan/feb Jul Aug Okt 4 X X X X Klorofyll-a X X Växtplankton X Klorofyllkoncentrationen (µg/l) används som ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan och skall mätas på samtliga stationer i juli och augusti. Provtagning skall utföras som ett blandprov i djupintervallet 0-10 m. Analys skall utföras enligt Svensk Standard SS Språngskiktets läge skall anges vid provtagning. Tabell 11. Analysvariabler Variabel Enhet G Lägsta angivningsgräns Djup m X Temperatur o C X Salthalt PSU X 2 Syrgashalt ml/l X 1 0,02 Syrgasmättnad % X 1 Siktdjup m X TOC mg/l X 0,1 TN µmol/l X 50 TP µmol/l X 2 Klorofyll-a µg/l X 2 1 PO4-P µg/l X 2 NO2-NO3-N µg/l X 5 NH4-N µg/l X 3 ph Suspenderande ämnen mg/l 0,5 1 Syrgashalt mäts 1 m över botten samt endast vid provtagningarna i januari/februari och augusti. 2 Klorofyll mäts i ytvattnet vid provtagningarna i juli och augusti. G = Grundvariabler. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

15 BILAGA 1 8 (12) Biologiska variabler Växtplankton Växtplankton skall undersökas på 3 stationer (tabell 9) under augusti (tabell 10) då ett samlingsprov per station skall tas med slang (enligt Lindahl 1986), alternativt med hämtare typ Ruttner, i djupintervallet 0-10 m (BIN PRO66 Naturvårdsverket, 1986a). Om hämtare av typ Ruttner används skall om möjligt vattenprov tas på vattendjupen 0, 2, 4, 6, 8 och 10 m Vattenprovet skall analyseras med avseende på totalvolymen alger (mm 3 /L) samt antalet celler/l för ingående taxa Mjukbottenfauna Den traditionella recipientkontrollen av mjukbottenfauna har främst grundat sig på olika arters känslighet för organisk belastning. Tolkningen av påverkansgrad bygger alltså på att bottenfaunasamhället i förorenade områden har en stor andel toleranta arter och en mindre eller obefintlig andel föroreningskänsliga arter. De föroreningskänsliga arternas andel förväntas öka med minskande belastning. Problemet är att organisk belastning förekommer naturligt i kustnära skyddade områden och att toleranta arter som skall återspegla påverkade områden ofta dominerar också i opåverkade kustnära områden. Enligt Kjell Leonardsson vid Umeå universitet måste recipientprogrammet modifieras för att kunna hanetera denna typ av variation (Leonardsson, K., 2001). Recipientkontrollprogrammet har, baserat på informationen i Leonardsson (2001) modifierats, vilket innebär att mjukbottenfaunan skall undersökas med ett prov årligen vid 10 stationer i Söderhamnsfjärden samt vid 10 stationer i Ljusne fjärden (tabell 12 samt bifogad karta). Tabell 12. Provtagningsstationer för mjukbottenfauna (se också bifogad karta) Station xkoord ykoord Område Beskrivning Djup (m) Antal prov Provtagning K Söderhamnsfjärden Hörningarna 1 Varje år K Söderhamnsfjärden Vadtorp 9 1 Varje år K Söderhamnsfjärden NO Skuggskär 13 1 Varje år K Söderhamnsfjärden NV Lilljungfrun 1 Varje år K Söderhamnsfjärden V Enskär 15 1 Varje år K Söderhamnsfjärden Sandvik 1 Varje år K Söderhamnsfjärden V Stora Garpholmen 1 Varje år K Söderhamnsfjärden V Lilla Ottergrundet 1 Varje år K Söderhamnsfjärden V Västra Kullharsrabbet 1 Varje år K Söderhamnsfjärden Grimskär 1 Varje år K Ljusnefjärden SV Storjungfrun 1 Varje år K Ljusnefjärden Hammarhålet 1 Varje år K Ljusnefjärden NV Storgrytan 1 Varje år K Ljusnefjärden SO St. Orrskär 1 Varje år K Ljusnefjärden V Abrahamsharen 1 Varje år K Ljusnefjärden SO Yttre Vattharet 1 Varje år K Ljusnefjärden O Vallvik 1 Varje år K Ljusnefjärden O Yttre Långharen 1 Varje år K Ljusnefjärden V Kalkudden 1 Varje år K Ljusnefjärden NV Storjungfrun 1 Varje år Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

16 BILAGA 1 9 (12) I samband med provtagningen skall tidpunkt för provtagning, vind- och väderleksförhållanden och provtagningsdjup dokumenteras. Mjukbottenfaunaproverna skall tas på våren i maj/juni med hjälp av en van Veen hämtare (eller likvärdig provtagare) enligt riktlinjerna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. I första hand skall den stora van Veen hämtaren användas. Om den lilla van Veen hämtaren används ska den förses med extra vikter så att grävdjupet överstiger 5 cm, detta för att man även ska få med den för Bottenhavet nya djupgrävande havsborstmasken Marenzelleria. Man bör ta 2-3 prover per station för att kunna välja det djupaste hugget av dessa. Sedimenten skall beskrivas visuellt och eventuell förekomst av svavelväte skall noteras. Mjukbottenfaunaproverna skall analyseras med avseende på förekommande taxa och proportioner i individantal mellan förekommande taxa, samt våtvikt för de enskilda arterna. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för kust och hav (NV rapport 4914) i samband med årsrapporteringen. 3.3 Finsediment Den miljökemiska delen i sedimentprovtagningen i Söderhamnsfjärden och Ljusnefjärden 2001 bör följas upp med ytterligare undersökningar efter 10 år. 4. Kvalitetssäkring Förvaring och transport av vatten, biota och sediment för analys skall utföras på ett sådant sätt att värdet på variablerna som skall analyseras inte förändras under förvaring respektive transport. Om detta inte kan undvikas skall samtliga prov behandlas på samma sätt så att analysresultaten blir jämförbara. Såväl den kemiska som biologiska provtagningen ska utföras av leverantör som för alla ingående moment är ackrediterad av SWEDAC, eller som på annat sätt kan styrka att provtagningarna utförs av erfaren personal och med av tillsynsmyndigheten rekommenderad provtagningsutrustning. Provtagning skall utföras under de av tillsynsmyndigheten angivna tidsperioderna och på de fastlagda provtagningsstationerna. Samtliga kemiska och biologiska analyser skall utföras enligt Svensk Standard, ISO-, CEN-standard eller jämförbar metod. Laboratoriet ska vara ackrediterat av SWEDAC, alternativt ha dokumenterade analysrutiner som motsvarar dessa krav, för analys av sötvatten respektive havsvatten/brackvatten ned till de angivna lägsta angivningsgränserna. De erhållna analysresultaten skall rimlighetsbedömas. Avvikande värden skall kontrolleras och kommenteras i protokollet. Tillsynsmyndigheten kan begära att ytterligare kontrollanalyser utförs för att verifiera rapporterade värden. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda analysmetoder, metodernas mätområde samt mätosäkerhet. Konsulten skall även lämna in uppgifter om sina kvalitetssäkringsrutiner. På begäran av tillsynsmyndigheten skall konsulten även lämna de uppgifter som behövs för kontroll av att rapporterade värden är kvalitetssäkrade. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

17 BILAGA 1 10 (12) Utvärdering Utvärderingarna skall i högre grad än tidigare utföras med för ändamålet statistiskt relevanta metoder och på ett statistiskt korrekt sätt. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda statistiska metoder där motivet för valet av statistisk metod tydligt skall framgå. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas. Utvärderingarna ska kopplas till ämnestransport och belastning från punktutsläpp och om möjligt diffusa utsläpp (föroreningskällorna) i recipienterna. Vid utvärderingarna skall recipienternas känslighet för belastning beaktas liksom betydelsefulla förändringar i klimatet. Målsättningen är att ha löpande kontroll över föroreningssituationen och punktutsläppens belastningen på recipientens vatten med årlig redovisning av mera betydelsefulla förändringar. En utvärdering skall göras över de föroreningsbelastande verksamheternas påverkan på de aktuella recipienterna. 6. Rapportering 6.1 Löpande samt övrig rapportering Samtliga resultat från recipientkontrollen skall redovisas i tabellform (via e-brev i Excelformat) till huvudman för berörda anläggningar, kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor och tekniska kontor eller motsvarande samt Länsstyrelsen. Rapporteringen av plankton och mjukbottenfauna ska innehålla tal och klassificering av de index som finns medtagna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets rapport 4913). Data skall redovisas löpande allt eftersom analyser och kvalitetssäkring genomförs. Grunddata skall redovisas i tabellform enligt en variabelordning som tagits fram på Länsstyrelsen. Detta för att minimera merarbete vid inmatningen i Länsstyrelsens databas DMN. 6.2 Årsrapport En årlig sammanställning skall redovisas före maj månads utgång i form av en skriftlig rapport till Länsstyrelsen. Rapporter levereras till Länsstyrelsen i 3 exemplar. Årsrapporten skall innehålla en lättillgänglig sammanfattning. Det ska tydligt framgå vilken del av programmet som utgörs av den samordnade recipientkontroll som föreläggs av Länsstyrelsen med stöd av miljöbalken. Ett eget avsnitt som behandlar påverkan från föroreningsbelastande verksamheter skall ingå. Här skall en kvalificerad bedömning av verksamheternas påverkan på recipienterna redovisas. Beskrivning av metoder med hänvisning till använda normer samt en beskrivning av provtagningsprogram. Eventuella avvikelser, trender eller samband i datamaterialet skall kommenteras i rapporten. Det skall tydligt framgå om trender, avvikelser eller samband är statistiskt signifikanta. Den använda statistiska analysmetoden skall anges. Karta över stationerna skall redovisas. Medlemslista skall redovisas Belastning från punktkällor i avrinningsområdet redovisas. Om möjligt en redovisning om föroreningsbelastningen har ökat eller minskat eller varit densamma som året/åren innan. Kopplingen mellan utsläppsnivå och vattenkvalitet kommenteras. Lägg särskild tyngdpunkt på den/de föroreningar som är mest uttalade för varje källa. Redovisa de mål som föreskrivits för verksamheten med avseende på utsläppskoncentrationer och mängder. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

18 BILAGA 1 11 (12) Händelser i och kring vattendragssystemet som kan påverka dess status i olika hänseenden skall redovisas (som t ex översvämningar, bräddning i reningsverk, kraftig erosion, fiskdöd och utveckling av algblomning). Noteringar om väsentliga förändringar av belastningsförhållanden jämfört med tidigare förhållanden skall också redovisas. Uppgifter från SLU:s Flodmynningsprogram för utflödet i Ljusnefjärden tas med i utvärderingen (data kan hämtas på SLU:s webbplats, Undersökningsresultat redovisas där så är möjligt med hjälp av relevanta statistiska och grafiska metoder. Därvid ska tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse. Flöde, transport (årlig) och arealförlust (kg/ha och år) av totalkväve, totalfosfor, TOC och metaller i punkterna 21095, N40, S40 samt från flodmynningsstationen i Ljusne strömmar (data kan hämtas på SLU:s webbplats, skall redovisas. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och i diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. En översikt över den aktuella vattenföringssituationen under det gångna året samt jämförelser med tidigare år skall redovisas. Kommentarer rörande fält- och analysobservationer, som kan förklara avvikelser i materialet skall redovisas. I rapporten skall det tydligt framgå vilka värden (provtagningstid, vattendjup, etc.) som använts vid medelvärdesbildning. Det är också önskvärt att medianvärden kommenteras när medelvärden redovisas års rapport Skall utföras med start 2008 och i enlighet med årsrapporterna men dessutom innehålla nedanstående: Utvärdering av resultaten från recipientkontrollen och andra utförda vattenundersökningar sedan samordningen påbörjades skall nämnas. Redovisning av klimatiska variationer, om möjligt redovisning av observationer avseende ändrad markanvändning (skogsavverkning, utbyggnad av skyddszoner, utdikningar, våtmarksanläggningar etc.) och andra förändringar som kan ha påverkat statusen i vattenområdena. Redovisa, om möjligt, hur eventuella miljöskyddsåtgärder och bebyggelseutveckling har påverkat vattnens kvalitet. Redovisning av undersökningsresultat med hjälp av statistiska och grafiska metoder. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas (se t ex mjukbottenfauna). Därvid skall tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse och kommenteras. En nästad (hierarkisk) variansanalys (ANOVA) skall användas för att testa resultaten från bottenfaunaprogrammet. För utvärderingen krävs data från samtliga referensområden inom havsbassängen, alltså från Bottenhavet. Dessa data finns tillgängliga via BIOMAD (nationella databasen för miljöövervakning i Sverige) och kan hämtas via Internet. För ytterligare information hänvisas till Leonardsson (2001). Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

19 BILAGA 1 12 (12) Referenser Leonardsson, K., Förslag till dimensionering av recipientkontrollprogram för övervakning av mjukbottenfauna längs kusten i Gävleborgs län. Länsstyrelsen I Gävleborg samt Umeå universitet. Naturvårdsverket, 1986a, Recipientkontroll vatten. Del I Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Naturvårdsverket 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav Rapport 4914 Naturvårdsverket 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjö och vattendrag. Rapport 4913 Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.l Gävle

20 SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE #Y Uppstr. M #Y Ljusnedal #Y Östersjön #Y Uppstr Ve #Y Hedeviken #Y Nedstr. B #Y Brändåstj #Y Uppstr Öv (X Sveg #Y Provpunkter Vattendrag Vägar Sjöar Kommun Berg Härjedalen Ljusnan.shp N #Y Lofssjön #Y Linsell #Y Glissjöbe (X #Y Sveg #Y Härjeåsjö #Y Vid Flo kilometer Figur 1. Provstationer för vattenkemi i Jämtlands län

21 SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE Figur 2. Provstationer för vattenkemi i Gävleborgs län

22 SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE Figur 3. Provstationer för vattenkemi i nedre delen av avrinningsområdet inom Gävleborgs län

23 SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE Figur 4. Provstationer för vattenkemi i Söderhamnsfjärden och Ljusnefjärden

24 SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE Figur 4. Provstationer för bottenfauna i Söderhamnsfjärden och Ljusnefjärden