'lftll3. SittiJ It(istr«:~S(I. SmB 3/83 Sida 3

Transkript

1 Klubbmästare : Ulf Fjeld, Lilla äw.tn 48, Alvest'l Kassör: Bo Gy lln~c!:xlr :/, :::'. Hu:Jkl';,~;av tr.ö.g., Alvsjö Redaktör: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22 Il, Spånga Postgiro: Medlemsavgift : 25 kr/är Ovan avbildade kontaktledningslok är troligen av ASEA:s tillverkning. Bilden kommer från ASEA:s fotoarkiv, där den förvaras utan närmare uppgifter om motivet. Vem kan identifiera loket?

2 Bida 2 SmB 3/83 Det var med de godaste av föresatser SJK Småbaneavdelning beslutade att ta fram en snygg velourtröja, som till rimligt pris skulle kunna köpas av alla medlemmar. Vi tog därför kontakt med vallentunaföretaget Vintex, som åttog sig uppdraget och efter upprop i SmB 1/83:2 fick ordern Det normala i reklamtextilbranschen är att leverantören kräver en viss minimikvantitet av varje storlek och färg, ofta 25 st, men Vintextillämpade sk lagerlöst köp, ett förfarande som gör att kunden i princip kan köpa hur få tröjor som helst utan att priset påverkas. Eftersom vi är en förhållarrdevis liten förening var lagerlöst köp det enda sättet för oss att kunna få våra tröjor! Efter några veckor fick redaktören den första provtröjan, som genast reklamerades då påtrycket var av undermålig kvalite. Vintex godtog reklamationen och skulle genast tillse att ersättningsleverans skedde. Det var nu problemen på allvar började. Någon ersättningsleverans kom inte, vår kontaktman på Vintex lovade och lovade. Efter veckor av irritation meddelade man plötsligt att vår kontaktman slutat sin anställning, men att allt skulle ordnas av vår nye kontaktman. Denne ordnade också en ersättningsleverans, som distribuerades till flertalet av tröjköparna innan redaktören slog larm. Ersättningsleveransen var nämligen av samma kvalit~ som provtröjan! Om tyget sträcktes det minsta sprack påtrycket och flagnade av, efter en tvätt såg det ut som ett månlandskap! En lätt uppretad redaktör kontaktade alltså Vintex, som inte kunde förstå hur felet uppstått, men naturligtvis genast skulle undersöka det och återkomma. Vid det här laget var vi inne i slutet av juni, och industrisemestern stod för dörren. I detta läge svor Vintex vid sin yrkesheder att vi alla skulle ha våra tröjor inom 14 dagars tid. Redaktören mellanlandade hemma under semestern, men fan~ ingen postavi i brevlådan. Ett telefonsamtal till Vintex gav vid handen att ingen ansvarig var anträffbar förrän Denna dag talade redaktören med Vintex ägare, som personligen skulle "reda ut" alla problem. När inget hördes på någon vecka igen togs ny kontakt med ägaren, som då meddelade att han inte längre ville göra några affärer med oss! Med detta något snöpliga besked lät redaktören, efter att ha delgett Vintex sina åsikter om företagets handlande och framtidsutsikter, saken bero. Tröjköparnas inbetalda pengar har sedan återbetalats, vilket inte innebar några problem då vi inte betalat Vintex faktura i väntan på felfri leverans. Med denna sedelärande historia ber SJK Småbaneavdelning om ursäkt för att medlemmarna ännu i denna dag är tröjlösa. Men dyker en seriös leverantör upp, så tycker jag vi gör ett nytt försök. För id~n var ju ganska kul Redaktör'n sedan många år tillbaka bedriver avdelningen en cirkulationsservice, som består i att medlemsbladen för de utländska föreningar SmB har tidskriftsutbyte med skickas ut till intresserade medlemmar, som sedan har någon vecka på sig att läsa dem och skicka dem vidare till nästa namn på cirkulationslistan. Det kan nu vara på tiden att revidera cirkulationslistan; nya medlemmar vill måhända vara med, gamla kanske hoppa av. skicka in namn och adress till redaktören, och Ou är med på cirkulationen! Detta gäller även Dig, som idag är med på listan. Först till kvarn får först mala! De tidskrifter det gäller är danska Tipvognen och engelska Industrial Railway Record och Industrial Railway Society's Bulletin. Redaktör'n

3 SmB 3/83 Sida 3 SittiJ It(istr«:~S(I 'lftll3 I ett småregnigt Ludvika samlades på lördagsförmiddagen stycken SmB:are för att i förhyrd GOG-buss bese skilda anläggningar i Ludvika/Grängesbergs-trakten. Första resmål var Ludvika Gruvmuseum, som är beläget vid Ludvika Gammelgård. Här har man, förutom byggnaoer och annat med gruvanknytning, även bevarat några lok med industriförflutet. I ett hus stod ett elackumulatorlok (spårvidd 600 mm, troligen tillverkat 1914), som kommit från VM i Zinkgruvan, samt ett diesellok, JW /1955, som kommit från SSAB/Blötberget (spårvidd 750 mm). Man har planer på att vid gruvmuseet anlägga en rundbana för besökare, ocf~ pe denna skulle i så fall JW-loket vara dragkraft. I ett annat hus besågs ett tryckluftslok, tillverkat i Nyhammar 1944 (spårvidd 750 mm). Det kom 1978 till Gruvmuseet från AB Statsgruvor/Sörvik. Slutligen sågs i en tredje byggnad ytterligare ett lok, som var helt demonterat. Nästa mål av ~B_A E~ i Ludvika, där det dock visade sig att guiden begett sig av före avtalad tid. Utanför ASEA:s område stod dock det stora motorloket 327 (tidigare uthyrt till SJ som T45 327). Loket var påtagligt avställt, och senare erhölls besked att loket hade gått sönder tre veckor tidigare. Eftersom ASEA ej har något reservlok sköter SJ växlingen under mellantiden. Nära ASEA finns sv~n~k~ ~r~i~p!egrr~r!ngs_ag isiab). När bussen kom till grindarna körde STAB:s normalspariga motorlok KVAB 114/1954, väl avpassat i tid, fram. Hos STAB finns även ett större internnät med spårvidd 1040 mm, och det motorlok av fabrikat Schöma (1999/1957), som finns för detta visades likaså upp i drift. Förutom de båda motorloken har STAB även två självgående kranar på normalspåret. Den trevlige STAB-guiden lät även deltagarna ta del av äldre foton och ritningar och ha~ kunde också berätta att det tidigare 1435-loket, BB 1695/1947, skrotades lokalt i Ludvika år Efter det lyckade besöket hos STAB styrde bussen mot Blötberget, där gruvdriften numera upphört. Anläggningarna står kvar som ett minne Ever-tider som varit. Under uppehållet i Blötberget kunde deltagarna såväl fotografera det välskötta TGOJ-stationshuset som ta en titt på en skrotgård vid gruvorna. Vid den senare stod bl a två motorlok med 750 mm spårvidd från underjordsbanorna. Båda loken var av typ JW15, det ena hade tillverkningsnummer 1179/1953. Grängesberg var den sista ort som besöktes under dagen, och första mål där var Grängesbergs Industrivaru AB (GIA). SmB:arna mottogs hjärtligt av företagets VD_H_Melzer,-som-guidade-och-visade runt. Det bjöds på kaffe och resedeltagarna fick såväl broschyrmaterial över GIA:s loktillverkning som GIA-skärmmössor. En film från slutet av 1960-talet visades och besöket avslutades i verkstaden, där såväl nya GIA-lok produceras som inbytta lok renoveras grundligt för vidareförsäljning. På gården utanför verkstaden stod bl a två JW-motorlok från Boxholm, varev det ena var JW /1962. Sista anhalt för dagen var TGOJ:s lokstall på Grängesbergs malmbangård. Här håller numera Grängesbergs Hembygdsgilles loksektion till med ånglok och övrig rullande materiel.-de ånglok: som fanns och visades här, var TGOJ M3 49 (driftskick), M3b 61, M3t (driftskick), Gb 95 (driftskick) och M3a 101. I lokstallet fanns även motorlok l från SSAB/Blötberget (KVAB 65/1949, 1435 mm) som SJ:s Z49. Utanför stod bl a gamla TGOJ-malmvagnen M Efter avslutat besök i Grängesberg återvände bussen' med deltagarna till Ludvika, där man skildes åt. Reseledningen, Bo Gyllenberg och Lennart Abrahamsson, skall ha stor tack för ett väl upplagt program. Naturligtvis fick alla en utförlig och instruktiv resebeskrivning, där författaren Ulf Fjeld sqm vanligt lagt ner ett stort arbete på historik och loklistor. Göran Lavesson Resebeskrivningen kan rekvireras genom inbetalning av 10:- + 3:- porto på SmB postgiro 629D88-6!

4 Sida 4 SmB 3/83 Valmets järnvägsdivision, med placering i Tammerfors, är idag den klart ledande tillverkaren av industriväxellok i Skandinavien. Detta både med avseende på antalet tillverkade industrilok samt antalet modeller. Grunden till dagens kunnande lades under senare hälften av 1940-talet. Det första treaxliga dieselloket tillverkades så tidigt som 1952 och är fortfarande i drift. Under åren som förflutit har en bred erfarenhet samlats in från skilda lokkonstruktioner. Följande intressanta dieseldrivna lokvarianter kan nämnas ur floran: 70 tons hydradynamiskt 4-axligt dieselboggilok, 120 tons dieselelektriskt 6-axligt boggilok. Det senaste industriväxelloket, som levererats till Sverige är Move 2508, ett 2-axligt 40 tons dieselhydramekaniskt lok. Ur mer än 30 års samlad erfarenhet samt genom ett konstruktivt nytänkande har ett nytt industriväxellok, Move 500C, växt fram. Det är dieselhydrodynamiskt, 3-axligt och väger 60 ton. Move 500 C Vid den första anblicken av exteriören noterar man snabbt att designen följer en tydligt funktionell linje. Man lägger t.ex. märke till den stora tredelade luckan på motorhuverr som ökar åtkomligheten för underhållspersonalen, de halkfria trappstegen och gångborden och de kraftiga räckena runt hela loket. Förarhyttens mycket stora vind- och sidorutor skvallrar om en förträfflig sikt för föraren. Väl inne i förarhytten upptäcker man snabbt flera praktiska lösningar som t.ex. dubbla diagonala förarplatser, utformade så att föraren lätt kan alternera mellan stående och sittande körställning. Hyttgolvet är helt plant. Den vinklade vindrutan samt den svärtade överdelen av motorhuven förhindrar irriterande reflexer. Bakom de stora inspektionsluckorna ligger en 27-liters Vl2:a utrustad med turbo och laddluftkylare. Motorn utvecklar 700 hk. Momentomvandlaren är reversibel och utrustad med dubbla turbinhjul, vilket tillsammans ger loket stor dragkraft (19,5 ton), snabb växling mellan fram och back och en hög topphastighet (55 km/h). Den stora, lågvarviga tryckluftkompressorn lämnar 2900 l/min. Det innebär att tågsätten snabbt fylls med luft så att ståtiderr blir mycket kort. I lokets standardutrustning ingår t.ex. motorvärmare, eluppvärmt sandaggregat, flänssmörjningsaggregat, tryckluftkompressor, slirvakt, tågbromsventil samt övervakningsautomatik med stopp för oljetryck i motor, kylvattentemperatur, kylvattennivå, hydraultemperatur samt elkretsar. Loket kan bl.a. extrautrustas med luftkonditionering, automatkoppel och cerrtralsmörjning. Vid igångkörning av loket upptäcker den vane föraren att gångegenskaperna är mycket bättre än för ett vanligt treaxligt växellok. Gången är mjukare i växlar och kurvor, vibrationer och stötar reduceras. Hur förklaras nu detta? Jo, axel l och 2 är sammanlänkade med en hävarm. Detta innebär att axellasten alltid är lika mellan dessa två axlar. Funktionen liknar en boggi, men är förenklad och anpassad till kraven på ett industriväxellok. Det första exemplaret av Valmet Move 500C är nu under byggnad.

5 SmB 3/83 Sida 5 LO N os m

6 Sida 6 SmB 3/83 Eldforsen (SmB l/83:9) I en bangårdsritning reproducerad 1927 (fig l) finns småbanans införing på Tretjärns station med. Ur en teknisk-ekonomisk redogörelse för byggandet av banan Malung-Vansbro och ur SJB berättelser har följande inhämtats (ej citat): Grusgropen i Eldforsen (belägen i närheten av Tretjärns station) iordningställdes inklusive spårläggning från Tretjärns station under år Den användes vid byggandet av statsbanan Vansbro-Malung till vilket det togs ut l2d.06l m3 grus. Under 1933 påbörjades grusutlastningen, vilken pågick ll m3 grus togs ut det året. Grävmaskinen som användes var BYCF 1003 och grustågen drogs av E-lok. I tekniska uppgifter i "Tekniska uppgifter" utgår från Tretjärns station ett spår med längden 2500 m till Eldforsens grusgrop (fig 2). Grusgropen har då m 3 gott grus. slutligen finns i stationsskissen för Tretjärn ett småbanespår till Eldforsen med spårvidden 750 mm med. Denna sida stationsskisser uppges vara reviderad senast uppenbarligen har man inte noterat ändringen att småbanan blivit ett grusgropspår (fig 3). Anders Svensson Källor: Bangårdsritning över Tretjärn, 1927 (l) Teknisk-Ekonomisk redogörelse för (2) anläggningen av statsbanan Malung Vansbro (stockholm 1939) statens Järnvägsbyggnaders berättel- (3) ser 1932 och 1933 (Stockholm 33, 34) Pärm "Tekniska uppgifter", 7 ts (4) Pärm stationsskisser SJ II (5) (l, 4, 5) = SJK Arkiv (2, 3) = SJK Bibliotek Observera att banan omnämns i SJK 31, Järnvägsdata, som "Tretjärn-Eldforsens Järnväg" (sid 185), öppnad i mitten av 1890-talet och använd till massafabrikens nedläggning 1933 (spårvidd 891 mm - jfr ovan!) och därefter ombyggd till 1435 mm i huvudsak samma sträckning till en grp. Fig l) Detalj ur bangårdsritning över Tretjärn TRÄMAWMNJA511{ (118 ljiiiarne) Fig 2) Skiss över spår till Eldforsens grp VAKEFIN Kli/5TIN!HA"fN di q 150mm Fig 3) stationsskiss över Tretjärn

7 SmB 3/83 8ida 7 Fajans Tegelbruk (SmB 2/83:1) Normalspårsbanan mellan tegelbruket och SJ, 1,2 km, öppnades 1930, men lokomotorn (fd SJ Zm 21) köptes först banan till brukets lertag hade ersatts med biltransport flera år före brukets nedläggning Tegelbruksbyggnaderna revs Ulf Fjeld Foto-Quiz (6mB 2/83:6) Om vägbygget bedrevs i Arbetsmarknadsstyrelsens/AK:s regi kan ångloket på den övre bilden vara något av de båda OK-lok (fd SJ BYCF 6 och 9), som man ägde på 1930-talet. Ulf Fjeld Karlsvik (SmB 2/83:5) Om man slår upp Karlsviksgatan i boken "Stockholms gatunamn'l, utgiven i år i serien Stockholmsmonografier, står: "Karlsviksgatan (1926). Gatan har sitt namn efter fabriksanläggningen Karlsvik, som tidigare låg på platsen ifråga (mellan Hantverkargaten och nuvarande Pontonjärgatan). Karlsviksgatan var från början en privatgata och namnet hade varit i bruk i flera år innan det officiellt fastställdes. Karlsvik anlades 1857 som väveri; inom området arbetade senare Palmcrantz' vapenfabrik samt Karlsviks gjuteri i vilket man bl a framställde sk mitisjärn. Ett flertal kvartersnamn i området påminner om fabrikens verksamhet: Kulsprutan, Lavetten, Vapensmeden, Gjuteriet, Gjutformen och Slaggen. Bakgrunden till namnet Karlsvik är okänd." I boken finns också en bild efter en litografi från 1872, som visar ett tidstypiskt fabrikskomplex i fågelperspektiv. Ut i Mälaren skjuter en brygga. Den är ett par våningar hög, byggd i timmer som en "vilda västern-bro". Man ser en kran längst ut, som just håller på att fira ner en låda till en båt. Uppe på bryggan står ett par flakvagnar med flera lådor. Några man står just beredda att för hand skjuta dem på spåret, som grenar sig mellan och i fabriken. Kungens Kurva (SmB 2/83:8) Lennart Welander Loken tillhör Conrad Olssons Bygg AB och de flesta har stått uppställda på platsen i flera år. Samtliga lok har spårvidd 750 mm, utom JW 1206/1955, vilket är ett 600-lok inköpt som reservdelsförråd från Alsta Kvarn & Tegelbruk. Loket befanns i halvskrotat skick redan Ulf Fjeld SmB vårresa (SmB 2/83:3) Några kompletterande uppgifter: Haghult. Genom jämförelse av foton bekräftas antagandet att MR-loket här var Efter att ha stått avställt vid Stockarydsfabriken sedan brandskadan 1977 försvann loket därifrån 1979, tydligen då till Holmstedts MV i Stockaryd, där det försågs med ny hytt och motor från en Mercedes. Trottagården. OK-loket (ursprungligen Fajans Tegelbruk) finns numera vid BMJ i renoverat,-kördugligt skick (sedan ). Bra gjort av BMJ-personalen med tanke på lokets skick och svåråtkomliga placering i Trattagården så sent som High Chaparall. Vid samtal med ägaren, Bengt Erlandsson, uppgav denne att han köpt-två- 750-mm:s Schöma-lok från ABV för några år sedan. Loken fanns då utanför Örebro. Ett av dem placerades härefter på museibanan som ersättning för de båda JW-loken (fd stockhalms Gatukontor), vilka avställdes i ett skjul tillsammans med ett av Schöma-loken. Loken finns fortfarande kvar här. Enligt ABV köptes fyra 750 mm :s Schöma-lok från AB Samuelsson & Bonnier 1974: 2558/1961, 3062/1967, 3063/1967 samt 3148/ var i dåligt skick och såldes året därpå till Nejmans skrotaffär i Arboga, medan de andra tre behölls_och det torde därför vara två av dessa som "Big Bengt" senare köpte. Sannolikt är loket på High Chaparalls museibana identiskt med 3148/1969, fast numret avlästes fel (dock ej av undertecknad) till 3768 vid SmB:s besök. Numret är säkert rätt i ABV:s papper då Schöma själva uppger detta tillverkningsnummer och loket även noterats i Samuelsson & Bonniers förråd på 1970-talet. Ulf Fjeld

8 Sida 8 SmB 3/83 Stråssa (2/83:8) I den intressanta uppräkningen kan vissa loks ursprung härledas med hjälp av tillverkningsnummer etc. GIA 417 fd SKB/Risbergsfältet, OV 18 fd Grängesbergs Gruvförvaltning- Grängesberg, OV 167 fd Statsgruvor/Håksberg, fd SCG 40 är lika med OV 249/1961 (typ AL- 10). Ulf Fjeld Åkers styckebruks ångloksköp 1940 Den uppmärksamme läsaren av boken "Industrilok i Södermanland" noterar att för ett av ångloken i Åkers styckebruk saknas nästan alla data och uppgifter av intresse. Uppgifter om tidpunkten för lokets korta besök i Åker var svåra att få fram från de äldre personer jag tidigare talat med. Vid studier av Statens Arbetsmarknadskommisions diarier över inkommande korrespondens (i Riksarkivet) noterade Mats Frading vintern 1982/83 en rad med noteringen '~kers styckebruks ångloksinköp". Efter att ha erhållit denrra uppgift från Mats tillbringades en halv dag i AB Bofors-Åkers arkiv och nu kan följande berättas om det tidigare nästan okända ångloket: I början av år 1940, när svårigheter att erhålla flytande bränsle till brukets motorlok (Oberursel) förelåg, beslöts att försöka inköpa ett ånglok, vilket liksom nyss nämnda motorlok skulle användas för växling inom bruksområdet. Kontakt erhölls med Vattenfallsstyrelsens byggnadsbyrå och brukskamreraren Oskar Karlsson och lokföraren Gustaf Andersson besiktigade Vattenfalls lok CF7 vid förrådet i södertälje. Loket var tillverkat av Märkische Lokomotivfabrik (335/1898) och hade senast använts 1922 enligt ångpanneboken. Gustaf Andersson avstyrkte ett inköp av loket, men trots detta inköptes loket för 3.500:-. Loket anlände till Åker under våren Redan vid provkörningen i Åker konstaterades att loket var mer eller mindre odugligt. Försök gjordes att reparera loket, men dessa misslyckades. I maj 1940 erbjuder bruket statens Arbetsmarknadskommision att inköpa det, men erbjudandet avböjs. Ur erbjudandet kan bl a följande tekniska uppgifter erhållas : vikt i tjänst (ton): 6,9, hk: 30, cylinderantal/diameter (mm): 2/166, slaglängd (mm): 300, hjuldiameter (mm): 525, hjulbas (mm): 850, rostyta (m2): 0,30, ångtryck (atm): 12, vattenrum (l): 575, kolbox: 400, dragkraft å horisontal bana (kg): 800, längd/bredd/höjd (mm): 4300/1575/2700. I början av juni 1940 lät AB Bungenäs Kalkbrott Ångpannaföreningen utföra en okulärbesiktning av loket. slutomdömet var att det var i driftsodugligt skick och en genomgående revision av såväl maskin som armatur rekommenderades. Bungenäs inköpte ej loket, utan hösten 1940 såldes det tillbaka till Vattenfall. Raden i "Industrilok i Södermanland" bör alltså se ut som följer: B Mär 335/ köpt Vattenfalls Byggnadsbyrå, 1940 återsålt dit För den som är intresserad av lokets tidigare och senare öden rekommenderas ett studium av boken "Svenska Småbanor", sid 184. Bo Gyllenberg stora Bör- Östra Sil Vad hade denna bana för spårvidd? Frågan kan anses berättigad, då samtliga källor jag studerat har olika uppgifter. Wimmerstedts koncept på 1940-talet till en andra småbanebok anger spårvidden till 800 mm. En tidningsnotis, troligen i samband med invigningen, anger spårvidden till 3 fot. Den nyligen utkomna boken "Järnvägsdata" anger spårvidden till 762 mm och Sveriges Järnvägar (1921) uppger 600 mm. Per-Gunnar Sjöberg vid JÅÅJ har uppmätt spårvidden på den kvarvarande rullande materielen och uppskattar den till ca 780 mm. Bo Gyllenberg

9 SmB 3/83 Sida 9 strå ss a Vid besök vid turistgruvan återfanns dessa båda fordon bland de lok och vagnar, som stod uppställda bakom gruvlaven. Vem kan berätta något om kranvagnen nr 32 ovan och den lilla vagnen med förarstol här till höger? Leif Bergort Dagens Industri Artikel om den vid det här laget mångomskrivna turistgruvan i Stråssa. stor bild av prydligt AGV-lok. (Anders Svensson) Hallands Nyheter Helsida om den nyuppstartade Köinge Torvindustri på Hakamosse (anläggningen gick i konkurs i september 1982 med skulder på kronor). Det är AB Humusprodukter i Svenljunga som tagit över anläggningen, men lagt ner järnvägsdriften. Bild av fabrikens spårlagda infartsramp. (Jan Ericson) Svenska Järnvägstidningen 6 82 Artikel om Saalasti Oy :s OTSO- lok, reklam för Valmets MOVE 250B bild från Finland) och Saalasti Oy :s Lill e-björn (d:o). (Anders Svensson) Reklam för Saalasti Oy : s Lille- Björn och OTSO svenska Järnvägstidningen 9 82 lok. Anders Svensson Svenska Järnvägstidningen 10/82 Notis om att Valmet har l evererat ett växellok typ MOVE 250B till Nyby-Uddeholms Järnverk i Oegerfors. Illustrerad artikel om att Valmet har konstruerat en snöplog. (Ander s Svensson) Svenska Järnvägstidningen 5/83 Illustrerad artikel om AGV :s tillverkning av normalspåriga lok, som fn tillverkas i 32-, 36- och 40- tonsversioner. (Anders Svensson) Svenska Järnvägstidningen Annons med bild om AGV normalspåri ga växellok mm även införd i nr lo 83). Artikel (utan bild) om Valmets nykonstruerade loktyp MOVE 500C på 60 ton. (Anders Svensson) Svenska Järnvägstidningen lo 83 Notis mnci bi lci Dill r1chöma- lok till Östrands fabriker jfr TH ln [lj (/\ndnr ~; ~ivnnnsnn)

10 Sida 10 SmB 3/83 TH 8/83 Pressrelease om Valmets nya 60- tonslok MOVE 500C. Måttskiss över lokets exteriör. (Anders Svensson) TH 10/83 Notis om det Schöma CFL DCLR, som av Spårteknik i Ystad levererats till SCA/Östrandsfabriken, Timrå. (Anders Svensson) Transport-Teknik 6-7/83 Pressrelease om den nya Unimag-modellen Loctrac 150 s, ett kombinationsfordon också för tyngre v xling. (Anders Svensson) Tågposten 2/1983 Detta nummer innehåller del III av Janis Prisdits artikelserie om Cementas industrispår och lok. (Bo Gyllenberg) Tågposten 3/1983 Artikel om decauvillebanor i Lund samt notiser om spår vid Vipsholms sjukhus och gasverket i Lund. (Bo Gyllenberg) Örebra/Karlskoga/Bergslags-Kuriren 3/1983 Temanummer för turistl net med bl a artikel om "j rnb rarland". Pershyttans masugn~ Konungastollen och stråssa turistgruva presenteras. stort foto med flera lok. (Lennart Ericson) Bilder från vår bygd, h fte nr 5 har utgivits av Lindesbergs Fotoklubb. På 24 sidor visas bilder från de många, nu nedlagda, gruvorna i Lindesbergs kommun. Många trevliga miljöbilder. Av småbaneintresse r fr mst ett fint foto på övre delen av det lutande planet mellan stripa och Rossvalen. (Bo Gyllenberg) Br nsletekniska kommit~n vid Ingenjörsvetenskapsakademien, meddelande nr stockhalm 1941 om torvmötet Lite fakta om Rings mosse. (Janis Priedi ts) Bröderna Edstrand 1960, en bildber ttelse av Georg Oddner (Göteborg 1960). Bild av ett normalspårigt Vk-lok. (Janis Priedits) Hylte Bruks AB (tryckt 1958) visar lite fabriksbilder med normalspår. (Janis Priedits) Marn s-posten utges av Ludvika Hembygdsförening. Denna årsskrift innehåller ofta i"ntressanta artiklar och notiser om bergsbruket i Ludvika-trakten mm. H r r några exempel: 1978 Historik över Tegel- & Kalkbruks AB med anl ggningar i Ludvika och Norsbro Historik över Håksbergs gruvf lt Illustrerade artiklar om tre av gruvmuseets motorlok (Magnet-loket från Stockås, tryckluftsloket från Särviksgruvan - tillverkat av Nyhammar- samt ett JW20 (2155/1955) från Blötberget) Klenshyttan r huvudtemat för denna årgång. Vidare presenteras planerna på en utvidgning av gruvmuseet med bl a en 750 mm:s gruvj rnv g ovan jord. (Bo Gyllenberg) Några anteckningar om Östanå bruks historia av Johan Ekman (Osby 1965). Bild från byggandet av 600-banan Glimminge-Östanå. (Janis Priedits) Vårt gamla Lund n en gång av Nils Palmborg, utgiven av Förlags AB Malmö 1983, innehåller bl a en återgivning av ett sekelskiftesvykort med motiv från det stora sinnessjukhuset i Lund. På fotot ~yns sjukhusets decauvillebana med tippvagn. (Göran Lavesson)

11 SmB 3/83 Sida ll Blixterboda Industribanemuseum Under l9b3 har fyra flakboggivagnar och två motorlok från Nitro Nobel AB i Gyttorp införlivats i samlingarna. Industribanemuseets loklista ser därmed ut som följer: l Schöma 1622/ Bergbolagen 1696/ C Karlsson ASEA A63143/l94D 5 A D Struver 60239/ Bergman & Son E W Lundström 169/ Simplex 10353/ Jenbacher W 521/1961 lo Bergbolagen 1649/1942 ll Nara Bil & Motor Selanders M V cl O&K 10296/ Jenbacher -w 1344/ Nara Bil & Motor D&K /1936 l 7 DIEMA cl Schöma 1866/1957 Bergbolagen cl942 Nitro Nobel AB 3 Berga stenhuggeri Västanås Torvströfabrik (600 mm 1955), motorvagn Nitro Nobel AB St Mons Torvfabrik Hasselfors/Stockås Hasselfors/Sandhem (Ryttaren) Nitro Nobel AB l Rockhammars Bruk, typ JWB Hasselfors/Bredaryd Hasselfors/Stockås Hasselfors/Sandhem (Ryttaren) Hasselfors/Stockaryd Hasselfors/Stockaryd, typ JW15 Jerle Torf AB (spårvidd 500 mm) Trattagårdens Torv Nitro Nobel AB B, köpt från Norge 1950 Nitro Nobel AB 2 Oalkarlshyttan, spårvidd 1435 (uppställt) Roger Jansson Båstad Några meter av den forna kalkbrottsbanan (nedlagd 1957) ligger fortfarande kvar i en gata, som löper till stationen i Båstad. Banan, som hade 750 mm spårvidd, löpte mellan fabriken och stationen. Den trafikerades av bl a Warrant-lok. Bäckefors Bäckefors torvbanan om det är J anis Priedi ts Torvindustri i Dalsland lär enligt muntlig uppgift använda sig av för sina transporter. Är det någon som känner till detta faktum och sant? J anis Priedi ts Grängesberg På GIA:s verkstadsgård sågs l9b JW-loken 2382 och 2384/1962, båda från det nedlagda B9l mm-nätet i Boxholm. Mats Freding Gävle Ett orangemålat, normalspårigtagv-lok har under hösten använts i företagets internväxling i väntan på försäljning. Bo Gyllenberg Hårsjö Torvupptagning har bedrivits på Hårsjö mosse, ca 5 km SV Vittsjö. Bana har funnits på mossen, spårvidd ca 600 mm. Ett sågverk ligger endast 5DO m från mossen och vid detta hittades vid besök på platsen ett tiotal 600-spann staplade ovanpå varandra. Janis Priedits Slättsjö, TUNCO arbetsplats 18 En av de många nedfarterna till Bolmentunneln finns här! En spårgående, tryckluftsdriven lastare plus några 750 mm-spår är allt av småbaneintresse som observerades. Platsen är belägen ca lo km S Markaryd. Några km längre norrut finns en annan arbetsplats, Bökholm, och här har tidigare flera lok setts. ställdalen J anis Priedi ts Vid ställdalens Bruk (stora Kopparberg) sågs företagets rödmålade lokomotor BB 1690/1946. Bo Gyllenberg

12 Bida 12 SmB 3/83 Timsfors Lokomotorn (fd SJ Z49 97), som stått avställd ett antal år hos Munksjö AB i Timsfors norr orn Markaryd, har i början av 1983 överlåtits och transporterats till mussiföreningen Klippan-Ljungbyheds Järnväg i Klippan. Den är än så länge ( ) fortfarande orangemålad och har tjänstgjort i viss växlingstjänst, 97:an är tillverkad hos Kockums år 1939 med tillverkni~gsnummer 116, Den kom till Timsfors från SJ år Göran Lavesson Vimmerby Den under 1983 öppnade sagoparken i Vimmerby innehålls~ förutom modeller av byggnader ur Astrid Lindgrens sagor, en ca l km lång 600-bana i form av en ringlinje runt parken. Rullande materiel består av ett motorlok, tre personvagnar av plåt (typ sommarvbgnar) samt en öppen godsvagn. Såväl bana som fordon är mycket gediget byggda. All räls samt ramverken till lok och vagnar köptes 1982 från den nedlagda torvströfabriken vid Grindsrum (Andelsföreningen Grindsrums Torvströfabrik, nedlagd 1981). Det gamla motorloket fick vid ombyggnaden till "sagoparkslok" sin Volvo PV-överbyggnad ersatt med en ångloksattrapp. Ulf Fjeld Ystad observerades ett normalspårigt, tvåaxligt BB-lok på Persöners område. Loket var gulmålat och märkt "Persöner Spårteknik AB" och stod direkt på marken alldeles invid internspåren. Loket var försett med en 8-cylindrig dieselmotor. Kan det månntro vara BB 1723/1952, som nämns i boken "Industrimotorlok I"? Århult Janis Priedi ts Torvfabriken, som ligger alldeles invid banan Hässleholm-Markaryd, är kvar intakt. Den långa 600-banan ligger fortfarande kvar, dock starkt övervuxen. Warrant-loket här hamnade så småningom via omvägar i sagoanläggningen Wollyland i Esmared. Janis Priedi ts Örkelljunga Det ombyggda gamla Warrant-loket trafikerade banan vid B.Lindbergs Torv & Mull en kortare tid ( ) såldes det till Wollyland (se ovan!), 25 km ö Halmstad. Ägaren Bonde Lindberg kör numera in sin torv med traktor. Vid Örkelljunga Torvfabrik finns såväl loket som den starkt övervuxna banan på st. Ömosse fortfarande kvar. J anis Priedi ts övre storvik Den fd banvallen från hållplatsen Övre storvik till tegelbruket har till största delen blivit väg. Det tvåspåriga forna lokstallet tycks endast varit växelanslutet (alltså ingen vändskiva?). Spåren finns ännu kvar in i stallet och närmast utanför. Byggnaden används numera som verkstad. Rester av två gamla trallor går att upptäcka bland annan bråte utomhus, den ena har O&K-hjulsatser. Längden och övriga mått på lokhuset verkar ha gett plats för de största ångloken. Vid spontant sammanträffande med en ortsbo, som varit bosatt i bygden sedan 1933, framkom en del intressanta detaljer och händelser: tegelbruksanläggningen, vars verksamhet nedlades under 1960-talet, var inte den enda industrienhet som hade järnvägsbefraktning i det att även ett mindre sågverk fanns. Dessutom omlastades malm, forslad per lastbil från en icke alltför långt avlägsen gruva i trakten, till järnvägsvagnar på en ännu idag befintlig malmkaj av huggna stenblock. En plankorsning var från början belägen strax väster om den viadukt, som nu leder järnvägen över riksväg 80, Detta brobygge är det andra på platsen; det första vittrade sönder efter ganska kort tid. Delar av denna första viadukt i form av betong och armeringsjärn kan ses där spåret ned till tegelbruket tidigare vek av från GDJ. Leif Bergort NÄSTA PRESSTOPP: