..,.,..) ..- (... ()/ ()

Transkript

1 Klubbmästare : Ulf Fjeld, Lilla vägen 48, Alvesta Kassör: Bo Gyllenberg, G.Huddingev tr.ö.g., Älvsjö Redaktör: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22 Il, Spänga Postgiro: Medlemsavgift : 25 kr/år ()/ ()..,.,..)..- (... SAMLING JE Vid AB Fajans Tegelbruks igenväxta lastkaj står tegelbrukets avställda lokomotor, Vk 91/1930 (fd SJ Zm 21), i väntan på skrotning. stickspåret från Västkustbanan nedlades och revs 1964, och lokomotorn skrotades något år senare. Tegelbruket var placerat på "fel" sida av Ätran, varför 1435-spåret fick ledas över ån på den bro, som skymtar till höger i bakgrunden. Fajans Tegelbruk nedlades först 1969, men kvarstod fram till mitten av 1970-talet då det revs för att ge plats åt ett småhusområde. Bron finns kvar ännu, men används idag som cykeloch gångbro. Jan Ericson

2 Bida 2 SmB 2/B3 Avdelningen planerar att under hösten (troligen i september) genomföra några studiebesök i Grängesberg/Ludvika-området. Några detaljer är ännu ej klara, men om Ou är intresserad så skriv en rad till Bo Gyllenberg, G Huddingevägen 417 II ög, Älvsjö (t el OB/B6 13 Bl), senast 19B , så erhåller Ou närmare information. INDUSTRILOK PÅ ÖLAND OCH GOTLAND ÄR HÄR! Nu i vecka 326 har vår tredje landskapsbok, Industrilok på Öland och Gotland, kommit från tryckeriet. Innanför bokens diskret kalkstensgrå pärmar döljer sig den första kompletta (därmed inte definitivt slutgiltiga:) sammanställningen över industriloksförekomsten på dessa våra två största öar. Totalt omfattar boken 48 sidor, som vanligt fördelade mellan informativa textavsnitt, intressanta (i de flesta fall tidigare opublicerade) fotografier och genomarbetade kartor med samtliga industribanor noggrant inprickade. Priset har vi lyckats hålla på samma nivå som "Industrilok i Södermanland", dvs 23:- plus porto och emballage 3:-. Med dagens bokmått mätt är "Industrilok på Öland och Gotland" alltså gott och väl prisvärd! Aktuell t belopp sätter Ou lättast in på vårt postgirokonto BB - 6, så kommer de~ nya boken som ett brev på posten! Skulle Du, mot all förmodan, sakna någon av de tidigare landskapsböckerna kan Ou passa på att beställa dem samtidigt. "Industrilok i Närke" kostar lb:- och "Industrilok i Södermanland" alltså 23:-.

3 SmB 2/83 Sida 3 Årets stora resa, som samlat 32 deltagare, genomfördes helgen under ledning av Ulf Fjeld, Mats Freding och Jan Ericson. Bussen, som denna gång kom från John Svenssons Busstrafik i Hillerstorp, förde oss bl.a. till följande platser: Ådalen (Hörle Torv AB) Trafiken på 600-banan är nu nedlagd. Kvar finns dock ett av John Bergman-loken (typ l). Det andra (av typ 2) var enligt uppgift utlånat till Kroksbo Torvströfabrik i Runhällen. Forsheda (Forsheda bränntorvmosse resp. AB Smålands Mossar) Här bedrevs arkeologiska studier vid de två bränntorvupptagningarna från talet resp Havrida (Bredaryds Torv HB, Fransson & Pettersson samt Svenska Torv AB) Flymossen (Bredaryds mosse) ägs av Hasselfors, som i sin tur arrenderat ut mossen till svenska Torv AB (Domänverket) för bränntorvutvinning. Detta bolag har i sin tur arrenderat ut torvströfabriken till några fd Hasselfors-anställda. Banan på mossen samt den rullande materielen tillhör numera Svenska Torv AB, men används av torvströfabriken för inkörning av strötorv. Svenska Torv AB använder enbart landsvägsfordon för sina torvtransporter. Med Schöma 3404/1972 som dragkraft gjordes en utfärd på torvbanan. Färden fick vid ett par tillfällen avbrytas för rensning av vägövergångar (igenkörda av svenska Torv AB:s fordon) samt undanröjande av en havererad torvvagn, som blockerade spåret. Vid "bangården", där körbart spår tog slut, gjordes rundgång och genomfördes fotokörning, varpå återfärden anträddes. Banan kommer att läggas ned när höstens/vinterns intransport av strötorv är avslutad. Vid sidan av spåret fanns vid fabriken ett gulmålat motorlok av Bergbolagens tillverkning (fd ägare Hasselfors, kraftigt ombyggt). Haghult (Landeryds Torvströfabrik) Mossen arrenderas sedan 1982 av Svenska Torv AB och spåren är numera upprivna. Vid ett kort besök vid torvströfabriken noterades att ett motorlok, som använts vid spårrivningen, fortfarande fanns kvar. Loket var byggt på ett Simplex-underrede (troligen det brandskadade 9335/1948) och utlånat från Hasselfors i Stockaryd. Trattagården (Trottagårdens Torvströfabrik) Här beskådades Lindhs- och OK-loken, vilka står uppställda i mycken grönska bakom fabriken, som delvis störtat in. Efter en insats från deltagarna lyckades OK- loket baxas fram en bit på det igenvuxna spåret till en fotograferingsvänligare plats, tillika återfanns lokets bakstycke i den omgivande vegitationen. Nissaström (Nissaströms Bruks & Kraft AB) I kvällssol gjordes ett uppehåll vid den pittoreska fabriksruinen, där en del 600-spår fanns kvar inne i byggnaderna och på en bro. Halmstad (Halmstads Järnverks AB) Söndagens första besök genomfördes i hällande ösregn vid järnverket, där samtliga smal- och normalspåriga motorlok förevisades av motordriftchefen Bärwald. Följande 600-lok fanns: Oeutz 56881/1958 Inköpt 1967 från Oortmund Zement Oeutz 57028/1958 Inköpt 1967 från Oortmund Zement Oeutz 56448/1957 Inköpt 1970 från ett stålverk i Oartmund-trakten Oeutz 57095/1958 Inköpt 1971 från stenbrott(?) tillhörigt Dortm.Zem Bart z 1102/1954 Elackulok, överlämnat till DBJ, men ännu ej hämtat. Järnverkets andra Bartz, 1103/1954, redan i Ohs.

4 Sida 4 SmB 2/83 Sedan Bartz-loken avställts har ett isolerat 900-spår anlagts som ersättning för det Bartz-betjänade spår inne i verket, som tjänar som förbindelse mellan två traversbanor. Spåret, som är c:a 45 m långt, betjänas av en lång, blåmålad eltralla med sl3pkabeldrift, byggd på egen verkstad hösten Följande lokomotorer fanns: Kockums Kockums Kockums KVAB 157/ / / /1958 Köpt 1973 från Köpt 1975 från Köpt 1981 från Köpt 1981 från SJ (Z49 180) SJ (Z43 203) Surahammars Bruks AB (ex SJ Z49 108) SJ (Z43 431) Den andra från Surahammar inköpta lokomotorn, Kockums 128/1941, var nu skrotad. I övrigt kan nämnas att järnverket för intern trafik har omkring 120 normalspåriga vagnar med skiftande ursprung. Djuråsen (Järnvägsklubben Kulltorp-Ojuråsen, KOJ) Den 1979 påbörjade museibanan visade upp sin rullande materiel och en färd på den ett par hundra meter långa banan företogs. Dragkraft var motorloket OK 25050/1952. I lokstallet stod banans ånglok, Pierwsza 1901/1949 (ursprungligen PKP T49 111, under åren tillhörigt Mårdsunds Enskilda Järnväg). Banan, som helt är uppbyggd av materiel från järnverket i Halmstad, håller trafikbanestandard och är en av de mest välhållna privatanläggningarna i landet. Som tack överlämnades till KOJ tillverkningsskyltarna till OK-loket, vilka "räddats" på järnverkstiden, då loket stod avställt i avvaktan på skrotning. Gislaved (Gislaved AB, KF) Bolagets lokomotor, Kockums 114/1939, var framkörd för fotografering utanför fabriken. Den nyreviderade lokomotorn, numera försedd med en scania marindiesel på 160 hkr, var blåmålad och märkt "Industriservice Gislaved" (= en av Gislaved AB:s nybildade divisioner). Åvall (High Chaparral, Hillerstorp) Efter lunch på en av turistanläggningens näringsställen studerade hälften av resesällskapet Vilda Västern-staden med dess järnväg, medan den andra hälften tittade på den sj-materiel, som finns uppställd utanför anläggningen. Under ånga på rundbanan fanns fd PKP Px och kall på stationen stod Px liksom ett motorlok av schärnas tillverkning (3768/1969). Vem vet var detta motorlok kommer i från? I närheten av turistanläggningen stod vidare Korsnäs-Marmas i Söderhamn använda lokomotor, Oeutz 55636/1953. Osbruk (Ohs Bruks Järnvägs Mussiförening mm) Här delades sällskapet i två delar. Den ena for vidare med bussen till en plats norr om Osbruk, där ett av firma Bil&Metallskrot ägt motorlok, BB 1720/1951, står vid vägkanten. Detta lok inköptes av skrotfirman från Gislaved AB. Under tiden flanerade resten av sällskapet runt på bangårdsområdet i Ohs och studerade materielen. Någon uppräkning av alla lok görs ej, utan endast några nyheter noteras. Ångloket från Mårdsunds Enskilda Järnväg fanns i lokstallet. Detta lok är tillverkat av OK som 8338/1917 och är fd DR Loket provkördes i Dhs Vidare fanns det hämtade Bartz-loket från Halmstad, 1103/1954, på plats. Med KVAB 36/1937 gjordes en ko~tare utfärd till Impregneringen, där en del rullanmateriel förvaras. Efter de~na utfärd tackade SmB för sig, varpå återfärden till Värnarna och väntande förbindelser till respektive hemorter anträddes. För Dig, som inte var med men ändå är intresserad att ta del av loklistor och historiker för de besökta anläggningarna, kan nämnas att en mindre upplaga av resebeskrivningarna finns kvar och säljes för 10:-/styck + 3 :~ porto (vårt postgiro är som vanligt ). Bo Gyllenberg

5 SmB 2/83 Sida 5 Browinlistan (SmB 2/78:12) För artikel nr 4914, Deutz-lok 6DD mm, har närmare uppgifter påträffats i en Browin-offert från maj Loket, som var 3-axligt, vägde 5,7 ton och hade en 1-cylindrig motor om 15 hkr, anges vara av modern konstruktion och obetydligt begagnat. "Lokomotivet har gått i drift endast ca 2 mil och blivit ledigt på grund av att det tegelbruk, där det använts nedlagts." Av listan i SmB ser man att tegelbruksnedläggningen torde ha inträffat 193D, vidare att loket förblev osålt till åtminstone l94d. Björn Waldenström Kritbruken i Kvarnby (SmB 1/83:6) Verksamheten här kom så småningom att bedrivas av flera olika företag; således fanns strax efter sekelskiftet bl.a. följande: AB D.Hjorths Kritbruk (19Dl), Svenska Kritbruks AB (1901), Kvarnby Kritbruks AB (1905 ombildat till aktiebolag, dessförinnan Kvarnby Kritbruk), Kvarnby Bruksbolag, Malmö Kritbruk, Sallerups Kritbruksbolag samt Tullstorps Kritbruk. Försäljning skedde genom Kritbruksbolaget i Malmö, vilket ombildades till aktiebolag år 1914 och tydligen också övertog brytningen; i varje fall delvis, då vissa av ovannämnda bolag, bl.a. Kvarnby Kritbruks AB, fanns kvar även efter Vid Kvarnby finns flera större kritbrott såväl norr som söder om fd stationen vid MGJ. Från ett av de norra brotten ledde en 2 km lång smalspårsbana till Kvarnby station. Banan finns utsatt på äldre ekonomiska kartor. Frågan är vilka av de olika bolagen, som anlade järnvägar och vilka brott respektive bolag ägde. Långnäs (SmB l/83:7) - Ulf Fjeld Enligt kända tillverkaruppgifter från KVAB har företaget aldrig tillverkat några elackumulatorlok. Däremot övertog man servicen på Oskarshamns Varvs lok, när detta företags loktillverkning lades ned. Troligen härrör sig underredet i Nyäng från något av de elackumulatorlok, som OV levererade till SKF-Hofors (tillverkningsnummer 22, 46, 79 och 126). Ulf Fjeld ' Sandhem (1/83 :4) Ryttarens Selander-lok köptes omkring 1965 från Dalslands Torvströfabrik i Bäckefors. Enligt uppgift från Selanders Mek. Verkstad tillverkades denna loktyp ~nbart under 1940-talet. AB stellatorvindustri (SmB l/83:3) Ulf Fjeld Var exakt var denna industris torvtäkt belägen? Ulf Fjeld Villans Tegelbruk (SmB 1/83:5) Bruket anges i flera källor nedlagt 1957, men i handelskalendrar och annonser från ca 1960 uppges tegelbruket tillhöra AB Tegelkompaniet sedan Eventuellt var detta ett bolag, som bara bedrev återförsäljning av tegel och ingen egen tillverkning. Någon som vet? Ulf Fjeld Hö ör Ett vykort i min samling visar ett litet spår vid Orups sanatorium. Kortet är poststämplat Vad användes spåret till och hur långt var dat? Kungsholmen, stockhalm - Bo Gyllenberg r Kulturhuset har under våren pågått utställningen "Husen på malmarna". Genom stadsmuseets byggnadsinventeringar har ett omfattande material kring denna bebyggelse samlats och på utställningen redovisades malmarnas utbyggnadshistoria. Av småbaneintresse var en karta över stockhalm från Denna visar ett spår från en kaj in till en större byggnad väster om pantaniarkasernerna i Carlsviksområdet (nuv. Karlsviksgatan). Vad var det för industri(?), som låg här på talet? Bo Gyllenberg

6 Bida 6 SmB 2/83 Under denna rubrik tänkte vi framöver konfrontera läsekretsen med en del oidentifierade fotografier med småbanemotiv. Vi inleder serien i detta nummer med två mystiska bilder från SJK Fotoavdelning (insända av Bo Gyllenberg). Den övre bilden visar ett arbetslag vid ett vägbygge Krylbo-Avesta, där tydligen också ett litet ånglok kom till användning. Spårvidden synes vara ca 600 mm. Är det någon, som känner igen loket eller platsen? Bilden nederst visar ett Kristinehamns-ånglok, men i övrigt är alla detaljer om var, när och hur okända. Kan någon hjälpa till?

7 Bida 8 SmB 2/83 Eskilstuna Vid besök i Vilsta industriområde noterades att stena Metall Eskilstuna AB:s lok BB 1718/1951 stod avställt vid sidan av spåren. Växlingen sköttes av Krupp-loket 3070/1952 från Västerås Kraftverk. I skrotgården fanns även några av TGOJ:s diesellok för skrotning. Vidare noterades att ett tredje spår in på området nyligen byggts. Bo _Gyllenberg Kungens Kurva Vid Kungens Kurva, ca 400 m SO om IKEA, står en hel del materiel från Himmerfjärdsprojektet (drivning av avloppstunnlar) uppställd. Förutom lastmaskiner på gummihjul, borrmaskiner och spårgående lastmaskiner av Hägglunds fabrikat finns även ett antal motorlok med 750 mm spårvidd: GIA 423/1971 Typ DHS 40 GIA 727/1972 Typ DHS 60 GIA 728/1972 Typ DHS 60 GIA 729/1972 Typ DHS 60 GIA 908/1973 Typ DHS 90 JW 1206/1955 Typ JW15, motornr. 4765, skrotat på platsen, ram+ plåtar kvar JW 1249/1957 Typ JW15, motornr JW 2425/1964 Typ JW20, motornr JW?/19?? Typ JW20 (JW15 enl. lådan ovan motorn), motornr JW? /19?? Typ JW15, motornr GIA-loken är försedda med presenningar, medan JW-loken lämnats oskyddade (väl synliga från ICA-Kvantums parkering bredvid IKEA). Lars E Eriksson stockhalm Tekniska Museet har till sitt nya elkraftsmuseum erhållit Boxholms ellok ASEA 29/1908 som gåva. Bo Gyllenberg Stråssa Vid SSAB:s nedlagda gruva i Stråssa stod en mängd lok ovan. jord. Följande noterades: OV-ackumulatorlok utan ackumulatorlådor, med Stråssas invantarianummer 1, 2, , 15, 17, 20, 22, 24, 26, 29 (till stor del skrotat), , 33, 34 samt ett onumrerat lok med OV tillverkningsnummer Vidare fanns ett GIA-lok med nr 8 (GIA 417/1971) samt ett kontaktledningslok (OV 167, typ KL-BO) Till sist noterades ett OV-ackumulatorlok försett med en liten skylt med texten "Skånska Cementgjuteriet lok 40". Bo Gyll enberg Vimmerby Enligt Västerviks-Demokraten provkördes Grindsrums-loket på sin nya hemmabana i Sagobyn i Vimmerby Yngve Nilsson Västerås I samband med ASEA:s lod-årsjubileum har man lånat in ÖSlJ:s elackumulatorlok GARPEN (ASEA 68/1916). Loket finns uppställt i lokverkstaden vid Västerås Norra. Bo Gyllenberg

8 SmB 2/83 Sida 7 Billerud Runt 4/83 "Valter på loket minns gamla tider". Intervju med Valter Karlsson på Billeruds bruk i Säffle, som varit lokförare sedan 1952 och bl.a. tjänstgjorde på brukets ånglok. (Gunnar Sandin) Iggesunds-Nytt 4/1983 Innehåller en artikel med rubriken "30 år sedan järnverket lades ned". Artikeln är illustrerad med flera foton, det mest intressanta visar ett ånglok på en bockbana över malmfickorna. (Olle Sundström/Bo Gyllenberg) Klotgeta 2/1983 Lennart Ericson påbörjar en artikelserie om banorna vid Lanna Bruk. Text och kartor. (Bo Gyllenberg) Nerikes Allehanda "Idag slår gruvan i Stråssa igen för gott". På sidan 15 finns ett 3/4-sides reportage med tre underrubriker. En stor småbanebild från banrivningen. (Lennart Ericson) Norrköpings Tidning mB-medlemmen Bo Norrgård har bidragit med en kort artikel om Ringarums Tegelbruk, nedlagt för 20 år sedan. I texten omnämns bl.a. tegelbrukets tre motorlok samt hur tegelbrukets transportapparat var uppbyggd. (Björn Waldenström) Transport & Hantering 3/83 Pressrelease från Valmet angående det Valmet Move 250B, som nyligen levererats till Kvarnsvedens Pappersbruk i Borlänge. Loket är tvåaxligt och har axellasten 20 ton. Drivkällan utgörs av en 14-l.i ters Scania VB. VR-automatkoppel, tryckluftsdrivet flänssmör jn{ngssystem och luftkonditionering är andra detaljer värda omnämnande. (Anders Svensson) Tågposten l/1983 Andra delen av Janis Prisdits sammanställning över Cementas industrispår och lok. Text, kartor och foton. Detta nummer innehåller även en illustrerad artikel av Georg Karlsson om Limhamns hästspårväg. (Bo Gyllenberg) ÖSJ-Bladet 2/1983 Innehåller andra delen av en artikel om Karpalunds Sockerbruk i järnvägshistorien av Yngve Holmgren. Numret innehåller även kompletterande notiser till tidigare artiklar om Höganäsverken, Hanaskags Kalkbruk, Kockums Jernverks AB och Karpalunds Sockerbruk. (Bo Gyllenberg) Gamla Märsta i ord och bild (1930) är namnet på 1981 års årsbok från Husby Arlinghundra-Märsta Hembygdsförening. Förutom ingående beskrivningar över Märstas roll i järnvägshistorien behandlas även traktens industrier i ett särskilt kapitel. Bl.a. behandlas steninge Lervarufabrik, som enligt texten hade en lerbana från lertagen vid Västerängen in till fabriken under 1950-talet. Dragkraften utgjordes av "ett litet lok". Bild av fabrikens spårlagda lerintag (600 mm?). (Jan Ericson)