D. V. V. J. Loktrafiken
|
|
- Göran Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 D. V. V. J. Loktrafiken Torsdagen den 1 mars 1928 när trafiken officiellt började på Dal Västra Värmlands Järnväg beskrevs som en stor dag för bygden. Det påpekades att trots stora motigheter så hade nu åsidosatta landsdelar fått efterlängtade kommunikationsmöjligheter. Allt det positiva kunde ändå inte helt dölja förhållandet att järnvägen knappast förutspåddes få någon lysande ekonomisk framtid. Utvecklingen hade under projekterings och byggtiden medfört stor konkurrens från busstrafiken. Förhoppningarna var ändå stora längs banan att den nya kommunikationsleden skulle inverka positivt på industrin, affärerna och turismen. 1 Järnvägsbolaget Dal Västra Värmlands Järnvägs AB som bildats 1914 hade aldrig några egna lok eller vagnar. Trafiken sköttes redan från starten av delägaren Bergslagernas Järnvägar (BJ). När DVVJ gick i konkurs och såldes på en exekutiv auktion i Göteborg den 15 december 1936 övertogs även de fasta anläggningarna av BJ. 2 Under 1930-talet trafikerade Bergslagernas Järnvägar inte bara sträckan fram till Arvika utan en del persontåg fortsatte till Edane. 3 Som dragkraft fanns ofta vid den tiden lok av BJ:s littera B som bolaget hade tolv stycken av. Lok nummer 29 som senare blev littera C9 nummer 1821 fick en lite egen historia. Det gjorde tjänst vid DVVJ/SJ minst till När den gamla lokklenoden Pris August skulle renoveras och sättas i körbart skick vid järnvägsmuseet i Gävle 1954 fann man att ångpannan på lok nummer 1821 passade ganska bra på det äldre loket. Så 1821 skrotades, men ångpannan lever kvar än idag. 5 Statens Järnvägar C9 nummer 1821 i Arvika Lägg märke till banmästarbostället i bakgrunden. Foto Nybergska samlingen Svenska jänvägsmuseumet Gävle. 1 AN och 0308 samt Järnvägsdata. Svenska Järnvägsklubbes skriftserie AN , 0828, 1106, 1120 och Järnvägsdata. Svenska Järnvägsklubbes skriftserie Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag Sid Diehl Ulf och Nilsson Lennart. Normalspåriga ånglok vid statens järnvägar. Svenska Järnvägsklubbens skriftserie
2 Bergslagsbanornas Järnvägssällskaps Y3 nummer 108 och 74 på väg ut ur Sulvikstunneln i juni Foto Anders Hjerpe. Loken av littera Y3 hade en liten egenhet. Bärigheten på banan till Skillingmark var lägre än den var vid övriga delar av DVVJ. På grund av det så var ett antal av Y3 loken balanserade till lägre axeltryck än de övriga. Skillingmarksbanan trafikerades från trettiotalet till femtiotalet också av mindre ånglok av littera K3 (KA3), dessa räckte gott och väl för ändamålet när tågen bara var ett par vagnar långa. 6 De dagar som det var riktigt lönsamt med större persontåg var vid större evenemang som till exempel marknaderna i Arvika och Årjäng. Då var extratågen ibland så packade att de inte tog sig uppför Bodafjället före ankomsten till Koppom utan att extra lok fick rekvireras. 7 AN Underlaget för godstrafiken som aldrig var särskilt stort fick ett glädjande tillskott från mitten av trettiotalet. Då lades transporterna av kol till bruken i Brättne, Koppom, Åmotfors och glastransporterna från Glava Glasbruk över på bil/järnväg. Kolet till Koppom innebar en ökning av transporterna dit med åtskilliga ton per år och volymmässigt var inte heller glasbrukets cirka 16 vagnar per vecka via Rådane hållplats att förakta. Glädjen över de sistnämnda blev dock kortvarig, glasbruket upphörde med sin verksamhet Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag Arthur Kullgren. Muntlig uppgift. 8 Brodin Linus. Arvika köpingen och staden Arvika Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag Sid 121. S
3 Ytterligare ett tillskott kom 1941 då tillstånd gavs för en spåranslutning från kilometer 157 ner till spritfabriken som höll på att byggas vid Jössefors bruk. 9 Till platsen för spåranslutningen flyttades 1952 Jössefors Östra station från en plats längre västerut. Spåren ner till bruket utökades senare med sido- och rundgångsspår till en längd av meter. Spåret hade snäva kurvor vilket ledde till problem med urspårningar för de större ångloken littera A6 och E4 som användes från fyrtiotalet och in mot mitten av 1960-talet. 10 Krigsåren kom på ett vis att bli en blomstringstid för trafiken på bansträckningen. De omfattande befästningsarbetena längs gränsen och all den befordran av militär personal som krävdes blev ett gott tillskott för järnvägsbolagets inkomster. Efter kriget och med en tilltagande biltäthet så sjönk underlaget successivt. Beträffande ångloken så var alla godståg vid DVVJ ångloksdrivna till i april Vanligast var BJ Litt N3 som hos SJ blev E4. Bland femtio- och sextiotalets lok fanns 6-7 stycken sådana stationerade i Mellerud och Årjäng. BJ Litt H3 som i SJ: s littera blev A6 var 3 till antalet placerade i Mellerud. 12 Även SJ: s E2 lok förekom de senare åren med ångloksdrift på banan. Littera Y3/S5 användes minst till i november 1954 när ett av dem tog fel väg vid växeln i Gilserud och hamnade delvis ute i terrängen. 13 Uppgifter som ofta förekommer i olika skrifter om att sista ångloket kom till Arvika 1937 är således helt missvisande. Sista ordinarie ångloksdrivna persontåg på stambanan Stockholm- Oslo är den riktiga uppgiften. Hos SJ på DVVJ banan gick ångloksdrivna persontåg i trafik mer än 25 år till. 14 Lok av typ N3/E4 på bangården i Arvika. Foto från jubileumsutställning 1971 troligen taget av eller förmedlat via Finn Grenhage. Ur Anders Hjerpes samling. 9 AN Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag Sid AN Enligt Forsaeus och Johannesson 1963? 12 Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag Sid AN Flera källor men mest Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag
4 När motorloken kom till DVVJ omkring var det i form av fyraxliga koppelstångsdrivna diesellok av littera T21. Loken hade tillverkats mellan 1955 och 1958, SJ hade totalt 54 stycken. Loktypen kom att användas vid DVVJ fram till dess att bandelen Arvika-Årjäng blev nedlagd. Av lättare motorlok (lokomotorer) kom en lika seglivad maskintyp i tjänst. Liksom alla lokomotorer hade Z43 typ 3 axelföljd B, det vill säga att den hade två axlar. Åren 1958 till 1961 köpte SJ 65 stycken av typen, flera av dessa fanns vid DVVJ. Sista godsvagnarna som lämnade Årjäng den 21 augusti 1985 drogs av Z43 nummer 426. Lokomotorer av littera Z43 hade då dragit godsvagnar på DVVJ banan åtminstone sedan tidigt sextiotal. 15 Med början från sextiotalet sköttes den ganska omfattande vagnuttagningen från Jössefors bruk med motorlok från Arvika. Från 1984 användes Arvikas lokomotor Z65. Från 1970 minskades den dagliga godstrafiken mellan Arvika-Årjäng till Må, Ons och Fredagar. Från 1978 Tis och Torsdagar. 16 T21 nummer 108 vid Gilserud Foto Anders Hjerpe. Utan att reflektera över annat än siffrorna i sig så verkar det som om Statens Järnvägar redan 1943 försökte knäcka DVVJ med chockhöjda avgifter. Fram till 1943 betalade DVVJ kronor per år för att få använda stationen i Arvika. Från november 1943 ökades summan till kronor per år. En procentuellt oskäligt hög höjning kan det tyckas. Bakgrunden till den stora höjningen var sannolikt också delvis den stora mängden militärtransporter som gick med DVVJ till de befästa områdena i gränstrakterna i deras trafikområde Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag Samt Diehl Ulf och Nilsson Lennart. Svenska lok och motorvagnar Forsaeus Svante och Johannesson Gösta. Dal.Västra Värmlands järnväg. Stenvalls Förlag AN
5 Z43 typ 3 nummer 438 någonstan längs banan. Foto Anders Hjerpe. Z65 nummer 542 gick i Arvika men här nummer 543 i Kristinehamn Foto Göran Olofsson. Rykten om statligt övertagande av Bergslagernas Järnvägar (BJ) började cirkulera i pressen i samband med att BJ köpte upp DVVJ redan Intresse kanske fanns redan då men inte förrän den 1 juli 1948 övertogs DVVJ banan av Statens Järnvägar. Redan ett år tidigare den 1 juli 1947 började bolaget emellertid drivas med statliga medel. 19 Konkreta åtgärder som påvisade dålig lönsamhet kom i juni 1958 då trafiken på Skillingmarksbanan reducerades till vissa behovståg. Från den 28 maj 1961 upphörde all trafik på sträckan Beted-Skillingsfors AN Järnvägsdata. Svenska Järnvägsklubbes skriftserie Järnvägsdata. Svenska Järnvägsklubbes skriftserie
6 En intensiv debatt förekom i samband med nedläggningen av Skillingmarksbanan. Där spekulerades det också om att resten av DVVJ skulle gå samma öde till mötes. 21 Nu var ryktet och farhågorna lite överdrivna vid det tillfället, genom åren hördes då och då uppgifter om banans låga lönsamhet och tankar om nedläggning. Emellanåt framkom också åsikter om Statens Järnvägars låga intresse för järnvägen Arvika-Mellerud. Till sist så kom beskedet att persontrafiken på DVVJ skulle upphöra från och med juni Lokalt så offentliggjordes det i en tidningsartikel den 12 april Busstrafiken skulle kompletteras för att ersätta de indragna tågavgångarna hette det. 22 Persontrafiken på huvudlinjen Bengtsfors-Arvika upphörde den 10 juni Godstrafiken skulle fortsätta men ett ras vid Vännacka den 31 juli 1985 satte även stopp för den. Med det var det inte sagt att järnvägen var nedlagd men någon trafik kom aldrig igång, och järnvägen lades officiellt ner den 1 oktober Sträckan Årjäng-Jössefors revs upp redan följande år. 23 Ånglokens tid på DVVJ tog sin ände först den 1 juni Det var E2 935 från Järnvägssällskapet Åmål Årjängs Järnvägar (JÅÅJ) som då gick Arvika-Årjäng tur och retur i samband med Arvika köpmannaförenings arrangemang Jössefröjda. Vädret var underbart, många glada människor och Göran Olofsson gjorde sin första och sista resa på Dal Västra Värmlands Järnväg. Sista ångloket på väg mot DVVJ banan den 1 juni Foto Göran Olofsson. God hjälp med uppgifter, bilder och bildtips har erhållits från Anders Hjerpe AN , 0517, , 0310 och AN Järnvägsdata. Svenska Järnvägsklubbes skriftserie
Stambanetrafiken under mellankrigstiden
Stambanetrafiken under mellankrigstiden I mars 1919 började fredens framtidshopp att börja påverka järnvägsplaneringen. Förbindelsen Stockholm Kristiania skulle graderas upp till en standard som helst
Läs merDal Västra Värmlands Järnväg
Dal Västra Värmlands Järnväg Den pionjäranda som rådde inom järnvägsetableringarna i början av 1900-talet gjorde att det inte var någon brist på förslag. Hade alla planer realiserats så hade de flesta
Läs merBrunlokstiden 1937-1990-talet
Brunlokstiden 1937-1990-talet När eldriften infördes på stambanan så ändrades inte den tunga trafiken i sig så mycket, den stora skillnaden var dragarna. Över ett dygn så började den så kallade brunloksepoken
Läs merÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg
ÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg Blandat tåg från Bergkvara mot Torsås någon gång på 1940-talet. Foto Bengt Åstedt För järnvägen fanns speciella tjänstetågtidtabeller som tog upp alla
Läs merVÄLKOMNA! Öppettider Lördag: 09.00-21.00 Söndag: 09.00-17.00. Innehåll
Välkomna till Ångtåget på Österlen och årets upplaga av Stora Tågdagarna. Detta är traditionsenligt årets stora trafikhelg på museibanan med massor av tåg och aktiviteter. år gästas vi av Bergslagernas
Läs merOhs starten på resan
Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det
Läs merBilstationen 1928. Foto Arvika kommun.
Busstrafik 1922-1991 Den första busslinjen i Arvika startades 1922 till Gunnarskog. Den följdes ganska snart av linjer till Töcksfors och Bogen. Standarden på bussar ökade snabbt och redan 1924 annonserades
Läs merBergslagernas Järnvägssällskap bevarandeplan för fordon 2008
Bergslagernas Järnvägssällskap bevarandeplan för fordon 2008 Inledning Enligt stadgarnas andra paragraf skall styrelsen årligen till styrande stämma lägga fram förslag till bevarandeplan för sällskapet.
Läs merBörringe Östratorps järnväg
Börringe Östratorps järnväg Banans tillkomst Anderslöv har sedan länge varit en viktig ort vid gamla landsvägen Malmö Ystad. Det är därför kanske inte så underligt att den första gång Anderslöv förekommer
Läs merA S L J. Askersund Skyllberg Lerbäcks Järnväg. En bit järnvägshistoria Av: Eric Renstrand. www.aslj.se
A S L J Askersund Skyllberg Lerbäcks Järnväg En bit järnvägshistoria Av: Eric Renstrand www.aslj.se Inom Askersunds Kommun hade vi en gång i tiden järnvägen Askersund- Skyllberg- Lerbäck med stationerna
Läs merJÄRNVÄGSSÄLLSKAPET ÅMÅL ÅRJÄNGs JÄRNVÄG
1 JÄRNVÄGSSÄLLSKAPET ÅMÅL ÅRJÄNGs JÄRNVÄG Foto: David Sohlberg Verksamhetsberättelse 2016 JÅÅJ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 1 2 Inledning Verksamhetsberättelsen har utformats utifrån de eventuella tänkta
Läs merWFJ - Den sista biten Östgötasmalspår
HISTORIK WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår. 1874-1888 Wadstena-Fogelsta jernväg (WFJ) öppnades för trafik i oktober 1874. WFJ var en av de två första smalspåriga järnvägarna i Östergötland. Den 9.6
Läs merJärnvägspersonal. bangårdsbelysning saknas.
Järnvägspersonal En anställning vid den statliga järnvägen var redan från järnvägens tidigaste barndom en eftertraktad befattning. Inkomstkällan var säker året runt och många små förmåner som saknades
Läs merSpännande sidospår: Hästholmen. Järnväg i Hästholmen. Historisk bakgrund
Spännande sidospår: Hästholmen Hästholmen är idag ett pittoreskt mindre hamnsamhälle mellan Vadstena och Ödeshög. Under medeltiden hade man, trots dagens blygsamma storlek, en tid stadsprivilegier (1300-talet)
Läs merFörslag på banor att tolka. Stefan Nilsson 2007-02-20
1 Förslag på banor att tolka Stefan Nilsson 2007-04-21 Nedan listar jag några svenska normalspårsbanor som skulle göra sig bra i modell, av olika anledningar. Det handlar oftast om små banor med mindre
Läs merSAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE
2013-11-15 Er ref: Boel Olin Diarienr: TRV 2013/66526 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över samråd för upphörande av underhåll på järnvägssträckan
Läs merTåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik
Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram
Läs merLoken på Uno Miltons järnväg av Sven Flink m fl. Foton av Lars Kempe.
Loken på Uno Miltons järnväg av Sven Flink m fl. Foton av Lars Kempe. Data om loken är i huvudsak hämtade från Wikipedia. Data om modellen kommer från Uno Milton själv. Verkligheten bakom Loken på Miltons
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1
Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till
Läs merJärnvägens elektrifiering 1934-1937
Järnvägens elektrifiering 1934-1937 Elektricitetens användning som drivkälla vid järnvägen började faktiskt påverka trafiken i Arvika långt innan nymodigheten kom hit. Under våren 1927 ändrades det friskt
Läs merBergslagernas Järnvägssällskap information februari 2014
Bergslagernas Järnvägssällskap information februari 2014 Kallelse till granskande stämma 2014, vi granskar föregående års verksamhet i sällskapet. Stämman äger rum torsdag 27e mars 2014 kl 18.00 i Lärje.
Läs merPOST- LINJE ORT NUMMER
KRETSTURLISTA Distrikt Karlstad Semesterturlista 2015 krets och lokaltrafik distrikt Värmland Orter som inte finns med nedan berörs inte av någon förändring i sommar POST- LINJE ORT NUMMER V.28 V.29 V.30
Läs merSorteringsverket närmast kameran. Foto Arvika Nyheter
Bränslehamnen Skapandet av de nya ytorna i hamnen som kom att bli kvarteret Hamnen slutfördes mitt i en depression. Troligen var det orsaken till att det inte blev någon större rusning till området för
Läs merWFJ - Den sista biten Östgötasmalspår. 1874-1888
HISTORIK WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår. 1874-1888 Wadstena-Fogelsta jernväg (WFJ) öppnades för trafik i oktober 1874. WFJ var en av de två första smalspåriga järnvägarna i Östergötland. Den 9.6
Läs mer100 Charlottenberg - Åmotfors - Arvika - Karlstad
100 Charlottenberg - Åmotfors - Arvika - Karlstad DAGAR M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F Tur 001 003 005 007 009 011 013 015 017 019 021 023 025 027 029 Körs av NOB NOB NOB NOB
Läs merStarkare lok på Stambanan genom övre Norrland?
Starkare lok på Stambanan genom övre Norrland? Underlag för bedömning av alternativa förslag enligt fyrstegsprincipen Nils Ahlm BRNT 2006:58 ISSN/ISBN Innehåll Inledning 5 Sammanfattning 7 Bakgrund 9
Läs merKapitel - 27 - NKLJ Nordmark-Klarälvens järnvägar Från pråmdragare och rallare till motionscykling och inlines
Kapitel - 27 - NKLJ Nordmark-Klarälvens järnvägar Från pråmdragare och rallare till motionscykling och inlines I nära 300 år transporterades stora mängder gods på Klarälven med hjälp av enkla pråmar och
Läs merMfMJ Registrering och märkning av fordon
Museiföreningen MUNKEDALS JERNVÄG Föreskrifter MfMJ 380-1 Registrering och märkning av fordon Gäller fr.o.m. 2018-07-01 Beslutande: Maskinchefen Omfattar 5 sidor Dokumentansvarig: Trafikchefen MfMJ 380
Läs merProjekt VGJ 31 Säkerställd ångloksdrift
1 VGJ 31 i Sollebrunn 1968. Projekt VGJ 31 Säkerställd ångloksdrift 2 PROJEKT VGJ 31 Västergötland-Göteborgs Järnvägars lok nummer 31 beställdes 1939 hos Henschel & Sohn i Kassel. Andra världskrigets utbrott
Läs merSödra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Läs merResa till Dalsland. Här är de flesta resenärerna med på en gruppbild på trappan till terrassen framför Baldersnäs Herrgård.
Resa till Dalsland Den 31 augusti 2016 åkte 49 medlemmar i vår avdelning till Dalsland med Vartofta-buss. Vår chaufför Ingvar Nilsson rattade bussen skickligt på bitvis mycket smala och krokiga vägar i
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. SJ motorlok T43 PDF ladda ner
SJ motorlok T43 PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Bengt Spade. författarens egna minnen av loken ges en bakgrund till järnvägarnas motordrift och hur denna förhållandevis stora serie
Läs merTyska och svenska lasarettståg 1941-1943
Tyska och svenska lasarettståg 1941-1943 Den tyska begäran om att tyska lasarettståg från Torneå via Arvika till Oslo beviljades omkring den 1 juli 1941. Den 10 juli, samma dag som de sista vagnarna med
Läs merFRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!
Verklighetsbilder FRAMTIDEN PÅ SPÅREN Det finns en optimism och gemensamma visioner kring hur vi ska få en järnväg som bygger framtidens Sverige. Det presenteras innovativa lösningar för byggandet av höghastighetsbanor
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4
Norrtågs kvalitetsredovisning År Kvartal 4 1 Kvalitetsrapport kvartal 4 7 % Resandeökning Vi är glada över att närmare 1,5 miljoner resenärer väljer att resa med Norrtåg. Jämfört med trafikstarten 212
Läs merHistorien om ett kvarter. Av Anders Lif
Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla
Läs merPM Risk seniorboende Olovslund, Bromma
Uppdragsnamn Olovslund s station, del av Åkeshov 1:1 Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Bonum/Riksbyggen 109558 2016-10 - 14 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Rosie Kvål RKL 161014 LSS 161014 PM
Läs merPERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt
PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk
Läs merInformation från BJs februari 2011
Information från BJs februari 2011 Bergslagernas Järnägssällskap Lärje Bangårdsgata 2 415 02 GÖTEBORG Plusgiro: 72 54 30-3 Årets första resa. När detta skrivs har vi nyss kommit hem från årets första uppdrag,
Läs merTREDJE SPÅR GENOM SKÖVDE
TREDJE SPÅR GENOM SKÖVDE 2018-10-08 UPPDRAGSLEDARE: GÖRAN SEWRING KONTAKTPERSONER SKÖVDE KOMMUN: JAN BREMER, CHRISTIAN JOHANSSON OMSLAGSBILD: VY NORRUT. DE TVÅ VÄNSTRA SPÅREN ÄR STAMBANANS HUVUDSPÅR. MARIESJÖOMRÅDET
Läs merEn järnvägsepoks grav
En järnvägsepoks grav Vadstena - Ödeshögs smalspåriga järnväg eller Mellersta Östergötlands järnväg som hela sträckan Linköping - Ödeshög kom att kallas lades ned 1958. SJ drev då järnvägen och den ansågs
Läs merParaplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn. Allt från modell till fullskala
Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn Allt från modell till fullskala Vi vill: skapa intresse för tåghobbyn hos ungdomar av båda könen, med hjälp av Juniortågkonceptet
Läs merExteriörritningar på SJ normalspåriga el- och motorlok samt lokomotorer
Exteriörritningar på SJ normalspåriga el- och motorlok samt lokomotorer Det finns ritningar på de flesta svenska lok som förekommit. Antalet ritningar ökar för varje år. Denna lista är uppdaterad 2017-09-19.
Läs merResebyråerna 1950- 1 AN 19760813. 2 AT 18840510. 3 AN 19290516. 4 AN 19340222 och 19360302.
Resebyråerna 1950- Förutom köp av vanliga resandebiljetter så fick länge de fåtaliga nöjesresenärerna hålla tillgodo med biljettförsäljarnas råd och kunnande när det gällde mer komplicerade resor. Märkliga
Läs merUppföljning av nya konstruktionsregler på Värmlandsbanan
Uppföljning av nya konstruktionsregler på Värmlandsbanan Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Uppföljning av nya konstruktionsregler
Läs merModelljärnvägsmagasinet
Tema: G-vagnar vid SJ Starta med digitalt Vagnbyggen Provbygge Synare Ritningar Spårplanering Museibesök Samt mycket mera MJ-magasinet Nr 1 Juni 2009 Pris 99 kr inkl. moms Premiärnummer! Bygg Ma i N! 1
Läs merKända färgvarianter för lokomotorer Z43 med SJ-förflutet
Frank Edgar 2010 2011 1 (10) Kända färgvarianter för lokomotorer Z43 med SJ-förflutet Följande färgsättningar är kända för lokomotorer littera Z43 med SJ-förflutet (mindre varianter ej medtagna, med reservation
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs merRätt spår 2 FULL TRIM!
Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1
Läs merGodsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik
Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för
Läs merEffektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h
PM Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merTillsynsrapport med anledning av Trafikverkets avstängning av bandel 662 Mellerud Billingsfors
1 (6) Datum Dnr/Beteckning kopia: Dal-Västra Värmlands Järnväg Trafikverket 781 89 Borlänge Tillsynsrapport med anledning av Trafikverkets avstängning av bandel 662 Mellerud Billingsfors Sammanfattning
Läs merVi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.
Läs mer700 Karlstad - Årjäng - Töcksfors
700 Karlstad - Årjäng - Töcksfors DAGAR M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F M-F Tur 001 003 005 007 009 011 013 015 017 019 021 023 025 027 029 Körs av NOB NOB NOB NOB NOB NOB NOB NOB
Läs merReferat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15
Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15 Vid höstens kommundelsstämma i Mölnlycke informerade Trafikverket om planeringsprocessen för utbyggnaden av sträckan Göteborg-Borås. Vid mötet fanns
Läs merTvå projekt som hänger samman
hänger samman s. 77-83: Två projekt som Två projekt som hänger samman Spåren från Västlänken ansluter i Olskroken så att framkomligheten i denna viktiga knutpunkt allvarligt skulle försämras om inte flera
Läs merMotion 1983/84:415. Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Transportrådets bedömning
16 Motion 1983/84:415 Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik bör hänföras till riksbanenätet eller erhålla ett statsbidrag av samma omfattning
Läs merHASTIGHETSUPPGIFTER, VAGNVIKTSTABELLER
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK B1 HASTIGHETSUPPGIFTER, VAGNVIKTSTABELLER Sida B2 Innehåll Sth med hänsyn till bromsförmåga B4 Hastighetsuppgifter för drivfordon, vagn med stax D, största tillåtna
Läs merMärkning och registrering av fordon
Museiföreningen MUNKEDALS JERNVÄG Föreskrift MJMa 202 utgåva 1 Internkontroll Gäller fr o m: Gäller t o m: tillsvidare Antal sidor: 6 Antal bilagor 0 Ansvarig funktion CMa Märkning och registrering av
Läs merMånadsrapport tågtrafik
Månadsrapport tågtrafik Mars 2008 XQ Torgny Johansson 965 5517, LVOp Stefan Rolander 965 6641 2008-04-08 F08-1574/TR00 Kommentarer till utfall för tågtrafiken Ankomstpunktlighet Punktligheten totalt uppgick
Läs merUrspårning Smedjebacken Söderbärke 2011-06-09
Utredningsrapport 2011-09-01 Ärendenr: TRV 2011/60014 Synerginr: 45284 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Urspårning Smedjebacken Söderbärke 2011-06-09 Mats
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merSamhällsbyggnadsprocessen
Tidtabellsplanering Samhällsbyggnadsprocessen 1 Det är trångt på den svenska järnvägen 2 Det svenska järnvägsnätet 3 Kapacitetsproblem på det svenska järnvägsnätet 4 Tidtabellskonstruktion på en enkelspårig
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs merKOMMANDE OKBv MÖTEN NOTERA DESSA DATUM I DIN ALMANACKA. DU AR VERKLIGEN VÄLKOMMEN TILL TRÄFFARNA!
Sällskapet Ostkustbanans Vänner (OKBv), bildat 1976-07-01, är en ideell förening med syfte att, främja intresset för tidigare och nuvarande järnvägar i södra Norrland, i första hand Ostkustbanan, samt
Läs merMotion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor
Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom
Läs merSödra Bohusbanan 100 år.
Södra Bohusbanan 100 år. Söndag 19 augusti 2007 firade denna järnvägssträckning sin 100 åriga tillvaro. Denna sammanställning utgör ett tack till de personer som gjorde firandet möjligt. Jubileumstågen
Läs merGodståg genom. Bergslagen. Idéstudie. framtidens godstågsvolymer från norra Sverige till destinationer i Bergslagen
Idéstudie Godståg genom Bergslagen av Banverket 2007-2009 ÄNDAMÅL: Ta fram en framtidsstrategi för att i framtiden på ett effektivt sätt med förbättrad framkomlighet möta framtidens godstågsvolymer från
Läs merUtredningsrapport. Urspårning vid Gamleby 2010-05-20. Utredare: Linda Åhlén Vectura, på uppdrag av Tjpo. 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396
Utredningsrapport 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396 Synerginr: 38307 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Urspårning vid Gamleby 2010-05-20 Utredare:
Läs merMålbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken
Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 8 Västlänken 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 8: Västlänken Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland
Läs merKammarkollegiets författningssamling
Kammarkollegiets författningssamling ISSN402-5345 (tryck) ISSN654-9325 (pdf) Utgivare: Gabriella Loman, Kammarkollegiet (KAMFS202:3, TRAFAFS 202:3); KAMFS 204: Utkom från trycket den 20 februari 204 beslutade
Läs merSamverkansrutin, kontaktvägar lokal del Barn och Unga
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Instruktion Barn- och ungdomspsykiatri 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Karlsson Utvecklingsledare Börje Ehinger Områdeschef
Läs merTRAFIKVERKET BVF B1
TRAFIKVERKET BVF 646.4 B1 HASTIGHETSUPPGIFTER, VAGNVIKTSTABELLER Sida Innehåll B B5 B16 B18 B18 B19 B19 B0 B1 Sth med hänsyn till bromsförmåga. Hastighetsuppgifter för drivfordon, vagn med sta D, banans
Läs merPM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland. Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar
2016-08-30 Jan Efraimsson PM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar I den nuvarande nationella infrastrukturplanen
Läs merMuseitrafik Hastighetsuppgifter och vagnviktstabeller
Gäller för Version Föreskrift Sveriges Järnvägsmuseum 1.0 BVF 1981.646 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-05-31 tills vidare Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F09-131/TR25 Verksamhetsstöd
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun
Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning
Läs merÖLANDS JÄRNVÄGAR. Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv
ÖLANDS JÄRNVÄGAR Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv Den gamla järnvägsstationen i Färjestaden. Huset finns fortfarande kvar och där finns
Läs merKARLSKOGA KAROSSERIFABRIK
KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:
Läs merRiskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår
LUDVIKA KOMMUN 2011-03-03 1 (5) Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår i Ludvika. Bakgrund En detaljplan med syftet att möjliggöra för ABB att bygga ut industrin
Läs merKuriosa och andra viktiga händelser
ståndare och han hade sin tjänstebostad som så många andra före honom i bostadshuset norr om stationen. Han hade som fritidsintresse kaninuppfödning och hela ekonomibyggnaden var full med kaniner. Han
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2018 Ärendenummer: TRV 2016/35883 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Johan Mattisson Dokumentdatum: 2017-01-23
Läs merModerna höghastighetståg
Moderna höghastighetståg Samverkan med infrastruktur och klimat Evert Andersson Professor emeritus, järnvägsteknik KTH Seminarium höghastighetsbanor - 25 maj 2016 Järnvägsgruppen KTH Höghastighetståg Tåg
Läs merBantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan
Bantrafik 217 229 miljoner resor gjordes på järnväg under 217 159 miljoner resor gjordes på spårväg 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan 15 568 km järnvägsspår finns i Sverige 13 331 miljoner personkilometer
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merHASTIGHETS- OCH FORDONSUPPGIFTER. Sth med hänsyn till bromsförmåga. Bromsprocenttabell A17. Teckenförklaring, hastighetstabellerna
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK B1 HASTIGHETS- OCH FORDONSUPPGIFTER Sid B B3 B4 B5 B7 B1 B15 B18 B18 B18 Innehåll Sth med hänsyn till bromsförmåga Bromsprocenttabell A17 Bromprocenttabell A10 Bromsprocenttabell
Läs merRiktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2019 Trafikverket Gibraltargatan 7, 20123, Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Riktlinjer
Läs merKvalitetsrapport Inlandsta get AB 2014
Kvalitetsrapport Inlandsta get AB 2014 Inlandståget AB, Storsjöstråket 19, Box 561, SE-831 27 Östersund, Sweden, Phone: +46 (0)63 19 31 80, Fax +46 (0)63 19 31 09 info@inlandstaget.se, www.inlandstaget.se,
Läs merEffektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet
Datum Bilaga 2008-11-21 Till Samlad effektbedömning för Sandhem-Nässjö PM Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Handläggare: sirje pädam, wsp A&S
Läs merGullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010
Östra Centralbanan Gullringen Gullringens stationshus Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Tryckta källor: Östra Centralbanan Linköping Hultsfred - De första hundra
Läs merTotalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.
Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter
Läs merTÅGOLYCKORNA VID ELLINGE
TÅGOLYCKORNA VID ELLINGE Vi vilja nu med några ord omnämna det högtidliga öppnandet af den del af stambanan, som särskilt berör vårt samhälle. Så började det tal som hölls den 14 september 1858 då invigningen
Läs merHälsingborg efter Dagen H så kunde det blivit
Hälsingborg efter Dagen H så kunde det blivit Av Claes-Göran Waborg Hälsingborg före Dagen H Jag växte upp i Sundets Pärla på 1950-talet. Sveriges största städer var då i storleksordning Stockholm, Göteborg,
Läs merKristianstad Åhus Förslag till återupptagen persontrafik
Järnvägslinjen mellan Kristianstad och Åhus har i dagens läge ingen persontrafik och endast begränsad godstrafik. I Skånetrafikens Trafikstrategi 2037 finns planer på att återuppta persontrafiken på denna
Läs merHASTIGHETSUPPGIFTER, VAGNVIKTSTABELLER
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK B1 HASTIGHETSUPPGIFTER, VAGNVIKTSTABELLER Sida B2 Innehåll Sth med hänsyn till bromsförmåga B4 Hastighetsuppgifter för drivfordon, vagn med stax D, banans sth B13 B14
Läs merTrollhätte Mekaniska verkstad
KORT HISTORIK ÖVER NOHAB Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades,
Läs merStockholm-Karlstad-Oslo
Stockholm-Karlstad-Oslo Alla tåg Stockholm-Hallsberg tab 61, alla tåg Kristinehamn-Karlstad-Kil tab 76 VTAB NSB Tågab VTAB VTAB VTAB SJ SJ TÅGK TÅGK VTAB NSB VTAB SJ 2 2 2 2 2 Snabbtåg Reg 2 2 2 2 2 Snabbtåg
Läs merNorra Östergötlands järnvägar och dess föregångare -en kort historik
Norra Östergötlands järnvägar och dess föregångare -en kort historik När man åker väg 51 mellan Finspång och Pålsboda, ser man på flera ställen den smalspåriga järnvägen som går mellan Finspång och Hjortkvarn.
Läs merKalles tjôtsida våren 2015
Nr 2 2015Borås Miniatyrånglokssällskap BULLETIN av och om BORÅS MINIATYRÅNGLOKSSÄLLSKAP Kalles tjôtsida våren 2015 Nu är järnvägssäsongen igång på allvar på Sandlidsbanan. GATA-gänget håller på att makadamisera
Läs mer