Evaluering av samelovens språkregler
|
|
- Katarina Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Till: Seminar om utfordringer for Nordland fylkeskommune og de regionale statsetater ved gennomföring av samelovens språkregler, Bodö den 3-4 april Tal av Johan Strömgren, forsker vid Nordisk Samisk Institutt (Noterbart: Då detta är manuskriptet till ett tal framgår källhänvisningar och närmare information i den publicerade utgåvan av Evaluering av samelovens språkregler. Evaluering av samelovens språkregler Innledning Evaluering av samelovens språkregler är en utredning som rapporterades till departementet i mars Den finns nu även som bok att införskaffa från Samisk Högskole/Nordisk Samisk Institutt. Uppdragsgivare: Kultur- og kirkedepartementet Genomförare Nordisk Samisk Institutt: Svanhild Andersen, huvudförfattare, Socialantropolog Johan Strömgren, medförfattare (skrivit kap. 5), Jurist Johanna Ijäs, projektledare, Cand.philol. Torunn Pettersen Cand.polit. har medverkat i samtal angående utredningen. Evalueringen företogs under en ram på 3,5 månadsverk. Uppdraget var att göra en vurdering av om Samelovens kapitel 3 samiskt språk är adekvat uppföljt. De närmare frågorna var bl.a. följande: Vurdere kommunale, fylkeskommunale og statlige etaters bruk av samisk språk. Vurdere hvordan lovens språkregler har fungert i forhold til enkeltpersoner, og om de har bidratt til å gjøre samisk til et bruksspråk i møte med forvaltningen på linje med norsk. Vurdere de rettslige konsekvensene av at lovens forvaltningsområde vil bli utvidet til å omfatte flere samiske språkgrupper, og påpeke behov for endringer eller presiseringer i loven som følge av dette. Vurdere hvorvidt samelovens språkregler ivaretar nasjonale forpliktelser, særlig minoritetsspråkpakten. Identifisere og dokumentere områder der loven har fungert etter sin hensikt. Då flera andra talare på konferensen berör regionala utmaningar och samelovens innehåll särskilt väljer jag att behandla dessa mera kortfattat, och istället lägga krutet på samelovens språkreglers förhållande till internationella förpliktelser. Utredningen är indelad i följande kapitel: 2 Bruk av samisk språk i offentlige etater 3 Oppfølging av enkeltebestemmelser
2 2 4 Er loven fulgt upp på en adekvat måte? 5 Tillvaratar samelovens språkregler internationella förpliktelser? 6 Andra rättsliga förhållanden 7 Kunnskapsbehov og vidare oppfølging. Forslag til tiltak. Utredningen baserades på existerande material, bla litteratur, rapporter och Sametingets språkundersökelser. Det går att göra uppsummeringar och dra konklusioner ur detta befintliga material. Något om språkreglernas tillämpning och uppföljning Några uppsummeringar och konklusioner angående offentliga etaters förhållande till samelovens språkregler och om uppföljning av dessa. Enligt kapitel 2 om bruk av samisk språk i offentliga etater tyder materialet på att de flesta offentliga organ som omfattas av samelovens språkregler ikke uppfyller lagens krav fullt ut. Huvudorsaken förefaller vara brist (mangel) på kompetens i samisk språk bland ansatte. Det är emellertid stora variationer mellan några av kommunerna i förvaltningsområdet och mellan offentliga etater inom en kommun när det gäller språkkompetens. Det synes även vara skillnader med hänsyn till prioriteringar och insatser för uppföljning av samelovens språkregler. Därmed har inte heller befolkningen inom förvaltningsområdet säkrats rätt till bruk av samisk i kontakt med offentliga etater. Det är emellertid genomfört ett omfattande nyskapande arbete för att uppfylla språklovens krav som inom vissa etater givit ett reellt innehåll till lagen. Kapitel tre handlar om de enskilda språkreglerna. Uppsummerande information och vurderingar knyts här till de enskilda språkregler som har varit föremål för evaluering mht innehåll och/eller uppföljning. Det har via undersökningar, rapporter och litteratur gjorts ett stort arbete på att följa upp de enskilda bestämmelserna i samelovens språkkapitel. Dessa uppföljningar visar naturligtvis på varierande problembilder för de olika förhållanden som de olika enskilda bestämmelserna reglerar. Men som generella brister vid tillämpningen av de enskilda bestämmelserna vill vi även här peka på bristande kompetens i samiskt språk och kultur. Det framhålls således ett behov för ökad kompetens i samiskt språk och kultur. Flera studier konkluderar också att arbetet med uppföljning av samelovens språkbestämmelser har varit för lite målinriktade och systematiska. Många verksamheter saknar planer för systematisk satsning, uppföljning och evaluering. I kapitel 4 är frågan om loven är följt upp på en adekvat måte. Frågan om uppföljning behandlas med utgångspunkt i de överordnade målen för samelovens språkkapitel. Dessa är dels att lägga förhållandena tillrätta för att den samiska folkgruppen skall kunna säkra och utveckla sitt språk, sin kultur och sitt samfunnsliv (Grunnloven 110 a och Sameloven 1-1). Och dels likställighetsprincipen att samiska och norska är likvärdiga språk ( 1-5 Sameloven). Det är alltså inte en utvärdering av om enskilda etater eller Sametinget har följt upp loven på en adekvat måte. Vårt uppdrag var också
3 3 att identifiera och dokumentera områden där sameloven har fungerat efter sin hensikt. Vi avgränsade oss till att belysa några utvecklingstrekk i Kåfjord och Porsanger som vid förarbetena till språkreglerna först var tänkta att inte omfattas av dessa, eftersom de hade relativt sett få samisktalande i befolkningen, vilket kan jämföras med situationen för Tysfjord och Snåsa kommuner. I Kåfjord var det konflikter när man först skulle införa språkreglerna i kommunen, men därefter har utvecklingen varit pragmatisk men positiv och lett till en kulturresning inom samhället. Allt fungerar i och för sig inte som det ska, vilket ibland medför lagbrott, men det jobbas på och det finns nu en stark tro bland unga och medelålders på att sjösamisk språk och kultur är viktigt att kämpa för. För Porsangers del är utvecklingen till viss del liknande. Konklusionen är att trots att lovens bestämmelser av olika grunder inte är uppfyllda inom alla etater och på alla punkter kan befolkningen i vart fall använda samiska i kontakt med offentliga myndigheter i långt större grad än tidigare. Rätten till upplärning är också stärkt. Förståelsen av att samisk och norsk är likställda språk verkar vara svårt att realisera inom de flesta etater som omfattas av språkreglerna. Detta gäller särskilt skriftlig men även muntlig kommunikation. Förståelsen av samisk och norsk som likvärdiga språk synes däremot ha blivit en allmän uppfattning vilket sannolikt har stor betydelse för identitet och självaktelse. Det har alltså skett positiva förändringar, men inte så att man alltid följer alla givna påbud, frågan är om det är tillräckligt för att säkra grunnlaget för samiskt språk? Tillvaratar samelovens språkregler internationella förpliktelser? Jag tänker nu uppehålla mig djupare vid denna fråga för att därefter raskt komma in på kunskapsbehov, vidare uppföljning och förslag till tilltag. Vilka är då Norges internationella förpliktelser gentemot samiskt språk? Jo, det är de som framgår här nedan. Internationell direkt förpliktande rätt: Internationella konventionen om civila och politiska rättigheter, artikel 27. (I kraft 1976, företräde via menneskerettsloven 1999) FN:s barnkonvention, artikel 29.1.c, och artikel 30. (Ikraft 1990, företräde via menneskerettsloven 1999) Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, artikel 5.2, artikel 6.3.a,e, artikel 14. (I kraft 1953, företräde via menneskerettsloven 1999) ILO 169 Konvensjon om urbefolkninger og stammefolk i selvstendige stater, artikel 28, artikel 29, artikel 30 och artikel 31. (I kraft 1991) FNs konvensjon om avskaffelse av alle former for rasediskriminering. (I kraft 1970, CERD tolkning 1997) Rammekonvensjon for beskyttelse av nasjonale minoriteter, ETS nr. 157, artikel 10 och artikel 14. (I kraft 1997) Europeisk pakt om regions- eller minoritetsspråk, ETS nr 148 (Ratificering 1993, i kraft 1998)
4 4 I tillägg utgör FN:s deklaration om minoritetsrättigheter (1992), och FN:s deklaration om urfolksrättigheter (2007) internationella indirekta förpliktelser, alltså inte rättsligt förpliktande men politiskt vägledande. Den internationella rätten om minoritets- och urfolksspråk har utvecklats mycket under de senaste femtio åren. Den grundläggande filosofin hos de konventionsslutande staterna under och 1960-talen, när bl.a. EMK, ILO 107 (som var föregångaren till ILO 169), ICCPR och rasdiskrimineringskonventionen arbetades fram, var att minoriteter skulle integreras in i majoritetssamhällets kultur. De bestämmelser som tillkom under och s1960-talen var av skyddskaraktär och skyddade mot bestämda orättvisor under bestämda villkor. I den tiden var EMK är ett unikt undantag som i syfte att skydda alla människors rättigheter även stadgade om grundläggande positiva rättigheter under de förutsättningar den omfattar, men den riktade sig inte särskilt mot minoriteter som subjekt. Under och 1980-talen skedde en del kriser och rättspreciseringar som förändrade denna syn hos staterna till att dessa istället för integration började lägga mer och mer vikt vid värderingar om mångfald och värdighet till främjande av både minoriteter- och urfolk. Värderingarna om mångfald, livsformer och värdighet kom sedan att uttryckas i förpliktelser om främjandeåtgärder för minoriteter och/eller urfolk, via bl.a. ILO 169 från 1989 och FN:s deklaration om minoritetsrättigheter från Även minoritetsspråkspakten bygger på värderingar om mångfald, kulturell rikedom- och arv, särskilt som en del av Europas mångkulturella identitet. Europeisk pakt om regions- eller minoritetsspråk, ETS nr 148, som trädde ikraft 1998, är omfattande. Målsättningarna med minoritetsspråkspakten är flera och detaljerade och förpliktelsen är att dessa skall förverkligas för att skydda och främja kulturell mångfald i Europa. Varje part i minoritetsspråkspakten, även Norge, har i tillägg och med vissa minimumkrav, fritt och utifrån situationen hos varje regions eller minoritetsspråk, själv fått välja vilka främjandeåtgärder ur del III man har ansett lämpliga att förplikta sig att genomföra. Utifrån situationen för samiskt språk i Norge valde Norge att förplikta sig genomföra 51 främjandeåtgärder, alltså fler än minimikravet på 35 stycken. Detta val av främjandeåtgärder gäller endast för samiskt språk, för andra regions eller minoritetsspråk kan andra främjandeåtgärder ha valts. Därför kan artiklarna 8 t.o.m. 14 vid fråga om tillämpligheten på samiskt språk endast betraktas med beaktande av varje enskild främjandeåtgärd som har valts just för det samiska språket. Europeisk pakt om regions- eller minoritetsspråk Mål och principer, artikel 7: Erkännande Respekt Behov Underlättande och /eller uppmuntran. Upprätthållande och utveckling Tillhandahållande av undervisning Främjande av studier och forskning Främjande av transnationellt utbyte Avskaffande av alla oberättigade skillnader Främjande av ömsesidig förståelse
5 5 Minoritetsspråkspaktens del III innehåller valda främjandeåtgärder för samiskt språk: Utbildning, artikel 8 Rättsväsende, artikel 9 Administrativa myndigheter och samhällsservice, artikel 10 Media, artikel 11 Kulturell verksamhet och kulturella inrättningar, artikel 12 Ekonomiska och Sociala förhållanden, artikel 13 Utbyte över gränserna, artikel 14 Var och en av dessa artiklar innehåller flera underliggande punkter ur vilka Norge har gjort ett förpliktande urval. Vänligen se utredningen för närmare redogörelse av förpliktelserna. Något om samelovens språkregler Innan vi går vidare med frågan om i vilken utsträckning dessa internationella förpliktelser genomförs ska jag nämna något om samelovens språkregler: Bakgrund: Samekulturutvalget, NOU 1985:14 och NOU 1987 :34 Språket viktigt för samisk kultur och livsform. Mångfald. Del av norska rikets grundläggande kulturarv. Ot.prp. nr. 60 ( ) Om samiskt språk: Samiska språket på tillbakagång, kulturens existens hotad. Departementets lagförslag uppgavs överensstämma med den internationella utvecklingen mot starkare skydd för minoritetsspråk, bl.a. utkastet till den kommande minoritetsspråkspakten. Internationella förpliktelser analyserades inte precist. Sameloven trädde ikraft den 24 februari 1989, saknade språkregler. Sameloven kompletterades senare med språkregler i ett eget kapitel (3) som trädde ikraft 1 januari Föremål: 1-1. Lovens formål. Lovens formål er å legge forholdene til rette for at den samiske folkegruppe i Norge kan sikre og utvikle sitt språk, sin kultur og sitt samfunnsliv Samisk språk
6 6 Samisk og norsk er likeverdige språk. De skal være likestilte språk etter bestemmelsene i kapittel 3. Tredje kapitlet i sameloven (altså språkbestämmelserna) reglerar: Bruk av samiska hos offentliga organ, 3 1, 3 3, och 3 10 Översättelser av regler, kungörelser och scheman, 3-2 Utvidgad rätt att använda samiska i rättsväsendet, 3-4 Utvidgad rätt att använda samiska i hälso- och socialsektorn, 3-5 Individuella kyrkliga tjänster, 3-6 Utbildningspermission, 3-7 Upplärning på samiska, 3 8 Samiska i den kommunala förvaltningen, 3 9 Klage, 3 11 Organisering av samiskt språkarbete, 3 12 Närmare om hur man tillvaratar, eller bör tillvarata, de internationella förpliktelserna: Internationella förpliktelser genomförs via att de implementeras till att bli en del av nationell rätt. Implementering sker normalt sett via: Inkorporation Transformation Konstaterande av rättsharmoni Presumptionsprincipen Skall säkerställa harmoni mellan internationella förpliktelser och nationell rätt (lagstiftning etc.). Norges grundlov: 110a, och 110c. Sameloven 1-1, 1-5 och 3 kapitlet. I förhållandet mellan internationella förpliktelser och nationell norsk rätt följer Norge den dualistiska principen. Det betyder att det krävs en särskild implementering via en genomföringsakt för att en internationell förpliktelse skall bli en del av norsk nationell rätt. Normalt sett sker detta genom hänvisning (inkorporation) i lag eller föreskrift, eller via återgivning av konventionstexten i norsk lag på det nationella språket (transformation), eller via konstatering av rättsharmoni (även kallat passiv transformation), d.v.s. att det konstateras att norsk rätt redan är i överensstämmelse med konventionens förpliktelser och att det därigenom inte krävs lagändringar. Traditionellt sett har Norge inte implementerat människorättskonventioner via inkorporering eller transformation, utan nöjt sig med att konstatera att rättsharmoni råder. Internationella konventionen om civila och politiska rättigheter, artikel 27, FN:s barnkonvention, artikel 29.1.c, och artikel 30, och Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, artikel 5.2, artikel 6.3.a och e, samt artikel 14, via menneskerettsloven från 1999 har inkorporerats till att gälla direkt som norsk lag med
7 7 företräde vid konkurrens med andra lagar. Då dessa bestämmelser äger företräde framför annan lagstiftning blir de särskilt relevanta för samiskt språk. Minoritetsspråkspakten är inte en människorättskonvention då den syftar till att ge språken rättigheter, men inte enskilda människor. Emellertid utgör Sametinget enligt 3-12 i Sameloven en ställföreträdare för det samiska språket i det att Sametinget är förpliktigat att arbeta för värn och vidareutveckling av detta. Har man då konstaterat att rättsharmoni råder mellan dessa internationella förpliktelser och förhållande till bestämmelserna i samelovens språkkapitel? Vår utredning tyder på att man inte har gjort det i tillräcklig utsträckning, i vart fall beträffande de förpliktelser som tillkommit efter 1992, men bilden är komplex vilket framgår nedan. Svaret avgörs till viss del också av hur utförligt man anser att lagstiftaren skall motivera på vilket sätt man menar att den nationella loven tillvaratar de olika förpliktelserna. Räcker det med att lagstiftaren i några korta rader uttrycker att med detta anser vi att internationella förpliktelser har tillvaratagits? Eller bör/måste lagstiftaren närmare analysera innebörden av de internationella förpliktelserna och jämföra dessa med innehållet i de nationella genomförandebestämmelserna för att kunna säga att det råder en överensstämmelse mellan förpliktelse och genomförande? Vi menar att det sistnämnda är ett krav. I detta fall måste man utreda vilka förpliktelser som gällde innan ikraftträdandet 1992 och vilka som tillkommit efter, samt på vilket sätt dessa genomförs eller inte. Det är en mängd internationella förpliktelser att förhålla sig till. I förarbetena till språkkapitlet innan 1992 nämns förvisso kortfattat och på en del olika ställen att man menar att det tillvaratar internationella förpliktelser, men det saknas närmare överväganden och motiveringar på vilket sätt man menar att detta sker. Efter språkkapitlets ikraftträdande 1992 har också en del internationella förpliktelser trätt ikraft och andra har preciserats, och några har implementerats via inkorporation, men då det inte har varit några större lagändringar i språkkapitlet sedan det trädde ikraft 1992 saknas motiverade förhållningssätt till detta. T.ex. har minoritetsspråkspakten trätt ikraft 1998 och den har i tillägg till minimibestämmelserna som man 1992 menade uppfylldes också många preciserande bestämmelser som bygger på aktiva val från lagstiftaren. Ramkonventionen trädde ikraft I tillägg till detta har det efter att språkloven trätt ikraft skett ytterligare preciseringar av vissa internationella förpliktelser hos internationellt sammansatta tolkningsorgan. Menneskerettsloven har också inkorporerat centrala bestämmelser tillämpliga på samiskt språk till att gälla direkt såsom norsk lag med företräde framför annan nationell lagstiftning. Det är därför ett omfattande arbete både att närmare fastställa innebörden av förpliktelserna och att närmare se i vilken utsträckning dessa genomförs i dagens lagstiftning. Inom tidsramen för vår utredning har vi hunnit med att göra denna beskrivande sammanställning, men det har inte funnits tid till att närmare göra den analyserande jämförelse som krävs. Därför föreslår vi att det närmare bör klarläggas med motiverade överväganden i vilken utsträckning rättsharmoni råder, och ifall någon förpliktelse inte kan anses genomförd, eller otillräckligt genomför, bör det åtgärdas. Det förefaller också saknas skäl till att inte ytterligare se över huruvida internationella förpliktelser faktiskt tillvaratas på ett lämpligt sätt. Då Sametinget är ställföreträdare för det samiska språket (jfr 3-12 Sameloven) bör det vara delaktigt i denna process.
8 8 Förvaltningsområdets geografiska avgränsning är av avgörande betydelse för tillgången till rättigheter enligt samelovens språkregler men de åtta kommuner som utgör förvaltningsområde utgör inte de enda geografiska områdena där samiskt språk används. Detta skall ses i förhållande till Minoritetsspråkspaktens principer och främjandeåtgärder. Det föreslås därför att frågan om likvärdighetsprincipens förverkligande, i förhållande till att endast åtta kommuner utgör förvaltningsområde, vid en utredning särskilt bör beaktas. Med hänsyn till principen om gott förvaltningsskick vill jag här också erinra om presumtionsprincipen. Det vill säga att om en internationell förpliktelse inte har implementerats till att bli en del av norsk nationell rätt, skall rättstillämpare enligt den s.k. presumptionsprincipen tolka den nationella rätten i överensstämmelse med internationella förpliktelser. Vilket betyder att om det är möjligt med flera tolkningar av nationell lag så skall rättstillämparen välja den tolkning som bäst överensstämmer med internationella förpliktelser. Detta begränsar offentliga etaters valfrihet och ger vägledning vid utrymme för tolkning av språkreglerna. Andra rättsliga förhållanden I kapitel sex gör vi några kommentarer till vissa rättsliga förhållanden för samiskt språk. Definitionen av förvaltningsområdet, behovet för definition av samiskt språk i lagtexten och utvidgning av språkreglernas verkningsområde, information på samisk, utvidgad rätt till bruk av tolk i rättsväsendet, krav om kompetens i samiskt språk hos reinpolitiet, rätt till utdanningspermission, den uppföljning som har skett av Oppläringslova, och till lov om stedsnavn, diskuteras här vidare. I denna del föreslås bl.a. samiske distrikt, nämligen att både hela och delar av kommuner kan utgöra samiska tillämpningsområde för samiskt språk, och rätt till permission med lönn under vissa förutsättningar för att lära sig samisk m.m. Läs mer om detta i utredningen. Kunnskapsbehov og vidare oppfølging: I det sjunde och näst sista kapitlet (åttonde och sista kapitlet är en sammanfattning) redogörs slutligen för de kunskapsbehov vi funnit och de förslag till vidare uppföljning som vi vill se. Behov: Tospråklighetsmidler Behov mer kunnskap om hur dessa fungerar I førhållande till kommunernas olika situationer betræffande samiskt språk. Opplæring I samisk språk på olika nivåer. Behov før kulturkunnskap. Behov før økt allmennkunnskap om samiska emner. Arenaer för kompetensutveckling - Utdanningsinstitusjoner
9 9 - Språksentre - Ett övergripande kompetensesenter for vitalisering av samiskt språk? Forslag til tiltak: Vurdering av lovverk, enligt kapitel fem jfr ovan. Synliggørande av kunnskapsbehov. Vitaliseringsutvalg. Avslutning av talet Jag har också blivit ombedd att säga något om vilka möjligheter och utfordringar vi ser för den regionala förvaltningsnivån: Möjligheter: Att ge innehåll till ledorden mångfald, livsformer och värdighet. Utfordringar: Kompetensbyggande, kulturkunnande, kunskapsökande, laglydiga förfaranden, betraktande av samelovens språkregler ur ljuset av internationella förpliktelser. Tack för mig, och lycka till!
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan
Läs merPRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Regeringsrådet Mirja Kurkinen Utgivningsdatum 23.2.2007 Typ av publikation
Läs merFörklaranderapport. 1. Inledning
Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera
Läs merMeddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-
Läs merVärna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26
Värna språken -förslag till språklag Betänkande av Spräklagsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Sammanfattning Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens
Läs merSpråkliga rättigheter inom övriga språkgrupper
Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merNationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion
Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merMigrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26
Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merLag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda
Läs merÖverenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.
Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter
Läs merBarnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor
Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merHar du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete
Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN
Läs merRutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola
Datum för upprättande av planen: 2012-11-06 Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja
Läs merFörslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet
1 YTTRANDE 2010-07-23 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Ku2009/2175/KT Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet Sammanfattning och allmänt
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merTill Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Stockholm 2009-09-30 Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Föräldraalliansen Sverige är ett nationellt förbund för
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merLagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2007 Nyamko Sabuni Anne Kuttenkeuler (Justitiedepartementet)
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merÖverenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer
Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merVerksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merKAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)
INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) Artikel 71 i Förenta Nationernas författning lyder: "Det ekonomiska och sociala rådet kan inleda och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan
0 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Skolbyns skola (Diskrimineringslagen 2008:567) (Skollagen 6 kap, 2011) Upprättad 160101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merVolontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras
Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets
Läs merRegeringens proposition 2009/10:232
Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merLIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A
LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen
Läs merDen kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?
Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet) FN Artikel
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs merBilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merFörklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling
PIANOTS FÖRSKOLA 2015-03-02 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Pianots förskola 2014-2015 PIANOTS FÖRSKOLA Karl Wards gata 92-96, 603 78 Norrköping. Telefon: 011-15 28 17 Innehållsförteckning
Läs mer[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen
[översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:
Läs merMarknadsstaten och valfrihetssystemen
Marknadsstaten och valfrihetssystemen Projektet utgångspunkter och relevans Under de senaste 30 åren har samhället i stor utsträckning ändrat karaktär genom en utveckling från den s.k. välfärdsstaten mot
Läs merÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs mer14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se
14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se Till:Granskande media För kännedom: Sveriges regering Sverigefinska Delegation Sverigefinska Riksförbundet Vittne
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merDOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut
Läs merHandlingsplan Skapande skola Borås Stad
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merGod fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet
God fastighetsmäklarsed 2006-09-26 Uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Skriftlighetskravet... 4 5. Uppdragsavtalets innehåll... 4 5.1 Uppdragets
Läs merBarnkonventionsbeslut KS 2011:182
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merHandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten
Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen Planen utgår från diskrimineringslagen (2008 :657 ) samt kränkande behandling kapitel 6 skollagen (2010:800) och förordningen kränkande
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merJag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merKonsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall
Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013
Läs merFörskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?
Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merDe Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010
De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling
TAMBURINENS FÖRSKOLA 2015-03-02 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Tamburinens förskola 2014-2015 TAMBURINENS FÖRSKOLA Mathilda Jungstedts gata 203, 603 76 Norrköping. Telefon: 011-15 27
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merSmåviltjakt i Norrbotten
ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merYttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2012-10-02 Ärendenr: NV-06619-12 NV-06620-12 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt
Läs merTjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merLikabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merSynpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet
Promemoria 2006-12-19 Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Synpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet Sammanfattning och slutsats: Det är bl.a. för den internationella
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs mer