Program för Hönö Klåva REVIDERAT ENLIGT KS BESLUT

Transkript

1 Program för Hönö Klåva REVIDERAT ENLIGT KS BESLUT

2 UPPDRAGSBESKRIVNING Programmet är framtaget av samhällsbyggnadsverksamheten på uppdrag av Kommunstyrelsen i Öckerö kommun. Medverkande tjänstemän: Robin Sjöström, Planarkitekt, på Samhällsbyggnad har varit avsvarig tjänsteman för framtagandet av programhandlingen. I arbetet med att ta fram handlingen har även följande medverkat: Robert Svensson, samhällsbyggnadschef Katarina Stensryd, näringslivschef Hilda Lagström, plan Theres Benito, miljö Anna Skrapste, miljö Reviderad enligt beslut Bildkällor: Om inget annat anges i bildtexten är bildmaterialet framställt av Öckerö kommun. 2 Program för Hönö Klåva

3 FÖRORD Syftet med att genomföra en programprocess är att beslutsunderlaget i ett tidigt skede ska breddas med berörda parters erfarenheter och synpunkter. Programskedet ska ge möjlighet för insyn och påverkan innan kommunen beslutar inriktning på det fortsatta arbetet. Programmet ska klarlägga förutsättningarna för en utbyggnad och ange utgångspunkter samt riktlinjer för kommande planarbete. Program för Hönö Klåva 3

4 Läsanvisning Programhandlingen inleds med ett kapitel som behandlar bakgrund, syfte och mål samt avgränsning för programområdet. Sedan följer ett kapitel om tidigare ställningstaganden på statlig och kommunal nivå. I detta kapitel behandlas intressen som är framtagna från statligt håll så som riksintressen och strandskydd, samt beskrivningar av de olika strategier och mål som är uppsatta av kommunen och som är vägledande i utformningen av programförslaget. I det tredje kapitlet beskrivs de förutsättningar som finns för att planlägga området. Bland annat så beskrivs, transporter och parkering samt riktlinjer för stigande vatten. Programhandlingen avslutas med ett kapitel som beskriver de olika delområdena i Hönö Klåva. Om du enbart är intresserad av ett delområde eller kanske har följt och läst de projektplaner som finns framtagna för programprocessen kan du med fördel börja läsa den 4:e delen som utgör själva programförslaget. Här presenteras de områdesspecifika rekommendationerna för framtida planläggning. 4 Program för Hönö Klåva

5 INLEDNING 7 Vad är en detaljplan? 8 Programskede 8 Vad ska programmet användas till? 8 Syfte 9 Inledande samtal 10 Avgränsning 12 Markägoförhållanden 13 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 15 Statliga ställningstaganden 16 Riksintressen 16 Fornlämningar 17 Strandskydd 17 Kommunala Ställningstaganden 22 Vision Politiskt övergripande mål för Handelssstrategi 22 Översiktsplan 23 Detaljplan 24 Kulturmiljöprogram 25 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 27 Hönö Klåva 28 Kommunikationer 30 Broanslutningar 32 Trafi kutredningens sammanvägda bedömning 34 Geoteknik 34 Naturinventering 35 Buller 37 Förorenad mark 38 Stigande vatten 39 PLANFÖRSLAG 45 Översikt Programförslag 46 Långholmen 47 Handelsområdet 55 Kajstråket 64 Östra hamnen 66 Hamnbassängen 73 Program för Hönö Klåva 5

6 6 Program för Hönö Klåva

7 INLEDNING Hönö Klåva hamn är en industri-, fiske-, båt- och gästhamn men är även Öckerö kommuns största kommersiella centrum med butiker och restauranger. Området har under årtionden stått inför förändringar och handeln har tagit en allt större plats i sydväst medan verksamheter av mer industri- och fiskekaraktär finns i de östra delarna av hamnen. Idag finns ett nytt förändringstryck i området där bland annat bostäder kan vara en möjlig utveckling. Hur detta påverkar hamnens, industrins och handelns möjligheter att bedriva sina verksamheter bör vara klarlagda innan en sådan utveckling släpps fram. Olika typer av utveckling i området påverkar även markanvändningen en bit bort varför ett helhetsgrepp är viktigt att söka så att en användning av ett område inte förhindrar en lämplig användning av ett annat. I detta inledande kapitel behandlas syftet, avgränsningen och resultaten av inledande samtal som förts med verksamma och fastighetsägare i området. Program för Hönö Klåva

8 INLEDNING Vad är en detaljplan? I en detaljplan prövar kommunen ett mark- och vattenområdes lämplighet för beyggelse. Det gäller både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa. Detaljplanen medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild angiven tid, som är minst fem och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan. Programskede För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett särskilt program. Det kan vara en fördel att upprätta ett program för komplicerade planer som berör många intressenter och som innehåller starka motstående intressen. Ett annat skäl att upprätta ett särskilt program är om detaljplanen saknar stöd i översiktsplanen. Öckerö kommun har beslutat att upprätta ett program för Hönö Klåva bakgrunden är det stora allmänintresset för området. Programskedet är den första möjligheten för allmänheten och berörda att vara med att påverka. Det görs kring ett programförslag (denna handling) i ett så kallat programsamråd. Detta är en dialog med medborgare och remissinstander så som länsstyrelsen och trafikverket. Under programsamrådet hålls ett öppet möte där förslaget presenteras och alla som vill lämna synpunkter muntligt eller ställa frågor kan göra det på mötet. Det finns alltid möjlighet att inkomma med synpunkter skriftligt. De inkomna synpunkterna ska ligga till grund för en programsamrådsredogörelse som sammanställs under 4:e kvartalet I programmet (denna handling) presenteras ett förslag på inriktning för området, det ska inte uppfattas som ett slutgiltligt ställningstagande och det finns möjlighet att påverka genom att lämna in synpunkter. Det ska dock poängteras att det är politikerna som sedan tar beslutet om fortsatt arbete. Riktlinjerna för fortsatt arbete kommer med stor sannolikhet att behöva justeras efter att inkomna synpunkter behandlats i programsamrådsredogörelsen. Mer information om de olika stegen i planprocessen går att finna på kommunens hemsida Vad ska programmet användas till? Målet är att resultatet av programmet ska användas som ett underlag vid framtida detaljplaneprocesser så att dessa blir tidseffektiva och att grundtankarna är förankrade bland både medborgare och beslutsfattare. Programmet ska även syfta till att området behandlas som en helhet och att utveckling av en del av området inte sätter stopp för lämplig användning av en annan. avgränsning av MKB förslag till MKB förslag till MKB MKB uppföljning av MKB inititativ planuppdrag program samrådsförslag granskningsförslag Antagande- Antalgandehandling programsamråd samråd detaljplan granskning antagande laga kraft ev. överklagande programskede granskningsskede startskede samrådsskede antagandeskede Bilden visar alla steg i en detaljplaneprocess. 8 Program för Hönö Klåva

9 INLEDNING Syfte Det övergripande syftet och målet för programområdet har sammanställts genom ett arbete i kommunens strategigrupp som består av ledarmöter från alla partier som finns representerade i kommunfullmäktige. Arbetet inleddes med ett möte i december 2012 då strategigruppen ställdes inför ett flertal scenarior och olika typer av kustsamhällen. Diskussionerna och arbetet blev inte färdigt under mötet i december vilket ledde till att syftet med programprocessen preciserades av strategigruppen på efterföljande möte i januari Strategigruppens arbete har sedan kommunstyrelsen ställt sig bakom. Från mötena med strategigruppen har följande syfte kunnat formuleras: Syftet med programmet är att ange riktlinjer för att skapa en utveckling som främjar Hönö Klåva som ett handels- och besöksområde och skapar en miljö som är levande hela året och tar ett helhetsgrepp som är hållbart i ett långsiktigt perspektiv. Strategigruppen lämnade även följande punkter och förtydliganden: Omvandlingen av Långholmen ses som en motor i en förändring och omvandling av området. Viktiga intressen att behandla är befintliga verksamheter, exempelvis fisket. Programmet ska visa på vad ett tillskott av bostäder i området ger för positiva och negativa konsekvenser på övriga användningar och området i stort. Nyetablering av industri är lågt prioriterat i förhållande till intressen av att skapa nya bostäder och handel, bevara befintliga verksamheter, fisket och utveckling av gästhamn och konferenscenter. Program för Hönö Klåva 9

10 INLEDNING Inledande samtal Att nå målet med en ökad besöks- och turistnäring och att Klåva utvecklas till en starkare plats för handel kan ske på olika vis och därför var det viktigt att undersöka vilka viljor, visioner och tankar som fanns hos fastighetsägare och verksamma i området. Under sommaren 2013 fördes samtal med ett flertal verksamma och fastighetsägare i området. Det fanns dock inte tid att träffa alla men de vi hann träffa uppmanades att komma in med de önskemål de själva hade för den egna verksamheten. Det inkom fyra skriftliga önskemål som nedan presenteras i en sammanfattad version. Ö-varvet Har två fastigheter i området. Ser stora risker med att kombinera hamnverksamhet och boende. Ser även visst problem med att kombinera hamnverksamhet med hotell och konferensändamål. Ö-varvet planerar att expandera sin verksamhet i Hönö Klåva och kommande användning kan bli mer omfattande och bullra mer. Påpekar att inseglingsdjupet idag är för litet (4,2 meter) och frågan bör få prioritet. Följer i övrigt fiskets intressen. Marina Av Hönö Fiskeri AB Anser att det ska inte finnas bostäder eller annan verksamhet inom Klåva hamnområde som kan begränsa verksamheten för hamnen. Upplyser om att hamnverksamheten är ett riksintresse i Hönö Klåva. Handel och kontor får inte ta över allt i Hönö Klåva. Hamnplanen mellan Trubaduren och Second Handbutiken får idag användas för hamnens och fiskets verksamhet. Östra hamnen ska vara till för yrkesfiskare. Hamnens suveränitet måste bevaras. Inga inskränkning på att hamnens rätt att styra över sin mark accepteras. Trubaduren Lämnat in en ritning på en utbyggnad av nuvarande anläggning. En lika stor övervåning som befintlig föreslås byggas ut över parkeringen. Parkeringen löses genom garage. Ger upp till 20 rum extra med plats för ca 100 övernattande gäster. Hönö Klåva Fiskehamn 1. Upplyser om att gällande detaljplan togs fram i nära samarbete med Hamnföreningen och att man har varit konsekvent med att inte tillåta några bostäder inom hamnområdet. Vill inte att det tillkommer bostäder som kan begränsa verksamheten för hamnen. Upplyser om att hamnverksamheten är ett riksintresse i Hönö Klåva. 2. Önskar hamnverksamheter inom hela området. Handel och kontor får inte ta över allt. Hamnplanen mellan Trubaduren och Second Hand-butiken får idag användas för hamnens verksamhet. Detta är en viktig del för hamnens verksamhet. Det är också ett intressant inslag för turismen att det pågår yrkesverksamhet i området. Önskar blandad verksamhet inom Klåvaområdet! 3. Östra hamnen ska vara yrkesfiskets område. Där ska fiskets ordningar gälla i första hand. 4. Hamnens suveränitet måste bevaras. Inga inskränkning på hamnens rätt att styra över sin mark kommer att accepteras. Hamnen kommer att samarbeta med alla positiva aktörer inom området. 5. Utbyggnad av hamnen i yttre hamnbassängen enligt tidigare avtal med kommunen ska vara med i planen. Ett krav för utbyggnaden av hamnplatser är att det är ekonomiskt möjligt. En kalkyl för genomförandet är ett måste i samband med planen. 6. Dessa frågor och några till är mycket viktiga för hamnföreningen. Detaljbeslut kommer att tas på en extra stämma. 10 Program för Hönö Klåva

11 INLEDNING Puzzel marin Framför att nuvarande verksamhets möjlighet är tidsbegränsad med ökade miljökrav. Rimligt att titta på ett renare alternativ som är tillgängligt för fler människor. Lämnar ett förslag med hotell, bostäder, kontor, näringslokaler e.t.c. Hinder för denna utveckling beskrivs som oenighet bland fastighetsägarna om det gemensamma målet för området samt gällande detaljplan. Alberg&Berndtsson, revisions-&fastighetsbyrå Önskar att byggnaderna skulle få höjas från två plan till tre eller fyra vilket ger möjligheter att skapa fler parkeringsplatser. I första plan föreslås parkering och affärer och i plan två till fyra kontor och lägenheter. Utöver ovanstående har det under mötena framförts en önskan om att få möjlighet för bostäder i fastigheterna Hult 3:2 och 3:4. Hult 3:2 Hult 3:4 Bild mottagen från Puzzel marin vilket beskriver ett förslag på hur bebyggelse skulle kunna tillkomma i östra hamnen. Snedbild över östra hamnen, bild mottagen från Puzzel marin. Observera att detta är en inkommen skiss och är inte kommunens förslag på utveckling av området. Program för Hönö Klåva 11

12 INLEDNING AVGRÄNSNING kartan Arken Programområde Öckerö Hönö Programområdet ligger på södra sidan på Hönö i Öckerö kommun. Se kartan ovan. Programmet kommer att omfatta ett större område än vad som sedan ryms i en detaljplan. Programmet ska därför klarlägga de övergripande frågor och planeringsutmaningar som finns samt peka ut tänkt användning i delområden lämpliga för detaljplane- läggning. För varje delområde anges de frågor som behöver studeras vidare i ett fortsatt planarbete. Programmet avgränsas till att behandla de delar av Hönö Klåva som till största del innehåller verksamheter eller där det finns möjlighet för dessa att utvecklas. Programområdets avgränsning går söder om Långholmen, avgränsningen går sedan utanför och omfattar verksamhetsområdet i sydöstra Klåva samt tennishallen i nordost. Avgränsningen följer sedan Öckerövägen västerut längs fiskehamnen och ner längs Västra vägen för att innefatta både Länkarnas fastighet och restaurang Tullhuset i väster för att sedan ansluta söder om Långholmen igen. Öckerövägen Mataffär Tennishall Västra vägen Turistinformation Länkarnas hus Fiskehamnen Sandviksholme Långholmen Tullhuset 12 Program för Hönö Klåva

13 INLEDNING MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Kommunägd mark Hönö Klåva fiskehamns ekonomiska förening Fastighet som ej ägs av kommunen eller hamnföreningen Inom området äger kommunen främst mark på Långholmen och i den östra delen av hamnen. På kartan är detta markerat med turkos. På den kommunala marken finns olika aktörer som innehar rättigheter vilket gör att all mark inte är tillgänglig i dagsläget. Parallellt med framtagandet av programmet pågår en process för att göra den kommunala marken på Långholmen tillgänglig. Kommunen har valt att låta frågan om arrenden på Långholmen avgöras i Arrendenämnden varför detta inte behandlas ytterligare i programmet. Andra delar av den kommunala marken är obebyggda industritomter, naturområden eller trafikytor. Den andra större markägaren i området är föreningen Hönö Klåva Fiskehamn som ses i grått på kartan ovan. Program för Hönö Klåva 13

14 14 Program för Hönö Klåva

15 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Vid planläggning och speciellt i programskedet ska de riktlinjer som finns för området presenteras. Kommunes utveckling styrs genom ett flertal övergripande beslut och riktlinjer som ska genomsyra den kommunala verksamheten. Under följande kapitel presenteras de viktigaste riktlinjerna som är styrande för programhandlingen. Att planlägga och styra över markanvändningen är en kommunal angelägenhet men i en planprocess behöver även hänsyn tas till ett flertal statliga intressen, där staten genom länsstyrelsen bevakar sina intressen. Detta sker genom exempelvis riksintressen för naturmiljövård, fiske och kulturmiljö. Tidigare har länsstyrelsen varit en viktig part i arbetet kring strandskyddet och hur detta ska behandlas. Denna funktion har övertagits av kommunen men länstyrelsen är ändå en part som övervakar kommunens handläggning och har rätt att överpröva kommunens beslut. Program för Hönö Klåva

16 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN STATLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Programområdet omfattas av 3 kap 5 och 6 samt av 4 kap. 1 och 4 i Miljöbalken. Programområdet berörs av riksintresse för friluftsliv, kust och skärgård samt för yrkesfisket. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Utveckling av befintlig tätort och lokala näringslivet samt anläggningar för totalförsvaret undantas. Riksintresse för kust och skärgård Kartan är hämtad från länsstyrelsen Programområdet är utpekat som riksintresse för kust och skärgård och omfattas av 4 kap. 4 Miljöbalken. Riksintresset berör kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden i Bohuslän till Simpevarp i Kalmarsund. Med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, är de i sin helhet av riksintresse. Inom dessa områden får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Riksintresse för friluftsliv Enligt 3 kap. 6 Miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan skada dessa. Göteborgs norra skärgård är utpekat som riksintresse och bedöms ha goda förutsättningar för bad, båtsport och fritidsfiske. Området kan även påverkas negativt av bebyggelse, exploatering, oljeutsläpp, muddringar och hamnanläggningar. Riksintresse för yrkesfisket Kartan är hämtad från länsstyrelsen Kartan är hämtad från Länsstyrelsen Enligt 3 kap. 5 Miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. En del av hamnen 16 Program för Hönö Klåva

17 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN i Hönö Klåva är utpekad som riksintresse för yrkesfisket och ska därmed skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom programområdet. Strandskydd Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs kusterna och skärgårdarna, är mycket betydelsefulla för allmänheten och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Strandskyddet tillkom 1950 med syftet att bevara allmänhetens friluftsliv. Numera syftar strandskyddet också till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. Det är förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som till exempel att anlägga, gräva eller bygga något. Bestämmelserna gäller både i tätort och i glesbygd, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte och oavsett vilka naturtyper eller arter som finns. På några få platser är strandskyddet borttaget, till exempel i en del tätorter. På vissa platser är strandskyddet utökat upp till 300 meter. De blåa markeringarna på kartan ovan visar de områden som omfattas av strandskydd. 200 m Program för Hönö Klåva 17

18 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Strandskyddet i Hönö Klåva I området är strandskyddet upphävt sedan 1976 då den gällande detaljplanen togs fram. För Öckerö kommun gjordes en omfattande inventering av strandskyddet i början på 2000-talet, på det underlaget fattade länsstyrelsen ett beslut om nytt strandskydd inom Öckerö kommun. Vid en nyplanläggning av ett område återinträder strandskyddet och detaljplaneområdet ska prövas mot 6 särskilda skäl som finns för dispens eller upphävande av strandskyddet. Nedan finns en processbeskrivning av förfarandet med att upphäva strandskyddet genom en planbestämmelse. Dispense eller upphävanden får inte motverka strandskyddets syften. Programskedet Kommunens roll I programskedet för detaljplan diskuterar och anger kommunen förutsättningarna för planen i ett större geografiskt och funktionellt sammanhang. Här ställs den grundläggande frågan om det över huvud taget är möjligt att häva strandskyddet utan att strida mot bestämmelserna. Särskilt viktiga planeringsunderlag för att bedöma strandskyddet är till exempel kunskapsunderlag om natur- och kulturmiljö, grönstrukturplaner, friluftsplaner och underlag om riksintressen. Kommunen bör ha en tidig dialog med länsstyrelsen kring förslagen/förslaget att upphäva strandskyddet samt diskutera behovsbedömningen, eventuell miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen stödjer kommunen med planeringsunderlag för arbetet med detaljplaneprogram. En diskussion förs med kommunen om planen kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan, d.v.s. kommunen gör en behovsbedömning av detaljplanen. Samrådsskedet Kommunens roll Under samrådet ska en dialog föras med länsstyrelsen, grannkommuner och andra berörda aktörer till exempel allmänhet, lokala utvecklingsgrupper och friluftsorganisationer. Kommunen ska redovisa de särskilda skälen för att upphäva strandskyddet i planbeskrivningen till detaljplanen. Kommunen upprättar en samrådsredogörelse, i vilken det redovisas vilka synpunkter och eventuella invändningar som kommit fram avseende förslaget inklusive om att upphäva strandskyddet. Revideringar görs inför utställningen där nya vägval och ställningstaganden kan behöva göras utifrån de synpunkter som kommit fram under samrådet. Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har skyldighet att i samrådet verka för att strandskyddet inte hävs i strid med miljöbalken. Länsstyrelsen ska därför föra en dialog med kommunen kring förutsättningarna för detta. Länsstyrelsen ska avge ett samrådsyttrande. Av detta bör framgå om länsstyrelsen bedömer att ett upphävande av strandskyddet är förenligt med strandskyddsbestämmelserna. 18 Program för Hönö Klåva

19 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sex särskilda skäl för dispens och upphävande De särskilda skälen är samma som vid dispensgivning. Vid prövning av frågan om att upphäva strandskyddet för ett visst område får man som särskilda skäl bara beakta om det område som upphävandet avser: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Granskningsskedet Kommunens roll Synpunkter på upphävandet av strandskyddet ska, liksom synpunkter på planförslaget i övrigt, skriftligen ha inkommit till kommunen senast under utställningstiden. Efter utställningen skriver kommunen ett utlåtande. I utlåtandet sammanställs och kommenteras de synpunkter som skriftligen inkommit under utställningen angående förutsättningar att, enligt miljöbalken, upphäva strandskyddet. Länsstyrelsens roll Under utställningen har länsstyrelsen möjlighet att avge yttrande över planförslaget. Antagandeskedet Kommunens roll I planbeskrivningen tydligt redovisa skälen för planens utformning och på vilket sätt som intresset av att ta planområdet i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset. Länsstyrelsens prövning Sedan detaljplanen antagits ska länsstyrelsen enligt 12 kap. 1 PBL pröva kommunens beslut om antagande om det bl.a. kan befaras att beslutet innebär att strandskyddet enligt 7 kap miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser. Beslut om en prövning ska fattas inom tre veckor från den dag länsstyrelsen fått kommunens beslut. Om länsstyrelsen bedömer att strandskyddet upphävts i strid med gällande bestämmelser ska länsstyrelsen upphäva kommunens antagandebeslut. Program för Hönö Klåva 19

20 Miljökvalitetsnormer Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm (MKN) är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Idag finns normer för utomhusluft, vatten, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Syftet med fiskvattendirektivet är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. Skaldjursvattendirektivet avser att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och brackvatten från olika utsläpp av förorenande ämnen. Öckerö kommun har inga fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Inom Öckerö kommun finns ett kustvattenområde Göteborgs skärgårds kustvatten SE som är utpekat som musselvatten enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands läns föreskrift avseende förteckning över musselvatten. Området är beläget söder om Fotö. Bedömning: Vid en utbyggnad av småbåtshamnen finns risk för spridning av miljögifter ifrån mark och bottensediment. Miljökvalitetsnormer för vatten kan komma att påverkas, vidare utredning behövs. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller och utomhusluft Öckerö kommun har idag endast en känd plats där gällande miljökvalitetsnormer (timvärdet) överskrids. Denna ligger mellan Kalvsund och Björkö och beror på färjan som trafikerar sundet. Bedömning: Ett genomförande av gällande programförslag bedöms inte påverka värdena i området mellan Kalvsund och Björkö eller medverka till att normerna överskrids i Hönö Klåva med omnejd. Bedömning: Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten bedöms inte påverkas av programmet. Miljökvalitetsnormer för vatten Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön innebär bland annat att de fem regionala vattenmyndigheterna fastställt kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Öckerö kommun har tio olika vattenförekomster, som var och en omfattas av miljökvalitetsnormer. Den vattenförekomst som finns inom och i direkt anslutning till planområdet är Göteborgs norra skärgård SE Enligt Viss-vattenkarta så bedöms den kemiska statusen som god och den ekologiska statusen som måttlig. 20 Program för Hönö Klåva

21 Lokala Miljömål Öckerös lokala miljömål strävar efter att nå en hållbar utveckling inom hela kommunen. De antogs av kommunstyrelsen i mars Utgångspunkten är Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål som sedan anpassats efter lokala förhållanden. De lokala målen är indelade i fem huvudområden Friskt vatten, Energi & klimat, Konsumtion & avfall, God livsmiljö samt Inspirerande natur- och kulturmiljö där varje område har underliggande delmål. De som främst berörs av programmet är: Friskt vatten - minska utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen till vatten Vatten är en viktig resurs och en förutsättning för allt liv. I våra havs- och sötvattenmiljöer lever många skyddsvärda organismer. Öckerö ska verka för att minska tillförseln av näringsläckage och förorenande ämnen till havet och andra vatten. Energi & klimat - öka resandet med kollektivtrafiken samt antalet cyklande och gående. Arbete med att ta fram en energistrategi för kommunen har påbörjats God livsmiljö - miljömedveten planering En miljömedveten samhällsplanering är grunden till ett hållbart samhälle. Det är viktigt att få in miljöaspekterna så tidigt som möjligt i planprocesserna. Inspirerande natur- och kulturmiljö - skydda och utveckla värdefulla natur- och kulturmiljöer Öckerö kommun har en unik skärgårdsmiljö som är väl värd att vårda och skydda. Öckeröarnas naturmiljöer i vattnet och på land är viktiga både för den biologiska mångfalden och för det rörliga friluftslivet. I dagsläget pågår en naturinventering av kommunens naturområden och vilka värden som finns. Öckeröarna har också flera kulturhistoriskt intressanta miljöer som är präglade av den bohuslänska fiskekulturen. Program för Hönö Klåva 21

22 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN Vision 2025 Nedan presenteras utdrag från Öckerö kommuns vision Punkterna nedan är de som bedöms beröras av och bör hanteras i programet. Natur, kulturarv och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. Hamnar är attraktiva och levande med inriktning på näringsliv och turism. Ett positivt företagsklimat bidrar till nyetablering och utveckling av näringslivet och besöksnäringen. Det finns goda möjligheter till boende och aktiviteter för besökare. Politiskt övergripande mål för 2014 Nedan är ett utdrag från de mål som bedöms påverka programarbetet. Näringsliv och turism Företagen ska erbjudas förutsättningar för etablering, utveckling och tillväxt, vilket ger fler arbetstillfällen och ökad service i hela kommunen. Antalet gästnätter i kommunen ska öka med 20% genom att Öckerö kommun upplevs som ett attraktivt turistmål. Handelssstrategi Handelns utveckling i den västra delen av området har studerats genom arbetsgrupper som utarbetade dokumentet Handelsstrategi för Öckerö kommun daterad januari 2008 antagen av Kommunfullmäktige (Kf 11). Strategin anger som mål för Hönö Klåva att det ska vara ett område med klädaffärer, dagligvaruhandel, småskalig handel med hem- och fritidsvaror, kommersiell service, restauranger och cafeér, kultur och turistliknande verksamhet. Hållbar utveckling Öckerö kommun ska ta ett stort ansvar för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle som tillförsäkrar kommande generationer en hälsosam och god miljö. Hämtad från handelsstrategin 22 Program för Hönö Klåva

23 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Området är utpekat i gällande översiktsplan (ÖP05). Hönö Klåva (område 3H) Området omfattas av detaljplan. Översyn av gällande detaljplan ska påbörjas. Hönö Klåva, ett väletablerat handelscentrum och hamn i kommunen ska förnyas. 3H Utdrag ur ÖP05 Förutsättningarna för trafikflöden respektive hur bebyggelsen kan kompletteras med handelsytor, turistverksamhet och bostäder samt att försköna det offentliga rummet ska undersökas i en fördjupad studie/detaljplan. I hamnområdet som är av riksintresse för yrkesfisket, ska komplettering av befintliga verksamheter ske samt vattenanvändningen ses över. Det är viktigt att uppmärksamma de olika delarna av det komplexa hamnområdet och sambanden med omkringliggande bostadsbebyggelse. Tillkommande bebyggelse kommer att bli synlig från långt håll varför dess inverkan på landskapsbilden som bebyggelsegrupp ska studeras och redovisas vid detaljplanering och bygglovsprövning. Allmänhetens tillgång till vattnet ska säkerställas. Gestaltningsprogram som säkerställer det offentliga rummets kvalitet och utformning ska bifogas till detaljplanen. Program för Hönö Klåva 23

24 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Detaljplan antagen DP P40 antagen 2001 DP P61 antagen 2004 DP P95/5 antagen 1995 DP P92/6 antagen 1992 DP P96 antagen 2004 DP P89/7 antagen 1989 DP 1407-P66 antagen 2004 BP P46 antagen 2003 DP P88/8 antagen 1988 BPL 1407-P85/3 antagen 1984 BPL P87/2 antagen 1986 DP P87 antagen 2006 DP P90/14 antagen BPL 14- ÖCK antagen 1973 DP P9 antagen 1991 DP P92/1 antagen 1991 DP P31 antagen ÖCK antagen 1977 BPL 14-ÖCK upprättad 1959 DP P93/7 antagen 1993 Området omfattas av åtta detaljplaner. Dessa beskrivs mer ingående under nedanstående delområden. Planernas datering är från olika tidsåldrar och speglar ett flertal olika planideal vilket gör att dagens användningar och önskemål inte alltid stämmer överens med detaljplanerna. 24 Program för Hönö Klåva

25 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN KULTURMILJÖPROGRAM Programområdet omfattas av Öckerö kommuns Kulturmiljöprogram från I kulturmiljöprogrammet beskrivs bevarandevärda områden i kommunen där programområdet omfattas av 7.6 b Klåva hamn och 7.6c Sandviksholme/Långholmen. Nedan presenteras utdrag med rekomendationer för dessa områden. Klåva hamn Klassificering Bebyggelsen (Öckerö Hult 1:595, 1: , 1:639, 3:2-17) är klassad som särskilt bevarandevärd med hänsyn till placering. Västra vägen har klassats som särskilt bevarandevärd. Det offentliga rummet är klassat som särskilt bevarandevärt. Vård av befintlig miljö Klåva hamn är av intresse som offentlig miljö och bör bevaras och underhållas. Tillbyggnader bör utformas med hänsyn till helheten inom området, de dominerande formspråken, färgerna och övriga byggnaders placering. En blandning av byggnadsstilar med rikedom i detaljer, såsom fönster och materialval, bör fortleva. Klassificering Bebyggelse och stigar (Öckerö Hult s:8) är klassade som särskilt bevarandevärda. Vård av befintlig miljö Området, främst Sandviksholme, är av stort värde; bebyggelsen, småskaligheten, de slingrande gångarna mellan bodarna, ska bevaras och vårdas för framtiden. Fastigheter ska inte delas i mindre fastigheter. Stigar och gångvägar mellan sjöbodarna och i bergen ska bevaras. Bebyggelsekomplettering Ingen bebyggelse ska tillkomma på Sandviksholme. Viss komplettering av bebyggelse som passar skalan på Långholmen. Åtgärder Översyn av byggnadsplanen föreslås. Nya detaljplanens planbeskrivning ska innehålla redovisning av kulturmiljövärden. Sandviksholme är av byggnadsminneskaraktär. Bebyggelsekomplettering Vid kompletteringar bör hänsyn tas till den omgivande bebyggelsens skala, befintliga byggnaders placering samt allmänhetens tillgång till området. Åtgärder Översyn av byggnadsplanen föreslås. Den nya detaljplanens planbeskrivning ska innehålla en uppdaterad redovisning av kulturmiljövärden. Sandviksholme/Långholmen Lagar och bestämmelser Området ligger inom landskapstyp mellanskärgård (se sidan 25) och omfattas av byggnadsplan för Hönö Klåva (1.19), antagen av länsstyrelsen Planen innehåller inga kommentarer om eller bestämmelser avseende kulturmiljön. Bild/Vykort från Marianne Lönn: Av bilden framgår att området genomgått stora förändringar och anpassats till den rådande situationen. Program för Hönö Klåva 25

26 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Särskilt bevarandevärda byggnader Särskilt bevarandevärda byggnader är byggnader som är mycket väl bevarade (med få eller omsorgsfullt utförda ombyggnader) eller byggnader som är särskilt representativa för sin tid. Även interiörens värden kan vägas in. (Kulturmiljöprogrammet från 2009 antaget 2012) Detta ska inte förväxlas med de skydd som staten kan utfärda för områden eller ekskilda byggnader. Exempelvid det som ofta kallas för K-märkt vilket är ett allmänt använt samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd avsedda att skydda bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Ofta innebär lagskyddet att en byggnad inte får rivas eller förändras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar. Skyddet för parker kan innebära att träd och annan vegetation inte får tas bort och att växtligheten ska skötas på ett visst sätt Område 7.6 Hönö Klåva. Hämtad ur Kulturmiljöprogrammet 26 Program för Hönö Klåva

27 PLANERINGSFÖRUT- SÄTTNINGAR Under följande kapitel presenteras de förutsättningar som inte är beslutade eller framtagna riktlinjer. Det är lokala förutsättningar så som Hönö Klåvas historia, en kortare beskrivning av dagsläget, trafik och parkering. Det är även de förutsättningar som finns att ta hänsyn till så som bullerkrav, stigande vatten, förorenad mark osv. Program för Hönö Klåva

28 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR HÖNÖ KLÅVA Klåva hamn Hamnen tillkom under 1800-talets andra hälft och byggdes ut i flera omgångar i takt med fiskets utveckling fram till 1960-talet. Området är ett intressant exempel på ett fiskeläge som vuxit och utvecklats även efter andra världskriget. Få rester av den gamla hamnmiljön finns kvar. Det äldsta huset i yttre hamnområdet, uppfört på talet, är fiskemuseet. Västra delen av området är handelscentrum och flitigt besökt gästhamn medan östra delen fungerar som varv/industriområde. På bilderna till höger ses ett par inslag från ett tidigare Hönö Klåva från olika perioder. Vykort: Marianne Lönn Vykort: Marianne Lönn Handelsområdet Idag kännetecknas området i väster av moderna butiker, kontor och restauranger som är ordnade längs kajerna. Bebyggelsen karaktäriseras oftast av relativt småskaliga byggnader som har ljusa eller röda färger och sadeltak. Fastigheterna är ombyggda flera gånger, varför olika detaljer och material såsom trä, plåt och sten förekommer i fasaderna. Tillsammans med de asfalterade kajerna och hamnplan ger de sin prägel åt miljön. Det är främst byggnadernas skala och placering som håller området samman. Östra hamnen I östra delarna av hamnen har ett industriområde vuxit fram på delvis utfylld mark. Bebyggelsen består av främst plåtlokaler inne i området. Det finns utmed Öckerö vägen en del handelslokaler. Vykort: Marianne Lönn Vykort: Marianne Lönn 28 Program för Hönö Klåva

29 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I den östra hamnbassängen (östra hamnen) finns fiskekajen. I området finns även varvsverksamhet. Söder om detta område finns ett större berg med naturslingor och en radio- och telemast. Sydsidan av berget har en sjöbodsbebyggelse som kompletteras av bodar på Långholmen. Sandviksholme/Långholmen De gamla faluröda sjöbodarna som en gång i tiden tillhörde Klåva hamnområde, ligger ännu kvar på Långholmen utanför hamnen och på Sandviksholme. Långholmen som saknar landförbindelse, består av nya och gamla, fritt placerade och småskaliga sjöbodar. Sandviksholme är kommunens sista kvarvarande småskaliga fiskemiljö med sjöbodar utmed stranden. Sandviksholmes mycket välbevarade bebyggelse ligger på kommunal mark i en tät klunga med små broar och bryggor emellan. Program för Hönö Klåva 29

30 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNIKATIONER Trafik De största vägarna på Hönö som berörs i planförslaget är väg 155/Göteborgsvägen från färjeläget Hönö Pinan och Öckerövägen som matar trafiken i nordsydlig riktning genom Hönö. Hastighetsgränsen på dessa vägar är 50 km/tim. Nedan redovisas trafikmängder på de aktuella sträckorna på Hönö. Även väg 155 på fastlandssidan kan påverkas av en exploatering på Långholmen. Trafikmängder på delen Lilla Varholmen Gossbydal, erhållna från Trafikverket, enligt kartbild nedan. Parkering Kommunen har ett övergripande ansvar för parkeringens planering men ingen skyldighet att tillhandahålla parkering för verksamheter/ boende. I detaljplaner anger kommunen var parkering ska anordnas men det är fastighetsägarens skyldighet att anordna lämplig parkering. Hur många parkeringsplatser som behövs för olika ändamål anges i kommunens parkeringsnorm. Det finns en kommunal parkering centralt i området och utefter kommunala gator i området. Hamnföreningen äger en stor del av de övriga parkeringsytorna i området. En del parkering sker på kvartersmark till de enskilda fastigheterna. I väster har det införts en zonparkering med p- skiva. 30 Program för Hönö Klåva

31 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kollektivtrafik Busstrafiken mellan Göteborg och Öckerö kommun trafikeras av Västtrafik på linje 290 och 291. På dessa linjer reser man med dubbeldäckare. Linje 290 trafikerar Burö- Hälsö Öckerö och linje 291 kör den södra delen av Öckerö kommun, Hönö och Fotö direkt till Nils Ericssonterminalen. Busslinje 291 från Fotö mot Göteborg trafikerar Hönö Klåva i ca halvtimmestrafik under högtrafik. Gång- och cykelvägar Längs Öckerövägen från väg 155 ner till östra hamnen norr om Hönö Klåva finns det växlande GCbana och cykelfält. I området runt hamnen i Hönö Klåva finns inga särskilda gång- och cykelvägar. Vid Västra vägen och Klåva Hamnväg finns ett relativt stort antal butiker och restauranger, och här rör sig periodvis mycket fotgängare. Båttrafik Ingen reguljär båttrafik går till Hönö Klåva. Program för Hönö Klåva 31

32 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Broanslutningar En trafikutredning har tagits fram av Atkins med syfte att undersöka den påverkan som kan förväntas om en hotell- och konferensanläggning (storlek enligt idéskiss daterad ) anläggs på Långholmen i Hönö Klåva (se trafikutredningen i sin helhet i bilaga 2). Trafikutredningen redovisar två alternativa förslag för angöring och trafikmatning till Långholmen. Förutom byggnader kräver en hotell- och konferensanläggning ute på Långholmen infrastruktur i form av bl.a. broförbindelse och parkeringsplatser. Förslaget utgår från en exploatering med restaurang, konferensanläggning och spa med en total BTA (bruttoarea) på m2 (idéskiss daterad ). Bild hämtad från trafikutredningen Det totala parkeringsbehovet för anläggningen på Långholmen, enligt kommunens parkeringsnorm, bedöms i trafikutredningen vara ca 240 parkeringsplatser. Bild hämtad från trafikutredningen 32 Program för Hönö Klåva

33 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Utdrag ur utkast till trafi kutredning Alternativ 1, broläge väster I alternativ 1 förbinds västra delen av Långholmen med en bro i ungefär samma läge som befintlig vågbrytare. Bron blir ca 165 meter lång och förutsätts innebära hinder för sjöfart (ej öppningsbar, ingen högbrodel). Det här broläget blockerar dagens hamninlopp och kräver därför en ny farled till hamnen i Hönö Klåva. Trafikutredningen går inte mer in på frågor som rör båttrafik m.m. utan förutsätter att en ny farled in till hamnen kan muddras och sprängas till nödvändigt djup och bredd. I alternativ 1 måste en framtida bro förhålla sig till det flacka skärgårdslandskapet. Man bör undvika ett broläge/brohöjd som gör att man inte kan urskilja horisonten där himlen möter de karga klipporna. På Långholmssidan skulle en bro landa på en låg och smal del av ön, och trafiken skulle bli tydligt synlig från hamnen i Hönö Klåva. Bedömd totalkostnad alternativ 1: 49 miljoner kr. Alternativ 2, broläge norr I alternativ 2 förbinds nordöstra delen av Långholmen med en bro till Östra hamnen/sandebacken. Bron blir ca 155 meter lång och förutsätts innebära hinder för sjöfart (ej öppningsbar, ingen högbrodel). För att få en bro så bra anpassad till omgivningen som möjligt föreslås en sträckning där förbindelsen går från Hönösidan via Dödingeskäret till Långholmen. Mellan Dödingeskäret och Långholmen kan en kort vägbank anläggas. Någon bropelare skulle kunna vila på övriga kobbar mellan Långholmen och Östra hamnen/sandebacken. På detta sätt förankrar man bron visuellt i redan existerande landskapselement. I alternativ 2 är utblickarna redan påverkade av Fotöbron som är synlig i bakgrunden. En ny bro måste här förhålla sig till utseendet och upplevelsen av den befintliga bron. På Långholmssidan skulle en bro landa mer på mitten av ön. Detta gör att trafiken blir mindre synlig från hamnen i Hönö Klåva. Bedömd totalkostnad alternativ 2: ca 33 miljoner kr. Program för Hönö Klåva 33

34 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Trafi kutredningens sammanvägda bedömning Trafikutredningens sammanvägda bedömning är att en trafikmatning och broförbindelse enligt alternativ 2 ger bäst förutsättningar för att leda trafik till en hotell- och konferensanläggning på Långholmen. Trafiken kan dras genom ett område med mindre trafikalstrande verksamheter och det finns dessutom mer utrymme för att bygga ut en gata med erforderlig bredd. Det rör sig inte heller lika mycket oskyddade trafikanter i detta område som i det kommersiella centrumet i väster. En bro med läge enligt alternativ 2 kan utformas med naturliga stödpunkter på befintliga kobbar, och påverkan på landskapsbilden bedöms bli mindre då utblickar i stor utsträckning redan är påverkade av den befintliga Fotöbron. Parkeringsbehoven bedöms vara lättare att tillgodose i alternativ 2. Här finns möjligheter att anlägga parkeringsplatser på nuvarande industrimark. Ute på Långholmen bör antalet parkeringsplatser hållas till ett minimum. Kostnadsbedömning Kostnadsbedömningen avser utförande av broförbindelse och muddring och sprängning av ny farled (alternativ 1). I kostnaderna ingår inte övrig infrastruktur såsom parkeringsplatser, eventuella vägbreddningar m.m. Geoteknik Inga geotekniska utredningar har genomförts i programskedet. I befintliga detaljplaner har det tagits fram geotekniska undersökningar till detaljplanen i nordöstra hörnet av programområdet. I dessa konstaterades inga större geotekniska problem men skickade en uppmaning till att geotekniken skulle undersökas mer i byggskedet. Området i västra delen av programområdet (handelsområdet) har haft problem med rasande kajer där utfyllnadsmaterial ramlat ut i hamnbassängen. I delar som föreslås för nyexploatering (Långholmen) består av berg i dagen och har därför troligtvis inga större geotekniska problem. 34 Program för Hönö Klåva

35 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Naturinventering På uppdrag av Öckerö kommun har Naturcentrum AB genomfört en biotopkartering och naturvärdesbedömning på Långholmen. För den fullständiga rapporten se bilaga 3. Inventeringen är ett faktaunderlag. Beskrivning av konsekvenser vid en eventuell exploatering har inte ingått i uppdraget. Sammanfattning Utredningsområdet Långholmen utgörs av en trädlös, hällmarksdominerad ö. Utöver lavklädda berghällar förekommer mindre strandängspartier, frodiga klåvor med högörtsvegetation, mindre buskage, dammar och hällkar. Vid inventering har följande i artskyddsförordningen utpekade arter eftersökts; sandödla, större vattensalamander, stinkpadda, ejder (häckningsindikation), hämpling (häckningsindikation), fisktärna (häckningsindika- Program för Hönö Klåva 35

36 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR tion) och gråtrut (häckningsindikation). Vid inventeringen noterades ett par häckande gråtrutar och ett par häckande fisktärnor. Fem objekt med naturvärden redovisas på karta, sidan 8. Objekt A utgörs av hällmarksmosaik och bedöms ha naturvärden (klass III). Objekt B 1-2 (dammar) och B 3-5 (strandängar) bedöms ha höga naturvärden (klass II). Området som helhet ingår också i det hällmarkslandskap som innefattar hela kustlandskapet i Bohuslän och som har en nationell bevarandestatus. Två rödlistade arter noterades i utredningsområdet, gråtrut Larus argentatus (NT) och filtbjörnbär Rubus lagerbergii (NT). Inga objekt som omfattas av generellt biotopskydd påträffades. 36 Program för Hönö Klåva

37 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Buller Buller utgör ett stort hälso- och samhällsproblem som aktualiseras såväl vid den fysiska planering som följer plan- och bygglagen som vid prövning och tillsyn enligt miljöbalkens bestämmelser. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär bland annat att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. I ett rekreationsområde där vi förväntar oss en tystare miljö är vi också känsligare för bullerstörningar än i tätorter. Inom programområdet finns verksamheter såsom industrier, restauranger, fiskehamn och småbåtshamn som kan ge upphov till störande buller. Detta måste beaktas i planeringen. Naturvårdsverket har gett ut riktlinjer för externt industribuller och från Socialstyrelsen finns allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer. En ökning av transporter till området Hönö Klåva påverkar de boende längs tillfartsvägarna negativt. Genom att i planeringen ge goda förutsättningar för alternativa färdmedel såsom båt, kollektivtrafik, gång och cykling kan man minska störningen från vägtrafikbuller. I miljömålet God bebyggd miljö har Boverket konkretiserat riktvärdena för vägtrafikbuller som att dessa ska vara uppfyllda för samtliga boendemiljöer. Program för Hönö Klåva 37

38 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OLINDERS JÄRN O FÄRG HB HÖNÖ MOTORSERVICE AB VTO FASTIGHETS AB FASTIGHETSBOLAGET B3 AB C/O Ö-VARVET PUZZLE MARIN,JÖRGEN&HÅKAN SÄRNÅ HB GILLHOLMS TRÄ AB JÖRNESTRAND LARS GUNNAR AB FASTIGHETSBOLAGET B3 AB C/O Ö-VARVET HÖNÖ KLÅVA FISKEHAMN,EKONOMISK FÖREN GILLHOLMS TRÄ AB NORODEC AB Förorenad mark Att förorenade områden ska vara åtgärdade ingår i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. När man bedömer miljö- och hälsorisker vid förorenade områden är det viktigt att ha både ett kort och ett långt tidsperspektiv. Med ett långt tidsperspektiv menas i de här sammanhangen mellan år. Det är viktigt att veta vad som finns i marken när man planerar för hur den ska användas. Frågor om och problem med markens beskaffenhet som inte hanterats i planen eller lovet kan därför dyka upp som obehagliga överraskningar vid genomförandet. Vid planering och lovgivning enligt plan- och bygglagen bör kommunen därför tidigt söka samråd och samverkan med den tillsynsmyndighet som har tillsynsansvaret för det förorenade området. På så sätt kan kommunen, exploatören och tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken komma överens om vilka utredningar och åtgärder som krävs för att kunna använda marken som planerat. Markanvändningen påverkar vilka krav ställs på markmiljön i området. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM), t.ex. bostäder och mindre känslig markanvändning (MKM) t.ex. industri. Stora delar av programområdet misstänks vara förorenad mark enligt EBH-stödet. EBH-stödet är ett nationellt verktyg för lagring och hantering av information om potentiellt förorenade områden i Sverige. Alla varv och småbåtshamnar har en schablonklassning, riskklass 2 (stor risk), då det finns resultat som visar på att även mindre småbåtshamnar har höga halter av bl.a. TBT (tributyltenn) i sedimenten. Ytterligare utredningar, markmiljöundersökningar behöver göras i samband med planarbete och bygglov. 38 Program för Hönö Klåva