Naturvärdesinventering och 11 i Funäsdalen. Härjedalens kommun, Jämtlands län

Transkript

1 Naturvärdesinventering och 11 i Funäsdalen Härjedalens kommun, Jämtlands län

2 Sammanfattning Med anledning av planerad lokalisering av ett avloppsreningsverk, genomfördes en naturvärdesinventering i Funäsdalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län juli 2015 av en inventerare. Två olika lokaliseringar, se figur 1 som gränsar mot varandra har inventerats. Det ena området ligger intill befintlig anläggning. Både områdena ansluter till Ljusnedalssjön. Områdena präglas till stor del av yngre och medelålders tallskogar, med varierande inslag av främst björk men också en del gran. En rätt stor andel av områdena utgörs av myrmark. Marken är överlag frisk blockrik skogsmark men på myrarna är den fuktig-blöt. Utöver Ljusnedalssjön så finns det ett mindre vatten och några vattendrag. I båda delområdena identifierades två stycken naturvärdesobjekt var. Det värdefullaste området är Funnan och miljön kring ån. Överlag har skogarna och myrarna obetydligt biotop- och artvärde. Ur naturvärdessynpunkt bedöms delområde 2 vara lämpligast att utnyttja. 2

3 Innehållsförteckning Metodik 4 Definitioner och ordförklaringar 4 Geografiskt läge 9 Allmän beskrivning av inventeringsområde 1 10 Resultat 18 Allmän beskrivning av inventeringsområde 2 21 Resultat 26 Jämförelse av naturvärden mellan delområde 1 och 2 27 Allmän hänsyn 27 Sökning på Artportalen 28 Referenser 29 3

4 Metodik Två olika områden inventerades inför lokalisering av avloppsreningsanläggning. Det ena område ligger intill befintlig anläggning. Det andra området gränsar mot det första området, se figur 1. Naturvärdesinventeringen genomfördes av Lars-Olof Grund (enskild firma) den juli Inventeringen har gjorts med utgångspunkt i Svensk standard för naturvärdesbedömning, SS : Där anges perioden 1 juni 15 oktober som en godtagbar tidpunkt för fältinventering under förutsättning: att det är snö- och isfritt samt att huvuddelen av biotopkvalitéterna och naturvårdsarterna kan identifieras. (sidan 13). Inventeringen genomfördes till fots med terrängkarta, flygfoto, GPS, kamera, lupp och fältflora som hjälpmedel. Detaljgraden på inventeringen är översikt, SS : Naturvärdesobjekt har avgränsats och naturvårdsarter har noterats, SS : Samtliga foton är tagna i området och av författaren. Mera norrut i Härjedalen finns det många rikkärr och ibland kalkförande block. Utifrån den vetskapen lades extra fokus på myrar och block, särskilt då skogarna visade sig vara av yngre slag och sakna biotopkvalitéer för rödlistade lavar och vedsvampar. Definitioner och ordförklaringar Rödlistekategorierna är hämtade från Rödlistade arter i Sverige 2010 och följande förkortningar används: CR Akut hotad, löper extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad, löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar, löper hög risk att dö ut i vilt tillstånd. NT Nära hotad, arten är nära att uppfylla kriterierna för någon av kategorier ovan, nu eller i en nära framtid. naturvårdsarter enl. SS :2014 art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig är av särskild betydelse förbiologisk mångfald, t.ex. arter som är rödlistade, signalarter, annex 2 arter som ingår i Natura 2000 eller arter som är kalkgynnade. Värdeelement i SS :2014 är element av positiv betydelse för biologisk mångfald element är urskiljbar mindre del av en biotop t.ex. träd el. block, SS :2014. K används om arter som är kalkindikerande R används om arter som indikerar rikkärr enl. Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, Om andra kalkindikerande arter används K. rikkärr används om kärr med flera rikkärrsarter, se R ovan men inte enl. poängsystemet i Habitatinventering i NILS och MOTH där också mossor ingår. En vidare, mer allmän bedömning görs utifrån arter och förekomst. S signalart enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter eller Skogsstyrelsens Signalartsflora med svampar, lavar och mossor. (S) signalart men ej i fjällnära områden enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter men är ändå av visst intresse. 4

5 annex 2 art är en art som listats i Natura 2000 arbetet, ett nätverk av EU: s mest skyddsvärda naturområden för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. ÅGP art - Länsstyrelsen arbetar med särskilda åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) när det inte räcker med traditionell skötsel eller insatser genom till exempel miljöersättningar till jordbruket och reservatsbildning inte är aktuellt. fläcknycklar namnet används för komplexet jungfru Marie nycklar och skogsnycklar. De har överlappande biotopval och karaktärer är mer svårskilda än man tidigare trott. myr torvdjup över 30 cm och skog med högst 30 % krontäckning skogsklädd myr om krontäckningen bedöms överstiga 30 % mossetuvor när mossorna har utvecklats till små upphöjningar på en myr. sumpskog skog där träden står på trösklar. Trösklar är när träden står på en mindre upphöjning. hänsynsyta i samband med skogsavverkningar sparar man ofta en mindre yta med trädbestånd som t.ex. en sumpskog. sparad när ordet sparad används betyder det att området har sparats i samband med skogsavverkning. naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass enl. SS :2014. Alla orkidéer är fridlysta och det krävs dispens för att man ska få exploatera ett sådant område. hygge = 0-9 år (obs. en granungskog på t.ex. 15 år kallas ofta hygge) yngre skog = år medelålders skog = år äldre skog = 120 år - och uppåt dbh = brösthöjdsdiameter låga = dött liggande träd högstubbe = dött avbrutet stående träd 5

6 Tabell 1 Bedömningsgrund biotop enligt SS :2014 För klassning av naturvärdesobjekten har Svensk standard för naturvärdesinventering SS : 2014 tillämpats både utifrån biotop (tabell 1 och 3) och art (tabell 2). Tabell 3 är ett förtydligande av tabell 1. Värden för bedömningsgrund biotop Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Obetydligt biotopvärde Biotopkvalitet De biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas förekomma i biotopen finns i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Biotopkvaliteterna kan inte bli avsevärt bättre i den aktuella regionen. Flera biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men enstaka biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller hade kunnat förekomma i större omfattning eller vara av större betydelse för biologisk mångfald. Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Biotopkvaliteter saknar eller är av negativ betydelse för biologisk mångfald. Sällsynthet och hot Förekomst av biotop eller Natura 2000-naturtyp som är hotad i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Förekomst av biotop som är nationellt eller internationellt sällsynt. Förekomst av Natura naturtyp. Förekomst av biotop som är regionalt sällsynt. 6

7 Tabell 2 Bedömningsgrund art enligt SS : 2014 Värden för bedömningsgrund art Högt artvärde Påtagligt artvärde Visst artvärde Obetydligt artvärde Naturvårdsarter Rödlistade arter Hotade arter Artrikedom Ett stort antal natur-vårdsarter förekommer. Flera naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster. Flera naturvårdsarter förekommer. Åtminstone några naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster. Enstaka naturvårdsarter förekommer. Åtminstone en naturvårdsart är god indikator på naturvärde eller har en livskraftig förekomst. Inga eller obetydliga förekomster av naturvårdsarter. Flera rödlistade arter förekommer. Åtminstone några rödlistade arter har livskraftiga förekomster. Enstaka rödlistade arter förekommer. Åtminstone en rödlistad art har en livskraftig förekomst. Enstaka rödlistade arter förekommer. Inga eller obetydliga förekomster av rödlistade arter. Enstaka hotade arter förekommer. Området är mycket artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. Området är artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. Området är inte påtagligt artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. 7

8 Tabell 3 Naturvärdesklasser, vad de innebär och vad de ungefär motsvaras av enligt SS : 2014 Naturvärdesklass Förtydligande högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i natur-reservat [15] samt fullgoda Natura naturtyper [16]. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängsoch betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. 8

9 Delområde 1 Delområde 2 Figur 1 Delområdena 1 och 2:s geografiska läge, yttre gräns med heldragen lila linje och avstyckade med streckad lila linje. Lantmäteriet Geografiskt läge Inventeringsområdet ligger ca 5 km sydost om Funäsdalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län. Inventeringsområdet ligger i en dalgång på ca 600 m ö. h. mellan olika höjder, och i direkt anslutning till vattnet Ljusnedalssjön. 9

10 Delområde 1 Myr vid den mindre tjärnen. Tjärnens vattenyta syns svagt i mitten av bilden omgiven av vass. Se även foto framsida. Inventerat

11 R 1 R 2a S R 2b S S Figur 2 översikt biotoper, koordinater och naturvärdesobjekt. Lila linje är områdets gräns och röd linje avgränsar naturvärdesobjekt med beteckningen 1, 2a och 2b. S = stentorg, R = ruderatmark. Myr och skog (talldominerad) som kartan. Vit linje avgränsar området för befintlig anläggning. Lantmäteriet. Koordinater sweref 14:15 N E objekt POI bäck, POI stentorg POI rikkärrsarter, kalkindikator POI rikkärrsarter, kalkindikator POI högört, artrikt, ovanlig art, lövrikt POI högört, artrikt, ovanlig art, lövrikt POI ovanlig lav och kärlväxt, orkidéer, signalart POI myr, äldre granar POI myr POI myr, rikkärrsarter, orkidéer POI mindre allmän skalbagge, fåglar 11

12 POI lövrikt, äldre granar POI orkidé POI myr POI äldre granar POI myr, annex 2 -art POI bäck POI bäck/dike POI orkidé, signalart lav POI orkidé POI biotopnotering, enstaka äldre träd Stjärna orkidéer och kalkindikatorer Allmän beskrivning av delområde 1 Området utbredning figur 2, sid. 11. Skogarna. Området täcks till en stor andel av yngre-medelålders talldominerade skogar med varierat inslag av björk och en del gran. På de magra höjderna och ute på myrarna är talldominansen som störst. I den sydvästra delen finns det fläckvis med ungskog av björkskog. Enstaka äldre granar finns nära POI001, POI015 och myrkanten vid POI008 och vid POI020 finns enstaka äldre tallar. Undantagsvis är skogen grandominerad t.ex. smala fläckvisa stråk vid vattendraget Funnan och vid myrkanter. Uppvuxna aspar verkar saknas (ingen notering) i området och sälg (ingen notering i de höglänta områdena) finns antagligen bara vid ån Funnan. Mängden död ved är sparsam. Terrängen är blockrik med enstaka stora flyttblock och några stentorg. De mindre blocken är övervuxna med mossa. Fältskikt av lingontyp och blåbärstyp är vanligt. Vegetationen i skogarna är torftig men har på myrarna ett rikare inslag. Kring de befintliga dammarna är det ruderatmark, inom vit linje figur 2. Där finns en mindre vanlig växt, vägtistel. Vid POI019 finns orkidén korallrot i 2 ex. Området genomkorsas av flera kraftledningsgator. Inom området finns ett större vattendrag Funnan och en mindre tjärn samt några småbäckar, se mer under vattenmiljöer nedan. Kring de befintliga dammarna är det öppen miljö och ruderatmark. Taigastarr, som trivs på näringsrik skogsmark. 12

13 Ett av stentorgen i området. Gles medelålders tallskog i höjdläge i sydvästra delen av inventeringsområdet. Myrarna. Det finns ett större, mer eller mindre sammanhängande myrområde och några mindre myrfläckar. Myrarna upptar ca ¼ -del av området och är till övervägande delen trädbevuxna. Myren vid POI009 har en öppnare starrbevuxen del. Det största myrområdet (POI003-4, och 014) 13

14 har rikare myr vid punkt POI003 och rikkärrsarter. Arter: björnbrodd R, svarthö R och fjällruta K, kärrsälting, hirsstarr, styltstarr, tuvsäv, dvärgbjörk, en, grönvide och lappvide. Myren vid punkt POI003 har glest med medelålderstallar och övergår vid punkt POI004 till ett tätare skikt med ungtallar. I den norra delen finns enstaka granar och björkar. Vissa delar av myren har mossekuddar och på satellitfoto ser den ut att vara dikad. Vid punkt POI004 finns liknande flora som POI003, orkidén blodnycklar K och vitpyrola (ev. underarten norskpyrola K) tillkommer och av mer triviala arter vattenklöver, tätört, blodrot, ängsull, tuvull, nålstarr, rosling, fjällskära, flaskstarr, slidstarr, vitmåra, strätta och fjällskråp. Myrdelen vid POI008 har odon, lingon, norrlandviol och vid POI är det starrbevuxen myr, delvis med småtallar. Arter: 1 ex. ängsnycklar R, björnbrodd R, 1 ex. blodnycklar K, fjällruta K, vattenklöver, rosling, dvärgbjörk, tätört, tuvull, odon, tranbär, dvärgtranbär, flaskstarr, nålstarr, slidstarr, hundstarr, kärrspira, sileshår. Rikkärrsarterna finns mest vid POI010. Vid POI0014 fattigmyr med tuvull, hjortron, amerikansk dunört (fläck), dvärgbjörk och klena tallar. Efter kraftledningen så blandas tallskogen upp med gran och björk. Vid POI016 finns skogbevuxen myrmark med blandungskog av björk, tall och någon enstaka gran. På en mindre myr nära Funnan, se stjärna figur 2 så växer orkidéerna ängsnycklar R och blodnycklar K (underart av ängsnycklar) i några få exemplar. Båda är kalkgynnande och andra kalkindikatorer finns som t.ex. björnbrodd R och gräsull S. En del av den större myren ungefär vid punkt POI014, dominerad av tuvull. Vattenmiljöer. Vid POI001 finns en mindre bäck med frodig vegetation. Fältskiktet är högört med midsommarblomster, älgört, Andra arter: klubbstarr K (konf. L-Å Bäckström), taigastarr (konf. L-Å Bäckström), styltstarr, fjällskära, kabbeleka, humleblomster, röllika, daggkåpor, gullris, ormrot, bergslok, prästkrage, grönvide och en. I det låglänta området har man sparat skog kring ån Funnan. 14

15 Skogen är en blandskog av björk, gran och lite tall, några träd är äldre. Andra träd och vedartade växter: gråal, hägg, rönn, vinbär, skogstry, svartvide, jolster, nyponros och tibast S finns. Skogstry finns fläckvis vid Funnan och det är en ovanlig art i Härjedalen. Fältskiktet är ofta högört med t.ex. nordisk stormhatt S, älggräs och ormbär (S). Andra arter: ögonpyrola (S), korallrot (S), ängsfräken, hultbräken, ekorrbär, skogsstjärna, stenbär, linnea, humleblomster, flädervänderot, fjällskära, kärrviol, norrlandsviol, liljekonvalj, mjölkört, vattenmåra, kransrams (S), harsyra, smörblomma, vitmåra, kabbeleka, kung Karls spira, hirsstarr, m.m. Strax söder om Funnan finns en ås med tallungskog. Kring den lilla tjärnen växer vass. Ån Funnan ett vattendrag med strömmar och stenbotten. Lavar. Många av de större blocken undersöktes ofta på lavar eftersom det i Härjedalen finns bergarter med kalk. Blocken visade inga tecken på något rikare inslag utan endast arter som trivs på sura bergarter noterades som t.ex. färglav, vinterlav, letlav, påskrislavar m.fl. På träd: klilav, blåslav, stocklav, vedlav, manlav, brämlav, grå tagellav, skägglav, luddig skägglav, grynig skägglav, granlav och enlav. På marken förekommer lavar som norrlandslav, fönsterlav, renlavar m.m. På en sten i Funnan hittades bäcklav. Arten är ny för landskapet. Arten är troligtvis sällsynt i Härjedalen men kan också delvis vara förbisedd. 15

16 Bäcklav mitt i bild (mossa i förgrunden) på en sten i Funnan, vattnet översvallade delvis laven. Arten är ny för Härjedalen. Blocken i stentorgen domineras av vinterlav, den trivs på sura bergarter. Vedsvampar. Lågor är få och nästan enbart triviala arter noterades som violticka, eldticka, vedmussling utom trådticka S på en stående skadad gran. 16

17 Fåglar. Vadare: Inga fågelmyrar finns men väl några myrfågelarter. Vid POI003, nära en tjärn (foto framsida) och myr fanns en varnande grönbena annex 2 art och en varnande gluttsnäppa. Båda trivs i denna typ av miljö. Enkelbeckasin stöttes upp vid myren vid POI009 som spelade skadad. Det är sannolikt att den hade ungar i närheten. Dessa tre arter häckar både på större myrar t.ex. fina fågelmyrar och som här mindre myrar. Två vadare, drillsnäppa och skogssnäppa som inte är några egentliga myrfågelarter observerades också: Drillsnäppa med ett varnande par vid ån Funnan. Den håller i första hand till vid steniga stränder både vid rinnande vatten och sjöar. Skogssnäppa kan hålla till vid diken, bäckar, bäverdammar, hyggen med gölar, vikar, sumpskog m.m. Den häckar inte på öppen myr men kan hålla till i en myrkant eller myrvik. Sjöfåglar: I en av de befintliga dammarna fanns 12 adulta gräsänder tillsammans med några juvenila fåglar. En fiskmåsflock födosökte också där. I Funnan noterades en kniphona. Tättingar: ladusvala, sädesärla, rödhake, rödvingetrast, björktrast, lövsångare, kungsfågel, grå flugsnappare, talgoxe, talltita, skata, kråka, bofink, grönsiska, domherre, korsnäbb (mindre el. större) och sävsparv. Sävsparv observerades vid den lilla tjärnen POI008 brukar räknas som en myrfågelart. Övriga fåglar: Minst 4-5 jagande tornseglare VU Funnan. Större hackspett observerades. Orrspillning fanns på en myrstack vid POI016, troligtvis har hönan vaskat sig i myrstacken. Orre är en annex 2 art. Man tror att myrsyran som myrorna sprutar kan hjälpa mot ohyra. Vid kraftledningsgatan nära Funnan fanns flera ex. tornfalk, troligtvis ungfåglar eventuellt med den ena eller båda föräldrarna. Grönbenan nära tjärnen vid POI003. Övriga arter: På ruderatmarken vid dammarna hittades skalbaggen månstrandlöpare (Bembidion lunatum) i ett tiotal exemplar. De fanns i kanten av de uppbyggda jordvallarna till dammarna. Arten är ganska ovanlig och var rödlistad en period, innan den upptäcktes på allt fler nya lokaler. 17

18 Resultat Identifierade naturvärdesobjekt Två naturvärdesobjekt kunde identifieras med visst naturvärde, se nedan. Två mindre myrar som bedöms vara rikkärr. Identifierade naturvärdesobjekt 1. Större vattendrag, Funnan inklusive närmiljön. I den låglänta miljön kring Funnan finns blandskogar ibland med högt lövinslag. En mindre myr vid vattnet har inkluderats. En hel del fåglar från flera olika grupper t.ex. änder, tättingar, seglare, m.fl. födosöker och häckar i området. Orre annex 2 art har observerats vintertid. Området har flera rikkärrsarter, kalkindikatorer och två kalkkrävande orkidéer. Det har också en artrik flora av kärlväxter och en för landskapet ovanlig art (skogstry) samt en ovanlig lav (bäcklav). Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3. Motivering: området är artrikare på fåglar än de omgivande landskapet, har ett högre lövinslag, en rik flora och några ovanliga arter, signalarter, ett rikkärr och spillningsfynd av utter NT 2005 (uppgift från artportalen) och 2013 (uppgift från länsstyrelserapport). Utter finns säkert kvar och den är också annex 2-art och ÅGP-art. Rikkärr (7230) är ett Natura 2000 habitat. Funnan är antagligen viktig för öring. Hänsyn: Lämna helst hela miljön närmast Funnan orörd dvs. den tidigare lämnade hänsynen. Den sparade bården syns bra på flygfoto (t.ex. Eniro). 2. Rikkärr. Objektet har delats upp i två delobjekt, myr 2a och myr 2b. På den mer eller mindre sammanhängande myren finns två rikare område 2a och 2b. De bedöms som rikkärr, båda med 2 rikkärrsarter och kalkindikatorer. Vid 2b finns lite orkidéer. Visst naturvärde - naturvärdesklass 4. Motivering: Rikkärr (7230) är ett Natura 2000 habitat. Enstaka naturvårdsarter förekommer och området är rikare än det omgivande landskapet. Endast få orkidéer och rikkärrsarter är grunden till att de inte bedöms värdefullare. Hänsyn: Lämna helst myren orörd och en trädbård på 10 meter runt om. 18

19 Delområde 2 Inventerat

20 m9 m8 M m7 m6 m5 m1 m4 m3 U m2 Figur 3 Delområde 2 översikt biotoper och naturvärden. M myrområde och U ungskogar och hyggen avgränsade med lilastreckad linje. Myrarna har numrerats med m1-m9. Röd linje markerar naturvärdesobjekt. De nyaste hyggena är grovt utmärkta med gul linje. Lantmäteriet Koordinater sweref 14:15 N E objekt POI myr POI bäck POI bäck POI bäck, grov tall POI rikkärr POI rikkärr, annex 2 -art 20

21 POI myr POI grova tallar, död ved POI signalart lav, flyttblock POI myr POI rikkärr POI myr POI myr POI myr POI gräns mellan hygge och ungskog POI gräns mot nytt hygge Allmän beskrivning av delområde 2 Området utbredning figur 3. Området kan biotopmässigt grovt delas i två halvor, se figur 3: M myrmosaik med en större myr, Dalstensmyren och U hyggen och tallungskogar. Bebyggelse med tillhörande åkermark och kraftledningsgator finns inom området. Skogarna. Tallungskogarna är klart dominerade men det finns mindre partier av medelålders barrskog och björkungskog. På skogklädd myrmark bildar dvärgbjörk ofta ett buskskikt. Kring myrar och Ljusnedalssjön finns sparade bårder av medelålders skog. Den sparade hänsynen syns bra på flygfoto (t.ex. Eniro). Vid sjön finns också en tallungskog med björk. Den är något artrikare än många av de övriga tallungskogarna med: stenbär, borsttistel, mjölkört, humleblomster, strätta, sibirisk björnloka, skogskovall och maskros. Mellan myrarna finns ibland skogsklädd myr med tallungskog t.ex. mellan POI001 och POI002. Kring bäcken mellan POI002-4 finns medelålders blandskog med tall, gran och björk, troligen sparad som en hänsyn vid en tidigare avverkning. På hyggena är få sparade träd, ofta bara enstaka klena tallar, björkar och granar. Ibland finns det sparade frötallar. I U -delen med hyggen och ungskogar syntes på flygfotot skog som såg mörk ut. Det kan då vara äldre skog och de undersöktes därför men visade sig vara en ca 50 årig tät granskog. Lövträd är nästan uteslutande björk och viden. Det finns en större sjö, Ljusnedalssjön och några mindre bäckar, se mer under vattenmiljöer. Fältskikt av blåbärstyp och kråkbär-ljungtyp är vanligt. På myrmarken finns ibland en viss kalkpåverkan. 21

22 En av många tallungskogar. Hyggena har nästan inga äldre träd sparade. 22

23 En av få riktigt gamla granar i området vid bäcken, mellan POI Myrarna. Myrarna upptar ca 1/5 av totala ytan och utöver detta finns skogklädd myr. Öppenhet på myrarna varier från trädlösa till glesare trädskikt men ibland finns ett tätare skikt av ungtallar. Några myrar har kalkpåverkan, se nedan. Myrarna m1-m9 finns utsatta i figur 3, sid. 20. m1 Den största myren, Dalstensmyren POI har stora öppna delar med stråk av låga tallar. Smalare partier är ganska tätt bevuxna med dvärgbjörk och ungtallar. Myren är till större delen fast med mossetuvor men mindre områden är blötare med starrvegetation. Myren har en något rikare påverkan men är ändå rätt artfattig. Arter: björnbrodd R, snip K, taigastarr (konf. L-Å Bäckström), nålstarr, hundstarr, flaskstarr, kärrspira, tuvull, rosling, ljung, tätört, vattenklöver och dvärgbjörk. En bäck rinner upp från myren. m2. Vid POI001 finns myr med låga tallar, någon gran och björk. Den har i denna torrare del ett risskikt av dvärgbjörk och fattigkärrsarter som odon, hjortron och tuvull. I en fuktigare del finns gråstarr, skogsfräken, grönvide, en, skogsstjärna, midsommarblomster, mjölkört, lingon och tuvull. 23

24 m3. Både myr och skogbevuxen myr vid POI002-3, medelålders tallar med inblandning av gran och björk. Något enstaka äldre träd finns. Växterna finns angivna under bäck i vattenmiljöer. m4. Myren vid POI007 har fast myr med mossetuvor och är rätt tätt bevuxen med småtallar och en del björk. Det finns också partier med medelålders tallar och buskskikt av dvärgbjörk. De mindre allmänna mossorna (enl. ekologisk katalog för mossor) röd och gul parasollmossa hittades. m5. Vid POI005-6 finns en myr, ganska tätvuxen med småtallar, rikkärrsarter och kalkindikatorer. Arter: björnbrodd R, svarthö R, gräsull R, fjällruta K, norskpyrola K, glansvide K, fjällskråp, älggräs, odon, lappvide, fjällskära, strätta, ormrot, kärrspira, tätört, ängssyra och fjällungmossa. (På fastare mark även tibast S.) Nära sjön har myren ett källflöde. m6. Östra delen av myren vid POI008 har ett glest skikt av mindre tallar. Den har mossetuvor och fattigkärrsarter som dvärgbjörk, ljung, tuvull, odon, hjortron och rundsileshår. Den västra delen vid POI009 är delvis öppen och blötare med halvgräs som ängsull, tuvull, flaskstarr, hirsstarr samt vattenklöver. m7. En liten myr som till stor del övergått till skogbevuxen myrmark. Ej besökt. m8. Vid POI010 finns en myr med både medelålders tallar som står glest och mindre tallar som står ganska tätt. En del enbuskar förekommer också och i västra änden finns en mindre bäck. m9. På myren nära sjön, POI011 växer knagglestarr R och svarthö R, ängsnycklar R (några ex.), snip K, klubbstarr K (konf. L-Å Bäckström), tuvull, kärrspira, styltstarr, ormrot och blodrot. Myr m9 vid Ljusnedalssjön. Vattenmiljöer. Vid Ljusnedalssjön är det en lövbård närmast sjön och längre in finns en mogen björkskog som sparats i samband med tidigare avverkning. Ibland finns en videzon mellan strandskogen och vattnet. Arter: tibast K (vid POI006 nära ett rikkärr), styltstarr, kung Karls spira, lappvide, jolster, kabbeleka, kråkklöver och vasstarr. En mindre bäck rinner upp från Dalstensmyran 24

25 och ytterligare en bäck finns i det nordöstra hörnet av området, se figur 3. Där bäcken från Dalstensmyran passerar nästa myr (POI010) växer knagglestarr R. En avverkning har skett ända fram till bäcken vilket har orsakat en grästillväxt som konkurrerat ut många andra växter, så floran är artfattig. Vid samma bäck nära sjön (myr) växer också knagglestarr R och svarthö R, snip K, klubbstarr K, tuvull, kärrspira och styltstarr. Bäcken i nordost, POI002-4 är en mindre bäck som har sitt utlopp i Ljusnedalssjön ungefär vid POI004. Bäcken är djup och smal, på sina ställen försvinner den nästan under vitmossetäcket. Något enstaka äldre träd finns nära bäcken. På ett bra flygfoto (t.ex. Eniro) kan man följa bäcken. Den rinner ihop med en annan mindre bäck lite norr om POI002. Runt bäcken finns sparad blandskog. Växter: källdunört (ganska sällsynt, konf. L-Å Bäckström), fjällskära, norrlandsarv och lappvide. Mossor. Några arter som inte är allmänna noterades fjällungmossa, röd och gul parasollmossa. Lavar och vedsvampar. Bristen på äldre sammanhängande skog och död ved ger dåliga förutsättningar för rödlistade arter. Endast några triviala arter noterades. Fåglar. Vadare: gluttsnäppa och drillsnäppa höll till vid stranden av Ljusnedalssjön. Gluttsnäppa är en av de vanligaste myrfågelarterna som häckar både på större och mindre myrar. Drillsnäppa häckar vid steniga stränder både vid stillastående och rinnande vatten. Sjöfåglar: 6 fiskmåsar flög över Ljusnedalssjön. Tättingar: trädpiplärka, rödhake, rödstjärt, rödvingetrast, dubbeltrast, ärtsångare, lövsångare, talgoxe, talltita, varfågel, korp, bofink, grönsiska, och korsnäbb (mindre el. större). Varfågeln observerades på myr m6. En mindre allmän art som gärna häckar i de halvöppna myrlandskapen. Övriga fåglar: större hackspett, spillkråka NT och annex 2 art hackmärken på grov tall vid Ljusnedalssjön. Spillkråkan födosöker över stora områden även där det är glest mellan vedsubstraten. Gluttsnäppa en av våra vanligaste vadare. Lägg märke till sländkläckningen i bakgrunden. 25

26 Prydlig pärlemorfjäril, en art som trivs bl. a. på myrmarker. Arten är mörkare i Norrland än i södra Sverige. Resultat Identifierade naturvärdesobjekt Två naturvärdesobjekt kunde identifieras med visst naturvärde, se nedan. Två mindre myrar som bedöms vara rikkärr. Identifierade naturvärdesobjekt m5. Myren är ett rikkärr. Myren har 3 rikkärrsarter, kalkindikatorer och en signalart. Visst naturvärde - naturvärdesklass 4. Motivering: Rikkärr (7230) är ett Natura 2000 habitat. Enstaka naturvårdsarter förekommer och området är rikare än det omgivande landskapet. Inga noterade orkidéer och få rikkärrsarter är grunden till att det inte bedöms värdefullare. Hänsyn: Lämna helst myren orörd och en trädbård på 10 meter runt om. m9. Myren är ett rikkärr. Myren har 3 rikkärrsarter och kalkindikatorer. Visst naturvärde - naturvärdesklass 4. Motivering: Rikkärr (7230) är ett Natura 2000 habitat. Enstaka naturvårdsarter förekommer och området är rikare än det omgivande landskapet. Endast få orkidéer och rikkärrsarter är grunden till att det inte bedöms värdefullare. Hänsyn: Lämna helst myren orörd och en trädbård på 10 meter runt om. 26

27 Jämförelse av naturvärden mellan delområde 1 och 2 Delområde 1 har två naturvärdesobjekt men i övrigt obetydliga värden. Det värdefullaste objektet Funnan, bedöms ha påtagligt biotopvärde och ingår i delområde 1. Det är det objekt som har störst betydelse för den biologiska mångfalden genom att det är värdefullt för många olika grupper bl.a. fåglar, växter, lavar och däggdjur. Delområde 2 har två naturvärdesobjekt men i övrigt obetydliga värden. Kommentar: Dalstensmyren är ingen myrfågelmyr. Den saknar de rätta strukturerna som småvatten, gölar, flarkar, strängar, lösbottnar m.m. och är en mindre myr i fågelsammanhang. Inga noteringar finns av vadare och sjöfåglar (t.ex. vitfåglar och änder) och den har endast en del tättingar som man brukar räkna till myrfågelarter. Flera skogshöns kan antas utnyttja myren, en observation finns i alla fall av dalripa. Alla skogshöns utom ripor är annex 2 arter. Slutsatsen är att delområde 1 är det värdefullaste området för den biologiska mångfalden, främst genom vattendraget Funnan. Allmän hänsyn Man bör vinnlägga sig om att inte avverka fram till myrar och bäckar. Som en allmän hänsyn kan man lämna en trädbård på 20 meter runt myrar och 5 m på varje sida om de mindre bäckarna. Glansvide, en kalkindikator. 27

28 Sökning Artportalen för båda delområdena Som ett komplement till inventeringen gjordes en sökning i Artportalen. Sökning gjordes med hjälp av en väl tilltagen polygon över inventeringsområdet för åren Alla rödlistade arter söktes och den gav följande fynd. I redovisningen av naturvärdesobjekt tas i första hand fynd från artportalen upp, som bidrar till bedömningen av dem. Fåglar: De flesta fynden är vår- och höstfynd under åren vid reningsdammarna vid Funnan, m a o sträckande fåglar: vinterhämpling VU, stare VU, buskskvätta NT, sävsparv VU och sånglärka NT. Det finns också av blå kärrhök vid Funnan 3 maj, en tid då de sträcker. Under häckningstid finns fynd av backsvala NT födosökande Funnan och på Dalsstensmyren (fynd från både 2007 och 2009): sävsparv VU, buskskvätta NT, fjällvråk NT och tornseglare VU. Sävsparv och buskskvätta häckar säkerligen och fjällvråken (2007) hade bomaterial i munnen. Fjällvråken häckar gärna i närheten av myrar medan tornseglaren troligtvis födosökte där. Tornseglare häckar nästan uteslutande i bebyggelse då lämpliga hålträd för häckning är ovanligt i dagens produktionsskogar. Ytterligare fynd under häckningstid (strax öster om inventeringsområdet under standardrutt) finns fynd av tornseglare VU, sävsparv VU, buskskvätta NT, svärta NT och fjällvråk NT. Backsvalorna var födosökande och tornseglarna förbiflygande. Sävsparv (2 ex.) och buskskvätta (1 ex.) sjöng ett häckningskriterium. Svärta (2 ex.) håller antagligen till i Ljusnedalssjön. Fjällvråkens beteende i beskrivningen tyder på att det fanns ett bo i närheten Övrigt: Utter NT, färsk spillning Funnan 2005 under inventering av faunapassager (Tomas Bergström) nära inventeringsområdet. Brunklöver NT nära väg 84. Brunklöver är igen skogsart men kan dyka upp kring skogsvägar och möjligtvis på hyggen. Violett guldvinge EN och ÅGP-art, vägkant strax utanför inventeringsområdet. Den håller ofta till kring vägkanter och på ängar mer sällan på rikkärr. Värdväxten är ormrot som har begränsade förekomster på skogsmarken. Nere på myren (m9) vid sjön växer ormrot. Violett guldvinge är kanske möjlig i där. Artportalsökning hackspettar gav ropande göktyta på Dalsstensmyren Fynd av större hackspett gallras bort. Artportalsökning skogshöns gav dalripa på Dalsstensmyren Orre (3 ex.) vintertid Funnan. Tjäder (strax öster om inventeringsområdet under standardrutt). Artportalsökning fåglar En del vanliga sjöfåglar, några vadare, forsärla, fiskgjuse, häger och trana annex 2 art har rapporterats från Funnan. Gulärla och lavskrika på Dalsstensmyren Gulärla är en myrfågelart. 28

29 Referenser Svensk standard för naturvärdesinventering, SS199000:2014, Swedish standard institut Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 2014, version , Gardfjell, Hagner, SLU Umeå Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV , rikkärr Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV , öppna mossar och kärr Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar, Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige, RAPPORT 5925 JANUARI 2009, Naturvårdsverket Artportalen, Svalan, webbaserad databas över fynd av växter, fåglar, SLU m.fl. Artdatabanken, SLU, artfaktablad om rödlistade arter Naturvårdsverket, Natura 2000, Art- och naturtypsvisa vägledningar över fåglar Fåglar i Europa med Nordafrika och Mellanöstern, 1993, Lars Jonsson Fågelguiden, andra upplagan, 2009, Svensson m.fl. Nordens fåglar, 2007, Staav & Fransson Fåglar i Sverige antal och förekomst, 2012, Sveriges ornitologiska förening Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU Signalarter, 2000, Skogsstyrelsen Barrskogar, nyckelbiotoper i Sverige, 2011, Skogsstyrelsen Tickboken, 2003, Jaederfält (Sveriges mykologiska förening) Bonitering, markvegetationstyper, skogsmarkflora, 1994, Skogsstyrelsen Fjällflora, 2011, Mossberg & Stenberg Den nya nordiska floran, 2008, Mossberg & Stenberg Ekologisk katalog över lavar, 1995, Artdatabanken SLU Ekologisk katalog över mossor, 1995, Artdatabanken SLU Lavar en fälthandbok, 1982, Moberg & Holmåsen Utterinventering, länsstyrelsen Jämtlands län 2013, diarienummer