Elevanalyser och tolkningar av Det går an

Transkript

1 Elevanalyser och tolkningar av Det går an Cecilia Nilsson Examensarbete 15 hp inom Svenska språket och litteraturen, 61-90hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008 Handledare Ylva Lindberg Examinator Mattias Fyhr

2 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 ABSTRACT Cecilia Nilsson Elevanalyser och tolkningar av Det går an Analyses and interpretations off Det går an by students Antal sidor. 38 This study begins with a description of different arguments of why we read literature. This will be followed by an exposition of theories about reader-response analysis; this section refers to a scientist who will be used as a starting point for the analysis of the results that will be presented later on in the essay. It will be followed by a model analysis of Det går an by Carl Jonas Love Almqvist. The purpose of the research is to find out why classic literature is read in schools and how it is understood, from the classic work Det går an. The research was realized with a questionnaire that was completed by students in their classroom. The study included a class of twenty-three students, fourteen of which were women and nine were men. The results showed some interesting information despite the limited number of participants involved. There is no difference between the female and the male experience of the book. But you could distinguish a number of different interpretations among the participants. Even though the students generally didn t like Det går an, they thought that the teachers should use more fiction in school. They also gave a lot of arguments on why one should read in school; this argument agrees with different scientist in the area. The results have been analysed with a comparison to the background of different theories about reader-response theories. The results shows that the difference in the interpretations of Det går an didn t depend on gender but rather on the students experience and competence of reading literature. One could see that there were a number of groups of interpretations per each part of interpretations and this shows that the students commune strategies for their interpretation. Sökord: Det går an, gymnasieelever, tolkningar, läsning Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon Fax

3 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 SAMMANDRAG Cecilia Nilsson Elevanalyser och tolkningar av Det går an Antal sidor. 38 Uppsatsen inleds med en beskrivning av olika argument för varför vi läser. Därefter följer en genomgång av teorier kring läsorienterad teori. Här beskrivs vilken forskare som kommer vara min utgångspunkt för analysen av resultaten senare i uppsatsen. Sedan gör en modellanalys av Det går an av Almqvist. Undersökningen syftar till att ta reda på varför man läser klassisk skönlitteratur i skolan och hur den uppfattas, utifrån det klassiska verket Det går an. Fokus för undersökningen har legat på elevernas tolkningar av Det går an. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning som gjordes på plats hos respondenterna. Studien genomfördes i en klass med tjugotre elever, varav fjorton kvinnor och nio män. Av resultatet framkom intressanta uppgifter, detta till trots det låga antalet respondenter. Det skilde sig inte mellan männens och kvinnornas upplevelser av boken. Det gick också att urskilja ett antal tolkningsgemenskaper. Även om eleverna generellt inte tyckte om Det går an, så ville de att lärare skulle använda sig av mer skönlitteratur i skolan. De gav också flera argument för varför man skulle läsa i skolan som stämmer överrens med olika forskare i området. Resultaten har analyserats mot bakgrund av olika teorier och forskningsresultat om läsorienterad teori. Av resultaten framkom att skillnaden i tolkningarna av Det går an inte berodde på kön utan snarare på elevernas erfarenheter och litterära kompetens. Det gick även att se att det fanns ett visst antal tolkningsgrupper per varje tolkningsdel och detta visar att eleverna använder sig av tolkningsgemenskaper. Sökord: Det går an, gymnasieelever, tolkningar, läsning Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon Fax

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 2 BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR FRÅGESTÄLLNINGAR TEORIER DET GÅR AN MODELLANALYS AV DET GÅR AN 10 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE VALIDITET OCH RELIABILITET 20 4 RESULTAT RESPONDENTERNA DEL 1 AV ENKÄTEN VAD TYCKER DU GENERELLT OM BOKEN? HAR DU FÅTT NÅGON HJÄLP NÄR DU LÄSTE BOKEN? HUR OFTA LÄSER DU BÖCKER PÅ DIN FRITID? TYCKER DU ATT BOKEN ÄR FÖRE SIN TID, EFTER SIN TID ELLER I SAMTID MED DE TANKAR SOM RÅDDE I 1800 TALETS SVERIGE? TYCKER DU ATT LÄRARE BORDE ANVÄNDA SIG AV MER ELLER MINDRE SKÖNLITTERATUR I UNDERVISNINGEN? DEL 2 AV ENKÄTEN ANALYS OCH TOLKNINGSDELEN AV ENKÄTEN HUR TOLKAR DU DET NÄR SARA SLÄNGER TAGEL RINGARNA ÖVERBORD SOM HON FÅTT AV ALBERT? HUR TOLKAR DU DET SARA SÄGER TILL ALBERT I KAPITEL TRE D EN, SOM VILL SKÄRA GLAS, MIN HERRE, HAN MÅSTE HAVA DIAMANT! HUR TÄNKER DU KRING EPISODEN I KAPITEL FEM, DÄR SARA OCH ALBERT SLÅR FÖLJE OCH RESER MED HÄST OCH VAGN? HUR TÄNKER DU KRING SLUTET I BOKEN? VAD TROR DU HÄNDER EFTER SLUTET I BOKEN? DEL 2 AV ENKÄTEN EPOKDELEN AV ENKÄTE N VEM ÄR DEN TYPISKA REALISTEN I BOKEN, VILKA ÄR DENNES KÄNNETECKEN? VEM ÄR DEN TYPISKA ROMANTIKERN I BOKEN, VILKA ÄR DENNES KÄNNETECKEN? 30 5 ANALYS OCH DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION 33 KÄLLOR 38 PRIMÄRKÄLLOR 38 TRYCKTA 38 OTRYCKTA 38 SEKUNDÄRKÄLLOR 38 TRYCKTA 38 OTRYCKTA 39 BILAGOR 1 1. ENKÄT 1 2. BILAGA ENKÄT 1

5 VALDA DELAR UR DET GÅR AN 1

6 1 Inledning Den här uppsatsen kommer att handla om hur elever tolkar skönlitteratur. Man skulle kunna tro att en så tillsynes simpel sak som att tolka en bok får liknande resultat varje gång det görs. Men så är inte fallet, det visar sig snabbt att vid läsning av vissa böcker går tolkningarna av dem sannerligen isär. Att interpretationerna och då även upplevelsen av vissa texter går isär har för mig framförallt framkommit i olika gruppsamtal och i helklassdiskussioner i de tidigare kurserna i svenska språket och litteraturen. Speciellt tydligt blev detta av diskussionerna som följde läsningen av de skönlitterära verken Janne, min vän av Peter Pohl, författare och lektor i numerisk analys, och Det går an av Carl Jonas Love Almqvist, författare, tonsättare, språkvetare och språkpåverkare och svensk historisk kulturpersonlighet, men även i ett moment där vi arbetade enligt boken Läsaren som textskapare av Lars Wolf, docent i litteraturvetenskap, där vi diskuterade och tolkade poesi och arbetade med olika dikter. I fallet med Janne, min vän var klassen oense om en hel del nyckelhändelser och partier i boken som till exempel ganska grundläggande saker som till exempel om huruvida Janne var en pojke eller flicka. Kring mer öppna frågor som varför Janne inte var hemma i samma grad och omfattning som de andra barnen, men även Jannes bakgrund, var och vad kom Janne ifrån? I läsningen av Det går an var vi mer ense kring berättelsens grundstommar, men då boken även behandlar ett politiskt ställningstagande och visar denna med hjälp av symboler blev symboltolkningarna olika. Vissa studenter tog till sig boken medan andra nästan förkastade den. Hur kunde det komma sig, det var ju samma text vi läst, bestående av bläck tryckt på papper? När vi ställdes inför läsningen av Det går an framkom det som sagt att klassen återigen hade tolkat en och samma text på flera olika sätt. Vissa studenter hade läst boken som en kärleksroman, andra tolkade den istället som en reseskildring inspirerad av Carl von Linnés reseskildringar, andra hade läst boken som något som skulle likna ett politiskt ställningstagande. Men vilken var den rätta tolkningen? Fanns det en rätt tolkning? När det gäller just verket Det går an så får man nog konstatera att alla tolkningar är korrekta. I läsningen av Det går an var det även få studenter som lyckades se och tolka alla symboler som kanske behövs för att kunna utläsa bokens hela budskap. Vissa symboler kanske var synliga för en läsare men tolkades på ett annat sätt. Diskussionen i klassrummet var också sådan att många undrade om våra framtida elever verkligen skulle klara av att ta till sig boken när litteraturintresserade högskolestudenter hade svårt med det. Att tolkningarna av boken blev så 1

7 varierade fann jag intressant och fick mersmak av forskningsområdet läsarorienterad teori och ville forska vidare på egen hand. Frågan är om gymnasieelever kan ta till sig, tolka och reflektera kring Det går an på ett givande och korrekt sätt enligt litteraturvetare, 1 eller kommer bokens budskap att gå förbi dessa ännu unga läsare? Tidigare delkurser i svenska språket och litteraturen 1-30 hp och hp har innehållit kurslitteratur som berört läsarens roll i läsprocessen. Den här synen på litteratur och texter var relativt ny för mig, som inte tidigare tänkt i de banorna eller reflekterat över att en och samma text kan tolkas annorlunda av olika läsare och kanske till och med att byta betydelse och innebörd beroende på läsarens erfarenheter. Flera forskare menar att tolknings- och reflektionsförmågan i stor grad påverkas av läsarens kultur och tidigare erfarenheter men också av dennes bildning. 2 Tidigare kunskaper i all ära, men bildas det inte ny kunskap samtidigt som man läser skönlitteratur? Kommer gymnasieelevernas läsning av klassiska verk bidra till deras kunskaper om de olika epokerna? Mitt undersökningsområde blir således att undersöka hur gymnasieelever tolkar och reflekterar kring skönlitteratur samt vilka kunskaper de inhämtar om epoker via läsningen. Mitt val av litteratur som ligger till grund för uppsatsen blev verket Det går an. Dels innehåller verket flera episoder där tolkningsmöjligheterna är stora, dels är ett stort antal av symbolerna i boken relativt tydliga och läsaren förstår att den lästa episoden är viktig för berättelsen, men kanske inte har alla pusselbitar för att kunna göra en tillfredsställande tolkning av episoden. Dessa faktorer gynnar den tämligen oerfarne läsaren. 1 Svedjedal, Johan & Svenska Vitterhetssamfundet, Inledning Ingår i B. Romberg (Red.), C. J. L. Almqvist Samlade verk 21 Det går an, Hvarför reser du?, Stockholm: Almqvist & Wiksell International, S. 1 17, 1993, Alsheimer 2000 i Ranglin, Eva & Tengfjord, Marianne, Jag blev glad(are) och vis(are): unga vuxnas läsning av skönlitteratur = [I became happier and wiser : young adults reading of fiction], Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks och informationsvetenskap, Borås, 2005, 2 3. Probst, Robert E., Response & analysis: teaching literature in secondary school, 2. ed., Heinemann, Portsmouth, NH, 2004, 25. Svedner, Per Olov, Svenskämnet & svenskundervisningen, 2. [dvs 1.] uppl., Kunskapsföretaget, Uppsala, 1999, Wolf, Lars, Läsaren som textskapare, Studentlitteratur, Lund, 2002, kap 1. Jonathan Culler Litterär kompetens, Modern litteraturteori, del 2, Claes Entzberg & Cecilia Hansson (red), s , Umberto Eco, Modelläsaren, Modern litteraturteori, del 2, Claes Entzberg & Cecilia Hansson (red), s ,

8 Analyserna av texten kan sedan bli mer eller mindre korrekta beroende på elevernas tolknings- och läsarstrategier. Verket står dessutom med ena benet i romantiken och det andra i realismen. Dessa faktorer gör att den även blir en bra utgångspunkt för att undersöka läsarnas kunskapsanknytning om epoker till skönlitterär läsning i en fallstudie bland gymnasieelever på samhällsprogrammet. 2 Bakgrund Hur legitimerar vi som svensklärare arbetet med skönlitteratur när någon elev på svensklektionerna ställer den nästan provokativa frågan: Varför ska vi läsa skönlitteratur? Svaren på den här frågan är säkert lika många som det finns lärare. Vad läraren svarar beror på vilken syn denne har på ämnet och på skönlitteratur. Magnus Persson, författare och litteraturvetare, har i Varför läsa litteratur? gjort en ingående analys av vad styrdokumenten anser om läsning och vad de vill uppnå med denna i skolan. Han konstaterar att det finns elva genomgående legitimeringar i styrdokumenten. Dessa sammanfattar han på följande sätt: ger upplevelser; ger kunskap; språkutveckling; utvecklar och stärker den personliga identiteten; stärker den kulturella identiteten; ger förtrogenhet med kulturarvet; ger kunskap om och därmed förståelse/sympati för kulturell mångfald; främjar goda läsvanor; motiverar demokratiska värderingar; skapar empatiska, toleranta och demokratiska elever samt ger kunskap om litteratur, litteraturhistoria och litterär terminologi och sådana kunskaper gör eleven till en bättre läsare. 3 I ämnesbeskrivningen för svenskämnet står under första rubriken Ämnets syfte: Utbildningen i ämnet svenska syftar till att hos eleverna stärka den personliga och kulturella identiteten, att utveckla tänkandet, kreativiteten och förmågan till analys och ställningstagande. Den syftar vidare till att bidra till framgång i studierna och förmågan att kommunicera med andra. 4 Det här stycket handlar om elevernas utveckling. Kriterierna behandlar gymnasistens progression och är punkter som flera forskare menar att skönlitterärläsning utvecklar hos läsaren: förmågan att tänka, utveckla kreativiteten, hjälpa läsaren att utveckla metoder för analys och att ta ställning i viktiga livsfrågor. Detta stärker personen. 5 3 Persson, Magnus, Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, Skolverket, svenskämnets beskrivning, Bommarco, 2006, 41 49; Persson, 2007, kapitel 1 och 6; Ranglin & Tengfjord, 2005, 2 5; Eco, 2004, 19 3

9 Elevernas utveckling kan ses som en slags uppfostran, eller inskolning i samhället. Umberto Eco, Italiensk författare, litteraturvetare, historiker, medeltidsexpert och filosof samt professor emeritus i semiotik vid universitetet i Bologna, menar att en av litteraturens kanske viktigaste funktioner är den utvecklande funktionen, en uppfostrande funktion. 6 Längre ner under samma rubrik i ämnesbeskrivningen står det att det är genom litteratur som den kulturella identiteten skapas och att läsningen bidrar till personlig utveckling och mognad. Litteraturen kan skapa en värld eller en spelplan där det är möjligt att testa sina åsikter och värderingar i kontrollerade situationer. 7 I ämnesbeskrivningen av svenska framgår det att läsningen ska utveckla språket. Här menas inte bara utveckling av det talade och det skrivna språket, utan även utveckling av reflektionsförmågan och förmågan att tänka logiskt, alltså det personliga eller det privata språket. Eleverna ska formas till tänkande och reflekterande individer. Även Eco menar att litteraturen håller vårt personliga språk i form och tränar oss i de språkliga tolkningar som litteraturen inbjuder till samt ställer oss inför språket och livets tvetydigheter. 8 Det första avsnittet i ämnesbeskrivningen avslutas med den här formuleringen: Inom svenskämnet skall eleverna få rikligt med tillfällen att använda och utveckla sina färdigheter i att tala, lyssna, se, läsa och skriva och att möta olika texter och kulturyttringar. 9 Det visar att litteratur har en stor roll i svenskämnet på gymnasiet. Här talas det mer generellt om olika färdigheter, där läsning är en av dessa. Eleverna ska även få läsa olika texter och på så vis komma i kontakt med andra kulturer än den svenska. 10 Längre ner i ämnesbeskrivningen för svenska under rubriken Ämnets karaktär och uppbyggnad hittar vi en närmare beskrivning av de olika kurserna som ingår i ämnet svenska i gymnasieskolan. 11 Kärnämneskursen svenska A handlar i ansenlig utsträckning om färdigheter i läsning, men tyngdpunkt läggs även på läslust och en glädje att läsa. Att läsa för nöjes skull kallar Umberto Eco gratia sui och detta menar han är en av de viktigaste anledningarna till att vi läser (skön)litteratur Eco, Tankar om litteratur, Bromberg, Stockholm 2004, 19 7 Skolverket, Eco, Umberto, 2004, 11 9 Skolverket, Skolverket, Skolverket, Eco, 2004,

10 I svenska B betonas det att eleverna ska fortsätta utvecklingen av språket. Läsning ska vara lustfylld, men den kan samtidigt vara en kunskapskälla och litteraturen kopplas då även till historien, samhället och framtiden. Litteraturens uppfostrande roll återkommer ofta i styrdokumenten, Eco tar denna steget längre än styrdokumenten då han menar att denna uppfostran till ödet och döden är en av litteraturens huvudsakliga funktioner Syfte och frågeställningar Undersökningen syftar till att ta reda på varför man läser klassisk skönlitteratur i skolan och hur den uppfattas, utifrån det klassiska verket Det går an. Jag har valt att fokusera på några aspekter av boken för att se hur eleverna tolkar och reflekterar kring dessa episoder i boken. Jag har valt delar som jag tycker är viktiga och intressanta ur just tolkningssynpunkt Frågeställningar Hur analyserar och tolkar eleverna Det går an? Är de mottagliga för att inte bara se skönlitteratur som underhållning utan även som en kunskapskälla? Tolkar och reflekterar eleverna olika beroende på deras läsvanor på fritiden, använder de sig av någon lässtrategi eller läshjälp, och om det i så fall går att se någon trend i materialet? Kan man se någon skillnad i tolkningarna av verket som beror på kön? Det här är frågor som jag hoppas kan ge svar på och kan leda till att svensklärare får en vidare förståelse för hur de ska hjälpa eleverna att förstå, tolka och analysera olika böckers budskap. 2.2 Teorier I forskningsområdet läsorienterad teori finns många riktningar och en mängd forskare inom dessa. Området är brett, men generellt så sätts läsarens upplevelser i fokus istället för texten eller författaren. Författaren eller texten har inte ett givet budskap utan det är läsaren som skapar mening, utan denna skulle texten bara vara bläck och papper. 14 Det är alltså läsaren som mer eller mindre skapar texten. Den här synen på texter och läsning är inte så modern 13 Eco, 2004, Probst, Robert E., 2004, 33 5

11 som den kan tyckas vid första anblick, redan Almqvist skriver i texten Dialog om sättet att sluta stycken i Törnrosens bok att författaren kan skriva två typer av texter. Man kan skrifva så, att man ordentligt och riktigt ger besked i allt, [ ] Men man kan äfven skrifva på ett annat sätt. Man kan låta bli att yttra allt; kanske ej en gång i orden lägga det hufvudsakligaste. Hvad man yttrar kan dock vara af sådan beskaffenhet, att det sätter läsaren i ett perspektiv, i en stämning, i en önskan och förmåga att gå fram i ämnets rikting och han uppfinner på egen hand allt det öfriga osagda; ja kanske mycket mer, än som ens hade kunnat sägas af författaren. Läsaren får då vara, ej blott läsare, utan äfven menniska: han får vara produktiv. 15 Texten forstätter och Almqvist skriver att på det här sättet blir författaren och läsaren två samverkande faktorer som skapar texten. Han skriver också att Det är en stor konst att skriva så. 16 Det här skrev Almqvist redan på 1800-talet. Några mer moderna forskare som är värda att nämna och som förekommer i nästan varje text som rör läsorienterad teori är Louise Rosenblatt som opponerade sig mot vad som kallas nykritiken 17 redan på 1930-talet. Rosenblatt ser läsprocessen som en transaktion, där läsaren möter texten med alla sina erfarenheter. Rosenblatt lägger fokus på läsaren och dennes medverkan i textskapandet, men hon framhäver även textens betydelse i tolkningen. Läsningen är enligt Rosenblatt ett triangelförhållande mellan läsaren, den objektiva texten och den subjektiva texten. Där den objektiva texten kan sägas vara texten i dess fysiska form med bläck och papper, medan den subjektiva texten är den text som läsaren skapar samtidigt som denne avläser. På så vis skapas den objektiva texten. 18 Då Rosenblatt framhäver textens roll menar en annan forskare vid namn Stanley Fish, litteraturprofessor, att det är läsaren som skapar och konstruerar texterna, därmed förnekar han textens roll i sammanhanget. Fish menar dock att det inte är individen själv som tolkar texten utan att tolkningarna sker i tolkningssamfund, grupper som använder liknande tolkningsstrategier. 19 Jonathan Culler, professor i engelska vid Cornell University, lägger precis som Fish stor vikt vid läsaren och dennes roll i textskapandet. Detta gör att fokus flyttas från texten till läsaren. 15 Almqvist, Carl Jonas Love, Dialog om sättet att sluta stycken, Texter: från Sapfo till Strindberg: Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D. red, Studentlitteratur, Lund, S , 2006, Almqvist, 2006, Nykritiken lägger stort fokus på texten och undersöker textens budskap utifrån författaren och dennes mening med texten. Nykritiken utesluter läsaren från textskapandet. Läsaren blir här endast en avkodare av texter med av författaren redan givna budskap. 18 Wolf, Lars, 2002, Wolf, 2002, 25 6

12 Culler pratar också om litterär kompetens, med det menas en uppsättning konventioner som en tänkt idealläsare måste kännas till för att kunna läsa och förstå en litterär text som kan anses acceptabel. 20 Culler har mottagit kritik för sina teorier om litterär kompetens och idealläsare. 21 En annan forskare som många ofta återkommer till är Richard Beach, Professor vid Illinois Universitet. Beach menar att det finns fem primära perspektiv: the textual, the experimental, the psychological, the social och the cultural. 22 Han menar att dessa perspektiv är begränsade av det faktum att de belyser olika delar av läsare-text-transaktionen. Alltså beror den slutliga tolkningen av en text till stor grad på vilket perspektiv som läsaren främst har lutat sig mot när denne läst texten. 23 Jag har valt att analysera mina data enligt Umberto Ecos teorier. Ecos tankar påminner om Cullers och Fishs idéer. Eco har utformat en teori som enligt Johan Dahlbäck, författare och litteraturvetare, äger en sådan intellektuell styrka att den omformar ämnet [läs läsorienterad teori]. 24 Eco bygger sin teori på både betydelseteori eller semiotik och litteraturtolkningar. Dessa har i vanliga fall ett stort avstånd mellan varandra men detta avstånd minskas av Ecos strävan att formulera en öppenhetens estetik. Eco beskriver vad det är som möjliggör olika tolkningar och ständiga nyläsningar av en och samma text. Han undersöker alltså hur en text skapar mening snarare än vad vissa texter vill säga. 25 Vidare pratar Eco om texten som en strategi, och att det är denna strategi som bestämmer de, med Ecos egna ord, legitimerbara tolkningarna även om detta alltid bär på oändliga möjligheter. 26 Tolkningsprocesserna regleras delvis av ett samband mellan författarens planer med texten och responsen från en modelläsare. Modelläsare är ett begrepp som återkommer hos Eco, det kan kopplas till Cullers och Fishers tankar, och kan ses som en ny form av dem. Med modelläsare menar Eco att författaren som 20 Wolf, 2002, Wolf, 2002, Beach, Richard, A teacher's introduction to reader response theories, National Council of Teachers of English, Urbana, Ill., 1993, Beach, 1993, Dahlbäck, Johan, Att tyda öppenheten: Umberto Ecos semiotik, Modern litteraturteori: Claes Entzenberg & Cecilia Hansson (red). D. 2., s , Dahlbäck, 1993, Dahlbäck, 1993, 118 7

13 en del av sin textstrategi måste skapa en idealmottagare, en modelläsare. Författaren kan inte anta att läsaren har samma kunskaper som han eller hon själv innehar. Författaren eller avsändaren måste också ha i bakhuvudet vilka olika faktorer som kan påverka mottagaren i dennes läsning. 27 Författaren måste göra allt detta för att på något sätt kontrollera att ett eventuellt budskap med texten når fram till läsaren. 28 Att förutse sin modelläsare är inte att hoppas att denne existerar, det är snarare att ge texten en sådan utformning så att den skapar sin modelläsare. En text vilar inte bara på läsarens litterärkompetens, texten medverkar även till att skapa den. 29 Eco menar, i likhet med Almqvist, att författaren kan skapa texter med olika tolkningsgrad. Eco utvecklar tankarna om dessa texter och skiljer på vad han väljer att kalla öppna respektive slutna texter, exempel på en öppen text är enligt Eco texter som Finnegans Wake av Joyce, och som exempel på slutna texter ger han bland annat Flemmings Casino Royal. 30 Eco menar att öppna texter i sin öppenhet inte tillåter vilka tolkningar som helst och på så sätt är ganska stängda i sin tolkningsvariabel. Medan slutna texter som vänder sig till en så allmän läsare som möjligt, och kan sägas sakna modelläsare. Dessa allmänna texter blir snarare öppna än slutna i tolkningssituationen, med sina förutsägbara budskap 31 och då också uppenbar för alla. 32 Enligt Eco är ingenting öppnare än en sluten text. 33 Men den slutna textens öppenhet är ett resultat av yttre initiativ, av ett sätt att bruka texten och att inte vänja sig vid den. Det blir snarare en fråga om våld mot texten än ett samarbete med den. Eco menar att den öppna texten i sin öppenhet avgränsar antalet möjliga tolkningar och blir på detta sätt mer sluten i sina tolkningsmöjligheter. Den öppna texten är således inte tillgänglig för dem som inte lärt sig att pröva många koder och låta olika tolkningar spegla sig i varandra. 34 För att sammanfatta Ecos resonemang kan man säga att Eco kan sägas tänka tvärtom vad man normalt menar med öppen och sluten text. De öppna texterna är slutna i sina tolkningsmöjligheter medan de slutna texterna är oändliga i sina tolkningsmöjligheter. 27 Eco, Umberto, Modelläsaren, Modern litteraturteori: Claes Entzenberg & Cecilia Hansson (red). D. 2., s , 1993, Dahlbäck, 1993, Eco, 1993, Dahlbäck, 1993, 118; Eco, 1993, Dahlbäck, 1993, 118; Eco, 1993, Furhammar, Sten, Varför läser du?, Carlsson, Stockholm, 1997, Eco, 1993, Furhammar, 1997, 152 8

14 När författaren har bearbetat sin text med en modelläsare i åtanke och förstår vilka faktorer det är som kan påverka läsaren, kan texten anses vara det som Eco kallar en öppen text. Oavsett hur många tolkningar som är möjliga, genljuder den ena efter den andra så att de inte utesluter varandra utan tvärtom ömsesidigt förstärker varandra. 35 De öppna texterna kräver sin modelläsare. Om texten faller i händerna på någon som inte har de kunskaper och erfarenheter som den tänkte modelläsaren bör ha, så kan inte han eller hon göra de bidrag som behövs för att kunna producera en sammanhängande text. Den blir oläslig, eller så förvandlas texten till en helt ny vilket antagligen inte var meningen med den från början. 36 Som exempel kan vi ta en äldre text, en bok eller en pjäs, där det förekommer symbolik. Där symbolikens mening i pjäsen med tiden gått förlorad, då vi inte längre behöver denna symbolik för att fritt kunna uttrycka det vi anser om samhället eller maktutövarna. Om ett sådant verk läses eller ses på med moderna glasögon och perspektiv blir det en helt annan berättelse, och vi som moderna läsare kanske missförstår varför verket blev så omtalat och kritiserat Det går an Det går an är en bok som skrevs redan 1838 och omarbetades sedan två gånger under Almqvist liv, nämligen 1839 och När det idag talas om Det går an och kritiken som följde i dess fotspår menas den version som utkom Det är också en moderniserad utformning av 1839 utgåvan som jag använt som grund för min analys och enkätutformning. Det är endast ålderdomlig stavning som moderniserats. Boken har tolkats och analyserats åtskilliga gånger. Flera forskare har valt att betrakta olika aspekter av boken, för att ta några viktiga exempel så har verkets texthistorik utretts av bland andra Karl Gustav Ljunggren som valde att titta närmare på ändringarna mellan versionerna 1838 och Eco, 1993, Eco, 1993, ; Furhammar, 1997, Flera ganska moderna exempel på detta är faktiskt pjäser från forna Sovjettunionen, där det inte fritt gick att kritisera landets styre och samhällskritiker använde sig av olika symboler för att komma runt censuren. 38 Svedjedal, Johan, Almqvists Det går an och konsten att överleva: en texthistorik, Avd. för litteratursociologi, Litteraturvetenskapliga inst., Univ., Uppsala, 1989, 6 9

15 Arvid Ahnfelt, Albert Lysander, Algot Werin, Henry Olsson, Kurt Aspelin, Bertil Romberg och Stig Jägerskiöld med flera blev istället intresserade av berättelsens idéinnehåll och vilka konsekvenser de olika utgivningarna gav Almqvist. Vidare har Gunnar Qvist utrett näringsfrågan i berättelsen och Karin Westman Berg spinner vidare på Qvists forskning men lägger till ett kvinnoperspektiv. Även den politiska och estetiska bakgrunden har kartlagts och det av Kurt Aspelin. Berättartekniska analyser har självklart också gjorts av det här verket och då av bland andra Fredrik Böök som tittat närmare på ångbåten i boken som en miniversion av klassamhället, medan Per Olov Svedner har utrett den symboliska och realistiska tekniken. 39 Johan Svedjedal, professor avdelningen för litteratursociologi Uppsala universitet, har gjort flera undersökningar om Det går an av både språkliga, lingvistiska och av litteratursociologisk karaktär och han har även skrivit en bokserie om Almqvists liv. Enligt Svedjedal är Det gå an en sommarlätt idéberättelse om ett förälskat pars resa in i äktenskapsutopin, men samtidigt gav Almqvist några rapp åt kyrkan, en av de institutioner som han ansåg förkvävde människors lyckomöjligheter. 40 Det är på Svedjedals tolkningar av Det går an som jag främst valt att luta mig emot när jag gjort min modellanalys nedan Modellanalys av Det går an Som jag har nämnt tidigare kan Det går an upplevas på flera sätt. Läsupplevelsen beror på vilka glasögon läsaren har på sig, eller vilket teoretiskt perspektiv (se Teorier) denne väljer att luta sig emot. Här kommer jag att analysera de delar av verket som kommer tas upp i enkäten. Den här analysen kallas modellanalys eftersom den tjänar till att användas som en jämförelse mot respondenternas analys av verket. Analysen kommer ha fokus de delar av boken som tar upp olika aspekter av symbolik, äktenskap, kunskaper om epokerna och respondenternas medskapande. Intrig Boken handlar om två unga människor, vars resvägar korsas och de bestämmer sig för att slå följe, under resan växer deras känslor för varandra och de blir till slut kära i varandra. Dessa två personer är också huvudkaraktärerna i boken, de är Sara Videbäck och sergeanten Albert. Berättelsen är kronologisk och utspelar sig under en vecka. Berättaren är allvetande och det är genom denne och genom Alberts tankar som berättelsen presenteras. 39 Svedjedal, 1993, Svedjedal, 1993, 7 10

16 Tagelringarna Den här delen inträffar i början av boken. Jag har valt att ha med den här episoden i undersökningen för att den är intressant både för att karaktärerna möts för första gången men också för att Almqvist börjar tydliggöra sina anspråk med boken. Albert har blivit lite nyfiken på en flicka ombord, han blir så pass intresserad av henne att han tar reda på hennes namn ur passagerarloggen. Han förstår att hon döljer sin status då hon byter sin huvudbonad från en nätt fruntimmershatt till en silkesschalett som jungfrur brukade använda. Han ser att flickan står och budar på en tagelring hos ett par dalkullor. Han ser och hör att hon till slut inte vill köpa, då hon tycker att det är alldeles för dyrt. Då bestämmer den unge sergeanten sig för att köpa två ringar och ge den ena till flickan. Men när han gör det så verkar hon inte speciellt nöjd eller ens glad över gåvan Tillåt, mamsell Vid (han hejdade sig) tillåt, hm, att jag köper de där två tagelringarna av den stackars dalkullan. Han lade en tolvskilling i dalkullans hand och tog utan vidare omständigheter de bägge svarta-och-vita[sic] ringarna, som kullan höll upp i luften framför jungfrurna, i hopp om handel. Den skära såg litet förundrad upp på militären. Men han, icke brydd, tog genast den ena ringen, som hon förut valt, gav henne den och sade: Var det icke denna, som mamsell Sar hm var det icke just den här som behagades? Var så god, tag och behåll den. Jag själv behåller den andra. Flickan såg på honom med som han tyckte ganska vackra ögon. Ringen, som han sträckte henne, tog hon väl i häpenheten, men då han förmodade att hon skulle sätta den på fingret, vilket hon själv ämnat den åt, märkte han, att hon i stället, utan att säga ett ord, drog sig sakta bort till relingen och släppte ringen i sjön. Prosit sergeant! sade han till sig, då han varseblev denna rörelse. Det vill så mycket säga, som att jag är ordentligt avbiten. Bravo junker! varför skulle jag kalla henne mamsell, då hon anlagt huckle och vill vara okänd? 42 Albert fortsätter att tala för sig själv, och inser då att det egentligen var olämpligt att ge en främmande ungmö en ring, framförallt ombord på ett fartyg. Då går också han fram till relingen och kastar även han sin ring överbord. Han ger inte upp i sina försök att få kontakt med Sara, utan söker åter kontakt med henne. Hon är dock fortfarande kylig. Han gick till motsatta relingen och kastade den andra tagelringen, som han redan satt på sitt eget finger, även i sjön. Därvid spottade han på salutkanonen, som låg här nära vid. Så spatserade han ett slag över däcket fram till aktern, och när han nalkades fördäcket, ville det sig, att han kom mitt emot den skära okända, som stod och såg på maskineriets rörelse. - Ser du, sade han och höll fram sina händer, jag har också kastat min ring i sjön. Det var det bästa vi kunde göra. Först ett skarpt mätande ifrån topp till tå, straxt[sic] därefter likväl ett knappt märkbart, men ganska gott leende, en fin sprittande min, som genast försvann, utgjorde hennes svar. - Är ringen i sjön? å då! tillade hon. - Jag hoppas en gädda redan har slukat honom, sade sergeanten. - Min tog en abborre. 41 Almqvist, Carl Jonas Love, Det går an, nyutgiven specialutgåva i samarbete med Expressen 2007, Stockholm, Albert Bonniers Förlag, 2007, kap 1 42 Almqvist, 2007,

17 - När nu, återtog sergeanten och böjde huvudet, gäddan slukar abborren, som hag hoppas snart sker, så komma ändock de bägge ringarna att ligga under samma hjärta! Det sista utviskades[sic] med en öm dragning på orden, men som alldeles misslyckades för sergeanten. Flickan vände sig tvärt bort utan att svara, och blandade sig med de övriga jungfrurna. 43 Med den här sekvensen i boken väljer författaren tidigt att synliggöra budskapet med boken. Det går an språkar för kärleksbaserade äktenskap, istället för statusäktenskap eller av föräldrarna i förväg planerade giftermål som knappast förekommer i Sverige idag. Kärleksbaserade äktenskap var på den här tiden ovanliga. När paret kastar ringarna överbord, kan detta ses som att de kastar äktenskapet i sjön, och detta retade såklart gallfeber på kyrkan. 44 Det går an menade att kvinnan skulle vara mer jämställd mannen och ha rättighet till en friare näringsidkning för kvinnor, detta var 1839 en högaktuell fråga, då den skulle tas upp i riksdagen För att provocera och göra ställningstagandet tydligare har Sara Videbäck bestämda åsikter om äktenskapet. Hon vill inte gifta sig, hon vill leva i ett fritt förhållande utan band, hon vill också kunna försörja sig själv. Detta är självklart i vår tid, men 1839 var det inte alls själklart. Men det fanns redan en mängd Sara Videbäckar ute i samhället framförallt i storstäderna, som redan försörjde sig själva och som fött barn utom äktenskapet. 46 Då Saras far är död och hennes mor sängliggande och gravt alkoholiserad, är det Sara som sköter affärerna. Detta är något som hon verkar trivas med och hon vill inte bli av med sitt arbete. Men detta är något som med stor sannolikhet skulle kunna hända, eftersom hon som ogift och då också omyndig inte får försörja sig hur som helst. Om modern dör kan Sara inte längre driva glashyttan under sin moders täckmantel, eftersom denna näringsidkning skulle ses som en olämplig verksamhet för en ungmö. Hon har dock en plan för hur hon skulle kunna försörja sig efter modern död, hon tänker hyra ut rummen ovanpå glashyttan och fortsätta med glasverksamheten, trots att det också skulle ha varit olagligt. Sara Videbäck har bestämda åsikter om äktenskapet, i stor mån baserade på att hon såg sin mor gå under i ett dåligt äktenskap präglat av misshandel och alkohol. 43 Almqvist, 2007, Föreläsningsanteckningar, Hassel, Ing Marie, Carl Jonas Love Almqvist, webbplatsen zein [fredag den 14 november 2008] 46 Borgström, Eva, Går det verkligen an?: om Carl Jonas Love Almqvist, Nordisk kvinnolitteraturhistoria/redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) Bd 2/redaktion: Inger Lise Hjordt Vetlesen, s , 1993,

18 Glas skall skäras med diamant Den här delen har jag valt för att jag tycker att det har en uttrycksfull symbolik som visar Alberts känslor och Saras karaktär. Det är ett återkommande tema i boken, snarare än en enskild episod. Det här glas- och diamanttemat kommer ofta upp i Alberts tankar speciellt när han inte kan sova för att han tänker på Sara som han är så kär i. Det här visar hur Albert tänker om Sara, och hans frustration över att sina känslor verkar obesvarade. En bit in i berättelsen kommer det fram att Sara är glasmästardotter, och att hon rest till Stockholm för att inhandla materiel hem till glashyttan i Lidköping. Albert undrar över varför hon inhandlat diamanter och Sara svarar att den som vill skära i glas, min herre, han måste hava diamant! 47. Det här förbryllar Albert något och det verkar som att han har lite svårt att förstå att glas inte kan skäras med flinta. Han sitter uppe och tänker och liknar Sara med glas: Sara Videbäck är icke av dem som drömma, suckade han och slöt igen sina ögon. Till slut har hon väl ändå ett glashjärta, hårt och kallt; glänsande, men stelt. Hon frågar minsann varken efter att hata eller älska. Men vad är hon då själv för en? 48 Albert undrar över sitt resesällskap. Han tycker sig ha en bild av henne, men på något sätt så känner han att det inte stämmer riktigt med den person han håller på att lära känna. I ett annat parti i boken när Albert inte kan sova vill han rista in sitt namn i en fönsterruta men kan inte för han har bara flinta, då blir han dyster och tänker att han borde fälla ihop sina anspråk, 49 för han har ingen diamant. 50 Albert blir ledsen eftersom vad han än gör så verkar det inte charma Sara och han vill inget hellre än att få Saras uppmärksamhet och kärlek. Albert menar att han inte är fin nog att få Saras hjärta eftersom han inte har diamanter, som är en exklusiv vara. 51 Det är att gå för långt i sin tolkning om läsaren menar att det här syftas på rikedom. Om denne anser att temat istället avser Alberts karaktär så är det en mer korrekt tolkning. Ytterligare en tolkning av glasets betydelse är att det finns där som en tunn barriär, omöjlig att brista, mellan Albert och hans kära Sara. Speciellt tydligt blir detta i de partier där paret övernattar i samma rum och Albert väljer att sova i fåtöljer med huvudet mot glasrutor. 47 Almqvist, 2007, Almqvist, 2007, Almqvist, 2007, Almqvist, 2007, Svedjedal, 1993, 7 17; Föreläsningsanteckningar,

19 Här kommer också Saras karaktär fram som stark, hård som glas. Albert är Saras kontrast, han får ständigt känsloutbrott och svär som en borstbindare. När han svär så använder han sig av de mer folkliga svordomarna som prosit 52, fy skock 53 eller hälsingland 54. Albert är dock inte riktigt den karlakarl som han vill utge sig för att vara. Han tänker och analyserar och är av en mer känslosam personlighet än Sara. Även om det är Alberts tankar som vi läser i boken så säger de oss knappt något om hans yttre egenskaper, de säger desto mer om Saras yttre person och vem Albert tror att hon är. Men det är å andra sidan Albert som vi lär känna först och det är hans inre som ligger i fokus för berättelsen och hur han reagerar på Sara, men han vet inte hur han ska umgås med henne. De båda karaktärerna står således i fokus för berättelsen på olika sätt. Sara står i centrum för Alberts tankar, men det är bara Albert som vi som läsare lär känna. Resa med häst och vagn Detta är ett tema som upptar huvuddelen av boken. Jag har valt att ha med den här delen av boken för att det är här som Sara och Albert börjar sin resa tillsammans. Almqvist har även valt att låta de båda huvudkaraktärerna representera varsin epok. Detta kommer fram på ett tydligt sätt under just resan med häst och vagn: Albert är den som får representera romantiken med sina hyllningar till naturen och olika känslostormningar medan Sara får å andra sidan representerar de nya strömningarna i Sverige på den tiden och står för realismen, där hon är den mer praktiskt lagda och tycker att naturen inte är något att hylla vägarna är gumpiga och dessutom dammar det förskräckligt. 55 Dessa epoker existerade samtidigt i Sverige under ett epokskifte, som landet präglades av. Därför är denna episod viktig då den visar på hur välskriven och genomtänkt boken är. Eftersom resan har en så pass stor del av boken har jag valt att avgränsa den, och bestämt mig för att fokusera på en del där huvudpersonernas karaktärer blir tydligare. Här får vi också prov på Almqvists förmåga att göra övertygande och verklighetstrogna miljöbeskrivningar. Dessa görs med hjälp av sitt stora geografiska intresse och sin massiva kunskap om Sverige. 52 Almqvist, Carl Jonas Love, Det går an, nyutgiven specialutgåva i samarbete med Expressen 2007, Stockholm, Albert Bonniers Förlag, 2007, Almqvist, 2007, Almqvist, 2007, 46, här ursäktar sig författaren även för stavningen av Hälsingland med litet H, i en fotnot, då det här används som en svordom. 55 Almqvist, 2007, 55 59; Svedjedal, 1993, 7 17; Föreläsningsanteckningar,

20 Här följer en beskrivning av Strängnäs när paret fortfarande åker med ångbåten, här har båten stannat till för att ge passagerarna möjlighet att äta, sträcka på benen och släppa på nya passagerare: Den unga militären, förtjust över att i all hast och nästan emot förmodan höra sin bekantskap vara en språksam människa, började själv finna Strängnäs ganska trevligt. I själva verket är det så också. Allt utan anspråk. Man kommer upp ifrån sjön och beträder idel krokiga, smala gränder eller gator, som slingra sig över backar. Den sturska rakheten synes icke till i detta samhälle. De små husen äro gamla, vänliga; och man finner dem snart icke blott hava gavlar, utan även långsidor med täcka fönster på, och till och med portar, där man känner sig hågad att stiga in. Här är icke tecken av förnämt, varken av den högadliga riddarhussorten, ej heller av det urförnäma[sic], som finnes hos den självständiga delen av bondeståndet och visar sig i dess sätt att vara: nej, här ses allenast det medborgerliga av anspråkslösare slag. Man tror alla husen tillhöra skutskeppare, glasmästare, borstbindare, fiskare. 56 De här detaljrika inslagen återkommer flera gånger under berättelsen och berör inte bara städer utan även naturen. Almqvist kan göra dessa detaljerade beskrivningar eftersom han hade ett stort geografiskt intresse och besatt stor kunskap om Sverige, bland annat på grund av sina många resor runt om i landet. De båda karaktärerna ser olika på naturen och dess roll. Albert anser att naturen är något vackert och njutbart. Sara ser snarare naturen som något som bara finns där och som ett nödvändigt ont. Under deras resa med häst och vagn genom Sverige, efter båtresan, kan vi se hur de båda karaktärerna tänker kring naturen. Man var nu kommen på landsvägen, vilken jämn och ypperlig tilllät[sic] en ganska hastig fart, utan att någon därav kunde finna sig stött. Drängen teg och inslumrade, i synnerhet som det icke var hans egna hästar. [ ] Sara sade en gång: - Det dammar! Denna sanning var ovederlägglig och således icke vidare att behandla Det var en dum magistrat, Sara. Jag tör akta mig för att resa till Lidköping. Men uppriktigt, är du icke törstig i detta hundflottsdamm? Jag vet en liten källa här uppe i backen. Tycker du inte, att denna nejd är ganska vacker? - Kallas det här en nejd? hava vi långt kvar till Fellingsbro? - Men har du då icke kärlek för vackra landskapsstycken? - Landskapsstycken? frågade hon och såg sig liknöjt omkring. 58 Det verkar som att Albert försöker mjuka upp Sara med sin entusiasm för naturen, men hon verkar inte alltför nöjd med den skumpiga och dammiga resan. Sara är svårflörtad och kan inte se det vackra i naturen för, därför hon jämför med metropolen Lidköping och inget kan 59 slå det, för hennes centrum i universum är Lidköping. 56 Almqvist, 2007, Almqvist, 2007, Almqvist, 2007, Adolfsson, Eva, Kvinnligt, manligt, androgynt: om förändringens gestalter hos Almqvist, Carl Jonas Love Almqvist/utgivna av Almqvistsällskapet: redigerad av Roland Lysell och Britt Wilson Lohse., s , 1996,

21 Desto mer Albert lär känna Sara och desto längre resan går, blir det lättare för honom att få fram sina intentioner. Sara har flera långa monologer där hon visar sina åsikter i den här delen. Albert kommenterar dessa monologer och hjälper Sara vidare i sina yttranden snarare än att motsäga dem. Slutet på boken Här rullas bokens fulla budskap upp och de kära får till slut varandra. Den här delen har jag även valt att ha med i undersökningen därför att det är en händelserik episod med dödsfall, Saras kärleksförklaring till Albert och slutligen Alberts tysta godkännande av Saras anspråk om samliv utan äktenskapliga eller andra band eller förbindelser. Paret anländer till Lidköping, Sara bestämmer att de inte ska färdas tillsammans in i staden, hon hoppar av en bit innan Lidköping och går vidare till fots. Albert kör in med häst och vagn till Lidköping på jakt efter ett rum. De bestämmer att Sara ska skicka bud när det är passande för Albert att komma på visit och titta på rummen som Sara vill hyra ut. På väg in i staden möts hon av ett begravningståg. Hon förstår snart att det är hennes mor som avlidit medan Sara varit på resande fot. några av de äldre läropojkarna jämte andra bekanta buro en likkista. Det var hennes mors! därpå kunde hon inte tvivla. 60 Det här kan ses som att det nya kommer inridandes i staden med Albert i spetsen och det gamla lämnar samhället med moderns död. 61 När Albert väl får bud att komma till Videbäckskans hus, missuppfattar han situationen totalt. Han förstår det som att det är Sara Videbäck som dött och inte hennes mor. Utom sig av sorg vandrar han runt i staden för att sedan styra stegen mot huset för att få se Sara en sista gång. Han visas in i de rum som ska uthyras och kan knappt tro sina ögon när Sara livs levande kommer in i rummet. Dörren öppnades. Hon steg in. Sergeanten for litet åt sidan vid anblicken av en svart flicka: en flicka i ratine med Saras huvud, milt leende då hon märkte hans häpnad: en bred, finstärkt lenonskrage över bröstet. Kinderna vita Almqvist, 2007, Föreläsningsanteckningar, Almqvist, 2007, 100: Episoden i undersökningen börjar med budet som kommer till Albert. 16

22 I tidigare version från 1838 var det inte kinderna som var vita utan det var lenons-kragen som var vit, att Almqvist valt att ändra på den här detaljen gör en stor symbolisk skillnad. Det vita och oskuldsfulla fäst nu istället vid Saras kropp och person, istället för vid hennes klädsel. Almqvist försöker antagligen på detta sätt att mildra sitt budskap med boken och inte chocka läsaren. 63 Här ser vi återigen prov på Alberts känsloregister och han kan åter kopplas till romantiken. Saras idéer och intentioner blir fullt tydliga, framförallt när hon lägger fram sitt förslag om att de båda ska leva tillsammans, men som ogifta. Detta var kontroversiellt på den tiden då boken kom ut för första gången. Detta fick också en hel del konsekvenser för Almqvist, som från att ha varit respekterad och hyllad på bara några månader efter bokens utgivning blev häcklad och illa ansedd. Det är här i bokens sista del som hela det politiska ställningstagandet rullas upp: att kvinnor skulle få ha rätten till mer näringsfrihet och befogenhet att bestämma om hon ville gifta sig eller ej. 64 Boken har ett öppet slut, det gör att läsaren spinner vidare på hur det går för de båda karaktärerna. Detta gör att läsarna blir medskapare till texten och berättelsens fortsättning. Flera författare i Almqvists samtid gjorde fortsättningar på verket för att visa på vad de tyckte om alstret och de var sannerligen inte vänligt sinnade mot Det går ans idéer. Malla Silferstolpe, i Almqvists närmsta vänskapskrets, skrev boken Månne det går an?: fortsättning af Det går an 1840, utgiven i Uppsala. I den låter hon läsarna få se hur det gick för Albert och Sara, hon väljer att skildra deras vardag som tragisk och horribel, med inslag av det som Sara fruktade skulle ske i ett äktenskap. Även Johan Vilhelm Snellman gjorde en fortsättning på Det går an, han gör en vassare variant än Malla Silferstolpe. Han väljer att härma Almqvists titel och ger den titeln Det går an: en tafla ur lifvet: fortsättning utgiven i Stockholm Adolfsson, 1996, Svedjedal, 1993, 7 17; Föreläsningsanteckningar, Föreläsningsanteckningar,

23 Då efterspelen på Det går an blev stort, kände sig antagligen Almqvist missförstådd. Han tog in berättelsen i Törnrosens bok 66 och skrev en efterskrift till verket. I efterskriften försöker Almqvist förklara sig. Där låter han karaktärerna diskutera huruvida Det går an är en tendensroman och reaktionerna på den. Hvad innehållet beträffar, påstår man, att det skall hafva satt Sverige i uppror vid sin första apparition; men att saken sedan gått så framåt, att det uppväxande slägtet i allmänhet numera tar den för afgjord. 67 Här visas också att kritiken som följde Det går an i stor utsträckning uttalades av personer som egentligen inte med säkerhet visste vad det stod i lagen, många antog att det som står i verket var möjligt men så var inte fallet. 68 Längre fram läser en av karaktärerna ingressen till den andra upplagan av Det går an. Här står att texten innehåller berättelsen om en händelse blott.. 69 Eftertexten fortsätter med att författaren (Almqvist) hoppas att läsaren inte ska anse att den här händelsen som obetydlig. Därefter fortsätter en av jaktslottskaraktärerna en monolog och betonar att Det går an snarare är ett konstverk än en vetenskap. 70 Denne menar att Sara har goda skäl att säga så som gör i boken och att de vara styckets konstnärliga tillhörigheter, och så der icke för berättarens eller lärdomarnes egen räkning, utan såsom ingredienser af skildringen, nemligen här af den i stycket uppträdande och handlande personens själstillstånd eller sätt att tänka. 71 Det här tolkar jag det som att Almqvist tar avstånd från Saras åsikter och att han betonar att berättelsen är påhittad snarare än vetenskaplig. Karaktärerna diskuterar två texttyper, den konstnärliga och den vetenskapliga texten. De diskuterar huruvida Det går an är en konstnärlig eller en vetenskaplig text. De kommer fram till att det måste ses som en konstnärlig text, med influenser av en tendensroman. Det konstateras också att Ett äkta artistiskt stycke har dock egenskapen att aldrig dö. 72 istället för att som en tendensroman som bara lever för stunden. 73 Och med facit i hand så vet vi att Det går an levde vidare i svenska litteraturstudier och att det idag ses som ett klassiskt verk. 66 Törnrosens bok är en bok där de flesta av Almqvists skrifter ingår. Boken samlar verken under en ramberättelse där en grupp människor samlas och berättar och läser olika texter för varandra. 67 Almqvist, Carl Jonas Love, Noter, Samlade verk. 14, Törnrosens bok: imperialoktavupplagan. Bd 3:1, Almqvist & Wiksell International [distributör], Stockholm: Svenska vitterhetssamfundet, s , 2005, Föreläsningsanteckningar, Almqvist, 2005, Almqvist, 2005, Almqvist, 2005, Almqvist, 2005, Almqvist, 2005,

24 3 Metod och genomförande Arbetet med uppsatsen började med att jag skickade e-post till den skola där jag ville göra min undersökning. Jag e-postade rektorn för det programmet jag var intresserad av och frågade om det fanns två lärare, till klasser som lämpligtvis läste kärnämneskursen svenska B, som var intresserade av att låta en student göra en undersökning i sina klasser. Jag e-postade även min tidigare handledare och frågade om han också var intresserad. Totalt var tre lärare intresserade, men då läsningen av Det går an tog lite längre tid än vad jag och de berörda lärarna hade förmodat och oväntade händelser kom emellan, som till exempel studiedagar, minskades antalet klasser ner från tre till en. Lämpligt nog blev den berörda klassen den klass jag kände sedan tidigare efter min praktik på den berörda skolan. Detta gjorde att jag hade kunskaper om klassen och kunde använda mig av dessa vid enkättillfället. Eleverna i klassen kände också igen mig och detta kan ha bidragit med en trygghetskänsla som kan ha hjälpt dem att svara firare på enkätfrågorna. Då jag från början ville ha så många respondenter som möjligt, utformades en enkät enligt Att få svar: intervju, enkät, observation och Enkätboken. 74 Min handledare föreslog att det kunde vara tänkvärt att även göra en enkätbilaga där eleverna skulle kunna gå tillbaka och läsa vilka stycken i boken jag syftade på i enkäten. Det här var något som jag inte tänkt på och jag tyckte att det var en bra idé, därför utformade jag även en bilaga till enkäten. Dessa finns i bilagorna efter Källorna. Enkäten består av både kvalitativa och kvantitativa frågor. När jag var nöjd med enkäten gjorde jag två pilotundersökningar oberoende av varandra. Pilotundersökningarna syftade till att få reda hur respondenterna uppfattade enkäten. Pilotrespondenterna var en ung kvinna och en ung man med samma erfarenheter av litteraturstudiet och av Det går an som de faktiska respondenterna. De gav konstruktiv kritik på enkäten, berättade hur de upplevde den och ansåg att jag inte behövde ändra på något i den. Resultaten från enkäterna har sammanställts i löpande text och de kvantitativa frågorna har förtydligats med diagram. Litteraturen som jag använt mig av har jag funnit på olika sätt. De flesta källorna har jag träffat på via sökningar i bibliotekskatalogen JULIA, samt LIBRIS. Men jag har även återupptäckt vissa titlar i min privata bokhylla, där ibland primärkällan Det går an. 74 Kylén, Jan Axel, Att få svar: intervju, enkät, observation, 1. uppl., Bonnier utbildning, Stockholm, 2004, 53 94; Trost, Jan & Hultåker, Oscar, Enkätboken, 3., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007,

25 De sökord som jag använt mig av har varit: läs*, läsning, läsupplevelse, reader, response, läsprocessen samt Eco i olika kombinationer. Jag har gjort mitt urval av litteraturen genom att först göra en överblick i innehållsförteckningen samt en första snabb skumläsning av kapitel som verkade intressanta för uppsatsen. Resultaten har som tidigare nämnts inhämtats via en enkätundersökning. Frågorna i enkäten är både öppna och slutna och kan då ses som en kombination av kvantitativa och kvalitativa frågor. Flera forskare som nämns i Rodney Åsbergs artikel Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen menar att detta skulle påverka metoden i uppsatsen. Men som Åsberg skriver i sin artikel är kvalitativ respektive kvantitativ endast ett sätt att beskriva de resultat som inkommit. Kvalitativ-kvantitativ kan inte användas för att beskriva en metod, enligt Åsberg. 75 Metodiken för den här uppsatsen kan istället beskrivas som en blandning av fenomenografi och hermeneutik. Fenomenografi tittar på vilka skilda sätt det finns att uppfatta en företeelse och hur denna upplevs. Hermeneutiken koncentrerar sig på vad det är som visar sig och vad innebörden är i detta Validitet och reliabilitet När det görs en undersökning måste de inkomna data kontrolleras som tillförlitliga och giltiga. Det talas då om resultatens validitet och reliabilitet. Med validitet menas frågans förmåga att mäta det den avser att mäta. En fråga har hög validitet när det inte finns eller bara finns ett litet systematiskt fel. Med reliabilitet anses om upprepade mätningar kommer att ge samma eller liknande resultat. 77 För att upprätthålla en god reliabilitet i uppsatsen har enkäten utformats med en första del som syftar till att ta reda på elevernas olika bakgrunder och erfarenheter av läsning. Dessa frågor är utformade som kryssfrågor med redan färdiga svar. Vissa frågor har följdfrågor som varför, vad läser du? etc., där respondenterna svarar fritt. 75 Åsberg, Rodney, Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa kvantitativa argumentets missvisande retorik Pedagogisk forskning i Sverige, nr 4 (2001), Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg, s Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/allmänmedicin vid Institutionen för Medicin, Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet, Forskningsmetodik, 2008 [måndag den 15 december 2008] 77 Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, 2. [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, 99 20

26 Den kvalitativa delen av enkäten, med öppna frågor, har huvudfokus och syftar till ta reda på hur eleverna har tolkat och resonerar kring Det går an. Undersökningen störs av både externt och internt bortfall, enkäten kan inte heller sägas vara helt fri från systematiska fel. 4 Resultat Här kommer enkätresultaten att presenteras. Datainsamlingen har genomförts via en enkätundersökning. Enkätundersökningen har verkställts efter att eleverna har läst Det går an. Jag har besökt klassen och berättat om enkätens syfte, hur den redovisas och betonade att deltagande i undersökningen var frivilligt. Därefter delade jag ut enkäten och enkätens bilaga, som båda finns i bilagor. Eleverna ombads lägga sin enkät på katedern när de var klara med den. Resultaten kommer att presenteras i tre delar. Redan här i resultatsammanställningen kommer jag att skilja på de unga männens och de unga kvinnornas data. Detta för att kunna se om det är någon skillnad mellan deras svar. De kvantitativa data från enkäten kommer att redovisas i antal svarande istället för i procent. Det här valet har jag gjort för att ge en så korrekt bild av svaren som möjligt, om de istället redovisats i procent skulle detta missvisa de faktiska resultaten då gruppen män i klassen är mindre än gruppen kvinnor. Kvantitativ data som redovisas kommer följas av nummer inom parantes för att förtydliga resultatet och underlätta läsaningen, övriga nummer som till exempel antalet svarsgrupper kommer inte att förtydligas med nummer inom parantes. De kvalitativa svaren kommer att redovisas så som respondenterna har formulerat dem, olika fel som förekommer är därför inte rättade. Respondenterna kommer att omnämnas som AK eller AM och ett nummer, som är slumpartat valt. A står för Klass A, K för kvinna och M för man. Jag utformade detta system för att kunna jämföra med de andra klasserna, som tyvärr föll bort i undersökningen. 4.1 Respondenterna Respondenterna är en gymnasieklass som läser kursen svenska B, med fokus på litteraturhistoria på ett medelstort gymnasium i en medelstor stad i södra Sverige. 21

27 Kvinna, 14 Man, Tabell 1 visar könsfördelningen i Klass A Klass A, som jag har valt att kalla den, består av nio (9) yngre män och fjorton (14) yngre kvinnor, som visas i tabell 1. Klassen upplevs som en homogen klass med bra sammanhållning. Det känns som att majoriteten i klassen känner att de hör hemma i sin klass och att de trivs med denna. Det är en ambitiös klass som överlag är målinriktad. Flera i klassen satsar mot de högre betygen i ett antal ämnen. Detta grundas på tidigare observationer och praktik i klassen. 4.2 Del 1 av enkäten Den här delen av enkäten syftar till att kontrollera respondenternas inställning till boken och deras förutsättningar under läsningen. Den syftar också till att skapa en bild av respondenternas läsvanor som kan komma att bli en av de faktorer som gör att deras svar senare skiljer sig från varandra i del två av enkäten Vad tycker du generellt om boken? Kvinna Man Mycket bra Ganska bra Bra Ganska dålig Dålig Mycket dålig Tabell 2 visar vad eleverna tycker om boken, kvinnornas och männens svar står åtskilda. Alla respondenter svarade på frågan. Bland de unga männen var det en (1) som ansåg att boken var bra, tre (3) som ansåg att boken var ganska dålig, en (1) som ansåg att den var dålig, och en (1) som ansåg att den var mycket dålig. En man som ansåg att boken var mycket 22

28 bra. Resultatet för de unga kvinnorna är liknande. Det var en (1) som ansåg att boken var ganska bra (alltså alternativet något bättre än bra), det var sex (6) av de unga kvinnorna som ansåg att boken var bra, sex (6) ansåg också att boken var ganska dålig och en (1) ansåg att boken var mycket dålig (tab. 2) Har du fått någon hjälp när du läste boken? Kvinna 4 Man 5 Ja Nej Tabell 3 visar om eleverna anser att de har fått hjälp när de läste boken Alla svarade på frågan. Fyra (4) unga männen och åtta (8) kvinnorna anser att de har använt sig av läshjälp, medan fem (5) män och sex (6) kvinnor anser att de inte fått hjälp med läsningen (tab. 3). Om ja, vad för hjälp? Av de möjliga svarsalternativen fanns på denna fråga en del olika varianter av lässtrategier eller förtydligande moment som jag valt att kalla läshjälp. De kunde välja mellan alternativen läslogg, boksamtal, analysfrågor, föreläsningar eller skriva egna alternativ. Alla har svarat att de använt sig av analysfrågor Enkäter insamlade hösten

29 Hur tycker du att det fungerade? 3,5 3 3 Gav djupare förståelse 2, Ökade förståelsen Bra 1,5 1 0, Kvinna Man 1 Ingen skillnad Svårt att koncentrera sig på boken Gjorde mig mer förvirrad än hjälpte mig Tabell 4 visar hur de svarade upplevde hjälpen de fått Svaren på frågan varierade. Bland männen var det en (1) som tyckte att analysfrågorna gett ökad förståelse, två (2) som inte tyckte att de utgjort någon skillnad och en (1) som tyckte att de snarare förvirrat honom i läsningen än hjälpt till med denna (tab. 4). Det var fler positiva reaktioner från kvinnorna, där en (1) tyckte att de hade gett henne en djupare förståelse, tre (3) tyckte att analysfrågorna hade gett dem en ökad förståelse för verket och två (2) tyckte att det inte hade gjort någon skillnad för läsningen (tab. 4) Hur ofta läser du böcker på din fritid? Mindre än 1 per år Kvinna Man 0 Ungefär 1 per år 1 per halvår 1 per månad 1 per vecka Mer än 1 per vecka Tabell 5 beskriver hur ofta eleverna anser sig läsa på fritiden Alla har svarat på frågan. I klassen är det en ansenlig skillnad mellan de som läser mest och de som läser minst böcker på sin fritid, detta visas i tabell 5. De flesta i klassen, nio (9) kvinnor och fyra (4) män, anser att de läser ungefär en bok per halvår på fritiden. Bland de unga männen var det två (2) som ansåg att de läste en bok på sin fritid ungefär en gång per år. Två 79 Enkäter insamlade hösten

30 (2) män ansåg sig läsa ungefär en bok i månaden. En (1) ung man läser mindre än en bok per år. Bland de unga kvinnorna läste två (2) en bok per år och två (2) som läste en bok per månad och en (1) kvinna anser sig läsa mer än en bok per vecka på fritiden. 80 Vad läser du på din fritid? Totalt svarade tjugotvå (22) av tjugotre (23) respondenter. Sju (7) svarar att de läser olika böcker eller att de läser allt möjligt och dessa specificerar således inte sina litteraturval. De som anger vad de läser använder flera ord för att beskriva sin läsning. Två (2) läser roliga böcker, tre (3) läser kriminalromaner/skräckromaner/deckare/thrillers, två (2) läser fantasy, tre (3) läser faktion 81, en (1) läser lyrik, två (2) läser psykologiska/filosofiska böcker, en (1) läser historiska böcker, en (1) läser i huvudsak bibeln, två (2) föredrar engelsk- eller franskspråkig litteratur och en (1) läser helst vardagliga saker Tycker du att boken är före sin tid, efter sin tid eller i samtid med de tankar som rådde i 1800 talets Sverige? Före I samtid Efter Kvinna Man Tabell 6 beskriver hur eleverna uppfattar Det går an i förhållande till sin tid Två (2) av kvinnorna anser att verket var omodernt för sin tid, fem (5) att det är i samtid och sju (7) att det är före sin tid, vilket syns i tabell 6. Tre (3) av de unga männen anser att verket är i samtid och fem (5) att det är före sin tid. 83 Totalt svarade tjugotvå (22) av tjugotre (23) av respondenterna på den här frågan. 80 Enkäter insamlade hösten Faktion är en genre. Böckerna kännetecknas av att de är baserade på verklighet men med fiction insprängt, i olika mängd, i berättelsen, därför kan läsaren inte med säkerhet veta att det som sägs är sanning. 82 Enkäter insamlade hösten Enkäter insamlade hösten

31 4.2.5 Tycker du att lärare borde använda sig av mer eller mindre skönlitteratur i undervisningen? Kvinna Man 0 Mer Mindre Lagom Tabell 7 visar om eleverna vill ha mer eller mindre skönlitteratur i undervisningen Tolv (12) kvinnor och fem (5) män vill ha mer skönlitterärläsning i skolan, medan en (1) man och tre (3) kvinnor vill ha mindre skönlitteraturläsning i skolan. En (1) kvinna vill ha lagom användning av skönlitteratur i skolan, detta svarsalternativ existerade egentligen inte (tab. 7). 84 Totalt svarade tjugotvå (22) av tjugotre (23) respondenter. Varför? Totalt svarade tjugoen (21) av tjugotre (23) respondenter på den här frågan. Nio (9) av de svarande menar att skönlitteratur ökar förståelsen för litteraturhistorien/epokstudiet/det aktuella temat. Här finns svar som Få större inblik i litteraturhistorien eller Det gör att man får mer förståelse för epokerna, man sätter sig in ett nytt tänk. Det är lärorikt och får en att tänka mer. 85. Tre (3) tycker att det stärker språket och utvecklar språkbruket. En av dessa svarar: Ungdomar idag har ingen allmänbildning ordförådet är skrämmande begränsat. 86 Fyra (4) av de svarande anser att man ska läsa mer skönlitteratur i skolan av den enkla anledningen att det är kul att läsa. 87 De fyra (4) elever som istället vill ha mindre läsning av skönlitteratur i skolan argumenterar på följande sätt: Jag är inte läsar typen 88, Skönlitteratur är inte lika användbart utanför 84 Enkäter insamlade hösten Enkäter insamlade hösten 2008, AK8 86 Enkäter insamlade hösten 2008, AK2 87 Enkäter insamlade hösten 2008, AK7 88 Enkäter insamlade hösten 2008, AM6 26

32 skolan som fakta är I min åsikt såklart. 89 och Jobbigt och läsa särskilt gammla böcker med gammalt språk Del 2 av enkäten analys och tolkningsdelen av enkäten Del två av enkäten är uppdelad i två delar. Jag har här valt att skilja dem åt i redovisningen. Den här första delen syftar till att ta reda på hur eleverna har tänkt, tolkat och analyserat när de läst Det går an Hur tolkar du det när Sara slänger tagel ringarna överbord som hon fått av Albert? Totalt svarade tjugotvå (22) av tjugotre (23) respondenter. Det finns fyra tolkningsvarianter på den här episoden i boken. Tolv (12) gör tolkningar som kan kopplas till äktenskapet, med svar som: Jag tolkar det som att hon är emot äktenskapet. 91 eller Hon visar vad hon tycker om äktenskapet. Hon gillar det inte. 92 Tre (3) svar kan istället kopplas till Saras vilja att vara självständig och att hon är en stark kvinna, med svar som liknar det AM9 svarar: Hon visar att hon tar avstånd, att hon klarar sig själv utan honom. Dessa svar handlar snarare om Saras karaktär än om äktenskapet. Fem (5) svar kan kopplas till ringköpet och åsikter om Saras attityd. AK10 skriver Jag fick intrycket av att hon inte gillar honom och att hon verkade lite otacksam, hon kunde i alla fall gett tillbaka den.. Det finns tre (3) tolkningar som får stå för en övrig tolkningskategori med svar som: Hon vill protestera mot det gamla patriarkiska och klassystemet. Jag tror hon känner att Albert försöker placera henne i ett fack (som madmasell eller jungfru) och att han ska visa sin överlägsenhet genom sin gentlemannaattityd Hur tolkar du det Sara säger till Albert i kapitel tre Den, som vill skära glas, min herre, han måste hava diamant! Totalt svarade sjutton (17) av tjugotre (23) elever på den här frågan. Här är det tre tendenser som präglar svaren hos de unga kvinnorna. Tre (3) av de svarande tolkar diamanten och glaset till rikedom. Svar som Att bara den som är rik kan göra vissa saker. 94 förekommer. Fyra (4) svarande tolkade det istället som att diamanten syftade på de inre kvalitéer Albert behövde för att kunna nå Sara. Här finns svar som Det är samma sak med Sara. Glaset är hon själv, hen- 89 Enkäter insamlade hösten 2008, AM7 90 Enkäter insamlade hösten 2008, AM8 91 Enkäter insamlade hösten 2008, Am4 92 Enkäter insamlade hösten 2008, AK9 93 Enkäter insamlade hösten 2008, AM1 94 Enkäter insamlade hösten 2008, AK11 27

33 nes hjärta. Och för att rista in sitt namn i det behöver man diamant 95 Fem (5) respondenter gör yrkesrelaterade tolkningar, där diamanten ses som ett redskap. Tre (3) svar räknas in i en övrig kategori, här svarar till AK12 så här Den som går igenom något, måste vara stark. Måste veta vad man vill Hur tänker du kring episoden i kapitel fem, där Sara och Albert slår följe och reser med häst och vagn? Totalt svarade sjutton (17) av tjugotre (23) respondenter. Svaren på den här frågan har även här olika svarsgrupper. Tretton (13) av de svarande gör kopplingar till en växande kärlek paret emellan: De kommer ju allt närmare varandra och uppför sig som om de vore ett par, trots att de bara känt varandra några dagar. Tre (3) svarande tänkte mer runt resan. AM4 tänkte att det var En resa där Albert hela tiden månade om Saras komfort.. En (1) svarande tänker kring dialogen: En intressant dialog förs där mycket som hänt får sin förklaring Hur tänker du kring slutet i boken? Totalt svarade femton (15) av tjugotre (23) respondenter på den här frågan. Bland de som svarade, var resultaten varierande. Tio (10) svar vilka åsikter de har om och hur de upplevde slutet, om det var bra, dåligt, oväntat etc. AK14 menar dock att slutet ger En riktig upplösning och allt kommer upp till ytan. Fyra (4) svarande reflekterar kring Saras villkor och rumsuthyrningen: AM8 tycker att slutet är en slags befrielse för Sara Vad tror du händer efter slutet i boken? Alla respondenter svarade på den här frågan. Respondenterna är i den här frågan uppdelade i två läger. Ett läger som tror att de kommer gå skilda vägar och ett läger som tror att Albert och Sara kommer leva lyckliga tillsammans i alla sina dagar. Den här kategorin är blandad med de som tror att paret kommer leva som ogifta eller som särbos. Fjorton (14) svar hör hemma i den här kategorin, AM8 formulerar sig så här: De lever tillsammans under jämställdhet. Det andra lägret består av sju (7) svar och här förmodar respondenterna att Sara och Albert kommer gå skilda vägar i framtiden. AM7 tror att Albert är intresserad av Sara främst för att hon verkar utstråla någon sorts mystik, men han tror att när Albert lär känna Sara och mystiken kring henne lagt sig så dör också kärleken till henne och han lämnar henne. 95 Enkäter insamlade hösten 2008, AK6 96 Enkäter insamlade hösten 2008, AM1 28

34 Två (2) av respondenterna vet dock inte riktigt hur det kommer blir för paret, de tror att kanske kan gå vägen, men att det lika gärna kan bli så att de går skilda vägar Del 2 av enkäten epokdelen av enkäten Den här delen av enkäten syftar till att ta reda på vad eleverna snappat upp när de läst, om epokerna som rör boken. Frågorna är få till antalet och korta eftersom huvudfokus med enkäten ligger på den första delen av del två i enkäten, nämligen hur eleverna har tänkt, tolkat och reflekterat kring boken. Den här delen tittar på om eleverna kan binda ihop sina kunskaper från epokstudierna med boken och dess karaktärer Vem är den typiska realisten i boken, vilka är dennes kännetecken? Totalt svarade tjugoen (21) av respondenterna på vem de anser är den typiska realisten. Majoriteten i klassen ansåg att det var Sara som var realisten. Av de unga männen var det fem (5) som ansåg att Sara var realisten och två (2) som ansåg att det var Albert som var realisten (tab. 8). Av de unga kvinnorna var det tio (10) som svarade att Sara var realisten och fyra (4) som svarade att Albert var realisten (tab. 8) Sara Albert 0 Kvinna Man Tabell 8 visar vem eleverna anser är realisten i boken Arton (18) av eleverna angav vilka egenskaper de ansåg att realisten hade. Egenskaperna de manliga respondenterna gav Sara var att hon var pessimistisk, att hon kritiserade samhället, hon var förnuftig, ifrågasatte och var negativ. De kvinnliga respondenterna beskrev Sara som 97 Enkäter insamlade hösten 2008, AM1 & AK14 98 Enkäter insamlade hösten

35 pessimistisk, hon låter förnuftet tala, hon är praktiskt lagd. De tar även upp hennes ovilja för äktenskapet. 99 De kvinnliga respondenterna beskrev Albert som att Han inser vad som kan hända men endå tar han risken för kärleken. 100 De menade att han vidare är traditionell och förlegad och ifrågasätter det nya och annorlunda. De manliga respondenterna som ansåg att Albert var realisten beskrev honom som jordnära och att han tänkte som andra Vem är den typiska romantikern i boken, vilka är dennes kännetecken? Tjugo (20) respondenter svarade på vem de ansåg var den typiska romantikern i boken. På den här frågan är det fem (5) av de manliga respondenterna som anser att Albert är den typiska romantikern i boken, men bara en (1) som anser att Sara är det (tab. 9). Bland kvinnorna svarar elva (11) att Albert är romantikern i boken och tre anser istället att Sara är det (tab. 9) Sara Albert 0 Kvinna Man Tabell 9 visar vem eleverna anser är romantikern i boken Sjutton (17) elever beskriver den de anser är den typiska romantikern i boken. De kvinnliga respondenterna beskriver Albert som en drömmare, romantisk lagd och givmild då han till exempel köper henne ringarna. De anser att han har en tro på kärleken. De manliga respondenterna beskriver honom som en drömmare som älskar naturen och att han är upp över öronen förälskad i Sara 103 De fyra (4) som anser att det är Sara som är romantikern beskriver 99 Enkäter insamlade hösten Enkäter insamlade hösten 2008, AK7 101 Enkäter insamlade hösten Enkäter insamlade hösten Enkäter insamlade hösten 2008, AM8 30