Kust- och skärgårdsleder i Biosfärområde Blekinge Arkipelag - Slutrapport i förstudien för en arkipelagrutt

Transkript

1 Kust- och skärgårdsleder i Biosfärområde Blekinge Arkipelag - Slutrapport i förstudien för en arkipelagrutt

2 Biosfärområde Blekinge Arkipelag Förstudie för en arkipelagrutt 2015 Projektledare och foto: Mattias Holmquist Bilder framsida, uppifrån vänster: Kajakpaddlare (Hällaryds skärgård), Stugor (Sandhamn), Skärgårdsfärja (Tärnö), Båtbygge (Saxemara), Hällristningar (Möckleryd), Kanoner (Drottningskärs kastell, Aspö), Ljuster (Stålemara), Vandrare (Laxaleden, Mörrumsån), Abborre (Yttre Park), Cyklister (Konungshamn), Ekhagmark (Stålemara), Badande barn (Tegelbruksviken), Havsörn (Eriksberg), Fyrtorn (Stumholmen), Omelett (Äggaboden), Ekoxehona (Vettekulla), Vildros (Saltärna). Bilder i rapporten: M.Holmquist utom i avsnitt 4.2 bild på sjuk fågel, Sydöstran, Eriksberg Vilt & Natur, kajakbilder från Paddelkompaniet, fiske från kajak, PikeStrike Sweden, Haglund Shipping och Gästhamnsguiden. 2

3 1. Sammanfattning Under 2015 har den ideella föreningen Blekinge Arkipelag genomfört en förstudie som undersökt förutsättningarna att utveckla en arkipelagrutt. Rutten är tänkt som ett nätverk av hållbara leder och resmöjligheter genom kusten och skärgården inom Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Området omfattar de kustnära delarna av Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommuner. Ett sådant nätverk av leder skulle tillgängliggöra området och dess unika natur- och kulturmiljöer för såväl blekingebor som besökare. Föreningens styrelse och huvudmän, entreprenörer i besöksnäringen, intresseföreningar, tjänstemän i kommunerna och på Länsstyrelsen samt allmänheten har alla kontinuerligt bidragit till arbetet, varit delaktiga i möten och uttryckt sina önskemål och förhoppningar. Förstudiens resultat visar på goda infrastrukturella och juridiska möjligheter att skapa olika kust- och skärgårdsnära leder. Den fysiska tillgängligheten får betecknas som god, men det saknas karta, vägvisare, informationstavlor och andra markörer som välkomnar och underlättar för besökaren. Karta kombinerat med digitala hjälpmedel behövs för att kunna presentera de erkänt höga natur- och kulturvärden som finns i området. För att optimera möjligheterna till rika upplevelser för olika typer av friluftsmänniskor och naturturister ger förstudien förslag på: 1) en vandringsled genom halva området och ett flertal kortare vandringsrundor, 2) en cykelled genom hela området, 3) en kompletterande skärgårdstrafiklinje som binder samman alla tre kommunerna, 4) en sammanhängande kajakled utmed hela områdets kust samt 5) en segelled som inkluderar både en huvudrutt till de mest utvecklade gästhamnarna men även utflykter till omhuldade naturhamnar. Under förstudien har ett koncept för kvalitetsmärkning av hållbara upplevelser utarbetats. Att utveckla lederna som en hållbar naturturism- eller outdoordestination går hand i hand med Blekinge Arkipelags samverkansplan (som kommunerna och Länsstyrelsen ställt sig bakom) samt Region Blekinges utvecklingsstrategi för Huvudmålet är att områdets kust och skärgård ska vara levande och att blomstrande kultur och näringar ska gå den balanserade vägen mellan utveckling och bevarande. För att bidra till detta har förstudien utvecklat och förankrat en policy för hållbarhet i besöksnäringen. Rätt genomförd kommer arkipelagrutten att främja det nationella och regionala miljömålet om Hav i balans samt en levande kust och skärgård. Målen för ett genomförandeprojekt kommer på olika sätt att främja värden knutna till företagande, arbetsmarknad och ekonomi, rekreation och hälsa, lokal delaktighet, miljö och ekosystem, kulturmiljöer och kulturarv, blekingars landskaps- och historiska identitet samt föreningens och regionens varumärke. En utvecklad destination ska också förvaltas på ett hållbart sätt. Det innebär både en skötselmässig drift och marknadsföring. Det finns några möjliga alternativ för detta där Blekinge Arkipelag eller en ny skärgårdsstiftelse skulle kunna ha en koordinerande funktion och samförvalta med kommuner och företagare. En annan möjlighet är att lämna över ansvaret till region Skåne som i dagsläget arbetar fram en plattform för att driva flera sydsvenska leder. 3

4 4

5 2. Intro: Ögonblicksbild Blekinge Arkipelag 2020 Det är en varm vecka i maj. Näktergalens drill möter en ung blekingeseglare som vaknar i sin träbåt på Dragsö. När hon kliver upp på däcket för morgonkaffe ser hon fågeln där den sitter i de storknoppiga vildros- och kaprifolsnåren. Vännerna kliver ur kajutan och de väljer ut dagens etapp i Blekinge Arkipelags outdoorapp. Ikväll väntar Aspö med jobb och festligheter på Drottningskärs kastell. Blekinge är fantastiskt här vill hon leva och bo! Företaget Blekingevärden möter upp första Öresundståget med sina uthyrningscyklar på resecentrum i Karlshamn. Femton danska gäster ska under fem dagar ta del av utvalda sjöhistoriska minnesmärken i biosfärområdet. Det blir guidade turer, all inclusive, till tre museer, två båtvarv och några delar av Karlskronas världsarv. Paketet, som har Blekinge Arkipelags kvalitetsmärke, erbjuds via Visit Blekinge biosfärområdessida. Ute på Stora Ekön tar stugentreprenören med sina gäster till det lilla Gripshundsmuseet. Han berättar om 1400-talsvraket med hjälp av en fjärrstyrd kamera och en monitor i museet. Ute i farleden närmar sig en fiskare som ska ta med gruppen ombord för att vittja torskburar och laga gemensam fisklunch innan färden går förbi den öppningsbara bron och vidare upp i Ronnebyån till nya Brunnsparkskajen. Han tror på sin diversifierade verksamhet och på möjligheten att driva yrkesfiske parallellt med besöksnäringen. Det tunga surret från en flygande ekoxe snappas upp av två vandrare på Knösö som nyss lämnat fågeltornet vid Vambåsa. Ägretthäger, kungsfiskare och havsörn förgyllde deras gryningstimme och nu väntar en paddeltur genom Blekinges nyutnämnda nationalpark, den orörda Listerbyskärgården, på deras väg tillbaka till tältet på campingen vid Galtanäs. Gökens läte bärs fram över fjärdens lugna vatten och dofterna från blommande syrener böljar fram i den allt varmare morgonluften. En familj från Växjö anländer med första båten till Långören. De gör en vandring på öns utmärkta led, ser två sälar glida ner i vattnet på sydspetsen och besöker sedan det gamla lotstornet. Där äter de frukost, njuter utsikten över östra skärgården och bestämmer sig för att stanna över natten. Ungarna är exalterade imorgon tar de båten till visentsafari i Europas största viltpark! En grupp polska sportfiskare har övernattat i Svalemåla. De har delat på sig och när första fångstrapporten kommer från de som valde havsöringsfiske på Sternö, är de andra upptagna med att landa rekordgäddor ute på Tromtö. Guiderna är mycket nöjda fiskbestånden tycks starkare än på många år och den gemensamma satsningen på fler europeiska gäster har varit lyckad. Mycket människor samlas i Mörrum och Kristianopel för att delta i tredje upplagan av Arkipelagruttens multisportorientering. Beroende på vilken startposition man väljer kan det ingå olika grenar på de olika etapperna. Man orienterar efter den nyss uppdaterade kartan över biosfärområdet och det kommer att cyklas, paddlas, seglas och löpas med Karlshamn, Järnavik, Ronneby och Torhamn som hållpunkter. Segraren kan välja på en tvådagars tur med nya skärgårdsrutten och övernattning på Tjärö eller en guidad tur på Marinmuseum och gourmetmiddag på Stenshamns nya restaurang Skärgården lever!!! 5

6 3 Innehåll: Sida: 1 Sammanfattning 3 2 Intro: Ögonblicksbild Blekinge Arkipelag Innehåll 6 4 Bakgrund Biosfärområde Blekinge Arkipelag Den ideella föreningen Samverkansplanen och förstudien Områdets karaktäristik och unika värden Östersjöns status, miljömål och nyckeltal Relevanta regionala strategier Blekingestrategin Trafikförsörjningsprogrammet SydostLeader Omvärld och ledturism IBIS Undersökning av ledturism i Skåne Förstudie på kustnära turismcykelled 24 5 Resultat Intervjuer i fyra kommuner Gemensamma synpunkter Karlshamns gästhamnar Hällaryds skärgård Ronnebys outnyttjade skärgård Karlskrona, museerna och världsarvet Östra skärgården Sölvesborg Tre idémöten med SWOT-analys Rekreation, kunskap och identitet Företagande och ekonomi Natur- och kulturvärden Utformning och marknadsföring av leder Policy för hållbar besöksnäring Sammanfattning av workshop Nytt förslag till policy och arbetsmaterial Policyns funktion i Blekinge Arkipelag Kvalitetsmärkta upplevelsepaket i Blekinge Arkipelag Mörrums Kronolaxfiske Eriksberg Vilt & Natur Paddelkompaniet Flora & Viola B&B Göholms B&B Brofästet PikeStrike Sweden 55 6

7 5.5 En guidad tur och ett hamnprojekt Bakgrund till respektive ledförslag Segelleden Kajakleden Kompletterande skärgårdstrafiklinje Befintliga skärgårds- och bilfärjetrafiklinjer (2015) Vandringsleder och vandringsrundor Cykelleden Ridleder 65 6 Förslag till ett nätverk av leder Flera leder, en karta och en applikation Arkipelagruttens 14 nav och andra viktiga platser Beskrivning och motivering av leder och nav samt några behov Kartblad 1. Pukavik, Mörrum, Drösebo Kartblad 2. Sternö, Karlshamn, Vägga, Matvik Kartblad 3. Tärnö, Eriksberg, Järnavik Kartblad 4. Svalemåla, Saltärna, Stora Ekön Kartblad 5. Saxemara, Ronneby, Ekenäs, Gö Kartblad 6. Galtanäs, Vambåsa, Hasslö Kartblad 7. Aspö, Nättraby, Trossö, Tjurkö Kartblad 8. Lyckeby, Sturkö, Senoren Kartblad 9. Hästholmen, Stenshamn, Torhamn Kartblad 10. Utlängan och Utklippan Kartblad 11. Torhamnslandet Kartblad 12. Orranäs, Olsäng, Kristianopel Att etablera Blekinge Arkipelag som hållbar destination för outdoor och naturturism Förutsättningar och målsättningar Utmaningar Positiva förutsättningar Delmål och huvudmål Samverkan med andra destinationer Tid och fokus i ett genomförandeprojekt Behoven sammanfattning, prioritering, kostnad Utlysningar och möjliga stöd för projektet Hur startar 2016? Fortsatt förvaltning av leder och destination Tre förvaltningsexempel Humleslingan Skåneleden Sydostleden Nytt nätverk för leder i södra Sverige Möjliga förvaltningsformer för en arkipelagrutt 128 7

8 8.3.1 Region Skåne och leder i södra Sverige Blekinge Arkipelag som ledhuvudman Källförteckning 131 8

9 4 Bakgrund 4.1 Biosfärområde Blekinge Arkipelag Den ideella föreningen 2008 initierade Naturvårdsverket ett arbete för att med en relevant förvaltningsform säkerställa marina naturvärden. Olika lokala temagrupper sattes samman och startade ett intensivt jobb för att komma underfund med bevarandemål, temaområden, strategier och åtgärder för Blekinges kust och skärgård. Resultatet blev så småningom en samverkansplan indelad i ett plandokument och ett kunskapsunderlag där förvaltningen bygger på ett ramverk av nationella krav och miljömål samtidigt som både befintlig regional förvaltning och lokal delaktighet nyttjas. Den ideella föreningen Blekinge Arkipelag bildades och fick under 2011 samverkansplanens plandel antagen av sina huvudmän, det vill säga Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommun samt Länsstyrelsen i Blekinge. Detta innebär att kommunerna och Länsstyrelsen åtagit sig att följa den riktning som anges i föreslagna strategier och verka för att dessa följs i kommunala och regionala beslut som berör kust- och skärgårdsområdet inom Blekinge Arkipelag (Samverkansplan för Blekinge Arkipelag, Länsstyrelsen, 2011). Föreningens styrelse består idag av politiker från de tre kommunerna, företagare i besöksnäringen samt Länsstyrelsens, Högskolans (BTH) och föreningslivets representanter. Både styrelse och huvudmannagrupp sammanträder en gång per kvartal. Under 2011 utsågs också Blekinge Arkipelag av UNESCO till Sveriges femte biosfärområde. UNESCO är Förenta Nationernas organ för utbildning, vetenskap och kultur och innebär bland annat en delaktighet i det världsomspännande nätverket för biosfärområden. Det innebär också möjligheten att framstå som ett modellområde för hållbar utveckling i begreppets tre aspekter, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Med modellområde avses en kunskaps- och informationsfunktion, där föreningen tillsammans med huvudmän och lokalt delaktiga stödjer och utvecklar nya projekt och lösningar för hållbarhet i miljö, samhälle och ekonomi Samverkansplanen och förstudien Samverkansplanen anger nio bevarandemål som föreningens arbete primärt syftar till. Det är biologiska, ekologiska och kulturella långsiktiga bevarandemål som ofta har en viktig funktion för att säkra uppväxtmiljöer för olika arter men även som förutsättningar för lokalbefolkningens historiska identitet och livsuppehälle. De nio målen är: 1) Djupa mjukbottnar (10-40 meter) 2) Fisk 3) Hårdbottnar 4) Grunda vikar (0-10 meter) 5) Våtmarker 6) Kobbar och skär 9

10 7) Kulturlandskap 8) Lövskogskust med ekhagmarker 9) Kulturlämningar (För närmare beskrivning av respektive mål och dess betydelse, se Samverkansplanen, s 57-67). Bevarandemålen kan i förstone tyckas smala och reducera föreningens arbete till endast den ekologiska aspekten av hållbarhet, men faktum är att de helhetsgrepp som behöver tas för att balansera mellan nyttjande och bevarande gör att många delmål i strategierna primärt riktar sig mot de sociala och ekonomiska aspekterna. Relevanta strategier och aktuella åtgärder har samlats under nio temaområden som vart och ett både ger en bild av vilka utmaningar området står inför och var insatserna ska göras för att nå bevarandemålen: Hållbar bebyggelseutveckling Infrastruktur och samhällsservice Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer Bibehållet öppet landskap Minskad övergödning Hållbart båtliv Hållbar turism Hållbart entreprenörskap Hållbart fiske Det är flera temaområden som berörs av Projektplanen för förstudien till en arkipelagrutt. Förstudien har under 2015 bland annat haft följande målsättningar: - Att inventera möjligheterna till sammanhängande färdvägar på land och till sjöss för bland annat vandring, cykling, paddling, segling och skärgårdstrafik. - Undersöka och föreslå A) Vad som bör ingå i och lyftas fram utmed färdvägarna/lederna. B) Hur specifika upplevelsepaket kan sättas samman och göras hållbara. C) Driftsformer för en i framtiden etablerad rutt, hur ska den marknadsföras och förvaltas? D) Vilka former för samarbete det kan finnas med bland annat det nya turismbolaget Visit Blekinge. E) Hur rutten drivs och förvaltas på ett hållbart sätt. Projektplanen antyder att det inte bara är fråga om ett par leders etablering utan om ett nätverk av leder som också kräver marknadsföring för att nå en attraktivitet och ett ökat antal besökare. Ledprojektet är i själva verket ett naturturismprojekt för att etablera biosfärområdet som en hållbar och attraktiv outdoordestination. Att genomföra ett etableringsprojekt för ovanstående har sina primära kopplingar till följande temaområden i samverkansplanen: Infrastruktur och samhällsservice. Rutten/lederna bidrar genom att faktiskt skapa ny infrastruktur för hållbara transporter, det vill säga leder för icke fossilbränsledrivna sätt att upptäcka området (undantaget viss kollektiv trafik). Infrastrukturen kan i sig ses som en 10

11 samhällsservice, särskilt som bidrag till skärgårds- och landsbygdsutveckling, men även det faktum att den ska lyfta fram Blekinges kulturarv och stimulera till mer fysisk aktivitet och rekreation. Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer, genom att tillgängliggöra och informera om kulturlämningar och kulturmiljöer utmed den tilltänkta rutten ökar exponeringen och besöksvärdet. Det ger en möjlighet att använda miljöerna på ett nytt sätt i besöksnäringen; som föremål för en guidad tur, som kunskapskälla och edutainment, vilket också borgar för att värdet på besöksobjektet ökar och att företag och entreprenörer kan bidra till en hållbar förvaltning. Hållbar turism. Genom att styra besöksströmmar med leder, skapas förutsättningar för ökat kundunderlag. Ordinarie säsong kan bli mer lukrativ och eftersom ledturismen inte är fullt så säsongsbetonad bidrar den till en förlängd säsong för kust- och skärgårdsturismen som annars har en mycket begränsad högtid. Begreppet hållbar turism indikerar också att ökade besök ska ske varsamt, till exempel genom att lederna kopplas till redan etablerade och väl fungerande servicepunkter. Hållbart entreprenörskap. Förutom att lederna ger ett ökat kundunderlag kommer entreprenörskapet att främjas genom att en utveckling av rutten skapar förutsättningar för nya unika upplevelseprodukter. Genom att samla och märka dessa produkter som har en tydlig relation till rutten, kusten och skärgården, finns möjligheter att samverka kring marknadsföring och varumärkesetablering. Förutom de primära kopplingarna till dessa fyra temaområden finns även en rad sekundära bidrag även till de övriga områdena. Bland annat genom ett nyetablerat nätverk för besöksnäringen i området och en vilja att där arbeta med sina verksamheter ur ett hållbarhetsperspektiv. Beroende på vilka åtgärder som faktiskt kommer att göras kan man härigenom bidra till Minskad övergödning, Hållbar bebyggelseutveckling och Hållbart båtliv. Hållbart båtliv ska också den tilltänkta segelleden bidra till genom att i första hand lotsa fram besökande ekipage till de hamnar där servicen är mest utvecklad. En röd tråd i samverkansplanen när det gäller turismens och entreprenörskapets koppling till bevarandemålen kan schematiskt uttryckas på följande sätt: Strategiska delmål Överordnade delmål Bevarandemål Fler besökare och förlängd turismsäsong Livskraftigt småskaligt näringsliv Levande kust och skärgård Kust och skärgårdslandskapet betas och hålls öppet Kulturlämningar restaureras och underhålls 4) Grunda vikar 7) Kulturlandskap 8) Lövskogskust med ekhagmarker 9) Kulturlämningar (Samverkansplanen, s ). 11

12 Att gå vidare i ett genomförandeprojekt med en etablering av ruttens tilltänkta leder kräver att man i en projektplan gör vissa av samverkansplanens delmål till huvudmål för att tydliggöra syftet och kunna prioritera åtgärder. Det innebär inte att samverkansplanens överordnade delmål och bevarandemål inte kommer att uppnås, bara att de mer får karaktären av positiva effekter av att andra mål uppnås. (Se avsnitt för översikt på genomförandeprojektets delmål, huvudmål och effekter) Områdets karaktäristik och unika värden Biosfärområde Blekinge Arkipelag omfattar hektar varav hektar utgörs av land och hektar av vatten. Blekinge är Sveriges femte mest tätbefolkade län och de allra flesta invånarna bor utmed kusten. Inom området bor cirka personer varav ungefär 4000 personer är bofasta på skärgårdens öar. Blekingekarta med biosfärområdet bakom den blåstreckade delen. Naturen består till stor del av ädellövskog och öppna ekhagmarker som ofta sträcker ner till vattenlinjen. Det ger en hög biologisk mångfald och antalet skyddade områden är många. Bland annat kan nämnas att det inom biosfärområdet finns 38 naturreservat 80 Natura 2000-områden (65 habitat och 15 fågel), I biosfärområdet finns inte mindre än 449 nationellt rödlistade arter, varav 18 är globalt rödlistade. Här finns även 446 nyckelbiotoper och 137 djurskyddsområden, ett hänsynsområde och fem områden av riksintresse för friluftsliv. De marina miljöerna är artrika och typiska för Blekinge. Skärgården med dess grunda vikar och rika algflora är en förutsättning för viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, fågelliv och rekreation. (Samverkansplanen, s 46) 12

13 Betade öppna ekhagmarker är, liksom grunda vikar, förutsättningar för en blekingetypisk biologisk mångfald. På kultursidan finns Örlogsstaden Karlskrona med sitt världsarv från sjöfart och försvar. I Ronneby, som historiskt varit en välbesökt kurort, finns den välbevarade Brunnsparken med flera kulturbyggnader. Parken är länets och biosfärområdets enda kulturreservat. Totalt har området 74 byggnadsminnen och 14 riksintressen inom kulturmiljövård. Inte mindre än 3400 fornminnen är upptäckta och registrerade i biosfärområdet. Träbåtsbyggandet på det lilla varvet i Saxemara och befästningstornet Godnatt från 1800-talets Karlskrona är två kulturarv som både används och bevaras bättre med ett hållbart entreprenörskap och hållbar turism. Områdets marker och vatten används idag till småskaligt jordbruk, småskaligt kustnära yrkesfiske, och olika näringsverksamheter, till exempel industri, handel och service som i stor utsträckning är kopplad till städerna. I kustbandet och i skärgården finns en del ofta mindre och säsongsbetonade besöksnäringsverksamheter med koppling till upplevelser, kulturhistoria och matproduktion eller matkultur. Just de turistiska verksamheterna har länge fått stå tillbaka för att området tidigare varit militärt skyddsområde. Fram till 1995 fick inga utländska besökare vistas i området utan tillstånd, något som fortfarande innebär att en stor del av utvecklingspotentialen är outnyttjad. Traditionella näringar som fiske och jordbruk är fortfarande viktiga försörjningskällor, men turismens och friluftslivets inflytande ökar. Lokalbefolkningens möjligheter till åretruntboende och nyttjande av naturresurserna på ett långsiktigt hållbart sätt är en förutsättning för att det typiska blekingska skärgårds- och kustlandskapet ska finnas kvar (Samverkansplanen, s 46). För fler beskrivningar av specifik natur och kultur i biosfärområdet, se kap 7, avsnitt

14 Ett axplock av artiklar från de lokala dagstidningarna under 2015 visar att Blekinges kust och skärgård engagerar, upprör och avnjuts. Såväl natur som kulturhistoria och miljöfrågor står i fokus för journalistiken. 14

15 4.2 Östersjöns status, miljömål och nyckeltal För att ett kustnära utvecklingsprojekt ska utmynna i långsiktiga åtgärder behöver det sättas i sitt ekologiska och sociala sammanhang. Ovan har getts en karaktäristik av biosfärområdets höga natur och kulturvärden. Dessa värden är känsliga för mänsklig påverkan vilket avspeglas i Östersjöns ekologiska status. Östersjön är ett relativt grunt innanhav med brackvattenekologi. Med sina drygt 50 meter i medeldjup och sitt beroende av tillförsel av saltare syresatt vatten från Kattegatt blir det extra känsligt. Avrinningsområdet är stort och framförallt kusten är mycket tätbefolkad, inte bara i Sverige utan i alla baltiska länder. Under lång tid har vi haft svårigheter att se vilka konsekvenser mänskligt handlande har när det drabbar undervattensmiljöer. Idag är forskare överens om att följande är att betrakta som problem i Östersjön: Syrefattiga, döende bottnar. Ett för bottenstrukturer och uppväxtområden skadligt industriellt trålfiske. Ett utarmande industriellt överfiske på framförallt torsk. Tiaminbrist med nedsatt immunförsvar och förlamning som följd hos fågel och lax En spridning av dumpade kemiska stridsmedel. Läckage av närsalter, läkemedel, båtbottengifter och industriellt avfall. Giftalgers blomning. Spridning av plastpartiklar till djur och fåglar. Främst från tvätt och skräp. Vissa forskare talar också om en cocktaileffekt, det vill säga svårbedömda risker med att två eller flera avfallsämnen blandas och blir skadliga på ett annat sätt än de är var för sig (Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten, 2013). Svampangripen havsöring, Karlshamn 2015 och gråtrut med tiaminbrist, Ronneby När Östersjön mår dåligt levererar den inte de ekosystemtjänster vi vant oss vid och de ekologiska problemen får direkta sociala konsekvenser. Det blir svårt att hämta livsmedel ur havet, det blir svårare att locka turister till sommarvistelser vid en algblommande kust och det kan bli svårt att förlänga turismsäsongen om till exempel möjligheterna för sportfiske reduceras på grund av färre och allt mindre fiskar. 15

16 Havets ekosystemtjänster enligt bild från Naturvårdsverket, Sportfisket kan fortsätta agera exempel för att belysa sambanden: Blekinge är känt för och marknadsför allt bättre sina fina förutsättningar för just ett varierat sportfiske. Med en unik närhet mellan åar, sjöar och hav och dessutom, åtminstone historiskt, relativt stora fiskar, finns många intressanta arter och vatten som lockar. Sportfisket inbringar därför också allt större intäkter till länet när de tillresta sportfiskarna betalar för mat, husrum, fiskekort, utrustning, guidning, båthyra, med mera. Vad uteblivna besök skulle innebära för till exempel en ort som Mörrum, där fisket i Mörrumsån är vida berömt och där cirka besökare årligen spenderar sina pengar, framstår med all önskvärd men hotfull tydlighet. Av såväl ekologiska, sociala och ekonomiska skäl pågår ett strukturerat miljöarbete i Sverige som styrs av de nationella, regionala och lokala miljömålen. Miljömålet (nationellt och regionalt) som anger vad som ska siktas mot gällande hav och kust är följande: Hav i balans samt levande kust och skärgård "Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." (Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet, miljomal.se). Statusen för att uppnå målet kan i dagsläget inte betecknas som god varken på det nationella eller regionala planet. För att ta nya steg i rätt riktning behöver man främst 16

17 arbeta med klimatpåverkan, avfallshantering, den biologiska mångfalden samt hantering av farliga ämnen och luftföroreningar. Föreningen Sveriges ekokommuner (SEKOM) består idag av 97 anslutna medlemskommuner. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommun är medlem. I Blekinge Arkipelag är Karlskrona och Karlshamn medlemmar. Ett av föreningens främsta uppdrag är att följa och informera om miljöutvecklingen. Därför beslöt man 2002 att samla och framställa så kallade gröna nyckeltal för medlemskommunerna. På så sätt blir det lätt att följa trenderna och att se hur respektive kommun förhåller sig till medlemmarnas genomsnitt (sekom.se). Inom de femton områden man presenterar nyckeltal kan det för ett ledprojekt vara värt att notera ett par saker. Tittar man exempelvis på hur invånarna använder kollektivtrafiken och på hur utvecklingen för förnyelsebara bränslen i kollektivtrafiken ser ut, skulle utvecklingen av rutten kunna bidra positivt. En ofta framförd tanke är att biosfärområdets kollektivtrafikförbindelser på land och vatten generellt ser mycket bra ut och därför borde ingå som transportalternativ till planerade leder. Vill man göra en karta och en applikation över biosfärområdets leder så ska busshållplatser, järnvägsstationer, laddstolpar för elbilar och skärgårdsbåtarnas angöringar också märkas ut. I bästa fall bidrar det till en något ökad användning av kollektivtrafiken. Ett önskemål från Blekinge Arkipelags sida är förstås att kollektivfordon med fossilbränslefria drivmedel upphandlas och gör vinsterna med kollektivtrafiken ännu större. En annan tanke är att genomförandeprojektet för ruttens utveckling också ska innebära att företag i besöksnäringen arbetar med sina verksamheter ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att ställa upp en rad krediterande punkter för kvalitetsmärkta upplevelsepaket, däribland ekologiska produkter i matlagning, skulle även detta tal kunna främjas. Beroende på vilka andra delar av näringsverksamheterna man kan tänka sig att förbättra så finns möjligheter till förbättrade nyckeltal även på fler områden. (Se vidare avsnitt 6.3 och 6.4). 4.3 Relevanta regionala strategier Blekingestrategin Blekinges regionala utvecklingsstrategi har fått titeln Attraktiva Blekinge. Strategin utgår från den demografiska utmaning som finns i den allt äldre befolkningen och utflyttningen av framförallt yngre kvinnor. För att motverka den negativa trend som i förlängningen kan leda till en ohållbar utveckling, främst ekonomiskt och socialt, vill strategin främja insatser inom fyra områden. 1) Bilden av attraktiva Blekinge Insatsområdet handlar om att visa och berätta om länets och landskapets goda möjligheter till arbete och livskvalitet för att få fler människor att vilja besöka, flytta hit eller starta företag här. Besöksnäringens viktiga roll omnämns som ett skyltfönster för Blekinge. 17

18 Som en av styrkorna för arbetet nämns Blekinges kust och skärgård som bidrar med rekreation, upplevelser och arbete i havsnära miljöer. Indikatorer för området är Blekinges resultat i attraktionsindex och Blekinges marknadsandelar av den svenska turismomsättningen (s 12 och 17). 2) Livskvalitet Området siktar mot attraktiva boendemiljöer, tillgång till ett aktivt idrotts-, fritids och kulturliv, förbättrad upplevd och faktisk hälsa, förnyade och förbättrade mötesplatser för att komma in i samhällsgemenskapen och en hållbar ekologisk utveckling. Som indikatorer nämns exempelvis invånarnas upplevelse av regionens och kommunernas verksamheter samt möjligheten till delaktighet i arbetet. Strandnära nybyggnation, fler mötesplatser samt självupplevd och faktisk hälsa, andel långtidsarbetslösa eller sjukskrivna, antal aktiva inom föreningslivet, storleken på utsläpp av växthusgaser och energianvändning anges också (s 18-21). 3) Arbetsliv Vid en jämförelse av Blekinges arbetsmarknad med rikssnittet framstår det tydligt att här finns en mycket hög ungdomsarbetslöshet, lägre andel förvärvsarbetande i åldrarna år, mindre småföretagande och nyföretagande, industrin består i högre grad av underleverantörer vilket gör den konjunkturkänsligare. Som motmedel behövs kompetensutveckling och förnyelseförmåga i företagen, för de ungas framtidstro krävs entreprenörskapsutbildningar och att fler tar sig igenom grundskola och gymnasium med fullständiga betyg, det behövs ökad innovationsförmåga genom bättre samverkan i befintliga kluster och genom att ta tillvara kvinnors, ungas och invandrares kompetens i större utsträckning (s 22-25). 4) Tillgänglighet Detta insatsområde tar sikte på den eftersatta infrastrukturen. För livskvalitet och utvecklande arbetsliv krävs bra och hållbara transporter samt en utökad och förbättrad digital tillgänglighet. Fortsatta satsningar behöver göras på järnväg och väg E22 för att Blekinge ska kunna dra nytta av sitt strategiska läge gentemot östra Europa och närheten till Öresundsregionen. Som indikatorer för områdets utveckling anges bland annat energianvändning för transporter, andelen förnybart drivmedel, resandet med kollektivtrafik, restid mellan Blekinge och Malmö, antal kilometer cykelväg samt antal dagar som arbete sker på distans (s 26-29). Helt kort kan man konstatera att ett utvecklingsprojekt för ett nätverk av leder i Blekinge Arkipelag bör betraktas som direkta åtgärder inom flera av de nämnda insatsområdena. Att skapa rutten/lederna är att öka tillgängligheten för vandring, cykling, paddling, segling och kollektivtrafik. Det kommer även att öka tillgängligheten till blekingetypisk natur och kultur samt service hos olika företag (främst i besöksnäringen) som ska lyftas utmed lederna. Lyckas man med det har man också bidragit till ett attraktivare Blekinge för såväl besökare som invånare. Fler människor på lederna kan ge ett välbehövligt extra kundunderlag till entreprenörerna som kan våga anställa och bygga ut sina verksamheter. 18

19 Livskvaliteten ökar alltså både genom tillgång till de fina naturområdena, kust och skärgårdsmiljöerna, ökade rekreativa möjligheter och ytterligare några arbetstillfällen som kanske i första hand lockar och ges åt ungdomar, då många jobb i besöksnäringen kan ge en första kontakt med arbetsmarknaden Trafikförsörjningsprogrammet I dagsläget finns ingen sammanhållande skärgårdstrafiklinje för Blekinge skärgård. Bortser man från den korta turen mellan Karön och Ekenäs i Ronneby så finns ingen båt som visar upp vad kommunens närmaste skärgård har att erbjuda. Inom Karlshamn och Karlskrona finns däremot en väl utvecklad skärgårdstrafik. Detta resulterar i svårigheter att ta sig utmed Blekingekusten i öst-västlig riktning och för den som inte har egen båt är Blekinge skärgården i sin helhet därför inte tillgänglig. En linje som trafikerar de välutbyggda gästhamnarna i Karlshamn, Ronneby och Karlskrona och ett fåtal skärgårdshamnar skulle ge en helt ny möjlighet till upplevelser i Blekinge Arkipelag. I Region Blekinges remissutgåva till Trafikförsörjningsprogram för Blekinge framhävs flera förutsättningar för att möjliggöra en sådan upphandling. Man vill: 1) Utveckla nya koncept för att nå fler målgrupper (sid 26). 2) Utveckla kuststråket för att närma sig Öresundsregionen (sid 27). 3) Utveckla skärgårdstrafiken för turism och besöksnäring i samarbete med kommuner och Blekinge Arkipelag (sid 29). 4) Även i målbilden nämns utbyggnad av båttrafiken och att ökad tillgänglighet till skärgården är något som besöksnäringen är beroende av (s 32). Kollektivtrafiken kompletterar tilltänkta leder och ökar möjligheterna till varierade upplevelser. Bussar vid resecentrum, Karlshamn. Skärgårdsbåtar möts vid Långören, östra skärgården SydostLeader Att skapa leder i biosfärområdet för en hållbar naturturismdestination är också att utveckla landsbygden. Även om lederna knyter an till valda delar av Karlshamn, Ronneby och Karlskrona så kommer de i mycket stor utsträckning röra sig genom glesbygd på kusten och i den bitvis helt obebodda skärgården. 19

20 Leader som metod för landsbygdsutveckling har bidragit med flera innovativa projekt i Blekinge som skapat ökad livskvalitet utanför städerna. Under 2015 har LeaderBlekinge omorganiserats och i samverkan med sydöstra Småland bildat SydostLeader. Biosfärområdet omnämns i strategin för den nya programperioden som en potential för åtgärder genom lokalt ledd utveckling. SydostLeader nämner tre huvudmål i sin strategi, Ökad attraktionskraft, Balanserad och hållbar livsmiljö samt Strategiska samarbeten för lokal utveckling och tillväxt. Målet Ökad attraktionskraft siktar mot fler besökare, fler inflyttare och fler investerare på områdets landsbygd. För att nå målet behövs åtgärder för olika försörjningsmöjligheter, förbättrat företagsklimat och entreprenörsanda samt en bra basservice för invånarna. Målet Balanserad och hållbar livsmiljö handlar om att skapa attraktivitet och tillväxt i balans med en hållbar miljö. För att nå målet trycks det på vikten av att utveckla nya samarbeten för förvaltning av naturområden och kulturhistoriska platser för långsiktig hållbarhet. Målet Strategiska samarbeten för lokal utveckling och tillväxt handlar om att skapa regional tillväxt genom fler samverkansprojekt. Att koordinera erfarenheter och kompetenser i olika utvecklingsprojekt är en viktig åtgärd. I början av december 2015 hade biosfärkontoret ett bra möte med det nya Leaderkontoret. SydostLeaders strategi och slutrapporten för förstudien till en arkipelagrutt avhandlades. Båda parter kunde konstatera att ett genomförandeprojekt för kust- och skärgårdsleder med etablering av en naturturismdestination i Blekinge Arkipelag ligger helt i linje med den typ av projekt och insatser som Leaderstrategin vill stödja. 4.4 Omvärld och ledturism IBIS 2013 Tillväxtverket gör fortlöpande undersökningar på inkommande besökare i Sverige (IBIS) sedan då den senaste rapporten kom, hade Sverige totalt 18,8 miljoner besök varav 11,6 miljoner var flerdagars besök (62%). Vistelsetiden var i genomsnitt 5,9 dagar hos flerdagsbesökarna och det är Danskar som står för den avgjort största delen av dessa (2,1 miljoner). (IBIS, 2013, s 6). Av samtliga besök vistades 85% i samma område under hela besöket, vilket visar på vikten av att kunna fånga potentiella besökares nyfikenhet i ett tidigt skede och att kunna erbjuda mycket av det besökaren vill kunna göra och uppleva under besöket. Bara 15% gjorde besök i ytterligare ett eller flera områden. Den största marknaden utanför Norden är Tysklande som stod för 8% av de totala besöken. (IBIS, 2013, s 6). Aktiviteter turister ägnat sig åt i Sverige 2013 i fallande skala: 1. Shopping, 2. Restaurang/bar/café, 3. Sightseeing/utflykter, 4. Byggnader/slott/monument, 5. Museum, 6. Vandring, 7. Annat, 20

21 8. Besök, nationalpark/naturum, 9. Sol och bad, 10. Företagsbesök, 11. Djurpark/nöjespark, 12. Dop/bröllop, 13. Konserter/festivaler, 14. Fiske, 15. Disco/nattklubb, 16. Utbildning/föreläsningar, 17. Båtaktiviteter, 18. Cykling, 19. Idrottsevenemang, 20.Spa/wellness, 21. Utförsåkning, 22. Teater, 23. Golf, 24. Jakt, 25. Hästaktiviteter. (IBIS, 2013, s 31). Man kan konstatera att alla ovanstående aktiviteter kan erbjudas i Blekinge Arkipelag, bortsett från utförsåkning. Skulle man genomföra en etablering av leder för vandring, cykling, och båtaktiviteter (segling och kajak) skulle man höja områdets besöksvärde på ett direkt sätt för grupper som primärt ser dessa aktiviteter som resanledningar. Ännu viktigare är förmodligen att ett sådant nätverk av leder kopplas samman med flera av de övriga aktiviteterna som erbjuds i området, till exempel museum, naturum, fiske, golf, byggnader, restaurang, shopping samt sol och bad. En etablering av leder lyfter fram de potentiella kringaktiviteterna och Blekinges korta avstånd mellan landsbygdens och skärgårdens lugn och avskildhet å ena sidan och å andra sidan stadens puls och kulturutbud. Dessa förutsättningar utgör en god grund för att utveckla området som destination Undersökning av ledturism i Skåne Under våren 2015 gjorde Kairos Future på uppdrag av Tourism in Skåne en omvärldsspaning och trendanalys av ledturism med fokus på vandringsturism. Rapporten mynnade ut i åtta trender som man tror kommer att påverka ledturismen i allmänhet och vandringsturismen i synnerhet. 1) Tid och energi är de nya valutorna I ett rationaliserat samhälle är tiden pressad, vilket leder till mer stress och att vi samtidigt försöker få ut det maximala av tiden oavsett vad vi ägnar oss åt. Detta gäller även den lediga tiden, semestern och när man färdas utmed leder. Detta stimulerar människor att välja produkter och tjänster som tillgodoser våra behov på ett enkelt sätt. Att möta denna trend på vandringsleden handlar inte bara om att paketera bättre utan också om att visa på vilken del av leden som bäst lämpar sig för olika kategorier av besökare med olika behov och önskemål. 2) Tryggare och bekvämare Allt fler blir storstadsmänniskor i den fortsatta urbaniseringen. I storstadsdjungeln vänjer man sig snabbt vid jämna underlag, breda trottoarer och ett brett utbud av service. Även att förflytta sig utmed leder i låglänt terräng kan för den ovane vara en stor utmaning. Högre servicegrad utmed lederna blir därför allt viktigare och kan vara skillnaden mellan en minnesvärd upplevelse och en värkande kropp. 3) Tekniken integreras i våra liv Digitalisering av tjänster blir allt viktigare. Att kunna boka sina upplevelser online är ännu en företeelse i sin linda. Med ny teknik kan man också fotografera ett objekt eller naturområde för att få tillbaka info om dess historia och funktion. Hög grad av service ska alltså finnas också i de digitala kanalerna som kopplas till lederna, t ex appar och hemsidor. 4) Längtan efter äkta och genuint I en värld där kommersialiseringen av varor och värden ökar möts vi ofta av 21

22 information och tvivelaktiga reklambudskap. Längtan efter äkta natur, människor, möten, och så vidare, ökar i takt med att det börjar uppfattas som en bristvara. Tips från lokalbefolkningen och lokalproducerad mat kan vara en del av äktheten utmed en led. 5) Med puls över stock och sten Intresset för rörelse och motion ökar, löptrenden håller i sig och även medvetenheten om vikten av att kompensera för stillasittande arbete ökar. Träningen är också fortsatt viktig utifrån rådande hälso- och skönhetsideal. Leder kan flirta med både den vältränade som snabbt vill avverka en längre sträcka och med den som är otränad och vill komma igång. 6) Fokus på hjärnans prestationsförmåga Ett arbetsliv i förändring som automatiseras av robot- och datorteknik ställer allt högre krav på våra hjärnors produktivitet. För att fortsätta vara kreativa och kunna prestera så krävs också en optimal avkoppling mellan arbetsperioderna. Forskning visar att naturvistelser ger just den sortens återhämtning som vi är i behov av. Många friluftsmänniskor är redan intuitivt medvetna om detta, men i marknadsförings-, informations- och produktifieringssammanhang är det ganska outforskat. 7) Tillsammansfaktorn ökar i värde Längre semesterresor har för gemene svensk blivit mer lättuppnåeligt tack vare lägre priser och generellt högre inkomster. Därför har själva.resandet inte längre samma status. Mer svåruppnåeligt i vår tid är att hålla ihop familj och relationer, vilket därför ökat i status. En bra upplevelse handlar idag därför mera om ett bra möte mellan människor, om vänskap, kärlek och trygghet. Många kan välja att färdas utmed leder just för att komma varandra nära. 8) Edutainment en nyttig upplevelse Att leka ute med framförallt små barn har ökat i status. Det anses hälsosamt och bildande. Viktigt för barnen är dock att ledvistelsen är rolig. Edutainment, det vill säga upplevelser som är både lärorika och roliga är fortfarande en växande trend för att fånga både barns och vuxnas entusiasm. Det finns en stor potential för att utveckla koncept som kan fånga barnens intresse utmed olika leder. (Vandringsturism, Tourism in Skåne, 2015, s 3-7) De viktigaste motiven för vandring på Skåneleden anges vara naturupplevelser, avkoppling och möjlighet att uppleva orörd natur. Vandring tillsammans med cykling och sportfiske är de vanligaste utomhusaktiviteterna för besökande danskar, holländare, tyskar och britter. Det är då inte bara besökare som är vandrare i vanlig mening utan också tillfällighetsvandrare som kommer på att de vill vandra först efter det att de nått destinationen. Grunden i ett bra lederbjudande är bra etapper, rutter och leder, men i lika stor utsträckning är det fråga om spännande matupplevelser, bra möten med lokalbefolkningen, guidade naturupplevelser, kulturmöten och annorlunda övernattningar (Vandringsturism, s 8). För svenska vandringssemestrare pekar trenden uppåt, framförallt för personer födda mellan , särskilt om man också är högutbildad och kommer från Stockholm eller någonstans från Mellansverige eller norra Sverige. För danskar lockar den svenska naturens äkthet och goda möjligheter till att vara aktiv. Man vill gärna hitta de mest prisvärda semesteralternativen och åka till platser där andra inte har varit. För Holländare är de viktigaste motiven för en svensk vandringssemester att få koppla av, uppleva naturen och att ha roligt med den eller de man åker 22

23 tillsammans med. En annan undersökning visar att när Holländarna åker till Norge för att vandra åker 31% till skogen, 16 procent till stränderna och 15% till bergen. Den huvudsakliga anledningen till tyskars vandrande är framförallt hälsoaspekten och kombinationen motion och natur i ett socialt sammanhang. Tyska vandrare förväntar sig också hög grad av service, gärna certifierade leder och boenden. (Vandringsturism, s 9-12). PROFIL VARFÖR VILL DE VANDRA? VAD BEHÖVER DE? VAR VILL DE BO? Flanören Koppla av i naturen med frisk luft, gröna intryck och motion Info om ledens etapper, kringaktiviteter och service Enklare hotell, B&B eller Bo på lantgård Vagabonden Uppleva såväl natur som kultur. En mix efterfrågas, gärna utmanande för kropp och själ Söker god mat och bra boende samt äkta upplevelser Värdshus, gästgiveri eller hotell med bra service. Den genuina upplevelsen Trekkern Utmana sig själva, sugna på äventyr och strapatser Inte så mycket, klarar sig själva Tältar eller bor i vindskydd Novisen Vandrare med barn Upptäcka omgivningen i naturlig miljö. Tillfälle till en trevlig promenad Barnen får komma ut i naturen och upptäcka. Tillsammansfaktorn är viktig Toaletter, bussanslutningar och tydlig information för trygghet Bra och lättillgängliga leder. Information som också passar barnen om naturen och kulturen i ledens omgivning. Anpassade rutter och vandringsförslag Enklare hotell, B&B eller Bo på lantgård Enklare hotell, B&B eller Bo på lantgård Figuren ovan anger karaktären i generella vandringsprofiler. (Vandringsturism, s 16). Till sist anger Kairos Future fem rekommendationer för utveckling av leder. A) Tänk stort- leder för alla: Utnyttja närheten till städer för att kombinera med annan avkoppling. Bjud in olika kategorier av besökare, även de med andra primära intressen, såsom matupplevelser eller kultur. B) Satsa på information i världsklass: både innan och efter besökaren har anlänt som visa ledens olika sträckningar, kartor, olika etappers svårigheter, transportmöjligheter, upplevelser utöver leden, boenden, med mera. På plats behövs infotavlor om sevärdheter, och utmärkta markeringar. C) Tillgängliggör och paketera: Allt ska kunna bokas på samma ställe, online. Att ta paketeringen ett steg längre med temavandringar är värt att pröva. 23

24 D) Maxa upplevelsen med transporter: Koppla kollektiv trafik till lederna, då ökar valmöjligheterna på vilken sträcka man vill färdas och slipper leta parkeringsplats. Att behöva gå tillbaka samma väg är mindre lockande. E) Ta vara på frivilliga marknadsförare: Skapa plattformar där besökaren kan visa och berätta om sin upplevelse ett sätt att sprida billig info om leden. (Vandringsleder s 22) Förstudie på kustnära turismcykelled Under förra året (2014) gjordes en förstudie av Region Blekinge på hur man skulle kunna skapa en kustnära cykelled genom Blekinge. Den tittade på möjliga dragningar och faktiska behov för att kunna skapa en infrastruktur för cykel med en tillräckligt hög standard för att erhålla statusen hos en nationellt betydelsefull och certifierad led. En kustnära cykelled genom Blekinge som ska nå rätt standard bygger på hög trafiksäkerhet och bekvämlighet. Då har den stor möjlighet att också få mycket hög attraktionskraft. Närheten mellan städerna och skön natur med många aktörer som erbjuder upplevelse, boende, matställen med mera,menar man innebär att cykelleden blir attraktiv. Att leden dessutom har närheten till Blekinge skärgård med sina havsvyer och specifika aktiviteter med möjlighet till kompletterande skärgårdsturer med båt kan göra den mycket framgångsrik. Man trycker vidare på att leden är gränsöverskridande och binder på ett bra sätt ihop stad och landsbygd, men överbryggar också kommungränser och kräver stark samverkan mellan aktörer i hela sträckningen. Det framhålls att cykel bli alltmer ekonomiskt betydelsefullt och satsningar på infrastruktur görs såväl nationellt, regionalt som lokalt. Det är ett billigt transportslag som kan innebära stora miljöoch hälsovinster och vara ett alternativ till ökad bilkörning. Den turistiska potentialen är stor med marknad såväl i Sverige som för ökad export med fler utländska besökare. I ett europeiskt perspektiv förväntas cykelturism öka mer än andra typer av turism och man förutspår att den kan komma att omfatta en omsättning kring 100 miljarder mellan 2020 och (Förstudie till kustnära turismcykelled genom Blekinge, 2014). 24

25 5. Resultat 5.1 Intervjuer i fyra kommuner Under våren 2015 genomfördes intervjuer med flera intressenter i de fyra kommuner som skulle kunna beröras av de tilltänkta lederna. Informanter har varit turism-, landsbygds- och näringslivsutvecklare på kommunerna, företagare och företagsledare i besöksnäringen, personer i föreningar och på Länsstyrelsen samt ledamöter i biosfärområdets styrelse och huvudmannagrupp. Svarsmaterialet som tas upp här är först vissa gemensamma synpunkter på vad det innebär att skapa ett nätverk av leder, vad lederna ska främja och hur man ser på Blekinges skärgård. Därefter följer avsnitt som lyfter kommunspecifika synpunkter på de svagheter och möjligheter man ser utmed den egna kusten och skärgården. Alla informanter har varit tydliga med en rad öar, platser och minnesmärken, med mera som man har tyckt ska lyftas fram utmed de önskade lederna. Detta underlag har dock lagts samman med de synpunkter som inkommit vid vårens idémöten och samtal med föreningar och presenteras för sig i avsnitt 6.6 och i kapitel Gemensamma synpunkter Flertalet av de intervjuade personerna har direkt eller indirekt talat om olika värden som de hoppas på att en färdig arkipelagrutt ska främja. Man talar ofta om att leder ska gå förbi och dra nytta av de etablerade företagen i besöksnäringen, man hoppas också på att Blekinge Arkipelag kan bidra till hållbarheten i dessa företag och i deras verksamheter, både för miljöns och ekonomin skull. Andra saker som lyfts är att etablerade leder skulle kunna ge mycket för blekingebor som utnyttjar utvecklade leder för både rekreation och för att informera sig om gemensam historia och kulturella minnesmärken. Blir det fler besökare till de kulturbyggnader och kulturlämningar som lederna bör styra besökare till, så finns också ett incitament för att de ska förvaltas klokt, bevaras och hållas intakta. Detsamma gäller för den natur man leder besökare genom. Om fler besökare håller ögon på och njuter och rekreerar sig i området, så ökar värdet på naturen och de värden man upplever där. Slutligen är det många som ser vinster för Blekinge Arkipelag som förening, att få skapa något konkret som inte minst länets invånare förknippar med positiva värden och föreningens varumärke, kan förenkla framtida projekt och medlemsstöd. Sammanfattningsvis hoppas man alltså på att en arkipelagrutt ska främja: Företagande- och ekonomiska värden Natur- och kulturvärden Identitets- och kunskapsmässiga värden Rekreativa och hälsomässiga värden Goodwill för föreningen Blekinge Arkipelag, med sekundära värden. Flera nämner också skärgårdars besöksvärde generellt och att Blekinge skärgård har flera specifika fördelar som gör att den lämpar sig ännu bättre för att utveckla till en destination 25

26 med ledturism som grund. Man tänker då på de korta avstånden mellan stadens puls och landsbygdens lugn och avskildhet. Det erbjuds en mängd aktiviteter inom en två tre mils radie. Skärgården ligger nära fastlandet, vilket innebär att transporterna inte behöver bli så långa för att uppleva en genuin skärgårdsmiljö. Våra öar är gröna, bevuxna och med höga naturvärden, särskilt på betade marker Karlshamns gästhamnar I förstudiens förslag till segelled anländer man Väggahamnen som är Karlshamns både mest välutrustade och mest pittoreska gästhamn, dessutom med olika butiker och restaurang under högsäsong. Önskemål har framförts om att några av de oanvända fiskebodarna/ utrymmena i Väggahamnen kunde omvandlas till vandrarhem eller bed & breakfast. Det skulle ge även besökare som kommer landvägen möjlighet att på nära håll uppleva den lilla fiskehamnens aktiviteter, dofter och smaker. Det blir dessutom ett nära och bra alternativ till seglare och paddlare som behöver en övernattning på fastlandet. Man kan även angöra Sternö vindhamn och Karlshamns gästhamn. Sternö har enklare hamnservice och erbjuder informativa vandringsleder både på Sternöhalvön och på Boön som båda är naturreservat med många kulturlämningar från olika epoker. Karlshamns gästhamn har dock vissa brister där den ligger intill industrikajens och stadstrafikens alla ljud och oljud samt i det strömmande utloppet av Mieån. Här är dock lätt att proviantera och att ta del av stadens puls, inte minst under Östersjöfestivalen. Andra intressanta platser för att skapa en mer välbesökt stadsmarina skulle vara på östra pirens östra sida mot Näsviken. Det skulle dock förutsätta en ny pir som sträcker sig från den nuvarande och en bit in i viken mot hamnparken/väggaskolan. Gästhamnskontoret skulle då kunna ligga i någon av de nya byggnaderna, kanske rent av slås samman med Turistbyrån. Ett annat alternativ skulle vara bakom Ortholmen där bastubåten nu har sin tillfälliga plats. På så vis skulle en entreprenör också åter kunna hålla fungerande verksamhet i restaurang Saltsjöbaden. Under året har det framkommit planer från politiskt håll i Karlshamn att satsa på den stadsnära gästhamnen vid Mieåns utlopp. Det finns också stora och långtgående planer för marina och bebyggelse kring det nu nedlagda stenbrottet i Sternö. Samtidigt kvarstår det faktum att det mesta kulturarvet med fiske och båtbyggeri finns i Väggahamnen där också flertalet entreprenörer gjort sina satsningar. Det tål att tänkas över vart man vill föra huvuddelen av de besökare som kommer sjövägen till Karlshamn. Vilken ska vara Karlshamns givna gästhamn i framtiden? Att kunna fokusera på en hamn i en liten stad som Karlshamn har flera vinster. En hamn som den självklara mottagnings- och utgångspunkten underlättar information, satsningen på bekvämligheter, renhållning och ekonomi. Det ger klara signaler och en trygghet för de företag som etablerat sig. Hur vill man skapa en hamn med alla efterfrågade faciliteter och tillräckligt många platser? Genom att bygga på det som finns (Vägga)? Genom att satsa på det stadsnära (Östra Piren)? Eller genom att satsa på det naturnära (Sternö)? Hällaryds skärgård Att Karlshamn har välfungerande kollektiv skärgårdstrafik med linjer utgående från såväl 26

27 hamnkajen i centrum som från Matvik är en stor styrka. Inga invändningar har framkommit mot de linjer som körs idag, utan anses tvärtom avgå i täta turer och angöra öar med största besöksvärdet: Frisholmen/Kastellet, Tärnö, Joggesö, Hallö, Ekö och Tjärö. Nu när Tjärös egen båt slutat gå mellan Järnavik-Tjärö är det dock synd att Järnavik inte är en del av den reguljära skärgårdstrafiken. Järnavik med omnejd erbjuder ju flera typer av boende och hit tar man sig lätt både till fots utmed Blekingeleden och med cykel. Tillgängligheten och servicen på öarna uppges från flera håll vara bristfällig. Inte heller på de stora, mest välbesökta öarna är man som förstagångsbesökare helt säker på var man är välkommen, något man helst vill ha kännedom om innan det är dags att angöra. Förutom Tjärö som under säsongen 2015 lägger verksamheten på is, saknar skärgårdshamnarna oftast allmänna gästhamnsfaciliteter som till exempel latrintömning och miljöstationer. Det är alltid fråga om en avvägning när det gäller utbyggnad. Det bör inte bli fråga om större ingrepp, men samtidigt viktigt att det nödvändigaste finns till hands för att man ska känna sig välkommen och för att besöken ska kunna hanteras på ett hållbart vis. Det framförs från flera håll ståndpunkten att de kommunala boenden som finns att hyra på Tärnö är bekvämlighetsmässigt och i viss mån skötselmässigt eftersatta, något som behöver utvecklas och ses över. Gullkråkans B&B på Joggesö kan vara ett föredöme i sammanhanget. Under hösten har Karlshamns kommun startat en välkommen utredning om hur man ska gå vidare med just Tärnö som besöksmål. Tärnö framstår som allt viktigare nu när Tjärö väntar på ny ägare och drivare. Den kommunala satsningen inbegriper förhoppningsvis förvaltningen och upprustningen av lärarbostaden, övernattningsstugorna och inte minst bygdegården som idag inte används alls ett onödigt slöseri med värdefulla resurser. Intressant i sammanhanget är att så länge byggnaderna drivs i kommunal regi är det fullt möjligt att medel för insatserna till upprustning eller delar av dem skulle kunna hämtas ur en budget för att utveckla leder i biosfärområdet/arkipelagrutten. Om det blir möjligt beror dock på hur stort anslag som beviljas Blekinge Arkipelags ansökan. Hällaryds skärgård är för övrigt en fantastisk skärgård för kajakpaddling. Det är tätt mellan öarna vilket bäddar för både bättre säkerhet och större upplevelser. På flera öar finns relativt nybyggda toaletter och på någon till och med duschar helt öppna för allmänheten. Dessa servicestationer är dessutom kopplade till det kommunala VA-nätet, en klok och hållbar satsning som kommunen genomfört för att underlätta för skärgårdsbesökare Ronnebys outnyttjade skärgård Öarna utanför Ronnebykusten är i stor utsträckning mer okända och mindre bebyggda än Karlskrona och Hällaryds skärgårdar. I turisthänseende är Karön välkänd och på Steköarna har många Ronnebybor sina sommarvisten, men skärgården sträcker sig ända från Gyö till Almö, även om Gökusten är öppen och utgör ett avbrott i pärlbandet av öar. Kanske kan Ronneby skärgårds lite mer anonyma tillvaro bero på det faktum att vyerna inne i Ronneby stad inte skvallrar om hur nära det är till kusten. När man dessutom med fasta broar över nedre delarna av Ronnebyån stängt av möjligheten till skärgårdstrafik upp till centrum eller Brunnsparken försvinner en naturlig koppling till havet och den egna skärgården. 27

28 Ett sätt för Ronneby centrum att återta kontakten med sin vackra och intressanta skärgård (Gripshunden utanför Stora Ekön, badklipporna och fyren på Saltärna, Saxemara båtvarv, Karöns byggnader och historia för att nämna några delar) skulle vara att öppna nedersta bron över Ronnebyån för skärgårdstrafik. Det finns dessutom önskemål om en mer stadsnära marina för fritidsbåtar utmed ån som också skulle bli möjlig om man gjorde bron öppningsbar. Att etablera broöppning, en ny stadsmarina och en egen skärgårdslinje är dock fråga om oerhört stora insatser. Att å andra sidan ersätta detta med det traktortåg som säsongen 2015 gått mellan centrum och Ekenäs är ingen lösning om man verkligen vill använda och visa upp de idag relativt outnyttjade besöksvärdena i skärgården. Enligt många informanter vore de klokaste satsningarna dessa: 1) Gör den nedersta bron öppningsbar, det underlättar för olika båtar att ta sig upp till nästa bro i höjd med Brunnsparken där en enklare kaj kan skapas. Det ger också möjligheter för framtida etableringar av en specifik skärgårdslinje för Ronneby och en eventuell marina. 2) Bidra till upphandlingen av förslaget till en gemensam och sammanhängande skärgårdslinje mellan Karlskrona-Ronneby-Karlshamn. På så sätt stärker man Ronnebys kustprofil, ökar inflödet av besökare som kommer sjövägen och får en första båt som marknadsför potentiella besöksmål i Ronneby skärgård. 3) Det finns aktörer i kajakuthyrningsbranschen som under en längre tid velat etablera en verksamhet centralt i Ronneby. Varför inte underlätta för dem att faktiskt göra det och på så vis också erhålla en tydligt marin signal i centrum som visar Ronnebys närhet till havet och en möjlighet att uppleva både Ronnebyån och skärgården. 4) Ute på Lindö står byggnader och förfaller. Platsen är en välkänd fågellokal och ett naturreservat med fina vandringsmöjligheter. Låt inte resursen stå outnyttjad rusta och använd byggnaderna som har ett fantastiskt läge för uthyrning, naturskola eller kanske inrätta en utlokaliserad del av det omtyckta och välbesökta Blekinge Naturum. 5) Stöd den markägare och entreprenör som vill utveckla ett boende i befintliga byggnader på Stora Ekön. Viktigast är kanske att tillåta och underlätta för enkla byggnationer. En enkel utställning om 1400-talsskeppet Gripshunden här skulle ge flera synergier. Precis som för Karlshamns del när det gäller byggnaderna på Tärnö skulle punkterna 1) eller 4) ovan kunna delfinansieras ur ett genomförandeprojekts budget, förutsatt att viljan finns hos kommunen och att storleken på genomförandeprojektets anslag blir av rätt kaliber. Naturreservatet Listerby skärgård är också ett så kallat hänsynsområde där man uppmanas vara extra nära naturen i sitt besök. Tillsammans med det närliggande Kvalmsö naturreservat har öarna ingått i länsstyrelsens Grace-projekt där man röjer buskar och träd för att återupprätta ett öppet och betat landskap med högre biologisk mångfald. Flera röster har framfört synpunkten att Listerby skärgård borde utvecklas till en nationalpark. Länsstyrelsen ser också möjligheterna att just denna del av Blekinge skärgård 28

29 faktiskt platsar bland flera av kriterierna för en sådan utnämning. Vägen fram är dock lång och kantad av en hel del arbete, men på sikt är det fullt möjligt, särskilt om reservatet och den låga graden av exploatering bibehålls Karlskrona, muséerna och världsarvet På Trossö och några platser runt centrala Karlskrona ligger världsarvet utspritt med sitt ofta tydliga örlogs- och marina tema. Här finns till exempel repslagarbanan, Kungsholms fort, slup- och barkasskjulet, Drottningskärs kastell, gamla mastkranen, Polhemsdockan, Wasaskjulet, med mera. Marinmuseum är också en del av världsarvet och där finns experter som gärna guidar genom Karlskronas digra marina historia. Även Länsmuseet har kunnig personal som kan vägleda till annan historia, till exempel genom Förkärlaledens gravfält och olika epokers sätt att nyttja landskapet. På Länsmuseet kan man också hyra blekingeeka eller vrakeka för att upptäcka skärgården runt Karlskrona. Båtarna ligger förtöjda i Borgmästarefjärden utanför museet. Att världsarvet, Marinmuseum och Länsmuseum på något sätt blir en del av Blekinge Arkipelags ledutvecklingsprojekt känns naturligt och angeläget. Båda museerna har funnits representerade vid vårens idémöten och visat intresse för ett samarbete. Guidade turer kommer att vara primärt underlag för upplevelsepaketering utmed lederna. Intervjuerna har resulterat i synpunkter på att muséerna borde märkas ut på den planerade kartan samt att den planerade applikationen ( arkipelagruttsappen ) borde innehålla länkar till världsarvets hemsida och en sökfunktion för museum Östra skärgården Karlskronas östra skärgård är välbesökt och mycket uppskattad av blekingebor. För utifrån kommande besökare är det dock en skärgård som ofta uppfattas som grund och svårnavigerad varför man som regel åker igenom den eller förbi den utan att egentligen uppleva något av allt den erbjuder. Med anledning av detta framkommer ofta synpunkten att om man någonstans ska göra ett mer detaljerat sjökort med terrängkarta så är det över denna del av Blekinge Arkipelag. Det skulle i så fall vara samma format och utförande som orienteringsklubben Stigmännen gjort över delar av Karlshamns kust och Hällaryds skärgård i skala 1: med en specifik tvåmeterskurva. Med ett sådant sjökort känner man sig som seglare eller båtförare överhuvudtaget betydligt säkrare på var den egna båten kan passera utan risk för grundstötningar. Detta sjökort skulle på samma sätt som byggnadsrenoveringen på Tärnö och skapandet av en öppningsbar bro vid Ronnebyån kunna hämta medel ur genomförandeprojektets budget förutsatt att stödmedlen är tillräckliga Sölvesborg Sölvesborgs kommun tillfrågades i ett tidigt skede av förstudien om man ville delta i 29

30 arkipelagruttsprojektet. Frågan föll först mellan stolarna, men efter nya inbjudningar hörde man av sig med en förfrågan om att delta. Därefter har Sölvesborg varit representerat på både idémöte i Karlshamn och på workshopen för hållbarhet i besöksnäringen. Sölvesborg har bland annat en unik medeltids- och dansktidshistoria. Dessutom finns en intressant kust med etablerade leder, välfungerande gästhamnar med god service och östersjöpärlan Hanö. Förutom att Sölvesborg landvägen är blekingeporten för inkommande besökare från väst, så är Hanö och ett par av Sölvesborgs andra hamnar också en blekingeport för seglare på väg mot nordöst. Flertalet av de besökare som anländer sjövägen gör därefter oftast bara ett ytterligare stopp utmed blekingekusten, till exempel i transithamnen Sandhamn i sydöstra Karlskrona, innan seglatsen fortsätter norröver. Av dessa anledningar torde det vara av största vikt att Sölvesborg på ett eller annat sätt också fortsättningsvis bjuds in att vara en del av ledutvecklingsprojektet även om de inte är en del av biosfärområdet. Det är ovärderligt att kunna visa på en lång sammanhängande sträckning för att arkipelagrutten ska kunna utgöra den lockelse vi hoppas på och att redan i porten till Blekinge kunna visa vilka upplevelser som väntar också i resten av landskapet. Dessvärre är politiker och tjänstemän i nuläget inte överens om vikten av att delta och har för närvarande beslutat att stå utanför projektet. Beskedet inkom till Blekinge Arkipelag den 19 november De som arbetar för hållbar turism och besöksnäring i Sölvesborg hoppas fortfarande på möjligheten till ett förändrat beslut. Projektledning, Blekinge Arkipelags styrelse samt Region Blekinge välkomnar Sölvesborg in i projektet när man bestämmer sig för ett deltagande. Detta är dock under förutsättning att det fortfarande är möjligt med tanke på hur ansökan för genomförandeprojektet utformas och hur kriterierna för användandet av eventuella beviljade stödmedel ser ut. 5.2 Tre idémöten med SWOT-analys I april hölls tre idémöten, det första i Ronneby i samband med Blekinge Arkipelags årsmöte. De följande två hölls på stadsmarinan i Karlskrona och på rådhuset i Karlshamn. Totalt deltog ca 75 personer vid dessa tre tillfällen och vid de två senare föredrog projektledaren tillsammans med författaren och segelentusiasten Thomas Karlsson och turistchefen i Bromölla kommun, Tobias Delfin. Thomas Karlsson bidrog med tankar kring blekingekustens styrkor och svagheter samt ett förslag till segelled som tar med både gäst- och naturhamnar utmed hela Blekingekusten. Under förstudien har sedan flera förslag tillkommit som kan bli möjliga avvikelser från den huvudsakliga segelleden. Tobias Delfin berättade om det lyckosamma ledutvecklingsprojektet Humleslingan som överskrider kommungränser och som har skett i nära samverkan mellan kommuner, entreprenörer och föreningar runt Ivösjön. Vid alla tre idémötena fanns en bred representation från kommunerna, olika föreningar, privatpersoner, Länsstyrelsen, Region Blekinge och näringslivet. Efter mötenas 30

31 föreläsningar fick deltagarna själva gruppera sig utifrån intresse och utföra en konkret swot direkt kopplad till ledutvecklingen. I grupparbetet fanns fyra teman att välja mellan, varav tre formats utifrån en sammanslagning av olika värden som lederna tänks främja och som framkommit vid tidigare genomförda intervjuer med bland annat turism-, näringslivs- och landsbygdsutvecklare, företagare och föreningar (se föregående avsnitt 6.1). De fyra temagrupperna var: A) Rekreation, kunskap och identitet B) Företagande och ekonomi C) Natur- och kulturvärden För att också kunna komma med synpunkter och idéer till ledernas utformning och marknadsföring formades en fjärde grupp: D) Ledernas utformning och marknadsföring Här nedan redovisas alla synpunkter som skriftligen framfördes under de tre mötena. Där texten varit knapphändig har den fyllts i utifrån en rimlig tolkning och utifrån de kortare redovisningar som gjordes muntligen Rekreation, kunskap och identitet Vision: Hur ser lederna ut för att främja rekreation, kunskap och blekingsk identitet 2020? * Vi har en turistkarta över Blekinges kust och skärgård som på ett utmärkt sätt kombinerar sjökort och terrängkarta. * Det har satsats på naturnära upplevelser i samverkan mellan biosfärområdet och företagare på ett sätt som gjort att flera företagare är ensamma om en egen och unik, blekingetypisk produkt. * Turbåten/turbåtarna går under säsong dagligen längs hela blekingekusten och det finns lite fler gästbryggor med tillhörande god service, speciellt i Ronneby skärgård. * Det finns kopplingspunkter mot andra leder utmed rutten för att ta sig fram på olika sätt. * Besöksmålen är identifierade och utmärkta utmed de olika lederna. Både en sammanhängande rutt och olika små rundor/leder finns tillgängliga och marknadsförda. * Lederna ska så långt möjligt vara tillgängliga för alla, även rullstolsburna, barn i vagn, mm * Allmänna kommunikationer finns tillgängliga vid ruttens knutpunkter, anpassade till när folk är lediga och lederna används mest. * Leder och transporter går förbi matställen, boenden och andra saluförda produkter. * Utmed flera ställen på arkipelagrutten hålls det organiserade guidade turer med diverse olika teman, såsom viss kulturhistoria, sälsafari, lokalproducerad mat, m m. Styrkor: Vad har Blekinge som bör framhävas och användas för att nå visionen? * Den lokala kunskapen om naturskötsel och kulturhistoria ska användas och vårdas för att inte försvinna. Möjligheter och behov: Hur gör vi och vad behöver vi för att nå visionen? * Fler kvalitativa övernattningsmöjligheter i skärgården och kustbandet. * Koppla våra lokala arrangemang till aktivitet på lederna/arkipelagrutten. * Engagera och lyssna på föreningslivet i länet, t ex föreningen Norden. * Engagera folk lokalt för att visa upp och sälja sina produkter stolthet! * Använd tekniken för GPS och applikationer för att visa vad vi har och nå fram med information om vad man kan se och uppleva skapa behovet att komma ut på arkipelagrutten. 31

32 * Viktigt med även fysisk information utmed lederna om det kulturarv man färdas förbi engagera hembygdsföreningarna. * Äska projektmedel som kan användas för både stora och små detaljerade åtgärder. * Försök att bilda en skärgårdsorganisation. Farhågor och motmedel: Har vi farhågor och hur undviker vi en förvandling till reella hot? * Strandskyddet som utökats till 300m är ett reellt hot för tillkomsten och utbyggnaden av kvalitativa serviceanläggningar. * Säsongen är kort sikta på målgruppen whops (Wealthy Healthy Older People) och locka dem till tillställningar även under lågsäsong. * Nedskräpning utan förvaltningsplan. * Att det inte avsätts medel för underhåll Företagande och ekonomi Vision: Hur ser lederna ut för att främja företagande och ekonomi år 2020? * Vi har tillgänglighetsanpassade leder med spännande innehåll * Egen karaktär, lokal styrka och unika teman för respektive led. * Identifierade reseanledningar. * Väl utbyggd service utmed lederna och väl utbyggt nätverk mellan aktörerna. * Arkipelagrutten och biosfärområdet arbetar för att gynna sina medlemmar. * Arkipelagrutten är tillgängliggjord i fysisk och psykologisk/social bemärkelse. * Lederna är dragna i landskapet så att de främjar och stödjer företagande med en höjd besöksstatistik. * Lederna är attraktivt utformade, var och en med sitt tydliga budskap. Det gäller även för arkipelagrutten i sin helhet som behöver ha en tilltalande ton och innebörd. Styrkor: Vad har Blekinge som bör framhävas och användas för att nå visionen? * Närhet och tystnad. * Närheten både nationellt och internationellt. Här finns om inte allt så åtminstone det mesta på en mycket kort sträcka. * Våra gröna öar! Möjligheter och behov: Hur gör vi och vad behöver vi för att nå visionen? * Innehållet i lederna ska bygga på den natur och kultur som den går igenom/förbi. * Kvalitet i boende, mat, besöksmål, transporter och sammansatta upplevelser gör att fler kan leva på sitt företagande, varierat och hållbart. * Spetsig och intressant paketering av natur och kulturupplevelser, specifika för Blekinge, skapar upplevelser utmed rutten. Ömsesidig effekt på besöksantalet på rutten och hos företagen. Kan även ge ett ökat företagande och ytterligare besökare. * Samverkan mellan företag och andra aktörer viktig för att kunna erbjuda paket med hel upplevelse: boende, mat, aktivitet och transport. * Svenskt sportfiske i allmänhet och Blekinges möjligheter till sportfiske i synnerhet är fortfarande relativt outnyttjade, något att jobba vidare med. * En kustnära cykelled vore en stor styrka om den blev etablerad med hög grad av tillgänglighet, säkerhet och så småningom även med certifiering. * Vi behöver alla bli bättre på att vara ambassadörer för vad vi faktiskt har tala om det! * I marknadsföringssammanhang behöver vi ta fasta på närheten mellan stad och land, 32

33 mellan vildmark och stadens alla bekvämligheter. * Rutten behöver ha några fasta servicepunkter. Farhågor och motmedel: Har vi farhågor och hur undviker vi en förvandling till reella hot? * Det utökade strandskyddet är ett hot mot möjligheterna att göra anläggningar verkligt konkurrenskraftiga och högkvalitativa, något som i förlängningen även drar ner attraktiviteten på området och på arkipelagrutten. * Det faktum att försvaret fortfarande övar på flera ställen under sommarhalvåret kan vara en brist i sammanhanget Natur- och kulturvärden Vision: Hur ser lederna ut för att främja natur- och kulturvärden år 2020? * Vi fokuserar på ett fåtal nyckelplatser med riktigt bra service, ex Hanö, Tärnö, Tjärö, o s v eftersom det är viktigt för såväl besökare som boende/fritidsboende samt ekologi. * Arkipelagrutten, en mångfald av leder, tar besökarna till de områden som vi vill visa upp och som tål ett besökstryck. * Naturum Stendörren har bra exempel. Södermanland. * Listerby Skärgård har blivit nationalpark ( lång process dock, efter 2020). * Blekinge är unikt och vi har valt olika teman för respektive led dansktid, första delen av Valdemars segelled, m m. * Natur- och kulturvärden lyfts fram och underhålls * Det finns leder anpassade för såväl vandrare, båtluffare, cyklister, kajakpaddlare och ryttare. * Det finns ett stort engagemang för de etablerade ledernas skötsel * Servicen är god vad gäller transportmedel, mat, boende, upplevelser, m m. Styrkor: Vad har Blekinge som bör framhävas och användas för att nå visionen? * Ta lärdom av, koppla på Sydostpassagen i Kalmar län. * Lyft fram Världsarvet! * Lyfta fram lugn och ro, ostördhet i marknadsföringen och ha en balans mellan lugn och besök * Använda lokala produkter, lyfta fram mat, hantverk och konst i anslutning till upplevelser utmed lederna. T ex äta björnbär i stenbrotten och lyssna till opera där. Andra aktiviteter är Östersjöfestivalen, Skärgårdsfesten, Sommarteatrar, Säljö trubadurer, m fl. * Utveckla dykturism, dykled, märk ut (vissa) vrak, visa fram marina stenålderslandskap, marinarkeologiska/biologiska upplevelser. Visa extra skyddsvärda vrak, t ex Gripshunden, med monitor och guide på båt för grupper. * Befintliga leder och naturvårdsområden. * Hållbara företag med kust-/skärgårdsprofil som erbjuder god mat och bra boende samt upplevelser. Möjligheter och behov: Hur gör vi och vad behöver vi för att nå visionen? * Platser och hamnar under tre meters djup vågar sig inte utländska turister in i. Därför behövs bättre sjökort, Stigmännens karta är ett bra exempel, men det behövs även karta i digitalt format (app). * Det är en stor möjlighet att sälja Blekinge-specifika naturupplevelser till utländska besökare. 33

34 * Guider, appar, kartor, paketlösningar, kreativa entreprenörer är ledord för att lyckas. * Viktigt att varje led tillgänglighetsanpassas efter målgrupp. * Rutten behöver både häftiga attraktioner, t ex guidad undervattensfarkost som kan besöka vrak, hotellrum i trädkronorna, men även bygga på det enkla vi redan har t ex gamla militäranläggningar och vackra naturreservat, snorkelleden i Kollevik, m m. * Bra om Blekinge Arkipelag kan följa Humleslingan-exemplet och förorda att man tar sina egna sopor med sig tillbaka. Dock kan behövas sopstation på några platser och öar för att kunna källsortera. * Det behövs skyltar på lederna och en övergripande karta med sevärd natur och kultur. * Rusta upp de befintliga militära lederna. * Koppla på länsstyrelsens projekt för gamla fyrar och sjömärken för att få med dessa som sevärt utmed lederna (FYR-projektet). * Det behövs en möjlighet att ta sig utmed hela blekingekusten med turbåt, inte bara som nu inom respektive kommuns egen skärgård. * Det vore bra att kunna förmedla biosfärbudskapet genom att åka mellan vissa hamnar med en för ändamålet särskilt avsedd båt. * Viktigt att involvera medborgare och föreningar, liksom företag som erbjuder service och upplevelser att koppla på lederna. * Informera och ta med politiker och kommunledningar på vagnen. * Inventera och välj ut bland befintliga leder, utnyttja dem och låt dem vara delar av arkipelagrutten. * Stort behov av underhållsarbete utmed arkipelagrutten borde kunna vara meningsfull sysselsättning för arbetscentra och liknande i kommunerna. Farhågor och motmedel: Har vi farhågor och hur undviker vi en förvandling till reella hot? * En liten risk finns att biosfärområdet blir alltför utbyggt, exploaterat och välbesökt. Vi vill inte ha ett Smögen i Blekinge Balans! * Vi ser också en farhåga i att inte ta tillvara tillgänglighetsaspekterna d v s gör några platser med god service till nav i arkipelagrutten och arbeta med information så att alla känner sig välkomna utan att fördenskull sprida besökare i en strid ström över hela området. * Viktigt med arbetsgrupp/-er som jobbar med genomförande så att inget bara drivs igenom (demokratiska och hållbara aspekter). * Att leder och platser inte sköts och växer igen undviks genom god förvaltningsplan, tillsyn i samverkan och betesdjur. * Att skylt-/informationsmaterial och kartor inte uppdateras eller förnyas kan undvikas genom felanmälningssystem och förvaltningsplan. * Viktigt att försäkra sig om en hållbar plan för förvaltningsekonomi, även om skötseln sker i samverkan med frivilliga och föreningslivet kommer den att kosta pengar Utformning och marknadsföring av leder Vision: Hur ser lederna ut år 2020? * Vi har fått nya tydligare sjökort * Vi har underlättat besökande av Blekinge skärgård och landskap genom fler små flytbryggor och fler bojar för förtöjning. * Alla besökare på arkipelagrutten tar ansvar för hur man färdas och vistas i biosfärområdet. 34

35 Styrkor: Vad bör framhävas och användas för att nå visionen? * Fantastisk natur och unik (bevuxen) skärgård. * Sveriges närmaste skärgård ta vara på de korta avstånden mellan öar, sevärdheter, olika upplevelser, kommunikationer, transportsätt, stadens puls och landets ro och avskildhet. * Oexploaterad miljö, stor skärgård och många vattendrag som utgör en speciell lockelse på besökare och lokalbefolkning som gärna vandrar runt dessa där det är möjligt. Möjligheter och behov: Hur gör vi och vad behöver vi för att nå visionen? * Internationell information viktigt, ty, eng, pl,? * Bra text och bildmaterial säljer skärgården som den är. * Hydrographica anlitas för detaljerade sjökort över svårnavigerade områden * Lokala båtklubbar hjälper gärna till med sjömätning för att minska kostnaderna * Information på allmänna bryggor om att man ska samsas så många som möjligt, Karlshamns kommun ett föredöme. * Tydliggöra normer för angöring och beteende vid allmänna bryggor, att man t ex lägger sig utanför varandra så att så många som möjligt ryms vid befintliga bryggor. * Markering på förankringsbojar som anger vattendjupet så att rätt båt förtöjer på rätt ställe. * Marknadsföring redan i småländska och skånska hamnar. * Upprätta samarbete med turistbyråer i närliggande län. * Underlätta att ta med cykel på turbåtarna. * Bra text och bildmaterial säljer skärgården som den är. * Städpatruller organiserade och frivilliga. * Samarbeten kring information och innovationer utmed rutten. * Geocaching kan vara ett sätt att locka både besökare och lokalbefolkning dit de inte varit förut. * En app för smartphone borde inte bara innehålla information om sevärdheter, utan även en dramatisering av några kända historiska platser med storytelling/berättelser. * En bra möjlighet att resa med turbåt/kommunal båt utmed hela Blekingekusten kan få flera att välja det framför mindre båtar vilket är mer hållbart. * Hoppa på/hoppa av-resandet med turbåt, cykel, vandring, m m kan ge turisten möjlighet att hos turistbyråerna utforma sin egen rutt/resa utmed kusten tillsammans med bokning av boende och andra upplevelser. Farhågor och motmedel: Har vi farhågor och hur undviker vi en förvandling till reella hot? * Nedskräpning och risken att inte det orörda bevaras orört viktigt att inte allt är tillgängligt. * Att vi får ett ökat slitage och en besöksfrekvens som är högre än bärigheten i vår natur viktigt att vara tydlig med bestämmelser för t ex fågelskyddsområden och att veta gränserna för kapaciteten. 35

36 5.3 Policy för hållbar besöksnäring Sammanfattning av workshop för hållbar besöksnäring Den 21 maj arrangerades i förstudien en workshop med hållbarhet och turism som tema. Inbjudna föreläsare var Lisa Apelman från Cefur centrum för utveckling i Ronneby och Per Jiborn från Ekoturismföreningen. Lisa berättade om hållbarhetsbegreppet och cradleto-cradle-certifierade produkter som är den inriktning för fysiska produkter och design som Cefur valt att jobba med. Blekinge Arkipelag bidrog med hållbarhetsaspekter på Östersjön och turismen, hur besöksnäringsföretagen och biosfärområdet kan samarbeta för en bättre ekologisk och ekonomisk miljö. Per Jiborn berättade om att svensk natur lockar, ca 2 miljoner turister vandrar i skog och berg och 1,3 miljoner besöker varje år nationalparker och naturum i Sverige. Naturturismen är ökande och ekoturismen bidrar starkt till en profilering av Sverige. De sista sju åren har Nature Travel producerat ca 90 artiklar om svensk ekoturism något som bl a tack vare listor över attraktiva destinationer motsvarar ett pressvärde på 40 miljoner kronor. Per nämnde några framgångsrika exempel: Vildmark i Värmland med sina flottfärder, Wild Sweden med sina safariturer, Fish your dream med välbesökta sportfiskeanläggningar på tre ställen i Sverige. Andra exempel var Urnatur, Kullabergsguiderna och Everts Sjöbod som sysslar med småskaligt kustfiske. Vidare gav Per föreningens koncept för att lyckas få fram fler profilstarka naturturismföretag. Här är några av de mer framträdande punkterna: Jobba långsiktigt med överlämnande och uppbyggnad av kompetens i företagen, kurser och utbildningar. Arbeta med den kommunala/regionala näringsverksamheten genom stimulans och rådgivning men även genom att våga ställa krav! Se över bidragssystemen och stöd framförallt nationella satsningar som kan arbeta både med bredd och spets (likt idrottsrörelsen). Skapa en tydligare rollfördelning mellan offentligt och privat, håll t ex isär friluftsliv och naturturism, naturum/länsstyrelsen och kommersiell verksamhet. Använd inte allemansrätten som säljargument eller reseanledning, det ger inget för bygden. Med föreläsningarna i ryggen tog vi oss an biosfärområdets förslag till Plattform för ökad hållbarhet i besöksnäringen ett dokument som tidigare under våren tagits fram i samverkan med biosfärområdena Nedre Dalälven och Vänerskärgården med Kinnekulle. Fyra grupper fick ta del av texten bit för bit, diskutera den och kommentera. Vi arbetade utifrån fyra frågeställningar: Hur ser din verksamhet ut? Vad behöver plattformen kompletteras med? Vilket upplägg bör plattformen ha? Hur kan vi arbeta med den inom biosfärområdet? 36

37 Eftersom plattformen är en central del av förstudiens resultat, presenteras den här som inlaga istället för bilaga. Förstudieprojektets plattform för ökad hållbarhet i besöksnäringen Fördelar för medlemsföretag Del 1: Plattformens första del tar upp åtta grundläggande riktlinjer för ett ekonomiskt hållbart företag. Medlemmar som arbetar aktivt för att följa dessa når en kvalitativt bättre och säkrare verksamhet, erhåller kostnadsfri exponering på Biosfärområdets hemsida och får dessutom sin anläggning utmärkt på Biosfärområdets besökskarta (2017-). Del 2: Plattformens andra del belyser åtta områden som berör en ekologiskt och socialt hållbar verksamhet. De företag som arbetar aktivt med flera av dessa områden och har en naturnära profil på sina produkter får också erbjudandet att använda Blekinge Arkipelags logotyp i sin marknadsföring. Del 1: Grundläggande riktlinjer för ekonomisk hållbarhet 1. SKATT, GARANTI OCH SÄKERHET Företaget skall inneha F-skattsedel och skötas efter de lagar och förordningar som styr verksamheten för entreprenörer i besöksbranschen. Kunskap ska finnas om resegarantibestämmelserna och giltig resegaranti skall finnas vid försäljning av paketresor. Resegarantier tecknas antingen av företaget självt alternativt genom samarbetsavtal (t ex genom Visit Blekinge och Nordic Travel). Kunskap skall finnas över vilka certifikat, säkerhetsföreskrifter, försäkringar och ansvarsbörda som gäller vid exempelvis båtturer med gäster, hotellverksamhet, livsmedelshantering, etc. 2. HÅLLBAR TURISM OCH BESÖKSNÄRING Företaget bör aktivt arbeta för att anpassa och utveckla sin verksamhet i samklang med sina naturgivna, sociala och ekonomiska förutsättningar. Det innebär att t ex använda välfungerande teknik, kloka transporter och andra miljövänliga lösningar, både för ekologins och ekonomins skull. För social hållbarhet bör företagets verksamhet och produkter vara lokalt väl förankrade bland övriga aktörer och alla aktiviteter skall kommuniceras med lokala mark- och vattenägare. Upphandling av varor och tjänster bör i första hand ske i närområdet. På plats skall gästen aldrig behöva möta eventuella lokala konflikter. På detta sätt kan företagets verksamhet bidra till ett eller flera av biosfärområdets delmål 37

38 och bevarandemål. Man kan arbeta med certifieringar och/eller miljömärkta produkter, men även genom att på enklare vis se över och med stöd från Biosfärkontoret anpassa och utveckla sin verksamhet. (Se vidare del 2). 3. PRODUKTER/PAKET Det är önskvärt att de produkter/paket som företagen inom biosfärområdet erbjuder (1) är utformade på ett hållbart sätt för människa och miljö och (2) bidrar till en ökad tillgänglighet av biosfärområdet. Det är dessutom fördelaktigt om produkten (3) innebär kunskapsförmedling som främjar biosfärområdets natur- och kulturvärden eller (4) på annat sätt bidrar till biosfärområdets mål och åtgärder. Mat, boende, aktiviteter, guideservice och andra delar av produkten som företaget säljer skall vara av hög kvalitet i relation till målgruppen och ha en god servicenivå. Löften i marknadsföringen måste kunna hållas för att uppfylla kundernas/gästernas förväntningar. Anläggningar bör eftersträva att personal som tar hand om gästerna är utbildade för det arbete de skall utföra. Kännedom skall finnas om hur produkter prissätts var för sig respektive som paket. Kontinuerliga utvärderingar av hur gäster uppfattar besöken är av betydelse för framtida service och paketutveckling. 4. MARKNADSFÖRING Vid marknadsföring av företagets produkter skall text och bild hålla hög standard samt kommunicera en ekologiskt hållbar och naturnära eller (traditionell) kulturell upplevelse. Relevant och uppdaterad information om anläggningen och dess produkter bör i första hand finnas på websida och sociala medier. Önskvärt är också att informationen finns översatt i något sammanhang, åtminstone till engelska. Förändringar i produkter eller utbud skall omedelbart kommuniceras till återförsäljarnätet. Anläggningen bör aktivt jobba mot att ta emot press och journalistbesök när tillfälle ges då detta är ett fördelaktigt sätt att få stort mediautrymme som innebär god marknadsföring av företaget och hela biosfärområdet till en låg kostnad. Vid samarbete/ avtal med utländska arrangörer skall företaget ställa upp för att gynna försäljningen av sina produkter på en utländsk marknad. 5. BESÖKSINFORMATION Besöksstatistik utgör grund för anläggningars och produkters utformning och marknadsföring. Därför bör det föras statistik och inhämtas enkla uppgifter från olika kategorier av gäster fortlöpande under säsongen. Bilder och eventuellt rörligt filmmaterial från verksamheten bör samlas in för att kunna användas i framtida marknadsföring (med medgivande från den/de som figurerar i materialet). Kartor, tydliga regler och dokument (på flera språk) skall finnas för att kunna kommunicera det regelverk som gäller i marker 38

39 och vatten som företaget eventuellt nyttjar. 6. PAKETERING & BOKNING Företaget skall kunna paketera sitt utbud, eventuellt med stöd från biosfärkontoret eller turistbyråerna, och därmed inkludera några eller alla av de olika delar som kan tänkas ingå, till exempel: logi, kost, transport, guide, hyrfordon, utrustning m m. Kunden skall på ett enkelt och snabbt sätt kunna få information om och boka produkterna. Förutom exponering i företagets egna medier är därför medverkan i Visit Blekinges onlinebokning och Biosfärområdets framtida besökskarta viktiga verktyg. Förfrågningar via e-post, sociala medier eller telefon bör besvaras inom 24 timmar. 7. VÄRDSKAP & SERVICE Företaget skall svara för ett gott värdskap med personlig kontakt anpassad till kundens önskemål och språk. Kartor och information om området skall tillhandahållas kunden vid ankomst på lämpligt språk. Företagets personal skall personligen möta gästen vid ankomst och ge en första introduktion till anläggningen och området, och minst engelska bör behärskas för att kunna möta en internationell publik. I möjligaste mån bör samma personal ta hand om gästerna under deras besök för att ge en kontinuitet och få en förståelse för gästernas önskemål. 8. NÄTVERK Företaget skall fungera i nätverk och arbeta lojalt för en ökning av besöken inom Biosfärområdet och hela Blekinge. Det kan till exempel innebära att förmedla gäster till annan anläggning, eller tipsa de egna gästerna om andra företag och andra aktiviteter än den egna verksamheten kan erbjuda. Önskvärt är också att företaget deltar i kompetenshöjande aktiviteter och gemensamma marknadsförings-insatser. Företagets information skall vara trogen eventuella principer för övergripande gemensam marknadsföring. Del 2: Områden för en ekologiskt och socialt hållbar verksamhet 1. Resan till och inom området Hur reser våra gäster till oss idag? Hur kan de resa kollektivt? Om ni arrangerar aktiviteter, hur transporteras gästerna under aktiviteten? Hur sker transporter av utrustning/ mat etc.? Hur kan miljöpåverkan från företagets och gästernas transporter minskas? På vår hemsida finns information om hur man kan resa kollektivt till oss 39

40 På vår hemsida och på vår anläggning finns information om vandringsleder, uthyrning av cyklar och kanoter/kajaker samt ridning i området Vi anpassar våra tider så att det är möjligt att resa kollektivt och erbjuder oss att hämta våra gäster vid station/hållplats 2. Energi Om uppvärmning finns, vilka energislag används? Kan förbrukningen minskas? Hur stor är övrig energiförbrukning? Kan den minskas? Vilken energi och hur mycket används för att förvara, hantera och laga mat? Kan den minskas? Vi använder lågenergilampor Vi arbetar för att minska vår energiförbrukning genom att Vårt mål för året är att minska energiförbrukningen med Vi köper eller producerar egen miljövänlig el Vi har miljöklassad kyl-, frys- tvätt- och torkutrustning 3. Vatten och avlopp Vilken avloppsrening används idag och kan den förbättras? Kan ni göra något för att få renare avloppsvatten redan vid källan? Är vattenförbrukning ett problem? Vad händer med företagets avfall? På vilket sätt kan avfallet minimeras? Används några miljöfarliga köldmedel i kyl/frys? Hur omhändertas miljöfarligt avfall? Vi har kommunalt vatten Vi har egen brunn. Vattnet är godkänt och prövas regelbundet Vi har kommunalt avlopp Vi har en enskild avloppsanläggning som är godkänd av kommunen Vi källsorterar vårt avfall Gästerna får information om hur de kan källsortera Ev. miljöfarligt avfall sorteras och lämnas till sopstation Vi komposterar vårt matavfall 40

41 4. Kemikalier och bränslen Finns det miljöfarliga ämnen/komponenter i företagets utrustning? Vilka miljöfarliga/farliga kemikalier används och hur mycket? Kan förbrukningen minskas? Finns det miljöanpassade alternativ? Vi använder miljöbensin till våra båtar och gräsklippare Våra båtar har fyrtaktsmotorer 5. Råvaror och förbrukningsartiklar Vilka råvaror använder företaget? Finns det miljöanpassade alternativ? Vilka vanliga förbrukningsartiklar köps in? Kan förbrukningen minskas? Finns det miljömärkta alternativ? Hur mycket tryckt informationsmaterial producerar företaget per år? En viss del av våra råvaror är miljömärkta. Vi arbetar för att öka den andelen till Vi använder alternativ till kemiskt verkande båtbottenfärger, nämligen Våra förbrukningsartiklar är miljömärkta när det finns. Under året ska vi hitta alternativa produkter för Vi använder miljömärkt papper i vår marknadsföring och anlitar tryckeri med certifiering/miljömärkning 6. Lokalbefolkning och lokal ekonomi Hur stor andel av företagets inköp görs från lokala producenter? Till hur stor del anlitar företaget lokala företag vid inköp av tjänster? Arrangerar företaget aktiviteter som kan störa lokalbefolkningen? Vi handlar i största möjliga mån lokala produkter Vi undviker aktiviteter med höga ljudnivåer som kan störa lokalbefolkning och djurliv 7. Natur och kultur Bedriver företaget någon verksamhet som påverkar natur och kultur negativt på resmålet? Vad kan göras för att minska påverkan? Vad kan göras för att fånga upp varningssignaler? 41

42 Påverkar företagets verksamhet andra markägare? Vi har kontakt med ev. andra markägare som berörs av vår verksamhet Vi tar hänsyn till vad natur och kultur tål på vårt resmål. Vi är lyhörda för varningssignaler från naturskyddshåll och från folk i trakten. Vi tipsar våra besökare om hur de på bästa sätt kan uppleva vår natur och kultur 8. Organisation och personal Hur arbetar vi inkluderande för olika sociala grupper av anställda och gäster? Hur kompetensutvecklar och informerar vi personal om biosfärområdet och denna plattform för ökad hållbarhet i besöksnäringen? Vi informerar våra gäster om biosfärområdet, ekoturism och de andra aktörerna i ekoturismnätverket Vi har en miljöplan som uppdateras årligen. Vår personal har kunskap om miljöplanen Vi informerar våra besökare om vår miljöplan genom att den finns tillgänglig på vår hemsida och på vår anläggning Vi arbetar för att minska våra transporter inom företaget Vi tipsar våra besökare om hur de kan bidra till miljöarbetet Under workshopen var glädjande nog alla deltagare positiva till innehållet i plattformen utan att någon reserverade sig. Däremot framkom några förslag till förändringar: - Slå samman de två delarna i plattformen till en beskrivande del och kalla den för Policy för medlemsföretag. Komplettera policyn med ett arbetsmaterial där nuvarande del två kan stå som modell. -Gör inte skillnad på ekonomisk hållbarhet å ena sidan och ekologisk samt social å andra sidan (som i nuvarande plattform). - Ha kvar de två nivåerna där nivå 1 gäller för alla medlemmar och nivå 2 gäller för medlemmar som vill marknadsföra upplevelsepaket med Blekinge Arkipelags logotyp. - Våga ställa krav för nivå 2 och säkra på så vis trovärdigheten i biosfärområdets varumärke. För nivå två ska det vara ett krav att man arbetar med hållbarhet i alla aspekter. - Komplettera arbetsmaterialet (nuvarande del 2) med fler frågor om mångfald och anpassning för olika sociala grupper, t ex invandrare och rörelsehindrade. - Förtydliga att Policyn och Arbetsmaterialet är till för att 1) lotsa in medlemsföretagen i 42

43 att se sin verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv, 2) inspirera till att gå vidare med en certifiering av sitt företag och/eller sina produkter 3) urskilja hållbara, exportmogna företag och upplevelser och 4) kvalitetsmärka utvalda upplevelsepaket med biosfärområdets logotyp. Lisa Apelman på Cefur fick i uppdrag att skissa på hur strukturen för policy respektive arbetsmaterial skulle kunna se ut. När plattformen/policyn sjösätts under ett genomförandeprojekt ansåg deltagarna att det borde räcka med att initialt ha en genomgång av policy och arbetsmaterial med varje nytt medlemsföretag. För att följa upp och förstärka hållbarhetsarbetet i medlemsnätverket kan man därefter bjuda in till en årlig träff, med samtal och vidare inspiration. Om medlemsföretagen exponerar ett diplom från Blekinge Arkipelag och/eller delar av arbetsmaterialet så att deras gäster kan ta del av det finns dessutom möjlighet till direkt respons på om företagen arbetar trovärdigt med policyn Nytt förslag till policy och arbetsmaterial Den policy för hållbarhet i besöksnäringen som presenteras här är ett förslag som Lisa Apelman på Cefur tagit fram efter workshopen. Den går helt i linje med de synpunkter som framfördes under workshopen men är alltså inte förankrad i nätverket ännu. Vilken giltighet den ska ha och hur den ska användas som underlag för kvalitetsmärkning av upplevelsepaket eller fortsatt hållbarhetsarbete med företagens verksamheter är inte fastslaget. Det är troligt att detta nya förslag till arbetsmaterial kommer att kompletteras med en del av de mer konkreta åtgärdsförslag som finns i den tidigare plattformen. Policy Vår verksamhet är en del av ett större sammanhang. Vi lever och verkar i det Blekingska landskapet, ett landskap som vi vill värna om, för vår och våra barn skull. Därför strävar vi i allt vi gör efter att: Värna om vattnet i alla dess former. Värna om den biologiska mångfalden både lokalt och globalt. Värna om lokalsamhället och människorna som bor här Värna om att respektera människors lika värde och sociala mångfald Använda och främja förnyelsebar energi Använda och främja klimatneutrala transporter Använda produkter, material och kemikalier som är positiva för människor och miljö, kan återvinnas och gärna är miljö certifierade. Vår personal, organisation och verksamhet underlättar för oss själva och våra gäster/ kunder att ta hänsyn till varandra och miljön. 43

44 Arbetsmaterial 1. Vatten På vilka vis nyttjar vår verksamhet vatten? På vilket vis påverkar vår verksamhet vatten? Kan vi göra någonting mer för att påverka vattnet positivt? Kan vi göra något mer för att säkra att vi inte påverkar vattnet negativt? Finns det några potentiella risker med hur vi nyttjar vattnet? Vilken avloppsrening används idag och kan den förbättras? Kan ni göra något för att få renare avloppsvatten redan vid källan? Är vattenförbrukning ett problem? 2. Värna om naturens mångfald Hur nyttjar vi naturen i vår verksamhet? På vilket vis påverkar vår verksamhet naturens mångfald lokalt och globalt? Vad kan vi göra för att stärka den biologiska mångfalden och ekosystemen lokalt? Finns det val vi kan göra för att stärka biologisk mångfald och ekosystem globalt? Bedriver företaget någon verksamhet som påverkar natur och kultur negativt på resmålet? Vad kan göras för att minska påverkan? Är vi lyhörda för varningssignaler och feed-back från omgivningen och lokalbefolkningen? 3. Lokalsamhället och människorna som bor här Tycker våra grannar att vi bidrar positivt till bygden? Gör vi någonting som skulle kunna uppfattas som ett störningsmoment av våra grannar? Har vi kontakt med de människor som berörs av vår verksamhet? Hur stor andel av företagets inköp görs från lokala producenter? Till hur stor del anlitar företaget lokala företag vid inköp av tjänster? 4. Människors lika värde och social mångfald Vilken är vår målgrupp? Varför är just det vår målgrupp? Vad finns det för hinder för människor att ta del av vår verksamhet? Är några av dessa hinder onödiga och möjliga att ta bort? Respekterar vi alla människor lika oavsett kön, sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet eller socioekonomiska förutsättningar? Policyns funktion i Blekinge Arkipelag Små- och microföretag inom turismsektorn är på många håll väl etablerade verksamheter där både företag och gäster har stort utbyte av varandra. Företagaren når upp till önskad ekonomisk utkomst, har tid att utvärdera och utveckla sin verksamhet och gästen är mycket nöjd med de produkter hen betalar för. Inte sällan råder dock det omvända förhållandet. Eftersom verksamheten är liten och ibland en binäring så har den lägre 44

45 prioritet, den rationaliseras hårt och den kan bara ta minimalt med tid i anspråk om företagaren samtidigt ska kunna fungera i en huvudnäring eller andra parallella binäringar. I en turistisk verksamhet kan detta innebära en långsiktigt ohållbar arbetssituation för både företagsägare och/eller anställda. Lägre grad av service gentemot kunderna, sämre lokalt förankrade verksamheter, färre samarbeten med partners och en oförmåga att driva och utveckla verksamheten i samklang med sina naturgivna förutsättningar är inte ovanliga avigsidor. En turistisk verksamhet som fungerar under sådana förhållanden håller lägre kvalitet, blir svårare att ta betalt för, kan på ett negativt sätt bidra till den miljö den använder och får ibland också svårare att locka till sig nya kunder. Den onda spiralen blir på detta sätt lätt ett faktum, företaget når en tipping point i hållbarhetshänseende och avvecklas eller utkonkurreras av andra företag. Viktiga målsättningar med Blekinge Arkipelags policy för hållbar besöksnäring och arbete med att utveckla leder är att tillsammans med satsande entreprenörer istället stärka: Den regionala turismverksamhetens status i kvalitetshänseende Den regionala turismverksamhetens sociala och politiska anseende. Blekinge Arkipelags nationella och europeiska ställning som outdoor- och naturturismdestination De enskilda företagens möjligheter till ökad ekonomisk bärighet Genom att nå dessa mål är förhoppningen att mycket annat positivt följer med. Om kundunderlaget ökar, finns också möjligheten till en större tidsmässig satsning med bland annat förbättrad kvalité i produkterna, ökad grad av service och högre utkomst per besökare som följd. Den goda spiralen vänder företagen mot mer hållbara företag och verksamheter. Den ekologiska aspekten av hållbarheten utgör ändå ett undantag. Även om det blir allt tydligare att det finns många ekonomiska vinster med att anpassa och utveckla sin verksamhet i ekologiskt hållbar riktning, är det ofta betydligt svårare för det mindre företaget och för företaget som befinner sig i en ekonomiskt svår situation. Det är troligt att turistisk verksamhet som befinner sig i den onda spiralen fungerar sämre ur ett ekologiskt perspektiv än en verksamhet som är på väg upp i den goda spiralen. Om företagets ekonomi blomstrar är det ofta enklare att bekosta kompetensutveckling, investera i alternativa värmekällor, ta sig tid att energi- och logistikeffektivisera, köpa in miljömärkta varor, våga satsningen mot en certifiering, o s v. Däremot utgör inte den goda ekonomin ett tillräckligt villkor för att också en god ekologisk anpassning ska bli verklighet. Även framgångsrika storföretag visar ibland prov på hur ekonomisk hausse länge kan samexistera med ekologisk kortsiktighet som i värsta fall frammanar irreversibla miljöskador. Att syssla med naturnära eller direkt vattenknuten verksamhet under det tjugoförsta århundradet förpliktigar. Särskilt med tanke på de regionala och baltiska miljöproblem som föreligger: Havsförsurning, syrefria döende bottnar, nedsatt motståndskraft hos östersjölaxen, fågeldöd kopplat till tiaminbrist, övergödning och algblomning, spridning av plastpartiklar, läkemedelsrester, båtfärgsgifter, nya invasiva arter och dumpade kemiska 45

46 stridsmedel samt ett ställvis industriellt överfiske. För att tackla detta finns bland annat vattenråden, fiskevårdsföreningarna, Havs och Vattenmyndigheten och länsstyrelserna som alla arbetar för att bidra till långsiktigheten i natur- och vattenbaserade verksamheter. Få av dessa myndigheter och organisationer arbetar eller kan arbeta utanför sina ramverk. Regler och befintliga arbetsmetoder påverkar eller accentuerar därför inte alltid verksamheters utveckling mot ytterligare ekologisk anpassning. Man når i sitt arbete inte verksamheter eller nätverk som har tillgång till ny kunskap, nya idéer, samverkansmöjligheter eller ny teknik. Blekinge Arkipelag finns till för att stödja och utveckla innovativa grepp och föra hållbarhetstanken framåt, har i detta sammanhang därför en roll att axla. Som ideell förening har vi en flexibilitet och frihet som inte finns hos myndigheterna. Vi kan erbjuda något i gengäld för de verksamheter som på frivillig basis vill ansluta sig till föreningen. Begreppet ekologisk hållbarhet är ett antingen-eller-begrepp som inte tillåter en gradering eller gråskala. Antingen är ett företag, en verksamhet eller en produkt hållbar eller är den inte hållbar. Blekinge Arkipelags policy, arbetsmaterial och arbetssätt mot ekologisk hållbarhet är inte i sig tillräckligt för att också hävda att vi uppnår detta värde (fullt ut). Men det är en viktig markering och en bra början på att arbeta mot en högre grad av ekologisk anpassning och utveckling. I ett genomförandeprojekt kan ett nybildat nätverk av företagare med Blekinge Arkipelags policy som underlag fortsätta utvecklingen mot ekologiskt hållbara verksamheter. Genom samverkan och konsultationer ska det förtydligas hur policyn och arbetsmaterialet används för: A) en vidare kvalitetsmärkning av upplevelsepaket hos medlemsföretag, B) att förbättra besöksföretagens koppling till Blekinge Arkipelags strategier och temaområden samt C) att reducera turismverksamheternas negativa bidrag till miljön och förbättra de positiva. Att säkra naturturistisk verksamhet så att den inte kan skada sig själv genom att bidra till en försämring av den miljö den använder sig av bör utgöra en basnivå i sammanhanget. Det är en överordnad åtgärd som dessutom ligger på en nåbar nivå för de allra flesta företagen. Att åtminstone några av målsättningarna ligger inom räckhåll är viktigt för att inkludera så många som möjligt att arbeta med policyn och ta nya steg i hållbar riktning. En genomförd certifiering av företag och produkter hos till exempel Swedish Welcome eller Ekoturismföreningen är något mycket positiv i sammanhanget. Blekinge Arkipelags policy och arbetsmaterial ska alltså bland annat utgöra en grund för kvalitetsmärkning av produkter, men inte för certifiering. Däremot är förhoppningen att arbetsmaterialet och det gemensamma arbetet i företagsnätverket inspirerar till och lotsar fram företagen till någon av de etablerade certifieringsorganisationerna. En stor poäng är att presentera olika nivåer och arbetssätt för att ytterligare kvalitetssäkra och förfina såväl företag som anläggningar och produkter i hållbarhetsavseende. Risken med att bara godkänna ett sätt och en nivå är påtaglig. Det blir lätt avskräckande och kan särskilt av mindre företag upplevas som svåröverstigliga hinder tids-, ekonomi- och kunskapsmässigt. De företag som kan och vill gå hela vägen mot en certifiering ska dock uppmuntras att göra det. 46

47 Det är viktigt att man ser den här sortens diversifierade sätt att arbeta mot stärkt hållbarhet som en del av en större (nationell) process mot ökad kunskap om, ökad efterfrågan på och ökad vilja att satsa mot en högre grad av ekologisk anpassning. 5.4 Kvalitetsmärkta upplevelsepaket i Blekinge Arkipelag Utmed de tilltänkta lederna finns flera företag i naturturismbranschen som på ett bra sätt bidrar till att lyfta fram Blekinges unika skärgårds- och kustnatur och kultur. De nedan redovisade sex paketen har tagits fram i samarbete mellan medlemsföretag, projektledning och Visit Blekinge den nybildade länsövergripande turismorganisationen. Visit Blekinge har haft en marknadsföringsroll via sin nya hemsida där Blekinge Arkipelag fått en egen flik i menyn. För att företagen ska kunna synas här behöver de vara medlemmar i Blekinge Arkipelag och i Visit Blekinge och att de tagit fram en produkt tillräckligt hållbar för att erhålla kvalitetsmärkningen. Anmärkningsvärt för dessa första kvalitetsmärkta paket är att det varit flera av områdets framgångsrika naturturismföretag som sett den ömsesidiga nyttan med att låta sina produkter exponeras under biosfärområdets flagg. Företagens storlek har dock varierat mellan enmansföretag upp till ett femtiotal anställda. Följande delar har underbyggt kvalitetsmärkningen: Att transporter i upplevelsen bygger på förflyttning utmed någon av de blivande lederna och inte använder fossila bränslen (undantaget kollektiv transport). Att paketet på ett eller flera sätt ökar tillgängligheten till kustens och skärgårdens specifika natur och kultur. Att upplevelsen av natur och/eller kultur(arv) är central och framhävs ytterligare med hjälp av guide eller instruktör. Att paketet innehåller en helhet med boende, måltider och aktiviteter. Att ingående måltider utgörs helt eller delvis av lokalt producerade, närproducerade eller ekologiskt producerade varor. Att boende och/eller aktiviteter använder och därigenom främjar bevarandet av kulturbyggnad eller annan kulturhistorisk lämning. Att ett eller flera av företagen i paketet genom sina ordinarie aktiviteter bidrar till en eller flera av Blekinge Arkipelags strategier. Att det eller de företag som står för paketet har en långsiktig satsning utan onödiga negativa effekter på den sociala eller ekologiska miljön. För att tydliggöra kvalitetsmärkningens tillämpning och samtidigt visa på vad som är aktuellt att lyfta fram och hur, redogörs nedan för vart och ett av de sex paket som sammanlagt elva företag lanserat tillsammans. Efter respektive paket motiveras kvalitetsmärkningen. 47

48 5.4.1 Mörrums Kronolaxfiske Laxaleden och Laxens Hus, 3 nätter Välkommen på en tur genom Blekinges bästa natur! Att vandra eller cykla fram utmed rinnande vatten är en förförisk upplevelse. Den berömda Mörrumsån flyter ibland stilla och lugn, ibland kastar den sig ut i vitskummande forsar. Turen går genom bokskogens lövsalar, vilda naturreservat och intressanta kulturmarker. Från ert boende alldeles intill ån är det lätt att välja en kort eller längre runda via hängbroar och vägbroar. Inför vandringen eller cykelturen laddar ni upp med goda frukostar och efteråt väntar härliga luncher på restaurangen eller som paket på turen. Ni får också en kort exklusiv visning av hur man arbetar med lax och havsöring i Mörrumsån samt av fiskets historia och metoder. Säg Mörrums Kronolaxfiske och sportfiskare världen över tänker på storvuxen lax och havsöring. Inte konstigt, eftersom man dragit upp bjässar här sedan år Numera erbjuds också kurser och guidning i fiske, kastteknik och flugbindning. I Laxens Hus kan du uppleva laxens och havsöringens liv, Mörrumsfiskets historia och ett stort akvarium med många av Mörrumsåns fiskarter. Ett utflyktsmål även för den som inte fiskar. Ni bor i direkt anslutning till ån och vid Laxens Hus finns förutom utställning också restaurang och konditori. Från Laxens Hus utgår bland annat Laxaleden, en 30 km vandring längs Mörrumsån som berättar om traktens kulturmiljöhistoria. Här finns även fina cykelvägar. I paketet ingår: 3 övernattningar i enkelrum eller dubbelrum vid Kungsforsen (vandrarhem med separata rum). 2 st lunch på restaurang Kronolaxen 2 st frukost på Ninas konditori 2 h guidning vid Laxens Hus Fri entré till utställningen i Laxens Hus Möjlighet att köpa till fiskekort finns för såväl enskilda som familjer. Även utrustning och fiskeguide kan hyras. Kvalitetsmärke Blekinge Arkipelag Detta upplevelsepaket har valts ut och fått Biosfärområde Blekinge Arkipelags kvalitetsmärke. Mörrums 48

49 Kronolaxfiske arbetar på ett långsiktigt sätt med att trygga beståndet av Mörrumsåns och Östersjöns laxoch havsöringsstam. Man gör också viktiga insatser för hotade musselarter. Genom att koppla Laxaleden till detta paket höjer man värdet på de delar av Blekinges kulturhistoria som lyfts fram utmed leden. Genom att föreslå vandring och cykling innebär paketet ett hållbart sätt att resa och upptäcka en rik natur utmed reservaten i Mörrumsåns dalgång. I paketet kan boende i Håvstugan och Laxagården komma ifråga, något som också bidrar till den vidare förvaltningen av dessa kulturhistoriska byggnader. Mörrums Kronolaxfiske verkar för såväl social som ekologisk hållbarhet i sin samverkan med markägare och fiskerättsinnehavare och genom att alltid leverera tydlig information om det regelverk som omger fisket. Mörrums Kronolaxfiske har också förbundit sig att arbeta med Biosfärområdets policy för hållbarhet i besöksnäringen. Biosfärområde Blekinge Arkipelag är ett område och en ideell förening utsedd av FN organet UNESCO. Föreningen arbetar för en hållbar och levande kust och skärgård inom Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommuner. För att uppnå målsättningarna arbetar föreningen med att bevara kulturhistoria, hotade arter och viktiga uppväxtmiljöer, stödja projekt eller idéer som syftar till ökad hållbarhet samt utveckla innovativa exempel på hur vi kan lösa miljöhot, arbetsbrist eller ekonomisk motgång. Hitta mer info och bli stödmedlem på: Eriksberg Vilt & Natur Visentsafari med övernattning i Nordens största safaripark, 1 natt Följ med på en spännande visentsafari och se Eriksbergs giganter på nära håll. Under sakkunnig guidning spårar vi visenterna till fots. Medan vi närmar oss de fascinerande djuren får ni höra den spännande berättelsen om kampen för att rädda den utrotningshotade visenten. Att se visenterna till fots på nära håll, så kallad Walking safari, är en mycket exklusiv upplevelse. I detta biosfärmärkta erbjudande på Eriksberg Vilt & Natur, inleder vi besöket under eftermiddagen. Efter att ni har checkat in i något av våra fina hotellrum, har ni möjlighet att med egen bil köra runt på den 10 km långa safarislingan och titta efter de vilda djuren. Här finns förutom visenter, kron- och dovvilt, mufflonfår och vildsvin som vandrar fritt omkring i ett vackert och unikt naturområde, med lummiga ädellövskogar och ett fascinerande klipplandskap. Efter safarituren finns det möjlighet att koppla av i vår fina relaxavdelning med bastu och utomhusjacuzzis, innan kvällens gastronomiska upplevelse i form av en trerätters meny serveras. På Eriksberg serveras framför allt viltkött från den egna gården, fisk från de intilliggande havsvikarna utanför samt produkter som vi själva odlar på gården. Efter en god natts sömn vaknar ni upp till en härlig frukostbuffé. Därefter är det dags att ge sig ut för att spåra Eriksbergs giganter, visenterna. På Eriksberg finns världens största sammanhängande avelsflock av visenter. I juli 2012 föddes visenttvillingarna Vilda och Vackra. Det har aldrig hänt i Sverige tidigare och endast ett fåtal gånger i världen. Vilda och Vackra går nu tillsammans med den övriga flocken och den här dagen, 26 juli, 49

50 firar de sin tredje födelsedag! Övrigt: Visentsafarin börjar klockan 9.00 och är slut klockan Själva vandringen tar cirka två timmar i ojämn terräng. Oömma kläder. Ta gärna med en kikare. När safariparken är öppen finns möjlighet att köpa fika i gårdsbutiken/kaféet samt avsluta med lunch i restaurang Visenten. Ingår i paketet: Logi en natt i dubbelrum i Dammvillan Frukost Fri tillgång till relaxavdelning Trerätters middag (dryck tillkommer) Entré till safariparken samt visentvandring med guide. Kvalitetsmärke Blekinge Arkipelag Detta upplevelsepaket har valts ut och fått Biosfärområde Blekinge Arkipelags kvalitetsmärke. Eriksberg Vilt & Natur AB arbetar på ett långsiktigt sätt med bevarandet av olika arter och med utvecklingen av naturturism. Med paketering för bland annat fågelskådning, sportfiske, jakt och safariturer upprätthåller man en balans mellan bevarande och klokt nyttjande av det egna naturreservatet. Eriksbergs sätt att arbeta tillgängliggör och levandegör delar av Blekinges kust och skärgård på ett unikt sätt. Genom att erbjuda en safariupplevelse med vandring och guide skapar man ett paket med ett hållbart sätt att upptäcka reservatet och visenten, en hotad art som tack vare Eriksberg i framtiden kanske kan åter-introduceras i Blekinges natur. I paketet ingår dessutom lokalt producerade livsmedel. Vid fiske i Eriksbergs vatten gäller catch & release-metoden. Man arbetar också för bevarandet av de kulturhistoriskt intressanta torpen på området. Eriksbergs Vilt & Natur AB har förbundit sig att arbeta med Biosfärområdets policy för hållbarhet i besöksnäringen. Biosfärområde Blekinge Arkipelag är ett område och en ideell förening utsedd av FN-organet UNESCO. Föreningen arbetar för en hållbar och levande kust och skärgård inom Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommuner. För att uppnå målsättningarna arbetar föreningen med att bevara kulturhistoria, hotade arter och viktiga uppväxtmiljöer, stödja projekt eller idéer som syftar till ökad hållbarhet samt utveckla innovativa exempel på hur vi kan lösa miljöhot, arbetsbrist eller ekonomisk motgång. Hitta mer info och bli stödmedlem på: 50

51 5.4.3 Paddelkompaniet Gourmetpaddling Järnavik-Eriksberg, 2 nätter Paddla kajak i den lummiga skärgården i Blekinge arkipelag, som är Sveriges sydligaste. Den har ett stort antal öar och vikar och lämpar sig utmärkt för en härlig naturupplevelse. Kombinera paddlingen med boende i Nordens största safaripark. Så här går det till Vid ankomst visar erfarna instruktörer kajakerna och går vid önskemål igenom enkel i- och urstignings-teknik, paddelteknik, samt teoretisk kamraträddning. Omkring två timmars paddling från Järnavik ligger Nordens största safaripark Eriksberg Vilt & Natur, där ni har er bas. Ni bor i Jägarvillan/The Lodge. Personal från Eriksberg hämtar och lämnar er vid Bruksviken, där ni går i land. Under turen till gårdsområdet finns möjlighet att se de vilda djuren som vandrar fritt omkring på området. Middag serveras i restaurang Visenten som utsågs till Blekinges bästa i White Guide Viltköttet från den egna gården har en central roll i menyerna, även fisk fiskad utanför Eriksberg finns på menyn. Till middagen har kocken valt ut en varmrätt från den uppskattade à la cartemenyn, detta kan uppgraderas mot en kostnad. Dag 1 Ankomst och kajakintroduktion kl Paddling till Bruksviken. Transport till gårdsområdet på Eriksberg. Incheckning (tidigast 14.00). Varmrätt i restaurang Visenten. Boende med del i dubbelrum. Dag 2 Frukost och därefter transport till Bruksviken. Kajakpaddling i Hällaryds skärgård. Lunchen tas med som ett lunchpaket och kan avnjutas på en klippa i skärgården. Transport från Bruksviken till gårdsområdet. Varmrätt i restaurang Visenten Dag 3 Frukost, därefter utcheckning och transport till Bruksviken. Kajakpaddling i Järnaviks skärgård. Lunchen tas med som ett lunchpaket. Paddling till Järnavik där kajakerna återlämnas senast klockan I priset ingår: Kajak, flytväst, kapell, paddel, karta, vattentät packsäck 4L samt stabilisatorer/pontoner. På Eriksberg ingår: Transport till och från Bruksviken (tid enligt överenskommelse). Logi två nätter i dubbelrum i Jägarvillan/The Lodge. Sänglinne och handdukar ingår. Två middagar (varmrätt) i restaurang Visenten (kockens val). Dryck tillkommer. 51

52 Frukost och lunchpaket dag 2 och 3. Ni städar själva vid avresa. Köp till slutstädning för 500 kr per rum samt tillgång till relaxavdelning med bastu och utomhusjacuzzis för 200 kronor per person. Ni kan även uppgradera ert boende till hotellboende. Paketet finns även som två dagar och kan också utökas med ytterligare övernattningar Kvalitetsmärke Blekinge Arkipelag Detta upplevelsepaket har valts ut och fått Biosfärområde Blekinge Arkipelags kvalitetsmärke. Paddelkompaniet tillgängliggör och levandegör Blekinge skärgård för besökare med sin långsiktiga kajakuthyrningsverksamhet. Man har tagit fram en karta som visar på serviceplatser och möjliga rutter. Kontors- och uthyrnings-lokalerna är minimalistiska och utgör lågt eller inget tryck alls på den strategiskt valda platsen i Järnavik. Man informerar alla gäster om allemansrätt och fågelskydd och skapar samarbeten med andra skärgårdsentreprenörer. I detta paket paddlar man till Eriksbergs naturreservat där man bor och äter delvis lokalt producerade matvaror. Paddelkompaniet har förbundit sig att arbeta med Biosfärområdets policy för hållbarhet i besöksnäringen. Biosfärområde Blekinge Arkipelag är ett område och en ideell förening utsedd av FN-organet UNESCO. Föreningen arbetar för en hållbar och levande kust och skärgård inom Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommuner. För att uppnå målsättningarna arbetar föreningen med att bevara kulturhistoria, hotade arter och viktiga uppväxtmiljöer, stödja projekt eller idéer som syftar till ökad hållbarhet samt utveckla innovativa exempel på hur vi kan lösa miljöhot, arbetsbrist eller ekonomisk motgång. Hitta mer info och bli stödmedlem på: Flora & Viola B&B Upplev Ronneby Brunnspark och Stora Ekön, 2 nätter Välkommen att bo mitt i anrika Ronneby brunnspark, Blekinges enda kulturreservat! Här finns mycket att se och upptäcka för både stora och små. Cykel- och vandringslederna går genom den lummiga parken, förbi de vackra kulturbyggnaderna, ut i naturreservatet och ner till havet. Vid hamnkajen får du gå ombord på en robust fiskebåt som åker ut och vittjar redskapen innan ni angör Stora Ekön för att tillreda fångsten över öppen eld. Under tiden berättar fiskaren Bengt Larsson om det kustnära blekingefiskets traditioner och om 1400-talsvraket Gripshunden som ligger bara några meter utanför ön. En extraordinär upplevelse väntar! Ronneby brunnspark har från 1700-talet varit en berömd kurort dit folk vallfärdat för att koppla av 52

53 och må bra. De gamla byggnaderna har restaurerats och här finns caféer, bad och inte minst Naturum Blekinges fina utställningar om alltifrån Bräkneåns vackra dalgång till sälarna på Utklippan. I de så kallade brunnshallarna hålls varje vecka länets största loppmarknad med allt ifrån kläder och böcker till porslin och diverse redskap. Äter gör du förstås på omtyckta Mandeltårtans café med utsikt mot Ronnebyån. Det småskaliga kustnära fisket är en viktig del av Blekinges kulturhistoria. Sätten att fånga fisk har avlöst varandra och olika fiskarter har varit mer intressanta under olika epoker. Från att ha varit en av huvudnäringarna återstår nu bara en spillra av den tidigare fiskeflottan. De som finns kvar har utvecklat sin verksamhet på olika vis för att kunna fortsätta fiska. Bengt Larsson som tar er med ut fångar sin torsk i burar och har en ekologisk inriktning på sitt fiske. Välkommen! Ingår i paketet: Dag 1: Ankomstfika på Café Mandeltårtan. Dag 2: Frukost, och lunch på Mandeltårtan. Fisketur med båt och middag på Ekön 17:00-21:00. Dag 3: Frukost. 2 nätter på Flora Viola B&B, del i dubbelrum. Sänglinnen och avstädning ingår. Kostnadsfria besök på Naturum Blekinge. Kvalitetsmärke Blekinge Arkipelag Detta upplevelsepaket har valts ut och fått Biosfärområde Blekinge Arkipelags kvalitetsmärke. Villa Flora & Viola B&B arbetar på ett långsiktigt sätt med varsam restaurering av kulturbyggnaderna Flora och Viola i Ronneby brunnspark. Boendet tillgängliggör upplevelser av de gamla anrika miljöerna i och i anslutning till kurorten. Genom att i detta paket lyfta fram det kustnära fisket, Naturum Blekinge och de fina möjligheterna till vandring och cykling i kultur- och naturreservatet, bidrar man också till ett hållbart sätt att resa och uppleva. Det småskaliga yrkesfisket är en viktig del för en levande skärgård och den fiskare som anlitas har dessutom en ekologisk inriktning på sitt fiske vilket syftar till att göra det ekologiska avtrycket så litet som möjligt. Måltiderna i detta paket erbjuds bland annat på Café Mandeltårtan där flera produkter är närodlade och ekologiska. Villa Flora & Viola B&B har också förbundit sig att arbeta med Biosfärområdets policy för hållbarhet i besöksnäringen. Biosfärområde Blekinge Arkipelag är ett område och en ideell förening utsedd av FN-organet UNESCO. Föreningen arbetar för en hållbar och levande kust och skärgård inom Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommuner. För att uppnå målsättningarna arbetar föreningen med att bevara kulturhistoria, hotade arter och viktiga uppväxtmiljöer, stödja projekt eller idéer som syftar till ökad hållbarhet samt utveckla innovativa exempel på hur vi kan lösa miljöhot, arbetsbrist eller ekonomisk motgång. Hitta mer info och bli stödmedlem på: 53

54 5.4.5 Göholms B&B Göholms natur och historia, 2 nätter Välkommen att vandra, cykla eller fiska i Gö naturreservat! Här domineras intrycken av naturen och historiens vingslag. Du kan njuta av promenader i naturreservatet på trolska stigar genomlövskogen till strandängarna och havet. De små vikarna ligger på rad längs strandlinjen bada, fiska eller skåda fågel! Här finns också flera kulturhistoriska sevärdheter, såsom Göholms gods, vikingatida gravfält och släkten Pukes gravkapell. Vi guidar gärna och berättar historien om Johan Puke, skeppsgossen som blev generalamiral och statsråd. I kapellet står ännu amiralens kista kvar, byggd av virke från hans skepp Dristigheten. Göhalvön och naturreservatet är beläget strax utanför Ronneby. Platsen har en unik flora och ett rikt djurliv. Här växer tårticka och här blommar den svenske soldaten, här flyger fransfladdermus och skedand och här kryper förstås Blekinges landskapsdjur ekoxen. Göholm är ett underbart ställe för alla som behöver lugn och ro, för familjesammankomster, konferenser eller för dig som reser i tjänsten. För den fiskeintresserade finns utmärkta fiskevatten på Lindö och Gö. På Göholms Bed & Breakfast serverar vi frukost med lokala produkter och råvaror från vår gårdsbutik Äggaboden. Äggen kommer naturligtvis från våra egna höns. Middag serveras på Äggabodens restaurang, smakfullt inredd i gårdens lada med anor från tidigt 1800-tal. Oavsett om du väljer kött eller vegetariskt så kan du räkna med Blekinges egna råvaror och smaker. Ingår i paketet: Välkomstfika 2 nätter på Göholm B&B, del i dubbelrum, inklusive sänglinnen och städning. 2 frukostar En 3-rätters middag 1 timmes guidning Göholms gäster har tillsammans tillgång till en kajak och två elcyklar Lunchpaket för utflykter kan köpas till på plats. Kan bokas året runt 54

55 Kvalitetsmärke Blekinge Arkipelag Detta upplevelsepaket har valts ut och fått Biosfärområde Blekinge Arkipelags kvalitetsmärke. Äggaboden AB arbetar på ett långsiktigt sätt med att samla närproducerade livsmedelsprodukter till sin gårdsbutik Äggagården. Genom samverkan med flera producenter, höjer man efterfrågan och värde på lokala produkter, ibland både ekologiska och rättvisemärkta. På detta sätt visar man på en modern förvaltning av en kulturhistorisk och blekingetypisk lantgård, vilket förstärks genom utvecklingen av ett boende på Göholm. Med Göholm B & B skapar man en naturlig utgångspunkt för att tillgängliggöra och höja värdet på de rekreativa, kulturhistoriskt och naturmässigt intressanta trakterna runt Gö. Genom att erbjuda vandring, rodd och cykling innebär besöket ett hållbart sätt att resa och upptäcka Gö naturreservat. Gäster på Göholms B&B delges alltid information om allemansrätt och regler för att vistas i reservatet. Äggagården i Edestad AB har också förbundit sig att arbeta med Biosfärområdets policy för hållbarhet i besöksnäringen. Biosfärområde Blekinge Arkipelag är ett område och en ideell förening utsedd av FN-organet UNESCO. Föreningen arbetar för en hållbar och levande kust och skärgård inom Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommuner. För att uppnå målsättningarna arbetar föreningen med att bevara kulturhistoria, hotade arter och viktiga uppväxtmiljöer, stödja projekt eller idéer som syftar till ökad hållbarhet samt utveckla innovativa exempel på hur vi kan lösa miljöhot, arbetsbrist eller ekonomisk motgång. Hitta mer info och bli stödmedlem på: PikeStrike Sweden Cykla, paddla och fiska på ön Senoren, 2 nätter Välkommen till en röd stuga vid vattnet på ön Senoren i Blekinge Skärgård! Härifrån väljer ni att utgå med cykel för att utforska Karlskronas broförbundna öar, eller med fiskekajaker för att avnjuta Sveriges bästa kustfiskevatten för gädda. Oavsett om du väljer cykel eller kajak ingår en tur på eventbåt/motorflotte, där den kunnige guiden styr er till de finaste vikarna eller bästa fiskeplatserna. Luncherna kan ni avnjuta i vårt café och orangeri när ni vill under dagen. Ön Senoren är en av de stora öarna i Karlskrona skärgård i östra Blekinge. Hit kan man komma med turbåten från Karlskrona, med egen båt eller på annat sätt via bron från fastlandet. Varje stuga har wi-fi, egen dusch och toalett, kök och tv. Här finns också uppställningsplatser för husbil. Brofästet är portalen till de stora öarna Senoren, Sturkö och Tjurkö, som alla är förbundna med broar. För den som väljer att cykla finns fina rundor och mycket att upptäcka. Här finns 55