Koncernkontoret. Enheten för demokratiutveckling. Budgetuppdragen tema kultur, delrapport. Sammanfattning

Transkript

1 Koncernkontoret Enheten för demokratiutveckling Maria Norberg Strateg/utvecklare Rapport Datum Version 1.2 Dnr 1 (6) Budgetuppdragen tema kultur, delrapport Sammanfattning Ett av målen kopplat till Medborgarperspektivet i s budget lyder Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet ska öka. Beredningarna för medborgardialog (BMD) har utifrån det målet under sommaren 2014 haft medborgardialog på olika marknader och festivaler. Sammanlagt talade de med 1100 personer om vad begreppet kultur innebär, vad som kan stimulera deltagandet och skapandet av kultur samt vad vi i Skåne kan göra för att underlätta för fler att ta del av kulturen. Det kan konstateras att begreppet kultur innebär vitt skilda saker beroende på vilken individ som tillfrågas. Ålder, bakgrund och sammanhang är faktorer som påverkar hur begreppet definieras. De förutsättningar som påtalades för att underlätta deltagandet i kulturaktiviteter samt egen kulturutövning handlade främst om lägre priser, bättre kommunikationer, ökad tillgänglighet i form av öppettider, handikappsanpassning samt att utbudet inte bara ska vara koncentrerat till storstäderna. Andra faktorer som skulle göra kulturen med tillgänglig är bättre information, fler mötesplatser och utökat utbud till vissa målgrupper. Dessutom lyftes bristen på tid, barnvakt och intresse som faktorer som orsaker till att inte ta del av kulturutbudet. Avslutningsvis menade flera besökare att kulturlivet ska ta tillvara på Skånes mångfald och bör på ett bättre sätt välkomna och söka upp människor där de befinner sig. Dialogernas resultat ska tillsammans med statistik från befintliga undersökningar vara utgångspunkt för ytterligare aktiviteter under hösten Bland annat planeras ett utskick till Skånepanelen med frågor kring åsikter om och tillgänglighet till Skåne kulturliv. Vi bedömer i dagsläget att strukturella/sociala hinder samt barn och ungas tillgång till kultur är möjliga områden för fördjupning framöver. Sammantaget utgör detta ett gediget underlag till målområdet i Region Skånes budget. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (6) Bakgrund Förutom de dialogaktiviteter som relaterar till uppdrag från s styrelser och nämnder finns under mandatperioden stående uppdrag för beredningarna i budgettexten. Två av dessa, Livskvalitet och Kulturlivet, är utgångspunkter för sommarens medborgardialog. samlar på olika sätt in kunskap om hur skåningarna upplever kulturlivet. Kulturnämnden genomför regelbundet Kulturvaneundersökningar och Skåneenkäten mäter nöjdheten kring kulturutbudet där man bor. BMD har tidigare haft samtal med s kulturnämnd för att hitta samarbetsformer i frågor gällande medborgarperspektivet kring kulturlivet. BMDs främsta uppdrag är att föra dialog med medborgarnas i Skåne om frågor som beslutas av regionstyrelse och facknämnder. Kulturnämnden å andra sidan ska arbeta för att det finns ett kulturutbud med stor mångfald, som präglas av kvalitet och nytänkande. Arbetet ska kännetecknas av en utvecklad, lokalt förankrad, gränsöverskridande extern samverkan med tydligt medborgarfokus. Det finns således många beröringspunkter mellan uppdragen och sommarens dialoger kan komplettera och förstärka kunskapen om skåningarnas upplevelser av och tillgång till kulturlivet. Resultatet av dialogerna blir även en del av underlaget till kommande kulturplan i regionen. Under hösten 2014 planeras ytterligare en insats i form av Skånepanelen där deltagarna ska tillfrågas kring hinder och förutsättningar för att delta i samt utöva kultur i Skåne. Syfte och mål Uppdraget syftar till att få bättre kunskap kring invånares upplevelse av och tillgänglighet till kulturutbudet i Skåne. Dialogen ska bidra till ökad kunskap och förståelse för vilka förutsättningar som krävs för deltagande samt eget kulturutövande och vad som önskas av i arbetet med att skapa likvärdig tillgång till kultur för alla skåningar. Metod Enligt tidigare erfarenheter är marknader och festivaler bra arenor för att föra samtal med medborgarna. Som stöd för samtalet hade de förtroendevalda en dialogmall med tre frågor att utgå ifrån i samtalet med medborgaren: 1. Vad är kultur för dig? 2. Vad kan underlätta för dig att uppleva kultur eller själv skapa kultur? 3. Vad kan vi i Skåne göra, för att fler ska kunna ta del av kulturen? De förtroendevalda antecknade själva i dialogmallen utifrån samtalet. Mallarna samlades in efter varje pass och har dokumenterats och analyserats gemensamt. Utvärdering av varje aktivitet genomfördes per mail.

3 3 (6) Resultat från sommarens medborgardialog om kultur Här nedan återfinns en sammanfattning av dialogernas resultat. Vad är kultur för dig? Den inledande frågan fungerade som en igångsättare för samtalet om kultur. Begreppet kultur väcker skilda associationer och känslor hos olika personer. För att samtala vidare om tillgänglighet var det viktigt att först höra hur besökaren resonerar kring begreppet kultur. De flesta nämnde det som i traditionell mening associeras till begreppet kultur så som teater, film, konst, dans, litteratur, musik, muséum, opera, evenemang, marknader. Lite mer ovanliga men dock återkommande svar var vandring, natur, resor, mat/dryck, kulturarv, byggnader, arkitektur, gamla traditioner och seder. Flera svarade mindre konkret och beskrev kultur som det som gör livet värt att leva, ger själen ett lyft, stimulerar tankarna och ett samspel mellan människor. Några nämner sociala medier, gatukonst, dataspel och sport. En intressant iakttagelse är att flera besökare associerar begreppet kultur som nationell, etnisk eller minoriteters kultur. Därav kom flera samtal att handla om mångkultur, öppenhet, religion och integration. Det kan konstateras att begreppet kultur betyder vitt skilda saker för olika människor. Det är viktigt att känna till i arbetet med kultur. Gemensam för definitionerna är att kultur uppfattas som något positivt och utvecklande. Vad kan underlätta för dig att uppleva kultur eller själv skapa kultur? Vad kan vi i Skåne göra, för att fler ska kunna ta del av kulturen? Samtalet fortsatte med att handla om vad som kan underlätta för personen i fråga att skapa eller delta i mer kultur samt vad vi i Skåne kan göra för att fler ska kunna delta. Resultatet av samtalen kring dessa frågor har analyserats och kategoriserats. De förutsättningar som lyftes fram i samtalen var följande: Ekonomi Flera invånare lyfte att aktiviteter och inträdesbiljetter skulle vara billigare än idag alternativt gratis. Särskilt lyftes att priser för pensionärer samt barn och ungdomar skulle subventioneras många skulle ta del av kulturen om den var billigare. Tillgänglighet Flera poängterade att kulturen måste nå ut till folket, alltså vara mer uppsökande kultur får söka upp folket och inte tvärtom. Mer kultur önskades på skolor, arbetsplatser, äldreboenden, dagis, fritidsgårdar och socialt utsatta områden kultur

4 4 (6) är för alla men det måste bli tydligare att alla är välkomna och vi måste lotsa in barnen- då blir det naturligt i tillvaron. Många nämnde också brist på aktiviteter och arrangemang utanför de större orterna, att det var svårt för de som bor på landsbygden att få tillgång till kulturaktiviteter. Kulturutbudet bör göras mer tillgängliga för personer med funktionshinder, för äldre och sjuka låt sjuka och de som mår dåligt får tillgång till kultur. Exempel på tips kom kring ledsagare och faddersystem som kan möjliggöra för fler att delta ex. funktionsnedsatta samt storbild på boenden för att öka tillgång till kultur. En del medborgare önskade utökade öppettider, fler arrangemang på dagtid för äldre, föräldralediga och arrangemang som hela familjen kan delta på tillsammans, förslagsvis på helgerna. Kommunikationer Flera nämner att bättre förbindelser skulle öka deltagandet i kulturlivet. Vissa upplever det svårt att ta sig till kulturaktiviteter. Kollektivtrafikens tider passar inte alltid för att ta sig till de större städerna för att uppleva kultur och sedan hem igen. Förslag lyftes kring fler organiserade transporter till evenemang och att teaterbiljetter kunde inkludera fri transport med Skånetrafiken till och från föreställningen. Skånetrafikens Sommarkort upplevs som mycket positivt och flera besökare föreslår en utveckling av detta koncept. Bättre möjligheter till parkering var en annan förutsättning som lyftes i dialogen. Information Att kulturarrangemang måste bli bättre på att nå ut med information och marknadsföring framhölls av många. Det föreslogs ökad annonsering i dagstidningar, gratistidningar, på hemsidor och i sociala medier. Förslag lyftes på en samlad sajt på internet där samtliga kulturevenemang i Skåne skulle samlas, likaså föreslogs en app med samma syfte. Mer reklam på Pågatågen och på perrongerna om vad som är på gång i de olika orterna kom också som förslag från skåningarna. Andra önskade mer inspiration i stadsrummet, föreläsningar, gatukonst och information på olika språk osv. Tid En återkommande anledning till att inte ta del av kulturutbudet eller själv skapa är brist på tid. Det är svårt att hinna med även om viljan och intresset finns jag vill hinna mer men orkar inte efter jobbet. Barnpassning lyftes som en möjlighet som skulle underlätta för deltagandet. Även här spelar kommunikationerna roll. Utbud Medborgarna samtalade om utbudet av kulturaktiviteter/evenemang. Även om många var nöjda med dagens utbud så menade vissa att det fanns brister i utbudet

5 5 (6) för äldre, barn, barnfamiljer och ungdomar. Några lyfte brist på kurser för att lära sig spela instrument. Flera skåningar tyckte att kulturen bättre skulle ta tillvara på Skånes mångfald, vara öppen för inslag från olika länder och finnas på olika språk. Kulturen kan öka integrationen menade någon och vi bör ta tillvara på olikheterna och bli bättre på att ta till oss våra nya svenskars kultur. Andra önskade fler men mindre arrangemang och festivaler i de mindre orterna så att utbudet inte bara är koncentrerat till de större städerna. Vikten av att stödja lokala förmågor och mindre initiativ/föreningar lyftes i dialogen lika så ökad acceptans för dataspel inom kulturområdet. Även fler naturupplevelser önskades. Några föreslog att låta näringslivet sponsra olika kulturarrangemang. Mötesplatser Att utöka antal platser, lokaler och forum där människor kan träffas och tillsammans ta del av eller utöva olika kulturuttryck efterfrågades. Flera önskade mer resurser till biblioteken, bättre tillgång till ideella föreningar, studiecirklar och frivilligt arbete. Åsikter som att industrilokaler, parker, gårdar kunde användas till rekreation och för att få människor att mötas, lära av och inspirera varandra framfördes. Kultur definierades av många som gemenskap och det som håller samman människor så att öka möjligheterna för människor att mötas bör främja kulturen. Intressen och attityder Många var nöjda med dagens kulturutbud och ansåg att de hade tillgång till det som de behövde eller önskade gällande kultur Skåne är duktigt på kulturutbud och att det handlade om att ta sig i kragen och gå dit Några invånare menade att de var ointresserade av att delta i eller skapa kulturuttryck. Några menade att inte bör satsa mer pengar på kultur utan använda dem till sjukvården istället. Diskussion och slutsatser Sammanfattningsvis efter sommarens dialog om kultur kan det konstateras att begreppet kultur innebär flera olika saker beroende på vilken individ som tillfrågas. Ålder, bakgrund och sammanhang är faktorer som påverkar hur begreppet definieras. Detta är viktigt att ha i åtanke i arbetet med kulturfrågor. Det är också viktigt att veta att de redovisade resultaten ifrån sommarens dialoger utgår ifrån samtalen med de människor som de förtroendevalda mött på de olika arrangemangen. Det är inte säkert att dessa uppfattningar kan anses som ett genomsnitt av Skånes befolkning. Generellt upplevde ledamöterna att frågor om kultur var relativt lätt att samtala om och att kultur upplevdes som positivt och utvecklande hos de flesta besökarna. De förutsättningar som påtalades för att underlätta deltagandet i kulturaktiviteter samt egen kulturutövning handlade främst om lägre priser/ subventioner till vissa målgrupper (t.ex. pensionärer och barn), bättre kommunikationer för att ta sig till

6 6 (6) och från aktiviteter, ökad tillgänglighet i form av öppettider, handikappsanpassning samt att utbudet inte bara ska vara koncentrerat till storstäderna. Andra faktorer som skulle göra kulturen med tillgänglig är bättre information, fler mötesplatser och utökat utbud till vissa målgrupper. Dessutom lyftes bristen på tid, barnvakt och intresse som faktorer som orsaker till att inte ta del av kulturutbudet. Avslutningsvis menade flera besökare att kulturlivet ska ta tillvara på Skånes mångfald och bör på ett bättre sätt välkomna och söka upp människor där de befinner sig. Resultaten från dialogerna stämmer väl överens med andra nationella och internationella undersökningar kring kulturlivets tillgänglighet där hinder så som intresse, tid, ekonomi, information, tillgänglighet är återkommande. Exempel på dessa är Kulturintresseundersökning (2011) och Kulturdialoger i Malmö stad (2013), Danskernes Kulturvaner (2012) och Europeiska kommissionens kulturvärdesrapport med tillhörande intervjustudie ( ) samt rapporten Access of Young People to Culture (2008). Något som sommarens spontana möten inte berörde så mycket är de strukturella eller sociala hindren som andra undersökningar lyfter d.v.s. att människor inte känner sig hemma, sociala koder, segregation osv. Metoden ledamöterna använde sig av under sommarens dialogaktiviteter främjar kanske inte djupare samtal utan ger mer spontana svar och reflektioner. Dialoggrupper som planeras på temat i samarbete med Kulturnämnden är en bättre lämpad metod för djupare diskussioner. Ett ytterligare utvecklingsområde är dialog med barn och unga kring deras syn på och tillgänglighet till kulturlivet. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna finns flera artiklar som rör rätt till kultur oavsett kön, ålder, etnisk eller kulturell bakgrund, språk, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning, social ställning, funktionsnedsättning eller hälsostatus. I FN:s konvention om barnets rättigheter värnas barns rätt till kultur ytterligare varpå dessa målgrupper kräver ett extra fokus för att säkerställa varje barns rätt till kultur.