Beredningsärende - Behov av platser för särskilt boende och korttids-/växelvårdsplatser... 19

Transkript

1 Socialnämnden Delgivning av protokoll Delegationsbeslut Budgetuppföljning Yttrande i motion om arbete åt våra unga vuxna KA 10/ Yttrande i medborgarförslag om Skedvigårdens äldreboende KA 10/ Verksamhetsbesök - Arbetshandledarna Uppföljning av omreglering av MAS-tjänst Utökning av tjänster med 2,0 inom individ- och familjeomsorgen Socialnämndens sammanträdesdagar År 2010 samhällets tillgänglighet för alla Verksamhetsinformation Delgivningar Verksamhetsuppföljning - Skedvigården Verksamhetsuppföljning LSS-verksamheten Redovisning av Kvalitetsnätverk Bergslagen undersökning av äldreomsorgen Beredningsärende - Behov av platser för särskilt boende och korttids-/växelvårdsplatser... 19

2 Socialnämnden Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Iris Carlsson Rustas, ordförande (s) Anita Carlsson, vice ordförande (s) Ulla Högberg (s) Lars Gabrielsson (fp) Inger Johansson (mp) Majlis Nyberg (c) Anette Berg (c) Maith Lassbo (m) Astrid Widström (kd) Övriga deltagare Marianne Trana, socialchef Inger Fendinge, förvaltningsekonom Marie-Louise Snell, sekreterare Stig Eriksson, verksamhetsområdeschef Särskilt Boende för Äldre, 303 Milka Reijonen, enhetschef Skedvigården, 303 Monica Johansson, enhetschef LSS - Personlig assistans, 304 Lena Palmborn, enhetschef LSS Gruppbostäder, 304 Bengt Eriksson, utredningssekreterare, 305 Yvonne Viitanen (s), ej tjänstgörande ersättare Utses att justera Justeringens plats och tid Ulla Högberg Underskrifter Sekreterare Paragrafer Marie-Louise Snell Ordförande Justerande Iris Carlsson Rustas Ulla Högberg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Socialnämnden Socialkontoret Kerstin Andersson Datum för anslags nedtagande

3 Socialnämnden Sn 291 Delgivning av protokoll Protokoll från socialnämndens sammanträde , har utsänts för delgivning till nämndens ledamöter och ersättare. Socialnämndens beslut Delgivningen läggs till handlingarna.

4 Socialnämnden Sn 292 Delegationsbeslut Delegationsbeslut för perioden Delegationslistan anger typ av beslut, beslutsdatum, varaktighetsperiod samt namn på ansvarig handläggare. Beslut tagna under perioden: enligt Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Beslut avseende Hjälp i hemmet ordinärt boende Beslut avseende Hjälp i Hemmet Särskilt boende Beslut avseende Korttidsboende Beslut avseende Socialpsykiatriska teamet Beslut avseende Särskilt boende Beslut avseende Trygghetslarm Beslut avseende förenklad handläggning (f.h) Städning Beslut avseende förenklad handläggning (f.h) Trygghetslarm Beslut avseende Städning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS Avslag Korttidsvistelse utanför hemmet Beslut avseende Avlösarservice Beslut avseende Daglig verksamhet Beslut avseende Kontaktperson Beslut avseende Ledsagarservice Urvalslista till ovanstående delegationsbeslut Socialnämndens beslut Socialnämnden har tagit del av delegationsbesluten och lägger dem till handlingarna.

5 Socialnämnden Sn 293 Budgetuppföljning Ärendebeskrivning Inger Fendinge presenterar budgetuppföljning t.o.m Äldre- och handikappomsorgen visar ett prognostiserat överskott med ca 1,7 milj. kr och individ- och familjeomsorgen visar ett prognostiserat underskott med ca 2 milj kr. Sammanfattning Socialnämndens verksamhetsområden uppvisar totalt ett prognostiserat underskott med ca kr. Socialnämndens beslut Budgetuppföljningen läggs till handlingarna. Delges: Kommunstyrelsen, Ekonomikontoret

6 Socialnämnden Sn 294 Dnr Sn 10/ Yttrande i motion om arbete åt våra unga vuxna KA 10/ Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har begärt yttrande i remiss KA 10/ Motion om arbete åt våra unga vuxna. Motionen är lämnad av Elsa Efraimsson-Westman, Centerpartiet i Säter. Motionen I motionen föreslås följande punkter: En sammanställning av hur stora vikariekostnaderna är ska presenteras Ett traineeprogram ska göras för anställning av ungdomar under 30 år En vikariepool ska planeras för arbetande inom de områden där det är lämpligt Yttrande Marianne Trana, socialchef skriver bl.a. i sitt yttrande: Socialförvaltningen har upprättat en plan för kommande pensionsavgångar för perioden Planen har av socialnämndens överlämnats till personalkontoret. Socialnämnden har ett principbeslut fastställt att personal som anställs inom vården ska ha undersköterskeutbildning eller motsvarande jämförbar utbildning. Inom vissa yrkeskategorier krävs högskoleutbildning eller legitimation. Möjlighet för yngre personer att ta del av socialnämndens arbete inom de olika verksamhetsområdena tillgodoses genom att praktikplatser tillhandhålls för studerande. För detta finns också en organisation som på ett pedagogiskt sätt tar emot elever/studenter. En andra möjlighet för yngre intresserade är att under studieledighet få ett sommarvikariat, vilket oftast är anknutet till en tidigare praktikperiod. Förvaltningen har inte utrymme för ett Traineeprogram. Rekryteringsvägarna är genom ett etablerat samarbete med utbildningsanordnarna. Vad gäller uppföljning av vikariekostnader genomförs dessa varje månad och redovisas för socialnämnden två gånger per år. Fr o m 2011 kommer återrapportering till socialnämnden att göras i samband med årsbokslutet. Förslaget på vikariepool är en åtgärd som har prövats inom socialförvaltningen, men åtgärden avvecklades. Poolverksamheten blev för dyr. Socialnämndens beslut 1. Tjänstemannayttrande antas som socialnämndens eget. 2. Motionen får med antaget yttrande anses som besvarad. Delges: Kommunstyrelsen

7 SOCIALFÖRVALTNINGEN Dnr SN 10/ Motion om arbete åt våra unga vuxna med Diarienr KA 10/ Kommunstyrelsen har i remis begärt yttrande i ovan angivna ärende med Diarienummer KA 10/ Yttrandet ska lämnas senast Motionen: Elsa Efraimsson-Westman, Centerpartiet i Säter har i motion föreslagit att Säters kommun skall skapa ett trainee-program för unga vuxna. Motiveringen är att Säters kommun är en kommun som är mest drabbad av pensionsavgångarna inom snar framtid. Förslaget är att ungdomar mellan 18 och 30 år får en tillsvidareanställning och får initialt gå bredvid den som ska avgå i pension. Perioden ska omfatta några veckor för att den unge därefter ska bli självständig. Vidare ska den unge ges möjlighet att ingå en vikariepool. Efraimsson-Westman efterlyser en sammanställning av vikariekostnadernas storlek på de olika arbetsställena. Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

8 SOCIALFÖRVALTNINGEN Yttrande: Socialförvaltningen har upprättat en plan för kommande pensionsavgångar för perioden Planen har av socialnämnden överlämnats till personalkontoret. Socialnämnden har ett principbeslut fastställt att personal som anställs inom vården ska ha undersköterskeutbildning eller motsvarande jämförbar utbildning. Inom vissa yrkeskategorier krävs högskoleutbildning eller legitimation. Möjlighet för yngre personer att ta del av socialnämndens arbete inom de olika verksamhetsområdena tillgodoses genom att praktikplatser tillhandhålls för studerande. För detta finns också en organisation som på ett pedagogiskt sätt tar emot elever/studenter. En andra möjlighet för yngre intresserade är att under studieledighet få ett sommarvikariat, vilket oftast är anknutet till en tidigare praktikperiod. Förvaltningen har inte utrymme för ett Traineeprogram. Rekryteringsvägarna är genom ett etablerat samarbete med utbildningsanordnarna. Vad gäller uppföljning av vikariekostnader genomförs dessa varje månad och redovisas för socialnämnden två gånger per år. Fr o m 2011 kommer återrapportering till socialnämnden att göras i samband med årsbokslutet. Förslaget på vikariepool är en åtgärd som har prövats inom socialförvaltningen, men åtgärden avvecklades. Poolverksamheten blev för dyr. Med hänvisning till ovan skrivna yttrande föreslås socialnämnden besluta. Att, anta tjänstemannayttrandet som sitt yttrande och Att motionen får anses därmed besvarad För Socialnämnden Marianne Trana Socialchef Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

9 Socialnämnden Sn 295 Dnr Sn 10/ Yttrande i medborgarförslag om Skedvigårdens äldreboende KA 10/ Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag med synpunkter om Skedvigårdens äldreboende lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde Medborgarförslaget lämnades in av Sockenrådet i Stora Skedvi. Medborgarförslaget Som sammanfattning kan man i slutet av medborgarförslaget läsa: Vårt medborgarförslag går i all enkelhet ut på att återge hela Skedvigården sin forna funktion som Servicehus för bygdens äldre. Ett boende där de gamla kan känna trygghet, gemenskap och mänskligt värde in i det sista. Yttrande Mariann Trana, socialchef, har skrivit ett yttrande i ärendet där hon beskriver de olika begreppen som finns för boendeformer för äldre, biståndshandläggarnas arbete, åldersstruktur och platsberäkning samt den funktion Skedvigården har i dag och de konsekvenser som uppstår om Skedvigården görs om till ett servicehus. Yrkande Lars Gabrielsson yrkar att förslagsställarna bjuds in till socialnämnden för diskussion runt begreppen avseende de olika boendeformerna. Anette Berg instämmer i yrkandet. Proposition Ordförande ställer proposition på Gabrielssons yrkande och finner att yrkandet vinner nämndens bifall Socialnämndens beslut 1. Förslagsställarna ska bjudas in till socialnämnden för diskussion runt begreppen avseende de olika boendeformerna. 2. Förslagsställarna bjuds in till socialnämndens sammanträde den 24 november.

10 Dnr Sn 10/ Sn 295 / Dnr Sn 10/ Skedvigårdens äldreboende Medborgarförslag SÄTERS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN

11 Innehållsförteckning 1 Skedvigårdens äldreboende Sammanfattning Uppdraget Bakgrund Boendeformer Biståndsbeslut enligt SoL Utredning Åldersstruktur och fördelning i respektive kommundel Åldersstruktur och platsberäkning Medborgarförslaget Bedömning Förslag till beslut... 5

12 1 Skedvigårdens äldreboende Medborgarförslag med Dnr KA 10/206 i korthet: Att återge Skedvigården sin forna funktion som servicehus för bygdens äldre. Ett boende där de gamla kan känna trygghet, gemenskap och mänskligt värde in i det sista. 2 Sammanfattning Kommunfullmäktige har i 63 beslutat att hänskjuta ovan angivna medborgarförslag till socialnämnden för beslut. Medborgarförslagets budskap är att citat- Att återge Skedvigården sin forna funktion som servicehus för bygdens äldre. Ett boende där de gamla kan känna trygghet, gemenskap och mänskligt värde in i det sista. -slut citat. Socialnämnden har enligt Socialtjänstlag (2001:453) ansvar för att den som är i behov av vård och omsorg får detta tillgodosett om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialnämnden har att respektera den enskilde kommunmedborgarens egna önskemål om hur vården och omsorgen ska utformas. Inom kommundelen Stora Skedvi finns seniorboende i direkt anslutning till det särskilda boendet. Vård och omsorgsbehov tillgodoses av omsorgsteam inom hemtjänsten för seniorboendet och anställd vård och omsorgspersonal på det särskilda boendet. Samverkan kring social samvaro och underhållning för båda boendeformerna är en naturlig del i det dagliga arbetet. Behovet av vård och omsorg till livets slut ges inom respektive boendeform med MOHteam inom Landstinget och enligt LCP av kommunens sjuksköterskor i samarbete med Landstingets läkare. Bygdens äldre får den vård och omsorg de har behov av och med respekt för sina individuella önskemål 3 Uppdraget Kommunfullmäktige beslutade i 63 att hänskjuta medborgarförslaget till socialnämnden för beslut. 4 Bakgrund Socialnämnden har ansvar för att tillgodose kommunmedborgarnas behov av vård och omsorg. Detta är reglerat i Socialtjänstlag (2001:453) SoL. Socialnämnden har under 2000-talet initialt minskat antalet platser inom särskilt boende (SäBo) i hela kommunen och i respektive kommundel. I Stora Skedvi omvandlades 20 lägenheter till seniorboende, resterande platser om 18 kvarstår som SäBo. Motiveringen till de vidtagna åtgärderna var att i enlighet med lagens intentioner ge den enskilde kommunmedborgaren möjlighet att välja sin vård och omsorg i det egna hemmet genom hemtjänst. Varje kommunmedborgares rätt till vård och omsorg i det egna hemmet eller i ett särskilt boende finns reglerat i 5 kap 4-6 Socialtjänstlag (2001:453) SoL Boendeformer I dagligt tal och i media används flera uttryck kring äldreboenden. Otydlighet och tolkningsförbistring råder inom området för vad som avses med ett äldreboende. Utredarens avsikt är att i detta avsnitt ge ett kort förtydligade av vad de olika uttrycken står för. De olika benämningar som används inom ramen för särskilda boendeformer har oftast en historisk bakgrund. De mest frekventa är också de traditionella benämningarna gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem och ålderdomshem. Men det har också tillkommit en mängd olika benämningar sedan ädelreformen genomfördes såsom vårdboende/vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende, gemensamhetsboende, vårdhem, omvårdnadsboende, psykboende m.fl. (Socialstyrelsen 2001). (Källa SOU 2007:103) 1

13 Särskilt boende är i Sverige det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för exempelvis äldre med stort behov av omsorg. Dessa boendeformer ser olika ut i olika kommuner. (Källa Wikipedia). Äldreboende är ett hem för äldre personer, som inte klarar av att bo på egen hand. Längre tillbaks i tiden kallades dessa boenden för ålderdomshem och före det fattigstuga eller fattighus. De sistnämnda sköttes av kyrkan ofta tillsammans med socknarna (dåtidens kommuner). (Källa Wikipedia) Servicehus är ett boende där det finns närhet till service i form av städhjälp, matsal och annat. (Källa Wikipedia). Seniorboende Samlingsbegrepp för de former av ordinärt boende som utmärks av god fysisk tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. De boende måste ha uppnått en viss ålder för att få flytta in (Källa SOU 2007:103). På ett seniorboende ordnas ofta gemensamma aktiviteter såsom exempelvis bridgekvällar, snickarkurser, studiecirklar eller bara gemensamt fika. Seniorboende är för friska, pigga pensionärer till skillnad från äldreboende där de boende ges vård. (Källa Wikipedia). Trygghetsboende En form av bostäder avsedda för äldre som känner sig oroliga och otrygga. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler, tillgång till servicevärd/-värdinna eller motsvarande och trygghetslarm. (Källa Wikipedia). Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Det ska finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Trygghetsboende ska bemannas med personal vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. (Källa SOU 2008:113). Kommentar: I Säters kommun finns tre likvärdiga äldreboenden med placering ett i varje kommundel. Socialnämnden har ansvar för dessa boenden. Plats tilldelas efter utredning och bedömning och beslut av biståndshandläggare. I Säters centralort och i Stora Skedvi finns i anslutning till varje äldreboende lägenheter för seniorboende med närhet till hemtjänst med den service de kan erbjuda utifrån utredning och bedömning och beslut av biståndshandläggare. Kommundelen Gustafs saknar motsvarande boendeform. Andra seniorboenden i Säters kommun finns för kategorin piggare, yngre pensionärer, vilka har ett mera aktivt och utåtriktat socialt liv. Dessa finns på Villavägen i Stora Skedvi, Åsen i centralorten samt privatägda som bostadsrätter på Skönviksområdet. 2

14 4.2. Biståndsbeslut enligt SoL Av portalparagrafen i 4 kap 1 1 stycket SoL framgår att Citat- den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden - slut citat I andra stycket samma paragraf sägs citat Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.. Biståndet ska utformas så att det stärker hennes eller hans möjligheter att leva ett självständigt liv - slut citat. Detta är citat ur portalparagrafen. Hur biståndet ska utformas för äldre människor finns skrivet i 5 kap 4-6. I 4 framhålls självständighet, trygghet, gemenskap I 5 framhålls goda bostäder, stöd o hjälp i hemmet och lättåtkomlig service I 6 framhålls uppsökande verksamhet, information till allmänheten och samverkan med landstinget, andra samhällsorgan och organisationer. Kommentar: Socialnämnden i Säters kommun har biståndsbedömare som handlägger och utreder ansökningar om insatser för hemtjänst eller särskilt boende. Till deras vägledning och hjälp är ovan angivna och citerade lagrum. För att få en lägenhet inom Säterbostäders seniorlägenheter finns inget biståndsärende i boendefrågan aktualiserad. Det är en fråga mellan den enskilde kommunmedborgaren och hyresvärden. 5 Utredning 5.1. Åldersstruktur och fördelning i respektive kommundel Åldersgrupp Säter Gustafs Stora Skedvi Summa år år år år 58 * 31 ** 37*** 126 Källa: KIR * Säter en person 100 år, en person 101 år ** Gustafs tre (3) personer 101 år *** Stora Skedvi två (2) personer 100 år I kommunen finns sammanlagt invånare i åldersspannet år Åldersstruktur och platsberäkning I rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun 2008, kan följande utläsas: I Dalarnas Län vistas i genomsnitt 5,7 % av befolkningen i åldern 65 år och äldre på särskilt boende för äldre. I Säters kommun är i dagsläget antalet platser beräknade med en procentsats på 3,8 %, en mer realistisk beräkningsgrund är 4,1% av befolkningen 65 år och äldre. Enligt Befolkningsprognos kan konstateras att antalet invånare 65 år och äldre ökar över tid. Det innebär att beräkningen som redogörs i föregående stycke är realistisk. Vid beräkning över antalet platser vid särskilt boende för äldre har följande fördelningsmodell motsvarat det faktiska behovet inom respektive kommundel.: 3

15 Säters centralort 50 %, Stora Skedvi ca 25 % och Gustafs ca 25 %. Fördelningsmodellen är inte längre relevant. Med hänvisning till befolkningsstrukturerna i Gustafs och Stora Skedvi bör platsbehovet beräknas enligt följande: Säters centralort kvarstår med ca 50 % av totalbehovet. Stora Skedvis kommundel motsvarar ca 20 % och Gustafs kommundel ca 30 %. Mot denna bakgrund kan konstateras att platsantalet vid särskilt boende för äldre i Stora Skedvi uppfyller behovet Medborgarförslaget I avsnitt 4.1 redogörs för typer av boende. Medborgarförslagets budskap och kärna är att återge Skedvigården sin forna funktion som servicehus för bygdens äldre. Ett boende där de gamla kan känna trygghet, gemenskap och mänskligt värde in i det sista. Skedvigårdens äldreboende ger i dag vård och omsorg till de kommunmedborgare som har stort behov av vård och omsorg dygnet runt. Social samvaro, aktiviteter och underhållning finns på boendets dagordning, som är i vissa delar direkt riktat till de boende inom det särskilda boendet. Det är motiverat med att personer som är dementa har svårigheter att umgås i stora grupper och aktiviteterna är individuellt anpassade. Aktiviteter som anordnas i matsalen och som är tillgänglig för Skedvigårdens SäBo och seniorboende är: måndagar varje vecka dans eller allsång - arrangör SPF, torsdagar bingo arrangör PRO en gång i månaden besök av Anders Gidlöv - arrangör Skedvigårdens SäBo varannan vecka gudstjänst arrangör församlingen 4-5 ggr/år aktiviteter arrangerade av biblioteket. och är tillgängligt även för de pensionärer som bor på Prästgårdsvägens seniorboende. De kommunmedborgare som har valt sitt boende på seniorboendet, får sin service och omsorg tillgodosedd genom hemtjänstens omsorgsteam Socialnämnden har att respektera den enskilde kommunmedborgarens egna val och önskemål av boendeform utifrån vad som finns att erbjuda. En förändring i medborgarförslagets anda skulle medföra att Skedvigården omvandlas till ett servicehus där insatserna är serviceinriktade. Enligt gjorda undersökningar har det framkommit att de äldre känner sig mest trygga i den egna bostaden. Denna trygghet kan inte ifrågasättas av socialnämnd eller andra aktörer i samhället. Den enskilde kommunmedborgarens behov av vård och omsorg till livet slut tillgodoses dels genom kommunens hemtjänst dels i samarbete med Landstingets MOH-team (medicinskt omfattande hemsjukvård) i de egna hemmen. Inom kommunens äldreboende Skedvigården, ges vård o omsorg till livet slut enligt LCP (Liverpool Care Pathway) kan beskrivas som en standardvårdplan för patienter under livets allra sista tid. Vården vid livets slut utförs av kommunens sjuksköterskor och vid behov i samverkan med Landstingets läkarinsatser. Arbetssättet skall ge den enskilde kommunmedborgaren och dennes närstående trygghet hela vägen till livets slut. Medborgarförslaget att återskapa Skedvigården till servicehus får som konsekvens att de personer som i dag har behov av det särskilda boendet måste beredas plats i ett annat boende. Säters kommuns seniorboenden kan jämföras med servicehusboende enligt redogörelsen i avsnitt

16 Förbättringsområdet som kan utvecklas vidare är köksdelen och tillagning av mat på stället. Socialnämnden har givit förvaltningen ett riktat utredningsuppdrag att utreda förutsättningarna för att tillaga mat vid samtliga äldreboenden i kommunen. 7 Bedömning Med hänvisning till vad som ovan har redovisats, finner utredaren ingen grund för att förändra inriktningen på Skedvigårdens äldreboende. Vård och omsorg ges med respekt för bygdens äldre och utifrån deras enskilda behov och önskemål. 8 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta: Att, anta tjänstemannayttrandet som sin eget samt, Att, därmed förklara medborgarförslaget besvarat Säter För socialnämnden Marianne Trana Socialchef 5

17 Socialnämnden Sn 296 Verksamhetsbesök - Arbetshandledarna Ärendebeskrivning Socialnämnden besöker efter inbjudan arbetshandledarna, som presenterar den verksamhet som de ansvarar för. Arbetshandledare Arbetshandledarna består av Björn Dalan och Pensri Janwiset. Arbetshandledarna ansvara för att personer med psykiska funktionsnedsättningar får en meningsfull sysselsättning och en så bra livskvalitet som möjligt. Verksamheten Arbetssysslorna består bl.a. av: Badstränder klippning av gräsytor Silverringen röjning av sly, iordningställande av rastplatser Säterdalen renoverar och målar bänkar Snöskottning åt pensionärer över 65 år Verkstad Arbetshandledarna håller för närvarande på att titta på möjligheterna att under vintern starta en liten verkstad i lokalerna på Bergslagsgatan och t.ex. utföra viss legotillverkning på uppdrag.

18 Socialnämnden Sn 297 Dnr Sn 09/ Uppföljning av omreglering av MAS-tjänst Ärendebeskrivning I 315 / beslutade socialnämnden att MAS-tjänsten skulle omregleras från 100 % tjänst till 50 % tjänst. Omregleringen var en del i budgetarbetet för att komma ned i budgetram enligt kommunstyrelsen beslut. Marianne Trana, socialchef, föreslog i sin utredning att MAS-funktionen skulle omregleras till halvtid (50 %). Överskjutande halvtid (50 %) kunde därmed disponeras till sjuksköterskeuppdrag inom socialnämndens ansvarsområde för hälso- och sjukvård. Uppföljning Marianne Trana, socialchef, har gjort en uppföljning där hon skriver: Undertecknad har dels fört diskussioner med Vårdförbundets ombud Jenny Nyberg dels med verksamhetschef Gertzie Nilsson. Frågeställningen har varit huruvida uppdraget kan upprätthållas av Gertzie eller om det finns behov av att rekrytera en person som får uppdraget som MAS. Vårdförbundet motsätter sig en kombination av sjuksköterskeuppdrag med MAS-uppdrag. Motiveringen är nu som redan vid omregleringen av MAS-uppdraget, att kombinationen inte är korrekt då granskning av sjuksköterskornas arbete skulle innebära en granskning av sig själv i vissa delar. Gertzie Nilsson bedömer uppdraget som verksamhetschef och MAS som fullt möjliga att upprätthålla och ser ingen anledning till att rekrytera någon för uppdraget. En del av arbetsuppgifterna har delegerats till medarbetare i verksamheten. Datastöd har införskaffats för att möjliggöra statistikuppföljningar som tidigare gjordes manuellt. SCB efterfrågar statistikuppgifter varför datastödet måste införskaffas. Utbildningar av omvårdnadspersonal och vikarier upprätthålls som tidigare. Kontakten med Högskolans sjuksköterskeutbildning kvarstår som tidigare där ett samarbete finns kring studerande som bereds praktikplatser inom kommunens hälso- och sjukvårdsområde. Samarbetet är en grund för framtida rekryteringar vid pensionsavgångar och semestervikarier. Med hänvisning till vad som ovan anges finner jag ingen grund för ytterligare uppföljning av MAS-uppdraget. Socialnämndens beslut Uppföljningen läggs till handlingarna. Delges: Gertzie Nilsson

19 Socialnämnden Sn 298 Dnr Sn 10/ Utökning av tjänster med 2,0 inom individ- och familjeomsorgen Ärendebeskrivning Enligt 3 kap 1 tredje stycket Socialtjänstlag (2001:453) SoL, ansvara socialnämnden för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.. Enligt 3 kap 7 samma lag skall socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.osv. Aktuell situation 1. Socialnämndens ansvarsområden inom IFO är bland andra att arbeta med barn, ungdomar och deras familjer. I uppdraget ingår att ge familjer stöd och hjälp i deras föräldraroll när de av olika anledning brister eller saknar förutsättningar att klara sitt uppdrag. Målet är att ge insatser i samarbete med den unge och/eller dennes föräldrar på hemmaplan och förebygga/undvika placering utanför det egna hemmet. Socialnämnden har i dag ett flertal placeringar utanför de biologiska hemmen. Utbudet av insatser på hemmaplan kan utvecklas, men för att möjliggöra det finns behov av att utöka antalet tjänster med 1,0 för fortsatt utveckling av hemmaplanslösningar. Finansieringen av tjänsten kan ske genom omfördelning av medel från kontot för köp av tjänster från ML - Rehab, samt kontot för placering på institution. En placering på institution motsvarar ca 1,5 mkr/år. 1. Socialnämndens genomförde en organisationsförändring Sedan genomförd omorganisation har antalet handläggare/utredare utökats och arbetsbelastningen för 1:e socialsekreterare som både arbetsledare och utredare, har blivit stort. 1:e socialsekreteraren fungera som en arbetsledare med uppdrag att ge råd, stöd och vägledning för ansvariga utredare som arbetar över ett brett fält, allt från barnutredningar till vuxenutredningar och ekonomiskt bistånd. För IFO ska ha möjlighet att upprätthålla en fortsatt god kvalité finns behov av ytterligare en person med arbetsledande uppdrag. Finansiering kan ske genom omfördelning av kontot för försörjningsstöd för Socialnämndens beslut 1. Individ- och familjeomsorgen utökas med 2,0 årsarbetare. 2. Finansiering av tjänsterna sker inom befintliga ramar genom omfördelning från kontot för försörjningsstöd, placering av barn/ungdom samt för köp av externa tjänster. Delges: Stab, Vo-chefer

20 Socialnämnden Sn 299 Socialnämndens sammanträdesdagar 2011 Ärendebeskrivning Förslag till sammanträdesdagar för socialnämnden har tagits fram enligt följande: Månad för sammanträde Socialnämnd (ÄHO) Socialnämnd (IFO) Januari 19-jan 26-jan Februari 9- feb heldag 23-feb Mars 9-mar 23-mars heldag April 13-apr 27-apr Maj 11-maj 25-maj Juni 08- juni heldag 22-jun Juli - - August 24-aug Gemensam ÄHO+IFO September 07- sept heldag 21-sep Oktober 12-okt 26-okt heldag November 09- nov heldag 23-nov December 14-dec Gemensam ÄHO+IFO Socialnämndens beslut Datum för socialnämndens sammanträden för år 2011 fastställs enligt lagt förslag. Delges: Kommunfullmäktige, Stab, Vo-chefer

21 Socialnämnden Sn 300 År 2010 samhällets tillgänglighet för alla Ärendebeskrivning 2010 år året när samhället ska vara tillgängligt för alla oavsett funktionsnedsättningar/hinder. Att göra verksamheten tillgänglig betyder att integrera funktionshinderperspektivet i myndighetens planering, beslut och processer samt att ta sitt ansvar som arbetsgivare. Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med och ta del av myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Kommunens Syn- och hörselinstruktör I kommunen finns en syn- och hörselinstruktör som kommer i kontakt med kommunens medborgare dels genom annonsering i pressen dels genom distriktssköterskors och biståndshandläggares information om att hon finns och kan ge råd o stöd. Taltidningen Pilen har funnits som ett hjälpmedel för synskadade att få ta del av samhällsinformation. Denna har avvecklats och i dagsläget finns ingen möjlighet för synskadade att få del av vad som händer eller beslutas i kommunen. Syn- och hörselinstruktör Kerstin Svedman har i början av 2010 ställt frågan till kommunkansliet om det finns möjlighet att få till stånd informationsuppläsning på CD. Initialt var responsen positiv, men frågeställningen har inte beaktats och 2010 närmar sitt slut. Målet för 2010 är att samhället ska vara tillgängligt för alla. Socialnämnden bör diskutera frågan och lyfta frågeställningen till Kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för kommunmedborgarnas behov av samhällsinformation oavsett funktionsnedsättningar. Socialnämndens beslut Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen för vidare diskussion. Delges: Kommunstyrelsen

22 Socialnämnden Sn 301 Verksamhetsinformation Ny vikarierande enhetschef inom LSS-verksamheten Lena Palmborn, vik. enhetschef för Gruppbostäder LSS. Ny vikarierande enhetschef inom Hemtjänsten Adriana Malmstedt, vik. enhetschef hemtjänsten. Personalinformation avseende Biståndsenheten En av biståndshandläggarna går ned i tid till 50 %. Helena Pilawa kommer att gå in på återstående 50%. Socialnämndens beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna.

23 Socialnämnden Sn 302 Delgivningar Beläggning på Särskilt Boende för Äldre (SäBo) Ej verkställda SäBo-beslut Hemtjänststatistik antal beslutad tid mot utförd Uttalande antaget vid PRO Dalarnas höstmöte 20 oktober 2010 Socialnämndens beslut Socialnämnden lägger delgivningarna till handlingarna.

24 Socialnämnden Sn 303 Verksamhetsuppföljning - Skedvigården Ärendebeskrivning Varje år revideras och fastställs socialnämndens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen innehåller politikernas inriktningsmål, förvaltningens effektmål samt förslag till metod för hur man ska uppnå målen. Redovisning av verksamhetsmålen Vid dagens sammanträde närvarar Stig Eriksson, verksamhetsområdeschef för särskilt boende för äldre (SäBo) och Milka Reijonen, enhetschef för Skedvigården och redovisar för verksamhetsområdets fastställda effektmål för 2009 och hur man har arbetat med att uppnå dem. Verksamhetsplan 2009 avseende Skedvigården Sn:s Inriktningsmål Effektmål 2009 Erbjuda kvalificerad omvårdnad och boende Boendet skall verkställas inom tre månader från för dementa och personer med egen upplevd beslutsdatum otrygghet Alla omsorgstagare skall inom en månad ha en genomförandeplan, som bygger på helhetssyn. Genomförande planen skall följas upp och utvärderas. Alla omsorgstagare skall erbjudas stimulerande utevistelse minst en gång per vecka. Kontinuerlig personalresurs- och vårdtyngdsmätning. Det skall finnas en tydlig inriktning för social samvaro på alla SäBo Erbjuda social samvaro utifrån den enskildes önskemål och behov. Verkställighet inom tre månader Tidsgränsen på tre månader är svår att hålla på grund av platsbrist. Genomförandeplan/social dokumentation Alla får en genomförandeplan så fort de flyttar in. Nu är ett projekt pågående med att omstrukturera personalens arbete för att frigöra tid till förfogande för omsorgstagarens egen tid. Utevistelse Erbjudande om utevistelse ges men det är inte alltid personen vill. Det ska också fungera med andra inplanerade aktiviteter bland personal och omsorgstagare. Personal- och vårdtyngdsmätning Optima Care används för vårdtyngdsmätning sedan Mätningen sker i gång/månad och omsorgstagare. Denna mätning görs på alla SäBo. Vårdtyngden ligger ganska konstant och i dag är vårdtyngden i stort sett lika kommunens tre SäBo. Forts.

25 Socialnämnden Sn 303 forts. Social samvaro Social samvaro finns på alla SäBo som ska redovisas för Stig. Syftet är att skapa ett liknande innehåll för samvaron på SäBo. På Skedvigården är samvaron mycket specialiserad mot dementa men minst tre gånger per vecka anordnas tex. bingo, dans m.m. i stora matsalen. Då är även de som bor på seniorboendet inbjudna. Socialnämndens beslut Informationen läggs till handlingarna.

26 Socialnämnden Sn 304 Verksamhetsuppföljning LSS-verksamheten Ärendebeskrivning Varje år revideras och fastställs socialnämndens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen innehåller politikernas inriktningsmål, förvaltningens effektmål samt förslag till metod för hur man ska uppnå målen. Redovisning av verksamhetsmålen Vid dagens sammanträde närvarar Monica Johansson, enhetschef personlig assistans och Lena Palmborn vik. enhetschef Gruppbostäder LSS och redovisar för verksamhetsområdets fastställda effektmål för 2009 och hur man har arbetat med att uppnå dem. Verksamhetsplan 2009 avseende LSS-verksamheten LSS/LASS Sn:s Inriktningsmål Effektmål 2009 LSS Gruppbostad Omsorgstagaren skall ha och få möjlighet att leva som andra i samhället utifrån sina egna förutsättningar Omsorgstagarna skall erbjudas rätt boendeform och beredas möjlighet att delta i fritidsaktiviteter Personlig assistans Daglig verksamhet Verksamheten skall vara av god kvalité och ge trygghet till omsorgstagarna Brukaren skall få en professionell, engagerad och kontinuerlig assistans Arbetstagare tillhörande personkretsen 1 och 2 skall erbjudas daglig verksamhet Verka för goda boendemiljöer och kommunikationer Beslut och insatser skall överensstämma Anställa assistenter med kompetens som motsvarar brukarnas behov av stöd och service. Brukarnas behov och önskemål skall styra verksamheten Verksamheten skall ha resurser att sysselsätta 30 arbetstagare LSS Gruppbostad Beslut och insatser Verkställigheten matchar inte riktigt LSS-handläggarens beslut. Personal behöver höja kompetensen för att möta och träna omsorgstagarnas självständighet utifrån deras humörsvängningar o.s.v. Boendeform Gruppbostäderna ska i dagarna minskas från fem till fyra. Man planerar nu för att matcha omsorgstagarna på bästa sätt. Personlig assistans Kompetens/brukarens behov och önskemål Personalen får kontinuerlig handledning för att möta brukaren på bästa sätt. Man har låg omsättning bland personalen. Forts.

27 Socialnämnden Sn 304 forts. IT-projekt I dag har alla assistansgrupper en dator som används för social dokumentation, verksamhetsinformation/arbete och för mailkontakt vilket ökar tillgängligheten till enhetschefen. Eftersom dessa datorer inte kan komma åt kommunens servrar så sparas den sociala dokumentationen på lösenordsskyddade USB-minnen som lämnas till enhetschefen för införande i datasystemet Procapita. Aktuellt Man har ett projekt i startgroparna med att försöka med att assistansgrupperna arbetar mot flera brukare. Socialnämndens beslut Informationen läggs till handlingarna.

28 Socialnämnden Sn 305 Dnr Sn 10/ Redovisning av Kvalitetsnätverk Bergslagen undersökning av äldreomsorgen Ärendebeskrivning Inger Fendinge, förvaltningsekonom och Bengt Eriksson, utredningssekreterare presenterar slutrapporten från undersökningen Kvalitetsnätverk bergslagen Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom äldreomsorgen Kvalitetsnätverk Bergslagen Sedan sent 1990-tal har Sveriges Kommuner och Landsting medverkat till att starta upp och på olika sätt gett stöd till kommuner som gått samman i jämförande kvalitetsnätverk. Nätverk Bergslagen var ett av de första nätverken. En utgångspunkt för utvärdering och jämförelse har varit att medborgarnas intresse ska beaktas och det perspektivet företräds av en styrgrupp bestående av kommunernas kommunalråd. Där ingår även kommuncheferna. Slutrapport Slutrapporten omfattar nätverkets tredje undersökning av hemtjänsten och har genomförts under perioden januari till oktober 2010 med avsikt att belysa kostnadsmässiga och kvalitativa aspekter på servicen. Resultatet har sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting och projektledaren från Falu kommun. Undersökningen har omfattat kommunerna Borlänge, Fagersta, Falun, Heby, Hofors, Norberg, Säter och Vansbro. Resultat Resultatet från utvärderingen presenteras i rapporten under 7 delområden: 1. Den demografiska strukturen, infrastrukturell fördelning av kommunens resurser och en jämförande kostnadsbild. 2. Organisation - belyser inriktningen på kommunens arbete utifrån interna processer och insatser som är betydelsefulla ur ett brukarperspektiv med fokus på tillgänglighet, rättssäkerhet och information Delområden tre till fem ger en resultatbild av organisationsblockets intentioner. 6. Brukarens syn på vad som levererats av äldreomsorgen 7. Analys av delområdenas resultat i förhållande till varandra. Socialnämndens beslut Socialnämnden har tagit del av rapporten. Delges: Kommunstyrelsen

29 Socialnämnden Dnr Sn 10/ Beredningsärende - Behov av platser för särskilt boende och korttids-/växelvårdsplatser Ärendebeskrivning På uppdrag av socialnämnden har socialchef Marianne Trana utrett möjligheterna att inom befintlig budgetram och inom befintliga lokaler tillgodose behovet av platser för särskilt boende (SäBo-platser) och korttids-/växelvårdsplatser. Fördelning av platser 2010 Permanenta SäBo-platser I dag finns 93 permanenta SäBo -platser fördelade enligt följande: Fågelsången 43 platser Enbackagården 32 platser Skedvigården 18 platser Korttidsplatser Enbackagården korttidsplatser Växelvårdsplatser Skedvigården 2 växelvårdsplatser (1 rum) Fågelsången 1 växelvårdsplats (1 rum) Utredningen Behovet av platser inom gruppbostäder LSS har minskat och möjliggjort en förtätning inom gruppbostäderna. Detta har lett till att lokaler istället blivit tillgängliga för korttids- /växelvårdsplatser. Tillgängligheten är tidsbegränsad vilket socialnämnden har att ta hänsyn till och måste under perioden som lokalen kan disponeras som korttids- eller växelvårdsplatser, finna en hållbar lösning som täcker framtida behov. Förslag 1 Kungsvägens gruppbostad med fyra rum frigörs och används som ett korttidsboende. Av nuvarande tio (10) rum för korttidsboendet på Enbackagården omvandlas åtta (8) till fasta SäBo-platser. Två (2) rum används som växelvårdsplatser för närstående i behov av avlastning. Platstillgång SäBo platser utökas med åtta (8) =101 platser i kommunen. Korttidsboendet minskas till att omfatta fyra (4) rum/platser Växelvårdsplatser utökas med två (2) rum = fyra (4) rum i hela kommunen. Växelvårdsplaser/rum kan finnas tillgängligt för fler personer, beroende på hur växelvårdstiden är beviljad och utformad för varje enskild individ Forts.

30 Socialnämnden Beredningsärende forts. Förslag 2 Kungsvägens gruppbostad med fyra (4) rum/platser frigörs och används för växelvård för närstående i behov av avlastning. Av nuvarande tio (10) rum för korttidsboende på Enbackagården omvandlas två (2) rum/platser för växelvård Platstillgång SäBo-platser - ingen utökning = 93 platser Korttidsboendet minskas till åtta (8) rum/platser Växelvårdsplatser utökas med sex (6) rum/platser = åtta (8) rum/platser i hela kommunen Tillgång till växelvårdsplatser ökar för hela kommunens behov och blir fördelat i varje kommundel. Verksamheten på Kungsvägen kan bedrivas med 12 dagars/dygns intervaller för avlastning, vilket innebär att verksamheten är stängd från fredag eftermiddag till måndag eftermiddag var fjortonde dag.