Tillkomsten av medicinsk teknik i Sverige En högst personlig berättelse. Bertil Jacobson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillkomsten av medicinsk teknik i Sverige En högst personlig berättelse. Bertil Jacobson 2008-01-04"

Transkript

1 Tillkomsten av medicinsk teknik i Sverige En högst personlig berättelse Bertil Jacobson Då Tekniska Museet tydligen har intresse av personliga erfarenheter av tillkomsten av olika teknikområden i landet, så har jag här gett några blinkar från mitt liv. TIdiga år och yrkesval Min barndom var inte helt komplikationsfri. Bland annat var skolåren dystra då jag var ordblind vilket inte godkändes som orsak till oförmåga att läsa och skriva. Men dyslektiker har en fördel i jämförelse med normalbegåvade - vi har en statistiskt dokumenterad signifikant större spatialförmåga än icke ordblinda. Bra spatialsinne, dvs att kunna tänka sig in i tredimensionella konstruktioner, är inte så dumt när man skall ägna sig åt att plocka ihop nya prylar. Min fritid var begränsad. Några Meccano-lådor var mitt enda intresse under åren i realskolan - men jag fick aldrig de lådor som hade de kugghjul och andra delar som skulle ha gjort det möjligt att bygga de stora komplicerade modellerna. Detta otillfredsställda behov har nog varit en bidragande orsak till en önskan att äga verktyg och mätinstrument och konstruera nya apparater. Under gymnasietiden byggde jag radioapparater. Mitt enskilda arbete under sista gymnasieåret 1941/42 var om superregenerativa radiomottagare. Trots mitt tekniska intresse ville jag bli läkare och psykoanalytiker. Med en besvärlig barndom så var valet inte så konstigt - en övertro på att psykoanalysen skulle befria mig från min existentiella ångest. Sigmund Freud gjorde en stor insats genom att framhålla det undermedvetnas betydelse, men has teorier är obegriplig dogm. Så efter två års senare utbildning var både jag och mina lärare inom Svensk Psykoanalytisk Förening fullt överens om att yrkesvalet var fel för mig. Vi skildes i bästa samförstånd. Mina planer gjorde att jag fick göra militär~änst som blivande läkare vid trängregementet T3 i Sollefteå. Under militär~änsten påbörjades en ingenjörsutbildning i elektroteknik vid korrespondensinstitutet NKI - vilken avlutades fyra år senare under de medicinska studierna. Specialstudier under två år vid Kungl Tekniska Högskolan i teoretiska ämnen kompletterade den tekniska utbildningen. Ingen riktig doktor Som fårdig läkare 1951 lockade kirurgbanan med ett vikariat på St Eriks Sjukhus i Stockholm. Erfarenheten som kirurg har nog betytt en del för 1

2 att kunna bedöma det realistiska i senare infall till nya konstruktioner. Även om fmgerfårdigheten nog fanns där, så hade jag inte blivit någon bra kirurg. Man skall inte vara alltför impulsiv och försöka hitta på nya operationsmetoder för vaije ny patient. Halvbra kemist Det var en tillfållighet som gjorde att kemi blev mitt första val trots att ämnet inte var intressant. Man läste kemi under första studieåret vid Karolinska Institutet och då fick jag ideer till förbättrad apparatur för laborationerna. Detta resulterade i att man omedelbart erbjöd mig plats som eo amanuens. Under fjorton år blev det allt bättre lärarbefattningar vid institutionen för medicinsk kemi, där jag 1950 disputerade på en avhandling om den adiabatiska kompressibiliteten hos vattenlösningar av biologiska makromolekyler. Intresset för vattnets struktur berodde på att jag hade ideer om att den borde vara av betydelse för den molekylära ordning som måste råda inne i cellerna vid ämnesomsättningen och kopieringen av arvsanlagen. Ämnet var bisarrt för en medicinare, vilket tydligen imponerade och jag fick stanna kvar vid institutionen. Trots att ämnet var ifrågasatt av många blev mitt intresse kvar för "bara vatten". Senare trodde jag mig ha visat att den då nyligen upptäckta DNAstrukturen passade geometriskt i vattnets tetrahederstruktur. Problemet om vattenstrukturens betydelse för biokemiska processer har tagits upp på de senaste åren och kan nu undersökas med metoder som inte fanns tillgängliga för femtio år sedan. Efter disputationen fick jag ett Rockefeller-stipendium och fick tillbringa ett år i Kalifornien. Där mötte jag många intressanta människor. Vid University of California i Berkeley kom Bernhard Watson, en av de två som upptäckte DNA-strukturen, för att diskutera sambandet med vattenstrukturen. Han var skeptisk vilket nog var motiverat. Linus Pauling vid California Institute of Technology i Pasadena - senare Nobelpristagare i medicin och även fredspristagare - bjöd hem mig två kvällar som ensam middagsgäst för diskussioner sent in på nattimmarna. Han erbjöd mig inget jobb vilket nog var bra på grund av mitt ointresse för kemi. Det roliga var att bygga apparater och nyheten i min forskning var konstruktionen av apparaturen för de fysikaliskt kemiska undersökningarna. Resultaten var mer oväsentliga. Hemkommen var det uppenbart att jag måste tänka om. Visserligen blev jag kompetensförklarad för professuren i medicinsk kemi, men något liv som kemist var svårt att tänka sig.jag gjorde ett av mitt livs få taktiska förståndsmässiga beslut - något måste fmnas som i nödfall både kunde räknas som kemi och som kunde leda till någon klinisk anställning. Röntgen låg bra till på grund av tidigare arbeten med röntgenkristallografi och bilder hade alltid var fascinerande. Därför byggde vi en röntgenapparat med ett speciellt vattenkylt röntgenrör som tillät generering av sekundär strålning inom vissa våglängdsområden. Med detta kunde mängden ben och mjukdelar och även grundämnet jod kvantifieras i utvalda tvärsnitt av kroppen. Vidare 2

3 avbildade vi fördelningen av dessa ämnen genom att skanna av kroppsdelen med ett smalt strålknippe. Sköldkörtelns naturligt förekommande halt av jod kunde exempelvis mätas samtidigt som denna avbildades. Inget radioaktivt jod tillfördes utan jodens K absorptionskanter utnyt~ades för spektrometrisk analys. Samtidigt kunde vi skanna av halsregionen och få en bild av sköldkörteln. Simsalabim - det var både kemi och radiologi. En annan tillämpning var att bestämma mängden bensalter i skelettet metoden är i dag allmänt använd och kallas DXA (Dual X-ray energy Absorptiometry). Ett annat tidigt projekt var att bygga små radiosändare som kunde sväljas. Arbetet gjordes tillsammans med en professor i elektronik R. Stuart Mackay som jag träffade i Berkeley. Han gav en kurs i "Nonlinear circuits", vilken beskrev de elektroniska principer som till en del var grunden för den digitala tekniken. Under kursen kom vi i samspråk, vilket ledde till att Mackay senare tillbringade ett år 1957/58 i Sverige. De små sändare vi utvecklade användes för att sända mätvärden trådlöst från mag-tarm-kanalen. Detta skedde huvudsakligen med analog teknik men temperaturmätningar skedde "digitalt" genom pulsfrekvens modulering. Till mina meriter hör att jag är den förste i världen som svalt en radiosändare. Det blev rubriker i tidningarna och våra försök blev en "världsnyhet" med udändska radiobolag och journalister som kom för intenjuer. Berömmelse har inte alltid att göra med verkliga vetenskapliga insatser. Att löda ihop en transistor med några komponenter och ett batteri - visserligen själv tillverkat av nickel och kadmium i en skraltig plastkåpa - var inte så märkvärdigt. Men roligt var det och kadmiumet löstes inte upp i min magsäck, vilket resulterade i att jag nu kan berätta om mina tilltag. På den tiden fick våra radiosonder ingen större betydelse då vi bara mätte tryck, temperatur och ph. Nu används "radiocapsules" för videoundersökningar av tunntarmarna. Medicinsk tekniker Som ointresserad kemist ville jag försöka få möjligheter att utveckla kliniskt tillämpbara apparater enligt egna ideer. Någon lämplig institution fanns inte och jag svalde det obehagliga intryck som ordsammanställningen "medicinsk teknik" gjorde på den tiden och ansökte om en docentur i ämnet. Det associerades av de flesta med trasiga sjukhussängar och annat okvalificerat arbete. En professor vid den medicinskt kemiska institutionen, som tidigare stött mig i allt, sa att jag skulle lägga av då ämnet var "tossigt". Karolinska Institutets rektor kallade upp mig till sitt ämbete och avrådde mig i vänskaplig men mycket bestämd anda att inte söka en docentur i ämnet. Han ansåg att jag satte min trovärdighet på spel. På 1950-talet inskränkte sig tekniken på vårdavdelningar praktiskt taget bara till kvicksilvertermometrar, stetoskop och reflexhammare. Men ämnet hade ett stort stöd i universitetskanslern Gustav Rosen. Han var 3

4 ordförande för dåvarande Tekniska forskningsrådet som hade tillsatt en arbetsgrupp i ämnet.jag fick ett enmansuppdrag att utreda möjligheterna av att tillämpa tekniska metoder inom sjukvården. Rapporten var visst på 38 sidor och sammanfattade bara några självklara möjligheter som låg i tiden. Det var givet att man skulle kunna övervaka patienter genom att applicera givare kopplade till pennskrivare. J ag hade gjort försök att få ekon från gallstenar med ultraljud och tillämpningsmöjligheterna av ultraljud vill jag minnas medtogs. Säkert är att möjligheten av analog ekgdiagnostik omnämndes. Karolinska Institutet hade motvilligt sökt en laboratur i medicinsk teknik utan någon förhoppning -- de hade satt upp ~änsten som nummer åtta i prioritets ordning. Men universitetskanslern, som på den tiden tillstyrkte anslag för nya professurer/laboraturer, möblerade om i prioriteringslistan för ~änster och flyttade upp medicinsk teknik till nummer två. Mot allas intentioner från institutets ledning så nyinrättades alltså en institution för ämnet med en personlig ~änst för mig. En sarkastisk professor i fysiologi i Uppsala sa vid uppståndelsen kring att jag kunde ha fått en akademisk tjänst att den "slank igenom universitetskanslersämbetet liksom mina radiosonder halkade igenom magen". Duktiga medarbetare Institutionen har haft många ovärderliga medarbetare. Ingenjörerna Lars Norberg och Björn Lindberg var två tidiga medarbetare. I verkstaden har Jan Bergholm varit en klippa i alla år och där arbetade också under en period Torgny Lien och Bengt Danielsson. Tommy Ribbe började som verkstadselev men tog sen en mekanisk ingenjörsexamen och kom att bli en av de bästa konstruktörerna. Jan Bolmgren var i samma klass under flera år. Civilingenjörerna Hasse Larsson, Christer Pettersson, Susanne Dale och Lars-Gösta Hellström stod för elektronikkonstruktioner och informationsbearbetning - den sistnämnda håller nu samman all undervisning vid det nybildade 'Centrum för teknik i medicin och hälsa'. Elsa Holmgren renritade alla mina blyertsskisser till den första upplagan av "Medicin och teknik" innan illustrationsprogrammet Corel Draw tillkom. Som sekreterare var bland andra först Eva Bengtsson och senare under många år Sylvi Moren oersättliga i sin nit att hålla reda på mig och rätta näst intill oläsliga och felstavade manus. Apparater och metoder En del apparater har det blivit under åren tack vare ovan nämnda goda medarbetare. En gång räknade jag till över dussinet samarbetsavtal med industrier, men skulle inte kunna nämna alla i dag. Ett tidigt projekt var den delade vilströmskontrollerade diatermielektroden som utvecklades tillsammans med Henrik Bjurvill -- en examensarbetare från KTH -- han hade gått på min kurs och blev sen läkare. Vi sålde grejen till ett då stort medicinskt företag. Men de lät bara projektet ligga och gjorde inget av iden. Metoden är nu standard vid kirurgiska operationer för att minska risken för brännskador. En metod för tredimensionell avbildning av 4

5 fördelningen av isotoper i kroppsdelar, sk ectomografi, föreslogs av professorn i röntgendiagnostik i Linköping Palle Edholm. Efter flera nerläggningar och återuppståndelser är en fortsättning och vidareutveckling nu på gång. Det första stereotaktiska instrumentet för punktion av brösttumörer utvecklades tillsammans med Björn Nordenson, professor i röntgendiagnostik vid KS. Man riktar in nålen under genomlysning och kan då försäkra sig om att cellprovet tas inom rätt område i bröstet. Metoden är nu allmänt använd. Många projekt lades ner efter att industriavtal tecknats. Röntgenspektrofotometern lades ner av SAAB Medical - mer om bakgrunden nedan. En peritonealdialysapparat såldes i några hundratal exemplar men försvann sen. En ögonrefraktorneter för att pröva ut glasögon lades ner av Bausch och Lomb i USA. En tennodilutionsapparat lades ner av Hoffman la Roche i Schweiz. Som självförsvar har jag inbillat mig att det i flera fall var politik bakom besluten och inte fel på konstruktionsprinciperna. Man måste ju försöka bevara sin självrespekt! Men vi var inte ensamma - EMI - det engelska företag som gjorde den första datortomografen la ner den konstruktionen efter ett par år. Detta är ett ofta förekommande problem att de som först satsar på en ny ide inte har fönnågan att fullfölja projekten och leda det fram till lönsamhet. Ekonomiska intressen har aldrig varit någon drivkraft även om vi fått en del pengar som i stor utsträckning gick till institutionen. Skall man verkligen genomdriva en ide så bör man nog själv satsa all kraft på marknadsföring. Många kollegor lyckades, till exempel neurokirurgen Lars Leksell, vars verk lever vidare som det stora företaget Elekta med exporter i miljardklassen. Om man ser till användningen av metoderna idag så hade diatermielektroden och röntgenspektrofotometern - för bestämning av bensalter (osteoporos) - kunnat ha varit grunden till nya industriella tillverkningsobjekt om mitt intresse funnits. Kontakter med industrin Invald i Ingenjörsvetenskapsakademin 1964 öppnades vissa dörrar. Jag blev adjungerad tilllncentives Vetenskapliga råd - gamle Marcus Wallenbergs ögonsten. Arrangemangen vid rådets många möten var excellenta. Välplanerade besök vid landets storindustrier åtföljdes av sammanträden med föredrag i aktuella ämnen. Middagarna med dyra viner var imponerande, men det var svårt att platsa i gänget. Det blev många möten med betydande män inom svensk industri vid rådets sammanträden under ett par år såsom med Curt Nicolin i ASENABB, Lars Gustafsson i Astra och Curt Mileikowsky i SAAB. Det var fascinerande att se den skräck Markus Wallenberg senior satte i sina verkställande direktörer - män som ledde de största företagen i Sverige darrade inför jätten som om de var småpojkar ertappade med stulna äpplen i fickorna. Nyttigt att se att andra också är rädda. Projekten vi försökte kränga var rätt många och mycket låg i tiden och innovationshöjden inte alltid särskilt hög. Som kemist hade man alltid 5

6 först fått bestämma någon fysikalisk storhet, exempelvis ljusabsorptionen och sen med räknesticka beräkna resultatet. Vi gjorde på 1960-talet det självklara att kombinera en analogräknare med kemiska analysinstrument. LKB-produkter - ett företag som var Marcus Wallenbergs ögonsten nappade och vi fick royalty på ett antal tillverkade exemplar. Jag tror det var de första 200, vilket var fullt rimligt då uppfinningshöjden var låg. Men det ledde sen till en rad olika fotometrar och enzymanalysatorer med en tillverkning och export på hundratals millioner årligen. Till samma industrikonglomerat sålde vi också peritonealdialysapparaten. Flera innovationer som utvecklades tillsammans med röntgenprofessorn i Linköping Palle Edholm rörande kontrastu~ämning av röntgenbilder gick till det nybildade SAAB Medical som senare lades ner. Den divisionen tillkom nog bara som en bricka i dragkampen mellan Västerås och Linköping som universitetsstad - något som då var svårt att inse för den politiskt oinvigde. Att röntgenspektrofotometern för bland annat bentäthetsmätning gick till SAAB Medical berodde tyvärr också på en politisk styrning. Det naturliga hade varit att projektet övertagits av Siemens-Elema, som vi hade haft täta kontakter med under många år och som var högst intresserade. Men då tyska Siemens köpt Elema ansågs företaget inte svenskt. Det var en styrning uppifrån som gjorde att jag kände mig tvingad att låta SAAB Medical ta över trots bristande erfarenhet. Man erbjöd mig att bli ordinarie ledamot av Incentives vetenskapliga råd och styrelseledamot i LKB Medical. Jag avböjde bägge för att inte bli alltför beroende och komma i intressekonflikter. Det tog hus i helvete. Röntgenspektrofotometern stoppades fast den fungerade exakt som var avsikten och att ett behov av produkten fanns, vilket visas av att metoden idag är standard. Då visste jag inte orsaken, men vid ett tillfålligt möte några år senare med verkställande direktören Curt Mileikowsky framkom att "det var order uppifrån". Min uppfattning om Marcus Wallenberg senior fick sin bekräftelse i det tv-program som sändes i SVT för något år sedan. Märkligt att en man som haft en så stor betydelse för svensk industri kunde vara så driven av irrationella känslor. "We can kiil you" Till de mera osannolika upplevelserna i mitt annars rätt odramatiska liv var att fyra personer under samma dag i ett annat land upplyste mig om att de kunde döda mig om jag inte gratis delade med mig av de innovationer som institutionen kunde prestera. Inte dåligt betyg för en liten innovatör från lilla Sverige. Att detta skulle ske av ett av världens största industriella företag i sin bransch i rum angränsande till vice VD:s rum är för mig helt otroligt. Jag tror inte att de verkligen menade allvar, och det var nog bara ett desperat försök, då jag inte gått på utlagt lockbete att skattefiffla i landet. Det avlöpte lyckligt delvis tack vare svenska polisens hjälp. Svenska UD bekräftade efteråt att det industriella spelet ibland kunde gå till på detta sätt. 6

7 Linköpings högskola/universitet I slutet på 1960-talet utreddes tillkomsten aven ny högskola i landet. Under dragkampen mellan städerna segrade Linköping, vilket antagligen mycket berodde på att man där profilerade sig mot medicinsk teknik. Ämnets betydelse hade slutligen erkänts. Jag ingick i en arbetsgrupp för planläggningen och fick ett visst inflytande på hur verksamheten strukturerades. Kännedom om förhållanden vid utländska institutioner gjorde att jag ville undvika att den medicinska tekniken skulle bli en huvudsakligen teoretiskt inriktad verksamhet utan större klinisk betydelse. Orsaken trodde jag berodde på att sådana "departments of bioengineering" vanligtvis hade placerats vid de tekniska fakulteterna. Därför insisterade jag på att institutionen för medicinsk teknik skulle förläggas till Regionsjukhuset, vilket godtogs. Vidare inriktades profilerna på professurerna i radioterapi och röntgendiagnostik mot teknik i stället för medicinlbiologi. Linköpings högskola tillkom 1970 och ombildades 1975 till universitet. Lyckligt produktivt 1960-tal Åren på slutet av 1950-talet och hela 1960-talet var mycket lyckliga år. Vi hade stora anslag både från staten, Wallenbergsstiftelsen, andra svenska privata stiftelsen och från National Institutet of Health i USA. Olyckligt revolutionärt 1970-tal Det som tog död på den medicinskt tekniska verksamheten för min del var den anda som utlöstes av 1968 år universitetsrevolt. MBL-lagen infördes och allt skulle ske under "medinflytande". Man ville inte tillåta diskussion av projekten på tu man hand med mina superduktiga medarbetare. Det hela gick till absurditeter enligt min mening. Man motsatte sig byggandet aven prototyp till ett psykologiskt testinstrument min psykoanalytiska utbildning gjorde att jag såg en möjlighet att förbättra ett tidigare befmtligt enligt min mening mycket töntigt och nästan oanvändbart instrument. Det mätte de så kallade psykologiska försvarsmekanismerna - ett exempel på en farlig sådan försvarsmekanism kan vara när en pilot första bråkdelen aven sekund misstolkar ett annalkande flygplan på kollisionskurs som en ofarlig molnslöja. Motståndet var i början kompakt och man ville inte att institutionen skulle syssla med sådana psykologiska projekt. Slutligen tillkom dock en prototyp som lämnades för prov av psykologer. Men jag hade tröttnat och två andra av mina bästa medarbetare gav också upp. Tidsandan fordrade att chefer skulle förlöjligas och förhånas. Flykt till USA blev för mig en möjlig lösning för att ägna mig åt annat än medicinsk teknik - det var en kapitulation. J ag klarade inte av situationen att hantera dem som såg det som sin uppgift att med förödande daglig energi förverkliga de då hyllade politiska idealen. 7

8 Hade jag vetat att den prototyp - som jag till sist lyckades få tillverkad senare utan min vidare medverkan i någon form kom att leda till en tillverkning i ca två decennier - och att metoden kom att bli allmänt använd bland annat för testning och uttagning av piloter till flygvapnet under många år - så hade jag kanske försökt uthärda i kampen mot en destruktiv tidsanda. Epidemiolog Åren i USA blev en härlig tid som gästprofessor ett år vid University of Southern California i Los Angeles och tre år som oavlönad forskare vid Department of Biomathematics vid UCLA. Under tiden råkade jag komma på för mig ytterst förvånande statistiska samband vid testningen av några nya speciella statistiska program. De visade att antalet självmord i de 48 geografiskt angränsande staterna korrelerade signifikant med vissa yttre faktor som rådde i dessa stater när individerna föddes. En detaljerad redogörelse här kan knappast vara intressant. Återkommen till Sverige undersöktes fall obducerade på rättsmedicinska institutionen på grund av narkomani och självmord. Vi fann att mödrar som vid förlossningen fått behandling med vissa smärtstillande läkemedel såsom opiater hade en ökad risk att föda barn som i vuxen ålder hade en ökad risk att fastna i ett narkotikaberoende. Vi antog att mekanismen var så kallad prägling, dvs att barnet kring födelsen har en speciellt känslig period som gör att vissa sinnesintryck bevaras i minnet som en känsla till vuxen ålder. Mekanismen skulle således vara analog till den hur laxar minns lukten av vattnet i de strömfåror där de först kläcktes och därigenom kan återvända till samma plats för att där själv lägga rom. Föreningslivet Vad som idag heter Svenska Föreningen för medicinsk teknik och fysik startades på Sabbatsberg sjukhus under 1950-talet. Vi var tre personer med var också Arne Engström, professor i medicinsk fysik och en medicinöverläkare på Sabbatsbergs sjukhus Per Hedenius, som var bror till den mycket mera berömde filosofen Ingmar Hedenius i Uppsala. Våra radiosonder hade gjort intryck i England och man tillfrågade mig om medverkan då the International Federation for Medical and Biological Engineering (IFMBE) bildades i Paris Vladimir Zworykinvärldsberömd för sina insatser inom televisionen - hade tagit initiativet till det konstitutionella mötet. Relationerna med IFMBE resulterade i att jag blev generalsekreterare för den internationella konferensen 1967 i Stockholm. Det var mycket arbete men tyckte av pliktkänsla att jag borde göra det då man velat ha mig med från federationens start. I samband med konferensen fickjag förmånen att träffa en man som imponerade mycket - Bengt Göranson, då chef för Reso som ordnade alla hotellrummen, senare utbildningsminister. Min tro på politiker har varit blandad. Men Bengt är en exceptionellt intelligent och förståndig människa. Jag har haft den stora 8

9 förmånen att få äta lunch med honom vid ett par tillfållen senare helt oberoende av konferensen. Tråkig administration Som förste innehavare av akademisk tjänst i medicinsk teknik så var det naturligt att dåvarande Medicinalstyrelsen - senare döpt till Socialstyrelsen - utsåg mig till vetenskapligt råd 1960, vilket jag var tills pensioneringen Det är åtskilliga utredningar rörande olyckor och tillbud som jag fått yttra mig över. I dag ångrar jag nog ett och annat avlämnat råd, såsom att jag en gång föreslog att fria en läkare som använt diatermi helt felaktigt då vederbörande inte förstod principen - min motivering var att han aldrig fått någon utbildning i ämnet. Till de avgjort positiva minnena hör kontakterna med Göran Liedström, som var den ende jurist jag respekterade och kunde samarbeta effektivt med på Socialstyrelsen. Under 1960-talet bildades SJURA, en föregångare till SPRI (sjukvårdens planerings och rationaliseringsinstitut). Man anlitade mig som ordförande i dess arbetsgrupp. Det var ett stort misstag att jag åtog mig uppgiften. Det resulterade i många fiender bland mina medicinska kollegor, som ville fortsätta i gamla banor utan vad de uppfattade som pekpinnar hur de skulle sköta sina avdelningar och kliniker. Läroböcker Institutionen anslöts 1968 till Kungl Tekniska Högskolan vid E-sektionen. Läroboken "Medicin och teknik" är baserad på noggrant förberedda förläsningar till kurserna där. Den översattes till engelska och gavs ut tillsammans med John Webster av Prentice Hall i USA. Boken "Teknik i praktisk sjukvård" kom till då jag fick uppgiften att ordna en utbildning för sjuksköterskor och senare för medicine studerande. Den utgavs nyligen på engelska tillsammans med Alan Murray av Elseviers förlag i England. Omvärldens dom En sak har glatt mig mer än något annat. Jag har mött många civilingenjörer som först inte vetat vem jag var. När jag sagt mitt namn har dessa tillfållen ofta resulterat i ett brett leende och en positiv kommentar om Medicin och teknik. Minnen för livet. Bertiljacobson professor em i medicinsk teknik Karolinska Institutet Västra Myrskären Bålsta Tel eller

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Caroline Hagström Medicinsk civilingenjör Kursansvarig MTF MT Säkerhetschef/Sektionschef medicin och analys Universitetssjukhuset Örebro Örebro läns

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping 20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping Flyktingmedicinskt centrum (FMC):s historia har påverkats

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den!

PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den! PUSH Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård Har du en idé? Vi förverkligar den! PUSH, produktutvecklingsstöd i vården. PUSH din utvecklingspartner i vårdmiljö Varje dag föds goda idéer i

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 1 Medical Engineering Medicinsk teknik Programansvarig: Mats Nilsson mats@sth.kth.se 08 790 48 62 Akademiskt ansvarig: Professor Kaj Lindecrantz

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005

Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005 Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005 1. Ögonläkarföreningens generella utvärdering 1.1 Skattningar generell utvärdering Skattningar av varje utbildningsmoment visas i Figur 1. Praktisk

Läs mer

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA433 Dnr 173/2001-510 23/2002-510 29/2003-510 103/2003-510 Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 2003-02-25 2003-05-22 Kursens benämning

Läs mer

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen: Farmaci MÅLSÄTTNING Utbildningen som leder till farmaceutexamen strävar till att ge studeranden färdigheter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden. Framförallt strävar utbildningen till att främja

Läs mer

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt The true story of Stored Force by O. Tedenstig 2007 Abstrakt Stored Force är ett begrepp som myntades på FACIT i samband med marknadsföring och reklam för de populära kontors- och industriskrivarna 4540-44.

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 6: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 4:1 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 6: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 4:1 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 6: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 4:1 Av: Ingmar Jungner Kapitel 4: Etapp 3:4. Utvecklandet av massanalysatorn AutoChemist den första automatiserade blodanalysanläggningen

Läs mer

Vi kallar det Collaborative Business Experience

Vi kallar det Collaborative Business Experience Att jobba hos oss Vi kallar det Collaborative Business Experience Tänk dig att arbeta i ett företag som är övertygat om att sättet att samarbeta är lika viktigt som resultatet du uppnår. Tänk dig att arbeta

Läs mer

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Augusti 2006 Lillsjöparken sluter sig som en grön ring kring Lillsjön i Ulvsunda. Den är en omistlig del i Lillsjöns rekreationsområde och måste bevaras för framtiden.

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Protokoll: Sektionen för Medicinsk Teknik Styrelsemöte 7 Tisdag den 18/11 2014, 15:17 å Tolvan, Stockholm

Protokoll: Sektionen för Medicinsk Teknik Styrelsemöte 7 Tisdag den 18/11 2014, 15:17 å Tolvan, Stockholm 1 Formalia 1.1 Mötets öppnande Protokoll: Sektionen för Medicinsk Teknik Styrelsemöte 7 Tisdag den 18/11 2014, 15:17 å Tolvan, Stockholm Mötet öppnas fyra minuter sent, 15:21. Detta tack vare en viss Sekreterare

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Hur samverka med högskola / studenter?

Hur samverka med högskola / studenter? Hur samverka med högskola / studenter? s Kommunhuset, Gnosjö 2013-10-02 Kerstin Johansen Linköpings universitet Hur kan man samverka mellan företag och universitet/högskola? Små projektarbeten Stora projektarbeten

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Datum 2007-03-24 Dnr REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Detta dokument ersätter förra versionen daterad 2005-12-02 Ändringen gäller säkerhetsgränsen

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-02-10 801 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Aquade Dental Care AB (556812-11896) Torstenssonsgatan 12 114 56 Stockholm INNEHAVARE Magnus E SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1

Einar Hansen. Natur. gymnasiet. Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Einar Hansen gymnasiet Natur 2014 Hör elever och lärare berätta skanna QR-koderna i broschyren! 1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet

Läs mer