Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Regeringsuppdrag juni 2007

Transkript

1 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp rapport 5745 NOVEMBER 2007

2 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM-gruppen AB Omslag: Kristianstads kommun

4 Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2007 fått i uppdrag att redovisa en översiktlig beskrivning av effekterna av investeringsprogrammen, dvs. stödet till lokala investeringsprogram (LIP) och klimatinvesteringsprogram (Klimp). Det är tredje året i rad som Naturvårdsverket återrapporterar effekterna av investeringsprogrammen till regeringen. Rapporten visar omfattningen av LIP och Klimp från starten av LIP 1998 till och med den senaste omgången av Klimp 2007 avseende antal program och åtgärder, bidragsbelopp samt miljöeffekter. I sammanställningen redovisas förutom verkliga resultat även prognoser för vissa miljöeffekter. Rapporten är sammanställd av enheten för investeringsprogram vid avdelningen för hållbar samhällsutveckling på Naturvårdsverket och överlämnades till Miljödepartementet den 21 juni (Dnr Hi). Denna rapport är en layoutad och tryckt version av återrapporteringen i juni. Stockholm i oktober 2007 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 LIP och Klimp har påtaglig betydelse för miljön 7 SUMMARY 8 LIP and Klimp have significant effect on the environment 8 TVÅ OLIKA BIDRAGSSYSTEM LIP OCH KLIMP 9 RESULTAT AV LIP procent av åtgärderna genomförda 10 Utnyttjade bidragsbelopp 10 Fördelning av bidrag 11 Prognos för slutligt utfall av miljöeffekter 12 Koldioxidreduktion 12 Energiomställning 13 Energibesparing/effektivisering 14 Minskad mängd avfall till deponi 15 Stödjande åtgärder 16 Naturvård/Biologisk mångfald 17 Vatten & avlopp 18 Minskade utsläpp av fosfor och kväve 18 Återstående program inom LIP 20 KLIMP OMFATTNING OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER 21 Fördelning av bidrag 21 Reduktion av koldioxid per bidragskrona 21 Klimateffekter i Klimp Biogasåtgärder ökar i omfattning 23 Energianvändning 24 Aktörer 24 Klimateffekter i Klimp FYLLER KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMEN SINA SYFTEN? 27 5

7 INFORMATIONSARBETE 29 Miljöinvesteringsregistret MIR 29 Naturvårdsverkets webbplats 29 Media 29 Projektet Spridning av kunskap och erfarenheter från LIP och Klimp 29 Goda exempel 30 UTVÄRDERINGAR 31 LIP 31 Klimp 31 KONTROLLSTATION

8 Sammanfattning Åtgärder inom de lokala investeringsprogrammen LIP och Klimp beräknas minska utsläppen av växthusgaser med närmare två miljoner ton om året, motsvarande cirka två tredjedelar av det svenska klimatmålet. Årets bidrag till klimatinvesteringar beräknas ge dubbelt så stor klimatnytta per bidragskrona, jämfört med när systemet infördes. LIP och Klimp har påtaglig betydelse för miljön Åtgärderna i LIP minskar utsläppen av koldioxid med ca en miljon ton per år enligt aktuell prognos. Åtgärderna i Klimp beräknas minska utsläppen av koldioxid med 0,9 miljoner ton per år. Det kostar knappt tio öre i bidrag att minska koldioxidutsläppen med ett kilo i den senaste omgången Klimpbidrag. Kostnaden per kilo minskar för varje år och har halverats sedan Energiomställning inom LIP överstiger redan vad som uppgavs i ansökningarna och uppgår till tre TWh per år. Energieffektivisering och -besparing inom LIP uppgår till två TWh per år, vilket är nära vad som angavs i ansökningarna. Energianvändningen inom Klimp förväntas minska med drygt en TWh per år. Utsläppen av fosfor och kväve minskar i betydligt lägre grad än vad som beräknades i ansökningarna i LIP. Biogas och fjärrvärme får den största delen av Klimpbidragen. En fjärdedel av Klimpbidragen går till näringslivet. 211 lokala investeringsprogram och 95 klimatinvesteringsprogram med sammanlagt mer än åtgärder har beviljats bidrag. 70 procent av de beviljade LIP-bidragen bedöms komma till användning, vilket ger ett troligt slutligt utfall på 4,3 miljarder kronor. Cirka 80 procent av antalet LIP-åtgärder genomförs. 7

9 Summary Measures supported by the Local Investment Programmes and Climate Investment Programmes are expected to reduce the emissions of greenhouse gases by nearly to two million tonnes a year, which is equivalent to approximately two thirds of the Swedish climate target. This year's support to climate investments is estimated to yield twice as much climate benefit per krona of grant than when the system was introduced in LIP and Klimp have significant effect on the environment LIP measures will reduce carbon dioxide emissions by approximately one million tonnes annually according to the current prognosis. Klimp measures are expected to reduce carbon dioxide emissions by 0.9 million tonnes per year. It costs slightly less than SEK 0.1 to reduce carbon dioxide emissions by one kilo in the latest round of Klimp grants. The cost per kilo is decreasing every year and is half of what it was in LIP energy conversion measures have already exceeded what was stated in the applications and amount to three TWh per year. LIP energy efficiency and saving measures amount to two TWh per year, which is close to what was specified in the applications. Klimp measures are expected to reduce energy consumption by slightly more than one TWh per year. Emissions of phosphorous and nitrogen are being reduced to a much lesser extent than what was estimated in the applications for LIP. Biogas and district heating receive the majority of the Klimp grants. One fourth of the Klimp grants go to private industry. Funds have been granted to 211 local investment programmes and 95 climate investment programmes with a total of more than 2,500 measures. Seventy percent of LIP grants are expected to be used, which will yield a probable result of SEK 4.3 billion. Approximately 80 percent of the LIP measures are being implemented. 8

10 Två olika bidragssystem LIP och Klimp Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) inleddes Syftet med stödet var att få fart på den ekologiska omställningen genom att använda kommunerna som motor. Samtidigt skulle stödet bidra till ökad sysselsättning. Investeringsprogrammen skulle utgå från lokala förutsättningar och prioriteringar. Kommunerna skulle välja investeringsåtgärder med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv på miljöfrågorna. När LIP ersattes av stödet till klimatinvesteringsprogram (Klimp) år 2002 bibehölls de grundläggande egenskaperna hos bidragssystemet förutom sysselsättningsaspekten, men programmen skulle fokusera på åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser och åtgärder för energieffektivisering och -omställning. De två olika bidragsformerna, LIP och Klimp, befinner sig i olika faser av genomförande. Av de 211 beviljade programmen inom LIP så har (till och med maj 2007) 176 genomförts, slutrapporterats och godkänts av Rådet för investeringsstöd (RIS). Det är endast för dessa 176 program vi kan presentera ett slutligt resultat. I övriga fall använder vi oss av beräkningar baserade på förväntade effekter enligt ansökningarna. Inom Klimp baseras resultaten helt och hållet på förväntade effekter. (De tre första Klimpslutrapporterna har kommit in till Naturvårdsverket men är ännu inte slutberedda.) I det följande presenteras de två typerna av program samt de verkliga resultaten inom LIP till och med maj 2007 och de förväntade resultaten inom resterande program i LIP och samtliga program i Klimp. 9

11 Resultat av LIP Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var öppet för bidragsansökningar från kommuner mellan åren 1998 och Totalt beviljades drygt hälften av Sveriges kommuner bidrag. Den övervägande delen av åtgärderna har utförts i stora eller mellanstora kommuner. Dessa kommuner omfattar merparten av Sveriges befolkning. Huvudmän för de projekt som har genomförts i kommunerna har huvudsakligen varit kommunala förvaltningar och kommunalägda bolag, men även privata företag och andra juridiska personer har kunnat genomföra projekt. Totalt har ca 270 av Sveriges 290 kommuner skickat in fullständiga LIP-ansökningar. Av dessa har 161 kommuner beviljats stöd. 41 kommuner har haft fler än ett program över åren. Samtliga län har någon eller några kommuner som har fått bidrag. Sammanlagt 211 program har beviljats stöd i LIP på totalt 6,2 miljarder kronor under åren Dessa 211 program omfattar fler än åtgärder. Ca en tredjedel av antalet åtgärder är energirelaterade men av bidragsbeloppen är ungefär hälften energirelaterat. 80 procent av åtgärderna genomförda Av de slutrapporterade programmens ca åtgärder har omkring 80 procent, knappt 1 200, genomförts. Resterande ca 320 åtgärder är nedlagda. Skälen till att åtgärder har lagts ned eller aldrig påbörjats är bl.a. förändrade kostnadskalkyler, uteblivna medfinansiärer, ändrade ägarförhållanden, nya insikter om nyttan med projektet, ny teknik som inte fungerat, problem med tillstånd eller förseningar. Utnyttjade bidragsbelopp I genomsnitt har 70 procent av de ursprungligen beviljade bidragen kommit till användning (bortfall pga. nedlagda åtgärder, se ovan) bland de 176 avslutade programmen. Det är rimligt att anta att motsvarande reduktion av bidragsbeloppen kommer att ske för de återstående 35 programmen, vilket skulle leda till att det sammanlagda bidraget blir 4,3 miljarder kronor. Den sammanlagda miljörelaterade investeringen inklusive bidragsmottagarnas egna finansieringar beräknas enligt ovanstående omräkning till 16,3 miljarder kronor för de 211 programmen. 10

12 LIP-bidrag, miljarder kronor Beviljat bidrag för 211 program Slutreglerat bidrag för 176 program Prognos för 211 program De 176 avslutade programmen har fått 3,6 miljarder kronor i slutligt bidrag. Den slutliga bidragssumman för samtliga 211 program beräknas bli 4,3 miljarder kronor. Det är ungefär 30 procent mindre än ursprungligen beviljade 6,2 miljarder kronor. Fördelning av bidrag Beviljade bidrag enligt ansökningarna till samtliga 211 program fördelas på olika typer av åtgärder enligt figuren nedan. I figuren visas också fördelningen av bidragen för de 176 avslutade programmen. Nästan hälften av bidragen hänförs till klimatrelaterade åtgärder inom energi- och transportområdena; drygt en fjärdedel har gått till energiomställning, vardera ca tio procent till energieffektiviserande och energibesparande åtgärder respektive till trafikåtgärder. Även produktionen av biogas genom rötning av avfall är klimatrelaterad (tre procent av bidraget). Åtgärder inom andra sektorer kan också påverka klimatet. Det gäller t.ex. informationsåtgärder som ökar cyklandet och minskar bilresorna. Men LIP-programmen avsåg alla typer av miljöförbättrande åtgärder, inte bara klimatrelaterade åtgärder som i Klimp. 11

13 Bidragsandelar för olika åtgärdstyper (huvudgrupper) enligt ansökningar och för avslutade program 30% 25% 20% 211 beviljade program (ansökan) 176 avslutade program 15% 10% 5% 0% Avfall Byggnadsåtgärder Efterbehandling Energieffektivisering/besparing Energiomställning till förnybar energi Flerdimensionella projekt Industriprojekt Naturvård/biologisk mångfald Stödjande åtgärder Trafik Vatten & avlopp Övrigt Ovanstående diagram visar hur bidragen (procentuell fördelning av bidragsbeloppen) fördelar sig på samtliga 211 beviljade program (drygt åtgärder) och på de hittills 176 avslutade programmen (knappt genomförda åtgärder med de nedlagda åtgärderna borträknade). Drygt en fjärdedel av beviljade belopp avsåg energiomställning till förnybar energi. Av de avslutade programmen har nästan en tredjedel av bidragsbeloppen gått till denna åtgärdstyp. Prognos för slutligt utfall av miljöeffekter I det följande redovisas utfallet efter de hittills 176 avslutade programmen samt en prognos över förväntat resultat efter att samtliga 211 program har avslutats. Prognosen grundar sig på utfallet för de 176 avslutade programmen samt en omräkning till 70 procent (andel faktiskt utnyttjade bidragsbelopp av beviljade belopp, se ovan) av de angivna effekterna i ansökningarna för de 35 ännu inte avslutade programmen. Koldioxidreduktion När 176 program av 211 är avslutade visar redovisningen en minskning av utsläppen med drygt ton koldioxid per år för dessa avslutade program. Enligt ansökningarna beräknades beviljade åtgärder minska koldioxidutsläppen med ca 1,9 miljoner ton årligen. En prognos (se ovan om prognosberäkning) för samtliga 211 program visar att den totala minskningen endast blir ca en miljon ton årligen. Den minskning av koldioxidutsläppen som angavs i ansökningarna kommer inte att uppnås. Lägger man till utsläppen av andra växthusgaser har de totala utsläppen hittills minskat med ton koldioxidekvivalenter. Prognosen (ca en miljon ton koldioxid per år) för hur stor minskningen av koldioxidutsläppen ska bli är alltså bara ca 53 procent av vad som uppgavs i ansökningarna. Det skiljer sig från det teoretiskt beräknade 70-procentiga utfallet. Differensen jämfört med föregående års redovisning beror först och främst på att i den nya prognosen har faktiskt genomförda program fått genomslag, dvs. det är enbart 12

14 prognos för de återstående 35 programmen. Det medför att det faktiska utfallet syns redan nu i hög grad i prognosen. Detta sätt att göra prognos ger bättre förutsägelse av det slutliga resultatet än det som redovisades förra året. Att utfallet blir så mycket lägre än vad som uppgavs i ansökningarna beror bland annat på att beräkningen av koldioxidminskning enligt ansökningarna grundades helt på de ansökande kommunernas beräkningsmodell av koldioxidminskning. I de slutredovisade åtgärderna används däremot samma beräkningsmodell för alla slutrapporterade åtgärder och detta har i vissa fall inneburit ett lägre värde för koldioxidminskningen trots att åtgärden är helt genomförd enligt ansökan. Vidare ger enstaka nedlagda eller inte helt genomförda, mycket stora åtgärder stort utslag i statistiken. Nästan en tredjedel av minskningen av koldioxidutsläppen inom de avslutade programmen har skett i Västra Götalands län och knappt en tiondel i Stockholms län. Dessa två län är också de län där störst andel bidrag har beviljats. Ca 36 procent av bidragen till de avslutade programmen har getts inom dessa län. Minskning av koldioxid, ton/år Angivet totalt för 211 program Slutredovisat för 176 program Prognos för 211 program 176 avslutade program minskar koldioxidutsläppen med ca ton per år. Angiven minskning enligt ansökningarna för samtliga 211 program är ca 1,9 miljoner ton årligen. En omräkning enligt prognos (se ovan) tyder på en minskning med ca en miljon ton koldioxid årligen. Energiomställning De 176 hittills avslutade lokala investeringsprogrammen har resulterat i att fossila bränslen motsvarande 3,0 TWh per år har ersatts med förnybara bränslen. Omställning har skett från el- och oljeuppvärmning till förnybara energikällor genom främst utbyggnad av fjärr- och närvärmenät. Den totala energiomställningen angavs i ansökningarna bli 2,7 TWh per år, vilket således redan har mer än uppnåtts efter att ca fem sjättedelar av programmen är avslutade. De 35 ännu inte av- 13

15 slutade programmen har angetts medföra en energiomställning på knappt 0,1 TWh per år. Totalt skulle en prognos av energiomställningen bli mer än 3,0 TWh per år efter samtliga 211 program. Utfallet torde alltså bli mer än 110 procent av ansökningsvärdena trots att endast 70 procent av bidragen beräknas utnyttjas. Avslutade program i Västra Götaland svarar för nästan en tredjedel av den rapporterade energiomställningen. De totala LIP-bidragen till program i Västra Götaland utgör knappt 20 procent av de totala bidragen för hittills avslutade 176 program. Energiomställning, TWh/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Angivet totalt för 211 program Slutredovisat för 176 program Prognos för 211 program Energiomställningen efter 176 program är 3,0 TWh per år. Angiven energiomställning enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2,7 TWh/år, dvs. ett resultat som redan har uppnåtts. En framskrivning av slutlig energiomställning för samtliga 211 program visar på mer än 3,0 TWh per år. Anm: 3,0 TWh motsvarar ungefär 0,5 procent av den svenska årliga energianvändningen på ca 600 TWh. Energibesparing/effektivisering Energibesparingen och energieffektiviseringen av hittills 176 avslutade program uppgår till knappt 2,0 TWh per år. De utlovade resultaten i ansökningarna är en energibesparing på 2,3 TWh per år efter samtliga avslutade program. För de 35 ännu inte avslutade programmen har i ansökningarna angetts att energibesparingen/effektiviseringen ska bli ca 0,04 TWh per år. Totalt skulle energibesparingen/effektiviseringen då kunna bli drygt 2,0 TWh per år. Av energibesparingen/effektiviseringen på 2,3 TWh som angavs i ansökningarna torde utfallet bli ca 87 procent trots att endast 70 procent av bidragen beräknas utnyttjas. Nästan en fjärdedel av energieffektiviseringen har skett inom avslutade program i Stockholms län. 14

16 Energibesparing/effektivisering, TWh/år 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Angivet totalt för 211 program Slutredovisat för 176 program Prognos för 211 program Energibesparingen efter 176 avslutade program är knappt 2,0 TWh per år. Beräknad energibesparing enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2,3 TWh per år. En prognos för samtliga 211 program tyder på drygt 2,0 TWh per år. Anm: Uppvärmningen av en normalstor villa beräknas förbruka 15 MWh/år vilket innebär att 2,0 TWh motsvarar uppvärmningen av drygt villor per år. Minskad mängd avfall till deponi Bland andra tunga miljöåtgärder som har fått LIP-bidrag kan nämnas avfallsåtgärder. De 176 avslutade programmen har resulterat i att ca ton avfall utnyttjas i till exempel biogasproduktion, återbruk eller kompostering istället för att deponeras. Den i ansökningarna beräknade totala minskningen av avfall till deponi för samtliga 211 program är ton per år. Prognosvärdet för minskningen av avfall till deponi är ca ton per år. Utfallet skulle alltså kunna bli ca 90 procent av värdet i ansökningarna trots att de nedlagda åtgärderna motsvarar ca 30 procent av bidragsvolymen. 15

17 Minskad mängd avfall till deponi, ton/år Angivet totalt för 211 program Slutredovisat för 176 program Prognos för 211 program Mängden avfall till deponi minskar med ca ton per år efter 176 avslutade program. Beräknad minskad mängd avfall till deponi enligt ansökningarna för samtliga 211 program är ton årligen. En prognos ger ett utfall på ca ton per år. Drygt hälften av den minskade mängden avfall till deponi inom de avslutade LIPprogrammen har skett inom Västra Götaland. Stödjande åtgärder Bidragsbeloppen för åtgärder inom gruppen Stödjande åtgärder uppgår till ca 148 miljoner kronor vilket motsvarar totalt drygt fyra procent av bidragsbeloppet för samtliga avslutade program, se cirkeldiagram nedan. En undergrupp avser Folkbildningsåtgärder (information, m.m.). Bland de avslutade programmen har genomförts drygt 50 sådana åtgärder. Bidragsbeloppet för dessa drygt 50 åtgärder uppgår till ca 64 miljoner kronor, dvs. knappt två procent av det totala bidragsbeloppet för samtliga 176 avslutade program. I sina slutrapporter anser de flesta kommuner som har genomfört folkbildnings- och informationsinsatser att de har fallit väl ut. Avslutade program inom undergruppen Projektadministration/Uppföljning omfattar ca 120 åtgärder med ett bidragsbelopp på drygt 80 miljoner kronor (andel drygt två procent av totalt bidragsbelopp). Merparten av dessa åtgärder avsåg administration av programmen. 16

18 Bidragsandelar för Naturvård/Biologisk mångfald, Stödjande åtgärder och Vatten & avlopp för 176 avslutade program Naturvård/Biologisk mångfald 6,5% Övriga åtgärdstyper 80,9% Stödjande åtgärder 4,1% Vatten & avlopp 8,5% Naturvård/Biologisk mångfald Bidragsbeloppen för åtgärder inom gruppen Naturvård/Biologisk mångfald uppgår till ca 234 miljoner kronor vilket motsvarar drygt sex procent av bidragsbeloppet för samtliga 176 avslutade program, se cirkeldiagram ovan. Ca 150 avslutade åtgärder (varav ett tiotal nedlagda) finns inom drygt 80 program i denna grupp. MARKÅTGÄRDER FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD Åtgärderna inom Naturvård/Biologisk mångfald har bl.a. resulterat i markåtgärder för biologisk mångfald på ca hektar, vilket motsvarar ca 91 procent av vad som angavs i ansökningarna, se vidare diagram nedan. Bland de 35 ännu inte avslutade programmen finns ett drygt tiotal åtgärder som innebär markåtgärder för biologisk mångfald och som enligt ansökningarna ska omfatta knappt 900 hektar. Utfallsprognosen för samtliga 211 program lyder på drygt hektar. 17

19 Markåtgärder för biologisk mångfald, hektar Angivet totalt för 211 program Slutredovisat för 176 program Prognos för 211 program Markåtgärder för biologisk mångfald uppgår efter 176 avslutade program till ca hektar. Enligt ansökningarna beräknades ca hektar omfattas av sådana åtgärder. En prognos för samtliga 211 program ger ett utfall på drygt hektar VÅTMARKER Undergruppen Våtmarker omfattar ca 40 avslutade åtgärder med ett sammanlagt bidragsbelopp på ca 49 miljoner kronor. Resultat för dessa åtgärder är bl.a. minskade utsläpp av fosfor på 21 ton per år, minskade utsläpp av kväve på drygt 140 ton per år samt markåtgärder för biologisk mångfald på ca 950 hektar (dessa siffror ingår i ovannämnda resultat för gruppen Naturvård/Biologisk mångfald). Det finns dock stora problem att erhålla tillförlitliga mätdata. Det kan ta flera år efter att en våtmark är anlagd innan resultatet erhålles och när mätningarna görs påverkas det av mängden nederbörd för tillfället. De redovisade resultaten bygger därför i huvudsak på beräkningar. Vatten & avlopp Bidragsbeloppet för avslutade åtgärder inom gruppen Vatten & avlopp uppgår till ca 306 miljoner kronor vilket motsvarar drygt åtta procent av totala bidragsbeloppen för de 176 avslutade programmen, se cirkeldiagram ovan. Undergruppen Enskilda avlopp/lokala va-system omfattar bidragsbelopp på ca 54 miljoner kronor (ca 1,5 procent av totala bidragsbeloppet för 176 avslutade program). Minskade utsläpp av fosfor och kväve Merparten av utsläppsminskningarna av fosfor och kväve förväntades enligt ansökningarna ske inom gruppen Vatten & avlopp. Totalt angavs för alla åtgärdstyper minskningarna av fosfor och kväve till följd av olika LIP-åtgärder till 194 ton per år respektive drygt ton per år. Hittillsvarande minskning av fosfor och kväve är totalt från alla 176 avslutade program ca 60 ton fosfor per år respektive drygt 18

20 700 ton kväve per år, således ett utfall på drygt 30 procent respektive drygt 20 procent, se vidare diagrammet nedan. Av faktisk fosforminskning har ungefär tre fjärdedelar skett inom Naturvård/Biologisk mångfald och av faktisk kväveminskning har Naturvård/Biologisk mångfald och Vatten & avlopp svarat för vardera ca 45 procent. Med tanke på den stora skillnaden mellan förväntade värden enligt ansökningarna och hittillsvarande utfall gör vi ingen prognos för förväntat utfall efter samtliga 211 program. Men det slutliga utfallet kan förmodas bli endast något större än utfallet efter 176 program Minskade utsläpp av fosfor och kväve, ton/år Minskade utsläpp fosfor ton/år Minskade utsläpp kväve ton/år Angivet totalt för 211 program Slutredovisat för 176 program Minskade utsläpp av fosfor och kväve efter 176 avslutade program är ca 60 ton per år respektive drygt 700 ton per år. Förväntade minskade utsläpp enligt ansökningarna är 194 ton per år respektive drygt ton per år. Att utfallet har blivit så lågt beror på flera faktorer. Den viktigaste faktorn är att antalet installerade kretsloppsanpassade enskilda avlopp blev betydligt färre än vad kommunerna hade uppskattat. I flera fall hade kommunerna räknat med flera hundra avlopp men utfallet blev bara ett tiotal. Fastighetsägarna har dels inte ansett att bidragsandelen varit tillräckligt stor (endast en del av merkostnaden har ersatts), dels att det funnits olägenheter med att installera kretsloppsanpassad toalett. I en del kommuner har bidraget till enskilda avlopp däremot fördelats planenligt och gett goda resultat. Även i de kommuner som inte har lyckats fördela bidraget har det gjort nytta tack vare informationsinsatser från kommunerna som har medfört att undermåliga avlopp har åtgärdats på traditionellt sätt varvid bidrag inte har delats ut men miljöeffekter, som nu inte tillgodoräknas LIP, ändå har erhållits. En annan faktor är svårigheten att göra mätningar för att se hur stora miljöeffekterna har blivit. Fastigheterna ligger inte samlade och har olika recipienter vilket gör mätning mer eller mindre omöjligt. Det saknas därför ofta mätdata både från före och efter genomförd åtgärd. 19

21 Återstående program inom LIP Några stora projekt återstår att slutgranska inom ramen för de lokala investeringsprogrammen. De 35 resterande program som ännu inte har slutbehandlats inom Naturvårdsverket inkluderar till exempel Malmös program för Bo01-om rådet som år 2000 fick 250 miljoner kronor i bidrag. Ett annat exempel är Västerås kommun som fick 142 miljoner kronor i bidrag år 2000 för ett flertal åtgärder. Dessa åtgärder beräknades i ansökan bl.a. minska koldioxidutsläppen med ton per år. Flertalet av de resterande programmen kommer att slutgranskas inom Naturvårdsverket under Ett fåtal slutrapporter kommer att återstå att granska efter

22 Klimp omfattning och förväntade effekter Riksdagen har hittills fattat beslut om ca 1,5 miljarder kronor i bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp). För 2008 finns det ett förslag om fortsatt satsning med knappt 400 miljoner kronor. Syftet med Klimp är att stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen samt att uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. Klimp är ett verktyg för att nå det svenska klimatmålet, genom att åtgärderna minskar utsläppen av växthusgaser, stärker det lokala klimatarbetet och skapar förutsättningar för att samla och sprida kunskaper och erfarenheter om klimatinvesteringar. Åtgärderna i ett klimatinvesteringsprogram består till största delen av fysiska investeringar. Programmen löper under maximalt fyra år och slutrapporteras därefter. Fördelning av bidrag De hittills beviljade bidragen på ca 1,5 miljarder kronor har gått till 95 klimatinvesteringsprogram samt 19 fristående åtgärder (s.k. guldklimpar) i kommuner, kommunalförbund, landsting, regioner och företag, utspridda i 19 län. De omfattar ca 720 åtgärder och en investeringsvolym på 6,7 miljarder kronor. De första programmen startade Fördelningen av bidrag på olika åtgärdskategorier i Klimp kan ses i figuren nedan. Beviljade Klimpbidrag per åtgärdskategori Transporter; vägtrafik 22,2% Övrigt 0,6% Avfall 19,6% Transporter; spårbunden 4,6% Transporter; sjöfart 0,0% Stödjande åtgärder 2,6% Information 7,9% Energi; användning i bostäder/lokaler 10,5% Energi; användning i övrigt 1,4% Energi; industri 5,3% Energi; produktion/distribution 25,3% Reduktion av koldioxid per bidragskrona För besluten 2003 kostade varje kg minskning av koldioxidekvivalenter i genomsnitt 0,18 bidragskronor, medan minskningen i 2007 års beslut endast kostar 0,09 21

23 bidragskronor (uppgifter om minskning av koldioxidekvivalenter enligt ansökningarna), se diagrammet nedan. Hänsyn har tagits till angiven livslängd men inte till kalkylränta. I beräkningarna har livslängden schablonmässigt antagits till 15 år (den genomsnittliga livslängden respektive år för åtgärder som enligt ansökningarna innebär minskning av utsläpp av växthusgaser, är dock något högre, mellan 15,1 år och 18,2 år, vilket innebär en viss underskattning av koldioxidminskningen). Bidragskronor per kg minskning av koldioxidekvivalenter kr/kg CO 2 -ekvivalenter 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Klimateffekter i Klimp Sammanlagt väntas programmen leda till stora minskningar av utsläppen av växthusgaser och dessutom miljöförbättringar inom ramen för flera av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Åtgärderna i de hittills beviljade programmen beräknas leda till att de årliga utsläppen av växthusgaser minskar med ton koldioxidekvivalenter. Åtgärderna har olika livslängd men uppgår i medeltal till drygt 15 år. Förväntade utsläppsminskningar av växthusgaser (ton koldioxidekvivalenter per år) från olika åtgärdskategorier illustreras i figuren nedan (några åtgärdskategorier med obetydliga minskningar av växthusgaser har utelämnats i diagrammet). 22

24 Minskning av ton koldioxidekvivalenter per åtgärdskategori Avfall Energi: användning i bostäder/lokaler Energi: industri Energi: produktion/distribution Information Transporter: spårbunden Transporter: vägtrafik Anm: Avfallsstapeln domineras av biogasproduktion. Förutom minskningarna av växthusgasutsläpp som redovisas ovan leder åtgärderna inom stödet till klimatinvesteringsprogram även till reduktioner av skadliga utsläpp av bland annat kväveoxider (NOX), svaveldioxid (SO2) och partiklar. Biogasåtgärder ökar i omfattning Biogassatsningar i form av investeringar i produktionsanläggningar för biogas, bidrag till biogasfordon och tankställen är vanliga inom Klimp. Eftersom olika slag av biogasåtgärder ingår i olika kategorier framgår inte biogassatsningarna i diagrammet ovan. I figuren nedan syns däremot andelen biogasåtgärder tydligare. Totalt har närmare 500 miljoner kronor av Klimpbidragen hittills gått till biogasåtgärder (dvs. ungefär en tredjedel av totala de Klimpbidragen). Mer än hälften av biogasbidragen finns inom kategorin Avfall och ca 40 procent inom kategorin Transporter: vägtrafik. 23

25 Biogas i Klimp Miljarder kronor 3,0 2,5 2,0 Totalt sökt bidrag Totalt beviljat bidrag Sökt bidrag för biogas Beviljat bidrag för biogas 1,5 1,0 0,5 0, I figuren ovan saknas värdet för sökt bidrag för biogas 2003, men vi kan anta att det ligger i samma storleksordning som sökt bidrag Energianvändning Den sammanlagda minskningen av energianvändningen till följd av åtgärder i Klimpprogrammen uppgår till drygt en TWh per år. Drygt 400 av totalt drygt 700 åtgärder medför minskad energianvändning. De största energiminskningarna sker inom åtgärdskategorierna Transporter: vägtrafik med ca MWh per år, Energi: produktion/distribution med ca MWh per år och Information med knappt MWh per år. Inom kategorin Energi: produktion/distribution är det tre stora åtgärder som svarar för inemot hälften av förväntad minskning av energianvändning (två innebär säsongslagring av energi och en avser effektivare energiproduktion genom rökgasrening). Aktörer Det är inte enbart enskilda kommuner som driver program inom Klimp. Bland programägarna (den aktör som ansvarar för hela programmet) återfinns bl.a. landsting, kommunala samarbetsorgan och regioner men även företag. Mer än en fjärdedel av Klimpbidragen går till investeringar inom näringslivet, se diagram nedan. Av antalet åtgärder står näringslivet för ungefär en sjättedel. 24

26 Andel av bidragen per typ av huvudman Kommunalförbund 1,8% Kommunalt bolag 24,3% Landsting 4,2% Privatperson 0,1% Stat 0,4% Övrigt 2,9% Annat samverkansprojekt 2,3% Flerkommunalt projekt 0,8% Kommunal förvaltning 36,3% Företag 26,6% Förening/organisation 0,2% Klimateffekter i Klimp 2007 När det gäller Klimp 2007 kan man konstatera att den senaste omgången Klimpåtgärder är den som ger störst reduktioner av växthusgaser per bidragskrona. Det beror främst på två stora åtgärder för biogasproduktion i Skåne. Den totala minskningen av koldioxidekvivalenter för Klimp 2007 är beräknad till ca ton per år. De största utsläppsminskningarna sker i åtgärdskategorin Avfall, vilket beror på biogasåtgärderna som nämnts ovan. I figuren nedan syns de stora biogasåtgärdernas dominans (kategorin Avfall), samt att fjärrvärmen (kategorin Energi: produktion/distribution) står för endast sex procent i årets omgång. (Några åtgärdskategorier med obetydliga minskningar av växthusgaser har utelämnats i diagrammet) Det är en förändring sedan tidigare klimpomgångar då fjärrvärme varit en stor del. Noterbara är i stället vägtrafikåtgärderna som står för drygt 20 procent av utsläppsminskningarna, vilket till stor del beror på kraftiga satsningar i Göteborg och Malmö för att minska biltrafiken till förmån för kollektivtrafik och cykling. 25

27 Minskning av ton koldioxidekvivalenter i Klimp Avfall Energi: användning i bostäder/lokaler Energi: industri Energi: produktion/distribution Information Transporter: spårbunden Transporter: vägtrafik Övrigt Den totala minskningen av energianvändningen i 2007 års Klimpbeslut är ca MWh per år. De största energiminskningarna (mer än hälften av totala minskningen) finns i kategorin vägtrafik vilket beror på samma åtgärder som gav utslag i koldioxiddiagrammet: Kollektivtrafik och cykling i Göteborg och Malmö. Därefter leder en enskild effektiviseringsåtgärd i Halmstad till stora besparingar i fjärrvärmesektorn, drygt MWh per år. De stora reduktioner som kategorin Information beräknas leda till (ca MWh per år) beror på två stora påverkansåtgärder som genomförs av Göteborgsregionens kommunalförbund (dessa två åtgärder svarar för ca MWh per år). 26

28 Fyller klimatinvesteringsprogrammen sina syften? Sammanfattningsvis kan de önskade resultaten av klimatinvesteringsprogrammen (liksom de lokala investeringsprogrammen) beskrivas i tre dimensioner. 1. Direkta effekter på miljön Det primära syftet med klimatinvesteringsprogrammen är att åstadkomma minskningar av utsläppen av växthusgaser och att bidra till energieffektivisering och omställning till förnybara energikällor. Program och åtgärder som i sin helhet och i ett långsiktigt perspektiv bedöms ha störst effekter på utsläppen av växthusgaser i förhållande till bidragets storlek ska prioriteras enligt den förordning som styr bidraget. Bidragskostnaden per kg minskat utsläpp av koldioxid är knappt 10 öre i genomsnitt för de åtgärder som fått bidrag 2007, vilket kan anses som ett lågt pris. En utvärdering som Konjunkturinstitutet (KI) har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket drar ändå slutsatsen att en del av bidragen kunde ha använts mer kostnadseffektivt. Men KI säger också: Det råder således inget tvivel om att Klimp väsentligen kommer att bidra till att minska såväl utsläppen av växthusgaser som andra utsläpp. KI:s bedömning är dock att förutsättningarna för att minska koldioxidutsläppen kostnadseffektivt är större för koldioxidskatten och handeln med utsläppsrätter. (Det bör noteras att Klimpbidrag inte utgår till åtgärder som omfattas av handelssystemet.) 2. Förstärkning av det lokala klimatarbetet Ett viktigt skäl till att investeringsstödet ges till program i stället för till enskilda åtgärder är bedömningen att arbetet med att ta fram ett investeringsprogram främjar samverkan. Det gäller såväl inom kommuner som mellan kommuner och andra lokala aktörer, bl.a. näringslivet. Framtagandet av en klimatstrategi ökar också förutsättningarna för att klimatinvesteringar ska genomföras, med eller utan bidrag. Många kommuner som har fått bidrag till investeringsprogram vittnar om att det samlade programarbetet stärkt samverkan samt miljöfrågornas ställning inom kommunen. Det finns samtidigt tecken på att vissa kommuner som inte har fått bidrag tappat sugen. Skillnaderna har ökat mellan kommuner som ligger långt fram och de som halkat efter i miljöarbetet. ÅF-Consult AB har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort en utvärdering av vad som händer med investeringar som får avslag i Klimpansökningar för att därigenom pröva antagandet att programarbetet bidrar till fler klimatinvesteringar. Resultaten visar att arbetet med att ta fram en Klimpansökan leder till att åtgärder identifieras som senare genomförs till viss del (tolv procent) även om ansökan får avslag. 27

29 (Genomförandegraden är dock mycket högre (43 procent) för åtgärder som identifierats genom myndigheternas ordinarie arbete.) 3. Ta vara på och sprida resultat och erfarenheter Naturvårdsverket samlar resultat från genomförda program i två databaser (en för LIP och en för Klimp) som kan nås via sökverktyg (Miljöinvesteringsregistret, MIR) på Naturvårdsverkets webbplats. Därtill har ett antal utvärderingar genomförts (framför allt av LIP). Sammantaget byggs på nationell nivå upp en omfattande kunskapsbank med information om samtliga genomförda åtgärder. Alla klimatinvesteringsprogram innehåller informationsinsatser kring investeringsprogrammets åtgärder som en del av genomförandet av programmet. Kommuner och åtgärdsägare tar därutöver i varierande grad ansvar för att sprida information om resultat och erfarenheter från genomförda investeringar till andra aktörer som kan ha nytta av dem. Den nationella nivån har en viktig roll när det gäller att samordna spridningen av resultat och erfarenheter från investeringsprogrammen till berörda aktörer. Naturvårdsverket ser som sin uppgift att ta ett ansvar för att resultaten nyttiggörs. FBA Holding AB har i uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera hur kunskaper, erfarenheter och resultat från LIP har spridits, informerats och kommunicerats. Utvärderingen är inte klar men en lägesrapport har tagits fram som ett underlag för Kontrollstation En av slutsatserna är att spridningsarbetet behöver en nationell prioritering. En annan är att informationsinsatser bör kombineras med andra insatser för att kunna påverka beteendemönster. En tredje är att valet av metod och målgrupp behöver varieras beroende på typ av åtgärd. 28

30 Informationsarbete Miljöinvesteringsregistret MIR För att ge allmän tillgång till uppgifter om åtgärder i beviljade och slutförda program inom LIP och Klimp har Miljöinvesteringsregistret MIR, utvecklats. MIR är ett webbaserat sökverktyg och visar information ur Naturvårdsverkets databaser om dessa stöd. Verktyget är tillgängligt via Naturvårdsverkets webbplats. Här kan den intresserade skaffa sig kunskap om investeringar, åtgärder och miljöeffekter både på en övergripande nivå och på detaljnivå. Möjlighet finns att exportera data till kalkylprogram och göra egna summeringar. Ett kontinuerligt arbete görs för att kvalitetssäkra uppgifterna i databaserna. Syftet med MIR är att sprida kunskap om resultat och erfarenheter från lokalt klimat- och miljöarbete i Sverige och skapa möjligheter att knyta kontakter i liknande projekt. Under sommaren 2007 pågår en användarundersökning av MIR för att ge underlag för kommande vidareutveckling. Naturvårdsverkets webbplats På Naturvårdsverkets webbplats finns både allmän samt mer specifik information om både LIP och Klimp. Målgrupperna är främst politiker och tjänstemän inom kommunerna, befintliga bidragsmottagare samt potentiella ansökare av Klimpbidrag. Informationen uppdateras när behov föreligger och webbplatsen uppfattas som den främsta informationskällan för målgrupperna. Webbinformationen har i genomförda intervjuundersökningar fått gott betyg. Media Naturvårdsverket sänder regelbundet ut pressmeddelanden till lokala medier i samband med att beslut fattas om slutliga LIP-bidrag. Även pressmeddelanden om Klimpansökningar och beviljade Klimpbidrag går ut till rikspress samt till lokalmedia. De mätningar som görs tyder på ett starkt genomslag i media. Sedan hösten 2007 skickar Naturvårdsverket ut en veckovis sammanställning av nyheter i media om lokalt klimatrelaterat arbete Veckans lokala klimatnyheter. Antalet prenumeranter på utskicket uppgick i juni 2007 till st. Veckosammanställningen är även tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats. Projektet Spridning av kunskap och erfarenheter från LIP och Klimp Systematiska insatser krävs för att sprida kunskap och erfarenheter från investeringsprogrammen. För att ytterligare skapa förutsättningar för insatser i denna riktning har Naturvårdsverket under våren 2007 startat projektet Spridning av kunskap och erfarenheter från LIP och Klimp. Syftet är att ta ett samlat grepp om på vilket sätt och med vilka resurser som resultat och erfarenheter från investeringsprogrammen ska spridas till våra väsentliga målgrupper och användare. 29

31 Goda exempel Ett led i Naturvårdsvekets arbete med att sprida kunskap och erfarenheter om olika LIP- och Klimpåtgärder är att ta fram exempel på projektresultat som anses vara särskilt goda. Målet är att ca tio procent av projektstocken inom LIP bör kunna redovisas som goda exempel. Arbetet kommer att fortsätta med Klimpåtgärder när dessa börjar slutrapporteras. Förberedelser pågår för att kunna visa goda exempel i bland annat MIR (Miljöinvesteringsregistret) samt på Naturvårdsverkets webbplats. 30

32 Utvärderingar Den stora ekonomiska satsningen på investeringsprogrammen motiverar även en ordentlig satsning på utvärdering. LIP Mellan åren 2003 och 2005 genomfördes 13 olika utvärderingar av LIP. En redovisning av de gjorda LIP-utvärderingarna gavs i avrapporteringen 2005 ( , Dnr ) och en uppräkning av utvärderingarna fanns även i avrapporteringen 2006 ( , Dnr ). En pågående utvärdering avser att ta reda på hur kunskaper, erfarenheter och resultat från LIP har spridits, informerats och i vilken omfattning projektresultaten har tagits tillvara och lett till att liknande projekt genomförts. Kunskap om hinder och möjligheter i detta avseende bör bland annat kunna användas i de pågående klimatinvesteringsprogrammen. Slutsatserna kan även användas av flera aktörer i samhället som vill främja spridningen och öka effekterna av miljöarbete. Uppdraget genomförs av FBA Holding AB. Utvärderingen ska vara genomförd till oktober 2007 men en lägesrapport har tagits fram som ett underlag för Kontrollstation Klimp Inför Kontrollstation 2008 har följande utvärderingar av Klimp genomförts under våren 2007 på uppdrag av Naturvårdsverket. Kostnadseffektivitet och administrationskostnader i Klimp Genomförd av Konjunkturinstitutet. Mervärde av att ta fram en Klimpansökan Genomförd av ÅF-Consult AB. Information kopplat till ett styrmedel som Klimp Genomförd av Nordisk kommunikation AB. Vad händer med åtgärder i Klimpansökningar som fått avslag? Genomförd av ÅF-Consult AB. Vad kan Klimp lära av LIP? Erfarenheter av resultatspridning och kommunikation inom LIP Genomförd av FBA Holding AB. 31

33 Kontrollstation 2008 Klimp som styrmedel behandlas inom arbetet med Kontrollstation 2008, ett regeringsuppdrag som avrapporteras i slutet av juni. 32

34 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp rapport 5745 isbn issn Riksdagen avsatte ,2 miljarder kronor i bidrag till miljöförbättringar i kommunerna inom ramen för lokala investeringsprogram, LIP. LIP ersattes 2002 av stödet till klimatinvesteringar, Klimp. Sammantaget har 1,5 miljarder kronor beviljats i Klimpbidrag under åren 2003 till Av de ursprungligen beviljade LIP-bidragen beräknas cirka 4,3 miljarder kronor komma till användning. Tillsammans genererar de båda investeringsprogrammen miljöinvesteringar för drygt 23 miljarder kronor i över hälften av Sveriges kommuner. De sammanlagda åtgärderna inom LIP och Klimp beräknas minska utsläppen av växthusgaser med närmare två miljoner ton om året, motsvarande cirka två tredjedelar av det svenska klimatmålet års bidrag till klimatinvesteringar beräknas ge dubbelt så stor klimatnytta per bidragskrona, jämfört med när Klimp infördes På regeringens uppdrag har Naturvårdsverket för tredje året i rad återrapporterat effekterna av LIP och Klimp. I den här rapporten presenteras en översiktlig sammanställning av de två typerna av program, de verkliga resultaten inom LIP till och med maj 2007 samt de förväntade resultaten inom resterande program i LIP och samtliga program i Klimp. Naturvårdsverket SE Stockholm. Besöksadress: Valhallavägen 195. Tel: , fax: , e-post: natur@naturvardsverket.se Internet: Beställningar Ordertel: , orderfax: , e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma. Internet: