Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Redovisning till regeringen april 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Redovisning till regeringen april 2010"

Transkript

1 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp Redovisning till regeringen april 2010 rapport 6357 april 2010

2 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp Redovisning till regeringen april 2010 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2010 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoton: Bild 1: Sten-Allan Östby/Iggesunds bruk Bild 2: Niclas Rudfell Bild 3: Stellan Andersson/Alingsås

4 Förord Naturvårdsverket ska enligt förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram lämna en översiktlig redogörelse till regeringen för effekterna av investeringsprogrammen, det vill säga stödet till lokala investeringsprogram (LIP) och klimatinvesteringsprogram (Klimp). Det är sjätte året i rad som Naturvårdsverket rapporterar effekterna av investeringsprogrammen till regeringen. Rapporten visar omfattningen av LIP och Klimp från starten av LIP 1998 till och med de senaste besluten om slutrapporterade klimatinvesteringsprogram våren I sammanställningen redovisas hittills uppnådda resultat och effekter samt även förväntade resultat och effekter fram till Dessutom beskrivs stöd för lokalt klimatarbete, informationsinsatser och utvärderingar av investeringsprogrammen samt stödet till tankställen med förnybara drivmedel. Rapporten (diarienr Ki) har tagits fram av Enheten för investeringsprogram vid Naturvårdsverket med hjälp av Petter Lydén genom Lydén Produktion HB. Stockholm i april 2010 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 INLEDNING 11 Hållbart blev klimatsmart 11 Att mäta effekter 11 En lärandeprocess 12 KLIMP 13 Bakgrund till klimatinvesteringsprogrammen 13 Vad är ett klimatinvesteringsprogram? 13 Klimp 2003 till Detta går bidragen till 14 Biogas 16 Guldklimpar - särskilt effektiva projekt 16 Dessa går bidragen till 16 Uppnådda effekter 17 Klimat- och energieffekter 17 Spridningseffekter 18 Förväntade effekter 18 Klimat- och energieffekter 19 Bidragskostnad per ton koldioxid 21 Inverkan på andra miljömål 22 Förändringar i programmen och projekten 22 Outnyttjade bidrag ger pengar tillbaka 22 LIP 24 Bakgrund till de lokala investerings-programmen 24 Detta gick bidragen till 24 Klimatrelaterade projekt 24 Dessa gick bidragen till 25 Effekter 25 Klimateffekter 25 5

7 Fler effekter 26 LOKALT KLIMATARBETE KOPPLAT TILL INVESTERINGSPROGRAMMEN 27 Klimatkommunerna 27 Stöd till lokalt och regionalt arbete med klimatstrategier 27 Erfarenheter förs vidare 28 INFORMATIONSARBETE 29 Spridning av resultat och erfarenheter 29 Goda exempel 29 Spridning via media 30 Övrigt informationsarbete 31 Miljöinvesteringsregistret MIR 31 Besöksstatistik 31 Övrigt webbarbete 33 UTVÄRDERINGAR 34 Klimp 34 Lokala klimatstrategier 34 Tidigare utvärderingar 34 LIP 34 Samverkan mellan kommun och näringsliv 34 Tidigare utvärderingar 35 STÖD TILL TANKSTÄLLEN MED FÖRNYBARA DRIVMEDEL 36 BILAGA 1 SAMTLIGA BEVILJADE INVESTERINGSPROGRAM 37 6

8 Sammanfattning I de 45 klimatinvesteringsprogram (Klimp) som fram till mars 2010 har slutförts runt om i Sverige har de genomförda projekten lett till att de svenska utsläppen av växthusgaser minskar med ca ton koldioxidekvivalenter om året. I de 81 klimatinvesteringsprogram som fortfarande pågår beräknas projekten leda till ytterligare utsläppsminskningar med drygt ton koldioxidekvivalenter om året. Totalt handlar det om 913 projekt som genomförts och genomförs av kommuner, företag och andra organisationer. Investeringar på ca 7,6 miljarder kronor förväntas komma till stånd med hjälp av bidrag på knappt 1,7 miljarder kronor, fram till Mellan 1998 och 2008 genomfördes de lokala investeringsprogrammen (LIP) i Sveriges kommuner. De lokala investeringsprogrammen lever nu vidare som en omfattande katalog av projektresultat och erfarenheter, öppen att inspireras av och lära ur för framtida miljö- och klimatprojekt. De dryga 4 miljarderna i bidrag gick till ca projekt som har omfattat mer än 16 miljarder kronor i miljö- och klimatinvesteringar. Summeringen av resultaten visar att projekten bland annat medfört minskade utsläpp av växthusgaser med nära en miljon ton koldioxid om året. I denna rapport beskrivs förväntade och uppnådda resultat av Klimp och LIP. Nedan följer några av de viktigaste: Projekten i Klimp och LIP beräknas minska utsläppen av växthusgaser med ca 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Dessutom bidrar projekten till att nå flera andra nationella miljökvalitetsmål. Projekten inom Klimp beräknas minska energianvändningen i Sverige med ca 1,2 TWh per år. Av detta beräknas minskad elanvändning utgöra drygt 0,3 TWh per år. Bidragskostnaden för de utsläppsminskningar av växthusgaser som sker genom Klimp är ca 100 kronor per ton koldioxidekvivalent. 126 klimatinvesteringsprogram och 211 lokala investeringsprogram med sammanlagt ca projekt har beviljats bidrag. Hittills (mars 2010) har en tredjedel av klimatinvesteringsprogrammen slutrapporterats. Ungefär en fjärdedel av Klimpbidragen går till privata företag. Ungefär en tredjedel av Klimpbidragen går till biogas. I LIP gick totalt 30 procent av bidragen tillbaka till staten. I Klimp är motsvarande siffra 32 procent i de program som hittills fått sina slutrapporter godkända. Inom LIP har det genomförts drygt 90 separata informationsprojekt, i Klimp ingår drygt 170 st. 7

9 I rapporten redovisas också de informationsinsatser och utvärderingar som gjorts utöver det informationsarbete som sker inom ramen för de enskilda investeringsprogrammen. Dessutom redovisas Naturvårdsverkets stöd till projekt för lokalt klimatarbete och stöd till tankställen med förnybara drivmedel. De viktigaste resultaten är dess: 74 särskilt goda projektexempel från LIP är identifierade och ett flertal av dessa är tillgängliga på webben i form av faktablad. 95 kommuner har fått stöd för att ta fram klimatstrategier. Naturvårdsverket har utvärderat detta arbete. 114 miljoner kronor har beviljats i statligt stöd till 105 tankställen för biogas. 8

10 Summary In the 45 Climate Investment Programmes (Klimp) so far completed up to March 2010 throughout Sweden, the projects carried out have led to a reduction in Swedish emissions of greenhouse gases of around 260,000 tonnes of carbon dioxide equivalents per year. In the 81 Climate Investment Programmes that are still active, the projects are expected to lead to further reductions in emissions totalling almost 700,000 tonnes of carbon dioxide equivalents per year. In total, 913 projects have been or are being carried out by municipalities, companies and other organisations. Investments amounting to approximately 7.6 billion kronor are expected to be made, with the aid of grants of just over 1.7 billion kronor, up until The Local Investment Programmes (LIP) were implemented in Sweden s municipalities between 1998 and The local investment programmes remain in place as a comprehensive catalogue of project results and experiences, available for inspiration and learning for future environmental and climate projects. The 4 billion kronor in grants were invested in around 1,800 projects, covering more than 16 billion kronor in environmental and climate investments. The summary gives details of several results, including reduced emissions of greenhouse gases of almost one million tonnes per year. This report describes the anticipated and achieved results of Klimp and LIP. The points below give details of some of the most important results: The projects in Klimp and LIP are expected to reduce emissions of greenhouse gases by around 2 million tonnes of carbon dioxide equivalents per year. The programmes also contribute to the achievement of several other national environmental quality objectives. The projects within Klimp are expected to reduce energy use in Sweden by 1.2 TWh per year. Of this figure, about 0.3 TWh per year is expected to constitute a reduction in electricity consumption. The grant cost for the reductions in emissions of greenhouse gases achieved through Klimp is approximately 100 kronor per tonne of carbon dioxide equivalents. 126 climate investment programmes and 211 local investment programmes covering a total of 2,700 projects have been granted funds. To date (March 2010), final reports have been received from one third of the climate investment programmes. Around one quarter of the Klimp grants go to private companies. Around one third of the Klimp grants go to biogas facilities. In LIP, a total of around 30 percent of the grants went back to the state, while the figure for Klimp so far is around 32 percent, based on programmes with approved final reports. Just over 90 separate information projects have been carried out within LIP and just over 170 within Klimp. 9

11 The report also gives details of information activities and evaluations which have been undertaken in addition to the information projects that are done within the framework of the separate investment programmes. Furthermore the report describes the projects supported by the Swedish Environmental Protection Agency for local climate action plans and financial support to biogas filling stations. The most important results are: 74 best practice examples from LIP have been identified and many of these are published as fact sheets. 95 municipalities have received support to develop climate strategies. The Swedish Environmental Protection Agency has evaluated this work. 114 million kronor in state support has been granted to 105 biogas filling stations. 10

12 Inledning Sedan 2008 har resultaten från genomförda klimatinvesteringsprogram (Klimp) kommit in till Naturvårdsverket. Det är den sista etappen på en omfattande aktivitet i hela landet, där framför allt kommuner och företag investerar närmare 24 miljarder kronor för att förbättra miljön och minska den negativa påverkan på klimatet. Totalt är fler än projekt beviljade stöd inom ramen för lokala investeringsprogram (LIP) och klimatinvesteringsprogram under perioden 1998 till Ärenden som rör investeringsprogrammen beslutades fram till 2001 av regeringen. Därefter överfördes ansvaret till Naturvårdsverket. Från 2002 till januari 2010 togs beslut av Rådet för investeringsstöd vid Naturvårdsverket. Rådet har upphört och från februari 2010 tas besluten av Naturvårdsverket. Hållbart blev klimatsmart Som en del av Hållbara Sverige fattade riksdagen beslut 1998 om en av de största enskilda miljösatsningarna i Sverige någonsin, genom att avsätta 6,2 miljarder kronor till stöd för lokala investeringsprogram. Syftet med stödet var att använda kommunerna som motor för att öka takten i den ekologiska omställningen i Sverige. Samtidigt skulle stödet bidra till ökad sysselsättning. Förutom storleken var stödet unikt på så vis att det inte favoriserade någon särskild teknik eller miljöfråga. Istället var det upp till kommunerna att identifiera de lokala miljöproblemen och ansöka om pengar till de lösningar de själva ansåg effektiva. När Klimp ersatte LIP år 2002 behölls de unika egenskaperna hos bidragssystemet, men programmen skulle fokusera på projekt som minskar utsläppen av växthus gaser och projekt för att minska energianvändningen. Investeringsprogrammen har kommit olika långt. Av de 211 beviljade programmen inom LIP har alla genomförts och fått sina slutrapporter godkända av Rådet för investeringsstöd vid Naturvårdsverket. Inom Klimp har hittills drygt en tredjedel av programmen genomförts och fått sina slutrapporter godkända av Rådet för investeringsstöd. Därför baseras uppgifterna om Klimp på en blandning av uppnådda resultat och de förväntade resultat som finns angivna som mål i de olika projekten. Att mäta effekter Denna rapport redovisar främst uppgifter om hur miljöskadliga utsläpp minskar i antal ton. Uppgifterna är baserade på bidragsmottagarnas redovisningar av miljö effekter i slutrapporterna. För de program som ännu inte har avslutats är uppgifterna istället baserade på bidragsmottagarnas ansökningar om bidrag. I rapporten fokuseras på de klimat- och energieffekter som finns redovisade. När vi väljer en fysisk enhet som ton väljer vi bort en mängd andra sätt att beskriva 11

13 effekterna på. Sätt som i många fall skulle kräva fler ord och djupare studier, men som kanske skulle ge en bättre bild av vilka effekter som investeringsprogrammen ger. Investeringsprogrammen ger också andra effekter än miljöeffekter. Samverkan i det lokala miljöarbetet (mellan kommuner, mellan olika delar av en kommun, mellan en kommun och andra aktörer) stärks genom arbetet med ett samlat investeringsprogram. Kunskaper och erfarenheter byggs upp och kan spridas vidare och ge ringar på vattnet. Denna typ av effekter är ännu svårare att mäta men inte desto mindre väsentliga. En lärandeprocess Som beskrivs längre fram i rapporten arbetar Naturvårdsverket med att på olika sätt ta hand om resultaten från investeringsprogrammen. Ett stort antal utvärderingar har gjorts av investeringsprogrammen, fler planeras och en externt tillgänglig databas med namnet Miljöinvesteringsregistret (MIR) har byggts upp. Goda exempel inom olika sektorer har identifierats inom LIP och spridits till en bredare skara. Motsvarande arbete är planerat för projekten inom Klimp. I det följande presenteras de två typerna av program samt de uppnådda och för väntade resultaten av Klimp och LIP. 12

14 Klimp Bakgrund till klimatinvesteringsprogrammen Riksdagen avsatte drygt 1,8 miljarder kronor till stöd för klimatinvesterings program (Klimp). Syftet med Klimp är att stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen samt att uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. Klimp är ett verktyg för att nå det svenska klimatmålet. Det sker genom projekt som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker det lokala klimatarbetet och skapar förutsättningar för att kunskap sprids om hur klimatutmaningen effektivt kan hanteras. I förordning (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram finns regler för vem som kan beviljas bidrag och vilka krav som ställs på klimat investeringsprogram och projekt. Naturvårdsverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd (NFS 2003:13) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram. Vad är ett klimatinvesteringsprogram? Utgångspunkten för ett klimatinvesteringsprogram är att en aktör som verkar i ett avgränsat område, som en kommun 1, har inventerat de lokala utsläppen av växthusgaser och hur energisituationen i området ser ut. I bred samverkan med övriga offentliga och privata aktörer har möjliga projekt för att förbättra klimat- och energisituationen i området identifierats. De projekt som bedömdes vara effektivast enligt de lokala förutsättningarna har satts samman i ett fyrårigt program som även innehåller övergripande uppföljning och informationsinsatser om klimatarbete. Detta utgjorde den ansökan som Rådet för investeringsstöd vid Naturvårdsverket tagit ställning till. När Naturvårdsverket har bedömt de inskickade programmen och projekten med hjälp av expertmyndigheter som Vägverket, Energimyndigheten och Boverket återstår endast de bästa. Med bästa program avses flera saker, det är en sammanvägd bedömning som ligger till grund för urvalet. Med bästa projekt avses till största del hur effektiva projekten är på att minska utsläppen av växthusgaser jämfört med hur mycket offentlig finansiering de behöver. Staten strävar alltså efter att få ut så stora utsläppsminskningar som möjligt per bidragskrona. Under de fyra år som programmen genomförs kan vissa projekt behöva ändras, till exempel om förutsättningarna för ett projekt har ändrats. Detta hanteras genom ett strukturerat förfarande där Naturvårdsverket tar ställning till varje begäran om ändring. Dessa ändringar gör att summor för bidrag och utsläppsminskningar i Klimp löpande har ändrats sedan de första programmen beviljades stöd. Fler sådana ändringar förväntas fram till Landsting och regionförbund är programägare för flera program. I några få fall står ett privat företag för hela program och dess projekt. 13

15 När programmen är genomförda rapporteras resultaten till Naturvårdsverket som då slutgiltigt tar ställning till hur mycket bidrag som ska betalas ut. Det innebär att projekt som inte nått de uppsatta målen kan bli återbetalningsskyldiga. Klimp 2003 till 2012 Under åren 2003 till 2008 har Naturvårdsverket beslutat om bidrag till klimatinvesteringsprogram i fem ansökningsomgångar. Inga ytterligare medel har därefter avsatts för Klimp. Programmen ska genomföras inom fyra år vilket innebär att de sist beviljade programmen från 2008 kommer att vara genomförda Ändringar kan ske i pågående program som medför ändrat genomförande, ändrade miljöeffekter och i vissa fall reducerat bidrag. Det förekommer också att beviljade projekt läggs ned. Detta medför att den beräknade omfattningen av Klimp minskar något under genomförandetiden. I beräkningarna i denna rapport har de aktuella uppgifterna om bidrag och utsläppsminskningar använts, vilket innebär att uppgifterna här skiljer sig från dem i tidigare rapporter. Sammanlagt beräknas knappt 1,7 miljarder kronor betalas ut till 913 projekt i 126 program och 23 fristående projekt (Guldklimpar 2 ). Samtliga program från 2003 är avslutade, liksom de flesta från Antalet program, Guldklimpar och de aktuella bidragssummorna syns i tabellen nedan. Startår Antal program Antal Guldklimpar Beviljat bidrag 3 (miljoner kronor) Totalt Detta går bidragen till I bestämmelserna för Klimp finns ingenting som riktar stödet mot någon särskild teknik. Det var istället upp till dem som ansökte att välja en metod eller teknik som är så effektiv som möjligt när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller att minska energianvändningen. I konkurrens med övriga ansökningar valdes de mest effektiva programmen och projekten ut och beviljades bidrag av Naturvårdsverket. Diagram 1 visar hur bidragen har fördelats på elva kategorier. 2 Guldklimpar är särskilt effektiva projekt som inte behöver ingå i ett program. 3Beviljat bidrag är baserad på läget i mars Sedan de ursprungliga besluten om bidrag har omfattningen av vissa projekt ändrats och vissa projekt har lagts ned, därför är den nuvarande summan mindre än vad som ursprungligen beviljades. 14

16 Transporter: vägtrafik 382 Övrigt 11 Avfall 358 Transporter: spårbunden 79 Transporter: sjöfart 7 Stödjande åtgärder 42 Information 134 Energi: produktion/ distribution 405 Energi: användning i bostäder/lokaler 158 Energi: användning i övrigt 27 Energi: industri 69 Diagram 1: Bidrag (miljoner kronor) per kategori Om man istället tittar på hur många projekt som fått bidrag i respektive kategori ändras bilden något. Av diagram 2 framgår att kategorin Information tillsammans med Stödjande åtgärder innehåller många projekt, medan de alltså inte beviljats någon större del av bidraget. Kategorin Avfall uppvisar det motsatta, det vill säga få åtgärder med stora bidrag, vilket främst är stora produktionsanläggningar för biogas. Transporter: vägtrafik 195 Övrigt 11 Avfall 52 Energi: användning i bostäder/lokaler 103 Transporter: spårbunden 11 Transporter: sjöfart 2 Energi: användning i övrigt 27 Energi: industri 46 Stödjande åtgärder 144 Energi: produktion/distribution 149 Information 173 Diagram 2: Antal åtgärder per kategori 15

17 Biogas En samling projekt som ryms i två olika kategorier är de som rör biogas. Rötningsanläggningar och annan produktion av biogas finns i kategorin Avfall medan tankstationer och biogasfordon finns inom kategorin Transporter: vägtrafik. Totalt har ca 650 miljoner kronor gått till biogas, vilket motsvarar ca en tredjedel av Klimpbidragen. Guldklimpar - särskilt effektiva projekt För att fånga upp enskilda bra projekt i program som inte kvalificerat sig för bidrag har det funnits en möjlighet att ge bidrag till så kallade Guldklimpar. Endast projekt som är särskilt effektiva när det gäller att begränsa utsläppen av växthusgaser har kunnat bli betecknade som Guldklimpar. Bidrag till Guldklimpar kunde beviljas till enstaka projekt, som fanns med i program som i övrigt inte beviljades bidrag, Totalt 23 projekt har fått bidrag som fristående Guldklimpar, vilka alltså genomförs utöver projekten som ingår i de 126 klimatinvesteringsprogram som beviljats bidrag. Dessa går bidragen till Klimp är utformat så att det normalt är en offentlig aktör som en kommun, ett kommunalförbund, ett landsting eller annat organ som står för ett klimatinvesteringsprogram. Inom varje sådant program råder olika huvudmän över de enskilda projekten, där till exempel privata företag i genomsnitt står för 15 procent av projekten, men hela 25 procent av bidragen. Diagram 3 visar fördelningen av bidraget uppdelat på olika typer av aktörer. I gruppen Övriga finns främst olika kommunala och regionala samarbetsformer, men även fristående organisationer. Övrigt 106 Landsting 82 Företag 421 Kommunalt bolag 470 Kommunal förvaltning 594 Diagram 3: Bidrag (miljoner kronor) per typ av huvudman 16

18 Av Sveriges 290 kommuner har 67 beviljats Klimpbidrag till egna program eller Guldklimpar, men ytterligare ett antal kommuner har beviljats bidrag i regionala program. Flera av kommunerna har sökt och fått bidrag flera gånger. Uppnådda effekter I mars 2010 har slutrapporter från 45 genomförda klimatinvesteringsprogram och 9 Guldklimpar kommit in till och godkänts av Naturvårdsverket. Det är ca en tredjedel av de totalt beviljade stödet som ligger till grund för detta kapitel och uppgifterna om uppnådda effekter. Klimat- och energieffekter Det främsta syftet med Klimp är att minska utsläppen av växthusgaser. I de hittills avslutade klimatinvesteringsprogrammen har de årliga utsläppen av växthusgaser i Sverige, räknat som koldioxidekvivalenter, minskat med ca ton per år. Diagram 4 visar inom vilka sektorer som Klimp-projekt hittills har gett störst utsläppsminskningar Energi: produktion/distribution Transporter: vägtrafik Avfall Energi: användning i bostäder/lokaler Energi: industri Övrigt Diagram 4: Utsläppsminskningar (ton CO 2 -ekv/år) per kategori i slutrapporterade program 17

19 2% 1% Koldioxid CO2 Metan CH4 Ofullständigt fluorerade kolväten HFC 97% Diagram 5: Proportioner mellan växthusgaser Diagram 5 visar att koldioxid står för 97 procent av utsläppsminskningarna i de slutrapporterade projekten, men även utsläppen av andra växthusgaser minskar. De vanligaste övriga gaserna är ofullständigt fluorerade kolväten (HFC), som främst minskas genom att äldre kylanläggningar byts ut mot andra alternativ för kylning, som fjärrkyla och frikyla. Klimp syftar även till att minska energianvändningen. Genom de avslutade projekten beräknas Klimp minska energianvändningen med ca 400 GWh per år. Åtgärderna med den största effekten finns i transportsektorn, men stora effekter finns även inom energiproduktion och energidistribution. Av den minskade energianvändningen utgör minskad elanvändning ca 170 GWh per år. Elanvändningen beräknas inte leda till minskade utsläpp av koldioxid i Sverige eftersom den huvudsakligen förväntas leda till minskade utsläpp utanför Sverige. Spridningseffekter Enligt uppgifter från programägarna i de 45 slutrapporterade klimatinvesteringsprogrammen har de ca 380 projekten lett till ungefär 30 följdinvesteringar som kommit till stånd utan statligt stöd. Förväntade effekter 81 klimatinvesteringsprogram och 14 Guldklimpar håller fortfarande på att genomföras. Uppgifterna om förväntade effekter för dessa utgår från de mål som finns angivna i ansökan för de olika projekten. Av diagram 6 framgår för varje år hur många klimatinvesteringsprogram som är under genomförande under åren 2003 till

20 Diagram 6: Antalet program och Guldklimpar under genomförande åren Klimat- och energieffekter Genom de beviljade projekt som är under genomförande beräknas de årliga utsläppsminskningarna bli ca ton, räknat som koldioxidekvivalenter. Diagram 7 visar inom vilka sektorer projekten förväntas ge störst utsläppsminskningar. Avfallskategorin rymmer framför allt produktion av biogas, som främst ersätter bensin och diesel. 4 Under antagande att samtliga program och Guldklimpar genomförs under den maximala fyraårs- perioden. Det finns dock enstaka program och Guldklimpar med kortare genomförandetid. 19

21 Avfall Transporter: vägtrafik Energi: produktion/distribution Information Energi: användning i bostäder/lokaler Övrigt Diagram 7: Utsläppsminskningar (ton CO 2 -ekv/år) per kategori i pågående program 5% 2% Koldioxid CO2 Metan CH4 Lustgas (dikväveoxid) N2O 93% Diagram 8: Proportioner mellan olika växthusgaser Av diagram 8 framgår att koldioxid står för 93 procent av utsläppsminskningarna i de pågående projekten, men att även utsläppen av andra växthusgaser minskar. Den 20

22 vanligaste övriga gasen är metan, som främst minskas genom effektivare biogasproduktion. Genom de pågående projekten beräknas Klimp minska energianvändningen i Sverige med ca 800 GWh per år. Åtgärderna med den största beräknade effekten finns i transportsektorn, men stora effekter finns även inom energiproduktion och energidistribution. Av den minskade energianvändningen utgör minskad elanvändning ca 170 GWh per år. Elanvändningen beräknas inte leda till minskade utsläpp av koldioxid i Sverige eftersom den huvudsakligen förväntas leda till minskade utsläpp utanför Sverige. Bidragskostnad per ton koldioxid Om man beräknar statens kostnad (bidragskostnad) för de utsläppsminskningar av växthusgaser som sker genom Klimp blir resultatet ca 100 kronor per ton. Det är beräknat utifrån uppgifter om projektens förväntade livslängd. Som jämförelse kostar ett ton inom EU:s utsläppshandel ca 130 kronor 5 (våren 2010) Diagram 9: Bidragskostnad per utsläppsminskning ((kronor/ton CO 2 -ekv.) för varje beslutsomgång Diagram 9 visar hur trenden för statens kostnad för att minska växthusgasutsläppen i Klimp är minskande, med undantag för den sista omgången. Det innebär att det inom Klimp varit möjligt att successivt få fram projekt med en förbättrad bidragseffektivitet, med undantag för den sista omgången. Vid beräkningen har den angivna livslängden för investeringarna använts, men ingen kalkylränta. Även bidrag för projekt som inte har några angivna utsläpps- 5 Priset på utsläppsrätter är hämtat från Point Carbons webbplats (http://www.pointcarbon.com). 21

23 minskningar av växthusgaser, till exempel informationsprojekt och administration, har tagits med i beräkningarna. Det innebär att samtliga beviljade bidrag har fördelats på de beräknade utsläppsminskningarna. Inverkan på andra miljömål Förutom direkta minskningar av växthusgasutsläpp och energieffektivisering ger Klimp-projekten positiva effekter på andra miljömål. Av de sexton nationella miljökvalitetsmålen berör projekten främst det första, Begränsad klimatpåverkan, men ytterligare fyra mål påverkas positivt av de olika projekten. De minskade luftutsläppen av kväveoxider, svavel, stoft och flyktiga organiska ämnen som projekten inom Klimp resulterar i påverkar miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning på ett positivt sätt. De minskade luftutsläppen bidrar till att uppfylla miljökvalitetsnormer för luftkvalitet i tätorter. En ansenlig andel av beviljade Klimpbidrag har gått till anläggningar för rötning av organiskt material till biogas. Sådana projekt bidrar även till att uppnå delmålet om avfall under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Förändringar i programmen och projekten Under de fyra år som ett klimatinvesteringsprogram genomförs kan givetvis förhållanden som antogs vara på ett visst sätt när ansökan skrevs komma att ändras. Det kan vara energipriser som förändras, kommunala planer som ändras eller oförutsedda händelser som är unika för ett projekt. Detta kan innebära att ett Klimpprojekt behöver ändras eller läggas ned. Det händer också att huvudmannen för ett projekt ser tekniska förbättringsmöjligheter av projektet som kräver förändringar av det ursprungliga upplägget. Ändringar i projekten hanteras genom ett förfarande där Naturvårdsverket tar ställning till varje begäran om ändring. Flexibiliteten har möjliggjort förändringar som förbättrar resultaten. Ändringarna innebär också att summor för bidrag och utsläppsminskningar i Klimp löpande ändras sedan de första programmen beviljades. Under året som gått sedan mot svarande rapport förra året har beslut fattats i 45 ändringsärenden, och fler sådana ändringar förväntas fram till Outnyttjade bidrag ger pengar tillbaka Erfarenheten från LIP tillsammans med bilden från de hittills beslutade slutrapporterna som kommit från genomförda klimatinvesteringsprogram gör att man kan uppskatta hur mycket av de beviljade bidragen som i slutändan inte kommer att användas. I LIP gick totalt ca 30 procent av bidragen tillbaka till staten, medan det i de hittills slutrapporterade klimatinvesteringsprogrammen och fristående projekten var 32 procent av bidragen som inte användes. Av diagram 10 framgår att det bidrag som inte utnyttjats är jämt fördelat på projekt som lagts ned och projekt som minskat i omfattning. 22

Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Regeringsuppdrag juni 2009

Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Regeringsuppdrag juni 2009 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp Regeringsuppdrag juni 2009 rapport 5991 Augusti 2009 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp Regeringsuppdrag juni 2009 NATURVÅRDSVERKET Beställningar

Läs mer

Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Regeringsuppdrag juni 2008

Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Regeringsuppdrag juni 2008 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp RAPPORT 5861 AUGUSTi 2008 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Klimatinvesteringsprogrammen Klimp 2003 2012 Slutrapport. Redovisning till regeringen januari 2013

Klimatinvesteringsprogrammen Klimp 2003 2012 Slutrapport. Redovisning till regeringen januari 2013 Klimatinvesteringsprogrammen Klimp 2003 2012 Slutrapport Redovisning till regeringen januari 2013 rapport 6517 februari 2013 Klimatinvesteringsprogrammen Klimp 2003 2012 Slutrapport Redovisning till regeringen

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen. Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.se 010-225 45 15 Länsstyrelsens uppdrag 40. Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt

Läs mer

Slutredovisning av Regionalt klimatinvesteringsprogram

Slutredovisning av Regionalt klimatinvesteringsprogram 2012-06-28 Slutredovisning av Regionalt klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2008 2012 Regionförbundet har nu, tillsammans med länets åtgärdsägare, genomfört det regionala klimatinvesteringsprogrammet för

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; beslutade den 11 december 2002. Utkom från trycket

Läs mer

Energikontoret Regionförbundet Örebro KLIMP 2008-2012. 8 oktober 2008

Energikontoret Regionförbundet Örebro KLIMP 2008-2012. 8 oktober 2008 Energikontoret Regionförbundet Örebro KLIMP 2008-2012 8 oktober 2008 Dagordning Inledning Laget runt Avtal Miljöeffekter Ändringar Informationsspridning Åtgärdsägargrupp Årlig verksamhetsrapport Slutrapport

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

@fores_sverige #fores

@fores_sverige #fores @fores_sverige #fores www.fores.se Klimatet och Parisavtalet kräver handling nu! Grön omställning i Sverige Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare 010-225 1297 Sök klimatinvesteringsstöd och förverkliga dina idéer! Tillsammans kan vi minska samhällets påverkan på klimatet Tillsammans kan vi investera

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne Social hållbarhet Foto: Bertil Hagberg 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Biogasrelaterade stöd i Klimatklivet

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, länsvis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport

Läs mer

Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder

Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder Vägledning NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: Fossilbränslefria kommuner i norra Skåne Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200781 Sammanfattande beskrivning Projektet är ett samverkansprojekt där Länsstyrelsen i Skåne tillsammans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2015

Barn berörda av avhysning 2015 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län 1. Energieffektiviseringar i bostäder och lokaler 2011-10-18 Petra Bjurhall, Grontmij AB Vart är vi på väg? Glaciären då, 1967,

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Finansiering, lån och statliga bidrag

Finansiering, lån och statliga bidrag Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning EM4000 W-4.0, 2010-11-17 Datum: 2016-05-17 Dnr: 2016-4714 1 (5) Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning Bakgrund Regeringen avsätter 25 miljoner

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Skånes Klimat- och energistrategi

Skånes Klimat- och energistrategi Skånes Klimat- och energistrategi Social hållbarhet Johannes Elamzon Klimat - och energistrateg johannes.elamzon@lansstyrelsen.se Foto: Bertil Hagberg Länsstyrelsens uppgifter inom klimatområdet enligt

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer