Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp. Redovisning till regeringen april 2010

Transkript

1 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp Redovisning till regeringen april 2010 rapport 6357 april 2010

2 Effekter av investeringsprogrammen LIP och Klimp Redovisning till regeringen april 2010 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2010 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoton: Bild 1: Sten-Allan Östby/Iggesunds bruk Bild 2: Niclas Rudfell Bild 3: Stellan Andersson/Alingsås

4 Förord Naturvårdsverket ska enligt förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram lämna en översiktlig redogörelse till regeringen för effekterna av investeringsprogrammen, det vill säga stödet till lokala investeringsprogram (LIP) och klimatinvesteringsprogram (Klimp). Det är sjätte året i rad som Naturvårdsverket rapporterar effekterna av investeringsprogrammen till regeringen. Rapporten visar omfattningen av LIP och Klimp från starten av LIP 1998 till och med de senaste besluten om slutrapporterade klimatinvesteringsprogram våren I sammanställningen redovisas hittills uppnådda resultat och effekter samt även förväntade resultat och effekter fram till Dessutom beskrivs stöd för lokalt klimatarbete, informationsinsatser och utvärderingar av investeringsprogrammen samt stödet till tankställen med förnybara drivmedel. Rapporten (diarienr Ki) har tagits fram av Enheten för investeringsprogram vid Naturvårdsverket med hjälp av Petter Lydén genom Lydén Produktion HB. Stockholm i april 2010 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 INLEDNING 11 Hållbart blev klimatsmart 11 Att mäta effekter 11 En lärandeprocess 12 KLIMP 13 Bakgrund till klimatinvesteringsprogrammen 13 Vad är ett klimatinvesteringsprogram? 13 Klimp 2003 till Detta går bidragen till 14 Biogas 16 Guldklimpar - särskilt effektiva projekt 16 Dessa går bidragen till 16 Uppnådda effekter 17 Klimat- och energieffekter 17 Spridningseffekter 18 Förväntade effekter 18 Klimat- och energieffekter 19 Bidragskostnad per ton koldioxid 21 Inverkan på andra miljömål 22 Förändringar i programmen och projekten 22 Outnyttjade bidrag ger pengar tillbaka 22 LIP 24 Bakgrund till de lokala investerings-programmen 24 Detta gick bidragen till 24 Klimatrelaterade projekt 24 Dessa gick bidragen till 25 Effekter 25 Klimateffekter 25 5

7 Fler effekter 26 LOKALT KLIMATARBETE KOPPLAT TILL INVESTERINGSPROGRAMMEN 27 Klimatkommunerna 27 Stöd till lokalt och regionalt arbete med klimatstrategier 27 Erfarenheter förs vidare 28 INFORMATIONSARBETE 29 Spridning av resultat och erfarenheter 29 Goda exempel 29 Spridning via media 30 Övrigt informationsarbete 31 Miljöinvesteringsregistret MIR 31 Besöksstatistik 31 Övrigt webbarbete 33 UTVÄRDERINGAR 34 Klimp 34 Lokala klimatstrategier 34 Tidigare utvärderingar 34 LIP 34 Samverkan mellan kommun och näringsliv 34 Tidigare utvärderingar 35 STÖD TILL TANKSTÄLLEN MED FÖRNYBARA DRIVMEDEL 36 BILAGA 1 SAMTLIGA BEVILJADE INVESTERINGSPROGRAM 37 6

8 Sammanfattning I de 45 klimatinvesteringsprogram (Klimp) som fram till mars 2010 har slutförts runt om i Sverige har de genomförda projekten lett till att de svenska utsläppen av växthusgaser minskar med ca ton koldioxidekvivalenter om året. I de 81 klimatinvesteringsprogram som fortfarande pågår beräknas projekten leda till ytterligare utsläppsminskningar med drygt ton koldioxidekvivalenter om året. Totalt handlar det om 913 projekt som genomförts och genomförs av kommuner, företag och andra organisationer. Investeringar på ca 7,6 miljarder kronor förväntas komma till stånd med hjälp av bidrag på knappt 1,7 miljarder kronor, fram till Mellan 1998 och 2008 genomfördes de lokala investeringsprogrammen (LIP) i Sveriges kommuner. De lokala investeringsprogrammen lever nu vidare som en omfattande katalog av projektresultat och erfarenheter, öppen att inspireras av och lära ur för framtida miljö- och klimatprojekt. De dryga 4 miljarderna i bidrag gick till ca projekt som har omfattat mer än 16 miljarder kronor i miljö- och klimatinvesteringar. Summeringen av resultaten visar att projekten bland annat medfört minskade utsläpp av växthusgaser med nära en miljon ton koldioxid om året. I denna rapport beskrivs förväntade och uppnådda resultat av Klimp och LIP. Nedan följer några av de viktigaste: Projekten i Klimp och LIP beräknas minska utsläppen av växthusgaser med ca 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Dessutom bidrar projekten till att nå flera andra nationella miljökvalitetsmål. Projekten inom Klimp beräknas minska energianvändningen i Sverige med ca 1,2 TWh per år. Av detta beräknas minskad elanvändning utgöra drygt 0,3 TWh per år. Bidragskostnaden för de utsläppsminskningar av växthusgaser som sker genom Klimp är ca 100 kronor per ton koldioxidekvivalent. 126 klimatinvesteringsprogram och 211 lokala investeringsprogram med sammanlagt ca projekt har beviljats bidrag. Hittills (mars 2010) har en tredjedel av klimatinvesteringsprogrammen slutrapporterats. Ungefär en fjärdedel av Klimpbidragen går till privata företag. Ungefär en tredjedel av Klimpbidragen går till biogas. I LIP gick totalt 30 procent av bidragen tillbaka till staten. I Klimp är motsvarande siffra 32 procent i de program som hittills fått sina slutrapporter godkända. Inom LIP har det genomförts drygt 90 separata informationsprojekt, i Klimp ingår drygt 170 st. 7

9 I rapporten redovisas också de informationsinsatser och utvärderingar som gjorts utöver det informationsarbete som sker inom ramen för de enskilda investeringsprogrammen. Dessutom redovisas Naturvårdsverkets stöd till projekt för lokalt klimatarbete och stöd till tankställen med förnybara drivmedel. De viktigaste resultaten är dess: 74 särskilt goda projektexempel från LIP är identifierade och ett flertal av dessa är tillgängliga på webben i form av faktablad. 95 kommuner har fått stöd för att ta fram klimatstrategier. Naturvårdsverket har utvärderat detta arbete. 114 miljoner kronor har beviljats i statligt stöd till 105 tankställen för biogas. 8

10 Summary In the 45 Climate Investment Programmes (Klimp) so far completed up to March 2010 throughout Sweden, the projects carried out have led to a reduction in Swedish emissions of greenhouse gases of around 260,000 tonnes of carbon dioxide equivalents per year. In the 81 Climate Investment Programmes that are still active, the projects are expected to lead to further reductions in emissions totalling almost 700,000 tonnes of carbon dioxide equivalents per year. In total, 913 projects have been or are being carried out by municipalities, companies and other organisations. Investments amounting to approximately 7.6 billion kronor are expected to be made, with the aid of grants of just over 1.7 billion kronor, up until The Local Investment Programmes (LIP) were implemented in Sweden s municipalities between 1998 and The local investment programmes remain in place as a comprehensive catalogue of project results and experiences, available for inspiration and learning for future environmental and climate projects. The 4 billion kronor in grants were invested in around 1,800 projects, covering more than 16 billion kronor in environmental and climate investments. The summary gives details of several results, including reduced emissions of greenhouse gases of almost one million tonnes per year. This report describes the anticipated and achieved results of Klimp and LIP. The points below give details of some of the most important results: The projects in Klimp and LIP are expected to reduce emissions of greenhouse gases by around 2 million tonnes of carbon dioxide equivalents per year. The programmes also contribute to the achievement of several other national environmental quality objectives. The projects within Klimp are expected to reduce energy use in Sweden by 1.2 TWh per year. Of this figure, about 0.3 TWh per year is expected to constitute a reduction in electricity consumption. The grant cost for the reductions in emissions of greenhouse gases achieved through Klimp is approximately 100 kronor per tonne of carbon dioxide equivalents. 126 climate investment programmes and 211 local investment programmes covering a total of 2,700 projects have been granted funds. To date (March 2010), final reports have been received from one third of the climate investment programmes. Around one quarter of the Klimp grants go to private companies. Around one third of the Klimp grants go to biogas facilities. In LIP, a total of around 30 percent of the grants went back to the state, while the figure for Klimp so far is around 32 percent, based on programmes with approved final reports. Just over 90 separate information projects have been carried out within LIP and just over 170 within Klimp. 9

11 The report also gives details of information activities and evaluations which have been undertaken in addition to the information projects that are done within the framework of the separate investment programmes. Furthermore the report describes the projects supported by the Swedish Environmental Protection Agency for local climate action plans and financial support to biogas filling stations. The most important results are: 74 best practice examples from LIP have been identified and many of these are published as fact sheets. 95 municipalities have received support to develop climate strategies. The Swedish Environmental Protection Agency has evaluated this work. 114 million kronor in state support has been granted to 105 biogas filling stations. 10

12 Inledning Sedan 2008 har resultaten från genomförda klimatinvesteringsprogram (Klimp) kommit in till Naturvårdsverket. Det är den sista etappen på en omfattande aktivitet i hela landet, där framför allt kommuner och företag investerar närmare 24 miljarder kronor för att förbättra miljön och minska den negativa påverkan på klimatet. Totalt är fler än projekt beviljade stöd inom ramen för lokala investeringsprogram (LIP) och klimatinvesteringsprogram under perioden 1998 till Ärenden som rör investeringsprogrammen beslutades fram till 2001 av regeringen. Därefter överfördes ansvaret till Naturvårdsverket. Från 2002 till januari 2010 togs beslut av Rådet för investeringsstöd vid Naturvårdsverket. Rådet har upphört och från februari 2010 tas besluten av Naturvårdsverket. Hållbart blev klimatsmart Som en del av Hållbara Sverige fattade riksdagen beslut 1998 om en av de största enskilda miljösatsningarna i Sverige någonsin, genom att avsätta 6,2 miljarder kronor till stöd för lokala investeringsprogram. Syftet med stödet var att använda kommunerna som motor för att öka takten i den ekologiska omställningen i Sverige. Samtidigt skulle stödet bidra till ökad sysselsättning. Förutom storleken var stödet unikt på så vis att det inte favoriserade någon särskild teknik eller miljöfråga. Istället var det upp till kommunerna att identifiera de lokala miljöproblemen och ansöka om pengar till de lösningar de själva ansåg effektiva. När Klimp ersatte LIP år 2002 behölls de unika egenskaperna hos bidragssystemet, men programmen skulle fokusera på projekt som minskar utsläppen av växthus gaser och projekt för att minska energianvändningen. Investeringsprogrammen har kommit olika långt. Av de 211 beviljade programmen inom LIP har alla genomförts och fått sina slutrapporter godkända av Rådet för investeringsstöd vid Naturvårdsverket. Inom Klimp har hittills drygt en tredjedel av programmen genomförts och fått sina slutrapporter godkända av Rådet för investeringsstöd. Därför baseras uppgifterna om Klimp på en blandning av uppnådda resultat och de förväntade resultat som finns angivna som mål i de olika projekten. Att mäta effekter Denna rapport redovisar främst uppgifter om hur miljöskadliga utsläpp minskar i antal ton. Uppgifterna är baserade på bidragsmottagarnas redovisningar av miljö effekter i slutrapporterna. För de program som ännu inte har avslutats är uppgifterna istället baserade på bidragsmottagarnas ansökningar om bidrag. I rapporten fokuseras på de klimat- och energieffekter som finns redovisade. När vi väljer en fysisk enhet som ton väljer vi bort en mängd andra sätt att beskriva 11

13 effekterna på. Sätt som i många fall skulle kräva fler ord och djupare studier, men som kanske skulle ge en bättre bild av vilka effekter som investeringsprogrammen ger. Investeringsprogrammen ger också andra effekter än miljöeffekter. Samverkan i det lokala miljöarbetet (mellan kommuner, mellan olika delar av en kommun, mellan en kommun och andra aktörer) stärks genom arbetet med ett samlat investeringsprogram. Kunskaper och erfarenheter byggs upp och kan spridas vidare och ge ringar på vattnet. Denna typ av effekter är ännu svårare att mäta men inte desto mindre väsentliga. En lärandeprocess Som beskrivs längre fram i rapporten arbetar Naturvårdsverket med att på olika sätt ta hand om resultaten från investeringsprogrammen. Ett stort antal utvärderingar har gjorts av investeringsprogrammen, fler planeras och en externt tillgänglig databas med namnet Miljöinvesteringsregistret (MIR) har byggts upp. Goda exempel inom olika sektorer har identifierats inom LIP och spridits till en bredare skara. Motsvarande arbete är planerat för projekten inom Klimp. I det följande presenteras de två typerna av program samt de uppnådda och för väntade resultaten av Klimp och LIP. 12

14 Klimp Bakgrund till klimatinvesteringsprogrammen Riksdagen avsatte drygt 1,8 miljarder kronor till stöd för klimatinvesterings program (Klimp). Syftet med Klimp är att stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen samt att uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. Klimp är ett verktyg för att nå det svenska klimatmålet. Det sker genom projekt som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker det lokala klimatarbetet och skapar förutsättningar för att kunskap sprids om hur klimatutmaningen effektivt kan hanteras. I förordning (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram finns regler för vem som kan beviljas bidrag och vilka krav som ställs på klimat investeringsprogram och projekt. Naturvårdsverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd (NFS 2003:13) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram. Vad är ett klimatinvesteringsprogram? Utgångspunkten för ett klimatinvesteringsprogram är att en aktör som verkar i ett avgränsat område, som en kommun 1, har inventerat de lokala utsläppen av växthusgaser och hur energisituationen i området ser ut. I bred samverkan med övriga offentliga och privata aktörer har möjliga projekt för att förbättra klimat- och energisituationen i området identifierats. De projekt som bedömdes vara effektivast enligt de lokala förutsättningarna har satts samman i ett fyrårigt program som även innehåller övergripande uppföljning och informationsinsatser om klimatarbete. Detta utgjorde den ansökan som Rådet för investeringsstöd vid Naturvårdsverket tagit ställning till. När Naturvårdsverket har bedömt de inskickade programmen och projekten med hjälp av expertmyndigheter som Vägverket, Energimyndigheten och Boverket återstår endast de bästa. Med bästa program avses flera saker, det är en sammanvägd bedömning som ligger till grund för urvalet. Med bästa projekt avses till största del hur effektiva projekten är på att minska utsläppen av växthusgaser jämfört med hur mycket offentlig finansiering de behöver. Staten strävar alltså efter att få ut så stora utsläppsminskningar som möjligt per bidragskrona. Under de fyra år som programmen genomförs kan vissa projekt behöva ändras, till exempel om förutsättningarna för ett projekt har ändrats. Detta hanteras genom ett strukturerat förfarande där Naturvårdsverket tar ställning till varje begäran om ändring. Dessa ändringar gör att summor för bidrag och utsläppsminskningar i Klimp löpande har ändrats sedan de första programmen beviljades stöd. Fler sådana ändringar förväntas fram till Landsting och regionförbund är programägare för flera program. I några få fall står ett privat företag för hela program och dess projekt. 13

15 När programmen är genomförda rapporteras resultaten till Naturvårdsverket som då slutgiltigt tar ställning till hur mycket bidrag som ska betalas ut. Det innebär att projekt som inte nått de uppsatta målen kan bli återbetalningsskyldiga. Klimp 2003 till 2012 Under åren 2003 till 2008 har Naturvårdsverket beslutat om bidrag till klimatinvesteringsprogram i fem ansökningsomgångar. Inga ytterligare medel har därefter avsatts för Klimp. Programmen ska genomföras inom fyra år vilket innebär att de sist beviljade programmen från 2008 kommer att vara genomförda Ändringar kan ske i pågående program som medför ändrat genomförande, ändrade miljöeffekter och i vissa fall reducerat bidrag. Det förekommer också att beviljade projekt läggs ned. Detta medför att den beräknade omfattningen av Klimp minskar något under genomförandetiden. I beräkningarna i denna rapport har de aktuella uppgifterna om bidrag och utsläppsminskningar använts, vilket innebär att uppgifterna här skiljer sig från dem i tidigare rapporter. Sammanlagt beräknas knappt 1,7 miljarder kronor betalas ut till 913 projekt i 126 program och 23 fristående projekt (Guldklimpar 2 ). Samtliga program från 2003 är avslutade, liksom de flesta från Antalet program, Guldklimpar och de aktuella bidragssummorna syns i tabellen nedan. Startår Antal program Antal Guldklimpar Beviljat bidrag 3 (miljoner kronor) Totalt Detta går bidragen till I bestämmelserna för Klimp finns ingenting som riktar stödet mot någon särskild teknik. Det var istället upp till dem som ansökte att välja en metod eller teknik som är så effektiv som möjligt när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller att minska energianvändningen. I konkurrens med övriga ansökningar valdes de mest effektiva programmen och projekten ut och beviljades bidrag av Naturvårdsverket. Diagram 1 visar hur bidragen har fördelats på elva kategorier. 2 Guldklimpar är särskilt effektiva projekt som inte behöver ingå i ett program. 3Beviljat bidrag är baserad på läget i mars Sedan de ursprungliga besluten om bidrag har omfattningen av vissa projekt ändrats och vissa projekt har lagts ned, därför är den nuvarande summan mindre än vad som ursprungligen beviljades. 14

16 Transporter: vägtrafik 382 Övrigt 11 Avfall 358 Transporter: spårbunden 79 Transporter: sjöfart 7 Stödjande åtgärder 42 Information 134 Energi: produktion/ distribution 405 Energi: användning i bostäder/lokaler 158 Energi: användning i övrigt 27 Energi: industri 69 Diagram 1: Bidrag (miljoner kronor) per kategori Om man istället tittar på hur många projekt som fått bidrag i respektive kategori ändras bilden något. Av diagram 2 framgår att kategorin Information tillsammans med Stödjande åtgärder innehåller många projekt, medan de alltså inte beviljats någon större del av bidraget. Kategorin Avfall uppvisar det motsatta, det vill säga få åtgärder med stora bidrag, vilket främst är stora produktionsanläggningar för biogas. Transporter: vägtrafik 195 Övrigt 11 Avfall 52 Energi: användning i bostäder/lokaler 103 Transporter: spårbunden 11 Transporter: sjöfart 2 Energi: användning i övrigt 27 Energi: industri 46 Stödjande åtgärder 144 Energi: produktion/distribution 149 Information 173 Diagram 2: Antal åtgärder per kategori 15

17 Biogas En samling projekt som ryms i två olika kategorier är de som rör biogas. Rötningsanläggningar och annan produktion av biogas finns i kategorin Avfall medan tankstationer och biogasfordon finns inom kategorin Transporter: vägtrafik. Totalt har ca 650 miljoner kronor gått till biogas, vilket motsvarar ca en tredjedel av Klimpbidragen. Guldklimpar - särskilt effektiva projekt För att fånga upp enskilda bra projekt i program som inte kvalificerat sig för bidrag har det funnits en möjlighet att ge bidrag till så kallade Guldklimpar. Endast projekt som är särskilt effektiva när det gäller att begränsa utsläppen av växthusgaser har kunnat bli betecknade som Guldklimpar. Bidrag till Guldklimpar kunde beviljas till enstaka projekt, som fanns med i program som i övrigt inte beviljades bidrag, Totalt 23 projekt har fått bidrag som fristående Guldklimpar, vilka alltså genomförs utöver projekten som ingår i de 126 klimatinvesteringsprogram som beviljats bidrag. Dessa går bidragen till Klimp är utformat så att det normalt är en offentlig aktör som en kommun, ett kommunalförbund, ett landsting eller annat organ som står för ett klimatinvesteringsprogram. Inom varje sådant program råder olika huvudmän över de enskilda projekten, där till exempel privata företag i genomsnitt står för 15 procent av projekten, men hela 25 procent av bidragen. Diagram 3 visar fördelningen av bidraget uppdelat på olika typer av aktörer. I gruppen Övriga finns främst olika kommunala och regionala samarbetsformer, men även fristående organisationer. Övrigt 106 Landsting 82 Företag 421 Kommunalt bolag 470 Kommunal förvaltning 594 Diagram 3: Bidrag (miljoner kronor) per typ av huvudman 16

18 Av Sveriges 290 kommuner har 67 beviljats Klimpbidrag till egna program eller Guldklimpar, men ytterligare ett antal kommuner har beviljats bidrag i regionala program. Flera av kommunerna har sökt och fått bidrag flera gånger. Uppnådda effekter I mars 2010 har slutrapporter från 45 genomförda klimatinvesteringsprogram och 9 Guldklimpar kommit in till och godkänts av Naturvårdsverket. Det är ca en tredjedel av de totalt beviljade stödet som ligger till grund för detta kapitel och uppgifterna om uppnådda effekter. Klimat- och energieffekter Det främsta syftet med Klimp är att minska utsläppen av växthusgaser. I de hittills avslutade klimatinvesteringsprogrammen har de årliga utsläppen av växthusgaser i Sverige, räknat som koldioxidekvivalenter, minskat med ca ton per år. Diagram 4 visar inom vilka sektorer som Klimp-projekt hittills har gett störst utsläppsminskningar Energi: produktion/distribution Transporter: vägtrafik Avfall Energi: användning i bostäder/lokaler Energi: industri Övrigt Diagram 4: Utsläppsminskningar (ton CO 2 -ekv/år) per kategori i slutrapporterade program 17

19 2% 1% Koldioxid CO2 Metan CH4 Ofullständigt fluorerade kolväten HFC 97% Diagram 5: Proportioner mellan växthusgaser Diagram 5 visar att koldioxid står för 97 procent av utsläppsminskningarna i de slutrapporterade projekten, men även utsläppen av andra växthusgaser minskar. De vanligaste övriga gaserna är ofullständigt fluorerade kolväten (HFC), som främst minskas genom att äldre kylanläggningar byts ut mot andra alternativ för kylning, som fjärrkyla och frikyla. Klimp syftar även till att minska energianvändningen. Genom de avslutade projekten beräknas Klimp minska energianvändningen med ca 400 GWh per år. Åtgärderna med den största effekten finns i transportsektorn, men stora effekter finns även inom energiproduktion och energidistribution. Av den minskade energianvändningen utgör minskad elanvändning ca 170 GWh per år. Elanvändningen beräknas inte leda till minskade utsläpp av koldioxid i Sverige eftersom den huvudsakligen förväntas leda till minskade utsläpp utanför Sverige. Spridningseffekter Enligt uppgifter från programägarna i de 45 slutrapporterade klimatinvesteringsprogrammen har de ca 380 projekten lett till ungefär 30 följdinvesteringar som kommit till stånd utan statligt stöd. Förväntade effekter 81 klimatinvesteringsprogram och 14 Guldklimpar håller fortfarande på att genomföras. Uppgifterna om förväntade effekter för dessa utgår från de mål som finns angivna i ansökan för de olika projekten. Av diagram 6 framgår för varje år hur många klimatinvesteringsprogram som är under genomförande under åren 2003 till

20 Diagram 6: Antalet program och Guldklimpar under genomförande åren Klimat- och energieffekter Genom de beviljade projekt som är under genomförande beräknas de årliga utsläppsminskningarna bli ca ton, räknat som koldioxidekvivalenter. Diagram 7 visar inom vilka sektorer projekten förväntas ge störst utsläppsminskningar. Avfallskategorin rymmer framför allt produktion av biogas, som främst ersätter bensin och diesel. 4 Under antagande att samtliga program och Guldklimpar genomförs under den maximala fyraårs- perioden. Det finns dock enstaka program och Guldklimpar med kortare genomförandetid. 19

21 Avfall Transporter: vägtrafik Energi: produktion/distribution Information Energi: användning i bostäder/lokaler Övrigt Diagram 7: Utsläppsminskningar (ton CO 2 -ekv/år) per kategori i pågående program 5% 2% Koldioxid CO2 Metan CH4 Lustgas (dikväveoxid) N2O 93% Diagram 8: Proportioner mellan olika växthusgaser Av diagram 8 framgår att koldioxid står för 93 procent av utsläppsminskningarna i de pågående projekten, men att även utsläppen av andra växthusgaser minskar. Den 20

22 vanligaste övriga gasen är metan, som främst minskas genom effektivare biogasproduktion. Genom de pågående projekten beräknas Klimp minska energianvändningen i Sverige med ca 800 GWh per år. Åtgärderna med den största beräknade effekten finns i transportsektorn, men stora effekter finns även inom energiproduktion och energidistribution. Av den minskade energianvändningen utgör minskad elanvändning ca 170 GWh per år. Elanvändningen beräknas inte leda till minskade utsläpp av koldioxid i Sverige eftersom den huvudsakligen förväntas leda till minskade utsläpp utanför Sverige. Bidragskostnad per ton koldioxid Om man beräknar statens kostnad (bidragskostnad) för de utsläppsminskningar av växthusgaser som sker genom Klimp blir resultatet ca 100 kronor per ton. Det är beräknat utifrån uppgifter om projektens förväntade livslängd. Som jämförelse kostar ett ton inom EU:s utsläppshandel ca 130 kronor 5 (våren 2010) Diagram 9: Bidragskostnad per utsläppsminskning ((kronor/ton CO 2 -ekv.) för varje beslutsomgång Diagram 9 visar hur trenden för statens kostnad för att minska växthusgasutsläppen i Klimp är minskande, med undantag för den sista omgången. Det innebär att det inom Klimp varit möjligt att successivt få fram projekt med en förbättrad bidragseffektivitet, med undantag för den sista omgången. Vid beräkningen har den angivna livslängden för investeringarna använts, men ingen kalkylränta. Även bidrag för projekt som inte har några angivna utsläpps- 5 Priset på utsläppsrätter är hämtat från Point Carbons webbplats ( 21

23 minskningar av växthusgaser, till exempel informationsprojekt och administration, har tagits med i beräkningarna. Det innebär att samtliga beviljade bidrag har fördelats på de beräknade utsläppsminskningarna. Inverkan på andra miljömål Förutom direkta minskningar av växthusgasutsläpp och energieffektivisering ger Klimp-projekten positiva effekter på andra miljömål. Av de sexton nationella miljökvalitetsmålen berör projekten främst det första, Begränsad klimatpåverkan, men ytterligare fyra mål påverkas positivt av de olika projekten. De minskade luftutsläppen av kväveoxider, svavel, stoft och flyktiga organiska ämnen som projekten inom Klimp resulterar i påverkar miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning på ett positivt sätt. De minskade luftutsläppen bidrar till att uppfylla miljökvalitetsnormer för luftkvalitet i tätorter. En ansenlig andel av beviljade Klimpbidrag har gått till anläggningar för rötning av organiskt material till biogas. Sådana projekt bidrar även till att uppnå delmålet om avfall under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Förändringar i programmen och projekten Under de fyra år som ett klimatinvesteringsprogram genomförs kan givetvis förhållanden som antogs vara på ett visst sätt när ansökan skrevs komma att ändras. Det kan vara energipriser som förändras, kommunala planer som ändras eller oförutsedda händelser som är unika för ett projekt. Detta kan innebära att ett Klimpprojekt behöver ändras eller läggas ned. Det händer också att huvudmannen för ett projekt ser tekniska förbättringsmöjligheter av projektet som kräver förändringar av det ursprungliga upplägget. Ändringar i projekten hanteras genom ett förfarande där Naturvårdsverket tar ställning till varje begäran om ändring. Flexibiliteten har möjliggjort förändringar som förbättrar resultaten. Ändringarna innebär också att summor för bidrag och utsläppsminskningar i Klimp löpande ändras sedan de första programmen beviljades. Under året som gått sedan mot svarande rapport förra året har beslut fattats i 45 ändringsärenden, och fler sådana ändringar förväntas fram till Outnyttjade bidrag ger pengar tillbaka Erfarenheten från LIP tillsammans med bilden från de hittills beslutade slutrapporterna som kommit från genomförda klimatinvesteringsprogram gör att man kan uppskatta hur mycket av de beviljade bidragen som i slutändan inte kommer att användas. I LIP gick totalt ca 30 procent av bidragen tillbaka till staten, medan det i de hittills slutrapporterade klimatinvesteringsprogrammen och fristående projekten var 32 procent av bidragen som inte användes. Av diagram 10 framgår att det bidrag som inte utnyttjats är jämt fördelat på projekt som lagts ned och projekt som minskat i omfattning. 22