Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Ugglums förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Ugglums förskola

2 Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Grunduppgifter 4 3. Uppföljning och utvärdering 5 4. Främjande arbete 8 5. Kartläggning och analys Förebyggande insatser Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan 21 Bilagor Bilaga 1: Definitioner 23 Bilaga 2: Lagstöd 25 2

3 Vår vision Alla barn som lämnar Ugglums förskola ska göra det med en tillit till sin egen förmåga och med lust söka nya utmaningar och lära för livet i samspel med andra. I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska. Genom ett demokratiskt och transparent förhållningssätt mellan förskolorna i området, dela erfarenheter och förståelse för vårt gemensamma pedagogiska uppdrag utifrånn Reggio Emilias filosofi och Lpfö98/10. I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att vi tillsammans hjälps åt att få syn på negativ normbildning. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder hos barnet eller dess närstående. Dessa rättigheter regleras i lag, av diskrimineringslagen (2008:567) och i skollagen (2010:800) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera sätt går in i varandra. Vi har en samordnare på förskolan som tillsammans med förskolechef, utvecklingspedagog och två andra samordnare från Ugglum förskolor arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn och föräldrar som personal. 3

4 2. Grunduppgifter Ugglums förskola med 2 avdelningar, Solbacken och Pepparkakshuset, ligger i norra Sävedalen i Partille kommun. Förskolechef är Ingela Martinez Löfgren, utvecklingspedagog Eva Svärd och samordnare Love Stålstedt. Vi som arbetar på Ugglums förskola har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. Utifrån förskolans unika utgångspunkter och barngrupper, som framkommer vid kartläggningen, kommer vi att arbeta utifrån teamplanen och dess fokusområden. Fokusområdena är gemensamma med områdets alla förskolor och fokus ligger på delaktighet och inflytande. Genom att arbeta i projekt med fokus på frågor och tankar som berör delaktighet och inflytande kommer arbetet med dessa fokuspunkter ständigt vara närvarande i verksamheten. Planen gäller fr.o.m t.o.m

5 3. Uppföljning och utvärdering Mål: Barnen ska erbjudas en miljö som inte begränsas av traditionella könsmönster. Åtgärd: Vi fyller på utklädningsmaterialet så det får fler inslag. Vi hoppas på att få begagnade skjortor, byxor mm från föräldrar, då de visat intresse för att bidra med detta. Ansvar: Pedagoger på respektive avdelning Utvärdering juni 2015: På pepparkakshuset har det fyllts på med utklädningskläder ur personalens privata samlingar med bl. a skjortor kavajer och solglasögon. Det breddade utbudet har bjudit in fler barn till hemmet och rolleken. Vi har även utökat med yrkeslådor, men effekten av dem är för tidigt att utvärdera. Mål: Vi vill att miljön ska vara utformad så att vi upptäcker varje tillfälle något barn blir uteslutet på diskrimineringsgrund. Åtgärd: Vi vill arbeta nära barnen, så att barnen känner tillit till vuxna i vår vuxennärvaro. Då kan vi lättare upptäcka och vid varje tillfälle samtala och reflektera tillsammans med barnen om vad som hände. Vi blir färre vuxna och måste begränsa utrymmen där vi vet att hierarkisk makt lätt testas om inte vuxna är närvarande. Vi sätter haspar på mysarna på Pepparkakshuset så att de lättare stängs. Vi arbetar vidare för att skapa en mer överskådlig gård. Ansvar: Alla pedagoger. Utvärdering juni 2015: Med förstärkning från januari av personallaget meden femte pedagog för reflektionsstöd på pepparkakshuset, och en fjärde pedagog på Solbacken, har det varit möjligt att vara delaktig i barnens vardag på ett sätt att vi kunnat vara nära barnen och ge trygghet. Med hasparna på dörrarna kan vi styra när det ska vara öppet och då arbetar vi med öppna dörrar så att få händelser sker som vi inte känner till. Även utarbetandet av torget har hjälpt till då det fångar många barns intresse och ger mötesplatser där personal är med. Överblickbarheten på gården ligger i en treårsplan i miljöarbetet på förskolan. Under detta året ska belysning installeras. Utformandet av fler fasta och inspirerande stationer på gårdarna har gett barnen fler valmöjligheter till lek, vilket gör att de kunnat delas i mindre grupper, med större lugn och mer trygghet. Om förstärkningen av personalgruppen skulle försvinna kommer vi inte kunna arbeta lika nära barnen längre och det finnsrisk för större otrygghet och bli så som situationen var oktober till januari. Mål: Att ha en miljö som välkomnar alla familjer. Åtgärd: Solbacken tar bort titlarna mamma och pappa i tamburen. Vi fortsätter diskussionen då det finns fler närstående till barnen som är intressanta att kunna namnge i tamburen. Ansvar: Pedagoger på Solbacken och Samordnare Utvärdering juni 2015: Namnlappar i tamburerna är omgjorda, vi är öppna för att ha fler namn om det känns relevant för någon. 5

6 Mål: Förskolans miljö ska vara trygg och inget barn ska bli bestulet på sin leksak, eller på annat sätt kränkt. Åtgärd: Vi vill arbeta nära barnen, så att barnen känner tillit till vuxna i vår vuxennärvaro. Vi begränsar valmöjligheter och utbud efter personaltäthet. Vi arbetar ofta enskilt i olika delar av miljön. Ansvar: Alla pedagoger. Utvärdering juni 2015: Med förstärkning från januari av personallaget meden femte pedagog för reflektionsstöd på pepparkakshuset, och en fjärde pedagog på Solbacken, har det varit möjligt att vara delaktig i barnens vardag på ett sätt att vi kunnat vara nära barnen och ge trygghet samtidigt som vi kunnat erbjuda en stort utbud av valfria aktiviteter. Om förstärkningen av personalgruppen skulle försvinna kommer vi inte kunna arbeta lika nära barnen längre och det finns risk för större otrygghet och bli så som situationen var oktober till januari. Mål: Vi vill att vår miljö ska vara mångsidig och vara användbart utifrån ett likabehandlingsarbete. Åtgärd: Vi fortsätter samarbetet med biblioteket och lånar böcker som belyser olika kulturella och etniska tillhörigheter och familjekonstellationer. Vi gör något gemensamt på hela förskolan på FN dagen. Vi delger barnen de erfarenheter vi har av andra kulturer i berättelser eller bildspel, och bjuder in barnen till att visa sina erfarenheter och lyfta fram olikheter. Ansvar: Alla pedagoger. Utvärdering juni 2015: Biblioteket var till hjälp när vi frågade efter en viss bok eller publikationer från utvalda förlag, men personalen saknade sakkunskap på området. När FN dagen inföll hade vi nyligen råkat ut för personalnedskärning. Vi ordnade inget särskilt firande. Vi har lyft fram olika firande av tex påsk med personal från olika länder, men även i mindre sammanhang lyft och diskuterat olika familjers hemkultur om tex läggrutiner, fredagsmys mm Mål: En förskola utan retningar puttningar och hot. Åtgärd: Vi arbetar med dockteater, flanosagor och massage som utvecklar tal och kroppsspråket. Vi arbetar i mindre grupper styrda av pedagoger så att vi når alla barn. Det är viktigt att arbeta nära barnen och vi uppmuntrar barnen att leka med nya kompisar, vilket vi även styr dem till ibland. När vi upptäcker att någon retar eller hotar är det viktigt att vi tydligt markerar att det inte är ok. Det är viktigt att alla tar sig tid att reflektera tillsammans med de inblandade barnen innan lek kan återupptas. Ansvar: Alla vuxna i barnens närhet Utvärdering juni 2015: Med förstärkning från januari av personallaget meden femte pedagog för reflektionsstöd på pepparkakshuset, och en fjärde pedagog på Solbacken, har det varit möjligt att vara delaktig i barnens vardag på ett sätt att vi kunnat vara nära barnen och ge trygghet. När vi vid tillfällen ändå har hänt puttningar, hot och tom vid ett tillfälle med hejarop, har vi alltid tydligt markerat och haft efterföljande rollspel med diskussioner. Om förstärkningen av personalgruppen skulle försvinna kommer vi inte kunna arbeta lika nära barnen längre och det finnsrisk för större otrygghet och bli så som situationen var oktober till januari. 6

7 Mål: Att ha en miljö tillgänglig för alla och ökad förståelse för funktionshinder. Åtgärd: Vi arbetar i små grupper så att alla får möjlighet att vara med på sina villkor. Vi ser över den fysiska miljön så för att se om den är lättillgänglig, med t.ex. handfat i rätt höjd eller trösklar som utgör hinder så det syns i miljörond. Vi vill köpa anpassade tvålhållare som är enkla för barnen att använda. Vi ser på TV, t.ex. Barn på Sjukhus och testar på att t.ex. äta med en hand, eller med ögonbindel mm och reflekterar med barngruppen. Ansvar: Pedagoger Utvärdering juni 2015: De hinder vi har upptäckt i den fysiska miljön har förts in i miljörondsprotokoll och vi arbetar på en tidsplan för att åtgärda dem. Förskolechefen är ansvarig för att planen utvärderas och att det varje år upprättas en ny. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på gruppreflektioner, arbetsplatsträffar och i föräldrarådet. Tidsplan: Den nya planen kommer att följas upp och utvärderas under 2015/2016 med frågeställningarna, Hur blev det? och Vart ska vi? Arbetet sker kontinuerligt under läsåret 15/16 och en första utvärderingen görs i december En stor utvärdering för hela årets arbete görs i maj Vi tar vid varje reflektion, en gång per vecka, upp hur arbetet fortskrider. De mål som gäller miljö och material ser vi till att beställa och organisera för så snart som möjligt. 7

8 4. Främjande arbete Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Ugglums förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola där vi alla ser olikheter som en tillgång! Insats: Genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar. Genom att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra, i olika sammanhang och konstellationer. Genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. 8

9 Genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen och kan på det sättet fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. Genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på konflikthantering. Hjälpa barnen att ta ansvar för varandra, visa solidaritet och tolerans. Genom att vi visar respekt gentemot alla, barn, kollegor, föräldrar och diskutera vårt gemensamma förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset. Genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar. Genom att vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på förskolan på olika sätt. Vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt arbete med verksamheten genom daglig kontakt, mail om verksamhetsinnehåll, föräldramöten, samtal, föräldraråd. Ansvariga: All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 9

10 I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 står bland annat följande skrivet: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Lpfö 98/10 Skolverket skriver följande: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet. (skolverket.se) 10

11 Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Inget barn på Ugglums förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Genom att synliggöra normer för könsskapande i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. En levande dialog kring vad vi erbjuder för material och vad det signalerar, hur vi talar till barnen, vad vi benämner dem som, hur vi tillsammans kan utmana de bilder av män och kvinnor som finns i vårt samhälle. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar. Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter de pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens uppfattning. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 11

12 Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm hos oss. Vi arbetar med vår pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på individer med olika etnicitet. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner igen sig på vår förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv/ andra sätt att tänka och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi ser till att det finns litteratur som belyser olika sätt att leva och vara. För barn med annat modersmål skall det finnas böcker på barnens hemspråk och översättningar av material som behövs för föräldrainformation. Här har vi en öppen dialog med föräldrar för att veta hur vi kan mötas, vad som behövs. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 12

13 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika perspektiv. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 13

14 Funktionshinder Mål: Att ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Genom att synliggöra normer för funktionshinder i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi använder ord som man behöver olika, man kan vara olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionshinder och gör barnen medvetna om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå. Ansvarig: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 14

15 Sexuell läggning Mål: Att ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. Insats: Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi ifrågasätter stereotypa familjebildningar i leken, belyser att familjekonstellationer kan se olika ut, att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 15

16 Ålder Mål: Att ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder Insats: På Ugglums förskola arbetar vi med åldersindelade grupper, 1-3 åringar på Solbacken och 3-5 åringar på pepparkakshuset. Dessutom arbetar vi åldershomogena grupper under veckans dagar. Detta för att miljö och material på bästa möjliga sätt ska kunna tilltala och vara tillgängligt för en särskild åldersgrupp. I detta är vi medvetna om att barnen är olika och har olika behov av att överbygga dessa antaganden och få möjlighet att upptäcka och utforska över gränserna. Därför arbetar vi för att barnen ska mötas både utomhus på våra gemensamma gårdar och inomhus i olika sociala sammanhang. Med barnen arbetar vi för att skapa en gemenskap över avdelningarna och låta dem få syn på hur de behöver varandra på olika sätt oavsett ålder. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 16

17 5. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi kommer att i december 2015 att göra en första utvärdering. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi har handboken Lika rättigheter i förskolan, Diskrimineringsombudsmannen 2012, som stöd. Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material erbjuder vi barnen? Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur ett diskriminerings och kränkningsperspektiv? Vi gör både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. Husvandringar med barnen på förskolan för att få syn på var det kan ske kränkande behandling. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Vi gör föräldrar delaktiga genom att bjuda in dem på föräldramöten och delta i diskussioner kring likabehandling, på drop-in, föräldraråd, gruppsamtal. Åtgärder Tidpunkt Ansvariga Utvärdering Kartläggning av barngruppen/ Inskolningar augustiseptember Arbetslaget maj 2016 Kartläggning av material, miljö inne och utomhus augustiseptember Arbetslaget hösten/våren 2015/2016 Uppföljning. Utvärdering i med frågeställningarna hur blev det? Och var ska vi? december 2015/maj 2016 Förskolechef och arbetslag vintern 2015/ våren

18 Analys: Kartläggningen har gjorts utifrån pedagogers och föräldrars reflektioner samt barnintervjuer. Via kartläggning upptäcktes följande riskområden på förskolan: Vi har observerat att det förekommer att barn blir kränkta, när pedagoger ej är närvarande. Riskområden utomhus; bakom Solbackens förråd, bakom vinbärsbuskarna, baksidan av Solbacken, vid trästaketet i slänten för bägge avdelningarna, bakom Pepparkakshusets förråd. Även inomhus kan det förekomma kränkningar i rum där pedagoger inte är närvarande, lämnar rummet. Vi har upptäckt att det ibland förekommer att barn utesluter andra barn, ibland på diskrimineringsgrunder. Vi ser att det förekommer puttar och knuffar. Vi har observerat att det förekommer att barn retar andra barn. Genom samanställning av våra observationer ser vi att det förekommer hot eller utfrysning, gärna för att påverka den andre att göra eller vilja något som man själv vill. Två barntoaletter på Pepparkakshuset är inte barnanpassade. Fel storlek på stol, höjd på handfat och på den ena spegel. På stora toaletten finns ingen bra spegel och det är svårt att ta tvål då den är lös. Vi har märkt att vi enbart uppmärksammar, firar traditioner som är traditionellt västerländska. När vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt bland barn har vi upptäckt att de har starka värderingar i vad som är för tjejer och vad som är för killar. Vi upplever att barnen uttrycker att det också är viktigt vad för grejer man har eller inte har (kläder och leksaker, aktiviteter man går på). Vi upptäcker också att de har mycket liten insikt i/förståelse för hur andra barn lever (kan leva), både kulturellt, socioekonomiskt och hur det skulle vara att leva med handikapp. Det finns trösklar mellan olika delar på avdelningarna som utgör hinder. 18

19 6. Förebyggande insatser För att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utifrån de risk-och problemområden som vi identifierat i kartläggningen. S 43 Lika rättigheter i förskolan. Förebyggande åtgärder för de problem/riskområden som identifierats vid kartläggningen på förskolan samt målen från föregående plan. Mål: Förskolans miljö ska vara trygg och inget barn ska bli bestulet på sin leksak, eller på annat sätt kränkt. Åtgärd: Vi vill arbeta nära barnen, så att barnen känner tillit till vuxna i vår vuxennärvaro. Vi begränsar valmöjligheter och utbud efter personaltäthet. Vi arbetar ofta enskilt i olika delar av miljön. Detta är en ständigt svag punkt vid personalfrånvaro som därför alltid kommer finnas med i likabehandlingsplanen. Ansvar: Alla pedagoger. Mål: Vi vill att miljön ska vara utformad så att vi upptäcker varje tillfälle något barn blir uteslutet på diskrimineringsgrund. Åtgärd: Vi vill arbeta nära barnen, så att barnen känner tillit till vuxna i vår vuxennärvaro. Då kan vi lättare upptäcka och vid varje tillfälle samtala och reflektera tillsammans med barnen om vad som hände. Genom att vara medvetna om riskområdena kan vi bli bättre på att ha översyn på dem. När vi blir färre vuxna och måste vi begränsa utrymmen där vi vet att hierarkisk makt lätt testas om inte vuxna är närvarande. Vi arbetar vidare för att skapa en mer överskådlig gård, och i år installeras belysning på gårdarna. För att kunna begränsa utrymmet på gården när det är få vuxna krävs staketmoduler, eller andra tydliga markeringar som påminner barnen om vilka områden som är tillgängliga för tillfället. Detta gäller både bakom Solbacken och bakom Pepparkakshuset. Ansvar: Alla pedagoger. Mål: Vi vill att vår miljö ska vara mångsidig och vara användbart utifrån ett likabehandlingsarbete. Åtgärd: Vi fortsätter att använda biblioteket och lånar böcker som belyser olika kulturella och etniska tillhörigheter och familjekonstellationer. Vi gör något gemensamt under läsåret på hela förskolan som belyser vår mångkulturalitet, utifrån hemkultur. Vi delger barnen de erfarenheter vi har av andra kulturer i berättelser eller bildspel, och bjuder in barnen till att visa sina erfarenheter och lyfta fram olikheter. Ansvar: Alla pedagoger. 19

20 Mål: En förskola utan retningar puttningar och hot. Åtgärd: Detta är alltid ett område vi måste arbeta med på förskolan. Vi arbetar med flanosagor och massage som utvecklar tal och kroppsspråket, för att ge vägar att lösa konfliker verbalt. Vi arbetar i mindre grupper styrda av pedagoger så att vi når alla barn. Det är viktigt att arbeta nära barnen och vi uppmuntrar barnen att leka med nya kompisar, vilket vi även styr dem till ibland. När vi upptäcker att någon retar eller hotar är det viktigt att vi tydligt markerar att det inte är ok. Det är viktigt att alla tar sig tid att reflektera tillsammans med de inblandade barnen innan lek kan återupptas. Ansvar: Alla vuxna i barnens närhet. Mål: Att ha en miljö tillgänglig för alla och ökad förståelse för funktionshinder. Åtgärd: Vi arbetar i små grupper så att alla får möjlighet att vara med på sina villkor. Vi ser över den fysiska miljön så för att se om den är lättillgänglig, med tex handfat i rätt höjd eller trösklar. Det som har förts in i miljörondsprotokollet måste tidsbestämmas. Vi vill köpa anpassade tvålhållare som är enkla för barnen att använda. Vi ser på TV, t.ex. Barn på Sjukhus och testar på att tex äta med en hand, eller med ögonbindel mm och reflekterar med barngruppen. Ansvar: Pedagoger 20

21 7. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer i förskolan 7.1 Policy På Ugglums förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagering med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till förskolechef. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla till huvudman senast dagen efter händelsen. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Pedagoger och föräldrar ska vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion att diskutera hur det ser ut på förskolan. Skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation och samtalar med vårdnadshavaren.. Pedagogerna dokumenterar och informerar förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare informationen till huvudmannen. 21

22 7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Förskolechefen skall alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. Bilagor 22

23 Bilaga 1: Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. 2. Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 3. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför. Kränkningar och trakasserier kan vara: Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög. Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning. Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms. 23

24 Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 4. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete 5. Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. 6. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. 7. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 24

25 Bilaga 2: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: 1. FN:s konvention om mänskliga rättigheter 2. Barnkonventionen 3. Diskrimineringslagen (2008:567) 4. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; 1. Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier. 2. Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier. 3. Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 4. Upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionshinder 6. Sexuell läggning 7. Ålder Kraven på en likabehandlingsplan är att 1. Det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. 2. Upprättas årligen. 3. Delaktighet av barn och elever. 4. Redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder. 5. Översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning. 6. Klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. 7. Redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året. 8. Rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation. 25

26 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; 1. Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 2. Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 3. Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året, en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 4. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. 26